Nämnden för arbete och välfärd kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 23

Transkript

1 KALLELSE Nämnden för arbete och välfärd Nämnden för arbete och välfärd kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 23 Tid och plats torsdagen den 25 april 2019 kl i A-salen Anna Magnusson sekreterare Ledamöter Oliver Rosengren (M), Ordförande Ricardo Chavez (KD), 1:e vice ordförande Tomas Thornell (S), 2: e vice ordförande Iréne Bladh (M) Pia Philipsson (M) Kenneth Quick (M) Tomas Johansson (C) Mats Wahlsten (L) Marita Bengtsson (MP) Agna Beslija (S) Marie-Louise Gustavsson (S) Per Hultman (S) Tobias Karlsson (S) Elisabet Flennemo (V) Pernilla Wikelund (SD) Ersättare Sonia Carmelin-Hjelm (M) Per-Olof Hjälmefjord (KD) Alf Skogmalm (S) Setareh Najafidigehsara (M) Simon Swalander (M) Håkan Belin (M) Birger Jonsson (C) Annika Stacke (L) Edvin Arnby (MP) Ann-Mari Häggsgård (S) Jenny Sjöström (S) Jonas Ek (S) Fitim Krasniqi (S) Samuel Schelin (V) Sara Johansson (SD) Tjänstepersoner Per Sandberg 1 (3)

2 KALLELSE Nämnden för arbete och välfärd Förteckning över Nämnden för arbete och välfärds ärenden 1. Närvaro 2. Val av justerare 3. Fastställelse av föredragningslistan 4. Allmänhetens frågestund 5. Information från nämndens ordförande 6. Information från förvaltningschefen 7. Ledamöternas och ersättarnas frågestund 8. Inkomna skrivelser och meddelanden till nämnden 9. Redovisning av delegeringsbeslut 10. Information om GDPR 11. Information om personal och HR-frågor 12. Redovisning av slutrapportering av omställning av Växjö kommuns mottagande av ensamkommande barn till nya förutsättningar 13. Redovisning av utredning angående vuxenutbildningen inklusive komplettering 14. Redovisning av kvalitetsberättelse för år Beslut om svar på remiss till Justitieombudsmannen avseende begäran om yttrande i ärende om handläggning av ärende gällande ekonomiskt bistånd 16. Beslut om nytt dataskyddsombud för Nämnden för arbete och välfärd samt delegering av rätten att anmäla personuppgiftsincidenter till Datainspektionen 2 (3)

3 KALLELSE Nämnden för arbete och välfärd Beslut om samarbetsavtal mellan Växjö och Alvesta kommun om kommungemensam alkoholhandläggning 18. Beslut om ansökan om stadigvarande serveringstillstånd enligt 8 kap. 2 alkohollagen på SKAI Storgatan 82, SKAI AB, Beslut om ansökan om stadigvarande pausservering till allmänheten vid Regionteatern, Västergatan Information om beslut avseende återkallelse av serveringstillstånd 21. Beslut avseende anmälan om behov av särskilt förordnad vårdnadshavare 6 kap 8 eller 9 FB, inledd Information från individutskottet 23. Övrigt 3 (3)

4 ÄRENDE Veronica Ionescu förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Närvaro Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen i protokollet. Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post veronica.ionescu@vaxjo.se 1 (1)

5 ÄRENDE Anna Magnusson förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Val av justerare Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd väljer Tomas Thornell som justerare den 29 april på förvaltningskontoret. ARBETE OCH VÄLFÄRD - Förvaltningskontoret 1 (1) Postadress Box 1222, , Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Hemsida E-post

6 ÄRENDE Dnr NAV Anna Magnusson förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Allmänhetens frågestund i nämnden för arbete och välfärd Bakgrund Nämnden för arbete och välfärds sammanträde är offentligt och allmänheten är välkomna. Nämnden för arbete och välfärds sammanträde inleds med allmänhetens frågestund, i högst 20 minuter. Sekretessbelagda ärenden och beslut som gäller myndighetsutövning är inte offentliga och allmänheten får lämna sammanträdet när dessa ärenden behandlas. Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post veronica.ionescu@vaxjo.se

7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Dnr Information från nämndens ordförande Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskotts beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen. Bakgrund Nämndens ordförande lämnar följande information: Till NAVAU: Besök i Göteborg, 27 28/3 Möte med Atrium, 1/4 Möte med Erikshjälpen, 2/4 Boksluts- och budgetdagar, 3 4/4 Invigning Växjö Fria Vuxenutbildning, 4/4 Till NAV: Besök i Aneby, 15/4 Besök i Älmhult, 16/4 Informationsträff med chefer, 17/4 1 (1)

8 ÄRENDE Dnr NAV Anna Magnusson förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Information från nämndens ordförande NAV april Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen. Bakgrund Nämndens ordförande lämnar följande information: Till NAVAU: Besök i Göteborg, 27 28/3 Möte med Atrium, 1/4 Möte med Erikshjälpen, 2/4 Boksluts- och budgetdagar, 3 4/4 Invigning Växjö Fria Vuxenutbildning, 4/4 Till NAV: Besök i Aneby, 15/4 Besök i Älmhult, 16/4 Informationsträff med chefer, 17/4 Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post anna.magnusson3@vaxjo.se

9 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Dnr Information från förvaltningschefen Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskotts beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen. Bakgrund Förvaltningschefen lämnar följande information: - Strategiskt samtal regional överenskommelse i länet 28/3 - Arbetsmarknadssamverkan Kronoberg 9/4 - Träff med företag om samverkan runt integration 8/4 - Ulrika Boström, avdelningschef Arbete och lärande, informerar om Skolinspektionens beslut efter granskningen av vuxenutbildningen 1 (1)

10 ÄRENDE Dnr NAV Anna Magnusson förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Information från förvaltningschefen NAV april Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen. Bakgrund Förvaltningschefen lämnar följande information: - Strategiskt samtal regional överenskommelse i länet 28/3 - Arbetsmarknadssamverkan Kronoberg 9/4 - Träff med företag om samverkan runt integration 8/4 Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post anna.magnusson3@vaxjo.se

11 ÄRENDE Dnr NAV Anna Magnusson förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Ledamöternas och ersättarnas frågestund Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen i protokollet. Bakgrund Nämndens ledamöter och ersättare får möjlighet att ställa frågor till förvaltningen och/eller ordföranden under en särskild punkt på dagordningen. Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post veronica.ionescu@vaxjo.se

12 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Dnr Inkomna skrivelser och meddelanden till nämnden Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskotts beslut Nämnden för arbete och välfärd tar del av inkomna skrivelser och meddelanden. Bakgrund För kännedom Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet inom kvinnojouren Blendas verksamhet för Protokollsutdrag Revidering av program för mål och uppföljning av privata utförare Beslut KS- 63 Arvodesbestämmelser mm för förtroendevalda Protokollsutdrag Uppdrag att ta fram en förvaltningsöverskridande beredskapsprocess i syfte att hantera större bortfall av välfärdsföretag Protokollsutdrag Revidering av kommunstyrelsens delegationsordning avseende personal- och organisationsfrågor samt ändring av kommunchefens vidaredelegationsordning Byggnadsnämndens beslut 37/2019 Detaljplan för Växjö 9:32, Norremark mfl KF 29/2019 Beslut om uppdatering av Policy för att förebygga och hantera alkohol- och drogmissbruk KF 31/2019 Beslut om Lönekartläggning FSG protokoll (2)

13 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Revisionsplanen för 2019 Protokollsutdrag Inkomna skrivelser och meddelanden till nämnden 2019 Inkomna skrivelser NAV mars Protokollsutdrag Skrivelse om strategiskt arbete för att säkra Växjös välfärd och tillväxt med en kraftfullare kommunkoncern - Anna Tenje (M), Eva Johansson (C), Jon Malmqvist (KD), Gunnar Nordmark (L) och Magnus P Wåhlin (MP) Protokollsutdrag Klimatkontot Protokollsutdrag Handlingsplan och målsättning för Växjö kommuns offentliga konsumtion av Fairtrade-produkter Protokollsutdrag Ansökan om verksamhetsbidrag 2019 för Globala Kronoberg Protokollsutdrag Utredning om öppen förskola Protokollsutdrag Uppdrag att söka samarbete och pröva förutsättningar att införa samverkansteam vid vårdnadstvister Protokollsutdrag Uppdrag att utveckla fältarbetet till att också fungera som mobilt team mot droger samt att parallellt fördjupa samarbetet med NAVET och Region Kronoberg och det myndighetsövergripande samarbetet för att mot... Protokollsutdrag Inkomna skrivelser 2019 Beslutsunderlag Inkomna skrivelser Tjänsteskrivelse (2)

14 ÄRENDE Dnr NAV Anna Magnusson förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Inkomna skrivelser och meddelanden till nämnden - April Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd tar del av inkomna skrivelser och meddelanden. Bakgrund För kännedom Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet inom kvinnojouren Blendas verksamhet för Protokollsutdrag Revidering av program för mål och uppföljning av privata utförare Beslut KS- 63 Arvodesbestämmelser mm för förtroendevalda Protokollsutdrag Uppdrag att ta fram en förvaltningsöverskridande beredskapsprocess i syfte att hantera större bortfall av välfärdsföretag Protokollsutdrag Revidering av kommunstyrelsens delegationsordning avseende personal- och organisationsfrågor samt ändring av kommunchefens vidaredelegationsordning Byggnadsnämndens beslut 37/2019 Detaljplan för Växjö 9:32, Norremark mfl KF 29/2019 Beslut om uppdatering av Policy för att förebygga och hantera alkohol- och drogmissbruk Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (3) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post anna.magnusson3@vaxjo.se

15 ÄRENDE Dnr NAV KF 31/2019 Beslut om Lönekartläggning FSG protokoll Revisionsplanen för 2019 Protokollsutdrag Inkomna skrivelser och meddelanden till nämnden 2019 Inkomna skrivelser NAV mars Protokollsutdrag Skrivelse om strategiskt arbete för att säkra Växjös välfärd och tillväxt med en kraftfullare kommunkoncern - Anna Tenje (M), Eva Johansson (C), Jon Malmqvist (KD), Gunnar Nordmark (L) och Magnus P Wåhlin (MP) Protokollsutdrag Klimatkontot Protokollsutdrag Handlingsplan och målsättning för Växjö kommuns offentliga konsumtion av Fairtrade-produkter Protokollsutdrag Ansökan om verksamhetsbidrag 2019 för Globala Kronoberg Protokollsutdrag Utredning om öppen förskola Protokollsutdrag Uppdrag att söka samarbete och pröva förutsättningar att införa samverkansteam vid vårdnadstvister Protokollsutdrag Uppdrag att utveckla fältarbetet till att också fungera som mobilt team mot droger samt att parallellt fördjupa samarbetet med NAVET och Region Kronoberg och det myndighetsövergripande samarbetet för att mot... Protokollsutdrag Inkomna skrivelser (3)

16 ÄRENDE Dnr NAV Beslutsunderlag Inkomna skrivelser Tjänsteskrivelse (3)

17 PROTOKOLL Arbete och välfärd Förvaltningsövergripande samverkansgrupp (FSG) Tid Onsdagen den 20 februari 2019 klockan Plats Arbete och välfärd, Uttern, Västergatan 17 B Närvarande Arbetsgivarrepresentanter Arbetstagarrepresentanter Anmält förhinder Per Sandberg, förvaltningschef Elisabeth Sköld, personalspecialist Ulf Elm, Vision Linnéa Johansson, ersättare, Akademikerförbundet SSR Gabriell Garenberg, Kommunal Peter Hagelberg, Lärarnas Riksförbund Anne-Lie Nilsson, Lärarförbundet Birgitta Valdemarsson, Akademikerförbundet SSR Justering Justerare Justering Linnéa Johansson Förvaltningskontoret Justerade paragrafer Underskrifter Sekreterare. Elisabeth Sköld Ordförande.. Per Sandberg Justerare.. Linnéa Johansson 1 (3)

18 PROTOKOLL Arbete och välfärd Förvaltningsövergripande samverkansgrupp (FSG) Val av justerare Linnéa Johansson väljs till justerare. 11 Föregående mötesprotokoll Förvaltningschefen går igenom föregående protokoll. 12 Arbetsutskottets handlingar Inga frågor tas upp. 13 Arbetsmiljö och hälsa - Årlig uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete Den årliga uppföljningen av systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, har behandlats av respektive lokala samverkansgrupper inom förvaltningen. En sammanställning av vad som behöver utvecklas och förbättras inom förvaltningen ska analyseras och behandlas på FSG. Med anledning av att den sammanställda rapporten från förvaltningens lokala samverkansgrupper inte är komplett tas ärendet upp vid FSG den 19 mars Informationsärenden Förvaltningschefen informerar om kommande förändringar i chefsorganisationen inom avdelning Barn och familj.. Ordf. signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 2 (3)

19 PROTOKOLL Arbete och välfärd Förvaltningsövergripande samverkansgrupp (FSG) Beslutsärenden - Situationen med incidenter i reception Willans Park Vid förvaltningsövergripande samverkansgruppen den 29 januari 2019 ställde sig samverkansgruppen bakom förslaget att för förbättring av situationen i reception Willans Park installera kameraövervakning. Enligt förslaget som presenterades skulle det innebära att inspelning endast sker i händelse av larm. Patrik Björgvik, lokal- och säkerhetssamordnare redovisar nya förutsättningar inför ansökan till Datainspektionen. Detta innebär bl.a. att inspelning görs hela tiden och filmen sparas i sju dagar. Därför blir det viktigt att klargöra vilka, förutom Polisen, som ska ha befogenhet att se övervakningsfilmen vid inträffad incident. Beslut Ärendet återkopplas till den förvaltningsövergripande samverkansgruppen när ett konkret förslag om säkerheten inklusive kameraövervakning i reception Willans Park föreligger. 16 Nästa möte Nästa möte blir den 19 mars 2019 kl 13.30, AoV Uttern. Ordf. signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 3 (3)

20 Från: Johansson Pia G <pia.g.johansson@lansstyrelsen.se> Skickat: den 4 februari :39 Till: alkinbox; Arbete Välfärd Förvaltningen Ämne: Återrapportering granskning serveringstillstånd Bifogade filer: Växjö kommun ( ) (0)_TMP.pdf Hej! Översänder återrapportering av löpande granskning av serveringstillstånd för perioden Återkom ifall ni har några frågor! M V H Pia Johansson Alkohol- och tobakshandläggare, samordnare föräldraskapsstöd Telefon: Länsstyrelsen i Kronobergs län / County Administrative Board of Kronoberg SE VÄXJÖ / Telefon: +46(0) Besöksadress: Kungsgatan 8, Växjö Du hittar information om hur länsstyrelsen behandlar personuppgifter på

21 RAPPORT Ärendenummer Växjö kommun Alkoholhandläggare Arbete och Välfärd LÄNSSTYRELSENS LÖPANDE GRANSKNING AV TILLSTÅNDSBESLUT Perioden 1 juli december 2018 Länsstyrelsen i Kronobergs län utför löpande granskning av de beslut om tillstånd enligt alkohollagen (2010:1622) som fattas i länets kommuner. Det material som Länsstyrelsen vill ha inskickat för varje utfärdat tillstånd är beslut, utredning, tillståndsbevis samt ritning över serveringsytan. Länsstyrelsen ska också ta del av åtgärdsbeslut enligt alkohollagen. Länsstyrelserna granskar inskickade beslut enligt en checklista för att se att alkohollagen följs i besluten. Länsstyrelsen överprövar inte själva beslutet utan identifierar eventuella systemfel. Om några sådana fel upptäcks kan Länsstyrelsen snabbt kontakta handläggaren eller tillståndsenheten och diskutera felaktigheten. Den löpande granskningen ger viktig information till den verksamhetstillsyn som görs i kommunerna i länet. Underlaget från de löpande granskningarna används också vid de nätverksträffar som arrangeras för alkoholhandläggarna i Kronobergs län. I denna tillsyn har 42 ärenden granskats. 14 tillfälliga serveringstillstånd till allmänheten, 12 ärenden som rör stadigvarande serveringstillstånd till allmänheten, ett avslag på anmälan om cateringlokal, fyra avskrivna tillsynsärenden, fem upphörda serveringstillstånd, ett återkallat tillstånd samt fem tillfälliga serveringstillstånd till slutet sällskap. Länsstyrelsen finner att utredningarna i de granskade ärendena tydligt visar hur ärendena handlagts. Utredningarna innehåller även tydliga motiveringar till de beslut som fattats. Länsstyrelsen avslutar ärendet. Pia Johansson Alkohol- och tobakshandläggare Länsstyrelsen i Kronobergs län pia.g.johansson@lansstyrelsen.se

22 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Redovisning av uppdrag att utveckla fältarbetet till att också fungera som mobilt team mot droger samt att parallellt fördjupa samarbetet med NAVET och Region Kronoberg och det myndighetsövergripande samarbetet för att motverka drogmissbruk Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen godkänner återrapporteringen av uppdraget. Bakgrund För att alla skolor och att ungdomars fria tid ska vara trygga och säkra har utbildningsnämnden och nämnden för arbete och välfärd gett förvaltningarna uppdraget att via samverkan, effektivt använda befintliga resurser, skapa trygghet, trivsel och säkerhet på kommunens olika arenor samt knyta samman relevanta insatser för målgruppen. I uppdraget ligger att skapa ett mobilt team som ska kunna verka på dagar, kvällar och helger. I det mobila teamet ingår det representanter från fältgruppen, ungdomsgruppen, öppenvård unga, elevhälsan och elevstödjare/fritidsledare. Kommunstyrelsen gav i 192/2018 kommunchefen i uppdrag att utveckla fältarbetet till att också fungera som mobilt team mot droger och att se över om det möjligt att börja med mobila drogtester på skolorna genom samarbetet mellan nämnden för arbete och välfärd och Region Kronoberg. Kommunstyrelsen gav även i 192/2018 kommunchefen i uppdrag att parallellt fördjupa samarbetet med NAVET och Region Kronoberg samt att utveckla det myndighetsövergripande samarbetet för att motverka drogmissbruk. Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i 10/2019 föreslagit att kommunstyrelsen godkänner återrapporteringen av uppdraget. Nämnden för arbete och välfärd har i 219/2018 beslutat att ställa sig bakom att skapa ett mobilt team i enlighet med upprättat förslag daterat april Beslutet skickas till 1 (2)

23 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen För kännedom Nämnden för arbete och välfärd 2 (2)

24 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Redovisning av uppdrag att söka samarbete och pröva förutsättningar att införa samverkansteam vid vårdnadstvister Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen godkänner återrapporteringen av uppdraget. Bakgrund Kommunstyrelsen har i 233/2018 gett kommunchefen i uppdrag att söka samarbete med Stiftelsen Allmänna Barnhuset och pröva förutsättningarna för att införa samverkansteam till stöd för barnets bästa vid vårdnadstvister. Kommunchefen fördelade vidare uppdraget till förvaltningschefen för arbete och välfärd. Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i 11/2019 föreslagit att kommunstyrelsen godkänner återrapporteringen av uppdraget. Nämnden för arbete och välfärd har i 214/2018 överlämnat den översynen som genomförts gällande arbetet med målgruppen till arbetsgruppen för ett regionalt införande av Skottlandsmodellen. Förvaltningschefen för arbete och välfärd har i en skrivelse, daterad 31 oktober, redogjort för ärendet. I skrivelsen har bland annat följande bedömning gjorts: Den bedömning som görs är att samverkansteam för stöd till barn och föräldrar i samband med separation inte är möjligt att införa inom ramen för de ordinarie verksamheterna. Detta på grund av att det i nuläget saknas sådana resurser som krävs för att förändra arbetssättet och integrera den nya modellen i det befintliga arbetet. Stiftelsen Allmänna Barnhusets slutrapport beskriver dessutom att ett sådant förändringsarbete kräver både tid och engagemang, samt nämner följande avgörande framgångsfaktorer: Ledningens stöd Resurser och kontinuitet i bemanning Uthållighet och mod Kunskap om förbättringsarbete, implementering och samverkan Kvalificerat processtöd under och efter förändringsarbetet 1 (2)

25 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Eftersom aktörerna inom samverkansteamet dessutom skulle befinna sig inom olika förvaltningar och inom regionen skulle det krävas omfattande resurser för att organisera och upprätthålla ett sådant tvärprofessionellt arbetssätt. Vidare görs bedömningen att målgruppen sannolikt kan lyftas i den samverkan som ska etableras inom ramen för Skottlandsmodellen, genom att familjerättslig kompetens involveras i det arbetet. På så sätt skulle det även vara möjligt att undvika parallella arbetsprocesser och därigenom tillförsäkra ett effektivt arbetssätt i arbetet med barn som lever i eller befinner sig i riskzonen för utsatthet, däribland barn till föräldrar som separerat och befinner sig i en vårdnadstvist. Beslutet skickas till För kännedom Nämnden för arbete och välfärd 2 (2)

26 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Utredning om öppen förskola Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen noterar redovisningen av utredningen. Bakgrund I budget 2018 anges uppdraget att utreda om ansvaret och resurserna för öppen förskola bör finnas hos utbildningsnämnden eller nämnden för arbete och välfärd. En utredning har genomförts av öppna förskolans syfte och funktion för en ökad förståelse för om och hur verksamheten kan stärkas för exempelvis ändamålsenlighet och effektivitet genom organisering. Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i 30/2019 föreslagit att kommunstyrelsen noterar redovisningen av utredningen. Kommunchefen har i en skrivelse daterad 7 januari 2019 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår bland annat att nuvarande organisering av öppna förskolan på familjecentralen i Araby fungerar väl och skapar betydelsefulla kontaktvägar och kunskapsutbyten mellan utbildningsförvaltningen och förvaltningen för arbete och välfärd samt Region Kronoberg. Den öppna förskolan fyller en viktig funktion för det lokala områdets föräldrar och barn genom att dels vara ett komplement till förskolan, dels att vara ett behovsanpassat föräldrastöd. Den öppna förskolan får därmed ett bredare syfte än att enbart handla om pedagogisk omsorg. Som en del i en familjecentral handlar arbetsuppgifterna om att stötta, lotsa och skapa relationer till föräldrarna. Genom att fysiskt vara samlade under ett och samma tak kan verksamheten formas i ett helhetsperspektiv efter föräldrars och deras barns behov. De utmaningar som identifierats i utredningen bedöms fortfarande kvarstå även om en gemensam organisering skulle bildas, bland annat genom att Region Kronoberg är en ytterligare samverkansaktör. I utredningen bedöms det finnas fler fördelar med att behålla nuvarande organisering för att inte tappa viktiga ingångar och kontaktvägar i förvaltningarna som gör familjecentralen unik och som bedöms vara central för familjecentralens och öppna förskolans funktion. 1 (2)

27 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Beslutet skickas till För kännedom Utbildningsnämnden Nämnden för arbete och välfärd Utvecklingschefen 2 (2)

28 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Ansökan om verksamhetsbidrag 2019 för Globala Kronoberg Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen avslår ansökan. Bakgrund Globala Kronoberg har inkommit med en ansökan om verksamhetsbidrag på kronor för Globala Kronoberg jobbar med kulturella utbyten och internationella projekt i kommuner i Kronoberg. Verksamhetsbidraget ska användas till att stödja ungdomar som bor i Växjö att delta i volontärprojekt utomlands, koordinera unga från Europa att delta i volontärprojekt i Växjö, anordna internationella utbyten, anordna informationsträffar och lokala aktiviteter för integration. Den 21 september 2018 lämnade Globala Kronoberg en redovisning av verksamheten för Sammanfattningsvis redovisas att man arrangerat internationellt ungdomsläger i Växjö, koordinerat tio volontärer i Växjö i tre olika organisationer, hållit informationsträffar om internationella möjligheter på gymnasieskolor, arbetsförmedlingen, biblioteket med mera. Under 2017 skickades inga Växjöungdomar ut på volontärtjänst. Verksamheten ska bidra till att ge möjligheter för ungdomar att skaffa sig erfarenheter genom internationella utbyten, bidrar till att ungdomar från andra länder kommer till Växjö som volontärer och bidrar med sina kunskaper och erfarenheter och därigenom till internationalisering och kompetensförsörjning till kommunen. Globala Kronoberg ser att man är en resurs för både ungdomar, kommunala verksamheter och ideella föreningar i Växjö. Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i 9/2019 föreslagit att kommunstyrelsen avslår ansökan. Kommunchefen har i en skrivelse daterad 30 november 2018 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Av skrivelsen framgår att kommunledningsförvaltningen gör bedömningen att verksamheten i begränsad utsträckning kommer Växjöungdomar till del i dagsläget. Det 1 (2)

29 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen finns potential i att använda europeisk volontärtjänst både som sändande och mottagande av ungdomar, exempelvis i arbetet med arbetssökande ungdomar. Detta är under förutsättning att verktyget användas aktivt i större utsträckning av de som arbetar med målgruppen det vill säga både från Globala Kronoberg, kommunens och arbetsförmedlingens sida. Förutsättningar bedöms inte finnas hos verksamheten själva eller hos samarbetspartners för att skapa det värde som man vill uppnå. Nämnden för arbete och välfärd har i 220/2018 lämnat nedanstående yttrande: Den rådande goda arbetsmarknaden möjliggör för ungdomarna i länet att etablera sig på arbetsmarknaden i större utsträckning jämfört med tidigare år. Detta medför att målgruppen som är i behov av arbetsmarknadsinsatser har större behov av tidskrävande arbetsmarknadsåtgärder. I målgruppen som befinner sig utanför arbetsmarknaden är det färre ungdomar som är beredda att arbeta som volontärer utomlands. Förberedning av målgruppen på arbetsmarknadsenheterna skulle kräva mycket tid och resurser. I dagsläget finns det inte ett genomarbetat arbetssätt i organisationen för att förbereda målgruppen. Globala Kronoberg redogör att verksamhetens utfall har minskat under de två senaste åren vilket beror på att processen som leder fram till att en ungdom väljer att bli volontär tar tid. Minskningen av antalet personer som vill arbeta som volontärer utomlands kan bero på att verksamheten har minskat antalet timmar de kan lägga på rådgivning och information. Nämnden för arbete och välfärd ser inte ett tillräckligt mervärde utifrån nämndens ansvar och uppdrag för att finansiera en sådan verksamhet i dagsläget. Däremot anser nämnden att en verksamhet som Globala Kronoberg har stor betydelse för målgruppen som är i behov av internationella erfarenheter och insatser. Beslutet skickas till För kännedom Globala Kronoberg Utvecklingschefen Nämnden för arbete och välfärd 2 (2)

30 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Omdiplomering samt handlingsplan och målsättning för Växjö kommuns offentliga konsumtion av Fairtrade-produkter Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen godkänner den reviderade målsättningen och handlingsplanen för den offentliga konsumtionen av Fairtrademärkta produkter i Växjö kommunkoncern , i enlighet med kommunchefens skrivelse daterad 23 januari Kommunstyrelsen ställer sig positiv till att styrgruppen för Växjö Fairtrade City arbetar för en omdiplomering under 2019 och Kommunstyrelsen utser Magnus Wåhlin (MP), Gunnar Nordmark (L) och Rose-Marie Holmqvist (S) att representera Växjö kommun som politiskt tillsatta ledamöter i styrgruppen för Växjö Fairtrade City. Bakgrund Inför förnyelseansökan av Växjö som en Fairtrade City behöver Växjö kommunkoncern återigen revidera sin målsättning och handlingsplan för arbetet med att öka den offentliga konsumtionen av Fairtrade-märkta under 2019 och I 91/2017 fastställdes målsättning och handlingsplan för 2017 och 2018 och år 2014 fastställde kommunstyrelsen målsättning och handlingsplan för 2014, 2015 och Ärendet återkommer med andra ord ungefär vartannat år. Växjö kommun diplomerades som en Fairtrade City i oktober Beslutsunderlag Hållbarhetsutskottet har i 14/2019 föreslagit följande: 1. Kommunstyrelsen godkänner den reviderade målsättningen och handlingsplanen för den offentliga konsumtionen av Fairtrademärkta produkter i Växjö kommunkoncern , i enlighet med kommunchefens skrivelse daterad 23 januari Kommunstyrelsen ställer sig positiv till att styrgruppen för Växjö Fairtrade City arbetar för en omdiplomering under 2019 och (2)

31 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen utser Magnus Wåhlin (MP), Gunnar Nordmark (L) och Rose-Marie Holmqvist (S) att representera Växjö kommun som politiskt tillsatta ledamöter i styrgruppen för Växjö Fairtrade City. Kommunchefen har i en skrivelse, daterad 23 januari 2019, redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Beslutet skickas till För åtgärd Hållbarhetschefen Alla nämnder och bolag För kännedom Styrgruppen för Växjö Fairtrade City 2 (2)

32 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Fördelning av medel ur klimatkontot 2019 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att måltidsorganisationen får kronor ut klimatkontot Bakgrund De tillgängliga medlen i klimatkontot 2019 är kr. När ansökningstiden var slut hade fyra ansökningar till Klimatkontot inkommit: Arbete och Välfärd: "Lätta elfordon i verksamheterna" vilket handlar om inköp av två stycken fordon av typen Zbee, ett täckt fordon som kan ses som ett mellanting mellan elcykel och elbil. Kultur och Fritid/Stadsbiblioteket: "Möjliggöra digital läsning" vilket handlar om inköp av sex stycken hublet-plattor som är tänkta att ersätta papperstidningar och papperstidskrifter. Måltidsorganisationen: " One Planet Plate - märkning av måltider" vilket handlar om ett måltidskoncept från WWF och en enkel märkning av hållbara måltider som gynnar klimatet, den biologiska mångfalden och hälsan. Ansökan gäller bidrag till inköp av godkänt beräkningsverktyg. Mashie som är måltidsorganisationens kostdataprogram är godkänt för One Planet Plate men är en klimatmodul som måltidsorganisationen idag saknar men som kan köpas till. Dessutom ingår utbildning av personal. Värends Räddningstjänst: " Solcellsanläggning för laddning av elfordon vid Nothemmet". Beslutsunderlag Hållbarhetsutskottet har i 8/2019 föreslagit att kommunstyrelsen beslutar att måltidsorganisationen får kronor ut klimatkontot Kommunchefen har i en skrivelse den 4 januari redogjort för de inkomna ansökningarna och bedömt dem samt lämnat två alternativa förslag till beslut. Kommunstyrelsen beslutar att måltidsorganisationen får kr. 1 (2)

33 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar att arbete och välfärd samt måltidsorganisationen får dela på de tillgängliga medlen. Arbete och välfärd får kr och måltidsorganisationen kr. Kommunchefen förordar det första alternativet. Beslutet skickas till För åtgärd Hållbarhetschefen För kännedom Sökanden 2 (2)

34 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Skrivelse om strategiskt arbete för att säkra Växjös välfärd och tillväxt med en kraftfullare kommunkoncern - Anna Tenje (M), Eva Johansson (C), Jon Malmqvist (KD), Gunnar Nordmark (L) och Magnus P Wåhlin (MP) Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen ger kommunchefen i uppdrag att förstärka helhetssynen i koncernen, samt finna ytterligare samordningsvinster bland och emellan samtliga nämnder, styrelser, förvaltningar och bolag. Syftet är att skapa ett ökat fokus på det kommunala kärnuppdraget och identifiera möjliga besparingar, effektiviseringar och produktivitetsökningar. Samt att efter en koncernövergripande, djuplodande kartläggning och genomlysning återkomma med förslag på vilka aktiviteter och åtgärder som krävs för att uppfylla syftet. 2. Kommunstyrelsen ger kommunchefen i uppdrag att återrapportera uppdraget med förslag på både kort- och långsiktiga åtgärder senast vid halvårsskiftet Bakgrund Anna Tenje (M), Eva Johansson (C), Jon Malmqvist (KD), Gunnar Nordmark (L) och Magnus P Wåhlin (MP) har den 21 januari 2019 inkommit med en skrivelse om koncernövergripande kartläggning rörande kommunal välfärd. Skrivelsens författare vill genomföra en djupgående genomlysning av hela kommunkoncernen för att hittar kostnads- och verksamhetseffektiviseringar som kan bidra till ökat fokus på det kommunala kärnuppdraget i verksamheterna. Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i 58/2019 föreslagit följande: 1. Kommunstyrelsen ger kommunchefen i uppdrag att förstärka helhetssynen i koncernen, samt finna ytterligare samordningsvinster bland och emellan samtliga nämnder, styrelser, förvaltningar och bolag. Syftet är att skapa ett ökat fokus på det kommunala kärnuppdraget och identifiera möjliga besparingar, effektiviseringar och produktivitetsökningar. Samt att efter en koncernövergripande, djuplodande kartläggning och genomlysning återkomma med förslag på vilka aktiviteter och åtgärder som krävs för att uppfylla syftet. 1 (2)

35 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen ger kommunchefen i uppdrag att återrapportera uppdraget med förslag på både kort- och långsiktiga åtgärder senast vid halvårsskiftet Yrkanden Christer Svensson (SD) med instämmande av Oliver Rosengren (M): Bifall till arbetsutskottets förslag. Beslutsordning Ordförande Anna Tenje (M) frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Beslutet skickas till För åtgärd Kommunchefen För kännedom Samtliga nämnder och styrelser 2 (2)

36 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Dnr Redovisning av delegeringsbeslut Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskotts beslut Nämnden för arbete och välfärd tar del av delegeringsbesluten. Bakgrund Nämnden för arbete och välfärd har överlåtit sin beslutanderätt till utskott, ordförande och tjänstemän enligt en av nämnden antagen delegeringsordning. Dessa beslut ska redovisas till nämnden. Redovisningen innebär inte att nämnden kan ändra i de redovisade besluten. Däremot står det nämnden fritt att när som helst återkalla den givna beslutanderätten. Frågor gällande särskilt delegeringsbeslut ställs på arbetsutskottet och besvaras på nämnden alternativt skickas till förvaltningssekreteraren senast 2 dagar innan nämndens sammanträde. Redovisningen av delegeringsbesluten är uppdelade i två rapporter. En av rapporterna avser delegeringsbeslut fattade i individärenden och i den andra redovisas övriga delegeringsbeslut. Beslutsunderlag Redovisning av delegeringsbeslut för perioden Redovisning av delegeringsbeslut fattade i individärenden för perioden (1)

