Lars Rosander Tomas Söreling Kommunhuset Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag.

Transkript

1 Sammanträdesprotokoll 1 (21) Plats och tid Sal Balder, Valhall, Hultsfred kl Beslutande Se särskild närvarolista Övriga deltagande Lars-Erik Rönnlund, kommunchef Britt Olsson, sekreterare Utses att justera Lars Rosander Tomas Söreling Kommunhuset Tid för justering Underskrifter Paragrafer Sekreterare Ordförande Justerande. Britt Olsson. Fredrik Eirasson. Lars Rosander Tomas Söreling Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats av protokollet Kommunkansliet Underskrift. Britt Olsson

2 Sammanträdesprotokoll 2 (21) KF 126/2012 Meddelanden 1. Redovisning av anslagen för oförutsedda medel Till kommunfullmäktiges förfogande: Anslag från årets början Anslaget 2012 Återstår kronor kronor kronor Till kommunfullmäktiges förfogande för särskilda ändamål (löneökningar med mera) Anslag från årets början Anslaget 2012 Återstår kronor 0: kronor 2. Delårsrapport från Regionförbundet i Kalmar län och revisorernas granskning av densamma. 3. Revisorernas granskning av Hultsfreds kommuns delårsrapport överlämnas för kännedom. 4. Information av Hans Eriksson och Petra Bjälefors om Leva livetprojektet. 5. Information från överförmyndare Jennie Conradsson, Överförmyndare i samverkan. 6. Länsstyrelsens beslut Anita Bergh blir ledamot i kommunfullmäktige efter Susanne Sjöblom och till ersättare efter Anita Bergh utses Sture Persson.

3 Sammanträdesprotokoll 3 (21) Kommunstyrelen KF 127/2012 Dnr 2012/ Motion från Lennart Davidsson, KD, om flytt av naturreservatet Alkärret i centrala Hultsfred s beslut beslutar remittera motionen för beredning till kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Fullmäktigeledamot Lennart Davidsson, KD, har lämnat en motion om flytt av naturreservatet Alkärret i centrala Hultsfred. I motionen omtalas naturreservatet Alkärret som är beläget nära sjön Hulingen och numera närmaste granne med nybyggnationen av bostäder som pågår inom området Strandlyckan, kvarteret Sjölunden. Motionen avslutas med förslaget att ge kommunstyrelsen i uppdrag att undersöka möjligheterna att hitta ett alternativt område för naturreservat i stället för nuvarande Alkärret så att detta kan snyggas till och anpassas till den närmaste omgivningen.

4 Sammanträdesprotokoll 4 (21) KF 128/ /7 Fråga till Lars Rosander om miljö- och byggnadsnämndens ordförande uppträdande s beslut beslutar att frågan är besvarad av Lars Rosander. Ärendebeskrivning Socialdemokratiska fullmäktigegruppen har genom Mattias Wärnsberg ställt fråga till kommunstyrelsens Lars Rosander om det är förenligt med kommunens policy att miljö- och byggnadsnämndens ordförande bagatelliserar ärendena, uppträder med dålig attityd och uttalar sig på ett oseriöst sätt. Lars Rosander besvarar frågan på sammanträdet.

