ARBETARKASERNEN NORDEN

Transkript

1 ARBETARKASERNEN NORDEN KULTURRESERVATET MARIEBERGS SÅGVERK PROJEKT KULTURARV KÖJAVIKEN II BJÄRTRÅ SOCKEN, KRAMFORS KOMMUN Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2005:17 Bodil Mascher/Anette Lund

2 2 INLEDNING...3 SAMMANFATTNING...4 BESKRIVNING OCH HISTORIK...5 ARBETARKASERNEN NORDEN.7 Byggnadsbeskrivning Förutsättningar Genomförda åtgärder GRÖNVALLS - TVÄTT-/BAGARSTUGA..16 Byggnadsbeskrivning Förutsättningar Genomförda åtgärder KÄLLOR..19

3 3 INLEDNING Genom stöd ur ISKA, Industrisamhällets kulturarv i åtgärd 1.2. Kusten har Projektet Kulturarv Köjaviken II genomfört restaureringar på arbetarkasernen Norden och tvättstugan Grönvalls. Restaureringen påbörjades 2000 och har i denna etapp slutförts. Projektet Kulturarv Köjaviken II inom Landstingets ramprogram Industrisamhällets kulturarv i Västernorrland drivs av Köja Mariebergs Intresseförening. Projektet syftar till att förmedla områdets rika industrihistoria till besökare och allmänhet och att utveckla besöksnäringen i sågverksmiljön. Projektets mål har också varit att verka för en kulturreservatsbildning av Mariebergs sågverksmiljö. Ett led i detta arbete har varit att kulturella verksamheter säkras i byggnaderna för framtiden. Projektet genomför därför bl a: restaurering av byggnader och anläggningar, kunskapsrum i kasernen Norden, lansering av området genom broschyr och skyltning av kulturmiljöer, sanering / städning, röjning, fotodokumentationer och intervjuer. Arbetarkasernen skall användas för uthyrning - vandrarhemslägenheter. Grönvalls tvättstuga har rustats upp med RWC, dusch och tvätt för att användas som servicebyggnad till verksamheten. Länsmuseet Västernorrland har bistått projektet med antikvarisk medverkan i frågor som omfattar byggnads- och markvård, enligt villkor i Landstingets beslut dnr. 03 M Syftet med antikvarisk medverkan är att den antikvariske experten bibringar restaureringen nödvändig kunskap om traditionella material och arbetsmetoder, i förekommande fall förtydligar och preciserar de kulturhistoriska värdena i detaljdiskussioner och avgör utifrån kulturhistoriska ställningstaganden och ramens intentioner beslut om insatser under restaureringens gång. Avsikten är också att den antikvariska kontrollen ska öka vår kännedom och kunskap om de kulturhistoriska värden som industrimiljön vid Köjaviken besitter, samt underlätta bibehållandet av dessa värden. Enligt beslut skall antikvarien tillsammans med projektet dokumentera arbetet och sammanställa det i en rapport. Från Länsmuseet Västernorrland har Anette Lund och Bodil Mascher medverkat i antikvariska frågor och skrivit rapporten. Foto: Anette Lund, Bodil Mascher. Ärendets d.nr. är 2003 / 555. Omslagsbilden visar kasernen Norden efter restaurering.

4 4 SAMMANFATTNING Under projektet Kulturarv Köjaviken II har stora delar av arbetarkasernen Norden restaurerats och renoverats för att möjliggöra uthyrning av vandrarhemslägenheter. Tanken har varit att restaurera de olika lägenheterna till olika tidsperioder, 1940-tal, 1950-tal och 1960-tal samt inreda ett 1890-tals rum som museum. Att bestämma sig för att visa en lägenhet från t ex 1940-talet kan låta enkelt men i slutändan är det mycket som påverkas och att genomföra något sådant är inte lätt då lägenheterna har olika utgångsläge. Beslutet att visa t ex 1940-talet får konsekvenserna att alla senare tillkomna årsringar i lägenheten skall raderas bort vilket kan vara svårare än man tror. Ju senare tid man beslutar skall vara gällande gör det dock lite lättare eftersom äldre saker och inredningar ofta mer eller mindre lever vidare trots eventuella moderniseringar och desto färre moderniteter behöver tas bort. Ur antikvarisk synpunkt är det inte självklart att arbeta med stilrestaureringar som gjorts här. Men att arbeta med flera tidsperioder som 1890, tal gjorde projektet mycket intressant. Utgångspunkten för den antikvariska medverkan som länsmuseet haft i detta projekt har varit att hitta en hanterbar nivå för restaureringarna utifrån de förutsättningar som projektet haft vad gäller bygganden, mål, ekonomi samt tidigare insatser och inköp. Länsmuseet har tillsammans med intresseföreningen försök till att hitta fram till ett fungerande synsätt beträffande de olika byggnaderna respektive lägenheterna och dess förutsättningar. Det har diskuterats vad man kunde förvänta sig av de olika lägenheterna samt att i största möjliga mån hålla sig till t ex de material och färgtyper som användes vid de olika tidsperioderna. Byggnadens fortlevnad känns säkrad när det nu finns en fungerande verksamhet. Det har förekommit en del kompromisser men inga av den art att det skulle ha äventyrat projektets antikvariska grundidé. Upplevelsen av miljöerna är en viktig del och där har projektet verkligen lyckats. Alla kulörer i rapporten är angivna efter NCS-system eller Raä:s Linoljefärgslikare.