37 ÄRENDE Dnr NAV Anna Magnusson förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Redovisning av delegeringsbeslut NAV - april Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd tar del av delegeringsbesluten. Bakgrund Nämnden för arbete och välfärd har överlåtit sin beslutanderätt till utskott, ordförande och tjänstemän enligt en av nämnden antagen delegeringsordning. Dessa beslut ska redovisas till nämnden. Redovisningen innebär inte att nämnden kan ändra i de redovisade besluten. Däremot står det nämnden fritt att när som helst återkalla den givna beslutanderätten. Frågor gällande särskilt delegeringsbeslut ställs på arbetsutskottet och besvaras på nämnden alternativt skickas till förvaltningssekreteraren senast 2 dagar innan nämndens sammanträde. Redovisningen av delegeringsbesluten är uppdelade i två rapporter. En av rapporterna avser delegeringsbeslut fattade i individärenden och i den andra redovisas övriga delegeringsbeslut. Beslutsunderlag Redovisning av delegeringsbeslut för perioden Redovisning av delegeringsbeslut fattade i individärenden för perioden Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post anna.magnusson3@vaxjo.se

38 DELEGATIONSLISTA Datum Sida 1(3) Förvaltningen för arbete och välfärd Datum Dokid Riktning Beskrivning Nummer UPPR Liggare över delegeringsbeslut i personalärenden, Nämnden för ARBETE OCH VÄLFÄRD, Avd. Vuxna Anmält: UPPR Liggare över delegationsbeslut till nämnden för arbete och välfärd, avdelningen Arbete och Välfärd, arbetsmarknadsanställningar Anmält: UPPR Liggare över delegeringsbeslut i personalärende avdelningen Arbete och lärande Avdelning för full sysselsättning, Anmält: UPPR Liggare över delegationsbeslut till nämnden för arbete och välfärd, avdelningen barn och familj, Anmält: UPPR Förvaltningschef fattar beslut om förändring i Beslutsattestanter UPPR Delegationsbeslut utökning av utbildningsutbud UPPR Förvaltningschefen fattar beslut om förändring i Beslutsattestanter UPPR Alkoholhandläggare godkänner anmälan om serveringslokal för catering för Högskolerestauranger AB Serveringslokal: M-huset, Linnéuniversitetet UPPR Alkoholhandläggare beviljar Skai AB tillfälligt tillstånd till slutet sällskap och Serveringsställe: Skai, storgatan UPPR Alkoholhandläggare beviljar ekonomihögskolan i Växjö tillfälligt tillstånd till slutet sällskap Serveringsställe: M-huset Linneuniversitetet UPPR Liggare över delegeringsbeslut i personalär UPPR Liggare över delegeringsbeslut i personalär UPPR Liggare över delegeringsbeslut i personalär

39 Sida 2(3) Datum Dokid Riktning Beskrivning Nummer UPPR Utredning av missförhållande eller påtagliga risker för missförhållande enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) UPPR Alkoholhandläggare godkänner anmälan om Provsmakning enligt 8 kap 6 alkohollagen. Serveringsställe. Tipshallen, Växjö UPPR Redovisning av beslut i alkoholärende UPPR Förvaltningschefens tilldelningsbeslut om upphandling av Auktorisation Växjölöftet Vuxenutbildning- Montico Kompetensutveckling AB UPPR Förvaltningschef beslutar om innehav av bankkort UPPR Alkoholhandläggare beslutar att bevilja Handel och Event i Tolg AB, stadigvarande serveringstillstånd till allmänheten. Serveringsställe: Krogen på logen, Frunas 1, Tolg UPPR Alkoholhandläggare beslutar att bevilja Handel och Event i Tolg AB, stadigvarande serveringstillstånd till allmänheten. Serveringsställe: Krogen på logen, Frunas 1, Tolg UPPR Alkoholhandläggare beviljar Personalrestauranger i Växjö AB, tillfälligt tillstånd till slutet sällskap Serveringsställe: Toyota Center, Verkstadsgatan 3, Växjö UPPR Områdeschefens tilldelningsbeslut av Förberedande Vård- och omsorgsutbildning UPPR Alkoholhandläggare beslutar att bevilja Rinkaby Gård AB, tillfälligt tillstånd till slutet sällskap , , , , , , , samt Serveringsställe: Rinkaby Gatugård, Tävelsås ARB Beslut om förändring i arbete och välfärds delegationsordning punkt a & b UPPR Förvaltningschef beslutar om innehav av bankkort UPPR Förvalntingschefen beslutar om innehav av bankkort UPPR Alkoholhandläggare beslutar att bevilja Tradecraft of Sweden AB, tillfälligt serveringstillstånd till allmänheten , och Serveringsställe: Café Palladium, Storgatan 12, Växjö UPPR Förvaltningschef beslutar om förändring i beslutsattestanter UPPR (Frunas Hage)s serveringstillstånd har upphört att gälla från och med efter egen begäran. Serveringsställe: Pannkakshuset, Frunas Hage 1, Tolg

40 Sida 3(3) Datum Dokid Riktning Beskrivning Nummer UPPR Alkoholhandläggare avskriver tillsynsärendet då Evedals Värdshus i Växjö AB efter lämplighetsprövningen inte visar tecken på misskötsamhet UPPR Förvaltningschefen beslutar om förladdade kort UPPR Utredning av missförhållande eller påtagliga risker för missförhållande enligt 14 kap. 3 SoL (Lex Sarah) UPPR Alkoholhandläggare avskriver tillsynsärendet på Skåres konditori AB. Serveringsställe. Skåres konditori, Växjö

41 ÄRENDE Dnr NAV Anna Magnusson förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Information om GDPR NAV 25 april Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen. Bakgrund Växjö kommuns dataskyddsombud Maria Wellmert deltar på nämndens sammanträde för att informera om GDPR och nämndens ansvar kopplat till lagstiftningen. Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post anna.magnusson3@vaxjo.se

42 ÄRENDE Dnr NAV Anna Magnusson förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Personalinformation Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen. Bakgrund Personalspecialist Elisabeth Sköld deltar på nämndens sammanträde för att informera om följande: - Personal- och sjukfrånvaro - Lönekartläggning - Temperaturmätaren Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post anna.magnusson3@vaxjo.se

43 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Dnr Information om Slutrapportering - omställning av Växjö kommuns mottagande av ensamkommande barn till nya förutsättningar Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskotts beslut Nämnden för arbete och välfärd godkänner redovisningen. Bakgrund Avdelningschef för avdelning Vuxna, Rizana Mustedanagic, har sammanställt en slutrapport avseende omställningen av Växjö kommuns mottagande av ensamkommande barn till nya förutsättningar. Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott får del av informationen skriftligen. Muntlig redovisning av slutrapporten lämnas på nämnden för arbete och välfärds sammanträde den 25 april. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Slutrapportering omställning av Växjö kommuns mottagande av ensamkommande barn till nya förutsättningar Beslutet skickas till För åtgärd Avdelningschef för avdelning Vuxna 1 (1)

44 ÄRENDE Dnr NAV Rizana Mustedanagic Avdelningschef för avdelning Vuxna Nämnden för arbete och välfärd Tel Tjänsteskrivelse - Slutrapportering omställning av Växjö kommuns mottagande av ensamkommande barn till nya förutsättningar Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd godkänner redovisningen. Bakgrund Avdelningschef för avdelning Vuxna, Rizana Mustedanagic, har sammanställt en slutrapport avseende omställningen av Växjö kommuns mottagande av ensamkommande barn till nya förutsättningar. Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott får del av informationen skriftligen. Muntlig redovisning av slutrapporten lämnas på nämnden för arbete och välfärds sammanträde den 25 april. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Slutrapportering omställning av Växjö kommuns mottagande av ensamkommande barn till nya förutsättningar Beslutet skickas till För åtgärd Avdelningschef för avdelning Vuxna Per Sandberg Förvaltningschef Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post anna.magnusson3@vaxjo.se

45 Slutrapportering - omställning av Växjö kommuns mottagande av ensamkommande barn till nya förutsättningar BAKGRUND Under hösten 2015 sökte sig ett rekordstort antal ensamkommande barn till Sverige för att söka asyl. Under denna period anvisades Växjö kommun att ansvara för boende och omsorg för 258 barn. Dessutom var ytterligare 79 barn placerade tillfälligt i Växjö som s k ankomstkommun, dvs innan anvisning till annan kommun. Verksamheten hade under 2015 planerat för en utökning till 32 platser men fick snabbt ställa om till att hantera drygt 330 platser. De flesta barn anlände under ett tidsspann på några veckor. Mottagandet utökade snabbt med fem nya HVB i egen regi, tre HVB på entreprenad, ca 100 familjehem och 30-tal individuella platser på externa HVB. En kort period var ca 50 ungdomar placerade tillfälligt på olika hotell i Växjö i väntan på en plats på HVB, då det inte fanns platser att tillgå i hela landet. En mobil personalstyrka tillgodosåg behov av tillsyn och stöd för dessa ungdomar. Även myndighetsdelen utökades gradvis från 3 socialsekreterare till 2 enheter med socialsekreterare. När gränskontroller och skärpt tillfällig asyllagstiftning infördes i november 2015 vände trenden i mottagandet åt motsatt håll; från 258 nya anvisningar 2015 till 15 nya anvisningar Detta innebar att verksamheten åter behövde ställas om skyndsamt till kraftigt lägre mottagningskapacitet. Dessutom aviserade regeringen redan i juni 2016 om sänkt statlig ersättning för målgruppen, vilket innebar en kraftig sänkning av ersättningen för varje barn och ingen ersättning för tomma platser. Intäkterna minskade med ca 55 mkr och ytterligare 15 mkr Förvaltningen arbete och välfärd 1 (7) Postadress, Besöksadress Telefon Org.nr Bg

46 OMSTÄLLNING Planering av omställningen påbörjades redan under sommaren 2016, men ovissheten kring praxisen av den tillfälliga asyllagstiftningen och Migrationsverkets handläggningstid var faktorer som försvårade planeringen och bidrog till att det under hela perioden var svårt att bedöma hur många platser som var nödvändiga. Migrationsverkets genomsnittliga handläggningstider förlängdes från någon månad till två år, vilket bidrog till att perioden av ovisshet var extremt lång både för individen men även för planeringen av verksamheten. I februari 2017 införde Migrationsverket beslutsstopp i väntan på införande av medicinska åldersbedömningar i ärenden som rörde ensamkommande barn, vilket fördröjde handläggningstiden ytterligare. 2 (7)

47 Utgångspunkter i omställningsarbetet har varit: - Statlig ersättning som budgetram - Antal platser efter behov - Placeringsform efter behov, vård- och genomförandeplan styrande (medförde en gradvis omställning från HVB- till stödboendeplatser) - Kvalitet i vården och värdegrund - Minskad grundbemanning från 9 till 8 tjänster Vid ingången av 2019 består verksamheten av ett HVB i egen regi (Bengtsgård), ett HVB på entreprenad (Denbro), ett stödboende i egen regi (Ung på gång) och 30-tal familjehem. Dessutom är 8 ungdomar placerade för vård på externa HVB (SoL och LVU) och 14 ungdomar placerade på externa stödboendeplatser. I mars 2019 har Växjö kommun ansvar för ca 90 ensamkommande barn och ungdomar. Från 2017 till 2019 har antal tillsvidareanställda minskat med 40 tjänster inom boendedelen. Även inom myndighetsdelen minskade ca 10 tjänster gradvis under åren. Myndighetsdelen är svårare att följa exakt då socionomerna gradvis gick över till andra enheter på samma avdelning. 12 uppsägningar på grund av arbetsbrist blev aktuella, varav 2 återanställdes. De allra flesta anställda som berördes av omställningen omplacerades till tillsvidaretjänster inom kommunkoncernen men några gick även till andra arbetsgivare. I den processen har verksamheterna varit flexibla med uppsägningstider för att möjliggöra för medarbetare att gå vidare med anställning hos andra arbetsgivare när det var möjligt. 3 (7)

48 RESULTAT Efter den snabba omställningen har mottagandet av ensamkommande barn i Växjö kommun goda resultat både avseende ekonomi och kvalitet. Ekonomi Verksamheten har lyckats väl med att ställa om till nya statliga ersättningsnivåer. Förutsättningarna har varit goda med historiskt god ekonomisk hushållning och kostnadskontroll även under åren då de statliga ersättningarna var högre. Tack vare effektiv omvärldsbevakning fanns beredskap att tidigt under flyktingsituationen införa ett pristak på placeringar som matchade statliga ersättningar genom att arbeta med att begränsa avtalstider och dygnsavgifter. På så vis kunde Växjö kommun undvika att teckna upp långa och kostsamma avtal, något som orsakat stora ekonomiska underskott i jämförbara kommuner. Det ekonomiska resultatet : 4 (7)

49 I jämförelse med andra kommuner med liknande förutsättningar och omfattning i mottagandet av ensamkommande barn har Växjö kommun exceptionellt goda resultat för Kommun Halmstad Kalmar Kristianstad Karlstad Lund Prognos 2018 (mkr) Kommentar -10 Underskott -3,5 Underskott -5 Underskott Väntar svar -27 Underskott Kvalitet En annan viktig förutsättning för att klara den snabba omställningen var att verksamheten varit välfungerande och hade hög kvalitet innan krisen med flyktingsituationen. Det fanns en stabil grund i väl utarbetade rutiner, metoder och en stabil personalgrupp. Både under expansion och avveckling valde verksamhetens chefer och medarbetare att fokus på individens behov och vårdens innehåll skulle vara vägledande i omställningen. Trots snabba förändringar arbetade personalen kontinuerligt med långsiktighet, värdegrund, mål och syfte med verksamheten mm utifrån individernas behov av stöd. Socialstyrelsen har under våren 2018 uppmärksammat HVB-verksamhetens långsiktiga arbete med värdegrund, normer och hbtq-frågor vilket ledde till att personal från verksamheten medverkade i Socialstyrelsens webbutbildning Att synliggöra normer i socialtjänsten med ett hbtq-perspektiv och att Växjö kommun bjöds in till Socialstyrelsen i december 2018 för att föreläsa om arbetet. Arbetsrättsliga lagkrav gjorde att personal fick byta enhet under omställningen, vilket försvårade både relationsarbetet med barnen/ungdomarna och arbetsmiljön. Avveckling av ett HVB innebar en 5 (7)

50 personalförändring på kvarvarande verksamheter då de med längst anställning skulle erbjudas plats där. Stödboendet Ung på gång har genomgått processen med bibehållen god arbetsmiljö men HVB Bengtsgård var den enhet som påverkades av personalförändringar under längst tid och extra insatser har krävts via Kommunhälsan för att stödja arbetsgruppen. Även barnen och ungdomarna har omplacerats i takt med att boenden avvecklats och kontinuiteten i deras vardag har påverkats negativt. Däremot har samtliga omplaceringar kunnat planeras för att undvika byte av skola och fritidsaktivitet. I syfte att främja kvalitet och god arbetsmiljö genomfördes kompetensutveckling i form av utbildning och handledning även under pågående omställning. All personal vidareutbildades i kris/trauma, relationsskapande arbete och anknytning. Denna satsning var en viktig förutsättning som gav personalen rätt verktyg att stödja ungdomarna i deras mående vid exempelvis kris vid avslag på asylansökan och relationsskapande arbete vid omplaceringar. Samtlig personal, även de som berördes av omplacering eller uppsägning, erbjöds att fullfölja deltagande i kompetenshöjande insatsen Kompetens för framtiden, en omfattande utbildningssatsning som erbjöds inom ramen för ett ESF-projekt. Även under omställningsperioden har IVO utövat tillsyn två ggr/år enligt ordinarie rutiner genom både anmälda och oanmälda inspektioner. Inspektionsmyndighetens bedömning har varit att verksamheten håller god kvalitet vid samtliga tillfällen. Under 2018 valde HVB Bengtsgård och stödboendet Ung på gång att delta i den första nationella brukarundersökningen som erbjöds ensamkommande barn och ungdomar. Brukarundersökningen visade att ungdomarna känner sig trygga och att de upplever att de har ett bra stöd av vuxna både i nuvarande situation och i att förbereda sig för framtiden. En annan indikator för verksamhetens kvalitet är att ca 50 % av ungdomarna som är placerade i stödboende har deltidsanställning utöver skolgången, vilket är ett tecken på lyckat integrationsarbete i verksamheterna. Även andra utvecklingsområden har initierats under 2018, exempelvis uppmärksammades att samarbetet med skolan försvårats av att både skolor och boenden förändrats de senaste åren och ett tätt samarbete initierades 6 (7)

51 mellan boenden och skolor i syfte att stärka barnen och ungdomarna i skolgången. En viktig orsak till bibehållen kvalitet trots snabb omställning har varit att personalen har valt att stanna kvar och kompetens och erfarenhet har inte fallit bort. Det är svårt att följa statistik på området exakt eftersom verksamheten omorganiserats under perioden, men både temperaturmätaren och sjukfrånvarostatistik pekar på att verksamheten klarat omställningen på ett bra sätt. Området som helhet har generellt höga poäng på temperaturmätaren på samtliga mätområden vid de olika mättillfällena. Mätvärdena står sig väl i relation till förvaltningen som helhet, trots stora organisationsförändringar. Både vid ingången till 2017 och 2018 har området ensamkommande lägre antal sjukfrånvaro per snittanställd än avdeldning Barn och familj som helhet. Rizana Mustedanagic avdelningschef 7 (7)

52 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Dnr Redovisning av utredning angående vuxenutbildningen inklusive komplettering Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskotts beslut Nämnden för arbete och välfärd godkänner redovisningen. Bakgrund Nämnden för arbete och välfärd beslutade i juni 2018 att uppdra åt förvaltningschefen att till nämndens internbudgetberedning inför 2019 redovisa vilka åtgärder som kan vidtas för att påverka utbudet av kurser i Växjölöftet Vuxenutbildning (beslut Dnr ), samt presentera tänkbara åtgärder för att påverka kursutbudet i Växjölöftet Vuxenutbildning så att utbudet av teoretiska kurser utgår från elevernas behov och önskemål. I november presenterades svaret genom rapporten Den viktiga vuxenutbildningen (Dnr ) där fem förslag lades fram på en framtida vuxenutbildning i Växjö kommun, samt vilken roll Vuxnas lärande kan komma att ha i denna. I november kompletterades utredningen med en fördjupad benchmarking av hur kommuner med liknande vuxenutbildningsmodell valt att hantera motsvarande utmaningar i termer av att garantera utbildningsutbud, flexibilitet i studieform och individanpassning. Utredningen har även kompletterats med ytterligare förslag på alternativ organisering utanför auktorisationen för enskilda utbildningsslag. Slutligen, i oktober 2018 fick nämnden för Arbete och välfärd Skolinspektionens beslut om åtgärder efter en tematisk kvalitetsgranskning av flexibilitet och individanpassning inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå i Växjö kommun (Dnr ). I april 2019 lämnade nämnden sitt svar på vidtagna åtgärder för att uppfylla kraven (Dnr :10 217). Bedömning Förvaltningens bedömning är att de åtgärder som har gjorts sedan juni 2018 har gett önskade effekter. Vi har idag ett bredare utbud av kurser som utgår från elevers behov och önskemål än juni De 30-procentiga ersättningsökningar som genomfördes från 1/ med fokus på skolförlagd utbildning för att möjliggöra ett bredare utbildningsutbud för denna studieform har redan gett effekt genom att trenden av minskad 1 (2)

53 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott klassrumsbuden gymnasial teoretisk undervisning är bruten. Vår förhoppning därtill är att de dialogmöten på strategisk nivå som genomförs 2 ggr per år mellan huvudman och utbildningsanordnare kommer att innebära att vi som huvudmän snabbare kan fånga upp behov av förändringar på systemnivå i syfte att eleverna ska få en så god, flexibel och individanpassad utbildning som möjligt. Slutsatserna i benchmarkingen med andra kommuner ger också för handen att hur en kommun väljer att auktorisera sin vuxenutbildning kan se väldigt olika ut. Det finns inte en lösning, det finns inte ett rätt sätt. Det som fungerar i en kommun ger inga garantier om god funktionalitet i en annan. Rekommendation Den samlade bedömningen enligt beskriven bakgrund och bedömning talar för att inte genomföra några justeringar i auktorisationsmodellen inom vuxenutbildningen i Växjö kommun, utan att nämnden istället låter redan vidtagna åtgärder få full effekt. Beslutsunderlag Nämnden för arbete och välfärds beslut 120/2018 Den viktiga vuxenutbildningen - Vuxnas lärande och den framtida vuxenutbildningen i Växjö kommun Benchmarking auktorisation och förslag på alternativ organisering utanför auktorisation Tjänsteskrivelse, avdelningschef för arbete och lärande, Beslutet skickas till För åtgärd Avdelningen arbete och lärande, avdelningen för full sysselsättning 2 (2)

54 ÄRENDE Dnr NAV Ulrika Boström avdelningschef för arbete och lärande, avdelningen för full sysselsättning Nämnden för arbete och välfärd Tjänsteskrivelse - Organisationen av den viktiga vuxenutbildningen i Växjö kommun Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd godkänner redovisningen. Bakgrund Nämnden för arbete och välfärd beslutade i juni 2018 att uppdra åt förvaltningschefen att till nämndens internbudgetberedning inför 2019 redovisa vilka åtgärder som kan vidtas för att påverka utbudet av kurser i Växjölöftet Vuxenutbildning (beslut Dnr ), samt presentera tänkbara åtgärder för att påverka kursutbudet i Växjölöftet Vuxenutbildning så att utbudet av teoretiska kurser utgår från elevernas behov och önskemål. I november presenterades svaret genom rapporten Den viktiga vuxenutbildningen (Dnr ) där fem förslag lades fram på en framtida vuxenutbildning i Växjö kommun, samt vilken roll Vuxnas lärande kan komma att ha i denna. I november kompletterades utredningen med en fördjupad benchmarking av hur kommuner med liknande vuxenutbildningsmodell valt att hantera motsvarande utmaningar i termer av att garantera utbildningsutbud, flexibilitet i studieform och individanpassning. Utredningen har även kompletterats med ytterligare förslag på alternativ organisering utanför auktorisationen för enskilda utbildningsslag. Slutligen, i oktober 2018 fick nämnden för Arbete och välfärd Skolinspektionens beslut om åtgärder efter en tematisk kvalitetsgranskning av flexibilitet och individanpassning inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå i Växjö kommun (Dnr ). I april 2019 lämnade nämnden sitt svar på vidtagna åtgärder för att uppfylla kraven (Dnr :10 217). Bedömning Förvaltningens bedömning är att de åtgärder som har gjorts sedan juni 2018 har gett önskade effekter. Vi har idag ett bredare utbud av kurser som utgår från elevers behov och önskemål än juni De 30-procentiga ersättningsökningar som genomfördes från 1/ med fokus på skolförlagd utbildning för att möjliggöra ett bredare utbildningsutbud för denna studieform har redan gett effekt genom att trenden av minskad klassrumsbuden gymnasial teoretisk undervisning är bruten. Vår Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post anna.magnusson3@vaxjo.se

55 ÄRENDE Dnr NAV förhoppning därtill är att de dialogmöten på strategisk nivå som genomförs 2 ggr per år mellan huvudman och utbildningsanordnare kommer att innebära att vi som huvudmän snabbare kan fånga upp behov av förändringar på systemnivå i syfte att eleverna ska få en så god, flexibel och individanpassad utbildning som möjligt. Slutsatserna i benchmarkingen med andra kommuner ger också för handen att hur en kommun väljer att auktorisera sin vuxenutbildning kan se väldigt olika ut. Det finns inte en lösning, det finns inte ett rätt sätt. Det som fungerar i en kommun ger inga garantier om god funktionalitet i en annan. Rekommendation Den samlade bedömningen enligt beskriven bakgrund och bedömning talar för att inte genomföra några justeringar i auktorisationsmodellen inom vuxenutbildningen i Växjö kommun, utan att nämnden istället låter redan vidtagna åtgärder få full effekt. Beslutsunderlag Nämnden för arbete och välfärds beslut 120/2018 Den viktiga vuxenutbildningen - Vuxnas lärande och den framtida vuxenutbildningen i Växjö kommun Benchmarking auktorisation och förslag på alternativ organisering utanför auktorisation Tjänsteskrivelse, avdelningschef för arbete och lärande, Beslutet skickas till För åtgärd Avdelningen arbete och lärande, avdelningen för full sysselsättning Per Sandberg förvaltningschef 2 (2)

56 1 Benchmarking auktorisation och förslag på alternativ organisering utanför auktorisation 1. Bakgrund Följande kapital avser ge en kort bild av bakgrunden till denna benchmarking/kartläggning av kommuner liksom förslag på alternativ organisering utanför auktorisationen. 1.1 Uppdraget Utredningen om den framtida organiseringen av vuxenutbildningen i Växjö kommun har kompletterats med följande: att genomföra en fördjupad benchmarking av hur kommuner med liknande vuxenutbildningsmodell valt att hantera motsvarande utmaningar (1) i termer av att garantera utbildningsutbud, flexibilitet i studieform och individanpassning. Utredningen har även kompletterats med förslag på alternativ organisering utanför auktorisationen för enskilda utbildningsslag (2). 1.2 Inledning och metod I tilläggsuppdraget har samtalen med kommunerna i delar fördjupats i dialog via telefonsamtal, Skypemöten och via mejl. Auktorisation inom utbildning är en förhållandevis ny företeelse vilket innebär att kartläggningar och utvärderingar finns i begränsad utsträckning. Några iakttagelser framträder som viktiga att inkludera i förutsättningarna för den fördjupade benchmarking som nu gjorts. Av de kommuner som inkluderar auktorisation i sina respektive utbildningsmodeller återfinns procent i en storstadsregion. En majoritet av dessa samverkar över kommungränserna. Utredningen har funnit anledning att studera några kommuner extra noggrant. Av följande skäl har benchmarkingen fördjupats med Falu- och Helsingborgs kommuner: Falu kommun och Helsingborgs kommuner har längre erfarenhet av en auktorisationsmodell än vad Växjö kommun har Falun och Helsingborg liknar Växjö på så sätt att de inte utgör en del av samverkan inom en storstadsregion De anser att deras modeller har fallit väl ut Skolinspektionens tematiska kvalitetsgranskning av flexibilitet och individanpassning har lämnat positiva omdömen om Helsingborgs kommun Utöver Falu kommun och Helsingborgs kommuner görs också ett djupare nedslag i Södertälje kommun som i ett PM problematiserar för- och nackdelar med olika utbildningsmodeller. Därutöver inbegrips samtliga identifierade kommuner i landet med ett auktorisationsförfarande likt det i Växjö kommun (enligt nedan).

57 2 2. Kommunöversyn benchmarking Följande kapitel ger en allmän och en fördjupad översyn av kommuner med ett auktorisationsförfarande. Växjö kommun tillämpar auktorisation för anordnare av kommunal vuxenutbildning sedan Växjölöftet Vuxenutbildning med auktoriserade utbildningsanordnare. Enligt kundvalssystemet har eleverna rätt att välja den utbildningsanordnare som kommunen godkänt. Varje utbildningsanordnare som uppfyller de krav som anges i auktorisationsvillkoren godkänns vilket medför att elever inom den kommunala gymnasiala och grundläggande vuxenutbildningen samt sfi kan välja att gå sin utbildning hos den auktoriserade anordnare hen helst önskar. Auktorisationen omfattar alla skolformer inom vuxenutbildningen förutom Särvux, som även fortsatt drivs i kommunal regi. Modellen syftar till att stimulera mångfald och kvalitet, stärka elevernas valfrihet och självbestämmande samt öka utrymmet för fler aktörer. Utifrån individens behov ska utbildningarna kunna kombineras med förvärvsarbete eller andra aktiviteter (exempelvis annan utbildning) och måste därför utformas flexibelt med hänsyn till tid, plats, innehåll och arbetsform. 2.1 Allmän översyn identifierade kommuner med auktorisationsmodell Kommun År och auktorisationsområden Övrigt Falun Helsingborg Gymnasial vuxenutbildning, sfi och svenska som andraspråk inom grundläggande vuxenutbildning Sfi och svenska som andraspråk (sva) grundläggande vuxenutbildning Två utbildningsben auktorisation och egenregi. Tre utbildningsben auktorisation, LOU och egenregi. 60 procent ska bedrivas i extern regi. Därutöver gör kommunen en avvägning av vad som kan bedrivas i egen regi och därefter upphandlas resterande områden via LOU Botkyrka Vuxenutbildning på gymnasial nivå i Samverkansavtal Huddinge Vuxenutbildning på gymnasial nivå och Samverkansavtal sfi ii Nykvarn Vuxenutbildning på gymnasial nivå iii Samverkansavtal Salem Vuxenutbildning på gymnasial nivå och Samverkansavtal sfi iv Södertälje Vuxenutbildning på gymnasial nivå v Samverkansavtal Danderyd Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning och sfi vi Samverkan via KCNO och Vux Norrort auktorisationssystem Täby Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning och sfi vii Samverkan via KCNO och Vux Norrort auktorisationssystem Vallentuna Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning och sfi viii Samverkan via KCNO och Vux Norrort auktorisationssystem Vaxholm Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning och sfi ix Samverkan via KCNO och Vux Norrort auktorisationssystem Österåker Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning och sfi x Samverkan via KCNO och Vux Norrort auktorisationssystem Sigtuna Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning och sfi xi Samverkan Vux Norrort och auktorisationssystem Sollentuna Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning och sfi xii Samverkan Vux Norrort och auktorisationssystem Solna Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning och sfi xiii Samverkan Vux Norrort och auktorisationssystem Upplands Väsby Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning och sfi xiv Samverkan Vux Norrort och auktorisationssystem

58 3 Motala Nacka Värmdö Norrtälje Sundbyberg grundläggande nivå på distans, gymnasial nivå på distans, yrkeskurser/ utbildningspaket på gymnasial nivå i närstudier, lärlingsutbildning xv Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning och sfi xvi Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning och sfi xvii Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, yrkeskurser gymnasial nivå och sfi xviii 2017/2018. Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning och sfi xix Samverkan kring auktorisationsvillkor Samverkan kring auktorisationsvillkor 2.2 Fördjupad översyn exemplen Falun, Helsingborg och Södertälje Falu kommun xx invånare med en befolkningstäthet på 29 invånare per kvadratkilometer vid utgången av Närmaste större tätort/kommun är Borlänge med drygt invånare men med en betydligt större befolkningstäthet, 89 invånare per kvadratkilometer. xxi Falu kommun står på två utbildningsben auktorisation och egenregi, men sistnämnda bedrivs inte inom gymnasial utbildning. De största förtjänsterna med auktorisationsmodellen uppges vara att köerna kortats, framförallt till sfi, liksom att man fått ett breddat utbud från att ha sju gymnasiala yrkesutbildningar via LOU till 21 stycken via auktorisationsmodellen. Det har även inneburit att Falun snabbt kan ställa om och möta nya behov. Angivna brister är framförallt en bristande förförståelse för hur mycket uppföljningsarbete som krävdes initialt. Organiseringen av vuxenutbildningen i Falu kommun föregicks av ett grundläggande kartläggnings- och analysarbete som visade att efterfrågan på fysiska skolor var förhållandevis stort. Falu kommun har i sin prislista valt att lägga ersättningarna för skolförlagd utbildning på en betydligt högre nivå än distansutbildningar. Falu kommun har under flera år även fördjupad samverkan med externa utbildningsanordnare kring elever med behov av extra anpassning. Under 2019 ska denna samverkan förstärkas och systematiseras ytterligare genom ett resurscentrum där kommun och extern utbildningsanordnare blir gemensamt ansvariga. Falu kommun har tät uppföljning av utbildningsanordnare via så kallade kursråd, där elever som är i behov av extra anpassning eller på något sätt behöver ytterligare stöd diskuteras. I dessa kursråd träffar kommunen elever för direktåterkoppling av deras upplevelser av utbildningsanordnaren. Som tidigare nämnts finns i dag 14 utbildningsanordnare i kommunen, varav fyra stycken bedriver utbildning inom sfi. Inom gymnasial vuxenutbildning finns 21 yrkesutbildningar utplacerade på sju olika utbildningsanordnare. Totalt befanns drygt elever i studier under 2018 och majoriteten läste gymnasiala kurser, cirka elever. Falu kommun upplever vissa problem med att få utbildningsanordnare att bedriva skolförlagd undervisning

59 4 i allmänna ämnen. Regelbundna träffar med utbildningsanordnarna beskrivs som en viktig nyckel för framgång i auktorisationsmodellen, företrädesvis med fokus på vad uppdraget handlar om. Täta uppföljningar beskrivs också som viktigt det är mycket uppföljning i en auktorisation, vilket framkommer i under intervjuer. I klargörandet av näringslivets kompetensbehov handlar vuxenutbildningsuppdraget mycket om att ligga steget före och läsa av hur marknaden ser ut och kommer se ut inom de närmaste åren för att på så sätt rikta in dem mot nästa steg. Helsingborgs kommun invånare med en befolkningstäthet på 422 invånare per kvadratkilometer vid utgången av Närmaste större tätort/kommun är Landskrona med cirka invånare och med en befolkningstäthet på 326 invånare per kvadratkilometer. xxii Vuxenutbildningen i Helsingborgs kommun har haft ungefär samma utbildningsupplägg under flera år. Organiseringen av utbildningen vilar på tre ben: auktorisation, offentlig upphandling (LOU) och egenregi. För sfi (svenska för invandrare) och grundläggande sva (svenska som andraspråk) gäller auktorisation där eleven själv väljer vid vilken skola hen vill studera. Helsingborgs kommun har i dag elva olika utbildningsanordnare som erbjuder skolförlagd undervisning såväl som undervisning på distans. Tidigare har det funnits upp till olika utbildningsanordnare, men några har valt att avauktorisera sig då de inte fått ekonomi i sitt uppdrag. Vuxenutbildningen i Helsingborgs kommun har ett uppdrag att 60 procent ska bedrivas i extern regi. Därutöver gör kommunen en avvägning av vad som kan bedrivas i egen regi och därefter upphandlas resterande områden för att tillfredsställa elevernas olika behov. Det handlar om kurser på distans, skolförlagda kurser liksom kurser som är så kallat närlärande, det vill säga med flexibla starter och möjligheter till högre studietempo, lektioner och handledning. Varje elev väljer på så vis själv den studieform som passar det egna behovet. De grundläggande ämnena (bortsett från sva grund) erbjuds endast i egen regi, Komvux Helsingborg. Denna undervisning utgår från skolförlagt lärande men det finns även möjlighet till individanpassad undervisning för att på ett flexibelt sätt skapa möjligheter att kombinera studier med arbete eller andra skolformer. Utbildning inom egenregin motsvarar ungefär en tredjedel av vuxenutbildningen i kommunen. De omdömen som lämnas om organiseringen av vuxenutbildningen i Helsingborgs kommun rör förutsättningarna för nu rådande organisationsform. I kontakter med vuxenutbildningen där framgår att det fria kundvalet har sitt pris, att egenregin har visat bäst resultat i kvalitetsmätningar, men att det samtidigt varit utmaningar med att klara att bedriva det inom befintlig budgetram. Det är en utmaning att klara budget, inte bara för egenregin, då budgeten är en uppskattning av förväntad verksamhet och det är inte alltid lätt att kunna anpassa kostymen, som utbildningskoordinator uttrycker det. Det som utbudsmässigt varit

