Glada barn, skrattande föräldrar

Transkript

1 N YHE TE R F RÅ N P E T R U S FÖ R SA M L I N G Glada barn, skrattande föräldrar BIBELN DET VAR EN BRA FILM! INTRESSANT TEMA ATT DET ÄR HOBBITEN SOM RÄDDAR BYN TILL SLUT! Om Utmanad kyrka: Skriba enkät: Vad sku du vilja fråga Gud? sid 5 sätten som vi utför vårt uppdrag på utvecklas ständigt. DET PE -S FIL VISST! sid 5 Gnistan: BIBELN VAR NOG EN FÖREGÅNGARE! FÅ FILMER HAR TEMAN SOM INTE HITTAS DÄR. MÖJLIGTVIS PULP FICTION? OCH SAGAN RINGEN, O BRAVEHEAR HMM, DET HAR JA ALDRIG TÄNKT PÅ. K JAG BORDE SE DEN P FRÅN DEN SYNVINK Daniel Björk sid 6 HMM. VINCENT OCH JULES ÄR JU PRECIS SOM RÖVARNA PÅ KORSET - DÄR DEN ENA ÅNGRAR SIG TILL SLUT. sid 6 ELLER TJA. KANSKE LÄSA ORIGINALET?

2 2 NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING Kris leder till förnyelse Enligt kyrkans forskningsrapport ( ) hör knappt 77 % till den lutherska kyrkan i vårt land. För 30 år sedan hörde 92 % till kyrkan. Dessutom har 26 % av medlemmarna de senaste åren funderat på att lämna kyrkan. År 2011 döptes 78 % av de nyfödda barnen. Fyra år tidigare var siffran 84 %. Det är oroande för kyrkans ledning och oss anställda att medlemsantalet går ned, men det mest alarmerande är ändå förändringen i det som man tror på. Det här märks speciellt bland unga i åldern år, det vill säga den grupp som potentiellt är kyrkans framtid. För mera detaljerade uppgifter se Mikael Nyströms artikel Utmanad Ledaren kyrka på sidan fyra i denna tidning. För ett par veckor sedan diskuterade de förtroendevalda, de ledande tjänstemännen och kyrkoherdarna i Helsingfors kyrkans kris. Medlemsantalet i Helsingfors ligger strax under 60 %, vilket betyder att 4 av 10 personer inte hör till kyrkan. Fullmäktiges tidigare ordförande, sanitetsgeneralmajoren i reserven Timo Sahi, konstaterade att det inte finns någon samfällighet i hela norra Europa som har så stora resurser som Helsingfors kyrkliga samfällighet. Men medlemsutvecklingen Goda nyheter Gilgil, Kenya går brant nedåt. Vad beror det på? Jag anser att vi inte får nöja oss med att konstatera att folks inställning har ändrat. Vad skall vi göra i denna situation? Pastor Teemu Laajasalo, nybliven kyrkoherde i Kallion seurakunta i Helsingfors, konstaterade vid samma krismöte att kyrkan på 30 år har förlorat 15 % av sina medlemmar. Antalet anställda har under samma tid mer än fördubblats från till ! Man behöver inte vara någon krutuppfinnare för att förstå att det är något i arbetet som inte fungerar. Kyrkoherde Laajasalo konstaterade träffande att det inte blir plats för några medlemsinsatser i en kyrka med så många anställda. Folket tycker att de anställda får sköta församlingsarbetet. De är så många att de inte behöver några medhjälpare! Dessutom är balansen mellan den inåtriktade och utåtriktade verksamheten snedvriden. Av den inåtriktade verksamheten går % av arbetsinsatsen till att ta hand om de färdigt friska och rättfärdiga, för att använda Jesu eget uttryck. Många anställda ryggar för utmaningen att träna medlemmarna till ett aktivt medansvar i evangelisation, gudstjänster och diakoni där behoven att hjälpa ensamma, utslagna, sjuka och fattiga är skriande. Nu måste församlingarnas vision och verksamhet förnyas och bli mera utåtriktad. Kyrkans adelsmärke är en utåtriktad verksamhet. Jag tror att kyrkans andliga och ekonomiska kris kan leda till en verklig förnyelse. Vi behöver mindre fastigheter och färre men mera motiverade anställda som har Guds Ord som rättesnöre. Anställda som tillsammans med sina församlingsmedlemmar skapar en modig och utåtriktad