5 5 BESKRIVNING OCH HISTORIK Historik Köja är ett litet samhälle som växte upp i Köja by samband med sågverksetableringen i Ådalen under talets andra hälft. Grosshandlare Wallis från Stockholm hade köpt upp ett hemman för virkesupplag vid mitten av talet. Man hade redan då upptäckt byns lämpliga läge för en trävaruindustri. John Berger, delägare i Sandö ångsåg, förvärvade marken och byggde 1862 en stor såg, som ersättning för den nerbrunna sågen på Sandö. Sågen utrustades med 2 dubbla och 2 enkla ramar. Bergers hustru och dotter hette Marie, därav fick sågverket namnet Marieberg. John Bergers bror som var ägare till Kungsgårdens ångsåg förvärvade även Marieberg. Flera ägare av Kungsgården Mariebergs AB avlöste sedan varandra ägdes anläggningen av Kramfors AB och Strömnäs AB brann sågen, utom pann- och maskinhus, ner men uppfördes på nytt med 5 ramar och 3 kantverk. Sågen genomgick en modernisering och elektrifiering SCA drev sågen mellan , därefter lades verksamheten ner. Nära fabriken byggde man även arbetarkaserner. Arbetarkasernerna fick olika namn Norden, Lugnet, Paradiset och Höga Nöjet och uppfördes troligen under talet. Norden byggdes som en arbetarkasern, familjerna hade ett kök med kammare oavsett hur många de var i familjen. Trångboddheten var stor då det var vanligt att man hade upp till tio barn. Trots detta ansågs lägenheterna på ett rum och kök mycket moderna under den tid de byggdes, en hel familj inkvarterades annars ofta i bara ett spisrum. I Lugnet där tjänstemännens familjer bodde var lägenheterna större och bestod av tre eller fyra rum och kök. Miljöbeskrivning Av själva industrianläggningen som funnits vid Mariebergs Sågverk återstår inte mycket. Däremot finns mycket kvar av bostadsmiljöerna, som på ett pedagogiskt sätt exponerar den typiska hierarki som rådde i sågverkssamhällena. De tre arbetarkasernerna i 1 ½ våning ligger högt uppe på en platå ovanför vägen och älvstranden där produktionsbyggnaderna låg. Byggnadernas sadeltak är tegeltäckta, i vissa fall är teglet utbytt mot modern plåt. Till området hör även tvätt- och bagarstugan Grönvalls - en faluröd byggnad på 1 ½ våning, där säsongsarbetare inkvarterades i övervåningen. Till kasernerna hör även långsträckta vedbodlängor med mangelrum, två förrådslängor dvs. jordkällare/förråd som har tolv källare och tolv förråd i varje hus. Utmed varje fasad går rör ner i marken för luftning av källarna. Det finns även en tredje källare/förrådslänga på området. Dasslängor står i söder och ett stycke avsides står en likbod som är panelklädd och ljusmålad med ingång på gaveln. Norr om kasernerna ligger fyra ljusmålade (ursprungligen faluröda) trävillor med brutna tak och omsorgsfullt utarbetade detaljer. Dessa tillkom senare men är typiska i sågverksmiljö, där bostäder tillhandahölls av bolaget. Ursprungligen fanns där fyra mindre lägenheter i varje hus