60 5 svårast att garantera hittills med avseende på kraven om flexibilitet har varit kombinationsutbildningar inom sfi och andra utbildningar. Södertälje kommun invånare med en befolkningstäthet på 140 invånare per kvadratkilometer vid utgången av Närmaste större tätort/kommun är Botkyrka med invånare med en befolkningstäthet på 419 invånare per kvadratkilometer. Vuxenutbildningen i Södertälje bedriver till stora delar kurser och utbildningar på gymnasial nivå och yrkesutbildningar i extern regi. Kommunen skriver följande om vuxenutbildningen: En modell för att bedriva kommunal vuxenutbildning är att göra det i egen regi. Fördelarna med att bedriva verksamheten i egen regi är flera. Det säkerställer långsiktighet och driftsäkerhet av verksamheten liksom förenklar uppdraget om en sammanhållen studieplan och underlättar studie- och yrkesvägledningen. Vidare ger modellen reella förutsättningar att under en längre tid följa elevens kunskapsprogression och språkutveckling, det skapas bättre förutsättningar för pedagogiska diskussioner över ämnen, kurser och nivåer. Planering, utförande, uppföljning och förbättring av undervisningen underlättas då allt ligger under samma tak. Även ekonomiskt kan finnas incitament att bedriva undervisningen i egen regi. Till skillnad från en upphandlad eller auktoriserad verksamhet minskar kostnaden för verksamheten desto fler elever som finns i grupperna. En god ekonomi förutsätter dock ändamålsenliga lokaler med rimlig hyra, goda volymer på undervisningsgrupperna samt att säkerställa flexibilitet i nyttjandet av pedagogisk personal. Nackdelen är att det är svårt att i egen regi bedriva den stora bredd av utbildningar som efterfrågas. Det är bland annat förenat med stora kostnader att starta och bedriva vissa yrkesutbildningar som kräver särskilda lokaler, dyrbar utrustning samt yrkeslärare med särskild kompetens. Det är också brist på lärare, vilket innebär att det är svårt att rekrytera dessa. xxiii Södertälje kommun beskriver fördelarna med de modeller som nämnts möjligheten att till viss del begränsa antalet utbildningsanordnare (tjänstekoncession) och ställa tydliga leverantörskrav. Vidare kan modellen erbjuda de studerande flera skolor att välja mellan, både vad gäller geografisk belägenhet och utbildning. Till nackdelarna hör sårbarheten i leverantörernas förmåga att långsiktigt planera och leverera en kvalitativ utbildning. Det kan till viss del förklaras av avtalens längd, vilket medför att leverantörerna måste planera för en ekonomiskt bärkraftig verksamhet inom den perioden, men även andra kommuners eller organisationers upphandlingar påverkar leverantörens förmåga att leverera enligt upphandlade avtal. För att komma upp till den volym av studerande som krävs för en bärande verksamhet behöver många leverantörer luta sig mot flera avtal med olika kommuner. En leverantör kan tvingas säga upp sitt avtal på grund av att de förlorat andra upphandlingsområden i länet och därmed inte längre haft ekonomi att leverera enligt avtal. En annan nackdel är att upphandlade avtal är svåra att ändra eller justera under löptiden när det uppstår förändrade behov eller tydliga brister i gällande avtal. Vidare har flera kommuner och samverkande kommuner i Stockholms län de senaste åren i samband med

61 6 upphandlingarnas genomförande hamnat i utdragna överprövningsprocesser som tar mycket tid och kraft från berörda parter och drabbat den enskilde studerande negativt. Några har genomfört offentliga upphandlingar av vuxenutbildning, men haft stora svårigheter att få till avtal på grund av otaliga överklagandeprocesser. Överklagandeprocesserna har föranlett att flertalet kommuner norr om Stockholm istället valt att genomföra auktorisationsavtal med sina leverantörer. xxiv En fördel med auktorisationssystemet, som utbildningskontoret i Södertälje beskriver det, är möjligheten till långsiktiga relationer med leverantörerna, då förfarandet inte sätter någon tidsbegränsning på avtalsrelationer. Det möjliggör för långsiktighet i planering och utförande av tjänsten och kan vara ett incitament för leverantörer att planera för och leverera god kvalitet i högre grad under hela samarbetet. En annan fördel är att effekten av en eventuell överprövning gällande en leverantör inte påverkar de övriga då varje ansökan behandlas separat. Detta eliminerar risken att hamna i en överklagansprocess som fördröjer avtalsstart. Slutligen innebär auktorisationen att det hela tiden är möjligt för nya leverantörer att ansluta sig till systemet. En annan fördel är att kommunen även har lättare att utfärda sanktioner och säga upp avtal med de leverantörer som inte lever upp till rådande avtalskrav. Fördelen är också att det går att revidera avtalskraven vid behov. En nackdel med auktorisationsmodellen är att det är svårare att säkerställa en begränsning av antalet leverantörer. Ett för stort antal leverantörer försvårar en kvalitativ uppföljning av verksamheterna. Genom att inte begränsa antalet leverantörer ökar kommunens administration och kontaktytor med fler anordnare. En begränsning av antalet leverantörer kan endast ske genom att i villkoren för auktorisationen ställa höga och tydliga kriterier för kvalitetskraven på tjänsten. I nuläget har mer än hälften av kommunerna i Stockholms län infört auktorisationsmodell för vuxenutbildning i extern regi. xxv PM Införande av auktorisationsmodell inom vuxenutbildningen Södertälje kommun Utbildningskontoret

62 7 3. Förslag på alternativ organisering utanför auktorisationen för enskilda utbildningsslag För att huvudmannen ska kunna säkerställa ett utbildningsutbud och utbildningsform nödvändig för elever med behov av klassrumsbaserad, behörighetsgivande utbildning, är förslag att följande utbildningsslag läggs ut på upphandling enligt lagen om offentlig upphandling (LOU): Studieförberedande gymnasiala kurser samt kurser på grundläggande nivå undantaget grundläggande svenska som andra språk som även fortsatt bedrivs inom auktorisationen Studieförberedande gymnasiala kurser samt kurser på grundläggande nivå undantaget grundläggande svenska som andra språk, ska finnas som klassrumsbunden undervisning De studieförberedande kurserna som upphandlas krävs för behörighet till högre studier. Upphandling enligt LOU säkerställer att växjöbor ges lagstadgad rätt att studera till behörighet på gymnasial nivå, samt ger garantier om att gymnasieexamen för vidare studier mot högskola och yrkeshögskola möjliggörs, samt att elever med behov av klassrumsbaserad undervisning ges förutsättningar att klara sina studier. Om delar av vuxenutbildningen upphandlas enligt lagen om offentlig upphandling ska avtal inom auktorisationen med utbildningsanordnare inom ovan angivna delar sägas upp enligt gällande avtalsskrivning.

63 8 4. Reflektion, analys och sammanfattning 4.1 Kommunöversyn benchmarking Antal och anledningar En sondering på nätet ger vid handen ett 20-tal kommuner som på ett eller annat sätt har implementerat eller är i färd med att implementera ett auktorisationssystem. Till grund för införandet av systemet ligger tanken om vinster i valfrihet, kvalitet och ekonomi. Systemets eller modellens förutsättningar visar skilja sig från en kommun till en annan och till saken hör också att implementeringen av modellen i stora stycken saknar utvärdering då den är förhållandevis ny till sin skapelse. Viss dokumentation finns dock vilket denna benchmarking visat. Demografi och struktur konkurrens och samverkan Utifrån omvärldsanalys inklusive fördjupade samtal med referenskommuner förefaller det finnas ett antal olika konsekvenser som följer med den organisering av vuxenutbildning som några kommuner i Sverige valt. Ett relativt stort antal av de kommuner som i dag organiserar sig enligt en auktorisationsmodell är kommuner som återfinns i en storstadsregion med både samverkan över kommungränser och hög befolkningstäthet vilket påbjuder såväl kommunal samverkan som konkurrens om elever. De demografiska/strukturella förutsättningarna skiljer därmed dessa kommuner (exempelvis Danderyd, Täby och Nacka) och andra (exempelvis Växjö) åt vilket kan finnas anledning att ta hänsyn till vid kommunjämförelser på nationell nivå. Icke desto mindre finns de med i denna kartläggning/benchmarking för att illustrera hur vuxenutbildningens organisatoriska landskap förändrats under senare år. Kommunerna i Storstockholm är utsatta för såväl konkurrens som samverkan, men de demografiska förutsättningarna ger stöd åt båda. I de flesta fall sker samverkan i kommungrupperingar efter geografiska placeringar. I området söder som Stockholm med bland annat Huddinge och Södertälje (Vux5) sker samverkan i auktorisationsmodell i en population med över invånare och samordningsvinsterna vilar dels i just detta faktum liksom i befolkningstätheten, vilket inte minst framhålls i samtal med företrädare därifrån. På samma sätt finns samordningsvinsterna i KCNO och Vux Norrort där närheten till Stockholm stad ger ytterligare fördelar enligt samtal därifrån. Valfrihet auktorisation, LOU och egen regi Det finns dock exempel på kommuner som inte uppfyller samma kriterier med avseende på storstadsregionala förutsättningar men likväl organiserar sig enligt en auktorisationsmodell. Helsingborgs kommun är ett sådant exempel. Kommunen kan inte sägas ha samma strukturella förutsättningar som kommunerna i ett storstadsområde men samtidigt inte heller alldeles likt förutsättningarna i exempelvis Växjö kommun. Organiseringen av vuxenutbildningen i Helsingborg vilar på tre ben: auktorisation, offentlig upphandling (LOU) och egenregi. För sfi (svenska för invandrare) och sva (svenska som andraspråk) grund används en auktorisationsmodell med i dag totalt elva olika utbildningsanordnare som

64 9 erbjuder skolförlagd undervisning såväl som undervisning på distans. Kommunen upphandlar därtill gymnasial utbildning i olika skolformer. Det handlar om distanskurser, skolförlagda kurser liksom kurser som är så kallat närlärande. De grundläggande ämnena (bortsett från sva grund) erbjuds endast i egen regi på Komvux Helsingborg och utgår från skolförlagt lärande men med möjlighet till individanpassad undervisning för ökad flexibilitet. Villkor och dialog krav och tydlighet Falu kommun saknar storstadsregionala vinster och skiljer sig även till viss del i de organisatoriska förutsättningar som Helsingborgs kommun uppvisar. Organiseringen av vuxenutbildningen i Falun vilar på två ben: auktorisation och egenregi. I Falu kommun är auktorisationsmodellen tydligt artikulerad och styrd, dels via villkor, dels via löpande dialog med utbildningsanordnare. Falu kommun har i sin prislista valt att lägga ersättningarna för skolförlagd utbildning på en betydligt högre nivå än distansutbildningar. Den praktiska styrningen från slutgiltig huvudman menar man varit en viktig faktor för vuxenutbildningens framgång i modellen, att från huvudman ställa krav och vara tydlig men samtidigt kontinuerligt arbeta med uppdrag, mål och omvärldsanalys tillsammans med kontroll och uppföljning. En viktig styrmekanism från vuxenutbildningens sida är utan tvekan också formuleringen av det uppdrag som ligger till grund för kommunens kompetensförsörjning, det vill säga krav på utbildningar utifrån individens förutsättningar och arbetsmarknadens behov. Inför ansökan om auktorisation är kommunrepresentanter därav noga med att klargöra vilka utbildningsbehov som finns i kommunen nu och framgent, att ligga steget före som man säger. Därmed ställs krav på utbildningsanordnare om vilka kurser som de facto ska bedrivas, att exempelvis ge hela paket av behörighetsgivande kurser och inte enbart enskilda kurser. Nödvändiga eller tillräckliga förutsättningar likheter och skillnader Utifrån den kartläggning och fördjupning som gjorts är det tydligt att storstadsregionala förutsättningar kan spela en central roll för utformandet av auktorisationsmodell. Ett antal kommuner utgör dock undantag och visar att det inte per automatik är en förutsättning för en fungerande modell. Ofta talas om nödvändiga men inte tillräckliga förutsättningar för ett visst utfall, men i det här fallet är det således snarare tvärtom, att en av de rådande förutsättningarna möjligen kan vara tillräcklig men inte per definition nödvändig för att modellen ska ges förutsättningar att fungera. Växjö kommuns inplacering i en kommunkategoriseringsmodell enligt ovan är inte helt given, men bär möjligen minst likheter med kommuner i storstadsområden och därmed alltså mer likheter med kommuner som Falun och Helsingborg varför benchmarkingen i fösta hand fördjupats med dessa kommuner. De tydligaste skillnaderna i en benchmarking mellan Växjö kommun och Falu kommun är antalet utbildningsanordnare (betydligt färre i Falu kommun) och den praktiska/operativa styrningen från huvudmannens sida. Falu kommun pekar även på vikten av tät uppföljning i

65 10 auktorisationsmodellen. Oaktat jämförelser med hur det förhåller sig i Växjö kommun i just det hänseendet är det likväl rimligt att föreställa sig att såväl tät uppföljning som styrning är mer resursintensivt i en kommun med fler utbildningsanordnare än färre. De tydligaste skillnaderna i benchmarking mellan Växjö kommun och Helsingborgs kommun är likaså antalet utbildningsanordnare (betydligt färre i Helsingborgs kommun) och det faktum att Helsingborgs kommun alltså valt att upphandla vissa delar av sin vuxenutbildning vilket gör att utbildningen där vilar på tre ben och inte två som i Växjö (och Falun). Eftersom kommunerna har olika förutsättningar är det inte heller konstigt att det som i ett kommunperspektiv visat sig vara en nackdel exempelvis sårbarhet i leverantörers förmåga att långsiktigt planera och leverera kvalitativ utbildning bedömts annorlunda i en annan. I det avseendet visar denna studie likhet med det Bjursell et al. beskriver i termer av konkurrenssättning och samarbete. Vad som synes skilja sig mellan Växjö och flera andra kommuner med liknande modell är möjligen som en underskattning av vikten av styrning det faktum att något naturligt urval inte riktigt blivit. Ännu. Skolinspektionen lyfter dessutom fram just vikten av att det finns en tydlig ledning och styrning från huvudman. xxvi Med fler utbildningsanordnare har det administrativa arbetet dessutom snarare ökat än minskat i Växjö kommun, något man inte känner igen sig i Falu och Helsingborgs kommuner med färre utbildningsanordnare. Det stora utbildningsanordnarantalet har dessutom inneburit att likvärdig utbildning som Skolinspektionen lyfter i sin utredning xxvii blivit svårhanterlig och oöverblickbar. I Skolinspektionens bedömning av exempelvis Helsingborgs kommun konstateras att huvudman och ansvarig rektor skapar goda förutsättningar för att eleverna inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå får en flexibel och individanpassad utbildning och att den dessutom organiseras och anpassas efter elevers behov och förutsättningar avseende olika perspektiv. / / Vidare anpassas utbildningen huvudsakligen efter elevers behov och förutsättningar avseende studieform och plats samt när och i vilken takt som studier kan bedrivas. Som en del av flexibiliteten i utbildningsutbudet nämner Skolinspektionen att elever kan välja mellan såväl olika studieformer som vilken tid man önskar läsa och att det i Helsingborgs kommun låter sig göras dels via utbildning i egen regi, dels via avtal med extern utbildningsanordnare xxviii (auktorisation/lou). I Skolinspektionens granskning av vuxenutbildningen på nationell nivå konstateras likaså att det snarare är organisatoriska faktorer som styr än elevers faktiska behov. xxix Professor Andreas Fejes menar likaledes att tillskapandet av en undervisning som tar den enskildes behov och förutsättningar som premiss visat sig vara svårare. xxx I det avseendet synes Helsingborgs kommun lyckats väl då det i samtal med dem snarare talas om det fria valet än om vilka organisatoriska faktorer som styr detta val. Måhända är det som en följd av att organisationsformen kombinationen auktorisation/lou/egenregi sedan länge varit grundad i kommunen, men alldeles oavsett blir valfrihet den variabel som kan liknas vid den oberoende förr än den beroende.

66 11 Slutsatser Slutsatserna i denna benchmarking, givet det som framkommit, är att hur en kommun väljer att auktorisera sin vuxenutbildning kan se väldigt olika ut. Det finns inte en lösning, det finns inte ett rätt sätt. Det som fungerar i en kommun ger inga garantier om god funktionalitet i en annan. I Storstockholm löses utmaningarna genom samverkan och konkurrens givet demografiska och strukturella förutsättningar befolkningstäthet och närhet. Helsingborg bedömer själva att underlag saknas och där löses utmaningarna genom komplement via LOU och egen regi. Helsingborgs kommun har dessutom granskats av Skolinspektionen med i allt väsentligt positiva resultat genom de pedagogiska och organisatoriska förutsättningar de ger eleverna i termer av valfrihet i flexibilitet och utbildningsform i sin utbildningsmodell. Falu kommun har visserligen inte granskats av Skolinspektionen men uppvisar en väldigt tydlig idé liksom kommunikation, struktur och styrning i sin organisering av vuxenutbildningen och den tillhörande auktorisationsmodellen. I fallet Falun använder huvudmannen ekonomiska styrmedel för skolförlagd utbildning och ställer tydliga krav, exempelvis såsom att behörighetsgivande kurser ska ges på grundläggande och gymnasial nivå och inte enbart de kurser som har flest elever. På så sätt styrs antalet utbildningsanordnare så att balans mellan utbud och efterfrågan uppstår vilket båda gynnar elev, utbildningsanordnare och marknad och därmed hela systemet. Denna styrning, tillsammans med tät kontakt och uppföljning mellan huvudman och anordnare synes lösa de utmaningar som finns där. I sitt PM är det också något som Södertälje beskriver som en fördel, möjligheten att styra och begränsa antalet utbildningsanordnare genom så kallad tjänstekoncession via tydliga leverantörskrav. 4.2 Förslag på alternativ organisering utanför auktorisationen för enskilda utbildningsslag Sammanfattning Vid upphandling enligt LOU bör följande beaktas: Nuvarande avtal hindrar inte en LOU-upphandling inom vissa områden. Om delar av vuxenutbildningen ska upphandlas enligt LOU och inte ingå i auktorisationsmodellen kan avtal med anordnare inom dessa delar sägas upp med 180 dagars uppsägningstid. Resurser och kompetens måste finnas i den utvärderingsgrupp som ska bedöma inkomna anbud. Ingen större skillnad mot dagens arbete förutom att utvärderingen blir mer komplex. I en LOU-upphandling ska tilldelningsgrunder anges.

67 12 I en LOU-upphandling ska det framgå i förfrågningsunderlaget hur anbuden ska utvärderas. Hur pris ska viktas mot kvalité bestämmer den upphandlade myndigheten själv. Risk för överprövning vilket bl.a. kan förskjuta tidplanen avsevärt. Ska egenregi få lämna anbud? Det finns inget som hindrar att den upphandlande myndigheten väljer att den egen verksamhet lämnar anbud. Organisatoriskt kan det vara svårt att genomföra då verksamheten i egenregi bör vara helt skild från upphandlingsdelen. Förslaget är möjlig att genomföra skarpt från 1 januari Det bygger dock på att inga överklaganden lämnas in. Beslut borde kunna fattas i maj/juni 2019 vilket skulle ge en omställningsperiod för alla utbildningsanordnare. En upphandling enligt LOU beräknas ta minst 20 arbetsveckor om inget oförutsett inträffar. En osäkerhetsfaktor är om upphandlingen blir överprövad. I en LOU-upphandling kan de anbudsgivare som anser sig blivit felaktigt bedömda i utvärderingen begära överprövning i

68 13 Referenser Botkyrka kommun, Samverkansavtal vuxenutbildning GN-2017/ avun% %20komplettering.pdf ( ). Danderyds kommun. 06/Dagordning/%C3%84rende%2010.%20N%C3%A4sta%20steg%20i%20skapandet%20av%20en%20 gemensam%20vuxenutbildningsregion%20- %20Inf%C3%B6rande%20av%20auktorisationssystem%20f%C3%B6r%20kommunal%20vuxenutbildni ng.pdf ( ). Encell (2015). Kvalitetsarbete i vuxenutbildning. Encell, nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande, rapport 1: 2015, Cecilia Bjursell, Christina Chaib, Carin Falkner och Ann Ludvigsson. Fejes, A (2019). Om individanpassning och distansstudier i en marknadsutsatt vuxenutbildning. Huddinge Kommun. ( ). Kolada. ( ). Motala kommun. Auktorisationsvillkor och Auktorisationsformulär. ( ). Nacka kommun. vux_2010.pdf ( ). ( ). Norrtälje kommun. Auktorisationsvillkor kommunal vuxenutbildning. ( ). Salems kommun. ( ). Skolinspektionen (2018). Beslut. Efter tematisk kvalitetsgranskning av flexibilitet och individanpassning inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå i Helsingborgs kommun. Skolinspektionen (2019). Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå Granskning av huvudmäns och rektorers arbete för flexibilitet och individanpassning. Skolinspektionen (2012). Grundläggande vuxenutbildning en granskning av uppföljning och anpassning av utbildningen. Sollentuna kommun. ( ). Sundbybergs kommun. Auktorisationsvillkor för sfi, grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning. ( ). n%20sfi,%20grundl%c3%a4ggande-%20och%20gymnasial%20vux.pdf ( ).

69 14 Södertälje kommun. Införande av auktorisationsmodell för Södertälje kommuns gymnasiala vuxenutbildning. dokument/arbetslivsnamnden/sammantradeshandlingar/2018-sammantradeshandlingar/ /arende-7-auktorisationsmodell.pdf ( ). Täby kommun. Tjänsteutlåtande. %20och%20vuxenutbildningsnämnden/2017/ /TJÄNSTEUTLÅTANDE%20sfi%20auktorisation.pdf ( ). Vallentuna kommun. ( ). Vaxholms kommun. ( ). Vux Norrort. Auktorisation Vux Norrort - Kommunal vuxenutbildning. ( ). Värmdö kommun. lkor%20kommunal%20vuxenutbildning.pdf ( ). Österåker kommun. ( ). Sigtuna kommun. %20och%20arbetsmarknadsutskottet/Samlingshandling%20f%C3%B6r%20UAN_ pdf ( ). Intervjuer Sofie Viklund, chef, vuxenutbildningen, Falun Annika Paulsson, rektor, Komvux, Falun Elisabeth Lundgren, enhetschef, vuxenutbildningen, Falun Håkan Claesson, rektor/utbildningskoordinator, vuxenutbildningen, Helsingborg Katharina Björkman, rektor, icke-kommunala vuxenutbildningsanordnare, Helsingborg Anders Bergstrand, administrative chef, vuxenutbildningen, Södertälje Lisbeth Andersson, chef/rektor, vuxenutbildningen Kunskapscentrum Nordost (KCNO), Täby Cecilia Berglund, utbildningskoordinator, Vux Huddinge, Huddinge Jen Holmberg, skolchef, Nacka

70 15 Fotnoter i Botkyrka kommun, Samverkansavtal vuxenutbildning GN-2017/ avun% %20komplettering.pdf ( ). Avtalet omfattar Botkyrka, Huddinge (som företräder och handhar systemet för auktorisation genom dess gymnasienämnd), Nykvarn, Salem, Södertälje. Respektive kommun har enligt avtal rätt att erbjuda utbildning i egen regi inom något/några av de utbildningsområden som auktorisationen omfattar. Exempelvis driver Botkyrka, Nykvarn och Södertälje sfi i egen regi. ii I mars 2018 fanns 23 av 25 auktoriserade utbildningsanordnare tillgängliga för parterna. ( ). iii Botkyrka kommun, Samverkansavtal vuxenutbildning GN-2017/ avun% %20komplettering.pdf ( ). ( ). iv För mer info, se ( ). Botkyrka kommun, Samverkansavtal vuxenutbildning GN-2017/ avun% %20komplettering.pdf ( ). v Botkyrka kommun, Samverkansavtal vuxenutbildning GN-2017/ avun% %20komplettering.pdf ( ). vi 06/Dagordning/%C3%84rende%2010.%20N%C3%A4sta%20steg%20i%20skapandet%20av%20en%20 gemensam%20vuxenutbildningsregion%20- %20Inf%C3%B6rande%20av%20auktorisationssystem%20f%C3%B6r%20kommunal%20vuxenutbildni ng.pdf ( ). ( ). vii 06/Dagordning/%C3%84rende%2010.%20N%C3%A4sta%20steg%20i%20skapandet%20av%20en%20 gemensam%20vuxenutbildningsregion%20- %20Inf%C3%B6rande%20av%20auktorisationssystem%20f%C3%B6r%20kommunal%20vuxenutbildni ng.pdf ( ). ( ). ( ). viii Dito; ( ). ix Dito; ( ). x Dito; ( ). xi %20och%20arbetsmarknadsutskottet/Samlingshandling%20f%C3%B6r%20UAN_ pdf ( ). xii ( ). xiii ( ). xiv Dito.

71 16 xv ( ). xvi vux_2010.pdf ( ). ( ). xvii villkor%20kommunal%20vuxenutbildning.pdf ( ). xviii ( ). xix ( ). xix on%20sfi,%20grundl%c3%a4ggande-%20och%20gymnasial%20vux.pdf ( ). xx Stycket baseras på telefonsamtal, mejl och Skypemöten med företrädare för vuxenutbildningen i Falu kommun och presenteras till och från med citat av dessa xxi ( ). xxii ( ) xxiii dokument/arbetslivsnamnden/sammantradeshandlingar/2018-sammantradeshandlingar/ /arende-7-auktorisationsmodell.pdf ( ) xxiv dokument/arbetslivsnamnden/sammantradeshandlingar/2018-sammantradeshandlingar/ /arende-7-auktorisationsmodell.pdf ( ) xxv ( ) Införande av auktorisationsmodell for Södertälje kommuns gymnasiala vuxenutbildning; dokument/arbetslivsnamnden/sammantradeshandlingar/2018-sammantradeshandlingar/ /arende-7-auktorisationsmodell.pdf ( ) xxvi Skolinspektionen (2019). Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå Granskning av huvudmäns och rektorers arbete för flexibilitet och individanpassning xxvii Skolinspektionen (2019). Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå Granskning av huvudmäns och rektorers arbete för flexibilitet och individanpassning xxviii Skolinspektionen (2018). Beslut. Efter tematisk kvalitetsgranskning av flexibilitet och individanpassning inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå i Helsingborgs kommun xxix Skolinspektionen (2019). Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå Granskning av huvudmäns och rektorers arbete för flexibilitet och individanpassning xxx Fejes, A (2019). Om individanpassning och distansstudier i en marknadsutsatt vuxenutbildning

72 17 Bilaga Värden referenskommuner (Kolada) Invånare år som deltar i vuxenutbildning, andel (%) Botkyrka 9,4 9,4 Danderyd 4,1 4,1 Falun 5,2 6,5 Helsingborg 8,7 9,3 Huddinge 8,1 8,2 Motala 7,1 7,0 Nacka 6,2 6,1 Norrtälje 4,4 4,8 Nykvarn 2,6 3,5 Salem 5,6 6,2 Sigtuna 9,5 9,2 Sollentuna 6,3 7,2 Solna 6,0 6,8 Sundbyberg 8,8 8,5 Södertälje 9,5 10,4 Täby 4,2 4,7 Upplands Väsby 8,0 8,2 Vallentuna 3,6 4,4 Vaxholm 2,9 3,4 Värmdö 4,2 4,9 Växjö 6,3 5,9 Österåker 4,7 5,2 Kostnad Komvux, kr/heltidsstuderande Botkyrka Danderyd Falun Helsingborg Huddinge Motala Nacka Norrtälje Nykvarn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Sundbyberg Södertälje Täby Upplands Väsby Vallentuna Vaxholm Värmdö Växjö Österåker

73 18 Värden referenskommuner Kursdeltagare i kommunal vuxenutbildning egen regi, andel (%) Botkyrka 90,8 90,6 Danderyd Falun 91,6 89,1 Helsingborg 89,3 87,9 Huddinge 89,3 87,7 Motala 85,8 85,9 Nacka 72,8 75,2 Norrtälje 96,3 94,3 Nykvarn Salem 85,1 91,2 Sigtuna 88,8 90,6 Sollentuna 88,5 88,7 Solna 84,6 85,4 Sundbyberg 90,4 89,9 Södertälje 84,9 86,7 Täby 31,4 33,5 Upplands Väsby 92,4 88,4 Vallentuna Vaxholm Värmdö 90,0 90,8 Växjö 90,7 90,1 Österåker Nettokostnad vuxenutbildning, kr/inv år Botkyrka Danderyd Falun Helsingborg Huddinge Motala Nacka Norrtälje Nykvarn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Sundbyberg Södertälje Täby Upplands Väsby Vallentuna Vaxholm Värmdö Växjö Österåker

74 Dnr Den viktiga vuxenutbildningen Vuxnas lärande och den framtida vuxenutbildningen i Växjö kommun ARBETE OCH VÄLFÄRD November 30, 2018 Utredare: Daniel Larsson

75 Dnr

76 SAMMANFATTNING I uppdraget från förvaltningschefen för Arbete och välfärd ingår att utreda villkoren för egenregins framtida roll inom kommunal vuxenutbildning. Huvudskälet till det är att kommunens anordnare Vuxnas lärande trots anpassningar och effektiviseringar inte nått målet om en verksamhet med budget i balans. Utredningen inkluderar därför underlag och förslag, med påföljande konsekvenser, för hur organiseringen av den kommunala vuxenutbildningen görs mest lämplig inom kommunen. Även om uppdragets ansats och huvudsyfte varit som ovan beskrivet inkluderar utredningen också vuxenutbildningen ur ett bredare perspektiv. Detta för att ge läsaren en bild av Vuxnas lärandes placering på utbildningsfältet, historiskt och nationellt. Som stöd för detta har utredningen använt sig av olika dokumentstudier. I den mer lokala kontexten har utredningen förutom dokumentstudier använt sig av fokusgruppintervjuer där totalt ett 20- tal personer i olika professioner och funktioner inom vuxenutbildningen i kommunen gett sin röst. Den 1 juli 2017 infördes den så kallade auktorisationsmodellen i Växjö kommun. Modellen omfattar alla skolformer inom vuxenutbildningen bortsett från särskild utbildning för vuxna, Särvux, som även fortsatt drivs i kommunal regi. Detta innebar att den kommunala utbildningsanordnaren Vuxnas lärande sattes i fri konkurrens med andra utbildningsanordnare som uppfyllde ett antal kommunalt ställda kvalitetskrav. Modellen, som i delar är prestationsbaserad, ger medborgaren möjlighet att fritt välja mellan auktoriserade utbildningsanordnare utifrån behov och intressen. Kommunen har dock fortsatt ansvar för den centrala administrationen vad gäller antagning, kontroll och kvalitetsuppföljning, verksamhetsutveckling, studie- och yrkesvägledning, och specialpedagogiskt stöd. En konsekvens av modellens införande blev att ett flertal utbildningsanordnare kom att söka och beviljas auktorisation vilket i någon mening medfört större valmöjligheter för den enskilde eleven. Samtidigt har det lett till färre elever per utbildningsanordnare vilket tillsammans med en initialt låg elevpeng fått flera anordnare däribland Vuxnas lärande att möta stora ekonomiska utmaningar. Från och med januari 2019 kommer elevpengen dock att höjas vilket ändrar en del av förutsättningarna att bedriva vuxenutbildning i kommunen. En annan konsekvens som utredningen belyser är att det skett en likriktning av kursutbud och undervisningsformer med en koncentration av utbud som genererar större elevvolymer. Bland dessa kurser är variationen av undervisningsform förhållandevis stor med möjlighet att läsa dagtid, kvällstid, klassrumsbaserad och på distans, medan andra och mindre lönsamma kurser blir färre med distansstudier som enda alternativ. Ett delikat dilemma härvidlag är att huvudmannen (kommunen) har det yttersta ansvaret för att säkerställa att utbudet av teoretiska kurser utgår från elevernas behov och önskemål. Bland annat Skolinspektionen bedömer i sin granskning hösten 2018 att huvudmannen inte säkerställer att utbudet av teoretiska kurser utgår från elevernas behov och önskemål. 1

77 Utredningen konstaterar att auktorisationsmodellen medfört ett antal nya utmaningar i termer av ekonomi och flexibilitet som båda kan kopplas till kvalitet. Modellen har fått konsekvenser för kommunens vuxenutbildning i allmänhet där denna utredning behandlar Vuxnas lärande i synnerhet. Avslutningsvis presenteras fem förslag på den framtida organiseringen av vuxenutbildningen i Växjö kommun samt vilken roll Vuxnas lärandes kan komma att ha. Mot bakgrund av att huvudmannen ska kunna säkerställa ett utbildningsutbud och en utbildningsform nödvändig för elever med behov av klassrumsbaserad, behörighetsgivande utbildning, är utredningens huvudförslag att studieförberedande gymnasiala kurser ska drivas enbart i egen regi och med en fast budgetram utanför auktorisationen. Förslaget utgörs vidare av att även kurser på grundläggande nivå drivs enbart i egen regi och med en fast budgetram utanför auktorisationen, men med undantaget att externa anordnare ges fortsatt möjlighet att bedriva grundläggande svenska som andra språk inom auktorisationen. Förslaget innebär slutligen också att Vuxnas lärande inte bedriver någon verksamhet inom Svenska för invandrare (sfi). Till huvudförslaget har fyra alternativa förslag formulerats. 2