församling. Då skulle Nya Testamentets tanke med oss kristna förverkligas: vi är medlemmar i Kristi kropp. Nu behövs förnyelse. Församlingen skall enligt Martin Luther leva i ständig reformation! Inte som nu i en allt mera cementerad stagnation. Jag önskar er en välsignad och fin sommar! Låt oss be om förnyelse i vår församling! BENGT LASSUS KYRKOHERDE SOF Vi svängde ut till den stora landsvägen och Magnus körde om en lastbil. Strax efteråt såg vi honom polisen med upplyft hand. Varför körde du om på förbjudet område? Magnus svängde på huvudet och såg bakåt. Åh nej! Han hade kört över de gula räfflorna utan att tänka på det. Polisen bad att få se körkortet. Vet du om att ditt körkort är ogiltigt? frågar polisen. Nej, det får inte vara sant! Men det är det. Två trafikförseelser, det blir inte lätt att komma ur den knipan. Det går inte att komma undan med en böteslapp. Man måste infinna sig i rätten några dagar senare, så är det i Kenya. Nu är det bara den lilla haken att vi skall lämna landet om två dagar. Jag bad, bad och bad medan Magnus förhandlade med polisen. Han fick ett erbjudande att komma undan med en mindre summa, alltså en muta. Jag sade åt Magnus att det är inte är någon konst att säga att mutor är fel när man inte prövas, det är när man prövas som man skall visa att man verkligen tror att det är fel. Då insåg han vad han höll på att göra och fick kraft och mod att fortsätta förhandla. Efter ännu flera böner och några telefonsamtal till en polisbekant får vi fara. Utan mutor, utan rättegång. Polisen förlät oss, men ännu större är att Gud förlät oss och han påverkade poliserna och hindrade oss från att falla för frestelsen att ge en muta. Tack himmelske Far! ANNA DAHLBACKA PETRUS FÖRSAMLINGS MISSIONÄR, KENYA Vittnesbörden kommer från församlingsmedlemmar i Petrus eller från vänner och bekanta till dem. En bibelvers för sommaren: Jesus sa: Tjuven kommer bara för att stjäla, slakta och döda. Jag har kommit för att de skall ha liv, ja, liv i överflöd. Joh 10:10 Barnatro Så gråt ej mera Det ska bli så bra Kom ta min hand Här finns jag Jag ger dig skydd nu för allt omkring dig Och jag finns här, gråt ej mer Orden i sången på Disney-skivan fyller hela bilen. Det är lille Tarzans adoptivmamma, apan Kala, som sjunger för sin människoson. Men det vet inte fyraåringer i baksätet. Mamma, är det Gud som sjunger det här? frågar hon. Jag säger något i stil med att det inte är det, att det är en karaktär i en film. Men att det skulle kunna vara det, att Gud tycker just precis så mycket om oss. Och det vet hon ju. Det är ju därför hon tänkte på honom. Om hon vet något, min älskade fyraåring, så är det att Han bryr sig om henne. Självklart är hon älskad av Gud. Kolumnen Ett par kvällar tidigare har hon bett aftonbön. Hon tackar för sina föräldrar och speciellt mycket för sin lillebror som hon tillägger att hon älskar mest av allt. Hon ber att han ska få sova gott i natt. Hon ber de facto att alla i hela universum ska sova gott i natt (så om du sov extra bra en natt för en tid sedan vet du vem som blev bönhörd). Speciellt lillebror. Och du också, Gud. Kanske? Ja, jag ber också att du ska få sova gott, Gud. Självklart ska Gud också få sova gott. Kanske inte lika bra som lillebror, men gott nog. Påskdagens gudstjänst firar vi i Sverige tillsammans med fyraåringens kusiner. I samband med nattvarden får man tända ett böneljus och det vill min dotter göra. Och det är givet vilken bön ljuslågan symboliserar; bönen om att hon ska få bli fri från sina allergier. Att hon ska sluta kasta upp av ägg, få ont