Framtidsbygd mat, måltid och turism
|
|
- Anna Falk
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Framtidsbygd mat, måltid och turism Sammanfattning av en serie symposier och en fortlöpande dialog Progrezzum, entreprenörer för hållbar utveckling, ekonomisk förening Urban Laurin (i samarbete med Leo Padazakos) Detta är en sammanfattning av en omfattande rapport med förslag om hur mat, måltid och turism kan utvecklas. Vägen fram till en hållbar utveckling handlar om entreprenörskap, underifrånperspektiv, öppenhet, transparens, samordning, samverkan och affärsutveckling. Vi tar gärna emot synpunkter. Vi vill fortsätta en intensiv och givande dialog. Hör gärna av er till: Ni är också välkomna till gruppen Framtidsbygd på Facebook. 1
2 1. Öppenhet, deltagande, samverkan Framtidsbygd består av fem symposier om mat, måltid och turism. Vårt övergripande budskap är att det i dag saknas samordning och samverkan. Det är dags att lyssna på denna kritik och skapa system för öppenhet, transparens, samverkan, deltagande; en kultur där man delar med sig, det som kallas för open source och öppen innovation. Viktiga dialoger bör ske i öppenhet, inte i slutna rum. Nu uppfinns hjulet gång på gång. Det bör ställas krav på att projektansökningar gör en bakgrundsanalys, och använder sig av tidigare kunskaper och erfarenheter samt redovisar hur man för utvecklingen framåt. Men för att göra detta krävs det mekanismer för att samla och lätt tillgängliggöra befintlig kunskap och erfarenhet. I dag är förnyelsearbetet besvärligt att åstadkomma, eftersom det är svårt att bygga vidare på existerande kunskaper och erfarenheter. En öppen och lättillgänglig databas behövs. 2. Komplexa system skapar fragmentisering Det finns ett mycket komplext system för innovation och förnyelse, särskilt det som är offentligt finansierat. Detta leder till en besvärande fragmentisering. Det är svårt för aktörerna att navigera. Det finns alldeles för många skattefinansierade aktörer som vill ta hand om företagarna och samordning behövs. Marknadens och inte aktörernas behov måste styra. Det finns många strategiskt viktiga dokument för innovation och förnyelse, men samordningen är bristande. Vi ser det som särskilt väsentligt med ett ökat nordiskt samarbete. Visionen Sverige det nya Matlandet är en komplex satsning som många skall inspireras av och bli en del av. Det finns behov av att göra Matlandets vision mer tydlig, konkret och praktiskt användbar för gemene man. Det finns många myndigheter som har ett ansvar för mat, måltid och turism. Det behövs en större samverkan mellan dessa och tydlighet över vem som ansvarar för vad. Det finns företag som till stor del är offentligt ägda eller har offentlig stöd, liksom organisationer med offentligt stöd, som konkurrerar med privata företag. Detta är problematiskt. Var samhällets pengar hamnar är inte alltid så transparent som det bör vara. Det saknas en tydlig och samlande plattform för Matlandets områden. Det är viktigt att bygga upp en långsiktig digital infrastruktur, en arena för crowdsourcing. Näringslivet måste vara en drivande part i detta arbete. 3. Projekt att göra en gemensam resa Idealt sett kan utvecklingsprojekt ses som att göra en gemensam resa där innovation och förnyelse utförs av innovatörer och entreprenörer i samarbete med det offentliga systemet. Entreprenörerna bör vanligen vara aktiva mottagare och bärare av innovationen. Betydelsen av entreprenörskap och företagande behöver göras tydligt. 2
3 Det finns en utbredd projekttrötthet. Företagen känner sig utnyttjade. Orsaken är att projekt ofta inte växt fram från entreprenörerna utan från behov hos de aktörer som drivit projektet. Ofta saknas en genomtänkt plan för hur projektet ska fortsätta när pengarna är slut. Vårt tydliga budskap är att det behövs fler entreprenörer i projekten. Det måste gå att hitta modeller där företag i samverkan kan driva projekt och där företagen kan kommersialisera verksamheten även under projekttiden. Idag finns det några riktigt stora nationella projektägare (år ). Den största aktören är landets länsstyrelser som har använt nära 900 miljoner samt Jordbruksverket nära 800 miljoner, Lantbrukarnas Ekonomi AB nära 155 miljoner, Eldrimner nära 60 miljoner, Hushållningssällskapens Service AB nära 34 miljoner och SLU nära 32 miljoner. Lägger vi till regionala projekt så driver Lantbrukarnas Ekonomi AB projekt för över 166 miljoner kronor och