78 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1. INLEDNING Uppdraget Mål, syfte och disposition Metod BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Om vuxenutbildningen kontextualisering Om auktorisationen Växjölöftet Vuxenutbildning Växjö inför auktorisationsmodellen Bakgrunden till auktorisationsmodellen stöd och underlag Nulägesbeskrivning Hösten Vuxnas lärande arbete för budget i balans Vuxnas lärande vuxenutbildningen i kommunal egenregi Svårt ekonomiskt läge trots stora anpassningar Fortsatt arbete för budget i balans med bibehållen kvalitet Lokaler för Vuxnas lärande KVALITETSGRANSKNING OCH RÖSTER FRÅN VERKSAMHETEN Kvalitetsgranskning kommunal vuxenutbildning gymnasial nivå Röster från verksamheten ANALYS OCH SLUTSATSER En vuxenutbildning i behov av förändring Brister i den kommunala vuxenutbildningen i Växjö kommun Förslag på organisation Förslag 1 Utredningens huvudförslag Förslag Förslag Förslag Förslag REFERENSER BILAGOR 1. Vuxenutbildningen i Växjös referenskommuner 2. Ersättningsnivåer 3. Budget 4. Utbildningsutbud Vuxnas lärande 3

79 1. INLEDNING 1.1 Uppdraget Uppdraget att utreda förutsättningarna och villkoren för egenregins framtida roll inom kommunal vuxenutbildning i Växjö kommun formulerades i ett förvaltningschefsbeslut under sommaren I uppdraget ligger även en utvärdering av organiseringen av vuxenutbildningen i Växjö kommun som helhet efter 1 juli 2017 då auktorisationssystemet trädde i kraft. 1.2 Mål, syfte och disposition Målet och syftet med denna utredning är att ta fram ett underlag och förslag, med påföljande konsekvenser, för hur organiseringen av den kommunala vuxenutbildningen görs mest lämplig inom kommunen. Definitionen mest lämplig bör i detta sammanhang uttolkas som hur organiseringen av vuxenutbildningen kan bedrivas så effektivt som möjligt i ljuset av såväl ekonomi som kvalitet. Syftet återspeglas i utredningens disposition. Det inledande kapitlet behandlar i första hand vuxenutbildningen ur ett bredare perspektiv där organiseringen av verksamheten i Växjö kommun står i fokus. I det andra kapitlet behandlas Vuxnas lärandes uppdrag och organisation, dess ekonomiska situation samt möjligheter till en balanserad budget. Det tredje kapitlet tar upp kvalitativa aspekter av vuxenutbildningen i Växjö kommun och vilka direkta och indirekta konsekvenser auktorisationsmodellen haft på delar verksamheten. I det avslutande fjärde kapitlet analyseras resultaten och utifrån dessa ges förslag på en framtida organisering av vuxenutbildningen i Växjö kommun. 1.3 Metod Datainsamlingen har bestått i dokumentstudier, bland annat i form av tidigare utredningar kopplade till vuxenutbildningen (exempelvis utredning om auktorisation), benchmarkingdokument, elevstatistikunderlag, remissdokument, skolinspektions- och skolverksrapporter, handlingsplans- och kvalitetsdokument etc. Utöver omfattande dokumentstudier har samtal förts via fokusgrupper med ett antal nyckelfunktioner kopplade till vuxenutbildningen: lärare i intern och extern verksamhet, studie- och yrkesvägledare och administratörer. Dessutom har kontakt tagits med fyra referenskommuner med erfarenhet av ett auktorisationssystem. Under hela utredningsprocessen har en arbetsgrupp varit kopplad till utredningen vilken periodvis iklätt sig rollen som såväl bollplank som seminarieplattform. 4

80 2. BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR För att tydliggöra uppdraget presenteras i detta kapitel centrala fakta och förutsättningar kring begreppet vuxenutbildning och utbildningsformen som sådan, liksom vad auktorisationsbegreppet innebär kopplat till detta. 2.1 Om vuxenutbildningen kontextualisering Enligt förordningarna 2011:1108 och 2016:458 om vuxenutbildning har varje kommun ett ansvar att tillgodose sina invånares behov av vuxenutbildning. Alla ska ha rätten att utbilda sig för att kunna utveckla sina kunskaper och sin kompetens. Kommunal vuxenutbildning omfattar svenska för invandrare (sfi), grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning samt Särskild utbildning för vuxna. Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att den enskildes studier inom någon av dessa skolformer kan kombineras med studier inom vuxenutbildningens andra skolformer. 1 Målet för vuxenutbildningen är att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar. De som har störst behov av utbildning ska prioriteras. 2 Sedan 1 januari 2018 är det också en rättighet att ges möjlighet att behörighetskomplettera för högre studier. Att behörighetskomplettera innebär att det finns en rättighet att studera samtliga gymnasiala kurser som syftar till att bli behörig för högre utbildning inom högskola eller yrkeshögskola. 3 Vikten av en väl fungerande vuxenutbildning är erkänd av samhällets institutioner och organisationer. Såväl SKL som LO och Svenskt näringsliv konstaterar att den kommunala vuxenutbildningen är av avgörande betydelse för många människors möjligheter att få ett arbete, att utvecklas och för att omskola sig i olika skeden av livet. En väl fungerande vuxenutbildning behövs för att klara kompetensförsörjningen inom många yrken och har en central roll för nyanländas etablering i arbetslivet studerade personer i åldrarna år på Komvux, vilket gör utbildningsformen betydligt större än gymnasieskolan. 5 Drygt sex av tio elever på Komvux 1 Sveriges riksdag. ( ) 2 Regeringskansliet. ( ). 3 Sveriges riksdag _sfs ( ). 4 Sveriges kommuner och landsting, SKL. ( ). 5 Skolverket. ( ). 5

81 utgörs av kvinnor och kvinnodominansen finns på såväl grundläggande som på gymnasial nivå, även om tendensen just nu är att andelen män ökar. På grundläggande nivå är 94 procent av eleverna födda i annat land än Sverige medan motsvarande andel på gymnasial nivå är 35 procent. Under det senaste decenniet har andelen utlandsfödda inom vuxenutbildningen totalt sett (både grundläggande och gymnasial nivå) ökat med tio procentenheter. Antalet sfi-elever har ökat varje år under 2000-talet och under senaste decenniet har antalet fördubblats. Under 2017 studerade drygt personer inom sfi. 6 Antalet elever har varierat kraftigt under de senaste tjugo åren, framförallt till följd av statliga satsningar som till exempel Kunskapslyftet på 1990-talet och den pågående satsningen på regional yrkesutbildning för vuxna (yrkesvux). Bakom dessa satsningar har funnits tydliga kopplingar till kompetensbehov och ekonomiska konjunkturer. Mycket talar för att fler personer kommer att studera inom vuxenutbildningen de kommande åren. En stor grupp nyanlända ungdomar och vuxna kommer att behöva vuxenutbildning, många unga vuxna behöver komplettera sin utbildning eller omskola sig och det finns ett stort behov på arbetsmarknaden av yrkesutbildade med gymnasiekompetens. En tydlig tendens inom vuxenutbildningen som helhet är att allt fler av eleverna är utlandsfödda och därmed har annat modersmål än svenska. I dag utgörs elevgruppen också av unga personer med blandade skolresultat bakom sig och med stort behov av stöd. 7 Ramen för det nya programmet avseende nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet, som är ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet 8, förordar även utbildningsplikt för nyanlända vilket innebär att fler ska ta del av utbildningsinsatser i form av sfi, samhällsorientering och vuxenutbildning. 9 I kommittédirektiven från regeringskansliet kan konstateras att för att få en vuxenutbildning av hög kvalitet krävs bland annat säkerställande av individanpassad utbildning. Direktiven pekar särskilt på att invandrare med kort utbildning och som berörs av utbildningsplikt ofta är studieovana och i behov av lärarledd undervisning i hög utsträckning. Dessa elever behöver ofta mer än de 15 timmars sfi-undervisning per vecka som är stipulerat. I dessa 6 Sveriges kommuner och landsting, SKL. ( ). 7 Sveriges kommuner och landsting, SKL. ( ). 8 Regeringskansliet. ( ). 9 Sveriges kommuner och landsting, SKL. ( ). 6

82 grupper finns skäl att anta att det även finns ett antal elever som skulle kunna tillhöra personkretsen för särskild utbildning för vuxna, Särvux (i Växjö benämnt Lärvux). 10 Vuxenutbildningen skiljer sig från övriga skolväsendet så till vida att det inte finns några enskilda huvudmän det är alltid kommun, i några fall även landsting, som står som huvudmän och har det slutliga ansvaret för genomförande och kvalitet i utbildningen. Dock kan kommunen själv besluta om hur genomförandet av utbildningsinsatserna ska organiseras. Kommunen kan själv anordna vuxenutbildningen eller lämna uppdraget på entreprenad till en enskild utbildningsanordnare såsom privata utbildningsföretag, studieförbund eller folkhögskolor. Andelen elever som läser hos annan anordnare än den kommunala eller landstingsmässiga har nästan fördubblats. Dock är variationen mellan olika kommuner i landet stor. 11 Som tidigare berörts har vuxenutbildningen under åren genomgått förändringar såväl organisatoriskt som avseende elevunderlag och sammansättning. Som en följd av detta beslutade regeringen den 16 februari 2017 att tillsätta utredningen En väl anpassad vuxenutbildning. I uppdraget ingick att undersöka behovet av förändringar i regleringen av vuxenutbildningen, huvudsakligen när det gäller kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna. En viktig utgångspunkt för utredningens arbete var att se både Komvux och Särvux som en naturlig del av skolväsendet trots de särskilda förutsättningar och behov som finns. Utredningen noterade att vuxenutbildningen inte alltid getts tillräckliga förutsättningar och ofta hanteras på ett sätt skilt från skolväsendet i övrigt. Samtidigt har kraven ökat på vuxenutbildningen genom att förutsättas hantera alltfler politikområdens krav och behov. Vuxenutbildningen förväntas i allt högre grad fungera som ett stöd i etableringen av nyanlända, som komplement i arbetsmarknadspolitikens stärkande av individens jobbchanser och som näringspolitiskt verktyg för att bredda kompetensförsörjningen. I det senare ingår ett förslag att göra det obligatoriskt med ett kommunövergripande samverkansavtal för att kunna få ta del av statsbidrag för bland annat yrkesvux. Vuxenutbildningen behöver följa utvecklingen av samhällets och individens behov för att kunna möta de utmaningar som finns och skapa nya möjligheter. Med rätt förutsättningar kommer vuxenutbildningen att utgöra en omistlig del av lösningen på många framtida samhälleliga problem och utmaningar. 12 Sfi är en viktig del av vuxenutbildningen och är långt mer än endast en ingång till det svenska språket. Det handlar lika mycket om ett livslångt lärande och ett viktigt steg att ta sig vidare till högre studier på högskola och universitet. För många elever handlar det om att läsa in ett stort antal kurser för att nå behörighet och slutligen nå sina mål. Med den 10 Regeringskansliet. ( ). 11 Sveriges kommuner och landsting, SKL. ( ). 12 En andra och en annan chans ett Komvux i tiden (SOU 2018:71): Slutbetänkande från Komvuxutredningen (U 2017:01). 7

83 målgruppsvariation som finns i dag och som ökat under senare tid krävs flexibla möjligheter med lärarledd undervisning i stor och ökande utsträckning. Generellt sett är unga vuxna fortsatt en stor elevgrupp inom vuxenutbildningen, framförallt på gymnasial nivå där 40 procent av eleverna år 2015 var yngre än 25 år. Det är numera väl visat att en gymnasieutbildning är central för långsiktig etablering på arbetsmarknaden. I dag lämnar tre av tio elever gymnasieskolan utan en examen. Behovet av en andra chans inom vuxenutbildningen är stort. Även arbetsmarknadens behov av yrkesutbildade på gymnasial nivå ökar. På sikt ses en fortsatt ökad brist på utbildad arbetskraft inom ett antal yrken, inte minst inom vård och omsorg och inom industrisektorn. Prognosen pekar även mot att efterfrågan på yrken utan krav på gymnasial utbildning minskar. Ett fortsatt relativt svalt intresse för gymnasieskolans yrkesprogram gör också att behovet av yrkesutbildning inom vuxenutbildningen är stort. 13 Vuxenutbildningens styrning och organisation är angelägen både i förhållande till vilka utbildningar som erbjuds och vilka som får möjligheter att studera. Utvecklingen mot upphandlad utbildning i större utsträckning skiljer sig mellan kommuner från 0 till 100 procent. Framförallt är det inom storstadsregioner som kommuner väljer att upphandla stora delar av vuxenutbildningen. Effekterna av den ökade entreprenadsättningen av vuxenutbildningen är inte särdeles väl undersökt. Skolverkets bild är att upphandlingen kan påverka vilken utbildning som erbjuds och hur den genomförs. Korta avtalstider kan bidra till att anordnare inte vågar satsa långsiktigt, samtidigt som långa avtalstider kan begränsa möjligheterna för kommunerna att ställa om när nya behov uppkommer. Ytterligare utmaningar för vuxenutbildningen är flexibilitet och individanpassning som länge varit kärnvärden inom vuxenutbildningen. Vuxenutbildningen ska kunna möta individer med skilda behov och förutsättningar. Det handlar om tid och plats, att kunna kombinera studier med arbete eller studier i andra former. Samtidigt brister individanpassningen enligt återkommande kritik i olika granskningar och rapporter. Ett sätt att möta behovet av flexibilitet är distansutbildning, något som blivit alltmer vanligt inom vuxenutbildningen. Även om distansstudier innebär flexibilitet i tid och rum verkar det inte nödvändigtvis innebära individualisering. Skolinspektionen riktar i en kvalitetsgranskning från 2015 skarp kritik mot hur de granskade kommunerna bedriver distansutbildning inom Komvux. Granskningen visar att distansutbildning i dag många gånger ställer (alltför) höga krav på studiedisciplin och självständighet hos eleverna. Skolinspektionen ser ett stort utvecklingsbehov, bland annat med mer interaktion, ökad lärarledning av undervisningen och mer stöd till eleverna. 14 Som en kort summering av det som hittills skrivits framgår att kommunen har det yttersta ansvaret för vuxenutbildningens kvalitet oavsett hur man väljer att organisera den alla ska ha rätten att utbilda sig för att kunna utveckla sina kunskaper och sin kompetens. Vuxenutbildningens betydelse för svensk kompetensförsörjning och konkurrenskraft är erkänd; SKL, LO och Svenskt näringsliv pekar samtliga på vikten av den kommunala 13 Skolverket (2017). Skolverkets lägesbedömning. 14 Skolverket (2017). Skolverkets lägesbedömning. 8

84 vuxenutbildningen för människors möjligheter till arbete och utveckling. Under den senaste tioårsperioden har andelen utlandsfödda inom den kommunala vuxenutbildningen som helhet ökat med tio procentenheter. Från regeringskanslihåll konstateras att säkerställande av individanpassad sfi- och vuxenutbildning är ett krav för att tillmötesgå de behov som finns. Kommunen kan själv anordna vuxenutbildning eller lämna uppdraget på entreprenad men har alltid det övergripande och slutliga ansvaret. I de fall en kommun avsagt sig egenregin av vuxenutbildningen helt eller delvis har det vanligtvis skett via lagen om offentlig upphandling (LOU). 2.2 Om auktorisationen Växjölöftet Vuxenutbildning Även om kommunerna har huvudansvaret för vuxenutbildningen skiljer sig alltså organiseringen åt i landet. En kombination av verksamhet i egenregi och upphandling enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU) är vanlig. Växjö kommun jobbade fram till sommaren 2017 enligt denna modell. Som ett alternativ till LOU har under senare år en sorts certifiering, så kallad auktorisation, introducerats. Auktorisation kan ges av exempelvis myndigheter där dessa mer har en övervakande roll av auktoriserade aktörer på en fri marknad. Inom utbildning handlar det om att myndigheten ställer upp ett antal auktorisationsvillkor/kvalitetskrav som intresserade anordnare måste uppfylla för att tillerkännas auktorisation. Ett mindre antal kommuner i Sverige har valt att organisera sin vuxenutbildning efter auktorisationsmodellen. 15 Den i juli 2017 introducerades modellen i Växjö kommun Växjö inför auktorisationsmodellen Nämnden för arbete och välfärd beslutade dem 20 september 2016 att införa en auktorisationsmodell inom vuxenutbildningen i Växjö kommun. Modellen kom att praktiseras fullt ut från 1 juli I mellanperioden utformades detaljerade regelverk och administrativa rutiner. Ett stort antal utbildningsföretag kom att auktoriseras. Även den kommunala anordnaren Vuxnas lärande gavs rätt att auktorisera sig med vissa begränsningar, en rättighet som kom att utnyttjas. Auktorisationen omfattar alla skolformer inom vuxenutbildningen förutom Särvux, som även fortsatt drivs i kommunal regi. Utbildningsföretag som matchar ett antal kommunalt uppställda kvalitetskrav har rätt att etablera sig på vuxenutbildningsmarknaden i Växjö kommun. Medborgare ges möjlighet att fritt välja mellan de auktoriserade utbildningsanordnarna utifrån sina individuella behov och intressen. Ersättningen till utbildningsanordnarna är till del prestationsbaserad. Sfi-ersättningen utgår ifrån elevens närvarotimmar i klassrummet. Från 1 januari 2019 ändras sfi-ersättningen till 15 Exempelvis Falun, Helsingborg, Nacka och Sundbyberg. 9

85 att bli resultatbaserad i så måtto att 80 procent av grundersättningen utbetalas inom fyra givna tidsramar, där den fjärde utbetalningen sker efter 30 veckor. Vid godkänt betyg utbetalas de sista 20 procenten. Ersättningen för elever på grundläggande och gymnasial nivå baseras på kurspoäng. En grundersättning på 80 procent utgår alltid. Därtill utgår ytterligare 20 procent ersättning när eleven uppnår ett godkänt betyg på kursen. Vad gäller yrkesutbildningarna utgår en bonus på 20 procent när eleven efter avslutad utbildning erhåller ett arbete inom yrkesområdet senast två månader efter avslutad utbildning och med en varaktighet på minst fyra månader. Kommunen har ansvar för den centrala administrationen vad gäller antagning, kontroll och kvalitetsuppföljning, verksamhetsutveckling, studie- och yrkesvägledning och specialpedagogiskt stöd Bakgrunden till auktorisationsmodellen stöd och underlag Beslutet om auktorisationsmodell föregicks av ett förvaltningsuppdrag om att se över vilka verksamheter som var bäst lämpade för ökad valfrihet avseende kundval och fri etablering. Förvaltningen kunde konstatera att svenska för invandrare (sfi) och kommunal vuxenutbildning var sådana verksamheter. Därmed beslutades att utreda förutsättningarna för en öppen vuxenutbildning med möjligheter för flera utbildningsföretag att etablera sig i Växjö. SWECO Strategy AB fick uppdraget att genomföra denna utredning. SWECOs utredning kunde konstatera att kostnaderna för vuxenutbildning i Växjö vid tillfället var högre än för jämförbara kommuner enligt SKLs indelning och att det av det skälet kunde vara befogat att införa en pengmodell. En sådan modell rekommenderades bygga på transparens och enkelhet. Utredningen kunde samtidigt konstatera att en sådan modell ställer krav på en tydlig beställarkompetens och i synnerhet betonades risker som rör elever med behov av särskilt stöd. Utredningen konstaterade även risker avseende bristande intresse för att anordna undervisning i ämnen med ett relativt litet antal elever, kurser som kräver dyr utrustning och stora investeringar etc. Man befarade också att det kan vara svårt att få tag i kompetent personal i händelse av att många aktörer etablerar sig. Likaså påtalades risken att ett alltför litet elevantal i förhållande till antalet utbildare kunde leda till att anordnare tvingas lägga ned varvid ansvaret för eleverna överförs till kommunen. Utredningen konstaterade även att om dokumentation mellan olika utbildningsanordnare kring en elev är bristfällig kan detta också leda till problem. Vikten av att säkra att vuxenutbildningen anpassas utifrån olika elevgruppers behov och förutsättningar betonades starkt liksom kontinuerlig uppföljning av elevers progression och stödbehov enligt elevernas individuella studieplaner. 16 Parallellt tillsattes en arbetsgrupp av förvaltningschefen med uppgift att arbeta med benchmarking gentemot tio kommuner. Uppdraget var att fokusera hur dessa kommuner 16 Rapport. Utredning av resultatbaserat pengsystem för SFI och Komvux samt en öppen vuxenutbildning utifrån kundval. SWECO (2015). 10

86 valt att lösa ett antal för vuxenutbildningen aktuella frågor. Efter att förslag presenterats för nämnden våren 2016 skickades förslaget ut på remiss till fackliga organisationer, utbildningsanordnare och myndigheter. 17 I beslutet att införa ett auktorisationssystem uttryckte förvaltningen utifrån sin definition av auktorisationsmodell förhoppningar och förväntningar om att ett sådant system skulle lämpa sig särskilt väl för utbildning i svenska för invandrare liksom inom den kommunala vuxenutbildningen. Auktorisationsmodell och öppen vuxenutbildning ökar individens valfrihet och stärker medborgarnas möjligheter att vidareutbilda sig. Individen har möjlighet att välja utbildnings- och studieform utifrån sina individuella förutsättningar. 18 Vidare framhålls att förvaltningen rekommenderar att utbildningsföretag inbjuds via adekvat annonsering att erbjuda vuxenutbildning till medborgare i kommunen. På gymnasial nivå anger huvudmannen inom vilka områden som utbildningsinsatser är aktuella utifrån arbetsmarknadens behov. Genom att utgå från gymnasieskolans programstruktur med nationella kurser kan kommunen få till stånd en bredd och en variation i utbudet. Som en del av auktorisationsmodellen lades slutligen till även grundläggande kurser där såväl utbildningsföretag som kommunen ges möjlighet att anordna dessa kurser. Som bas för beslutet framhölls flera av remittenternas svar med argumentet att det möjliggör för en aktör att erbjuda en sammanhållen studieväg för individen. I kraft av huvudman anfördes i beslutet att kommunen bör ha fortsatt kontroll över vilka utbildningar som ska prioriteras, dels utifrån arbetsmarknadens behov, dels utifrån individens. 19 En viktig poäng att lyfta härvidlag är att även om kommunen i sitt huvudmannaskap kan rekommendera och belysa prioriterade utbildningar enligt ovan lämnar auktorisationsmodellen inga garantier om att sådana utbildningar till syvende och sist också bedrivs. Remissvaren från utbildningsanordnare var till stora delar positiva till förslaget medan kommunjuristen reserverade sig i ett första skede för att i ett andra efter EU-dom lämna sitt bifall. Arbetsförmedlingen menade att förslaget var väl genomarbetat. Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund avvisade förslaget i sin helhet och ansåg att svenska för invandrare, svenska som andraspråk och teoretiska kurser på gymnasienivå ska genomföras helt i egen regi. De fackliga företrädarna förordade LOU. Överlag påtalades i övrigt tydlighet i villkorsställande, kvalitetskrav och uppföljningsrutiner. Lärarfacken har även fortsatt varit kritiska till auktorisationsmodellen. Från fackligt håll hänvisas till att kommuner som provat modellen har lämnat den eftersom den upplevs som kostnadsineffektiv. Att frångå LOU innebär ett uppenbart lagtrots som upplevs som stötande. LR och Lärarförbundet anser att utbildning av vuxna är en central nyckelfaktor för integration och framgång för medborgare och att den därför anses alltför viktig för att läggas ut hos andra anordnare, den ska bedrivas i egen kommunal regi i sin helhet. 17 Beslut om Växjölöftet Vuxenutbildning Auktorisationsmodell med resultatbaserad ersättning. ÄRENDE Dnr Beslut om Växjölöftet Vuxenutbildning Auktorisationsmodell med resultatbaserad ersättning. ÄRENDE Dnr Beslut om Växjölöftet Vuxenutbildning Auktorisationsmodell med resultatbaserad ersättning. ÄRENDE Dnr

87 Kärnverksamheten de teoretiska ämnena bör ges i kommunal regi medan yrkesutbildningar kan läggas ut. 20 I konsekvensanalysen kan noteras att förvaltningen i sin bedömning lyfter fram risken med att en öppen vuxenutbildning kan innebära ökade kostnader för kommunen, att det med fler aktörer och kundval sannolikt kommer att bli svårare att planera och genomföra utbildningar för speciella insatser eller speciella elevgrupper. Förvaltningen skriver likaså att man måste ha i åtanke att med fler aktörer och fler elever ökar kraven på kringfunktioner som till exempel ökad administration, ökat behov av studie- och yrkesvägledning samt även specialpedagogiska insatser i samband med utbildningsstarten. 21 Vidare påpekas att de resurser som fanns vi tillfället för ärendeskrivelsen inte täcker det behov som kan förväntas, att kraven likaså kommer att öka på uppföljningsrutiner och utvärderingsarbete, såväl från kommunen som huvudman som andra intressenter som exempelvis Skolverket och Skolinspektionen, samt att ekonomiska resurser för att möjliggöra detta måste öka Nulägesbeskrivning I en skrivelse daterad februari 2018 beskriver avdelnings- och områdeschef inom arbete och vuxenutbildning under rubrik Elevers behov av vuxenutbildning inom auktorisationssystemet vad auktorisationsmodellen, åtminstone i delar, kommit att innebära. Med referens till skollagen 2010:800 1 kap. 4 påpekas att det i all utbildning ska tas hänsyn till elevers olika behov, att de ska ges stöd och stimulans för att kunna utvecklas så långt som möjligt och att en strävan ska vara att uppväga skillnader i elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. 23 I tjänsteskrivelsen uttrycks en oro för att skollagen inte kommit att efterlevas på det sätt som lagen förordar och som huvudmannen efterfrågar. Tendenser vi ser efter sex månader i entreprenad är en likriktning av kursutbud och undervisningsformer, där en koncentration skett kring det utbildningsutbud som ges med större elevvolymer. Här återfinns stor variation av undervisningsform (dag, kväll, på-plats, distans) medan andra, mindre lönsamma kurser, blir färre och ges enbart på distans. 24 Med referens till vad forskning på området visar är det rimligt att anta att den likriktningstendens som omnämns leder till vissa tillkortakommanden i så väl den explicita 20 Beslut om Växjölöftet Vuxenutbildning Auktorisationsmodell med resultatbaserad ersättning. ÄRENDE Dnr Beslut om Växjölöftet Vuxenutbildning Auktorisationsmodell med resultatbaserad ersättning. ÄRENDE Dnr , sida Beslut om Växjölöftet Vuxenutbildning Auktorisationsmodell med resultatbaserad ersättning. ÄRENDE Dnr Tjänsteskrivelse Elevers behov av vuxenutbildning inom auktorisationssystemet. Boström U. & Engsbråten E Tjänsteskrivelse Elevers behov av vuxenutbildning inom auktorisationssystemet. Boström U. & Engsbråten E

88 undervisningssituationen som i utbildningen som helhet och då företrädesvis kopplat till distansundervisningen. 25 I samma skrivelse understryks just faktumet med begränsad klassrumsbaserad undervisning. Redan i dag kan inte Växjölöftet vuxenutbildning erbjuda kurser med på-platsundervisning i ämnena kemi 1-2, biologi 1-2, geografi 1-2, och naturkunskap 1-2. Vuxnas lärande är den absolut största aktören inom studieförberedande gymnasiala och grundläggande kurser med undervisningsformen på-plats. I februari 2018 hade Vuxnas lärande 116 av 125 (93 %) elever inom studieförberedande gymnasiala kurser elever och 170 av 246 (69 %) inom den grundläggande vuxenutbildningen. Vuxnas lärande har anmält att man behöver avauktorisera sig redan från 1/6 inom en rad gymnasiala kurser och någon grundläggande kurs och samtidigt aviserar ett behov av att avauktorisera sig inom fler ämnen och kurser under hösten. Om det genomförs så kommer utbudet av påplats-undervisning inom gymnasial och grundläggande vuxenutbildning inom ramen för Växjölöftet vuxenutbildning att kraftigt beskäras. 26 / / Det innebär att inom en snar framtid kan majoriteten av studieförberande kurser inom grundläggande och gymnasial nivå begränsas till att ges enbart på distans. Detta betyder att elever som är i behov av högre studier, med lärarledd bunden undervisning, men som endast erbjuds distans som alternativ, riskerar att misslyckas med sina studier, avbryta sina studier eller helt välja bort studier. 27 Efter införandet av auktorisationen har utbildningsplikten trätt i kraft (1 januari 2018) samtidigt som alltfler (ökning med nästan 30 procent mellan maj 2017 och maj 2018) 28 kommit att studera och behovet av lärarledd klassrumsbaserad undervisning ökat. I budgetberäkningar som gjorts visade prognoser att antalet elever inom vuxenutbildningen kommer att öka och att de flesta initialt kommer att studera sfi och grundläggande vuxenutbildning även om målet är att en stor andel fortsätter med sina studier på gymnasienivå. Med den utveckling som presenterats ovan, med distansstudier som mer eller mindre enda alternativ, riskerar denna elevgrupps förutsättningar att klara högre studier att starkt att begränsas. I skrivelsen från avdelnings- och områdeschef framgår vidare att: Från och med 2018 görs en stor satsning i Växjö kommun på vuxenutbildning som en väg till långsiktig självförsörjning. Extra satsningar görs för de individer som idag är aktuella på arbetsmarknad ung och arbetsmarknad vuxen för att motivera till studier. Majoriteten av dessa individer har en låg utbildningsnivå, flertalet saknar gymnasieutbildning och i många fall också grundskoleutbildning. För att de ska våga ta steget, och för att det inte ska leda till ännu ett studiemisslyckande när de väl tar steget till studier, är det centralt att Växjölöftet vuxenutbildning erbjuder god kvalitet och utbildning som innebär stöd från lärare och från studiekamrater. Att ingå i ett sammanhang tillsammans med andra har visat sig vara oerhört viktigt för att klara av att 25 Tjänsteskrivelse Elevers behov av vuxenutbildning inom auktorisationssystemet. Boström U. & Engsbråten E Tjänsteskrivelse Elevers behov av vuxenutbildning inom auktorisationssystemet. Boström U. & Engsbråten E Tjänsteskrivelse Elevers behov av vuxenutbildning inom auktorisationssystemet. Boström U. & Engsbråten E Delårsrapport

89 vara kvar i studierna. För denna studieovana grupp är distansstudier i stort sett omöjligt. 29 Förvaltningarna har även fått ett uppdrag av Utbildningsnämnden och Nämnden för arbete och välfärd att arbeta med sammanhållna studieplaner för den grupp elever som i dag studerar på gymnasiet men som riskerar att avsluta med ofullständiga betyg. Det handlar om elever på de nationella programmen, men företrädesvis om elever som studerar på någon av introduktionsprogrammens fem inriktningar och framförallt språkintroduktion. Flera av dessa har högst begränsad skolbakgrund och kommer inte att hinna bli behöriga för ett nationellt gymnasieprogram före 19 års ålder. Denna förhållandevis stora elevgrupp är vuxenutbildningens ansvar, en elevgrupp som behöver omfattande studiestöd och där det finns evidens för att klassrumsbaserad undervisning med möjlighet att studera i grupp genererar det bästa resultatet. Det är dessutom en stor elevgrupp som lämnar gymnasieskolans språkintroduktion för vidare vuxenutbildningsstudier, ungefär en fördubbling mellan 2017 och För 2019 är prognosen att antalet ökar ytterligare. Skrivelsen är gjord i ljuset av denna såväl upplevda som prognosticerade problematik och föreslår att åtgärder sätts in för att säkerställa att ovannämnda elevgrupp får det stöd liksom erbjuds den studieform som erfordras för ett gott studieresultat Hösten 2018 Vad som hänt sedan slutet av augusti är att ett antal externa utbildningsanordnare flaggat för att lämna systemet, det vill sig dra sig ur auktorisationen. Anledningen till detta är, enligt deras egna utsagor, alltför låga ersättningsnivåer för utförda insatser. Växjö kommuns ersättningsnivå har generellt sett (i princip genomgående) varit lägre än de referenskommuner som presenteras. 31 Utöver det faktum att ersättningen i Växjö kommun varit lägre kan likaså konstateras att det relativt ofta rör sig om stora skillnader i de ersättningar som utgått i relation till övriga jämförelsekommuner. Även inom utbildning avseende sfi har skillnaderna i ersättningsnivåer varit förhållandevis stora. 32 Efter kritiken mot de låga ersättningsnivåerna till utbildningsanordnare har Nämnden för arbete och välfärd beslutat att höja ersättningsnivåerna med mellan 30 och 50 procent. 33 I sammanhanget är det trots detta faktum viktigt att poängtera att en höjning av ersättningsnivå inte lämnar några garantier för vare sig bättre kvalitet eller bredare utbildningsutbud utan kan snarare ses om en nödvändig åtgärd om än möjligen inte tillräcklig för garantier om vare sig kvalitet eller brett utbildningsutbud. 29 Tjänsteskrivelse Elevers behov av vuxenutbildning inom auktorisationssystemet. Boström U. & Engsbråten E Tjänsteskrivelse Elevers behov av vuxenutbildning inom auktorisationssystemet. Boström U. & Engsbråten E Se bilaga Se bilaga Smålandsposten. ( ); Oliver Rosengren. 14