i magen av mjölk och utslag av tomat. Den bönen har min dotter burit på så länge hon kan minnas, och ännu längre. Inte är den desperat, inte är den varje dag. Inte är den anklagande trots att bönesvaret låter vänta på sig. Självklart hör Gud hennes bön. Att som förälder få se den tro som växer fram i min dotter är oerhört fascinerande. Hon räknar med Gud. Han är så oerhört självklar. Där vi vuxna ifrågasätter, kräver bevis, hellre fäller än friar har hon en tro som är okonstlad, bergfast och absolut. En barnatro i ordets allra mest bokstavliga betydelse. Min fyraåring pratar med Gud utan att fundera på om någon tycker att det är konstigt att hon gör det. Min fyraåring har aldrig tvivlat på om Han hör hennes böner. Min fyraåring är enormt medveten om hur älskad hon är av universums skapare. Min fyraåring har en tro som jag också kan längta efter ibland, en tro som hon tack och lov drar mig närmare. Varje dag vill jag att mina barn ska veta att det finns en god Gud som håller dem i sin hand. Varje dag vill jag att de ska veta att de är unika, underbart skapade. Att de är kallade att visa kärlek. Att det som ögat ser aldrig är det viktigaste. Att själviskhet är fel väg. Att det ska bli så bra. Att de får ta Hans hand. Att Han ger dem skydd för allt omkring dem. Att Han är här, att de inte behöver gråta mera. AMANDA AUDAS-KASS

3 NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING 3 Rakt på sak om skriban! Daniel Aarne Niklas Bäckström Kim Ramsay Filip Dahlberg Lina Nyberg Wilma Dahlström Daniel Aarne, Niklas Bäckström och Kim Ramsay har alla tre nyligen gått skriban och blivit konfirmerade. Filip Dahlberg, Lina Nyberg och Wilma Dahlström har alla tre både skriban och konfirmationen framför sig! Varför ville du gå i skriban? Daniel: För att lära mig och för att lära känna nya mänskor och gud. Niklas: För jag vill möta gud. Kim: Det hör ju till saken. Vad ser du fram emot med din konfirmation? Daniel: Roliga stunder. Niklas: Att bli konfirmerad. Kim: Konfirmationsfesten, då ser jag mina kusiner igen. Vad är intressant med kristenhet? Daniel: Man lär sig något nytt varje dag. Niklas: Att man i några länder måste hålla sin tro hemlig. Kim: Gud älskar dig no matter what. Vad är konstigast? Daniel: Var är gud? Niklas: Jungfrufödseln Kim: Jungfrufödseln. Vad sku du vilja fråga Gud? Daniel: Varför finns jag? Niklas: Hur kan man möta dig? Kim: Varför? En bra sak som Jesus gjorde: Daniel: Gav folket något att tro på. Niklas: Han bär andras synder. Kim: Lärde om kärlek och gemenskap o.s.v. Varför vill du gå i skriban? Filip: Jag tror att det kommer att vara en bra upplevelse. Lina: För att lära känna nya mänskor och få uppleva hur det är att gå i skriba. Wilma: För att jag vill bli medlem i kyrkan och jag vill bli konfirmerad. Vad ser du fram emot på skribalägret? Filip: Ha roligt och träffa nya mänskor. Lina: Att få vara med mina vänner och andra mänskor på Lekholmen. Wilma: Ha roligt och umgås med nya mänskor. Vad är intressantast med kristenhet? Filip: Hur mycket den har påverkat världen (positivt och negativt.) Lina: Jesus liv. Wilma: Gud och Jesus. Vad sku du vilja fråga Gud? Filip: Vet inte, inget tror jag. Lina: Om han på riktigt skapade världen? Wilma: Hur var det i Jerusalem? Vad är coolast: präst, kantor, diakonissa, missionär? Filip: Missionär (?) Lina: Präst Wilma: Kantor Skulle du hellre ta med dig en bibel eller en psalmbok till en öde ö? Filip: Bibel, tror jag :D Lina: Psalmbok Wilma: Bibel RUFUS HEDENGREN Tvåspråkig missionsfest i Helsingfors Mässcentrum: Den globala kyrkans uppdrag