Tal av Jan-Olof Jacke på Svenskt Näringslivs stämma den 23 maj 2019

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Tal av Jan-Olof Jacke på Svenskt Näringslivs stämma den 23 maj 2019"

Per-Olof Nyberg
för 6 år sedan
Visningar:

1 1 Det talade ordet gäller! Tal av Jan-Olof Jacke på Svenskt Näringslivs stämma den 23 maj 2019 Kollegor, vänner: Det här är första gången jag står här på en stämma som verkställande direktör i Svenskt Näringsliv. Så låt mig säga att det är en stor förmån att få företräda en intresseorganisation som inte liknar någon annan. Vi företräder företagsamheten i Sverige, från de största till de minsta, från de sekelgamla till de som ännu inte finns, men som en dag kan uppstå om förutsättningarna är de rätta, och kanske framgångsrikt konkurrera med våra medlemsföretag. Vad står högst på din önskelista? Fler och bättre betalda jobb? Satsningar på miljön? Fler poliser och äldreomsorg? En landsbygd som lever och frodas? Vad det än är, så kokar möjligheterna att leverera just det ner till förutsättningarna för det svenska näringslivet. När vi gör vårt jobb skapar vi också förutsättningarna för andras. Att få verka för detta är ett privilegium, speciellt för den som likt jag är född i en småföretagarfamilj där försäljning, likviditet och lönsamhet var återkommande ämnen vid köksbordet. Och det allra bästa i det här jobbet är mötena med företagarsverige. Exportföretagen vars framgångar på världsmarknaden avgör löneutrymme och välfärd i Sverige. De som står i startgroparna, med en idé som kan bära eller brista. Och alla de som för generationers yrkesskicklighet och påhittighet vidare och ger livskraft till bygder där inget serverats på silverfat.

2 2 Som i Vindeln, sex mil uppströms från Umeå. Här finns ett industrikluster med företag inom hydrauliska rotatorer för kranar och anläggningsmaskiner, som är världsledande i sin nisch med kunder i mer än 40 länder. I Vindeln, 2000 själar stort, i Västerbottens inland. Hur är det möjligt? Ja, inte är det för att en regional utvecklingsplan en gång slog fast att Vindeln skulle satsa på rotatorer. Och ingen kan väl ge äran till den strålande infrastrukturen och närhet till marknaden. I själva verket handlar det om en driftig entreprenör, i det här fallet åkaren Allan Jonsson som startade företaget Cranab under 1950-talet, och skapade en kultur av innovationer, arbetsglädje och vinnarskallar värderingar som vårdas och lever vidare. Det här påminner oss om att företagsklimatet till stor del handlar om klimatet för företagsamma människor och huruvida deras drivkrafter hämmas eller främjas. Företagsklimatet är oskiljaktigt från klimatet för företagare. Därför är villkoren för exportberoende industrikoncerner viktiga även för enmansföretagaren. Och tvärtom: förutsättningarna för den som startar eget är viktiga även för de största och äldsta börsföretagen. Det påminner oss också om att när dessa drivkrafter främjas, så att dagens och morgondagens Allan Jonsöner uppstår och utvecklas, så byggs värden även utöver de som mäts i kronor och ören. Samarbete, personligt ansvar, nyfikenhet. Mycket av det som vi alla förknippar med det goda samhället är också drivkrafterna i en väl fungerande marknadsekonomi. Vi i näringslivet måste vara lika tydliga i att förklara och försvara de mänskliga värden som marknadsekonomin bygger, som vi är kring de ekonomiska. Under de senaste månaderna har vi i Svenskt Näringsliv ägnat kraft åt detta.