90 Vid en genomgång av kursutbudet på gymnasial nivå framgår det att de flesta kurser erbjuds i klassrum med lärare. De flesta av de kurser som Vuxnas lärande har lämnat och inte längre erbjuder, har Hermods gått in och erbjudit. Undantaget är högre kurser inom matematik samt naturorienterande kurser. Förändringar sker dock snabbt. Enbart under hösten har Hermods, som är den aktör som förutom Vuxnas lärande har satsat på gymnasiala teoretiska klassrumsbaserade kurser, tagit bort engelska och naturkunskap ur sitt utbud. Det innebär att gällande kursutbud inte är något som kan garanteras långsiktigt utan fluktuerar en hel del över tid. Det kan också noteras att det, med undantag för någon enstaka kurs/ämne, inte finns någon valfrihet för eleverna att välja mellan olika aktörer då det i dessa fall enbart är en aktör som erbjuder kursen/ämnet. Det gör också utbudet extra sårbart. Det är en rättighet studera på gymnasial nivå för att bli behörig till studier på högskola och yrkeshögskola. Till detta krävs en gymnasieexamen. För en gymnasieexamen behövs poäng varav minst med godkänt betyg. Det betyder att elever utan tidigare godkända gymnasiestudier behöver studera ett stort antal kurser för att nå en gymnasieexamen. Det kan konstateras att hela det gymnasiala kursutbudet finns som distanskurser men bara en mindre del finns i formen klassrumsundervisning. Detta riskerar med andra ord att bli ett reellt hinder för elever som inte vill eller kan studera på distans. Utbudet på grundläggande nivå är relativt sett större. Även om naturorienterande ämnen saknas är dessa inte behörighetsgivande, såsom är fallet på gymnasial nivå, vilket innebär att det är ett mindre problem för eleven. (De naturorienterande grundläggande kurserna är givetvis viktiga för elever som planerar fortsatta NO-studier på gymnasial- och högskolenivå.) Det finns valmöjligheter mellan anordnare när det gäller svenska som andraspråk som är det överlägset största ämnet medan det för övriga ämnen överlag enbart finns en aktör att välja på. Tilläggas bör att kommunen enligt lag måste erbjuda alla kurser på grundläggande nivå. Avseende yrkesutbildningar kan konstateras att det överlag är en (1) utbildningsanordnare som erbjuder respektive yrkesutbildning. Det gör systemet sårbart så till vida att en yrkesutbildning kan vara relativt lång, särskilt om man inte studerar den på heltid. Om denna enda utbildningsanordnare lämnar auktorisationen finns därför ofta ingen annan utbildningsanordnare som kan ta över eleven och garantera att denne får slutföra sina studier. Undantag finns: Inom Barn- och fritid, Industri, VVS och fastighet och Vård och omsorg finns minst två utbildningsanordnare att välja emellan. Slutligen kan noteras att det inom sfi finns ett stort utbud av utbildningsanordnare att välja emellan. 2.3 Vuxnas lärande arbete för budget i balans Vuxnas lärande vuxenutbildningen i kommunal egenregi Vuxnas lärande är den interna kommunala vuxenutbildningsenheten i Växjö kommun. Före auktorisationsmodellens införande 1 juli 2017 ansvarade Vuxnas lärande för alla grundläggande kurser, gymnasiala teoretiska kurser samt Särskild utbildning för vuxna. 15

91 Under integrerades enhetens utbildningsverksamhet med övriga funktioner inom vuxenutbildningsorganisationen: sfi-mottagning, studie- och yrkesvägledning och central administration. För ökad effektivitet och samordningsvinster samlades alla funktionerna i gemensamma lokaler 1 januari Vid införandet av auktorisationsmodellen gavs Vuxnas lärande rätt att delta. Förutom grundläggande och gymnasiala kurser på plats gavs Vuxnas lärande rätt att bedriva sfi, vilket inte varit fallet sedan Tillströmningen av sfi-elever har sedan dess varit stor till Vuxnas lärande och är i dag den största skolformen på skolan med över 200 elever. Däremot kan konstateras ett minskat antal elever på grundläggande nivå, inte minst på svenska som andraspråk på grundläggande nivå. Elevantalet på gymnasial vux har också i någon mån minskat från redan tidigare relativt låga nivåer. Minskningen hänger samman med Vuxnas lärande reducerade kursutbud av klassrumsbaserad undervisning inom grundläggande och gymnasiala kurser. Vuxnas lärande är i dagsläget en stor aktör på utbildningsmarknaden i Växjö med totalt cirka 350 aktiva elever. Lärarbehörigheten är närmast 100-procentig, resultaten är goda och elevutvärderingarna vittnar om en verksamhet av hög kvalitet. Skolinspektionens rapport från hösten 2018 talar om en skola som möter eleverna på ett individualiserat och flexibelt sätt. Det goda stödet till elever med särskilda behov påtalas Svårt ekonomiskt läge trots stora anpassningar Införandet av auktorisationsmodellen förändrade villkoren för Vuxnas lärande så till vida att verksamheten (Lärvux undantaget) helt kom att finansieras med elevpeng. De nya ekonomiska förutsättningarna förändrade även möjligheten att uppnå uppdraget om en budget i balans. Verksamheten var tidigare finansierad med fast budgetram oberoende av elevantal och en större del av budgeten användes till att finansiera de dåvarande 22 tjänsterna. I september 2017, några månader efter auktorisationsmodellens inträde, genomfördes nollpunktsberäkningar 34 och vid denna tidpunkt var antalet tjänster inom den auktoriserade verksamheten reducerade till 17 stycken (från 2017 budgeterade 22). Förutom personalkostnader tillkom kostnader för lokaler, IT, fortbildning, material och lokalvård. Vuxnas lärande har sedan införandet av auktorisationsmodellen genomfört anpassningar och effektiviseringar. Olönsamma kurser, det vill säga kurser med alltför få elever för att bära sig ekonomiskt, har som tidigare nämnts lagts ner. Detta gäller framförallt gymnasial vux, där elevantalet är relativt litet. Sedan juni 2017 har följande gymnasiala kurser dragits in: Samhällskunskap (4 kurser), Religion (1), Historia (2), Kemi (2), Fysik (4), Biologi (2), Matematik (12). Också de grundläggande kurserna i samhällskunskap och svenska har 34 Nollpunkten avser den volym en verksamhet måste uppnå för att intäkter och kostnader ska vara lika stora. Är volymen högre går verksamheten med vinst, är volymen lägre visar verksamheten förlust. 16

92 dragits in. I dag erbjuder Vuxnas lärande gymnasiala kurser endast i svenska (3), svenska som andraspråk (3) och engelska (2). I takt med att kursutbudet reducerats har totalt drygt tre lärartjänster inom matematik och naturorienterande ämnen tagits bort. Vad gäller SO-lärarna har de kunnat föras över till en växande sfi-verksamhet, vilket gjort att uppsägningar kunnat undvikas. Vid ingången av 2018 bestod verksamheten av 16,45 tjänster, i oktober återstod 13,40 tjänster. IT-kostnaderna har sjunkit från cirka /månad till cirka /månad under senare delen av Trots omfattande effektiviseringar kvarstår fortfarande en del arbete för att uppnå budget i balans. Efter ekonomisk uppföljning i november visar prognosen för helåret 2018 på ett underskott med 6,2 miljoner kronor. Omkring kronor av detta underskott är en direkt konsekvens av ökade lönekostnader till följd av efter 2018 års lönerevision vilka inte kompenseras. Sedan våren 2017 har besparingar på cirka fyra miljoner kronor gjorts. Samtidigt är antalet elever på Vuxnas lärande mycket större nu än före auktorisationsmodellens införande. 35 I oktober 2018 genomfördes åter nollpunktsberäkningar utifrån nya underlag och förutsättningar. Dessa beräkningar har genomförts dels utifrån befintliga kostnader, dels utifrån prognostiserade intäkter. Beräkningen utifrån befintliga kostnader visar att sfi-verksamheten kräver att varje lärartjänst undervisar 28 heltidsstudenter per vecka för att nå budget i balans. Befintliga lokaler har otillräcklig kapacitet både vad gäller antalet klassrum och antalet elever som ryms i respektive klassrum. De begränsade lokalerna bidrar till att verksamheten endast når 70 procent av sina kostnader. För att nå budget i balans med nuvarande uppdrag behövs en expansion med två klassrum samt utökad undervisningstid per lärare. Vad gäller grundläggande vuxenutbildning krävs 110 heltidsplatser för att nå balans. Enligt producerade verksamhetspoäng under september 2018 och ett genomsnitt för helåret kommer verksamheten upp i 98 heltidsplatser, alltså ett underskott med tolv heltidsplatser. Den gymnasiala vuxenutbildningen kräver 24 heltidsplatser för att nå balans men enligt samma utfallsprognos som ovan kommer verksamheten endast upp i 22 heltidsplatser, alltså ett underskott med två heltidsplatser. I pengar motsvarar detta cirka kronor för grundläggande vux och kronor för gymnasial vux. Vid nollpunktsberäkning utifrån prognostiserade intäkter med nya ersättningar för alla tre skolformerna förändrat/minskat kursutbud samt ökat elevantal i sfi inkluderat blir resultatet ett underskott motsvarande cirka 3,20 tjänster (varav sfi = 2,45, gymnasial vux = 0,32 och grundläggande vux 0,47). Omräknat i kronor handlar det om cirka 2,4 miljoner kronor på årsbasis. 35 Engsbråten, E. & Höglund, M (2018). 17

93 2.3.3 Fortsatt arbete för budget i balans med bibehållen kvalitet Det ekonomiska läget är som synes ansträngt för Vuxnas lärande sedan införandet av auktorisationsmodellen Underskotten för både 2017 och 2018 är omfattande. Trots effektiviseringar dras verksamheten med stora underskott. Vad gäller de gymnasiala kurserna kan man på kort sikt inte räkna med en tillräcklig ökning av antalet elever för att kostnaderna ska kunna täckas trots höjda ersättningsnivåer från Önskas en mer fullödig gymnasial klassrumsbaserad undervisning i egen regi måste organisations- och finansieringsformerna ses över. De beräkningar skolledningen tillsammans med ekonomikontoret tagit fram ger vid handen att de höjda ersättningsnivåerna skapar bättre möjligheter för att kunna driva sfi och de grundläggande utbildningarna inom de ekonomiska ramarna och att budget i balans kan uppnås under Detta kommer dock att kräva fortsatta anpassningar samt ett utvecklingsarbete av både organisationen och den pedagogiska strukturen. Detta arbete är påbörjat och beräknas vara klart under tidig vår Lokaler för Vuxnas lärande För att kunna bedriva vuxenutbildning med god kvalitet är det viktigt med ändamålsenliga lokaler. Hänsyn måste tas till exempelvis kostnad för lokalerna, den geografiska placeringen liksom den interiöra strukturen vad gäller antal klassrum, grupprum, möjligheter till studiehandledning, personalutrymme etc. Vuxnas lärande har i dag sina lokaler i kvarteret Sunaman i centrala Växjö. Lokalerna totalrenoverades för vuxenutbildningsändamål 2014 och i januari 2015 flyttade både lärare, central administration och studievägledning in. Avsikten var att samordna vuxenutbildningens olika funktioner, vilka tidigare varit utspridda i olika delar av Växjö tätort. Under 2018 har en process pågått för att flytta ut utbildningsadministrationen och studievägledarfunktion till Kronobergsgatan 18 vilket skett under oktober månad. På Kungsgatan 9 är klassrum och lärcentrum belägna och här bedrivs undervisning och handledning för elever inom sfi, grundläggande och gymnasial vux samt samhällsorientering. I gatuplan på Norrgatan 11 finns funktionsanpassade lokaler för Lärvux. På plan 2 är personalavdelning inrymd. Efter att den centrala administrationen och studievägledningen inom Växjölöftet Vuxenutbildning flyttat ut finns lediga kontorslokaler. Lokaler omfattar totalt kvadratmeter. Kostnaden uppgår till kronor per kvadratmeter och år. Bashyran är kronor per år. Därtill kommer driftskostnader på kronor exklusive moms (inklusive fastighetsskatt = kronor exklusive moms). Nuvarande hyreskontrakt löper till och med

94 3. KVALITETSGRANSKNING OCH RÖSTER FRÅN VERKSAMHETEN Detta kapitel fokuserar på de kvalitativa aspekterna av Växjö kommuns vuxenutbildning samt effekterna av auktorisationsmodellen. Till grund ligger Skolinspektionens kvalitetsgranskning av verksamheten från hösten 2018 samt intervjuer med olika personalgrupper inom vuxenutbildningen Kvalitetsgranskning kommunal vuxenutbildning gymnasial nivå Under hösten gjorde Skolinspektionen en tematisk kvalitetsgranskning av den klassrumsbaserade kommunala vuxenutbildningen på gymnasial nivå. Syftet var att granska om elever som studerar teoretiska kurser på plats erbjuds en flexibel och individanpassad utbildning och undervisning. Då Vuxnas lärande vid tillfället var den överlägset största utbildaren inom klassrumsbaserad gymnasial vuxenutbildning genomfördes granskningen där. Granskningen rör alltså huvudmannen och Skolinspektionens två övergripande frågeställningar var: 1. I vilken utsträckning skapar huvudmannen och rektor förutsättningar för att eleverna inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå får en flexibel och individanpassad utbildning? 2. I vilken utsträckning ger rektor förutsättningar för lärare i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå att planera och genomföra en undervisning som är anpassad efter elevernas förutsättningar och behov? 37 I samband med kvalitetsgranskningen identifierade Skolinspektionen ett antal utvecklingsområden. Ett handlar om det utbildningsutbud som huvudmannen kan garantera. Skolinspektionen menar att huvudmannen måste kunna säkerställa att utbudet av teoretiska kurser utgår från elevernas behov och önskemål. Det ses därför som en risk att förlägga frågan om utbildningsutbud till enskilda utbildningsanordnare: Skolinspektionen bedömer att huvudmannen inte säkerställer att utbudet av teoretiska kurser utgår från elevernas behov och önskemål. 38 Elevernas möjlighet till långsiktig planering måste likaså säkerställas vilket Skolinspektionen menar är ett problem då huvudmannen inte fattar beslut om utbudet av teoretiska kurser utan är hänvisad till den auktorisationsmodell som i dag finns. 36 Utöver det har kontakt tagits med fyra referenskommuner som alla har erfarenhet av auktorisationssystem. Samtliga har uttalat sig om hur detta fungerar i deras respektive kommun mot bakgrund av hur de i dag säkerställer och garanterar att utbildningen i teoretiska kurser utgår från, organiseras och anpassas efter elevers behov och förutsättningar avseende studieform. Se bilaga Skolinspektionen (2018). Beslut - efter tematisk kvalitetsgranskning av flexibilitet och individanpassning inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå i Växjö kommun. Dnr : Skolinspektionen (2018). Beslut - efter tematisk kvalitetsgranskning av flexibilitet och individanpassning inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå i Växjö kommun. Dnr : Sida 5. 19

95 Granskningen visar att huvudmannen inte fattar beslut om utbudet av teoretiska kurser. Istället är det utbildningsanordnarna som, i den auktorisationsmodell som tillämpas, beslutar om vilka kurser de vill anordna. Utbildningen i egen regi, Vuxnas lärande, ses av huvudmannen som en utbildningsanordnare bland de andra och bestämmer också själva över vilka kurser de vill anordna. Det innebär att huvudmannen inte alls styr över eller fattar beslut om utbudet av kurser. Även om det vid tiden för granskningen finns ett brett utbud av teoretiska kurser på gymnasial nivå finns det inte några garantier för vilka kurser som erbjuds över tid. Utbudet kan ändras från vecka till vecka och det blir därmed svårt för elever att planera sin utbildning med utgångspunkt i deras behov och förutsättningar för studier. 39 Vidare understryks att huvudmannen måste säkerställa att utbildningen i teoretiska kurser utgår från, anpassas och organiseras utifrån elevernas behov och förutsättningar när det kommer till att handla om studieformen. Bedömningen som görs är att det i första hand är organisatoriska faktorer snarare än elevers behov och förutsättningar som är utgångspunkten för vilken studieform elever kan välja. Vidare konstateras att huvudmannen beslutat att Vuxnas lärande inte får erbjuda distansundervisning vilket innebär att denna anordnare saknar förutsättningar för att ta ansvar för den flexibilitet som är eftersträvansvärt avseende studieform. Det innebär också att erbjudandet om klassrumsbaserad undervisning saknas i den omfattning som behoven kräver: Granskningen visar att elever som har behov av skolförlagd undervisning endast i begränsad omfattning har möjlighet att välja denna studieform. Allt färre av de utbildningsanordnare kommunen anlitar väljer att erbjuda skolförlagd undervisning. I många kurser finns endast möjlighet för elever att välja distansundervisning. Utbildningen i egen regi vid Vuxnas lärande har också minskat antal skolförlagda kurser; från 30 kurser under våren 2018 till åtta kurser hösten Av granskningen framgår att orsaken till det minskade utbudet av skolförlagd undervisning i kommunen dels beror på minskad efterfrågan från elever, dels beror på att utbildningsanordnarna uppges ha svårigheter att få ihop ekonomin utifrån den ersättning som betalas ut av kommunen för skolförlagd undervisning. 40 Skolinspektionen menar vidare att även om elever efterfrågar att få läsa distansundervisning visar granskningen att flera elever som önskar att studera kurser i form av skolförlagd undervisning inte ges den möjligheten. Det innebär att den enskilda eleven inte har möjlighet att välja studieform utifrån sina förutsättningar och behov. Detta riskerar medföra att elever inte ges de förutsättningar och möjligheter de har rätt till för att utveckla sina kunskaper och kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Huvudmannen kan inte heller enbart förlita sig på vad 39 Skolinspektionen (2018). Beslut - efter tematisk kvalitetsgranskning av flexibilitet och individanpassning inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå i Växjö kommun. Dnr : Sida Skolinspektionen (2018). Beslut - efter tematisk kvalitetsgranskning av flexibilitet och individanpassning inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå i Växjö kommun. Dnr : Sida 5. 20

96 utbildningsanordnarna väljer att erbjuda, risken finns då att vuxna i Växjö kommun i förlängningen helt står utan möjlighet att läsa skolförlagd utbildning. 41 Skolinspektionens kvalitetsgranskning omfattar även de individuella studieplanerna och konstaterar: Huvudmannen behöver säkerställa att varje elev har en individuell studieplan, att de individuella studieplanerna innehåller alla väsentliga uppgifter, att elever och lärare tar del av de individuella studieplanerna och att dessa används när lärarna planerar och genomför undervisningen. Detta så att undervisningen anpassas efter elevernas olika förutsättningar och behov. 42 Bedömningen är att huvudmannen inte säkerställer upprättandet av en individuell studieplan för varje elev. Kvalitetsgranskningen pekar vidare på förbättringsområden inom studie- och yrkesvägledningen genom att påpeka: Huvudmannen behöver säkerställa att varje elev får möjlighet till kvalificerad studie- och yrkesvägledning inför de olika val som vuxenutbildningen erbjuder. 43 Skolinspektionen understryker vikten av att elever får tillräckligt med stöd i sina val av teoretiska kurser, inte minst på grund av att det inom kommunen finns flera olika utbildningsanordnare att välja mellan. Sammantaget kan konstateras att Skolinspektionens kvalitetsgranskning, med utgångspunkt i flexibilitet och individanpassning, ställer ett antal krav på åtgärder från förvaltningens sida. Det handlar dels om att det utbildningsutbud huvudmannen i dag erbjuder inte säkerställer utbudet av teoretiska kurser i linje med elevernas behov och önskemål, dels om att klassrumsundervisning saknas i nödvändig omfattning. I övrigt efterlyses en individuell studieplan för varje elev liksom en mer dynamisk studie- och yrkesvägledning. 3.2 Röster från verksamheten Som en del av det empiriska underlaget i denna utredning, förutom dokumentgranskning, har även fokusgruppintervjuer genomförts. Intervjuerna hölls under oktober månad och tog mellan en och två timmar per fokusgrupp. Totalt har ett 20-tal röster kommit till tals i olika intervjukonstellationer. De intervjuade har bestått av olika professionsgrupper såsom lärare på Vuxnas lärande samt lärare från externa anordnare samt administratörer, specialpedagoger och studie- och yrkesvägledare inom Växjölöftet Vuxenutbildning. Intervjuerna fokuserade på tre områden: 41 Skolinspektionen (2018). Beslut - efter tematisk kvalitetsgranskning av flexibilitet och individanpassning inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå i Växjö kommun. Dnr : Sida Skolinspektionen (2018). Beslut - efter tematisk kvalitetsgranskning av flexibilitet och individanpassning inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå i Växjö kommun. Dnr : Sida Skolinspektionen (2018). Beslut - efter tematisk kvalitetsgranskning av flexibilitet och individanpassning inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå i Växjö kommun. Dnr : Sida 6. 21

97 Målgruppsperspektivet om eleverna inom vuxenutbildningen och vad dessa behöver för att lyckas med sina studier. Arbetsmiljöperspektivet om arbetsmiljö före och efter auktorisationen med dess konsekvenser. Organisationsperspektivet om hur vuxenutbildningen bäst bemöter de behov som eleverna har. Målgruppsperspektivet stora skillnader och nya utmaningar Lärare inom grundläggande och gymnasial vux på Vuxnas lärande uttrycker oro för vart eleverna ska ta vägen om anordnare drar sig ur systemet. Specialpedagoger menar att målgruppen ändrats mycket under det senaste decenniet, att den i dag är en annan än vad som tidigare varit fallet vilket innebär nya utmaningar. Att förutsättningarna för eleverna är väldigt olika är viktigt att notera, liksom att det därmed ställs höga krav på de som utbildar. Specialpedagoger upplever att skollagen tolkas på lite olika sätt beroende på vilken som är anordnare, vilket är olyckligt, inte minst för att varje elevs behov måste säkerställas, med hänvisning till Skolinspektionens rapport. En företrädare för Växjölöftet Vuxenutbildning menar: Vi behöver kunna styra utbudet för att garantera att varje elev får det stöd hen behöver! / / och när elever inte får det stöd som finns behov av eller av annan anledning riskerar att inte klara sina studier används inte sällan möjligheten till anordnarbyte för att undvika betyg F och istället få ett Avbrott noterat. Flera av de som intervjuats, såväl bland kommunanställda som externa anordnare, lärare och administratörer, menar att det med nuvarande förutsättningar är mycket svårt att bedriva en kvalitativ undervisning givet de behov som de olika målgrupperna har vilket tillika påbjuder aktörer med olika grad av seriositet att slå sig in på marknaden. Detta framkommer inte minst i samtalen med lärare för externa utbildningsanordnare. En synpunkt som framkommer i intervjun med externa anordnare är också att kartläggningen av elevernas kunskaper vid tillfället då de anträder utbildning var betydligt bättre förr vilket gjorde att nivåanpassningen blev betydligt lättare och elevernas behov mycket tydligare. Elevernas benägenhet att flytta från en anordnare till en annan är också något som nämns bland de externa anordnarna. Man får släppa mer i dag, eleverna kan plötsligt bara byta skola och sedan vara tillbaka igen. Lärarkåren på såväl grundläggande som gymnasial vux inom Vuxnas lärande upplever att det finns en efterfrågan på att få studera på de klassrumsbaserade kurserna inom just den kommunala regin, något som blivit tydligt efter hand som kurser strukits från utbudet. Många elever tvingas istället läsa på distans vilket sällan passar dem som behöver extra stöttning. Som exempel nämns de nedlagda gymnasiekurserna i matematik, där flera elever uttryckt missnöje med att de numera endast ges på distans. 22

98 Det har aldrig varit viktigare med på-plats-undervisning än nu då många vuxna behöver mycket stöttning och integreras i samhället! / / Administrationen har blivit kärnverksamhet för att modellen behöver mycket kontroll och administration. Lärarkåren på grundläggande och gymnasial vux inom Vuxnas lärande har bilden av att externa anordnare inte synes vara särskilt intresserade av klassrumsförlagd utbildning på grund av att det saknas resurser för sådan utbildning. Samtliga lärare, såväl på Vuxnas lärande som bland externa utbildningsanordnare, är överens om att nivåanpassade utbildningar kräver stora elevvolymer. Små volymer kombinerat med knapp ekonomisk ersättning tvingar fram olika typer av sammanslagningar och samläsning mellan elever på olika nivåer och kurser. Med en större elevkader kan grupperingar och pedagogiska modeller skapas som gör det lättare att möta en enskild elev på rätt nivå. Samtidigt leder ett stort antal anordnare till färre elever per anordnare och på fler skolor vilket gör nivåanpassningen ännu svårare. Grupperna blir spretiga vilket kan medföra att eleverna inte kan erbjudas den hjälp de behöver. Auktorisationsmodellen gör det svårare att anpassa utbildningen efter eleverna. Interaktionen eleverna emellan är viktig och med större elevvolymer kan arbetet ske utifrån en röd tråd; läraren och eleven kan tillsammans följa utbildningen och elevens progression. Samtliga är också överens om att för att lyckas med studierna behövs behöriga lärare med kompetens och erfarenhet. Rekryteringen av kompetent personal är svår med alltför många anordnare på marknaden. Utifrån studie- och yrkesvägledares horisont behöver eleven trygghet i den skola han eller hon valt för att lyckas med sina studier, att den inte bara helt plötsligt väljer att lämna vissa ämnen/utbildningar eftersom eleven då riskerar CSN-bekymmer vid ny ansökan. Studie- och yrkesvägledare menar vidare att: Vissa elevgrupper kanske behöver gruppstarter för att öka sina möjligheter att slutföra studierna. Studie- och yrkesvägledare påtalar att de tappat kontakten med utbildarna och att det numera är svårt att veta vem som ska kontaktas på lärarnivå. I dag har mer ansvar lagts på skolan vad gäller elevens studier, något som görs med skiftande kvalitet. Det är inte så mycket kontakt mellan utbildarna och vägledarna i modellen. De anser även att studieansvaret i ännu högre grad än tidigare de facto flyttats över till eleven. Tidigare jobbade vi med elevuppföljning och gick igenom eleverna tillsammans med skolorna. Studie- och yrkesvägledare beskriver även att osäkerheten bland eleverna ökat i takt med möjligheten att lägga ner utbildningar och att förtroendet för vuxenutbildningen därför riskerar att minska. 23

99 I den tidigare modellen var det inte lika lätt att lägga ned ämnen eller utbildningar medan det i auktorisationsmodellen är för lätt att välja att ta bort specifika ämnen eller utbildningar men ändå fortsätta att vara auktoriserad inom Växjölöftet vuxenutbildning i andra ämnen. Eleverna blir oroliga och det skapar ett stort merarbete för studie- och yrkesvägledare när utbildare tar bort och lägger till utbildningar nästan vind för våg. Under intervjuerna framkommer att målgrupperna förändrats mycket och att utmaningarna i dag därför är annorlunda jämfört med hur det tidigare sett ut. Disparata elevgrupper kräver flexibla utbildningsformer, något som kommit att bli svårare i det nya systemet menar flera. I utmaningen att erbjuda den hjälp eleverna eftersöker menar exempelvis studie- och yrkesvägledarna att osäkerheten och oroligheten bland eleverna ökat. Arbetsmiljöperspektivet ökad administration och ökad stress Sfi-lärarna på Vuxnas lärande uttrycker försämrad arbetsmiljö efter införandet av auktorisationsmodellen. Ett exempel är ökningen av administrativa arbetsuppgifter i det dagliga arbetet som lärare där hantering av närvarorapporter, fler start- och slutdatum för elever nämns som nya inslag jämfört med tidigare. De ger uttryck för att de administrativa uppgifterna tar både tid och kraft från det primära utbildningsuppdraget. Sfi-lärarna på Vuxnas lärande ger även uttryck för osäkerhet i olika beslutsprocesser och svårigheter med att överblicka sfi liksom bedöma elevernas progressionsnivå. Ett uttryck för det är exempelvis svårigheten med att veta hur länge en elev har studerat sfi. Innan införandet av auktorisationsmodellen upplevde sfi-lärarna på Vuxnas lärande det som lättare att få direktkontakt med administrationen så fort någon fråga uppstod. I dag upplevs den administrativa hanteringen mer svårtillgänglig vilket i sin tur påverkar elevernas skolgång. Lärare på grundläggande och gymnasial vux på Vuxnas lärande menar att ökad administration lett till att lärarna i dag måste anpassas efter administrationen och inte tvärtom vilket försvårar det dagliga arbetet. De upplever att medel hade kunnat användas till resurser för eleverna istället, till kärnverksamheten, inte till administration. Samtidigt, menar de, har ökad undervisningstid för lärarna kommit att bli ett svar på den låga ersättningen. För att få ekonomi i utbildningen har det också blivit ett måste att ha stora elevgrupper, vilket anses negativt för både eleverna och lärarna. Lärare på såväl grundläggande som gymnasial vux på Vuxnas lärande menar att den förändrade arbetssituationen lett till ökad stress och frustration. Man blir stressad av att jobba i ett system som vi inte kan stå för. Företrädare för Växjölöftet Vuxenutbildning menar att det i dag är alldeles för mycket upp till anordnarna själva att bestämma vilken utbildning som ska bedrivas och att elevernas frihet att byta anordnare medfört att det blivit administrativt kostsamt. I likhet med vad som framkommit i fler intervjuer vittnar även de som arbetar med att administrera vuxenutbildningen inom kommunen om ökade administrativa uppgifter, mycket på grund av det ökade antalet anordnare som medfört att administrativa system fått läggas om. Då flera anordnare dessutom erbjuder liknande utbildningar är det fler elever 24

100 som väljer att byta mellan olika utbildningsanordnare av skiftande orsaker. Administrativt innebär detta en hårdare arbetsbelastning jämfört med tidigare. Man upplever likaså ett ökat antal moment, exempelvis vid rapporteringar och registreringar till SCB och CSN (sistnämnda viktigt inte minst för elevernas möjligheter till försörjning via studiemedel). En del av de upplevda svårigheterna kan antagligen vara frukten av att mycket är nytt, men icke desto mindre beskrivs antalet administrativa moment som ökande. Alla nya arbetsmoment ställer i dag strängare krav på ett mer strukturerat arbetssätt, vilket beskrivs som att man får nollställa sig men att det också stärkt gruppen vi är mer som ett team nu, som en administratör uttrycker det. I vissa avseenden har det faktiskt främjat arbetsmiljön. Däremot medför det faktum att utbildningsanordnare lägger ner delar av sitt utbud till en ny administrativ situation där många beslut måste fattas med kort varsel. Dessutom händer det att man fått komma ut till utbildningsanordnare för att visa hur delar av det administrativa arbetet går till vilket i princip innebär att man gör ett arbete som utbildningsanordnaren är ålagd att göra. En del av detta arbete spiller även över på lärare vilket i slutändan drabbar eleven. Studie- och yrkesvägledare beskriver arbetsmiljön och det praktiska arbetet före och efter auktorisationen: I auktorisationen riskerar eleven att hänvisas fram och tillbaka mellan skolan och oss vid enklare frågor såsom När startar min utbildning? Varför får jag inte mitt betyg? och så vidare. Alla dessa frågor äger nu utbildningsanordnarna och inte huvudmannen som det var tidigare. I dagsläget har vi studie- och yrkesvägledare inga särskilda ansvarsskolor eller utbildningsområden utan mer ansvar har flyttats över till utbildarna. Studie- och yrkesvägledare menar att en fördel numera är att beslut om utbildningar, som tidigare riskerade att överklagas, inte riskerar det efter modellens införande. De uttrycker emellertid också att skolbyten kan medföra en del huvudbry. Skolbyten kan orsaka problem, dels genom merarbete för studie- och yrkesvägledare dels för eleven via CSN. I de intervjuer som genomförts framkommer att en stor skillnad i det nya systemet är graden av administration. Samtliga, oavsett intervjuad yrkeskategori, menar att det administrativa arbetet ökat vilket i slutändan drabbar eleverna. Nya villkor har för vissa tillika upplevts som stressande, medan andra nämner att nya förutsättningar också kommit att skapa en starkare teamkänsla. Organisationsperspektivet att säkra utbildningsutbudet I princip samtliga som intervjuats menar att någon form av styrning av kursutbudet bör finnas. Som exempel nämns Helsingborg stad som i delar styr den modell som finns där och att Malmö stad sade upp avtalen med de externa anordnarna. I diskussionerna om auktorisationsmodellen menar flera att implementeringen gick alldeles för fort och att det inte funnits rätt förutsättningar vilket i sin tur lett till frustration bland såväl elever som personal. 25

101 Vuxnas lärande går i dag med ett stort underskott, men det är betydligt fler aktörer som har röda siffror i sina verksamheter vilket påtalas under intervjuerna med externa anordnare. Bland lärare hos externa anordnare talas om att resurserna framåt måste förstärkas för att man ska kunna ge en kvalitativt god utbildning. Det är alldeles för dåligt betalt från kommunens sida vilket gör det omöjligt att bedriva seriös utbildning. De menar även att följderna är att icke-legitimerade lärare ibland anställs på bekostnad av legitimerade för att det blir mindre kostsamt för anordnaren. För att framöver bedriva seriös utbildning på ett hållbart sätt är detta något som måste ändras menar man. Andra synpunkter som framkommer i intervju med externa anordnare är att de i dag upplever konkurrens på olika villkor, vilket i framtiden måste ändras. Vuxnas lärande är ett problem det sugs elever dit och det heter på lika villkor men då måste samma regelverk och villkor gälla för alla och så är det inte i dag. Unisont är uppfattningen att eleverna missgynnas såsom situationen är i dag, bland annat genom ett förskjutet fokus från kunskap till betyg: Ingen efterfrågar kunskap, det är bara betyg som är viktigt vilket lett till att vissa har bra betyg men kan inget för det finns ingen kontinuitet. Ändå efterfrågar många en skola i dess rätta bemärkelse och nu om någon gång borde man satsa på det för skolan är en mötesplats där de trivs och känner sammanhang!. En annan uttrycker det som: Jag är full av idéer men det känns meningslöst för är man inte lönsam finns ingen plats. Lärarna på Vuxnas lärande talar mycket om att antalet anordnare framöver borde vara färre, inte minst gäller det inom sfi där en helt fri etablering inte alls anses önskvärt. De menar också att övriga anordnare borde nischas mer mot specifika områden. Det hade, menar man, varit enklare att sätta upp tydliga mål för eleverna och enklare att styra dem mot målen om det fanns lägre antal och mer nischade utbildningsanordnare. En av kommentarerna var att marknaden tar inte hand om eleven och att en kartläggning av elevens behov behöver göras i samarbete med professionen. Det uttrycks också viss oro för att auktorisationsmodellen, som någon uttrycker det, öppnar upp för betygsinflation och att eleven glöms bort och inte sätts i centrum samt att pedagogiken går förlorad. Lärare inom Vuxnas lärande menar att auktorisationsmodellen presenterats som en modell med tydlighet i kontroll och kvalitet men att informationen varit knapphändig om vilken kontroll man talar om och hur kvaliteten kontrolleras. Här upplever man också att premieringen av valfrihet flyttat fokus från andra viktiga kärnvärden för verksamheten, såsom god kvalitet och kunskap. I framtiden måste dessa begrepp och värden återtas. Från studie- och yrkesvägledares horisont är det viktigt att öka de ekonomiska förutsättningarna för utbildarna då de ska göra mycket fler administrativa och elevvårdande uppgifter, såsom exempelvis extra stöd, än tidigare. 26