Årets missionsfest med temat Du har ett uppdrag går av stapeln den 7 9 juni. De svenskspråkiga festdagarna är ett samarbete med Matteus, Johannes och Petrus församlingar i Helsingfors. Festplats är Helsingfors Mässcentrum i Böle. Den här sommaren arrangerar Finska Missionssällskapet de svensk- och finskspråkiga missionsfesterna samtidigt och på samma plats i Helsingfors. Det betyder att festdeltagarna erbjuds ett stort och varierande programutbud. Stefan Djupsjöbacka, kontraktsprost och kyr- koherde i Johannes församling, säger att årets betet. Jag hoppas att fes- är aktuella i missionsar- missionsfest i Helsingfors ten i Helsingfors kan ge för tankarna till den globala kyrkans utmaningar. i missionens tecken, säger ny inspiration för arbetet Vi påminns om att det Djupsjöbacka. mesta av missionsarbetet runtom i världen utförs i världens storstäder. Mission är samarbete Också i Helsingfors finns många av de kulturer och Syftet med Missionsfesten är att inspirera språk representerade som deltagarna och församlingarna samt att göra missionsarbetet mera känt. Missionsfesten är denna gång en jättetillställning där finska och svenska missionsfestdeltagare kommer samman för att under ett veckoslut fundera på vårt uppdrag som kristna i världen, säger Marika Björkgren- Thylin, chef för svenska sektionen vid Finska Missionssällskapet. De svenskspråkiga deltagarna erbjuds delvis eget program, men det ordnas också tvåspråkiga programpunkter. Därtill kan besökarna naturligtvis delta i det finska programutbudet. I det svenskspråkiga programmet kommer vi särskilt att tala om församlingsarbete och utvecklingssamarbete i Etiopien och länderna kring floden Mekong i Sydostasien, säger Björkgren-Thylin. Det svenskspråkiga programmet har planerats av en arbetsgrupp med representanter från Johannes, Petrus och Matteus församlingar i samarbete med Finska Missionssällskapets svenska sektion. Gäster från Etiopien och Thailand Gäster från Etiopien och Thailand deltar i det svenskspråkiga programmet. Pennapa Wuttimanop, koordinator för Alliance Anti Trafic i Thailand, verkar inom ett projekt som genom att stöda kvinnor ekonomiskt och socialt försöker förebygga människohandel. Besöket hör samman med Finska Missionssällskapets utjämningskampanj som i år stöder kampen mot människohandel i Mekongområdet. Från Mekane Yesuskyrkan i Etiopien kommer Bekure Daba, ledare för evangelisationsarbetet bland kvinnor i Etiopien, samt Tadelech Loha, koordinator för kvinnoarbetet. Alla program är öppna för allmänheten. Ingen förhandsanmälan behövs till missionsfesten. Det svenskspråkiga programhäftet hittar du här: För mera information kontakta Finska Missionssällskapets informatör Joanna Lindén- Montes, tfn , e-post joanna.linden-montes@ finskamissionsallskapet.fi JOANNA LINDÉN-MONTES

4 4 NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING Kyrkan i siffror Kyrkans forskningscentral har vart fjärde år sedan 1967 gett ut en analys av kyrkans verksamhet. Den färskaste: Utmanad kyrka, Evangelsk-lutherska kyrkan i Finland åren utkom i början av detta år. Det är en inbunden bok på 415 sidor som i sin helhet också hittas på webben med tex bokens titel som sökord. Det finns mycker att ta fasta på i boken men här ryms med bara ett litet plock. Kyrkotillhörigheten År 2011 hörde 77,3 % av befolkningen till Evangelisk-lutherska kyrkan. År 2007 var procenten 81,8. För Borgå stifts del var kyrkotillhörigheten 85,2 % år Under perioden lämnade 2,9 % kyrkan och under perioden ,3 %. Dessutom uppgav 26 % att de övervägt att utträda ur kyrkan.vanligaste