Hushållningssällskapen med sina regionala sällskap för drygt 113 miljoner kronor. Således har följande resurser använts av de stora projektägarna: Länsstyrelserna nära 900 miljoner kronor Jordbruksverket nära 800 miljoner kronor Lantbrukarnas Ekonomi AB över 166 miljoner Hushållningssällskapen över 113 miljoner Eldrimner nära 60 miljoner SLU nära 32 miljoner Jordbruksverket meddelar att deras erfarenhet är att dessa stora aktörer är bättre på administration. Vi ser det som viktigt att även analysera om de långsiktiga effekterna är bättre med dessa stora projektägare, i jämförelse med projekt med fler entreprenörer. Borde vi förbättra de administrativa rutinerna och göra dessa enklare för små och mindre företag? Det är stora skillnader mellan Länsstyrelserna och Leaderområdena. Vissa driver omfattande egna projekt med anställd personal, och andra fördelar det mesta av medlen till externa projektägare. Vi ser det som väsentligt att det utvärderas vilken metod som ger bäst effekt. Landsbygdsprogrammet omfattar fem miljarder per år. I det öppna samhälle vi argumenterar för är det viktigt med öppenhet och transparens i beslutsprocesser om dessa medel. Ett gott värdskap, en god förmåga till dialog och en god förståelse för hur en entreprenör tänker, är central för att utveckla goda relationer och ge stimulans och inspiration. Förmågan till dialog behöver utvecklas och entreprenörer bör utbilda handläggare. Medan det i Leader, ESF och ERUF är förtroendevalda som fattar besluten, är det tjänstemän som beslutar på länsstyrelser och Jordbruksverket. Eftersom förtroendevalda saknas är det rimligt att kräva att beslutsprocesserna är extra öppna och transparenta inom dessa myndigheter. För den som söker stöd för ett projekt är det viktigt att veta hur beslutsprocessen går till och hur lång tid den tar. Tydligheten och öppenheten behöver öka. Mängder med tid läggs ned på att söka projektmedel och att bedöma ansökningar. I detta arbete finns en stor kraft av kunskap, erfarenhet och idéer. Det är viktigt att ta tillvara denna tankemöda. I bedömningen av ansökningarna och de beslut som fattas, finns en stor möjlighet till en lärandets process. Det gäller inte minst skälen för avslag. Tydliga beslut med klara argument behövs. 3
4 En nyckelfråga för projektägare är likviditeten; denna påverkas avsevärt av hur snabbt det går att behandla rekvisitioner av projektmedel. Nu tar det ofta orimligt lång tid, vilket gör det mer eller mindre omöjligt för företag och andra mindre aktörer att driva projekt. Det behövs nya modeller som inte kräver att projektägaren har en stor kassa för att kunna driva projekt. Myndigheternas attityder, myndighetskulturen, är av stor betydelse. Handläggarna på Jordbruksverket, länsstyrelserna och Leaderområdena är till för sina kunder. Eftersom ökad sysselsättning och företagande är en viktig målsättning med Landsbygdsprogrammet, är entreprenörerna en central kundgrupp. Handläggarna bör utbildas i att möta entreprenörer. De bör få insikt i hur entreprenörskap kan stärka den offentliga sektorn. Genom åren har det varit många projekt som ger mer eller mindre gratis utbildning, gratis informationsskrifter och kartor, gratis webbsidor etc. Att inledningsvis ge stöd till nya innovationssystem som erbjuder gratis eller starkt subventionerade tjänster, kan givetvis vara en god investering. Det är dock viktigt att vara tydlig med argumenten varför subventionerna behövs, liksom att göra det klart hur verksamheten efter en tid ska självfinansieras. Alltför ofta ser vi exempel på att dessa gratis eller starkt subventionerade aktiviteter befästs och stannar kvar under lång tid. En risk är att gratis tjänster på sikt skapar en felaktig bild över vad de produkter man har kostar att utveckla, marknadsföra och sälja. Det är viktigt att offentliga resurser inte snedvrider konkurrensen, exempelvis genom att skapa gratis tjänster som konkurrerar med privata alternativ. Det finns en risk att det offentligt finansierade kramar ihjäl marknadskrafterna, att det offentligt subventionerade konkurrerar ut entreprenörerna. Projekttröttheten handlar ofta om att företagen inte längre vill medfinansiera till andras tjänster. När en företagare är med i ett projekt och delar med sig av sina kunskaper, affärsidéer etc., är det rimligt att företagaren får betalt på samma sätt som projektanställda får det. Detta gäller även konferenser som nu domineras av anställda som har lön och avgifterna betalda. Företagaren förlorar intäkter och måste betala. Detta system måste förändras. Att göra en gemensam resa för att skapa hållbara projekt, handlar till stor del om att arbeta med nytänkande, med innovationer. Det handlar om att utveckla hållbara innovationssystem med förtroendefulla relationer. Det är viktigt att betona öppen innovation och att utgå från marknadens behov. 