102 Kraven på dem har ökat men frågan är om de ekonomiska förutsättningarna har svarat upp mot den kravbilden? De menar vidare att kombinationen av flexibelt lärande och klassrumsbaserad undervisning är av stor vikt liksom tydliga starter för vissa elevgrupper, exempelvis för de elever som läser sfi och yrkesutbildning samtidigt, där det kan vara en fördel med gruppstarter istället för kontinuerlig antagning. Studie- och yrkesvägledare menar att en kombination av auktorisation och upphandling, beroende på vilken utbildning det rör, kan vara att föredra. Likaså påpekas vikten av ett långsiktigt och stabilt utbud, där det kanske endast ska vara möjligt att lägga till eller ta bort kurser max två gånger per år och att skolbyten endast får ske mellan kurser oavsett utbildning. 27

103 4. ANALYS OCH SLUTSATSER I detta kapitel sammanfattas utredningens huvudsakliga resultat, och områden i behov av förbättring uppmärksammas. Avslutningsvis ges ett antal alternativ för hur en god och effektiv framtida vuxenutbildning i Växjö kommun kan organiseras. 4.1 En vuxenutbildning i behov av förändring Utifrån dokumentstudier, Skolinspektionens kvalitetsgranskning, fokusgruppintervjuer och de samtal och diskussioner som förts i arbetsgruppen under denna utrednings genomförande uppmärksammas ett antal förbättringsområden inom vuxenutbildningen i Växjö kommun vilka sammanfattas nedan. Sårbarhet och likriktning i utbud I kommittédirektiven från regeringskansliet kan konstateras att för att få såväl sfi- som annan vuxenutbildning av god kvalitet krävs ett säkerställande av individanpassad utbildning. Direktiven pekar särskilt på att individer med kort utbildning och som berörs av utbildningsplikt ofta är studieovana och i hög grad i behov av lärarledd undervisning. Givet vad som framkommit i såväl dokumentstudier som under de intervjuer och samtal som förts under denna utrednings gång konstateras brister i möjligheterna till individanpassad utbildning, inte minst i termer av klassrumsbaserad undervisning. Av intervjuerna framgår att de ekonomiska ramarna inskränker möjligheterna att individanpassa utbildningarna då eleverna är spridda på alltför många anordnare. Små volymer i kombination med knapp ekonomisk ersättning tvingar fram olika typer av sammanslagningar och samläsning mellan elever på olika nivåer och kurser. Med fler elever kan grupperingar och pedagogiska modeller skapas som gör det lättare att möta en enskild elev på rätt nivå. En högre elevpeng kommer eventuellt kunna lösa en del av problematiken men lämnar inga garantier för detta. Konsekvensen av en höjd ersättning skulle lika gärna kunna bli att fler utbildningsanordnare söker och beviljas auktorisation, vilket i sin tur skulle kunna medföra att fler utbildningsanordnare än i dag tvingas dela på samma elevunderlag. En rimlig effekt skulle då kunna bli ännu mindre elevgrupper, högre kostnad per elev och dessutom med samma utmaning som i dag att möta eleven på elevens kunskapsnivå och förutsättningar. Mot bakgrund av det kan en höjd elevpeng förvisso förefalla vara en nödvändighet men lämnar som sagt ingen garanti för tillräcklighet avseende en utbildning av god kvalitet. Samtidigt visar forskning att utbildning bland unga är den enskilt viktigaste faktorn för att undvika utanförskap och vad gäller gymnasieutbildning är det numera påvisat att den är central för långsiktig etablering på arbetsmarknaden. 44 En del av utbildningsflexibiliteten utgörs av distansundervisning då den i princip möjliggör undervisning obegränsad av tid och rum. Under senare år har denna undervisningsform ökat i omfattning. Historiskt sett är det motiverat att fortfarande kalla denna undervisningsform 44 Skolverket (2017). 28

104 för relativt ny och med andra förutsättningar än den undervisningsform som är mer lärarledd och klassrumsbaserad. En skillnad är exempelvis, förutom den i tid och rum, att kraven på studiedisciplin och självständighet är annorlunda. I den granskning som Skolinspektionen genomförde 2015 riktades skarp kritik mot hur de då granskade kommunerna bedrev distansutbildning inom Komvux. I en förhållandevis heterogen elevgrupp krävs mer interaktion, mer lärarledning och mer stöd till eleverna. I synnerhet till grupper med särskilda behov. Inte mindre viktigt blir detta då vuxenutbildningens betydelse i framtiden får en alltmer framträdande roll och betydelse för individen, för en väl fungerande arbetsmarknad och för det demokratiska samhället. I Växjö kommun bedrivs distansutbildning på gymnasial nivå enbart hos externa anordnare då kommunen beslutat att Vuxnas lärande inte tillåts erbjuda distansundervisning. Ur perspektivet flexibilitet och individanpassning saknar Vuxnas lärande möjlighet att ta ansvar för den undervisningsflexibilitet som ska eftersträvas, att klassrumsbaserad undervisning saknas i den omfattning som behoven kräver, något Skolinspektionen anmärkte på i kvalitetsgranskningen. 45 Detta framkommer även i de intervjuer som genomförts med Vuxnas lärandes lärarkår, av en lärare uttryckt som att auktorisationsmodellen gjort det svårare att anpassa efter elevernas behov och förutsättningar. Förändrade administrativa utmaningar De analytiska slutsatserna har hittills kretsat kring synliggörandet av sårbarhet i utbud och likriktning av studiesätt (avsaknad av klassrumsbaserad undervisning). Att inte kunna möta eleven på rätt nivå och förutsättningar utgör ett utvecklingsområde avseende kvalitet inom vuxenutbildningen i Växjö kommun, varav huvudmannens anordnare Vuxnas lärande är en av flera anordnare. Denna kvalitetsbrist förklaras i intervjuer av den omorganisering som trädde i kraft 1 juli 2017 i och med införandet av auktorisationsmodellen och som alltså innebär ett för kommunen till stora delar nytt utbildningslandskap utan styrning av något annat än en fri marknad. Det framkommer även i utredningen att det administrativa arbetet kommit att förändras i och med auktorisationsmodellens införande, såväl inom lärarkåren som inom den del av vuxenutbildningen som per definition ska administrera den. De förändringar som beskrivs är att ett ökat antal utbildningsanordnare medfört att det blivit administrativt tungt att följa upp eleven i systemet, delvis som en följd av elevers in- och utträde mellan olika anordnare. Vikten av möjligheten att kunna kombinera studier Betydelsen av att elever kan kombinera olika studieformer ska inte underskattas. En harmonisering av olika utbildningar och utbildningsformer, inom och mellan Lärvux och ämnen på grundläggande och gymnasial nivå, i syfte att skapa en helhet och sömlösa övergångar är en viktig del av det flexibla lärandet gärna i samma lokaler. Utifrån de förutsättningar som råder i dag är det svårt för huvudmannen att säkerställa tillräcklig flexibilitet i möjligheten att kunna kombinera studier. 45 Skolinspektionen (2018). Beslut - efter tematisk kvalitetsgranskning av flexibilitet och individanpassning inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå i Växjö kommun. Dnr :

105 4.2 Brister i den kommunala vuxenutbildningen i Växjö kommun Utredningen uppmärksammar följande brister inom den kommunala vuxenutbildningen: Ett likriktat och begränsat kursutbud inom vissa skolformer Huvudmannen kan inte garantera ett tillräckligt kursutbud Bristande möjligheter att erbjuda alla elever en likvärdig, flexibel och individualiserad undervisning Svårigheter med långsiktig planering för såväl huvudman som utbildare och elever Ökad och omständlig administration Osäkra ekonomiska villkor för utbildare Auktorisationsmodellens löfte om mångfald och varierat utbildningsutbud har inte infriats Utredningens bedömning är att dessa problem är av sådan art att organisatoriska förändringar måste övervägas. Nedan ges fem förslag på hur den framtida vuxenutbildningen kan organiseras. 4.3 Förslag på organisation Bakgrund Mot bakgrund av det som framkommit i att utreda förutsättningarna och villkoren för Vuxnas lärandes framtida roll inom kommunal vuxenutbildning i Växjö kommun, avseende elevers behov, skrivningar i lagar och förordningar, Skolinspektionens kritik, de synpunkter som framkommit från chefer, lärare, administratörer och studie- och yrkesvägledare samt de erfarenheter av auktorisationen som finns efter cirka 16 månader, har utredningen tagit fram fyra förslag, varav ett är dess huvudförslag. Huvudförslaget avser dels att lösa de utmaningar och problem som adresserats mot det utbud som finns inom hela den kommunala vuxenutbildningen i Växjö kommun i dag, oberoende av utbildningsanordnare, dels den specifika situation med betydande ekonomiska underskott som egenregin Vuxnas lärande har haft sedan auktorisationens start Förslag 1 - Utredningens huvudförslag För att huvudmannen ska kunna säkerställa ett utbildningsutbud och utbildningsform nödvändig för elever med behov av klassrumsbaserad, behörighetsgivande utbildning, är huvudförslaget att: Studieförberedande gymnasiala kurser drivs enbart i egen regi, med fast budgetram utanför auktorisationen Kurser på grundläggande nivå drivs enbart i egen regi, med fast budgetram, utanför auktorisationen med undantaget att: 30

106 Externa anordnare ges fortsatt möjlighet att bedriva grundläggande svenska som andra språk inom auktorisationen Kurser inom grundläggande och gymnasialt teoretiskt budgeteras med fast ram, med uppdrag att säkerställa att växjöbor ges lagstadgad rätt att studera till behörighet på gymnasial nivå, samt garantier om att gymnasieexamen för vidare studier mot högskola och yrkeshögskola möjliggörs. Då kan huvudmannen garantera behörighetsgivande kurser på grundläggande- och gymnasial nivå, samt att elever med behov av klassrumsbaserad undervisning ges förutsättningar att klara sina studier. För att underlätta smidiga övergångar för elever som läser grundläggande svenska som andra språk i kombination med en yrkesutbildning, förespråkar vi därför en sådan organisering. Kursen bedrivs idag av flera utbildningsanordnare och är den kurs där ett relativt stort antal elever väljer att studera i kombination med en yrkesutbildning och inte sällan efter att först klarat av sin sfi. En viktig elevgrupp som kommer till vuxenutbildningen är gymnasieungdomar som via en sammanhållen studieplan, så kallad. sömlös övergång, planerar att fortsätta sina studier inom vuxenutbildningen. I dag kan vuxenutbildningen inte fullt ut möta upp den gruppens behov. En annan viktig elevgrupp finns på våra arbetsmarknadsenheter, eller kommer via utbildningsplikten. Båda dessa grupper har stora behov av stöd i studier för att stärka sina möjligheter till reguljärt arbete. Det är också särskilt viktigt för elever med liten skolerfarenhet, låg utbildningsnivå, med behov av extra stöd och anpassningar, att klassrumbunden undervisning finns att tillgå. Förslaget innebär således att egenregin bedriver grundläggande och gymnasial vuxenutbildning på plats med fast budgetering för att säkerställa att behörighetsgivande kurser ges, men att grundläggande svenska som andra språk finns kvar inom auktorisationen för utbildningsanordnare att bedriva med ersättningen enligt existerande prislista. Huvudförslaget innefattar också att: Vuxnas lärande inte bedriver Svenska för invandrare (sfi) I genomlysningen av auktorisationen framgår att det både finns utbud och intresse hos privata anordnarna att bedriva sfi, varför denna utbildningsform passar sig väl att bedrivas helt inom auktorisationen och att utbudet möter efterfrågan. Detsamma gäller all utbildning som bedrivs på distans, samt i viss mån yrkesutbildning (yrkesvux). När det gäller yrkesvux föreslår Komvuxutredningen att krav om samverkansavtal på länsnivå skapas för yrkesutbildningar för att kommuner ska kunna söka statsbidrag. Utredningen förordar därför att genom samverkan med länets övriga kommuner kring yrkesvux öka den fria rörligheten gällande yrkesvux så att elever ges möjlighet att studera inom hela regionen. Det kan komma att innebära att fler elever från länets andra kommuner kommer att studera en yrkesutbildning inom auktorisationen och att vi därmed får vi en minskad sårbarhet att utbildningsanordnare lägger ner utbildningar på grund av för låg elevvolym. Huvudförslaget som helhet ger egenregin en tydlig uppgift och ett kraftfullt uppdrag att ägna hela sin energi till de utbildningar som vi idag inte kan erbjuda, och som privata 31

107 utbildningsanordnare valt att inte erbjuda. Privata utbildningsanordnares utbud koncentreras till utbildningar och utbildningsformer där ett större marknadsunderlag finns. Förslaget skapar därmed långsiktighet samt reella valmöjligheter för eleven, precis som auktorisationen stipulerade. Förslaget möter dessutom den kritik som framkommit från alla nivåer hos de privata utbildningsanordnarna, från lärare inom egen regin liksom övrig personal inom auktorisationen, såsom administratörer och studie- och yrkesvägledare. Förslaget skapar också goda möjligheter till intern samverkan inom förvaltningens olika verksamheter. Det gäller företrädesvis verksamhet på arbetsmarknadsenheterna och olika arbetsmarknadsprojekt. Förslaget kommer att innebära en omställning för egenregin. Vuxnas lärande kommer att behöva bygga upp ett brett utbud på grundläggande och gymnasial nivå 46. Det kommer i praktiken att innebära nyrekryteringar av lärare med behörighet i de ämnen som idag saknas, men också omställningar i flera tjänster för att möta Vuxnas lärandes nya uppdrag. Omställningen innebär också att hela sfi-verksamheten inom Vuxnas lärande monteras ned. Idag studerar drygt 250 sfi-elever på Vuxnas lärande vilket gör Vuxnas lärande till den enskilt största sfi-aktören i auktorisationen. Slutligen: Vi anser att denna lösning skulle skapa en stabilitet i Växjö kommuns utbildningssystem. Eleverna ges med detta förslag både valfrihet i form för utbildningen som garanti i kursutbud som ger behörighet för t.ex. högre studier. Avtalsmässigt finns inga hinder för denna lösning Förslaget borde vara möjligt att genomföra skarpt från 1 januari Beslut borde kunna fattas i början av 2019 vilket skulle ge en omställningsperiod både för Vuxnas lärande och alla privata utbildningsanordnare under större delen av Det skulle ge de allra flesta berörda elever möjlighet att slutföra sina studier hos befintlig utbildningsanordnare och övriga möjlighet att slutföra pågående kurs för ett smidigt byte. Kostnader En organisering av den kommunala vuxenutbildningen enligt huvudförslaget skulle innebära en ökad kostnad på 4,139 miljoner kronor. En nulägesberäkning utifrån framtida prognoser visar att 50 procent elever som studerar Svenska som andraspråk på grundskolenivå skulle välja egenregin och lika stor andel extern anordnare. Förslaget kräver i övrigt inga nya lokaler. Se bilaga för utkast till budget för egenregin samt beräkning på total merkostnad för utbildningsslagen För förslag till framtida utbildningsutbud för Vuxnas lärande, se bilaga Se bilaga 3 för budget med kostnadsberäkning för huvudförslaget. 32

108 4.3.2 Förslag 2 För att huvudmannen ska kunna säkerställa ett utbildningsutbud och utbildningsform nödvändig för elever med behov av klassrumsbaserad, behörighetsgivande utbildning, innebär förslag 2 att: Studieförberedande gymnasiala kurser drivs enbart i egen regi, med fast budgetram utanför auktorisationen Kurser på grundläggande nivå drivs enbart i egen regi, med fast budgetram utanför auktorisationen Utbildningen inom grundläggande och gymnasialt teoretiskt budgeteras med fast ram, med uppdrag att säkerställa att växjöbor ges lagstadgad rätt att studera till behörighet på gymnasial nivå, samt garantier om att gymnasieexamen för vidare studier mot högskola och yrkeshögskola möjliggörs. Då kan huvudmannen garantera behörighetsgivande kurser på grundläggande- och gymnasial nivå, samt att elever med behov av klassrumsbaserad undervisning ges förutsättningar att klara sina studier. En viktig elevgrupp som kommer till vuxenutbildningen är gymnasieungdomar som via sömlösa övergångar planerar att fortsätta sina studier inom vuxenutbildningen. I dag kan vuxenutbildningen inte fullt ut möta upp den gruppens behov. En annan viktig elevgrupp finns på våra arbetsmarknadsenheter eller kommer via utbildningsplikten. Båda dessa grupper har stora behov av stöd i studier för att stärka sina möjligheter till reguljärt arbete. Det är också särskilt viktigt för elever med liten skolerfarenhet, låg utbildningsnivå, med behov av extra stöd och anpassningar, att klassrumbunden undervisning finns att tillgå. Förslag 2 innefattar också att: Vuxnas lärande inte bedriver Svenska för invandrare (sfi) I genomlysningen av auktorisationen framgår att det både finns utbud och intresse hos privata anordnarna att bedriva sfi, varför denna utbildningsform passar sig väl att bedrivas helt inom auktorisationen och att utbudet möter efterfrågan. Detsamma gäller all utbildning som bedrivs på distans, samt i viss mån yrkesutbildning (yrkesvux). När det gäller yrkesvux föreslår Komvuxutredningen att krav om samverkansavtal på länsnivå skapas för yrkesutbildningar för att kommuner ska kunna söka statsbidrag. Utredningen förordar därför att genom samverkan med länets övriga kommuner kring yrkesvux öka den fria rörligheten gällande yrkesvux och att på så vis minska. Det kan komma att innebära att fler elever från länets andra kommuner kommer att studera en yrkesutbildning inom auktorisationen och att vi därmed får vi en minskad sårbarhet att utbildningsanordnare lägger ner utbildningar på grund av för låg elevvolym. Förslaget som helhet ger egenregin en tydlig uppgift och ett kraftfullt uppdrag att ägna hela sin energi till de utbildningar som vi idag inte kan erbjuda, och som privata utbildningsanordnare valt att inte erbjuda. Privata utbildningsanordnares utbud koncentreras därmed till utbildningar och utbildningsformer där ett större 33

109 marknadsunderlag finns och som ger de reella valmöjligheter som auktorisationen stipulerade. Förslaget möter den kritik som framkommit från alla nivåer hos de privata utbildningsanordnarna samt från lärare inom Vuxnas lärande och annan personal inom auktorisationen, t.ex. administratörer och studie- och yrkesvägledare. Förslaget ger också goda möjligheter till intern samverkan inom förvaltningens olika verksamheter. Det gäller företrädesvis verksamhet på arbetsmarknad ung och vuxen, men också pågående arbetsmarknadsprojekt. Förslaget kommer att innebära en omställning för egen regin. Vuxnas lärande kommer att behöva bygga upp ett brett utbud på grundläggande och gymnasial nivå 48. Det kommer i praktiken att innebära både nyrekryteringar av lärare med behörighet i de ämnen som idag saknas men också omställningar i flera tjänster för att möta Vuxnas lärandes nya uppdrag. En stor del av detta handlar om att montera ned den stora sfi-verksamheten. Idag studerar drygt 250 sfi-elever på Vuxnas lärande vilket gör Vuxnas lärande till den enskilt största sfiaktören i auktorisationen. Vi anser att denna lösning skulle ge stabilitet till Växjö kommuns utbildningssystem. Eleverna ges med detta förslag både valfrihet, dock i mindre omfattning än i huvudförslaget, där grundläggande svenska som andra språk även bedrivs inom auktorisationen av privata anordnare. Eleverna garanteras med denna lösning möjligheten att välja klassrumsbaserad undervisning för att bli behöriga för högre studier. Avtalsmässigt finns inga hinder för en denna lösning Förslaget borde vara möjligt att genomföra skarpt från 1 januari Beslut borde kunna fattas i början av 2019 vilket skulle ge en omställningsperiod både för Vuxnas lärande och alla privata utbildningsanordnare under större delen av Det skulle ge de allra flesta berörda elever möjlighet att slutföra sina studier hos befintlig utbildningsanordnare och övriga möjlighet att slutföra pågående kurs för ett smidigt byte. Kostnader En organisering av den kommunala vuxenutbildningen enligt huvudförslaget skulle innebära en ökad kostnad på 2,417 miljoner kronor 49. Förslaget kräver i övrigt inga nya lokaler. Se bilaga för utkast till budget för egenregin. 48 För förslag till framtida utbildningsutbud för Vuxnas lärande, se bilaga Se bilaga 3 för budget med kostnadsberäkning för förslag 2. 34

110 4.3.3 Förslag 3 För att huvudmannen ska kunna säkerställa ett utbildningsutbud och utbildningsform nödvändig för elever med behov av klassrumsbaserad, behörighetsgivande utbildning, innebär förslag 3 att: Studieförberedande gymnasiala kurser drivs enbart i egen regi, med fast budgetram utanför auktorisationen Kurser på grundläggande nivå drivs enbart i egen regi, med fast budgetram, utanför auktorisationen, med undantaget att: Externa anordnare ges möjlighet att bedriva grundläggande svenska som andra språk inom auktorisationen Utbildningen inom grundläggande och gymnasialt teoretiskt budgeteras med fast ram, med uppdrag att säkerställa att växjöbor ges lagstadgad rätt att studera till behörighet på gymnasial nivå, samt garantier om att gymnasieexamen för vidare studier mot högskola och yrkeshögskola möjliggörs. Då kan huvudmannen garantera behörighetsgivande kurser på grundläggande- och gymnasial nivå, samt att elever med behov av klassrumsbaserad undervisning ges förutsättningar att klara sina studier. För att underlätta smidiga övergångar för elever som läser grundläggande svenska som andra språk i kombination med en yrkesutbildning, förespråkar vi därför en sådan organisering. Kursen bedrivs idag flera utbildningsanordnare och är den kurs ett relativt stort antal elever väljer att studera i kombination med en yrkesutbildning och inte sällan efter att först klarat av sin sfi. En viktig elevgrupp som kommer till vuxenutbildningen är gymnasieungdomar som via sömlösa övergångar planerar att fortsätta sina studier inom vuxenutbildningen. I dag kan vuxenutbildningen inte fullt ut möta upp den gruppens behov. En annan viktig elevgrupp finns på våra arbetsmarknadsenheter eller kommer via utbildningsplikten. Båda dessa grupper har stora behov av stöd i studier för att stärka sina möjligheter till reguljärt arbete. Det är också särskilt viktigt för elever med liten skolerfarenhet, låg utbildningsnivå, med behov av extra stöd och anpassningar, att klassrumbunden undervisning finns att tillgå. Förslaget innebär således att egenregin bedriver grundläggande och gymnasial vuxenutbildning på plats med fast budgetering för att säkerställa att behörighetsgivande kurser ges, men att grundläggande svenska som andra språk finns kvar inom auktorisationen för utbildningsanordnare att bedriva med ersättningen enligt existerande prislista. Förslag 3 innefattar också att: Sfi bedrivs i begränsad omfattning (maximalt 40 helårsplatser) i egen regi, sökbar inom auktorisationen, men med fast budgetram För elever med tidigare skolbakgrund som har målet att bli behöriga till högre studier och som samläser sfi med andra kurser inom grundläggande, eller gymnasial teoretisk vuxenutbildning, ger detta förslag möjligheter för elever att fullfölja sina studier hos en och samma anordnare från sfi till komplett gymnasieexamen. 35

111 I genomlysningen av auktorisationen framgår att det finns utbud och intresse hos privata anordnarna att bedriva sfi, varför denna utbildningsform passar sig väl att bedrivas helt inom auktorisationen, men att utbudet inte fullt ut möter efterfrågan för de elever som vill studera mot gymnasieexamen hos en utbildare. Auktorisationen möter till fullo upp behovet av utbildning som bedrivs på distans, samt i viss mån yrkesutbildning (yrkesvux). När det gäller yrkesvux föreslår Komvuxutredningen att krav om samverkansavtal på länsnivå skapas för yrkesutbildningar för att kommuner ska kunna söka statsbidrag. Utredningen förordar därför att genom samverkan med länets övriga kommuner kring yrkesvux öka den fria rörligheten gällande yrkesvux och att på så vis minska sårbarheten genom att elever ges möjlighet att studera inom hela regionen. Det kan komma att innebära att fler elever från länets andra kommuner kommer att studera en yrkesutbildning inom auktorisationen och att vi därmed får vi en minskad sårbarhet att utbildningsanordnare lägger ner utbildningar på grund av för låg elevvolym. Förslaget ger egenregin en tydlig uppgift och ett kraftfullt uppdrag att ägna hela sin energi till de utbildningar som vi idag inte kan erbjuda, och som privata utbildningsanordnare valt att inte erbjuda. Privata utbildningsanordnares utbud koncentreras därmed till utbildningar och utbildningsformer där ett större marknadsunderlag finns och som ger de reella valmöjligheter som auktorisationen stipulerade. Förslaget möter den kritik som framkommit av de privata utbildningsanordnarna och från lärare och annan personal inom auktorisationen. Förslaget ger också goda möjligheter till intern samverkan inom förvaltningens olika verksamheter. Det gäller företrädesvis verksamhet på arbetsmarknad ung och vuxen, men också pågående arbetsmarknadsprojekt. Förslaget kommer att innebära en omställning för egen regin. Vuxnas lärande kommer att behöva bygga upp ett brett utbud på grundläggande och gymnasial nivå 50. Det kommer i praktiken att innebära både nyrekryteringar av lärare med behörighet i de ämnen som idag saknas men också omställningar i flera tjänster för att möta Vuxnas lärandes nya uppdrag. En stor del av detta handlar om att minska den stora sfi-verksamheten. Idag studerar drygt 250 sfi-elever på Vuxnas lärande vilket gör Vuxnas lärande till den enskilt största sfi-aktören i auktorisationen. Det begränsade uppdraget som Vuxnas lärande enligt förslag 3 skulle få beräknas omfatta maximalt 40 helårsplatser för sfi-elever. Vi anser att denna lösning skulle ge stabilitet till Växjö kommuns utbildningssystem. Eleverna ges med detta förslag både valfrihet, samtidigt som de garanteras möjligheten att välja klassrumsbaserad undervisning för att bli behöriga för högre studier. Budgettekniskt innebär förslaget att Vuxnas lärande har en fast budget för grundläggande, gymnasial utbildning och den begränsade sfi-verksamheten. Avtalsmässigt finns inga hinder för en denna lösning. Förslaget borde vara möjligt att genomföra skarpt från 1 januari Beslut borde kunna fattas i början av 2019 vilket skulle ge en omställningsperiod både för Vuxnas lärande och 50 Se bilaga 4 för förslag till framtida utbildningsutbud. 36

112 alla privata utbildningsanordnare under större delen av Det skulle ge de allra flesta berörda elever möjlighet att slutföra sina studier hos befintlig utbildningsanordnare och övriga möjlighet att slutföra pågående kurs för ett smidigt byte. Kostnader En organisering av den kommunala vuxenutbildningen enligt detta förslag skulle också innebära en ökad kostnad på cirka 4,317 miljoner kronor 51. En beräkning som bygger på nuläge och framtida prognoser ger en fördelning av 50 procent av eleverna som studerar Svenska som andraspråk på grundskolenivå skulle välja egenregin och lika stor andel extern anordnare. Förslaget kräver i övrigt inga nya lokaler Förslag 4 Utredningen har också övervägt ett förslag som innebär att genomförda förändringar av ersättningsnivåerna inom auktorisationssystemet enligt beslut i Arbetsutskottet för Arbete och välfärd får möjlighet att ge effekt. Dessa förändringar innebär ersättningsökningar för samtliga klassrumsbaserade utbildningar såsom: sfi med 30% grundläggande vuxenutbildning (exklusive svenska som andraspråk) med 50% svenska som andra språk på grundläggande nivå 30% gymnasiala studieförberedande kurser med 30% yrkesutbildning på gymnasial nivå med 15-35% (varierande mellan olika yrkesutbildningar) Ovanstående ersättningsökningar borde ge bättre möjlighet för samtliga utbildningsanordnare att kunna ge ett bredare utbildningsutbud inom auktorisationen. Ersättningsökningarna fokuserar på de utbildningsformer där utbudet varit minst och där riskerna varit störst för att elever ska stå utan alternativ. Signaler har redan kommit att utbildningsanordnare inom främst sfi aviserar att åter erbjuda utbildning. En positiv effekt av detta förslag vore att auktorisationen som helhet upprätthålls med tanken att förutsättningarna ska vara lika för samtliga utbildningsanordnare, interna som externa. För egenregin Vuxnas lärande skulle förslaget innebära att cirka 2,4 miljoner kronor fattas för att nå budget i balans. Det stora underskottet finns på sfi medan mindre underskott finns för gymnasial och grundläggande vuxenutbildning. Rektor gör bedömningen att det med godtagbar kvalitet skulle vara möjligt att nå budget i balans genom ytterligare åtgärder som bygger på: 51 Se bilaga 3 för budget med kostnadsberäkning för förslag 3. 37

113 Större undervisningsgrupper Förändringar gällande lokaler för att kunna nå ovanstående Maximalt antal elever Högre undervisningstid för lärarna Genomförda ekonomiska beräkningar ger vid handen att en genomsnittlig gruppstorlek på elever per grupp är en förutsättning för ekonomi i balans gällande sfi-verksamheten. Det krävs också 9 klassrumspositioner och 176 elever enbart på sfi vilket är det beräknade maximala antalet som ryms i båda lokaler och inom ramen för existerande lärartjänster. I och med att dessa förutsättningar saknas i nuvarande lokaler så krävs i händelse därav en ombyggnation av gällande lokaler där mindre klassrum slås ihop till färre men större klassrum. En beräkning av vad detta skulle kosta saknas i nuläget. Ett annat alternativ vore en lägre lokalkostnad för nuvarande lokaler genom att en del av lokalkostnaden lyfts bort från enheten med motiveringen att det tecknades ett långt kontrakt för lokalerna mot bakgrund av ett annat uppdrag för egenregin. Utredningen har också studerat alternativa lokaler men inget alternativ är ekonomiskt mer fördelaktigt. Detta särskilt då nuvarande lokaler har kontrakt fram till och det bedöms svårt att finna en alternativ hyresgäst. Att höja undervisningstiden för lärarna är görligt men har redan genomförts i ett par steg. Det finns en risk för att kvaliteten skulle bli lidande liksom att arbetsmiljön skulle bli försämrad för lärarna. Allt detta tillsammans skulle riskera att försämra attraktiviteten och därmed möjligheten att behålla och rekrytera kompetenta lärare. För utbildningsutbudet inom auktorisationen ger inte detta förslag något garanterat utbildningsutbud. Rimligtvis borde ersättningsökningarna leda till ett större intresse bland utbildningsanordnarna även för kurser och utbildningar där få eller inga alternativ finns i dag. Det betyder dock inte att det skulle innebära någon garanti. Marknaden gällande vissa ämnen och kurser som är behörighetsgivande men som ändå inte samlar så många elever, kommer rimligtvis fortsatt att vara begränsad. Det kan till och med leda till att Vuxnas lärande minskar sitt utbud ytterligare i sin iver att nå budget i balans. Det finns heller ingen garanti att verksamheten trots omfattande åtgärder verkligen når budget i balans. Övriga problem som lyfts fram i dag skulle inte lösas av förslaget. Det handlar om stadiga och trygga lösningar för elever med stort behov av stöd, det gäller den stora administrationsbördan inom auktorisationssystemet och den otydliga rollen för egenregin. Kostnader Förslaget skulle inte innebära några ökade kostnader. 38

114 4.3.5 Förslag 5 Utredningen har slutligen övervägt en variant på föregående förslag som innebär att egenregin Vuxnas lärande får i uppdrag att lägga ned sin verksamhet. Det bygger i detta alternativ på en bedömning att Vuxnas lärande inte skulle kunna bedriva en kvalitativt godtagbar verksamhet. Fördelarna med ett sådant förslag skulle kunna vara att en enhet som sedan auktorisationens början gått med betydande underskott, efter en omställningsperiod inte längre skulle gå med underskott. I en mening kan utbildningsanordnarna inom auktorisationen i och med egenregins nedläggning bli mer homogena och likvärdiga. Det kan ses som bekymmersamt med en relativt stor egenregi i en modell som i övrigt med få undantag bedrivs i privat regi. Att både vara huvudman och äga och driva en av anordnarna kan vara svårt och det kan lätt uppfattas som orättvist och lite otydligt. Förutom Vuxnas lärandes verksamhet inom auktorisationen finns också delar av verksamheten med fast budget. Det handlar om Lärvux med drygt 2 heltidstjänster, Samhällsorientering för nyanlända med 2 fasta tjänster samt timanställda motsvarande en halvtid samt lärarresurs som köps internt av arbetsmarknad unga kopplat till studiecenter där. Det är inte rimligt att bedriva en enhet med enbart 4-5 medarbetare som ändå skulle kräva rektor enligt gällande regelverk. De betyder att även denna verksamhet skulle försvinna från egenregin. I och med att det till stor del handlar om lagstadgad verksamhet behöver det i händelse därav erbjudas på annat sätt. Det rimligaste skulle kunna vara att Lärvux kopplas till gymnasiesärskolan. Där finns lång erfarenhet av att arbeta med målgruppen. Dock finns andra nackdelar. Eleverna har studerat i samma miljö i minst fyra år och behöver ofta en ny studiemiljö för att kunna växa och ta nästa steg. Kostnadsmässigt behöver lärarresurserna dessutom ligga kvar på nuvarande nivå. För samhällsorientering av nyanlända är sannolikt det enda tänkbara alternativet vid nedläggning att verksamheten köps av annan kommun i länet. Det beräknas i så fall leda till fördubblade kostnader då egenregin kunnat genomföra verksamheten till relativt sett låga kostnader. En årlig kostnadsökning med cirka för att köpa utbildningen av annan kommun är en rimlig uppskattning. När det gäller den lärarresurs som köps internt skulle lösningen enklast vara en överflyttning på del av tjänst mellan Vuxnas lärande och arbetsmarknad unga. Det skulle inte innebära några förändrade kostnader. Ett sådant förslag skulle förutom konsekvenserna i förslag 4 innebära att samtliga medarbetare sägs upp på grund av arbetsbrist. Totalt finns i dag 22 tillsvidareanställda (inklusive Lärvux) medarbetare inom Vuxnas lärande varav 18 utgörs av lärare. Sju medarbetare har varit anställda i minst tio år och har fyllt 57 år vilket innebär tolv månaders uppsägningstid eftersom uppsägningen beror på arbetsbrist medan det för övriga gäller sex månaders uppsägningstid. I ett par fall kommer medarbetarna att gå i pension under omställningsperioden vilket kommer att reducera kostnaden något. Vid ett avvecklingsscenario krävs ett omfattande förberedande arbete, bland annat i form av arbete med riskbedömning, turordningslista och omplaceringsutredning vilket uppskattningsvis kan ta upp till två månader. Den totala avvecklingstiden kan således omfatta upp till 14 månader. 39