5 Sammanträdesprotokoll 5 (21) IT-kontoret Informationsstrategen KF 129/2012 Dnr 2012/ Bredbandsprogram s beslut beslutar anta det nya bredbandsprogrammet samt att det nya programmet med dess bilagor ersätter den bredbandsstrategi som antogs i fullmäktige 86/ Ärendebeskrivning Hultsfreds kommun måste spela en aktiv roll för att under den kommande tioårsperioden påskynda etablering av ny digital infrastruktur, främst utbyggnad av öppna fibernät. De digitala motorvägarna är lika viktiga för kommunens utveckling som vägar och järnvägar. Programmet beskriver inte bara vad kommunen vill uppnå och varför det är angeläget för kommunen, utan pekar även ut exempel på hur kommunen bör engageras sig i frågan. Relaterade dokument är Riktlinjer för kommunalt bredbandsstöd och Förslag till bredbandsbudget Förslaget till bredbandsprogram är följande: Bredbandsprogram Sammanfattning Tillgång till god digital infrastruktur är minst lika viktig för Hultsfreds kommun som vägar och järnvägar. Därför måste kommunen agera för att stimulera utbyggnaden. Det finns begränsade möjligheter att få bidragsstöd de närmaste åren. För Hultsfreds kommuns vidkommande är uppbyggnad av ett eget fibernät inget realistiskt alternativ, åtminstone inte under nuvarande förutsättningar. I stället ska vi stimulera marknadsaktörerna, och hjälpa konsumenter som inser värdet av bättre bredbandsanslutning. För att nå målet att 90 % av våra invånare och arbetsställen ska kunna beställa minst 100 Mbit/s bredband till jämförbara nationella priser senast 2017 kommer även viss kommunal finansiering att krävas. Vad vill vi uppnå? Alla som vistas i Hultsfreds kommun ska ha tillgång till så konkurrenskraftiga digitala tjänster som möjligt. 90 % av våra invånare och arbetsställen ska kunna beställa minst 100 Mbit/s bredband till jämförbara

6 Sammanträdesprotokoll 6 (21) nationella priser senast Slutmålet är att alla fastighetsägare som vill, ska kunna ansluta sig till en bredbandsleverantör via optofiber inom tio år. Utöver fasta anslutningar ska man i Hultsfreds kommun kunna använda mobila bredbandstjänster, på de flesta bebodda och besökta platserna. Kommunen ska spela en aktiv roll för att uppnå detta. Varför är det viktigt? Tillgång till god digital infrastruktur är minst lika viktig för Hultsfreds kommun som annan infrastruktur i form av vägar och järnvägar. Argumenten för konkurrenskraftig infrastruktur är desamma oavsett om det handlar om asfalterade vägar eller digitala motorvägar. Alla som väljer att bo, arbeta, studera, besöka eller driva företag i vår kommun måste enkelt kunna nå resten av världen. Infrastruktur har traditionellt varit en nationell angelägenhet, men så är det inte längre. Den tjänstesektor som tjänar pengar via tele- och datanäten förväntas numera även direkt eller indirekt finansiera de vägar de åker på. Tilltron till att marknaden löser tidigare statliga utmaningar är stark och inte omotiverad. Men kommersiella aktörer tar inte utan kraftfull reglering ansvar för att utbudet är jämnt fördelat över landet. Och Hultsfreds kommun tillhör normalt inte vinnarna när dessa aktörer prioriterar sina satsningar. Därför måste utbyggnaden av digital infrastruktur i vår kommun stimuleras med alla rimliga medel som står till buds. Hur ska vi agera? Underlätta för marknadsaktörer Hultsfreds kommun ska av tjänsteleverantörer och nätbyggare uppfattas som en möjliggörare, inte som ett hinder för utbyggnad. Utan att bortse från de lagar och regler som gäller kan detta åstadkommas utan kostsamma investeringar. Till exempel genom upplåtelse av kommunal mark, tillstånd att fräsa spår i asfalterade gator eller trottoarer, snabb och effektiv handläggning av grävtillstånd och andra ärenden, låg taxa för återställning efter schakt, och genom att informera om samförläggningsmöjligheter och samordna sådana insatser. För att komma i fråga för kommunala stödinsatser krävs att den infrastruktur som byggs är öppen för andra, enligt PTS definition av öppet nät. Kommunen är också en stor och viktig kund i de nät som etableras. Därför bör allmänhetens infrastrukturintresse vägas in vid upphandlingar och inför eventuell förläggning av kommunägd fiber. Stimulera och stötta privata initiativ Att nå målet % av befolkningen kommer att kräva stora insatser av invånarna själva. Hela modellen för statligt landsbygdsstöd bygger på att grupper av intresserade individer går ihop och försöker lösa problemen själva. I den processen kan kommunen vara behjälplig på många olika sätt. Bland annat med kartor och fastighetsuppgifter, samlingslokaler för stormöten, råd och anvisningar, information om regelverk och möjligheter