6 och varje lägenhet hade en egen ingång. Villornas uthuslängor hade ett förråd för varje familj. Den ståtliga vita sågverksherrgården i trä är belägen i samhällets västra del. Den har senare fungerat som kontor med bostadslägenheter för högre tjänstemän. Runt sågverket växte senare även egnahemsbebyggelse upp. 6

7 7 ARBETARKASERNEN NORDEN Byggnadsbeskrivning Kasernen är en långsträckt rektangulär byggnad och försedd med tegeltäckt sadeltak. Kasernen är byggd men en speciell teknik, murade klantar, som var vanligt förekommande runt sågverken. Klanten är ca 4 tjocka och 9 breda plankbitar som murats med bruk som tegelstenar. Både inner- och ytterväggar är byggda med denna teknik. Ytterväggarna är sedan slammade och klädda med faluröd stående locklistpanel. Norra takfallet är uppbrutet med en på huvudfasaden centralt placerad fronton. På taket finns tre murade skorstenar med krön. Fönstren är sexdelade med sidliggare på övervåningens långsidor. Byggnaden har två trapphus som sitter symmetriskt på fasaden och entréer i de påbyggda förstugorna på varje gavel. Trapphusens pardörrar har ett mönster av inskurna rektanglar som ett tegelmurverk, som nu har nytillverkats. Mönstret förekommer även på tvättstugans dörr. Dörrarna verkar var en lokal tradition, de förekommer på andra hus i trakten, exempelvis i Nyhamn. På entrédörrarna vid gavlarna som leder in till 1940-tals respektive 1960-tals lägenheten finns enkeldörrar av 1950-talstyp med glasat överstycke. Vägg byggd av klantar. Murade klantar. Förutsättningar Kasernens lägenheter ska kunna fungera som vandrarhem under sommarperioden. Dessutom ska en av lägenheterna kunna hyras ut under längre tid, mer eller mindre permanent boende. Detta innebar att en dusch skulle planeras till en av lägenheterna. Byggandens mittparti framför allt på övervåningen har stora vattenskador av tidigare läckande tak detta gör att stora delar av bygganden inte åtgärdas under detta projekt. Mycket hade hänt i byggnaden under den förra projektperioden. Innan Länsmuseet blev engagerat att delta i upprustningsarbetet var nästan alla ytskikt på väggar utrivna och

8 8 lägenheterna delvis utrymda på möbler vilket gjorde arbete svårare med att få veta vad som varit original och alla lager efter det. Trapphus Det blev endast aktuellt att iordningställa det första trapphuset från vänster. De hade karaktären av 1890-tal med pärlspont på väggar och tak. Trapploppet hade kvar originalkulörer liksom räcket på övervåningen. På bottenvåningen i trapphuset finns en ingång till 1890-tals lägenheten, - museum tal Köja Mariebergs Intresseförening målsättning var att 1890-tals lägenheten skulle fungera som museum, där man kunde sätta upp fotografier från sågverksepoken, visa historiska föremål och byggnadsmaterial från sekelskiftet 1800/1900 och fram. Lägenheten skulle enligt arbetsbeskrivning restaureras till det skick den hade före moderniseringarna och väggarna med pärlspont behållas. Före restaureringen var alla ytskikt på väggarna och många snickerier, exempelvis golvsocklar, utrivna och möbler saknades. I köket hade man även tagit bort det sänkta innertaket av träfiberplattor och återställt ursprunglig takhöjd med pärlsponttak. Kvar på väggarna i båda rum återstår delvis avskrapad målad pärlspont. I rummet finns en murad kakelugn klädd med silverfärgad starkt korroderad plåt utanpå teglet, i stället för kakel. Det återfanns inga äldre fotografier som kunde ha gett vägledning vad gäller rummets interiör tal Lägenheten med ingång i den vänstra gavelpåbyggnaden består av farstu, toalett, kök och ett rum. Det var denna lägenhet som hade de bästa förutsättningarna för att inredas som 1940-tal utan alltför stora åtgärder tal Lägenheten finns på övervåningen, dit man kommer genom att det vänstra trapphuset, och bestod av kök, ett större rum samt ett mindre, en toalett finns i trapphuset utanför lägenheten. Det var denna lägenhet som hade de bästa förutsättningarna för att användas för mer permanentboende. Det återstod att ordna duschmöjligheter. Lägenheten var dock inte det lättaste att sätta en ålder att arbeta utifrån. Önskemålet från föreningen var att det skulle inredas till 1950-tal men mycket av lägenheten hade påbörjats vid förra projektet och då var 1950-talet inte så uttalat. I det större rummet hade vid förra projektet lister och dörrfoder av äldre profilerad modell monterats. Dessutom fanns tapeter inköpta vid förra projekttiden som skulle användas, av ekonomiska skäl. Det inre mindre rummet hade tidigare försetts med ny pärlspont på väggar och tak. Kökets väggar var delvis klädda med masoniteskivor men stora delar av den underliggande pärlsponten hade redan tagits fram. Eftersom de båda rummen redan fått en ålderdomligare karaktär än femtiotal så beslöts att köket väggar fortsatt skulle vara klädda med masonite för att få mer 1950-tals karaktär till lägenheten tal sätter egentligen bara den övre gränsen för vad som kan finnas med, alla tidigare årsringar speglar historien.