4. Affärsutveckling och entreprenörskap Det finns många entreprenörer som saknar kundperspektiv. De gör en produkt utan tanke på vem som kan tänkas köpa den. Det finns en risk att vissa projekt snarast befäster denna situation. För att visionen om Matlandet Sverige ska uppfyllas är det viktigt med en tydlig fokusering på kund och marknad. Entreprenörernas kunskap om att ta betalt borde förbättras. Samtidigt som det är viktigt med konkurrens, är det nödvändigt att aktörerna kan samarbeta när det behövs (co-opetition). Turisten vill inte bara ha utomhusaktiviteter och mat utan även kultur, arkitektur, konst och mycket annat. Samverkan och nätverk måste växa fram av egen kraft. De entreprenörer som vill stå utanför, måste givetvis också få göra det. Men är det rimligt att de som inte vill utvecklas, ska få ta del av projekt om affärsutveckling? Samverkan mellan det offentliga och företagen är en central fråga. Särskilt vad gäller turism finns en diskussion om rimligheten av att det offentliga engagerar sig så mycket. Vi har mött 4
5 många entreprenörer som vill ta över mer av det som kommunala och regionala turistorgan nu gör. Samhällets roll inom besöksnäringen behöver analyseras mer. Kvalitets- och hållbarhetssystem behövs och det är viktigt med samordning, inte minst med tanke på den mängd system som redan finns. Det är viktigt att skilja mellan system för att stärka företagen respektive symboler för att informera kunder. Samhällets roll är viktig att lyfta. Är det samhället som ska kvalitetsbedöma och certifiera privata företag eller är det en fråga för branscherna själva? Det är också viktigt att diskutera vad som avses med kvalitet, inte minst på mat och måltid. Deltagandeekonomi och crowdsourcing, där bl.a. webb 2.0 ger effektiva verktyg för direkta relationer mellan producent och konsument, kan leda till att de traditionella systemen minskar i betydelse. Det är viktigt att inspireras och lära sig av andras framgångar men det kan vara än viktigare att lära sig av misslyckanden. Ofta lär man sig mer av misslyckanden än av framgångar. 5. Sverige det nya Matlandet i praktiken Det finns många visioner, strategier etc. som sätter upp mål om utvecklingen kring mat, måltid och turism. Visionerna bör serveras tillsammans med tillhörande strategier för verkliggörande av visionen där samtliga aktörer finns med, med tydliga roller; dessa roller skall helst vara definierade i samverkan med berörda aktörer. De som arbetar med turism, mat och måltid bör se maten och måltiden som en viktig symbol för det som satsningen på Sverige det nya Matlandet handlar om. Färre exotiska frukter och mer svenska äpplen behövs. Måltidens status måste höjas. I arbetet med Malandet är det viktigt att lyfta att måltiden inte bara handlar om att man ska bli mätt, utan också om att stärka relationer och skapa goda möten. Det behövs en dialog om måltiden och etik, om det sunda förnuftet. Matlandets kommunikationsplattform behöver bli mer praktiskt användbar, inte minst på det regionala och lokala planet. Underifrånperspektivet är viktigt. Det finns en tendens med perspektiv uppifrån med landsbygdsministern i spetsen. En alltför stor personifiering av Matlandet, kan göra det svårt att överföra visionen. Det måste vara tydligt för alla aktörer vilken nytta man har av plattformen. Svara tydligt på frågan: What s in it for me? Matlandet har varit engagerat i flera satsningar internationellt, samtidigt som Ny Nordisk Mat har aktiviteter. Vi föreslår att Sverige deltar aktivare i nordiskt samarbete. I dag är det för mycket av svenskt storebrorskomplex. Sveriges mat och måltid behöver göras mer lokal och variationsrik. Många producenter kopierar varandra eller utländska förebilder. Vi gör korv på tyska och ost på franska. Vi måste prata mer om varje regions unika förutsättningar. Lokal identitet behöver fokuseras. Att Sverige är ett mångfaldens land behöver göras tydligare. Sverige det nya Matlandet behöver Dryckeslandet Sverige för att bli ett komplett måltidsland. Men dryckerna har kommit i skymundan. Vi föreslår att Landsbygdsdepartementet gör det tydligt att även drycker, med eller utan alkohol, är ett viktigt inslag i Matlandet. 5