7 Sammanträdesprotokoll 7 (21) till stöd, samordning av parallella projekt och kontaktuppgifter till nyckelroller. Kommunen bör informera om möjligheterna att få bredband via fiber men också ta på sig en aktiv och stödjande roll i den administrativa processen. Förlägg/samförlägg och upplåt kanalisation Så snart kommunen eller någon annan aktör gräver längs sträckor som bedöms som användbara för digital infrastruktur, skall kommunen överväga förläggning av öppen kanalisation. Medfinansiera projekt och utjämna orättvisor Hultsfreds kommun inser att vissa delar av utbyggnaden kommer att kräva ekonomiskt stöd, som inte tillhandahålls av marknaden, staten eller konsumenterna själva. Hur detta stöd kommer till bäst användning kan dock variera över tid. Exempel på insatser är medfinansiering av kanalisation över längre sträckor i accessnätet, eller fibrering av telestationer som idag saknar fibermatning. När kommunen satsar skattepengar på digital infrastruktur så beror det på ointresse från marknaden alternativt orimliga kostnader för konsumenten. Tillsammans med andra offentliga finansiärer ska vi då etablera öppna nät som kan ge våra invånare bättre förutsättningar än de har idag, både prestandamässigt och prismässigt. Inte agera som nätägare För Hultsfreds kommuns vidkommande är uppbyggnad av ett eget fibernät inget realistiskt alternativ, åtminstone inte under nuvarande förutsättningar. En fortsatt samverkan med andra nätägare blir därför en naturlig väg att välja. Offensiva nätägare, tillsammans med många tjänsteleverantörer och konsumenter som inser värdet av en egen satsning på fiberanslutning är i nuläget modellen för såväl tätorter som landsbygd. Kommunen kan bidra på båda sidorna, genom tillmötesgående gentemot nätbyggare och genom information och rådgivning till konsumenterna. Att som kommun ta ansvar för utbyggnad av mobilt bredband eller mobil telefoni är ovanligare, och kommunens roll begränsas här till att vara god kund och upphandlare av mobila tjänster, samt vara tillmötesgående i handläggning av ärenden som rör master osv. Visa på behovet av ytterligare statlig och europeisk finansiering Vi uppskattar att vi med ovanstående insatser kan nå maximalt % av befolkningen, beroende på marknadens och konsumenternas egen vilja. Men för att komma vidare i arbetet med att modernisera den digitala infrastrukturen på landsbygd och i små orter är det helt nödvändigt med ett kraftigt förstärkt stöd från EU och/eller staten. Om kommunen ensam skulle ta på sig det offentligas medfinansieringsansvar kommer avsevärda investeringar att krävas. En kalkyl gjord i Båstads kommun indikerar att bruttokostnaden för att ansluta alla fastigheter med fiberkabel skulle hamna