115 I händelse av en eventuell framtida återuppstart av Vuxnas lärande måste hänsyn tas till den arbetsmarknad som råder. De lärare som en gång haft tjänster hos huvudmannen finns inte längre kvar de som en gång lämnat är ofta svåra att återanställa och att nyanställa lärare är i dagsläget en svår uppgift att lösa vilket kräver omfattande resurser. I och med att det råder en politisk oenighet kring organisation av vuxenutbildningen i Växjö kommun inklusive egenregins roll, är detta scenario inte osannolikt. Därutöver skulle Växjö kommun stå med kostnader för lokaler utan verksamhet till i värsta fall En sammanvägd bedömning är därför att detta alternativ har betydande nackdelar inklusive stora kostnader. Kostnader Personalkostnaderna är under uppsägningstid inklusive de beräknade två månader för att förbereda uppsägningarna beräknade till ungefär 11,5 miljoner kronor. En liten del av detta kan kompenseras med vissa elevintäkter under uppsägningstiden. Därutöver uppgår lokalkostnaderna fram till dess kontraktet gått ut i värsta fall till cirka 19,7 miljoner kronor. Slutligen beräknas kostnaden för samhällsorientering för nyanlända öka med cirka kronor per år. Det betyder att kostnaderna år 1 är närmare 13 miljoner kronor för att år 2 går ner till drygt 4 miljoner kronor och från och med år 3 handlar det om drygt 2,5 miljoner kronor per år fram till år 11 då lokalkostnaderna försvinner. 40

116 REFERENSER Beslut - efter tematisk kvalitetsgranskning av flexibilitet och individanpassning inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå i Växjö kommun. Skolinspektionen (2018). Dnr : Beslut om Växjölöftet Vuxenutbildning Auktorisationsmodell med resultatbaserad ersättning. ÄRENDE Dnr Delårsrapport Arbete och välfärd. Elevers behov av vuxenutbildning inom auktorisationssystemet. Tjänsteskrivelse. Boström U. & Engsbråten E En andra och en annan chans ett Komvux i tiden (SOU 2018:71): Slutbetänkande från Komvuxutredningen (U 2017:01). Genomförda åtgärder för att nå budget i balans under inom enheten Vuxnas lärande, Arbete och välfärd. Engsbråten, E. & Höglund, M. (2018). Skolverkets lägesbedömning. Skolverket (2017). Utredning av resultatbaserat pengsystem för SFI och Komvux samt en öppen vuxenutbildning utifrån kundval. SWECO (2015). Rapport. Regeringskansliet. ( ); ( ); n-sfi-och-vuxenutbildning-av-hogre-kvalitet.pdf ( ). Skolverket. ( ). Smålandsposten. ( ); Oliver Rosengren. Sveriges kommuner och landsting, SKL html ( ). Sveriges riksdag. ( ); _sfs ( ). 41

117 Bilaga 1. Vuxenutbildningen i Växjös referenskommuner 52 Kontakter har tagit med ett antal referenskommuner med kopplingar till liknande auktorisationsmodell som den i Växjö kommun: Falun, Helsingborg, Sundbyberg och Nacka. Frågorna som ställdes till dessa kommuner bestod i hur de i dag säkerställer och garanterar att utbildningen i teoretiska kurser utgår från, organiseras och anpassas efter elevers behov och förutsättningar avseende studieform. I Falun utfördes en analys och kartläggning innan vuxenutbildningen auktoriserades. Efter analysen och kartläggningen kunde de bland annat fastställa att personer i försörjningsstöd inte var intresserade av att läsa på distans. I den politiska diskussionen i Falun var man inne på ett liknande spår, att behovet av fysiska skolor finns och att det gärna får vara fler. Mot denna bakgrund styrde Falun ersättningen till förlagd utbildning och schabloniserade distanskurserna. För de personer som ändå valt och väljer att läsa på distans menar sig kommunen kunna särskilja på vilka utbildningsanordnare som är socialt och pedagogiskt ansvarstagande och vilka som inte är det. För de externa anordnare som inte kommit så långt är Falun aktiva i utvecklingsarbetet där de anser att externa anordnare ska vara med uppdraget. Falun har även under flera år anlitat utbildningsanordnare för extra anpassning för elever med särskilda behov, ett arbete som ska systematiseras från och med 2019 i form av ett resurscentrum där ansvaret delas mellan kommunen och utbildningsanordnare. I Helsingborg har man upphandlat gymnasial utbildning i olika skolformer för att tillfredsställa elevernas olika behov. Den utbildning som upphandlats är gymnasiala kurser på distans, gymnasiala kurser som är skolförlagda, gymnasiala kurser i så kallat närlärande med flexibla starter och möjligheter till högre studietempo, lektioner och handledning. Eleverna väljer således själva studieformen utifrån det egna behovet. För sfi och svenska som andraspråk används ett auktorisationsförfarande där eleven själv väljer skola. Helsingborg har i dag elva utbildningsanordnare som erbjuder skolförlagd undervisning såväl som undervisning på distans. De grundläggande ämnena (bortsett från svenska som andraspråk) erbjuds endast på Komvux Helsingborg. Denna undervisning utgår från skolförlagt lärande men möjligheter till en individanpassad undervisning finns för att mer flexibelt skapa möjligheter att kombinera studierna med arbete eller andra skolformer. Sundbyberg svarar att efterfrågan helt styr vilken utbildning som kan erbjudas. Sundbyberg har inte något system eller något sätt för att säkerställa ett visst kursutbud. All Nackas vuxenutbildning går genom en auktorisationsmodell som bland annat kräver att anordnaren erhåller betygsrätten. Nacka har medvetet arbetat med målstyrning för att säkra att eleverna får det som de har rätt till. Målstyrningen ska i sig garantera att eleven får sina 52 Urvalet av referenskommuner bygger på kommuner med liknande förutsättningar vad gäller storlek och med liknade auktorisationssystem. 42

118 behov tillgodosedda och målen sätts av nämnden och följs sedan upp tillsammans med elevresultatet. Nacka vill undvika att lägga sig i hur skolorna arbetar och därför använder Nacka målen som mått på kvaliteten. Nacka kommun menar också att deras ersättning till anordnare är generös och menar att eftersom Nacka inte har någon vuxenutbildning i egen regi kan de lägga mycket mer kraft på det systematiska kvalitetsarbetet. 43

119 Bilaga 2 Ersättningsnivåer Diagram 1a. Ersättningsnivåer i kronor per verksamhetspoäng (2018) Ersättningsnivåer (kr/vp) 2018 Falun Halmstad Nacka Sundbyberg Växjö Växjös ersättningsnivå i de olika kurserna räknat i kronor per verksamhetspoäng illustreras genom den svarta stapeln längst till höger i varje kursblock. Fyra referenskommuner är presenterade ovan Falun, Halmstad, Nacka och Sundbyberg. Även om det saknas en del underlag på kursnivå är det förhållandevis okomplicerat att konstatera att Växjö kommuns ersättningsnivå generellt sett (i princip genomgående) är lägre än de referenskommuner som presenteras i diagrammet ovan. Utöver det faktum att ersättningen i Växjö kommun är lägre kan likaså konstateras att det relativt ofta rör sig om stora skillnader i de ersättningar som utgår i relation till övriga kommuner som kontrasteras. Även inom utbildning avseende svenska för invandrare är skillnaderna i ersättningsnivåer förhållandevis stora. Ersättningen räknat i kronor per timme för utbildning inom sfi kan synas i diagrammet som följer nedan. 53 Dokument: Ersättningsnivåer. 44

120 Diagram 1b. Ersättningsnivåer i kronor per timme för utbildning inom svenska för invandrare, sfi (2018) Ersättningsnivåer (kr/h) 2018 Helsingborg Sundbyberg Växjö Studieväg 1A-B Studieväg 1 C-D Studieväg 2 kurs B-C Studieväg 2 kurs D Studieväg 3 kurs C-D Distans I ovanstående diagram kontrasteras Växjö kommun mot Helsingborg och Sundbyberg med avseende på ersättningsnivåer räknat i kronor per timme och i samtliga fall ligger Växjö kommun lägre än båda referenskommunerna, också i detta fall med relativt stor marginal. Diagram 1c. Ersättningsnivåer i kronor per slutförd kurs för utbildning inom svenska för invandrare, sfi (2018) Ersättningsnivåer (kr/slutförd kurs) 2018 Falun Halmstad Nacka Växjö Studieväg 1A Distans kurs A Studieväg 1B Studieväg 1 kursc Studieväg 1 kurs D Studieväg 2 kurs B Studieväg 2 kurs C Studieväg 2 kurs D Ersättningen räknat i kronor per slutförd kurs för utbildning inom sfi finns presenterat i ovanstående diagram. I relation till Halmstad kommun står sig Växjö kommun förhållandevis väl medan de omvända kan sägas i relation till Faluns och Nacka kommuner i de fall jämförelser låter sig göras. Distans kurs B Studieväg 3 kurs C Distans kurs C Studieväg 3 kurs D Distans kurs D 54 Dokument: Ersättningsnivåer. 55 Dokument: Ersättningsnivåer. 45

121 Bilaga 3. Budget Budget förslag 1 huvudförslaget Utgår från förslaget att gymnasial utbildning som helhet ska ligga hos Vuxnas lärande utanför auktorisationen och grundläggande vuxenutbildning (exkl Sas Grund som både finns i och utanför auktorisationen). Kostnad i tkr Typ av kostnad Personalkostnader Lokalkostnader 490 Övriga kostnader -200 IKE Total budget 56 Det behövs alltså en budget för Vuxnas lärande gällande grundläggande och gymnasial utbildning på plats på tkr. Nettobudget för 2019 är tkr av dessa beräknas 4,4 mkr behövas till externa utbildare för distansutbildning och 3,25 mkr för ersättningar via auktorisationsbudgeten till externa anordnare för grundläggande vuxenutbildning. Nettobudget för 2019 är tkr av dessa beräknas 4,4 mkr+3,25 mkr=7,65 mkr, 12,373 mkr+ 7,65 mkr=20,023 mkr =4,139 mkr. Det skulle alltså behövas ett budgettillskott på 4,139 mkr för att tillförsäkra detta upplägg. Budget förslag 2 Utgår från förslaget att grundläggande och gymnasial utbildning som helhet ska ligga utanför auktorisationen och uppdras åt Vuxnas lärande. Kostnad i tkr Typ av kostnad Personalkostnader Lokalkostnader 490 Övriga kostnader -200 IKE Total budget Notera att budget för Lärvux och samhällsorientering för nyanlända idag ligger utanför auktorisationen och därmed inte ingår i denna budget för Vuxnas lärande. 57 Notera att budget för Lärvux och samhällsorientering för nyanlända idag ligger utanför auktorisationen och därmed inte ingår i denna budget för Vuxnas lärande. 46

122 Det behövs alltså en budget för Vuxnas lärande gällande grundläggande och gymnasial utbildning på plats på tkr. Nettobudget för 2019 är tkr av dessa beräknas 4,4 mkr behövas till externa utbildare för distansutbildning och dylikt. Total budget för gymnasial och grundläggande utbildning behöver därför ligga på 13,901mkr+4,4mkr=18,301 mkr. 18,301mkr-15,884mkr=2,417 mkr. Det betyder att det behövs ett budgettillskott på 2,417 mkr för att kunna tillförsäkra detta upplägg. Budget förslag 3 Utgår från förslaget att gymnasial utbildning som helhet ska ligga utanför auktorisationen och grundläggande (exkl Sas Grund som både finns utom och i auktorisationen) liksom ett begränsat SFI-uppdrag för Vuxnas lärande. Kostnad i tkr Typ av kostnad Personalkostnader Lokalkostnader 490 Övriga kostnader -200 IKE Total budget 58 Det behövs alltså en budget för Vuxnas lärande gällande sfi, grundläggande och gymnasial utbildning på plats på tkr. Nettobudget för 2019 är tkr av dessa beräknas 4,4 mkr behövas till externa utbildare för distansutbildning och 3,25 mkr för ersättningar via auktorisationsbudgeten till externa anordnare för grundläggande vuxenutbildning 59. Samtidigt kan auktorisationsbudgeten för sfi minskas med 0,9 mkr med tanke på att Vuxnas lärande utför en begränsad del av detta uppdrag. 4,4 mkr+3,25 mkr-0,9mkr=6,75 mkr, 13,451 mkr+ 6,75 mkr=20,201 mkr =4,317 mkr. Det skulle alltså behövas ett budgettillskott på 4,317 mkr för att tillförsäkra detta upplägg. 58 Notera att budget för Lärvux och samhällsorientering för nyanlända idag ligger utanför auktorisationen och därmed inte ingår i denna budget för Vuxnas lärande. 59 SAS grund kostar med de nya priserna med beräknade volymer för 2019 cirka 6,5 mkr. Idag ger Vuxnas lärande cirka 50% av all AS grund som är klassrumsbaserat. Om det fortsätter betyder det att 3,25 mkr behöver reserveras för externa aktörer i pengapåsen för

123 Bilaga 4. Utbildningsutbud Vuxnas lärande Utbud gymnasial vuxenutbildning Engelska 5 Engelska 6 Engelska 7 Historia 1b Historia 2a Historia 3 Matematik 1b Matematik 2b Matematik 3 Matematik 4 Matematik 5 Religionskunskap 1 Religionskunskap 2 Samhällskunskap 1b Samhällskunskap 2 Geografi 1 Geografi 2 Naturkunskap 1b Naturkunskap 2 Biologi 1 Fysik 1a Kemi 1 Svenska 1 Svenska 2 Svenska 3 100p 100p 100p 100p 100p 100p 100p 100p 100p 100p 100p 50p 50p 100p 100p 100p 100p 100p 100p 100p 150p 100p 100p 100p 100p Svenska som andraspråk 1 100p 48

124 Svenska som andraspråk 2 100p Svenska som andraspråk 3 100p Gymnasiearbete 100p Utbud grundläggande vuxenutbildning Svenska som andraspråk Svenska Matematik Engelska Grundläggande kurs i samhällsorienterande ämnen Grundläggande kurs i naturorienterande ämnen Digitala kompetenser Arbetsliv 49

125 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärd Dnr Beslut avseende inkommen skrivelse från Martin Edberg (S) avseende gymnasial vuxenutbildning med lärare på plats Nämnden för arbete och välfärds beslut Nämnden för arbete och välfärd beslutar att besvara skrivelsen, och att uppdra åt förvaltningschefen att redovisa vilka åtgärder som kan vidtas för att påverka utbudet av kurser i Växjölöftet Vuxenutbildning till nämndens internbudgetberedning inför 2019 Reservation Socialdemokraterna och Vänsterpartiet reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Beslutsunderlag Ordföranden har i en skrivelse daterad lämnat förslag till beslut. Inkommen skrivelse från Martin Edberg avseende Vuxenutbildning med lärare på plats. Yrkanden Marie-Louise Gustavsson (S) med instämmande från Anders Gustavsson (V) yrkar bifall till Martin Edbergs skrivelse. Ordföranden yrkar enligt undertecknads förslag till beslut. Beslutsordning Ordföranden ställer yrkanden mot varandra och konstaterar att nämnden för arbete och välfärd beslutar enligt undertecknads förslag. Omröstningsresultat Nämnden för arbete och välfärd godkänner följande omröstningsordning: Ja för bifall till ordförandens förslag till beslut. Nej för bifall till Marie-Louise Gustavssons yrkande. Ledamöter Oliver Rosengren (M) ordförande Ersättare som tjänstgör Ja-röst Ja Nejröst Avstår 1 (2)

126 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärd Martin Edberg (S) vice ordf Patric Mrad (KD) 2 vice ordf Irené Bladh (M) Tor Lejdfors (M) Pia Philipsson (M) Lars-Erik Larsson (C) Andreas Olsson (C) Magnus Wåhlin (MP) Göran Kannerby (KD) Sara Fransson (S) Valon Rama (S) Nej Eva Kjellberg (S) Nej Marie-Louise Gustavsson Nej (S) Jonas Ek (S) Mikael Vester (V) Nej Anders Göranson (V) Nej Ellen Franzen (SD) Berthold Fuck (M) Ja Omröstningsresultat Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Frånvarande Omröstningen avslutas med 9 Ja-röster för ordförandens förslag till beslut, 5 nej-röster för Marie-Louise Gustavsson yrkande och 1 frånvarande. Beslut enligt ordförandens förslag till beslut. Beslutet skickas till För åtgärd Förvaltningschefen 2 (2)

127 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott Dnr Information om kvalitetsberättelse för år 2018 Nämnden för arbete och välfärds arbetsutskotts beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen. Bakgrund Förvaltningen upprättar årligen en sammanhållen kvalitetsberättelse med utgångspunkt i dokumentationsskyldigheten enligt 7 kap. 1 SOSFS (2011:9). Av kvalitetsberättelsen framgår hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits under Vidare framgår vilka åtgärder som har vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet och vilka resultat som har uppnåtts. Kvalitetsberättelsen är en sammanfattning och garanterar inte en fullständig bild av allt arbete som har gjorts under Av berättelsen framgår endast delvis hur förvaltningen har för avsikt att arbeta vidare med utvecklingsområden. Arbetet med att identifiera och prioritera åtgärder för förbättringsarbetet kommer att göras inom ramen för förvaltningens kvalitetsråd. Förbättringsarbetet kommer att utgå från vad som framkommer i kvalitetsberättelsen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Kvalitetsberättelse 2018 Beslutet skickas till För kännedom Nämnden för arbete och välfärd 1 (1)

128 ÄRENDE Dnr NAV Veronica Bolinder utredare Tel Nämnden för arbete och välfärd Kvalitetsberättelse för år 2018 Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd noterar informationen i protokollet. Bakgrund Förvaltningen upprättar årligen en sammanhållen kvalitetsberättelse med utgångspunkt i dokumentationsskyldigheten enligt 7 kap. 1 SOSFS (2011:9). Av kvalitetsberättelsen framgår hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits under Vidare framgår vilka åtgärder som har vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet och vilka resultat som har uppnåtts. Kvalitetsberättelsen är en sammanfattning och garanterar inte en fullständig bild av allt arbete som har gjorts under Av berättelsen framgår endast delvis hur förvaltningen har för avsikt att arbeta vidare med utvecklingsområden. Arbetet med att identifiera och prioritera åtgärder för förbättringsarbetet kommer att göras inom ramen för förvaltningens kvalitetsråd. Förbättringsarbetet kommer att utgå från vad som framkommer i kvalitetsberättelsen. Beslutet skickas till För kännedom Nämnden för arbete och välfärd Per Sandberg förvaltningschef Elisabeth von Schantz Malmefeldt avdelningschef Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post veronica.bolinder@vaxjo.se

129 Kvalitetsberättelse 2018 Arbete och välfärd Fotograf: Anna Nordström 1

130 Innehåll Inledning... 2 Kvalitet... 3 Resultat 2018 Kvalitet i handläggning och utförande av insatser... 5 Helhetssyn och samordning... 5 Trygghet och säkerhet... 8 Självbestämmande och integritet Kunskapsbaserad verksamhet Tillgänglighet Effektivitet Källor Inledning Förvaltningen Arbete och välfärd ansvarar för områdena individ- och familjeomsorg, arbetsmarknad och sysselsättning, försörjningsstöd, vuxenutbildning, socialpsykiatri, integration, flyktingmottagning inklusive ensamkommande flyktingungdomar, familjerätt, budget- och skuldrådgivning, alkoholhandläggning och konsumentrådgivning. Nämnden för arbete och välfärd är politiskt ansvarig för verksamheten. Den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS har dokumentationsskyldighet. 1 Med dokumentationen som utgångspunkt upprättar förvaltningen Arbete och välfärd varje år en sammanhållen kvalitetsberättelse. Vår vision är att alla i Växjö kommun ska ha en ekonomisk och social trygghet där arbete och sysselsättning är viktiga förutsättningar Av kvalitetsberättelsen framgår hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits under föregående kalenderår. Vidare framgår vilka åtgärder som har vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet och vilka resultat som har uppnåtts. 1 7 kap. 1 SOSFS (2011:9) 2

131 Kvalitet Kvalitet innebär att verksamheten svarar mot de krav och mål som gäller enligt lagar och föreskrifter samt beslut som meddelats med stöd av sådana föreskrifter. God kvalitet innebär att våra tjänster: bygger på respekt för människors självbestämmande och integritet utgår från en helhetssyn, är samordnade och präglade av kontinuitet är kunskapsbaserade är tillgängliga är trygga och säkra och präglas av rättssäkerhet i myndighetsutövningen. Kvalitetsindikatorer För att kunna mäta och följa upp verksamheten behövs indikatorer som belyser kvalitet eller effektivitet inom olika områden. I vår kvalitetsberättelse utgår vi från de kvalitetsindikatorer som Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram. Kvalitetsberättelsens disposition följer indikatorerna där var och en utgör dokumentets huvudrubriker. Indikatorerna baseras på aktuell forskning, beprövad erfarenhet och utgår från ett brukarperspektiv. 2 En förklaring av vad kvalitetsindikatorerna avser finns under respektive avsnitt. Kvalitetsindikatorer Helhetssyn och samordning Trygghet och säkerhet Självbestämmande och integritet Kunskapsbaserad verksamhet Tillgänglighet Effektivitet Vår värdegrund Växjö kommun har en gemensam värdegrund. Den påverkar vårt sätt att vara, hjälper oss att leverera en god kommunal service och vara en attraktiv arbetsplats med en god arbetsmiljö. Värdegrunden utgörs av fyra värderingar: Vi möter alla med respekt Vi kan jobbet Vi gör verksamheten bättre Vi skapar en hållbar framtid. Systematiskt kvalitetsarbete Stora delar av verksamheten inom förvaltningen Arbete och välfärd regleras av lagar. Socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), hälsooch sjukvårdslagen (HSL) och skollagen ställer krav på systematiskt kvalitetsarbete. Den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS) (2011:9) identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. I varje process ska de aktiviteter som ingår identifieras och aktiviteternas inbördes ordning bestämmas. För varje aktivitet ska rutiner utarbetas och fastställas som beskriver ett bestämt tillvägagångssätt och anger ansvarsfördelningen för utförandet. Dessa ska finnas i ett ledningssystem som används för att systematiskt och 2 Socialstyrelsen och SKL (2007) 3

132 fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Med stöd av ledningssystemet ska verksamheten planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Förvaltningen har beslutat att alla verksamheter ska ingå i ett och samma ledningssystem, i syfte att säkra kvaliteten i hela organisationen. I det systematiska kvalitetsarbetet inom socialtjänsten och verksamhet enligt LSS ingår, förutom ledningssystemet, riskanalys och intern kontroll, egenkontroll (så som olika nationella jämförelser och brukarundersökningar), utredning av avvikelser, personalens medverkan i kvalitetsarbetet samt dokumentationsskyldighet. Inom vuxenutbildningen regleras det systematiska kvalitetsarbetet i 4 kap. skollagen (2010:800). Där framgår att varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå och varje enhet på enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att uppfylla de mål som finns för utbildningen i skollagen samt i andra föreskrifter (nationella mål). Uppmärksammade brister i verksamheten ska åtgärdas genom att nödvändiga åtgärder vidtas av huvudmannen. Det är även huvudmannens ansvar att ha rutiner för att ta emot och utreda klagomål. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. I det systematiska kvalitetsarbetet inom vuxenutbildningen ingår, förutom ekonomiuppföljning och villkorsgranskning av utbildningsanordnare, elevenkäter/brukarundersökningar och dialoger mellan utbildningsanordnare, förstelärare och specialpedagog. I arbetet ingår även kompetensutvecklingsinsatser, granskning av språkintegrerad yrkesutbildning, uppföljning av kvalitet på yrkesutbildningar med elever på arbetsplatsförlagt lärande (APL) samt granskning av bedömningsunderlag. Därtill sker uppföljning på individnivå för att säkerställa kvalitetsarbetet. Inom arbetsmarknadsområdet regleras inte det systematiska kvalitetsarbetet på motsvarande sätt som övriga verksamhetsområden. Däremot bygger verksamheten på vad som framkommer i 4 kap. 4 SoL, enligt vilken nämnden får begära att personer som uppbär försörjningsstöd ska delta i anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet. Syftet med verksamheten är att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Som en del i det systematiska kvalitetsarbetet arbetar vi årligen med nationella jämförelser inom området för att förbättra verksamheten. Därtill sker uppföljningar av genomförandeplaner på individnivå. Kvalitetsråd Under 2018 har nämnden för arbete och välfärd beslutat att förvaltningen ska tillsätta ett kvalitetsråd med syfte att få till stånd ökad systematik i vårt kvalitetsarbete. Kvalitetsrådet ska identifiera och beskriva aktiviteter för kvalitet som ska inkluderas i ett förvaltningsövergripande årshjul. Vidare består uppdraget i att lämna ett samlat förslag på prioriterade kvalitetsområden att arbeta vidare med och utveckla under nästkommande år. Dessa kvalitetsområden ingår även som uppdrag i 2019 års internbudget. Följande kvalitetsområden har blivit beslutade att prioriteras 2019: förbättrad verksamhetsstyrning, uppföljning och analys kopplat till arbetet i verktyget Stratsys med internbudget och bokslut i förvaltningen implementering av SOSFS i verktyget Stratsys kvalitetssäkrad statistik inom hela förvaltningens område kvalitetssäkring av Barnens bästa i Växjö kommun 4

133 fortsatta satsningar på digitalisering av förvaltningens verksamheter för ökad rättssäkerhet och kvalitet i tillgänglighet och service systematisk uppföljning av insatser. Resultat 2018 Kvalitet i handläggning och utförande av insatser I vår verksamhet ges olika insatser inom stöd och omsorg. För att få en insats behövs i de flesta fall ett beslut av en handläggare. Den enskilde ska ha möjlighet att påverka den insats som beslutas. Individen har rätt att bli bemött med respekt och hänsyn samt känna sig trygg och nöjd med insatsen. Vi följer upp kvaliteten i handläggning och utförande av insatser genom internkontroller, nationella jämförelser, brukarundersökningar, rapporter till och från tillsynsmyndigheter, avvikelser samt inkomna synpunkter och klagomål. Helhetssyn och samordning Helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare och professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna präglas av kontinuitet. Processer I Växjö kommun tillämpar vi ett processorienterat arbetssätt. Det innebär att vi fokuserar på att säkerställa service och tjänster till invånare, företag och framtida mottagare över ansvarsoch organisationsgränser. Varje process består i en kartläggning av vilka arbetsuppgifter som ska göras och i vilken ordning de ska genomföras. Processarbetet fortlöper kontinuerligt. Förutsättningar för samverkan För att säkra kvaliteten på de insatser som ges behövs överenskommelser om samverkan med andra verksamheter och myndigheter. 3 Våra olika verksamheter samverkar i det dagliga arbetet med varandra och med flera andra aktörer. Det pågår ett ständigt arbete med att utveckla samverkan såväl internt som externt. Exempel på samverkan som skett under året: Inom individ- och familjeomsorgen har arbetet fortsatt med tidiga och förebyggande insatser utifrån olika perspektiv. Vi arbetar aktivt med tidiga insatser för att i så stor utsträckning som möjligt arbeta förebyggande och motverka utanförskap. Tillsammans med utbildningsförvaltningen har vi under året startat mobila team för att samordna de insatser och funktioner som redan finns i det förebyggande arbetet i tidiga insatser för Växjös barn och ungdomar. De mobila teamen är riktade mot både grundskolan och gymnasiet. Genom samverkan med befintliga resurser är syftet att effektivisera arbetet med att skapa trygghet, trivsel och säkerhet för barn och ungdomar i kommunen. För att öka kvaliteten på missbruks- och beroendevården tog samtliga kommuner i länet och Region Kronoberg hösten 2016 beslut om att inrätta integrerade missbruksoch beroendemottagningar med placering i Växjö och Ljungby. Mottagningen i Växjö 3 4 kap. 5 SOSFS 2011:9 5

134 etablerades i september Verksamheten riktar sig till personer från 16 år och uppåt med missbruks- och beroendeproblematik kopplat till alkohol, narkotika, läkemedel, spel eller doping samt personer med samsjuklighet. Mottagningen är även öppen för anhöriga som behöver stöd. Personal från Behandlingsenheten och Ungdomsgruppen arbetar på mottagningen tillsammans med kompetens från regionens primärvård och psykiatri. Den dagliga verksamheten Jobbcenter samlokaliserades under hösten med träffpunkten Parketten på Hejaregatan 10 B. Anledningen till flytten är att kunna erbjuda deltagarna ett bredare utbud av aktiviteter. Därtill är syftet att förbättra kontinuiteten i personalgruppen, samordna våra resurser bättre och använda resurserna så effektivt som möjligt. Inom modellen Familjeorienterat arbetssätt har avdelningarna Barn och familj och Vuxna under 2018 fortsatt utveckla modellen för samverkan. Arbetet vänder sig till familjer som är i behov av både boendestöd och insatser inom öppenvård barn. Det familjeorienterade arbetssättet har utvecklats inom ramen för projekt Psykisk hälsa som syftar till att minska den psykiska ohälsan i alla åldrar i kommunen. Inom projektet erbjuds utbildningar till personalen för att öka kunskapen om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Därtill finns ett mål om att anpassa våra lokaler för att tillmötesgå behoven hos personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Under året har vi arbetat för att stärka samarbetet mellan myndighetsutövning och verkställighet inom missbruksvården. Ett ökat fokus har legat på sysselsättning för personer som har varit eller är på väg från en missbruks- eller beroendeproblematik. Fokus har också varit på det förebyggande arbetet efter placeringar. Tillsammans med Arbetsförmedlingen och näringslivskontoret har vi under året etablerat Arbetsgivarcenter. Med den gemensamma målsättningen full sysselsättning är syftet att underlätta kompetensförsörjningen för såväl näringslivet som den offentliga sektorn. Med ett gemensamt arbetsgivarcenter ges arbetsgivare en väg in till insatser och service för att hitta nya medarbetare och skapa nya jobb till arbetssökande. 6

135 Växjölöftet vuxenutbildning och Arbetsförmedlingen är från och med november 2018 samlokaliserade på Kronobergsgatan 18. Syftet är att öka möjligheten till självförsörjning genom att erbjuda en väg in till vägledning även för personer som söker arbete och utbildning. Inom ramen för Växjölöftet har samverkan mellan Växjö kommun och Arbetsförmedlingen vidare fördjupats i en gemensam ledningsgrupp. Enheten Framtid Kronoberg har under 2018 fortsatt verka för att minska utanförskapet i östra Kronoberg, genom bland annat individverksamhet och matchning till arbetsgivare. Enheten utgör till viss del en vidareutveckling av tidigare verksamhet och det nyligen avslutade ESF-projektet Matchning Kronoberg. Verksamheten präglas av regionalt samarbete och samverkan sker med Arbetsförmedlingen, i synnerhet via UngKomp, Försäkringskassan, Arbetsgivarcenter och ESF-projektet Etableringssamverkan Kronoberg. Araby park arena har under året utvecklat sin verksamhet tillsammans med Arbetsförmedlingen genom Sysselsättning Araby, där fokus ligger på att stötta personer som står nära arbetsmarknaden att ta steget till praktik eller arbete. Årets jobbmässa genomfördes under februari och utvecklades till att omfatta en hel vecka. Veckan bjöd in till en mängd aktiviteter och innefattade övergripande teman såsom integration, digitalisering, matchning, inspiration och framtidsspaning. Som avslutning på veckan arrangerades jobbmässan som drog sammanlagt 4556 besökare och 108 utställare. Tillsammans med utbildningsförvaltningen har rutiner tagits fram under året för ett gemensamt arbete för elever som riskerar att få ofullständiga betyg eller sakna gymnasieexamen. Arbetet handlar om sömlösa övergångar en sammanhängande studieplan från gymnasiet till vuxenutbildningen för att undvika studieavbrott för målgruppen. Av Socialstyrelsens öppna jämförelser visar resultaten för Växjö kommun att överenskommelser om samverkan till viss del är ett utvecklingsområde, både internt mellan förvaltningens verksamheter och i förhållande till externa aktörer. I några fall saknas skriftliga rutiner men där samverkan upplevs fungera väl i praktiken. Kontinuitet Nyckeltal personal Personalomsättning, andel (%) 10,9 11 Källa: Årsrapport förvaltningen Arbete och välfärd 2018 Personalomsättningen har under året ökat marginellt med 0,1 procentenheter från 10,9 till 11 procent. Rörligheten har skett både inom förvaltningen, kommunkoncernen och till andra arbetsgivare. Integration Under 2018 har verksamheten för ensamkommande barn och unga fortsatt den omställning som påbörjades 2017 med anledning av ett minskat mottagande av ensamkommande barn och ungdomar. HVB Sjövillan har tillsammans med stödboende Utsluss omvandlats till en ny 7