9 tal Lägenhetens entréer finns på den påbyggda delen på den högra gaveln. Lägenheten har farstu, toalett, kök, ett större rum samt två mindre. Denna lägenhet hade de klart bästa förutsättningarna att restaureras till 1960-tal. Farstun och köket väggar var klädda med masonite som målats. Det större rummets väggar är tapetserade med en grå tapet som kan bevaras. De två mindre rummen hade redan tidigare tapetserats och var tänkta att använda som kontor och förråd för Köja-Mariebergs intresseförening tal Det fanns planer på att i lägenheten på bottenvåningen i mitten av bygganden skulle inredas som en 1970-tals lägenhet då den har mycket karaktär av 1970-tal. Köksväggarna har målad masonite och det finns en bevarad originaltapet från 1960/70- talet på en fondvägg. Ingång till denna lägenhet finns från trapphuset till höger på bygganden. Detta trapphus åtgärdades inte heller. Genomförda åtgärder Exteriör Kasernens fasader är strukna med röd slamfärg med gott resultat. Vindskivorna vid södra gaveln var så rötskadade att de byttes mot nya i samma dimension och utformning som de tidigare. De är som tidigare vitmålade med linoljefärg. Nya nederbeslag på skorstenarna har monterats. Den mittersta skorstenen är övertäckt med blyplåt. Stuprör och hängrännor har monterats på framsidan av byggnaden. Fönstren är restaurerade kittade samt målade med linoljefärg i brutet vitt. Dörrarna till trapphusen på framsidan har nytillverkats med ett mönster av inskurna rektanglar efter förlaga från kasernen Lugnet. Vid arbetets början sakandes den ena dörren till trapphuset och den var dörren masoniteklädd. Alla entrédörrar har målats i samma gröna kulör. Kasernen Norden efter åtgärder Nytillverkad dörr till trapphus.

10 10 Trapphus Golvet är målat med en grå golvfärg. Väggen i trapphuset är målad i kulör S1502-Y med 3 tsk grått samt 3 tsk svart per liter färg. Tak och dörrar i trapphus är målade i kulör S 0500-N. Trapplopp och handledare är målade i kulör S 4020-R80B. Det åtgärdade trapphuset bv. Trapphallen på övervåningen tal Förstun Förstun är även den målad med en olivgrön kulör S 3020-Y. En referensyta av den ursprungliga kulören har sparats. Den nötta linoleummattan har rengjorts och sparats på Länsmuseets rekommendation, även i förrådet. Detta har gjorts på ett föredömligt sätt, så att man ser golvbrädernas randmönster igenom och ojämna golvet, precis som förr! En spegeldörr, som passade in och troligen suttit på denna plats mellan förstu och köket monterades in. Den har ej målats för att behålla patinan. En brun kulör S 5020-Y20R målades på dörrsmygen mellan köket och förstugan, vilken stämmer överens med den framskrapade kulören under den senare moderna färgen. Köket Väggarna av pärlspont hade före ommålning en starkt ljusgrön kulör av modern färgtyp. Färgen var krakelerad, flagnade och var till stor del avskrapad. Väggarna har målats med linoljefärg från Engwall & Claesson i den underliggande olivgröna kulören S 3020-Y, troligtvis målad på talet. Underliggande brun kulör på dörrfoder och smyg skrapades fram och bättringsmålades S Y20R S. Saknade golvsocklar har nytillverkats efter upphittat sockelvirke. Eftersom man ej hittat socklar med färgrester, har de endast grundmålats. Sannolikt har de dock haft samma bruna kulör som dörrfodret. Under avflagad olivgrönt färgskikt i köket (den kulör som behållits) syntes även en gulbrun ekimiterande kulör som överensstämmer med nybyggnadstiden vid talets slut och sannolikt funnits tidigare eller ursprungligen. En intressant iakttagelse är att pärlsponten i köket hade märken efter olika sockelhöjder, vilket kan tyda på att de suttit på andra väggar tidigare.