8 Sammanträdesprotokoll 8 (21) en bra bit över 500 MSEK 1. På samma sätt som Hultsfred via infrastrukturkansliet arbetar intensivt för att påverka en gynnsam utveckling för vår region, måste vi samverka över kommungränserna för att få till stånd ytterligare, och mycket större stöd till en rättvisare fiberutbyggnad. Prioriteringar Ett viktigt villkor för alla kommunens insatser är att de ska bidra till byggande av öppna nät. Under 2012 finns inga kommunala pengar avsatta för medfinansiering av bredbandsutbyggnad. Därför prioriteras inledningsvis insatser för att stimulera marknaden att agera i Hultsfreds kommun. Men även rådgivning, information och stöd till privata initiativ bör prioriteras. Både i tätorterna och på ren landsbygd. Många föreningar kommer troligen att behöva mycket hjälp, vilket kommer att kräva personella insatser. Flerbostadshus i våra tätorter bör redan under 2012/2013 fiberanslutas på marknadsmässiga grunder. Detsamma gäller villaområden där det finns ett stort kollektivt intresse. Kommunens delaktighet intensifieras efter 2014, något som är naturligt då vi kommer längre och längre ifrån ren marknadsmässighet i utbyggnaden. De geografiska prioriteringarna styrs helt av marknadsintresset och aktiviteten/viljan hos konsumenterna. Förväntningar Vi ser tecken på att marknadens tjänsteaktörer anpassar sig till en öppnare syn på digital infrastruktur och försöker hitta nya roller och modeller för att stärka sina positioner. Detta gäller specifikt synen på de Telia/Skanovaägda näten som öppnas upp mer och mer för övriga operatörer. Samtidigt satsar Teliakoncernen stora pengar på att modernisera och förstärka sin infrastruktur, framför allt genom att bygga ut fibernäten. Dessa två faktorer innebär att utbyggnaden på marknadsmässiga villkor får ny kraft och blir motorn i utvecklingen, åtminstone till en början. Hur långt det kommer att bära vet ingen, men Hultsfreds kommun ska stötta alla initiativ som utgår från att leverantör och kund självständigt och utan bidragsstöd driver utvecklingen mot bättre digital infrastruktur. På två tre år tror vi att täckningsgraden för fiberbredband kan öka från nuvarande ca 6 % till 40 % av invånarna. Därefter förväntar vi oss mycket mer ekonomiskt stöd från såväl EU som regeringen för att komma förbi de gränser som marknaden sätter. Med kraftfulla och reglerade satsningar från centralt håll blir det tydligare hur den kommunala medfinansieringen ska användas. (Läs mer om EU-stöd i bilaga 1) 1 Bjäre Kraft har räknat ut att det kommer att kosta 388 MSEK att bygga fiber till de 85 % av Båstads kommuns befolkning som inte redan kan ansluta sig. Båstad har inv. på relativt liten yta, 65 inv/km 2, Hultsfred har utspridda inv, 12 inv/km 2.

9 Sammanträdesprotokoll 9 (21) Dokumentation och uppföljning Kommunen har enligt PBL 2011 skyldighet att beakta behovet av bredband och elförsörjning i sin översikts- och detaljplanering. Vidare påtar vi oss vid antagande av detta bredbandsprogram ett samordningsansvar för bredband. Detta förutsätter att vi löpande hämtar in och dokumenterar status på nät och tjänster. Minst vartannat år ska denna dokumentation uppdateras via enkäter till nätägare. Återkommande mätningar och kartläggningar ska genomföras av oss själva eller andra. Bredbandsprogrammet är ett levande dokument som ska revideras minst vartannat år. Grunddokumentet antas av kommunfullmäktige, medan revisioner godkänns av KS. Alla kommunens större insatser på området bredbandsutveckling ska dokumenteras och utvärderas både före och efter insatsen. Till dokumentet finns också fyra bilagor som handlar om bakgrundsinformation, telestationer i Hultsfreds kommun, beviljade bygglov av telemaster och sammanfattning av företagsenkät om datakommunikation. Yrkande Lars Rosander, C yrkar bifall till förslaget. Beredning IT-chefens förslag Kommunstyrelsens arbetsutskott 279/2012 Kommunstyrelsen 107/2012