3 3 I artiklar, filmer och många möten i företagarsverige har budskapet varit: Räta på ryggarna. Ni skapar ekonomiskt välstånd och ni bygger samhällets viktigaste värden. Det ligger en bok på era stolar som är ett resultat av det arbetet. Läs den. Ta med den. Dela med vänner och bekanta. Företagsamheten skapar värden och bakom varje framgångsrikt företag finns oftast också en solid värdegrund. Och även om en storhet i marknadsekonomin är just att dessa värderingar kan vara väldigt olika så törs jag säga att det finns en värdering som delas av hela det svenska näringslivet: Viljan att bidra till klimatmålet och ett långsiktigt hållbart samhälle. Med rapporten från FN:s klimatpanel IPCC har världen fått ett klart besked: Klimatet är prio ett. Och om målet skall nås så krävs det framförallt tre saker: Kapital till investeringar i transportsystem, energiproduktion, infrastruktur och produktionsprocesser för att klara omställningen Innovationer. Nya klimatsmarta lösningar som gör idéerna kommersiellt bärkraftiga. Näringslivet står för 7 av 10 kronor som investeras i forskning och utveckling i vårt land och en allt större andel av de investeringarna går till att hitta nya, klimatsmarta lösningar på viktiga problem. Elektricitet från klimatneutrala källor mer än någonsin därför att de nya hållbara lösningar vi måste växla in på i transporter och produktionsprocesser i de flesta fall innebär elektrifiering och högre elförbrukning. Vi vet att utmaningen är tuff men inte omöjlig. Svenska företag är på många områden är ledande i att hitta miljövänliga alternativ och återvinning i utveckling av fossilfritt stål, klimatneutral cement, elektrifierad gruvdrift, grön kemi, och etisk och klimatanpassad handel och besöksnäring. Vi vet också att skall vi klara målet, så krävs fler, skarpare, multilaterala och bindande politiska överenskommelser mellan stater och regeringar.

4 4 Men jobbet att utveckla innovationerna, bygga kapitalet och leverera energin det kan bara världens näringsliv göra. Efter att ha mött så många svenska företag och företagare kan jag säga: Det svenska näringslivet från handel och besöksnäringarna och tjänsteföretag till den tunga basindustrin har kavlat upp ärmarna. Vi i Svenskt Näringsliv tar till oss detta. Vi kommer att driva klimatfrågorna framåtlutande och med ännu större kraft. Vi är redo att anta utmaningen men skall vi klara det, måste även regering och riksdag göra sin del av jobbet: Lägg skamretoriken och symbolpolitiken åt sidan. Klimatet räddas inte av att svensk exportindustri slutar resa eller att svensk handel och industri straffbeskattas och tappar marknadsandelar. Investera i infrastruktur, så att vägar, järnvägar och elnät är redo. Investera i kompetens och relevant utbildning så att vi har kunskaperna som behövs. Trygga det växande behovet av klimatneutral elproduktion. Då kan vi i näringslivet också klara vår del av jobbet. Sverige kan visa på lösningar och möjligheter, men per definition är klimatfrågan gränsöverskridande. Precis så som vi i Svenskt Näringsliv varit pådrivande i klimatfrågan i vår europeiska krets i Business Europe. Europa kan bli drivande i omställningen, men skall vi lyckas med det krävs två saker. För det första, att Europas länder agerar samstämmigt så att vi inte bara skyfflar klimatpåverkan mellan oss.

5 5 För det andra, att vi stärker Europas konkurrenskraft genom att modernisera den ekonomiska politiken och utveckla den inre marknaden, inte minst inom tjänstesektorn Andra får snacka, vi har fullt upp med att jobba. Så låter det ofta från företagare. Och visst, kanske ett gott tecken på att konjunkturen är god och det svenska näringslivet har fullt upp. Men samtidigt saknas det inte utmaningar: Kompetensbristen som hämmar tillväxten. Den närmast kroniska arbetslösheten bland nyanlända. En otillräcklig konkurrenskraft illa dold under nollräntans och kronfallets tunna täcke. En ständig kamp mot pålagor, regelkrångel och nya skatteförslag till men för näringslivet. Vi vet också att politikens kast kan vara snabba och tvära. Det är inte ens ett år sedan vi förde en hård kamp mot statsråd som kallade vinst för stöld, och som i praktiken ville förbjuda hela tjänstebranscher. Och det är uppgiften för oss, vi som verkar i Svenskt Näringsliv och familjen av medlemsorganisationer: Vi måste tala för dem som har fullt upp med att jobba. Vi är det samlade Näringslivets Röst. Och i det viktiga uppdraget skall vi jobba hårdare och tala tydligt. Det är mitt löfte för det kommande året. Tack.

Relevanta dokument

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019