11 11 Golvbjälklaget i köket hade vissa rötskador, som har åtgärdats. De ersatta golvåsarna har ersatts med plankåsar i samma konstruktion och dimensioner som originalet. De nya plankåsarna var dock kortare, vilket betydde att man inte kunde använda ursprungliga rännor för intappning. Man hade i stället spikat en bräda i kanten på syllen som stöd för åsarnas ändar. Hantverkarna menade att man inte kunde använda ursprunglig fogningsmetod, eftersom detta endast medförde ett stöd vid varje vägg. Då riskerade man att golvytan återigen skulle bli nersjunken på mitten. Ur kulturhistorisk synpunkt hade det varit bättre att specialbeställa den rätta längden på åsarna och komplettera med extra grundstenar vid ytterväggarna. Det färdigställda köket. Spisen efter åtgärd. Den modernare vedspisen ersattes med en äldre vedspis, eftersom intresseföreningen ville återskapa ett äldre utseende. Därmed försvann ett stycke information om rummets / byggnadens förändring under senare tid. Dock finns flera bevarade exempel på 1940/50- tals kök och rum kvar i kasernens övriga lägenheter. Det vita kakel från 1940/50-talet har inklätts med plåt och spisen har försetts med plåtkåpa efter modell från löskarlarnas lägenhet i Grönvalls. Plåten vid spisen har ännu inte målats, den bör målas med linoljebaserad färg i samma kulör som väggen efter att plåten har oxiderat eller behandlats med särskild grund / primer. Rött / grått lerklinker på golvet framför spisen har täckts med gnistskydd av äldre typ i plåt. Små hyllor efter gammal modell har satts upp i stället för köksskåp och en diskbänk med zinkvask har satts in. Rummet Fragment av mjuk board som täcktes av tapeter av tals typ dokumenterades och demonterades till förvaring. De pärlspontade väggarna har målats med linoljefärg från Engwall & Claesson i en olivgrön kulör S 2010-G80Y som överensstämmer med pärlspontens befintliga kulör, troligtvis från talet. Kulören avviker något från kökets. Innertakets skadade takpapp har makulerats och sprickorna har lagats, missfärgade fläckar har patenterats och ommålats med vit limfärg likt originalet. Man upptäckte skador i bjälklaget och var tvungen att byta rötskadat virke på en takås innan papptaket lagades. Märken i golvet efter en långt tidigare riven innervägg har bevarats. Kakelugnen är restaurerad med gott resultat. Kakelugnens starkt korroderade plåtstycken har märkts upp och kompletterats med ny plåt i samma dimensioner och målats med silverkulör som originalen. Några eventuella färgrester har inte upphittats under de bronserade ytorna, inte heller på husets övriga kakelugnar. Bronsering med såväl guld som silverfärg förekom ibland på kaminer o.d. fram till 1940/50-talet.

12 12 Kakelugnen före åtgärd. Bevarade referensytor. Efter åtgärder. Kakelugnen efter åtgärd. Rummet mot köksdörren tal Förstu / Toalett Förstuns masoniteväggar har målats i samma kulör som befintlig. WC-väggar av masonite har målats i kulör S 1005-Y30R, samma rosabeige kulör som tidigare. På golvet har man lagt in en linoleummatta i en blå kulör. Masonitetaket har målats med vit takfärg. Kakelimiterande målad masoniteskiva har bevarats och rengjorts. Lister har bättringsmålats. Kök Kökets väggar av masonite har ommålats med alkydoljefärg i samma kulör som befintlig S Y30R. Kakelimiterande målad masoniteskiva har bevarats och rengjorts, skåpinredningen har bättringsmålats. På golvet har man lagt in en linoleummatta av märket Forbo Fresco nr Innertakets masoniteplattor har målats med vit takfärg. Befintliga golv- och taklister har kompletterats och vitmålats. Rummet Rummets väggar har tapetserats med en tapet av tals karaktär i samma stil som den tapet som tidigare hade rivits ner. På golvet hade man lagt in en brun enfärgad linoleummatta som hade införskaffats i det förra projektet. Tyvärr skadades denna lägenhet vid en vattenskada. Golvet ersattes av nya bräder i samma dimension som originalet. Trossbottnens sågspånsfyllnad utgjorde ett cirka 1 dm tjockt lager, som hade lagts ovanpå sanden (troligtvis gjordes detta i samband med en tidigare golvreparation). När man öppnade golvet upptäckte man även en helt igenom rötskadad golvås som ersattes efter originalet Innertaket av vitlimmad spännpapp hade tidigare restaurerats och ommålats. Detta tak vattenskadades