10 Sammanträdesprotokoll 10 (21) IT-chefen Informationsstrategen Utvecklingskontoret Östra Smålands Kommunalteknikförbund Miljö- och byggnadskontoret Kultur- och fritidskontoret KF 130/2012 Dnr 2012/ Riktlinjer för kommunalt bredbandsstöd samt förslag till bredbandsbudget s beslut beslutar anta förslaget Riktlinjer för kommunalt bredbandsstöd. beslutar även att godkänna fördelningen av pengarna i de tre potterna som anges i förslaget till bredbandsbudget. Slutligen beslutar kommunfullmäktige att kommunstyrelsen får bevilja medel ur bredbandskontot samt att kommunstyrelsen får besluta om omfördelning av pengarna mellan potterna. Ärendebeskrivning I kommunens Bredbandsprogram anges olika vägar att stimulera bredbandsutbyggnaden i vår kommun. Beslut om finansiella resurser är ett sätt att agera. För att få bästa effekt av de ekonomiska insatserna krävs riktlinjer för hur medlen får användas. har tidigare beslutat 86/ att i kommande budget föreslå att tre miljoner kronor anslås årligen från år Detta för att täcka investeringar i form av medfinansiering alternativt egna satsningar på digital infrastruktur. Förslaget till riktlinjer för kommunalt bredbandsstöd lyder: Riktlinjer för kommunalt bredbandsstöd Kommunstyrelsen föreslås vara beslutsinstans för hur stödet löpande beviljas. De kommunala bredbandspengarna fördelas på tre olika potter, som kan variera i inbördes storlek beroende på aktuella behov. 1. Större samverkansprojekt (där exempelvis EU kräver kommunal medfinansiering) 2. Stöd till byalagsföreningar, villaföreningar etc där marknaden inte är tillräckligt aktiv 3. Generella infrastruktursatsningar (på exempelvis kanalisation i

11 Sammanträdesprotokoll 11 (21) samband med annan schaktning, underskottsfinansiering för återställning av asfalt etc.) Större samverkansprojekt där exempelvis EU kräver kommunal medfinansiering Under perioden och troligen även senare, kommer vi att aktivt agera för att med stöd av EU och i samverkan med andra kommuner/organisationer bygga digital infrastruktur. Beroende på omfattning och effekt av sådana satsningar kommer kommunal medfinansiering att krävas. Stöd till föreningar Endast föreningar kan söka kommunalt bredbandsstöd från stödpott 2. Fiberanslutning av eller kanalisation till fastighet, som kostar mer än kr kan komma ifråga för stöd. Varje fastighetsägare förväntas själv betala upp till kr för sin fiberanslutning. Stödet behovsprövas från fall till fall och utgår med 30 % av den överskjutande kostnaden eller max 5000 kr/anslutning. Exempel: En villaförening har undersökt vad det kommer att kosta att fiberansluta de 80 medlemsfastigheterna, och fått veta att det kostar kr/fastighet. Max kommunalt stöd blir i detta fall: 30 % av 5000 = 1500 kr * 80 fastigheter. Föreningen kan ansöka om stöd med kr. Om föreningen fått differentierade priser på fastigheterna kan kommunen välja att antingen räkna med ett medelvärde för samtliga, eller endast ge stöd till dem som har avsevärt högre kostnad än övriga. Det kommunala stödet utgår endast om inga andra stödformer redan ersatt hela merkostnaden. Föreningen är skyldig att också söka finansiering från andra håll, t ex nätägarens delfinansiering eller statliga bidrag via länsstyrelsen. Det totala stödet får aldrig överstiga 100 % av merkostnaden. Kraven på öppenhet i de fibernät eller kanaler som etableras med hjälp av kommunalt stöd är desamma som för landsbygdsstöd och kanalisationsstöd. Generella infrastruktursatsningar Kanalisation, dvs tomrör för fiber, bör förläggas i samband med egen eller andras schaktning eftersom det är schaktningskostnaden som är den enskilt största posten vid fiberförläggning. Staten bidrar vid sådan kanalisation med upp till 50 % av förläggningskostnaden, och det ankommer på kommunen att se till att dessa bidrag sökes. Dock måste man inför varje samförläggning värdera det framtida behovet av fiber på just denna sträcka. En annan aspekt är om det finns ett marknadsintresse för kommunförlagd kanalisation. Helst ska kommunen redan vid förläggning av tomrör ha en köpare/intressent på kanalisationen. Ett särfall utgör här de sex telestationer som saknar fibermatning. En kalkyl bör tas fram för att värdera hur man bäst tillgodoser behoven kring dessa