6 6. Visioner och verklighet Enligt Matlandet är den produkt vi säljer Naturliga rena råvaror. Från Jordbruksverket har vi fått svaret att tyvärr finns det inget enkelt svar på din fråga vad gäller jämförelser med andra länder. Det är således inte självklart att hävda att Sverige har en tätposition vad gäller renhet. Att Matlandetpengar går till projekt om sojaproduktion i Brasilien som svenska kor ska äta, stärker knappast tesen om naturliga rena råvaror. Frågan om ekologi, klimat, om hållbar utveckling, bör prioriteras i högre grad. Turismen ökar inte som förväntat. Konsumenterna köper allt billigare mat. Sysselsättningen i livsmedelsindustrin minskar. Antalet nya mathantverkare ökar inte i den takt som förväntats. Livsmedelsexporten ökar inte enligt visionerna. Förvisso finns många positiva inslag i utvecklingen, men mycket utvecklas inte som förväntat. Det är viktigt att diskutera vilka medel som behöver sättas in för att förverkliga visionerna. Dagens snabbt föränderliga globala värld kräver stor flexibilitet. Det hävdas att Sverige är annorlunda, på grund av att varma dagar och kalla nätter kombinerat med många soltimmar, ger det som växer en större aromrikedom. Också i Ny Nordisk Mat lyfts de aromrika varorna från Norden fram som något speciellt. Det visar sig dock att dessa påståenden har få vetenskapliga belägg bakom sig. Det finns inga signifikanta vetenskapliga studier som stöder dessa påståenden. Mer forskning behövs. När vi hävdar att det svenska smakar mer, så måste vi också ha belägg för det. 7. Framtidsbygd i praktiken platsen i centrum Vi är på väg in i en ny ekonomi, deltagandeekonomin. Den karakteriseras av stor öppenhet, transparens, ökad samverkan och en kultur av tillit och förtroende, där man ser kollektivets intelligens som kraften för innovationer och ökad produktivitet. Vi ser starka tecken på att intresset för denna deltagandeekonomi växer fram även i Sverige, inte minst på landsbygden. De senaste årens ekonomiska turbulens har lett till ett misstroende mot stora delar av det ekonomiska systemet. Vi behöver rikta fokus från att ge utdelning till investerare, till att mer stötta kreativitet och problemlösande. Vi behöver satsa mer på vad som gör folk lyckliga snarare än att göra folk rika. Detta kallas för konstruktiv kapitalism och är en viktig del av utvecklingen mot deltagandeekonomin. Det behövs nya tankar om hur marknaden och ekonomin fungerar. I dag investeras mer pengar i världens städer och storföretag än i landsbygdens hushåll och småföretag. Det är mer eller mindre omöjligt för landsbygdens företagare att få lån och krediter. Det innebär att de företag som står för en hållbar tillväxt och som skapar de nya jobben, har svårt att få tillgång till kapital för att utveckla sin verksamhet. En innovativ lösning på nya finansieringsformer är lokala utvecklingsbolag och sparbolag. Lokalkapital kan ses som en ny folkrörelse som vitaliserar den lokala ekonomin. Hållbarhet i praktiken handlar om platsburen hållbarhet och vi har inspirerats mycket av det arbete som sker i Åre. I dagens modeller för hållbarhet finns ett underförstått mål att det ska vara noll i utsläpp och noll i resursanvändning. Men i ekologiska system handlar det om att landa på utsläpp och resursanvändning som är lagom stora. Dagens analysmodell har i grunden ett människofientligt perspektiv. Problemet är att metodiken inte tillför någon pluspost för existensen av människor. Denna utgångspunkt är felaktig. 6
7 Varje plats förmåga att med egna resurser producera mat för dem som bor där och för turister är viktig för hållbar utveckling. Man kan säga att turisten äter en plats, upplever en plats genom måltiden. Turisten äter också fram platsens landskap, genom att antingen äta bort eller äta dit mullen. Med främst kor som betar av landskapet skapas inte bara kött och mejeriprodukter av klass, utan de betande korna bidrar till ett ökat mullager. Och mer mull medför större kolsänkor vilket minskar klimathotet. Turismens och matens aktörer på en plats måste samverka för att tillsammans kunna överbrygga kulturella, sociala och institutionella klyftor. Det är viktigt att aktörerna känner en tillhörighet till området och att de sitter på många sociala positioner. Innovation och