13 13 också, varför ny spännpapp har monterats och målats i den befintliga vita kulören. Släta golvoch taklister har monterats, lika de som sitter i köket tals lägenheten. Ovan, köket efter åtgärder. Nere, rummet och hallen efter åtgärd tal Hall/toalett Lägenheten ytterdörr har flyttats ut och därigenom har det skapats ett kapprum som även inrymmer ingången till toaletten som utökats och komplettrats med dusch. Köket I köket har masoniten på väggarna kompletterats och masoniteväggar och köksgolv har blivit ommålade. Det större rummet Rummets väggar har fått en ny tapet: Borås Tradition B Träfiberplattor i taket har målats i kulör S 0500-N, matt råvit. Befintligt omålat trägolv i rummet har behållits.

14 14 Det mindre rummet Rummets väggar och tak har klätts med pärlspont och målats i kulör S 1502-Y tals lägenheten. Här bredvid, den nya ingången från trapphuset. Nere till vänster. kök. Nere till höger, det större rummet tal Förstugan Förstuns väggar och tak har tvättats. Golvet har målats med alkydoljefärg i en ljust grå kulör. Rummet är efter rengöring åter i gott skick. Köket Kökets väggar av målad masonite har målats med samma kulör som befintlig, S 0510-Y. På golvet är en plastmatta i grå kulör inlagd och taket har målats lika befintligt. Skåpluckor och lådor har kunnat bevaras. Det större rummet I rummet har man rengjort och behållit befintlig tapet. Det befintliga golvet har endast rengjorts. Nya färdigmålade träfiberplattor har monterats i taket och målats i brutet vitt som tidigare. Wc Wc -väggarna har målats med samma kulör som i köket, S 0510-Y. På golvet har lika plastmatta som i köket i grå kulör lagts in, taket har ommålats. Kontoret Kontorets väggar var tapetserade sedan förut. Det vattenskadade trägolvet har ilagats med virke från förrådet. Det pappspända taket är ommålat.

15 15 Rum innanför kontoret - förråd Förrådets väggar var också tapetserade sedan förut. Taket har målats om. Förrådets vattenskadade trägolv har ilagats med friskt virke. Rummet har åter fått vattenskador och golv och yttervägg är åter upptagna och kommer stå så tills det torkat upp, återställande inte aktuellt i denna etapp tals lägenheten. Här bredvid, hallen. Nere till vänster, köket. Nere till höger, det större rummet.

16 16 GRÖNVALLS TVÄTT - OCH BAGARSTUGA Byggnadsbeskrivning Grönvalls är en tvåvånings träbyggnad med en murstock och murad skorsten. Huset är på mitten utbyggt med ett trapphus, som delar sadeltaket i en vinkel. Fasaden är klädd med stående rödslammad locklistpanel och taket är klätt med modern takplåt. Huset har fönster av både äldre och modernare typ samt äldre enkeldörrar. Invändigt rymmer huset i bottenvåningen en f d tvättstuga och bagarstuga med separata ingångar. Via trapphuset når man övervåningens f d "löskarlslägenhet", som utgörs av två rum med eldstäder. Grönvalls fd tvätt och bagarstuga Förutsättningar Den fd tvättstugan hade före denna etapp planerats inredas med dusch, RWC och bastu. Där stod en tvättmaskin som enligt uppgift tillkom på talet och en centrifug från 1950-talet samt en äldre murad eldstad. Man hade inget RWC på området och ville därför använda detta hus som hade rörledningar, eftersom man inte kunde finansiera en ny anläggning. Länsmuseet ville därför att man skulle skissa hur planen med nytillskotten skulle komma att te sig och om samtidigt delar av tvättstugans inredning kunde behållas. I bagarstugan skulle man restaurera bakugnen och ska använda bakugnen vid särskilda sammankomster i byn. I övervåningen finns ungkarlslägenheter bestående av två rum med murade eldstäder. Väggarnas tapeter är uppspända på mjuk board eller har ljusgrönt målad pärlspont, trapphuset och rummens innertak har ljusmålad pärlspont. Garderober finns utmed ytterväggarna. På golven ligger undergolv för linoleum, ingen linoleum finns kvar. Det finns hål i väggen efter fläktsystem för att torka kläder. Inga åtgärder planerades i övervåningen men gjordes då det fanns behov av ytterligare uthyrningsrum och det fanns möjligheter både vad gällde tid och pengar.