12 Sammanträdesprotokoll 12 (21) stationer. Återställning efter schakt, speciellt i tätorter, är även det en stor kostnad för nätägare. Kommunernas pris för denna återställning skiljer sig markant från kommun till kommun. Enligt kommunens Bredbandsprogram ska vår taxa för återställning efter fiberschaktning vara låg, vilket kan medföra underskott för ÖSK. Detta underskott kan kompenseras via bredbandsstödet. Beredning IT-chef Stefan Wittlocks förslag Kommunstyrelsens arbetsutskott 280/12 Kommunstyrelsen 108/2012

13 Sammanträdesprotokoll 13 (21) Motionsställaren KF 131/2012 Dnr 2011/ Motion från Ove Karlsson, S, om att det behövs tydliga regler och riktlinjer om kommunens internetuppkoppling och spelevents s beslut beslutar att motionen anses bifallen i och med antagna Riktlinjer för extern användning av kommunens internet. Ärendebeskrivning Fullmäktigeledamot Ove Karlsson, S, har lämnat in en motion i vilken han förespråkar att tydliga riktlinjer arbetas fram och fastställs för hur kommunens internetuppkoppling ska kunna användas då föreningar anordnar spelevents. beslutade 116/ att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Arbetsutskottet beslutade 328/ att remittera motionen till IT-chef Stefan Wittlock. IT-chefen har sammanställt ett förslag till riktlinjer för kommunens internetuppkoppling och spelevents. Förslaget lyder: Riktlinjer för extern användning av kommunens internet Allmänt Grundprincipen är att kommunens internetförbindelse inte är tillgänglig för privat användning. Kommunen abonnerar på en internetuppkoppling, dimensionerad och avsedd för användning av anställda i deras yrkesutövning och studerande i studiesyfte. Undantag från grundprincipen Inom kommunal verksamhet Allmänheten har möjlighet att koppla upp sig till internet via kommunens nät under ordnade former. Så sker exempelvis vid våra bibliotek, på fritidsgårdar och i viss utsträckning på våra äldreboenden. Ansvaret för internetanvändningen och information om vilka regler som gäller åligger i dessa fall den verksamhetsansvarige (bibliotekschef, fritidschef etc). I denna undantagskategori kan även speciella arrangemang sorteras in. Om en skola eller fritidsgård på egen hand eller tillsammans med externa parter ordnar exempelvis ett LAN-party, så är det respektive verksamhet som har

14 Sammanträdesprotokoll 14 (21) ansvar för att alla känner till förutsättningar och regler för sådana tillställningar. IT-kontoret ska alltid tillfrågas i god tid inför sådana arrangemang, för att hinna tillgängliggöra rätt nät, och eventuellt hjälpa till med andra teknikinställningar. Då föreningar hyr eller lånar lokaler där kommunen har nät Endast föreningar med utsedd ansvarig person har möjlighet att använda kommunens internet, i samband med att de hyr eller lånar lokaler, där kommunen har datanät. Särskild ansvarsförbindelse måste undertecknas av den ansvarige. Tanken med detta undantag är att det ska vara möjligt att arrangera exempelvis LAN-partyn utan att kommunen står som medarrangör. IT-kontoret ska alltid tillfrågas i god tid inför sådana arrangemang, för att hinna tillgängliggöra rätt nät, och eventuellt hjälpa till med andra teknikinställningar. Om föreningens önskemål föranleder extraordinära arbetsinsatser från ITkontoret (brandväggsinställningar, nya logiska nät etc) debiteras denna arbetstid som extrahyra. Observera att tillgång till kommunens internet aldrig är en rättighet för en förening. Kommunen avgör från gång till annan om det är möjligt att upplåta nätet. Information om regler De regler som gäller då extern part använder kommunens internet ska meddelas användaren. En förening som undertecknar en ansvarsförbindelse är skyldig att känna till och följa dessa regler. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutade godkänna Riktlinjer för extern användning av kommunens internetabonnemang enligt 109/ Beredning 116/11 Kommunstyrelsens arbetsutskott 328/2011, 281/2012 IT-chefens svarsskrivelse Kommunstyrelsen 109/2012