136 enhet med namnet stödboende Ung på gång. Stödboende Lyckans höjd minskade i omfattning och övergick också till stödboende Ung på gång. Wälludden och Vingagården avvecklades under året. De två enheterna som ansvarade för myndighetsutövning gällande ensamkommande barn och ungdomar har slagits ihop till en enhet under namnet Utredningsoch placeringsenhet ensamkommande. Arbete och välfärd arbetar ständigt med att utveckla och förbättra formerna för mottagande av nyanlända och deras anhöriga i Växjö kommun. Kommunfullmäktige antog under 2018 en koncernövergripande integrationsplan som pekar på flera strategiska områden som är under utveckling. Två centrala delar som bidragit till snabbare etablering är ett starkare fokus på matchning mellan arbetsgivare och individ samt utvecklandet av vuxenutbildningen. Arbete, utbildning och sysselsättning är grundläggande delar i integrationsarbetet, både för att ta vara på människan som resurs och för att inkludera människor i samhällsgemenskapen samt motverka utanförskap. Ett arbetssätt för stärkt samverkan med civilsamhället har arbetats fram och kan sammanfattas till tre huvudområden: dialog internt och externt, utbildning samt beslut om förutsättningar för samverkan. Denna stärkta samverkan är en del i att implementera integrationsplanen, som kommer att innebära förstärkt stöd för flera målgrupper inklusive ensamkommande barn och unga. Trygghet och säkerhet Trygg och säker innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. I Socialstyrelsens öppna jämförelser utgör trygghet och säkerhet i handläggning och utförande av insatser, uppsökande verksamhet, information till enskilda samt hantering av skyddade personuppgifter 2018 års indikatorer för kvalitetsområde trygghet och säkerhet. Rutiner och överenskommelser Som ett led i arbetet för trygghet och säkerhet påbörjades under 2018 en genomlysning av förvaltningens beredskap för att ge stöd till personer som finns i socialtjänstens verksamheter vid krissituationer. Beredskapen kan bestå i exempelvis en plan för höga temperaturer, för strömavbrott eller för evakuering av personer som har sitt hem i boenden som drivs av socialtjänsten. Ett säkerhetsnätverk har upprättats för att skapa en samlad bild av läget. Arbetet kommer att intensifieras under våren I december påbörjades ett arbete med att revidera våra rutiner för hantering av personer med skyddade personuppgifter. Revideringen består i såväl uppdaterad information om skyddade personuppgifter som förtydligande av rutiner vid hantering av dessa ärenden. Vidare har vi exempelvis rutiner för samordnad individuell plan (SIP) som inkluderar information till enskilda om möjligheten att få en SIP. Rutiner finns även för handläggarnas agerande vid indikation på att en vuxen utsatts för våld, vilket utgör goda resultat i Socialstyrelsens öppna jämförelser. Att vi har en aktuell överenskommelse om samverkan med vissa bostadsföretag/hyresvärdar inom hemlöshetverksamheten avviker också i positiv mening i förhållande till våra jämförelsekommuner. Vidare utgör kommunens överenskommelse om 8

137 samverkan mellan hemlöshetsverksamheten och frivilligorganisationen Diakonicentrum goda resultat vid jämförelse. Under 2018 har genomförandeplaner upprättats för deltagare i förvaltningens arbetsmarknadsåtgärder. Syftet med en genomförandeplan är att skapa tydlig struktur för det praktiska genomförandet och uppföljningen av en insats. Säkerhet i receptionen Under 2018 har ett flertal incidenter inträffat kring hot och våld i och kring förvaltningens reception på Willans park. Det totala antalet besökare i receptionen var under året cirka vilket innebär att det kommer i snitt besökare per månad. För att förbättra situationen för både besökare och personal kommer det under 2019 erbjudas säkerhetsutbildning för receptionspersonalen och skärmar kommer att sättas upp vid luckan för att ljudisolera. I receptionen har sedan tidigare under året ett antal åtgärder vidtagits som följd av en brukarundersökning som genomfördes Undersökningen påvisade vissa brister avseende den fysiska miljön och besökares integritet i receptionen. Förbättringsåtgärderna har bland annat bestått i en avskärmad barnhörna, väggfasta skrivbänkar och nya rutiner för hantering av ärenden med sekretesselement i receptionen. Lex Sarah Personal som arbetar inom socialtjänsten och i verksamhet enligt LSS är skyldiga att rapportera missförhållanden eller påtagliga risker för missförhållanden (lex Sarah). Ett allvarligt missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande ska anmälas till tillsynsmyndigheten IVO. Under 2018 har 24 lex Sarah-rapporter inkommit. Rapporterade händelser avser brist i rättssäkerhet, brist i utförande av insats och i ett fall brist i postsortering. Åtgärder som vidtagits till följd av utredningarna är i huvudsak kopplade till processer, rutiner och riktlinjer. Under året har en (1) rapporterad händelse bedömts utgöra ett allvarligt missförhållande och anmälts till IVO. Händelsen avser en person som hamnat mellan stolarna i verkställighet av insats då något beslut om insatsen inte fattats i tid. I sin bedömning ansåg IVO att några ytterligare åtgärder än redan vidtagna inte behövdes. IVO har avslutat ärendet. Vid tiden för årsskiftet var två av 24 rapporter fortfarande under utredning. Under 2019 anmäldes även dessa till IVO. Den ena händelsen avser familjehemsplacerade barn som drabbats av lång utredningstid vid hemtagningsutredning. Den andra händelsen avser ett ärende av våld i nära relation som inte hanterats korrekt. Ärendena är pågående. 9 IVO = Inspektionen för vård och omsorg

138 Antalet lex Sarah-rapporter under 2018 innebär en tredubbling från 2017 då totalt åtta rapporter inkom. Den kraftiga ökningen kan vara en följd av genomförda utbildningssatsningar om bestämmelserna kring lex Sarah. Flest rapporter har inkommit från ekonomiskt bistånd, myndighetsenheten tillhörande Arbete och lärande avdelning för full sysselsättning. En tredjedel av rapporterade händelser bedöms ha sin orsak i den organisationsförändring som enheten genomgått sedan januari Förändrade arbetssätt, hög personalomsättning och hög arbetsbelastning har orsakat missförhållanden eller risker för missförhållanden. Under året har flera åtgärder vidtagits för att komma tillrätta med bristerna på enheten. För att förbättra det systematiska kvalitetsarbetet har processen i arbetet med lex Sarah kartlagts, rutiner har reviderats och uppföljningen av vidtagna åtgärder strukturerats. Därtill har en informationsfilm om lex Sarah tagits fram som från och med det senare delåret av 2018 är en del av introduktionen för våra nyanställda medarbetare. Loggningskontroll Under året har två loggningskontroller genomförts i två av förvaltningens verksamhetssystem. Syftet med kontrollerna är att granska att den enskildes integritet säkerställs, att regelverket följs och att ingen otillbörlig användning av systemet sker. I kontrollerna har ingen olämplig åtkomst upptäckts och inga vidare åtgärder har varit nödvändiga att vidta. För att underlätta genomförandet av loggningskontroller har rutiner för genomförandet reviderats med syfte att förtydliga ansvarsfördelning och tillvägagångssätt. Tillsyn av vår verksamhet IVO inspekterar hem för vård eller boende (HVB) för barn och unga minst en gång per år. Inriktningen på tillsynen 2018 har varit vårdens innehåll. IVO har granskat och bedömt hur verksamheten arbetar med att genomföra och följa upp vården utifrån nämndens uppdrag samt tillståndsefterlevnad, personalens arbetssätt och samverkan med nämnden. Tillsynen visar att verksamheten bedrivs enligt de lagar och föreskrifter som föreligger. IVO har även genomfört en oanmäld inspektion på ett av våra HVB. I tillsynen lyfter IVO personalens kompetens och pågående verksamhets- och teamutveckling, den fysiska miljön samt transparens och barnens delaktighet som identifierade styrkor. IVO bedömer att verksamheten behöver fortsätta arbeta för att stärka relationen mellan barn och personal utifrån de organisatoriska förändringar som varit. IVO har avslutat ärendena. Tillsyn har även genomförts som följd av anmälningar och klagomål som inkommit direkt till IVO. Det handlar om hur nämnden handlägger ärenden där barn bevittnat våld, hur nämnden arbetar för att tillgodose behovet av umgänge med vårdnadshavaren under en boendeplacering samt hur klagomål i enskilda ärenden hanterats. IVO bedömer att nämndens rutiner och den interna samverkan i vissa avseenden kan förtydligas och förbättras. I övrigt bedöms nämnden ha arbetat för att tillgodose behov och hanterat ärenden enligt gällande föreskrifter. Ett ärende är pågående, i övrigt är samtliga ärenden avslutade. Revisionsrapporter Våra interna revisorer har granskat mottagningsfunktionen på avdelning Barn och familj med fokus på orosanmälningar. Revisorerna bedömer att nämnden har tydliga rutiner för mottagningsfunktionens arbete men att det saknas systematisk uppföljning av processer och orosanmälningar samt att det föreligger en risk i ärende- och informationsöverföringen. 10

139 Åtgärder har vidtagits i form av egenkontroller och reviderade rutiner. Därtill har en organisationsförändring påbörjats i syfte att förbättra verksamheten. Pwc har på uppdrag av kommunens revisorer granskat den interna kontrollen i system och rutiner för leverantörsfakturor inom kommunstyrelsen, utbildningsnämnden, omsorgsnämnden och nämnden för arbete och välfärd. Revisorerna bedömer att kommunstyrelsen och nämnderna delvis säkerställer att den interna kontrollen avseende hanteringen av leverantörsfakturor är tillräcklig. Av totalt 80 stickprov har 20 genomförts i vår förvaltning. Av dessa visar resultatet på endast en (1) avvikelse mot lagkrav, riktlinjer och kontoplan. För att även fortsättningsvis säkerställa efterlevnaden av gällande lagstiftning och kommunens riktlinjer sker kontinuerliga informations- och utbildningsinsatser inom förvaltningen. Även de granskningar som ingår i den interna kontrollplanen avseende ekonomiska transaktioner är en del i arbetet med att se till att regler och riktlinjer följs. Kvalitetsgranskning av vuxenutbildning Skolinspektionen har under 2018 genomfört en tematisk kvalitetsgranskning inom den kommunala vuxenutbildningen på gymnasial nivå, Vuxnas Lärande. Syftet med kvalitetsgranskningen är att granska om elever som studerar teoretiska kurser erbjuds en flexibel och individanpassad utbildning och undervisning. Skolinspektionen bedömer att verksamheten i viss utsträckning skapar förutsättningar för att eleverna får en flexibel och individanpassad utbildning. Utbildningen anpassas efter elevers behov och förutsättningar avseende när och i vilken takt studier kan bedrivas. Möjlighet finns att kombinera olika studieformer, som distansundervisning och skolförlagd undervisning. Elever kan bli antagna och påbörja sina studier kontinuerligt över året och varje elev får möjlighet att träffa studie- och yrkesvägledare. Skolinspektionen bedömer vidare att verksamheten systematiskt följer upp andelen avbrott och orsaker till avbrott i studier, men att åtgärder inte vidtas utifrån en sådan uppföljning. Granskningen visar vidare att lärare i de flesta fall ges förutsättningar att planera och genomföra en undervisning som är anpassad efter elevernas förutsättningar och behov. Elever som av olika anledningar har svårigheter med sina studier ges goda förutsättningar att nå målen för utbildningen. Skolinspektionen identifierar följande utvecklingsområden. 11

140 Det behöver säkerställas att utbudet av kurser utgår från elevernas behov och önskemål. I den auktorisationsmodell som tillämpas finns inte några garantier för vilka kurser som erbjuds över tid. Avseende studieform behöver det säkerställas att utbildningen i teoretiska kurser utgår från, organiseras och anpassas efter elevers behov och förutsättningar. Kritik riktas mot att det i många kurser endast finns möjlighet att välja distansundervisning. Elever behöver få mer stöd och vägledning kring skillnader mellan utbildningsanordnare. Det behöver säkerställas att varje elev har en individuell studieplan. Under våren 2019 ska förvaltningen redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena. Väntetid mellan beslut och insats Nämnden är skyldig att en gång per kvartal rapportera gynnande beslut som inte verkställs inom tre månader till kommunfullmäktige och IVO. Om IVO bedömer att insatsen inte verkställts inom skälig tid kan myndigheten ansöka om utdömande av en särskild avgift hos förvaltningsrätten. Antalet beslut som inte verkställts under året har minskat något jämfört med 2017, från 85 till Insatserna är beviljade till 30 flickor/kvinnor och 42 pojkar/män. Besluten avser främst boende och kontaktperson/kontaktfamilj. Huvudsakligt skäl till att insats inte har verkställts är resursbrist följt av annat skäl. Innebörden av annat skäl är till exempel att förslag på kontaktperson finns men att något möte mellan den enskilde och kontaktpersonen ännu inte skett eller att den enskilde har tackat nej till erbjudande. Rättssäker myndighetsutövning Utredningstider inom barn- och ungdomsvård och missbruksvård regleras i lagar. Utredningar om behov av insatser ska bedrivas skyndsamt. Det gäller inte minst vid tvångsomhändertaganden, där lagstiftningen kräver att beslut om omedelbart omhändertagande underställs förvaltningsrätten och att nämnden inkommer med ansökan om vård inom angivna tidsgränser. Barnavårdsutredningar ska vara slutförda senast inom fyra månader, om inte särskilda skäl finns för förlängd utredningstid. Nyckeltal utredningstid Utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning, till avslutad utredning för vuxna med missbruksproblem, medelvärde Utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning, till avslutad utredning för barn och ungdom 0-20 år, medelvärde Källa: Kolada Utredningstiden för vuxna med missbruksproblematik har minskat något från Vad gäller utredningar för barn och ungdomar har utredningstiden däremot ökat med sex dagar. Att ärenden inte handläggs inom lagstadgad tid har flera orsaker. Den vanligaste orsaken är inväntande av utredningar från annat håll, i de flesta fall från Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). En annan orsak är svårigheter att få tag i föräldrar/vårdnadshavare eller att nya uppgifter inkommer under pågående utredning vilka innebär att utredningen behöver vidgas. 4 Ett beslut ska rapporteras tills det har verkställt eller avslutats av annan anledning. Det innebär att ett beslut kan rapporteras mer än en gång och att det därmed inte är 72 olika individer som avses. 12

141 Ökningen under 2018 är troligtvis en följd av flera orsaker, bland annat arbetsbelastningen hos våra socialsekreterare med myndighetsutövning. Vidare avslutas inte alla utredningar på rätt sätt i verksamhetssystemet vilket kan orsaka missvisande utredningstider. En översyn pågår för att undvika handhavarfel i systemet. Självbestämmande och integritet Den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val. Enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade ska verksamheten bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet. Att stärka den enskildes medverkan och inflytande över sina insatser är en viktig del på vägen till en evidensbaserad praktik. Brukarundersökningar Sedan 2010 har brukarundersökningar genomförts inom våra olika verksamhetsområden. Under 2018 har fyra områden inkluderats: socialpsykiatrins boenden och boendestöd, träffpunkter, ensamkommandes boendesituation samt individ- och familjeomsorgen. Syftet med brukarundersökningarna är att få kunskap om hur klienter och omsorgstagare upplever det stöd våra verksamheter erbjuder. Resultaten är sedan tänkta att användas i syfte att utveckla och förbättra verksamheternas kvalitet. Enkäten till socialpsykiatrins boenden hade en svarsfrekvens på 48 procent. Av resultatet kan lyftas att 41 procent uppger att de ibland är rädda för något hemma. En knapp tredjedel uppger att de bara känner sig trygga med några ur personalen och sex procent att de inte känner sig trygga med någon ur personalen. Runt hälften tycker att alla i personalen pratar med dem så att de förstår samt att personalen förstår vad de menar. Samtidigt uppger 92 procent att de alltid eller ibland trivs i boendet samt att personalen alltid (63 %) eller ibland (27 %) bryr sig om dem. Enkäten till omsorgstagare för socialpsykiatrins boendestöd hade en svarsfrekvens på 47 procent. Observandum av resultatet är att 38 procent uppger att de inte vet vem de ska prata med om något är dåligt med boendestödet. Samtidigt uppger 82 procent att de trivs med sina boendestödjare och 91 procent upplever att deras boendestödjare alltid bryr sig om dem. Även svaren i fritext är överlag väldigt positiva. Vad gäller träffpunkterna besvarades enkäten av 55 besökare. Utifrån svaren kan konstateras att träffpunkterna är en mycket viktig verksamhet och många av de som svarade önskar utökade öppettider. Av besökarna beskrivs träffpunkterna fungera som ett sätt att bryta ensamhet och utanförskap samt bidra till känslan av ett sammanhang i vardagen. 87 procent av de svarande besöker en träffpunkt minst en gång i veckan. För området ensamkommandes boendesituation lämnades enkäten till två boenden. Det ena hade en svarsfrekvens på 83 procent där det av resultatet kan lyftas att 60 procent uppger att de trivs ganska dåligt i boendet, medan 40 procent uppger att de trivs ganska bra. Vidare uppger 40 procent att de aldrig får vara med och bestämma om saker som är viktiga för dem i boendet, att de är ganska missnöjda med stödet de får för att kunna planera sin framtid och att 13

142 de inte är nöjda med stödet de får för att kunna ha en bra fritid. Samtidigt uppger 80 procent att det alltid eller ibland finns någon vuxen att prata med när de behöver det och att de känner sig ganska trygga i boendet. Det andra boendet hade en svarsfrekvens på 81 procent. Överlag är svaren positiva, där 82 procent uppger att de känner sig mycket eller ganska trygga i stödboendet och 79 procent att de trivs ganska eller mycket bra i stödboendet. Majoriteten är även nöjda med det stöd de får för att kunna bo i en egen bostad, planera för sin framtid och ha en bra fritid. Vad gäller individ- och familjeomsorgen har svarsfrekvensen tidigare år varit förhållandevis god, årets brukarundersökningar resulterade dock i sammanlagt 48 svar. I och med den låga svarsfrekvensen är det inte lämpligt att dra några konkreta slutsatser utifrån resultatet. Synpunkter och klagomål Medborgare har möjlighet att lämna synpunkter, klagomål och förslag på förbättringar på vår verksamhet. Dessa dokumenteras för ett systematiskt förbättringsarbete eftersom synpunkter och klagomål kan hjälpa oss att förbättra vår verksamhet. Totalt har 84 synpunkter och klagomål inkommit under året. Det är en ökning i förhållande till 2017 då 50 synpunkter och klagomål inkom. Ökningen kan vara ett tecken på att det sedan 2017 har blivit mer känt i organisationen hur vi ska ta emot och dokumentera synpunkter och klagomål. Under året har en förvaltningsövergripande rutin för avvikelsehantering upprättats vilken också kan ha bidragit. Ökningen kan även bero på att verksamheten har blivit bättre på att informera enskilda om möjligheten att lämna sina åsikter. De synpunkter som har inkommit avser dels enskilda ärenden men är också mer allmänt hållna och avser exempelvis boendestödjares bemötande och kursupplägg inom vuxenutbildningen. De klagomål som har inkommit avser i huvudsak myndighetsutövning för enskilda ärenden och handlar om brister i insats, handläggning och bemötande. Därtill har två förbättringsförslag inkommit avseende kommunicering och planering av insatser enligt LSS samt förändrad målgrupp för Växjölöftet sommar. Kunskapsbaserad verksamhet Kunskapsbaserad innebär att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas till vara. Evidensbaserade insatser Vår användning av manualbaserade insatser i öppenvården för den sociala barn- och ungdomsvården står sig väl i Socialstyrelsens öppna jämförelser, i förhållande till andra kommuner i såväl länet som riket. Under 2018 har ett arbete påbörjats med att se över vilka metoder det finns vetenskaplig evidens för. Genomlysningen inom öppenvård barn, avdelning Barn och familj, är färdig och under 2019 är målsättningen att arbetet ska skalas upp till samtliga avdelningar inom förvaltningen. 14

143 Personalens kompetens 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Erfarenhet hos handläggare med socionomutbildning Källa: Kolada Mer än fem års erfarenhet av barnutredningar Minst tre års erfarenhet av barnutredningar Minst ett års erfarenhet av barnutredningar Tabellen visar handläggarnas kompetens inom den sociala barn- och ungdomsvården. Andel handläggare med socionomutbildning som har minst ett års erfarenhet av barnutredningar är något högre i vår förvaltning än genomsnittet bland jämförelsekommunerna, länet och riket. 5 Andelen med mer än tre års erfarenhet visar liknande resultat. Störst skillnad kan konstateras i andelen handläggare med mer än fem års erfarenhet, vilka i vår förvaltning motsvarar nära hälften. Uppgiften kan jämföras med jämförelsekommunernas genomsnitt på 37 procent, länets 37 procent och rikets 34 procent. Kompetensutvecklingsinsatser Kompetensförsörjning är en strategisk fråga som ska bidra till att utveckla verksamheten mot uppsatta mål och ge medborgarna service av högsta kvalitet. Varje mandatperiod utarbetas ett strategidokument för vår strategiska kompetensutveckling, som är ett komplement till kommunens policy för strategisk kompetensutveckling. Detta dokument ligger till grund för vår verksamhetsplanering och vårt systematiska kvalitetsarbete. Förvaltningens kompetensråd har en samordnande och rådgivande funktion gentemot ledningsgruppen och är ledningsgruppens verktyg för en effektiv kompetensförsörjning. Kompetensrådet utarbetar, utifrån avdelningarnas sammanställda kompetensbehov, en kompetensutvecklingsplan på förvaltningsnivå. Av resultatet i Socialstyrelsens öppna jämförelser kan konstateras att Växjö kommun står sig väl i jämförelse med såväl jämförelsekommuner, länet som riket vad gäller kompetensutvecklingsinsatser. Exempel på kompetensutveckling under 2018: En kartläggning har genomförts kring behovet av specialistsocionomer och socialhandläggare i förvaltningen. Syftet har varit att undersöka och kartlägga hur vi på olika sätt kan möta de behov som finns inom individ- och familjeomsorgen genom 5 För nyckeltalet saknas uppgifter för jämförelsekommunen Kalmar. 15

144 att inrätta nya typer av tjänster. Kartläggningen visar att det föreligger ett behov av specialistsocionomer i verksamheten. Förslagsvis ska specialistsocionomer verka som ett stöd till ordinarie socionomer och svara för introduktion inom rättspraxis, handledning, yrkesutveckling samt verksamhetsutveckling. Majoriteten av förvaltningens chefer har under året deltagit i utbildningen Hälsofrämjande ledarskap. Syftet har varit att utveckla ledarskapet och stärka chefernas kompetens i att arbeta främjande och förebyggande för att förhindra sjukskrivningar. Växjö kommun är en av 15 kommuner som under 2018 har deltagit i Socialstyrelsen projekt för att använda BBiC-variablerna (Barns behov i centrum) för systematisk uppföljning av verksamheten. Förvaltningen har under året även fortsatt implementera och utbilda i Signs of safety som är en modell för att utreda, bedöma och följa upp barns säkerhet och skydd inom den sociala barnavården. Tillgänglighet Tillgänglighet innebär att det är lätt att få kontakt med verksamheten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och dialog. Verksamheterna är fysiskt tillgängliga. Väntetid Tillgänglighet i meningen väntetid är en viktig kvalitetsaspekt ur den enskildes perspektiv. När det gäller ansökan om försörjningsstöd är det ofta väntetiden innan påbörjad utredning som är problematisk, och inte utredningstiden i sig. Avgörande för vad som kan anses vara en rimlig väntetid vid nybesök för ansökan om försörjningsstöd, är hur angeläget den biståndssökandes behov är. Enligt ett uttalande av Justitieombudsmannen (JO) bör väntetid för ett första personligt besök inte överstiga 14 dagar i de fall behovet inte bedöms vara omedelbart. 16

145 Nyckeltal tillgänglighet och service - väntetid Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök, till beslut inom försörjningsstöd, median Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd väntat längre än 14 dagar, andel (%) Källa: Kolada I tabellen redovisas väntetiden från besök till beslut vid ansökan om försörjningsstöd. Väntetiderna för 2018 ligger på samma resultat som föregående år. Sökande av arbetsmarknadsskäl prioriteras enligt 5-dagarsregeln, vilket innebär att sökande inom 5 dagar från ansökan erbjuds ett första besök för planering och utredning kring arbetsmarknadsinsatser. Väntetiden för ett första nybesök ligger på gränsen för vad JO har uttalat som acceptabelt. Inom missbruks- och beroendevården är väntetiden för nybesök max tre dagar. Om ärendet är akut ordnas tid som regel samma dag. Inom budget- och skuldrådgivningen får invånare som ringer en besökstid redan vid kontakttillfället. Tillgänglighet och service Kommunen ska säkerställa att medborgare i olika former av krissituationer får ett professionellt bemötande och stöd, oavsett när behovet uppstår. Vi har därför en socialjour med socionomer hela dygnet alla dagar. Med jourverksamhet menas att vara beredd på kommande händelseutveckling och där verksamheten omedelbart kan nås per telefon, ge råd och stöd, göra en professionell bedömning och vid behov vara på plats exempelvis hos en familj inom högst två timmar. Medborgarkontoret i Araby erbjuder medborgarna service och tjänster med hög tillgänglighet. Under mer begränsade tider lämnas liknande service i Lammhult och i Braås. Medborgarkontoret på Teleborg är under planering, där det arbetas med att lösa lokalfrågan. Under 2018 har ett arbete pågått med att utreda och kartlägga förutsättningarna för att knyta ihop Växjölöftets insatser, Familjecentralen, Araby Park Arena, Medborgarkontoret, Landningsbanan och civilsamhällets insatser till ett sammanhållet Mottagnings- och etableringscentrum. Under arbetet har förslag på och diskussion kring inrättande av ett statligt servicekontor i Araby uppkommit, och dialog har påbörjats med ansvarig myndighet. I väntan på beslut avvaktas ytterligare ansatser till ett sammanhållet Mottagnings- och etableringscentrum. Digitalisering Under året har vi arbetat med flera digitaliseringsprojekt i förvaltningen. Genom digitalisering kan våra verksamheter bli mer tillgängliga och effektiva samt förenkla vardagen för både invånare och medarbetare. 17

146 Exempel på det digitaliseringsarbete som har genomförts under 2018: E-tjänsten Mina sidor har varit i bruk sedan 2017 för personer som söker ekonomiskt bistånd. Från och med december 2018 aktiveras e-tjänsten automatiskt för berörda växjöbor. E-tjänsten gör det möjligt att se när ansökan kom in och när den behandlas, få besked om någon handling saknas, se vilket beslut som fattats och varför, när och hur mycket pengar som betalas ut, vem som är handläggare samt få information om hur beslutet kan överklagas. På Willans park har tjänsteguider varit närvarande vid ett par tillfällen för att vara behjälpliga i användningen av e-tjänsten. Utbildnings- och informationssatsningar har genomförts riktade till såväl personal som berörda växjöbor. Under 2019 har arbetet med Mina sidor fortsatt genom att möjligheten till notifikationer via SMS har utvecklats och lanserats. Växjö kommun har köpt in en robotmjukvara för att automatisera processer i verksamheten. Förvaltningens mjukvara kallas för Algot eller den digitala medarbetaren. För att effektivisera verksamheten ska vi automatisera det ekonomiska biståndet, men även andra processer så som upplåsning och lösenordsbyte i våra verksamhetssystem. Det pågår vidare ett arbete med att utveckla en e-tjänst för nyansökan och återansökan av ekonomiskt bistånd, vilket är en förutsättning för att så småningom automatisera det ekonomiska biståndet. För besökare i receptionen på Willans park har ett arbete påbörjats avseende digital incheckning. Under 2018 har möjligheten lanserats för medarbetare inom Växjö kommun att göra orosanmälningar digitalt. Under 2019 kommer arbetet fortsätta genom att utveckla digital orosanmälan även för privatpersoner via kommunens hemsida. Det pågår ett digitaliseringsarbete gällande den sociala beredskapen i fråga om att våra tjänstemän och politiker ska kunna fatta beslut i enskilda ärenden digitalt. Växjö kommun har under 2018 anslutit sig till den nationella tjänsten FamiljehemSverige.se, utvecklad av SKL. Syftet med anslutningen är att underlätta verksamheten kring familjehem genom att personer som är intresserade av att vara familjehem, jourhem, kontaktfamilj eller kontaktperson anmäler sitt intresse via hemsidan. Växjö kommun har vidare anslutit sig till det digitala hjälpmedlet BarnSam. Det är en applikation som underlättar genomförandet av de lagstadgade samtalen som socialtjänsten har med familjehemsplacerade barn. I appen får barnet svara på frågor med hjälp av symboler i form av glada och ledsna gubbar. Metoden frigör tid för socialsekreterare att samtala med barnet och bidrar till stärkta relationer. 18

147 Under 2018 lanserades det mobila boendestödet för boendestödjare inom socialpsykiatrin. Det innebär att boendestödjare har en applikation i sin tjänstetelefon och kan dokumentera i brukarens journal direkt i verksamhetssystemet. På så vis behöver inte personalen återvända till kontoret för att dokumentera via datorn. Det mobila boendestödet har en planeringsmodul, Lifecare planering, kopplad till appen där boendestödjare kan se de besök som ska göras under arbetspasset. Appen kan också användas för att planera verksamheten och personalens scheman. För den personal som arbetar i den sociala beredskapen utanför kontorstid har möjligheten till extern åtkomst till verksamhetssystemet utvecklats under året. Effektivitet Resurserna utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål för verksamheten. Vi har uppnått kommunfullmäktiges övergripande mål att bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram. Nationella jämförelser Årligen sammanställs resultat från jämförelser inom socialtjänsten, arbetsmarknadsområdet och vuxenutbildning som analyseras och utgör en grund för förbättringar. Rapporterna ger en indikation på Växjö kommuns resultat i förhållande till våra jämförelsekommuner och ett genomsnitt för Kronobergs län och samtliga kommuner i landet. Våra jämförelsekommuner för 2018 är Eskilstuna, Gävle, Halmstad, Kalmar, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad, Luleå, Nacka och Skellefteå. Resultaten ger en bild av inom vilka områden vi uppnår goda resultat samt vilka våra utvecklingsområden är. 19

148 Socialstyrelsens öppna jämförelser inom socialtjänsten Av resultatet i Socialstyrelsens årliga öppna jämförelser kan konstateras att Växjö kommun står sig väl i jämförelse med såväl jämförelsekommuner, länet som riket vad gäller kompetensutvecklingsinsatser och förekomsten av rutiner och överenskommelser. På flera områden pågår ett utvecklingsarbete. Inom ett par områden där Växjö kommun inte uppfyller kraven är dock verksamhetens upplevelse generellt sett är att samarbetet fungerar väl. Däremot saknas en övergripande plan mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden, vilket betraktas som ett förbättringsområde. Resultatet visar vidare att systematisk uppföljning för utveckling av verksamheten utgör ett förbättringsområde för samtliga verksamhetsområden, med undantag för ekonomiskt bistånd där statistiska uppföljningar redovisas månatligen. Vid en jämförelse kan konstateras att det är ett utvecklingsområde även bland andra kommuner. Resultatet av registerdata inom verksamhetsområde ekonomiskt bistånd visar att Växjö kommun har en högre andel biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd och mycket långvarigt ekonomiskt bistånd i förhållande till jämförelsekommuner, andra kommuner i länet och riket. Resultatet hör sannolikt samman med kommunernas olika flyktingmottagande samt enskildas möjligheter att etablera sig på den lokala arbetsmarknaden, utifrån exempelvis utbildningsbakgrund och hälsa. Vad gäller kostnader för utbetalt ekonomiskt bistånd, andelen invånare som är arbetslösa (såväl med som utan ersättning) samt andelen invånare med låg inkomst, uppvisar Växjö kommun låga siffror vid jämförelse. Kostnad per brukare Under 2018 har kostnad per brukare (KPB) genomförts, som är en metod för kostnadsberäkning av olika insatser. Under året påbörjades ett arbete för att säkra ett enhetligt, sammanhållet och ändamålsmässigt arbetssätt för metoden. Rutinerna kopplas till det övergripande målet om säkerställd statistik i förvaltningen (se avsnittet internkontroller nedan) och arbetet kommer att fortsätta under Individ- och familjeomsorg Ett sätt att visa en bild av hur effektivt socialtjänstens arbete bedrivs är att mäta andelen barn, ungdomar och vuxna som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad utredning eller insats. Målsättningen är att kommunens utredning och insatser ska leda till att den enskilde inte behöver fortsatt stöd från socialtjänsten. 20

149 Ej återaktualiserade ett år efter avslutad utredning eller insats Andel (%) Barn 0-12 år Ungdomar år Vuxna (21 år+) med missbruksproblematik Källa: Kolada Andel barn mellan 0-12 år som inte återaktualiserats inom ett år efter avslutad insats eller utredning visar på en positiv utveckling i jämförelse med föregående år. Resultatet för 2018 visar att 80 procent (85 % flickor och 77 % pojkar) inte kommer tillbaka efter insats eller utredning. Från att haft en nedåtgående utveckling under senaste åren pekar resultatet för 2018 i positiv riktning, för såväl flickor som pojkar. Andel ungdomar mellan år som inte återaktualiserats inom ett år efter avslutad insats eller utredning visar en nedgång med 8 procentenheter från föregående år. När det gäller andel vuxna med missbruksproblem som inte återaktualiserats inom ett år visar resultatet en nedgång på fyra procentenheter i förhållande till föregående år. Resultatet för 2018 avser 77 % kvinnor och 69 % män. Arbetsmarknad Resultatet för årets nationella jämförelser inom arbetsmarknadsområdet visar att antalet deltagare som anvisats till kommunala arbetsmarknadsåtgärder i Växjö kommun har minskat med 130 deltagare från år 2017 till Trenden är den motsatta för samtliga jämförelsekommuner. Störst andel deltagare inom arbetsmarknadsverksamheten har avslutat sina insatser efter mellan 6 och 24 månader. Andelen är lägst efter mer än 24 månader. I länet och majoriteten av jämförelsekommunerna är det vanligast att insatserna har avslutats inom tre månader. Vad gäller andel personer som vid avslut i arbetsmarknadsverksamheten överfördes till annan myndighet nära dubblerades 21