17 17 Genomförda åtgärder Exteriör Panelen har målats med faluröd slamfärg. Snickerierna är målade i vit kulör lika befintlig. Ytterportens skadade nedre del har restaurerats efter samma rektangulära mönster som originalet. I modern tid (1950-/60-talet) hade man någon gång bytt ut gamla höga fönster (öster och väster) motsvarande en ruta lägre. Man har nytillverkat, efter befintlig förlaga, ett öppningsbart fönster mot väster, eftersom det gamla var helt rötskadat av fukten. Ingen förändring av exteriören har således gjorts utan det ser ut som tidigare på båda väggar. Galvaniserade hängrännor har ej funnits tidigare men monterades, eftersom detta förlänger husets livslängd. Tidigare hade jord har stänkt upp vid regn och skadat panelen. Rännorna har målats i svart kulör. Skorstenen har tagits ner och murats om. Tvättstugan Vid första besöket fördes diskussioner om att eventuellt kunna spara de delar av tvättstugans inredning som återstod. Planen var att här inreda RWC, dusch, tvätt och bastu då denna lokal var den mest lämpade som servicebyggnad. Tvättutrustningen hade vid något tillfälle hunnit fraktats bort. Upprustningen innebar att eldstaden restaurerades, RWC, bastu, dusch inreddes i lokalen. Armaturer med utanpåliggande ledningar har behållits och kompletterats med nya ledningar. När tvättstugans väggar var rivna kunde man se att stommen ej är liggtimrad utan har regelverk med fyllningar av liggande plank (ej skiftesverk) vilket dokumenterades. Fuktbetingade skador på virket hade banat väg för insektsangrepp Man har även haft en vattenskada på en vägg. Rötskadade delar av stommen har rekonstruerats på samma sätt som befintligt stomme. Innerväggarna taket som bestod av omålad brädfodring med ribb har återanvänts och kompletterats. Restaurerad dörr Grönvalls Tvättstugan under och efter åtgärder Bagarstugan Bagarstugan i samma hus har även under brukstiden fungerat som bagarstuga och kontinuiteten i denna verksamhet har bevarats. Bakugnen är omputsad och kalkad. Väggarna

18 18 är klädda med pärlspont förutom en väggyta vid spisen som står kvar med frilagt tegel; eftersom man var intresserad av att visa byggnadsmaterialet och ytans sotiga patina. Länsmuseets rekommendation är, att bagarstugans pärlspontsväggar ska målas tunt med äkta linoljefärg i en kulör som tidigare eller i andra hand som förekom i huset (de orörda lägenheterna), eftersom träpanel målningsbehandlades under äldre tid. Man har bevarat och återanvänt el-installationen. Löskarlarnas rum. Bakugnen efter åtgärder I det högra rummet på övervåningen hittades en muras spisplats med gjutjärnsspis och murad kåpa bakom uppsatta väggskivor. Skivorna har demonterats, spismuren målats och spisen rengjorts. Väggarna tapetserade med en tapet som efterliknar 1940-tals tapeter. Spis som fanns bakom väggar. Löskarlarnas rum

19 19 KÄLLOR Utvalda Kulturmiljöer i Bjärtrå socken. Kulturmiljöprogram för Kramfors kommun. Del 2:1. Renström, Ann: 15 byar i Kramfors kommun. Marieberg, Bjärtrå socken. Kramfors kommun Gunnar Engmark: Köja by. 5 hemman. Genom Laga skifte till Industrialiseringen.. Uppsats, Bebyggelsehistoria A, Mitthögskolan , Institutionen för Kultur och Humaniora. Kulturreservat Mariebergs Sågverkssamhälle, Broschyr, Länsstyrelsen Västernorrland