15 Sammanträdesprotokoll 15 (21) Motionsställarna KF 132/2012 Dnr 2011/ Motion om att göra kommunfullmäktige mer intressant för ledamöter, medborgare, åhörare och massmedia s beslut beslutar att motionen är besvarad i och med följande - en ny arbetsordning har antagits i kommunfullmäktige - arbetet med översyn av den politiska organisationen ska startas upp - presidiet kan bevaka frågorna om utveckling och utbildning med mera. Ärendebeskrivning Fullmäktigeledamöterna Ove Karlsson, S, Susanne Sjöblom, M, och Lars Rosander, C har lämnat in en gemensam motion om att utveckla kommunfullmäktige. I motionen föreslås att fullmäktige tillsätter en permanent beredning med uppdrag att arbeta med frågor som - utveckling av demokrati i fullmäktige och utbildning av ledamöterna - hur kommunens politiska organisation ska se ut - att styrelsen och nämnder samt kommunala bolag, med jämna intervaller, redovisar sina verksamheter i kommunfullmäktige. remitterade motionen 108/ till kommunstyrelsen. Arbetsutskottet remitterade motionen till arbetsgruppen för översyn av kommunfullmäktiges arbetsordning för yttrande. I samband med att arbetsordningen har arbetats om har några av punkterna i motionen beaktats. Arbetsgruppen tillstyrker motionens förslag att fullmäktige låter tillsätta en särskild fast fullmäktigeberedning bestående av en representant vardera för partierna som är representerade i fullmäktige. Beredningens uppdrag blir att arbeta med att utveckla formerna för kommunfullmäktiges verksamhet och möten samt i övrigt fullföra de uppdrag som åläggs av fullmäktige. Yrkande Lars Rosander,C, yrkar bifall till förslaget. Beredning

16 Sammanträdesprotokoll 16 (21) 108/2011 Kommunstyrelsens arbetsutskott 306/2011, 238/2012 Förslag till svar från arbetsgruppen Kommunstyrelsen 110/2012

17 Sammanträdesprotokoll 17 (21) Ekonomikontoret Kommunkansliet KF 133/2012 Dnr 2011/ Anvisning av pengar för beredningar och utbildning i kommunfullmäktige 2012 s beslut beslutar att anvisa kronor ur kommunfullmäktiges anslag för oförutsedda behov för att täcka uppkomna sammanträdeskostnader i samband med revideringen av arbetsordningen för fullmäktige. Ärendebeskrivning I arbetet med revideringen av fullmäktiges arbetsordning har två möten ägt rum under 2011 och fyra möten under För dessa möten finns inga pengar avsatta utan det har belastat fullmäktiges ordinarie budget. Årets fyra möten har kostat kronor och detta belopp föreslås nu anvisas ur kommunfullmäktiges anslag för oförutsedda behov samt att beloppet överförs till fullmäktiges budget. Beredning Kommunstyrelsens arbetsutskott 284/2012 Kommunstyrelsen 111/2012