förnyelse utförs bäst av innovatörer och entreprenörer i samarbete med det offentliga systemet. En plats som är sociokulturellt hållbar arbetar för ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle. För att nå dit behöver grundläggande mänskliga behov uppfyllas. Det är viktigt att medborgarna har möjlighet att försörja sig och känner sig delaktiga i samhällsutvecklingen. Samtidigt som det är viktigt att respektera traditionella värderingar är det väsentligt att verka för interkulturell förståelse, mångfald och tolerans. Mötet mellan de som bor i bygden och turisterna är viktigt. Sveriges mat, måltid och turism och vår landsbygd har stora potentialer att utvecklas på ett hållbart sätt. Hållbarhetens samhälle i dess olika aspekter behöver inte vara så långt borta. Med de krafter som deltagandeekonomin erbjuder, och genom att släppa loss och stötta den kreativitet som finns där ute, kan utvecklingen ges en stark och positiv kraft. För att lyckas är det viktigt att lyssna, att arbeta med underifrånperspektiv och att sätta entreprenörskapet i centrum. Ett öppet innovationssystem är vad som behövs. Den bästa effekten blir när entreprenörer inte ägnar möda åt att be stödsystemet om hjälp, utan fokuserar på sina egna möjligheter att lyckas. Då skulle entreprenörernas vänner snart komma springande och be om hjälp att få legitimera sin verksamhet och be att få utgå från entreprenörernas behov. Åre är mycket av en förebild för det Framtidsbygd arbetar för. Kampanjen mjölk är tjockare än vatten är ett bra exempel på den framväxande deltagandeekonomin. 7
28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304
Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den
StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet
StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet Strategi för arbetet med Sverigebilden i utlandet Arbetet med Sverigebilden i utlandet Sverige är ett land med gott rykte, men världen förändras i snabb
version Vision 2030 och strategi
version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år
Vi investerar i framtida tillväxt. Med lån, riskkapital och affärsutveckling skapar vi möjlighet för företag att växa
Vi investerar i framtida tillväxt Med lån, riskkapital och affärsutveckling skapar vi möjlighet för företag att växa En partner för tillväxt Entreprenörskap och nytänkande har lagt grunden till många
E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld
E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld VISION Våra elever ska förändra världen. I samverkan med samhälle, omvärld, kultur och näringsliv skapas meningsfulla
Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland
Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland 2008 undertecknades en nationell överenskommelse mellan regeringen, Sveriges kommuner och Landsting och organisationer från den idéburna
Antagen av KF , 145. Vision 2030
Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet
Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020
Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i
Företagspolitik i en nordisk kontext
Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,
Citylab - What s in it for me?
Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång
Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015
Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland
Ett hållbart Varberg Socialt - Ekonomiskt - Ekologiskt
2020-2023ff Ett hållbart Varberg Socialt - Ekonomiskt - Ekologiskt Mål och inriktning 2020-2023 Antaget av kommunfullmäktige 2019-04-23 Förord Tillsammans gör vi Varberg ännu bättre Vi har i kommunen under
Nominering - Årets Landsbygdsinnovation Med checklista
Nominering - Årets Landsbygdsinnovation Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsinnovation. Namn på förslaget: Ramsjö gård, Equisolution Rehab & Trainingcenter Journalnummer:
KULTURPLAN Åstorps kommun
KULTURPLAN Åstorps kommun Godkänd av Bildningsnämnden 2012-06-13, 57, dnr 12-86 Antagen av Kommunfullmäktige 2012-11-19, 131 dnr 2012-333 Kulturplan Åstorps kommun Inledning Nationella kulturpolitiska
Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige
Den goda kommunen med 13000 invånare 2027 Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-14 137 Den goda kommunen Den goda kommunen är du och jag. Och alla andra förstås. Den goda kommunen är ett uttryck för vår
Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?
Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan
Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun
Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och
till sammans utvecklar vi SLUS Vimmerby kommun SOCIAL LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI
till Vimmerby SLUS kommun SOCIAL LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI med sikte på hållbar framtid och stärkt lokal attraktionskraft För oss som bor och/eller verkar i Vimmerby kommun sammans utvecklar vi Vimmerby
Nominering - Årets Leader Med checklista
Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Fiber Ranrike Journalnummer: 2011-2500 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Ranrike Norra
Framtidsbygd mat, måltid och turism Rapport från en serie symposier och en fortlöpande. dialog
Framtidsbygd mat, måltid och turism Rapport från en serie symposier och en fortlöpande 2013-01-14 dialog Progrezzum, entreprenörer för hållbar utveckling, ekonomisk förening Urban Laurin En rapport med
Nominering Årets Leader
Nominering Årets Leader Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: 321:an Journalnummer: 20093696 Kontaktperson, (namn, telefonnummer och epostadress) i det nominerade förslaget:
Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista
Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Startande av gårdsbutik Journalnummer: 2009-2821 Kontaktperson,
Information kring VG2020 och strategisk styrning
Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar
Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet
Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och
Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är
Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Sammanfattning meningsfullhet hållbarhet från den och 31 delaktighet. augusti 2015 Detta
Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling
Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland
Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista
Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna
PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet
A. Uppgifter om stödmottagare Namn och adress Krinova AB Stridsvagnsvägen 14 291 39 Kristianstad Journalnummer 2011-7937 E-postadress info@krinova.se B. Uppgifter om kontaktpersonen Namn och adress Charlotte
Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista
Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:
Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap
Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat
Mat och livsmedelsstrategi Jämtlands län
Mat och livsmedelsstrategi Jämtlands län inledning Mat- och livsmedelsproduktion är viktigt för Jämtlands län. Inte bara för att mätta länets befolkning och bidra till den globala livsmedelsförsörjningen
Riksantikvarieämbetets strategiska plan
Riksantikvarieämbetets strategiska plan 2017 2019 Inledning Detta är Riksantikvarieämbetets strategiska plan. Den beskriver inte allt vi ska göra. Den pekar ut riktningen för vårt interna planeringsarbete
Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun
Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy 2009-09-14, 120 Kommunfullmäktige
SÅ FÅR VI TURISMEN I SKÅNE ATT VÄXA! STRATEGISK PLAN FÖR TURISM- OCH BESÖKSNÄRINGEN I SKÅNE ÅR 2020
SÅ FÅR VI TURISMEN I SKÅNE ATT VÄXA! STRATEGISK PLAN FÖR TURISM- OCH BESÖKSNÄRINGEN I SKÅNE ÅR 2020 Under hösten 2011 inledde Tourism in Skåne ett omfattande arbete med att samla politiker och besöksnäring
en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.
en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi
Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd
Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin
Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista
Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:
Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020
Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan
Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk
Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen
Bedömningsgrunder för urvalskriterier och poängbedömning
Bedömningsgrunder för urvalskriterier och poängbedömning Detta dokument beskriver hur LAG (styrelsen) bedömer projekten vid poängbedömning utifrån urvalskriterierna. Villkor (gäller samtliga projekt) Ja
RUS i korthet. Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft
RUS i korthet Regional utvecklingsstrategi för Uppsala län Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Tre utmaningar för Uppsala län Att fortsätta växa och vara en tillgänglig
Sverige det nya matlandet
Sverige det nya matlandet Övergripande positionering och kommunikationsplattform 1.0 En gemensam plattform Ett inspirerande styrverktyg för kommunikation: Styra innehåll, verktyg och, partners, kanaler.
Sverige det nya matlandet
Sverige det nya matlandet Matriket Österbotten, 27 september 2010 Sverige det nya matlandet Sverige det nya matlandet är en vision för fler jobb i hela landet. Det uppnår vi genom att satsa på det som
Nominering - Årets ungdomssatsning Med checklista
Nominering - Årets ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets ungdomssatsning på landsbygden. Namn på förslaget: s entertainmentcenter Journalnummer: 2011-4719 Namn på
INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN
INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN Dokumentnamn: Internationellt program Dokumentansvarig: Tillväxt/Näringslivsservice Godkänd av: Kommunfullmäktige Version: [1.0] Dokumentdatum: 2018-03-26 KS-2017/00536-15
Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista
Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Servicepunkter Journalnummer: 2009-7580 Kontaktperson, (namn, telefonnummer
Nyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008
Nyttan och glädjen att dra åt samma håll Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008 Uppdrag: Inspiration från program eller strategi till tydliga nåbara mål som är utvecklande för bygden
Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun!
Vision 2025 Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun! Vår uppgift som kommun är att skapa förutsättningar för våra invånare att vara nöjda med att leva och bo i Skara. I Skara
Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun!
Vision 2025 Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun! Vår uppgift som kommun är att skapa förutsättningar för våra invånare att vara nöjda med att leva och bo i Skara. I Skara
Överenskommelsen Värmland
Överenskommelsen Värmland för samverkan inom det sociala området mellan Region Värmland och den idéburna sektorn i Värmland 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Vision... 4 Syfte och Mål... 4 Värdegrund...
Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista
Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Sixten Journalnummer: 2008-2715 Kontaktperson, (namn, telefonnummer
Socialfondsprogrammet
Socialfondsbroschyr 2015.indd 1 Europeiska socialfonden 2014 2020 2015-03-26 11:21 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för
En digital agenda för Sverige
En digital agenda för Sverige Norrköping 14 november 2012 IT-politik i Sverige och EU 2000 2010 2011 Ett informationssamhälle för alla Digital agenda för Europa It i människans tjänst en digital agenda
Regional Utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030
Regional Utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030 Kenneth Sjaunja Processledare 2018-10-17 Processen Regional utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030 Etablering Samråd dialog Revidering/ prioritering Fastställande
Vision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen
Vision 2040 Vision Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen Beslutad av: Kommunfullmäktige Datum för beslut: 2017-02-02 Giltighetstid:
Handlingsplan. Strategi för ökad internationalisering
Handlingsplan genomförande Strategi för ökad internationalisering Skara kommun 2017-01-23 Inledning Skara kommuns strategi för ökad internationalisering uttrycker kommunens ambition och vilja till att
En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor
En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor Oavsett bransch och verksamhet så är alla organisationer i behov av utveckling och förändring. Vi vill att våra kunder inom offentlig sektor
Tillsammans har vi mod att skapa livskraft i hela vår kommun.
Vision 2031 Vad är en vision? Visionen är vår gemensamma önskan om hur det ska vara att leva, arbeta och besöka Kramfors kommun i framtiden. Ett läge som utmanar, inspirerar och ger energi. Med visionen
a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter
a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter Oavsett bransch och verksamhet så är alla organisationer i behov av utveckling och förändring. Vi
Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet
BEDÖMNINGSGRUNDER Följande dokument beskriver hur LAG bedömer era projekt utifrån urvalskriterier och poängsättning. Grundvillkor Dessa villkor bedöms lika för alla projekt och alla fonder. Villkor Projektet
Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad!
Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! 10-11 september 2015 Ung kreativitet på landsbygden Vilka möjligheter finns det för unga att verka på landsbygden? Skapa tidig framtidstro genom nätverk/relationer
Haninge kommuns internationella program
Haninge kommuns internationella program POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST haningekommun@haninge.se Dokumenttyp Dokumentnamn Beslutat datum Gäller från
GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram
En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/
INNOVATIONER OCH ENTREPRENÖRER BEHÖVS FÖR ATT UTVECKLA DALSLANDS HÖGA NATURVÄRDEN
INNOVATIONER OCH ENTREPRENÖRER BEHÖVS FÖR ATT UTVECKLA DALSLANDS HÖGA NATURVÄRDEN Sammanfattning av innovationsseminarier i Dalsland våren 2017 Magnus Ljung, SLU, och Lars Johansson, Länsstyrelsen Ett
Tillsammans. Vår väg mot visionen
Vision 2031 Vad är en vision? Visionen är vår gemensamma önskan om hur det ska vara att leva, arbeta och besöka Kramfors kommun i framtiden. Ett läge som utmanar, inspirerar och ger energi. Med visionen
MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY
MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen
a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.
a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar
identifiera www.iuc.se
Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare
Lustfylld mat. Projektets mål var att skapa långsiktiga hållbara försörjningsmöjligheter inom matsektorn kr
Lustfylld mat Projektets mål var att skapa långsiktiga hållbara försörjningsmöjligheter inom matsektorn. Projektägare: Skördefest i Dalarna, ideell förening Projektledare: Olle Bengtsson Kommuner: Säter,
Förstudie Norabygden
Förstudie Norabygden Ingbo källor är en av sevärdheterna i Tärnsjöbygden. Projektägare: Nya Tärnsjöbygdens framtid, ideell förening Projektledare Per Anders Eriksson Kommun: Heby Dnr: 46 Jnr: 2009 6557
Slutrapport för projektet Framtidsbygd Måltid och livsmedel Urban Laurin
Slutrapport för projektet Framtidsbygd Måltid och livsmedel Urban Laurin 2010-02-24 1. Sammanfattning Ett 130-tal entreprenörer och andra aktörer har samlats för att smida idéer om hur utvecklingsarbetet
Agenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering
Agenda Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Nuläge Rampens nuvarande projektfinansiering avslutas sommaren 2012 Hösten 2012 finansieras verksamheten
Nominering - Årets Leader Med checklista
Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Projekt Järnkraft Journalnummer: 2009:7722 (2009 och 2010) 2010:7771 (2011) Namn på LAG
Europeiska socialfonden 2014 2020
Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills
SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN
sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling
Guide till HELSINGBORG
Guide till HELSINGBORG 2035 År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En
Har du en idé som utvecklar Södra Bohuslän?