18 Sammanträdesprotokoll 18 (21) Socialnämnden Ekonomikontoret KF 134/2012 Dnr 2012/ Begäran om tilläggsanslag för hjälpmedel s beslut anslår 1 844,7 tkr till socialnämndens budget 2012 för att täcka kostnader för de hjälpmedel som togs över från landstinget 1 januari Ärendebeskrivning Socialnämnden beslutade 103/2012 att begära 1 844,7 tkr för att täcka kostnader för de hjälpmedel som togs över från landstinget 1 januari Från och med 1 januari 2012 samordnar Landstinget i Kalmar län inte längre hanteringen av hjälpmedel åt kommunerna i länet. Elva av länets kommuner har gått samman för att hantera inköp, lagerhållning och administration av hjälpmedel i syfte att skapa en effektiv hantering. I samband med att kommunerna tog över ansvaret fick de också lösa ut befintliga hjälpmedel som redan finns i kommunerna. Restvärdet på dessa var, för Hultsfreds kommuns del, ,25 kr och belastar i sin helhet socialnämndens utfall för Då detta är en engångskostnad som var svår att uppskatta i förväg finns inga medel avsatta för denna kostnad i socialnämndens budget. Länets kommuner har hanterat kostnaden på olika sätt. En del har, liksom Hultsfreds kommun, låtit kostnaden belasta socialnämnden medan andra kommuner har valt att bokföra den under kommunstyrelsen. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att socialnämnden får belasta egen budget 2012 med 1 844,7 tkr i överensstämmelse med nämndens delårsrapport per 31 augusti. Beloppet täcker de kostnader som uppkom i samband med övertagandet av hjälpmedel från landstinget 1 januari Beredning Socialnämnden 103/2012 Kommunstyrelsens arbetsutskott 290/2012 Kommunstyrelsen 112/2012

19 Sammanträdesprotokoll 19 (21) KF 135/2012 Rapport från Regionförbundets verksamheter s beslut Informationen är mottagen. Ärendebeskrivning Per-Inge Pettersson, C informerar om - i Kalmar län görs stora satsningar inom gröna näringar - Träregion Småland - Turism till Småland, 33 kommuner gör gemensam informationsinsats

20 Sammanträdesprotokoll 20 (21) NÄRVARO-/RÖSTNINGSLISTA Fullmäktigeledamot Tjänstgörande ersättare Närvarande Ja Nej Ja Nej Ja Nej 1 Lars Rosander, C x 2 Mattias Wärnsberg, S x 3 Åke Nilsson, KD x 4 Per-Inge Pettersson, C x 5 Carola Nilsson, S x 6 Lennart Beijer, V x 7 Gunilla Aronsson, C x 8 Jonny Bengtsson, S x 9 Åke Bergh, M x 10 Lennart Davidsson, KD x 11 Gunilla Abrahamsson, S Edgar Hofvergård, S x 12 Ulf Larsson, C x 13 Konny Bogren, S x 14 Sievert Andersson, M x 15 Pia Rydh, V x 16 Carina Littorin, MP x 17 Tomas Söreling, S x 18 Anders Andersson, KD x 19 Torbjörn Wirsenius, FP x 20 Ove Karlsson, S x 21 Pär Edgren, M x 22 Agneta Bergman, S x 23 Mats Fransson, C Lennart Eklund, C x 24 Dennis Larsson, S Sylve Rydén, S x 25 Monica Bergh, KD x

21 Sammanträdesprotokoll 21 (21) NÄRVARO-/RÖSTNINGSLISTA Fullmäktigeledamot Tjänstgörande ersättare Närvarande Ja Nej Ja Nej Ja Nej 26 Tommy Ejnarsson, V x 27 Sofie Lagergren, C Lennart Odengrund, C x 28 Agneta Malmqvist. S x 29 Gunvor Nilsson, M x 30 Lars Lundgren, C x 31 Tommy Rälg, S x 32 Runa Petersson, KD x 33 Torben Lundholm, MP x 34 Fredrik Eirasson, C x 35 Lars Thorstensson, M x 36 Rosie Folkesson, S x 37 Jonny Sigvardsson, C x 38 Patrik Hag, S Christel Rudiger- Karlsson, S x 39 Börje Karlsson, C x 40 Eva Svedberg, S x 41 Stig Andersson, S x 42 Göran Berglund, SD x 43 Magnus Rydlund, V Anna Westerlund, V x 44 Tommy Johansson, C x 45 Anita Bergh, M x Närvarande 45/45