Har du en idé som utvecklar Södra Bohuslän? Föreningar, företag och myndigheter kan söka stöd för landsbygdsutveckling hos Leader Södra Bohuslän. Projekten ska genomsyras av INNOVATION Leaderprojekt ska
Sverige det nya matlandet. En rapport om Sverige som det nya matlandet hur kommer vi dit och varför är det viktigt?
Sverige det nya matlandet En rapport om Sverige som det nya matlandet hur kommer vi dit och varför är det viktigt? 2 Sverige det främsta matlandet i Europa Sverige är i dag kanske inte det första landet
Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.
Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Europeiska landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö
NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista
NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader 2008. Namn på förslaget: Från slott till slott Journalnummer: 2008-5592 Kontaktperson i det nominerade förslaget:
Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010
Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.
Digitaliseringspolicy för Örnsköldsviks kommunkoncern
2017-10-03 Digitaliseringspolicy för Örnsköldsviks kommunkoncern Antagen av kommunfullmäktige 2018-06-18 101/2018 Dokumentnamn: Digitaliseringspolicy för Örnsköldsviks kommun. Dokumentägare: Dokumentansvarig:
FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01
UTVECKLINGSPLAN FÖR DALS-EDS KOMMUN 2012-2015 Dals-Eds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-15, FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01 Genomstruken text föreslås att tas bort Vision för Dals-Eds kommun
- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29
- mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,
Förbättrade tillväxtförutsättningar för Jämtland
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2985 av Per Åsling (C) Förbättrade tillväxtförutsättningar för Jämtland Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om
Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.
Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:
Kommunikationspolicy för Linköpings kommun
Kommunikationspolicy för Linköpings Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige 2017-01-24, 7 Status: Gällande Giltighetstid: Tillsvidare Linköpings linkoping.se Diarienummer: KS 2016-674 Dokumentansvarig:
Nominering - Årets Jämställdhetssatsning Med checklista
Nominering - Årets Jämställdhetssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Jämställdhetssatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Byggnadsvårdscentrum i Kalmar län (Ölands Byggnadsvård)
#4av5jobb. #4av5jobb. Du som företagare skapar jobben. Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna
Du som företagare skapar jobben SMÅFÖRETAGEN Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna SMÅFÖRETAG SKAPAR STOR TILLVÄXT Det är lätt att tro att alla jobb skapas av de stora och multinationella företagen.
Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne
Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Hur är länsstyrelsen involverad i Landsbygden och hästnäringen? God djurhållning
Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016
Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016 Den skrift som du håller i din hand är ett strategidokument som anger inriktningen av arbetet med Dalarnas utveckling. Slutresultatet vill Region Dalarna se
Nominering - Årets landsbygdsprojekt Med checklista
Nominering - Årets landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Mera Mjölk i Jönköpings län Journalnummer: 2010-4423 Namn på myndighet
Digitalt först. För en smartare livsmedelskedja. Offentliga rummet Tomas Nilsson, Jordbruksverket
Digitalt först För en smartare livsmedelskedja Offentliga rummet 2016-05-26 Tomas Nilsson, Jordbruksverket Innehållsdeklaration Smartare livsmedelskedja OR 2016-05- 2 Uppdraget Smartare livsmedelskedja
Medfinansiering av projektet Smart Tillväxt
BESLUTSUNDERLAG 1/3 Regionutvecklingsnämnden Medfinansiering av projektet Smart Tillväxt Projektbeskrivning Företag i Östra Mellansverige står inför stora utmaningar. De behöver möta kraven från en ökad
Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden
Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden ÖK havs- och fiskeriprogrammet 5 oktober 2015 Leadermetoden Ta fram gemensam färdplan lokal utvecklingsstrategi Trepartnerskap i praktiken Nytänkande Delaktighet,
Strategi för besöksnäringen i Ljungandalen Framtagen av Ånge kommun och Destination Ljungandalen
Strategi för besöksnäringen i Ljungandalen 2015-2020 Framtagen av Ånge kommun och Destination Ljungandalen Innehåll Inledning Idag och framtiden Bakgrund Byggstenar 1. Varumärke och kommunikation 2. Målgrupper
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT
VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT ERFARENHETER UR VERKLIGHETEN CHRISTER LANNESTAM SSNF Svenska Stadsnätsföreningen Swedish Urban Network Association www.ssnf.org
Nominering - Årets Jämställdhetssatsning Med checklista
Nominering - Årets Jämställdhetssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag Årets Jämställdhetssatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Kvinnligt nätverk inom Sveriges Biodlares Riksförbund