orsaken till utträde är att man upplever att kyrkan inte har någon betydelse. Var tionde som utträdde angav som orsak (avgörade eller ganska stor betydelse) att kyrkan är för sekulariserad. Många traditionellt troende har lämnat kyrkan. Under 2000-talet har andelen ortodoxa varit konstant, 1,1 %. Övriga trossamfund är nu 1,5 % och år 2007 var de 1,3 %. Registrerade muslimer är tillsammans ca , dvs knappt 0,2 %. Tar man med alla invandrare från muslimska länder blir andelen omkring 1 %. Personer som inte tillhör ett registrerat religionssamfund har på fyra år stigit från 15,9 % till 20,1 %. Religiös identitet Tre av fem finländare beskrev sig själva som kristen lutheran. Det föreligger en viss könsskillnad: av männen ansåg 57 % sig vara lutheraner och av kvinnorna 68 %. Åldern spelar också in, i åldersgruppen år definierade sig 43 % som lutheraner medan motsvarande tal för gruppen år var 82 %. Som ateist beskrev sig 13 % år Det är en markant ökning. År 2007 var procenten 5. Religiös aktivitet När det gäller offentlig religionsutövning placerar finländarna sig i en internationell jämförelse tillsammans med Sverige och Norge bland de minst aktiva. 7 % deltar minst en gång per månad i något religiöst evenemang. Motsvarande procent är på Filippinerna 87, i USA 45, på Irland 61, i Slovakien 43, i Tyskland 16, osv. År 2011 uppgav 6 % av finländarna att de minst en gång per månad deltar i en gudstjänst och lika vanligt var det att man deltar i någon annan församlingsverksamhet. 45 % uppgav att de minst en gång per år deltar i ett religiöst evenemang. 21 % uppgav att de ber dagligen och 53 % att de ber minst en gång per år. Motsvarande siffror för år 2007 var 27 %, repektive 66 %. År 2011 läste omkring 5 % Bibeln varje vecka. Kristna föreställningar Allt färre omfattar de kristna dogmerna. De som uppgav att de tror på Gud enligt den kristna trosläran var 47 % år 1999 och 27 % år För unga var siffran mycket lägre, år 2011 bara 15 % hos åringar. Att Jesus är Guds son tror 41 %, att han har uppstått från de döda 36 % och på jungfrufödelsen 28 %. För fyra år sedan var motsvarande procenttal 63, 57 och 50. Procenterna minskar i rasande takt. Då få regelbundet läser Bibeln eller deltar i en gudstjänst blir följaktligen bibelkunskapen i gemen svag och Bibelns mysterier lösryckta och svårbegripliga. Syn på äktenskapet Olika frågor kring kyrklig välsignelse av registrerade patnerskap och könsneutrala äktenskap har livligt ventilerats den senaste tiden. År 2011 ansåg 45 % att äktenskapet bör bevaras som ett förbund mellan en man och en kvinna (helt eller delvis av samma åsikt). Helt eller delvis av annan åsikt var 42 %. Hälften ansåg (helt eller delvis av samma åsikt) att registrerade parnerskap borde ha möjlighet till kyrklig välsignelse, medan 27 % var helt eller delvis av motsatt åsikt. Förrättningar År 2011 föddes barn och av dem döptes 78 %. Fyra år tidigare var andelen döpta 84 %. Det är stora regionala skillnader. I Helsingfors döptes endast hälften av barnen. Vanligaste orsaken (39 %) är att man inte på barnets vägnar vill besluta om medlemskap i ett religiöst samfund. Att så många barn blir utanför en kristen gemenskap är bekymmersamt. År 2011 var andelen kyrkliga vigslar 53 % av ingågna äktenskap. År 2007 var andelen 60 % och år %. Kyrkliga jordfästningar förrättades år 2011 för 95 % av de avlidna. Även 69 % av dem som inte hörde till kyrkan fick en kyrklig jordfästning. Missionen Hälften av kyrkans anställda ansåg det viktigt att starkare än nu stöda missionen. Stödet för missionen håller ändå på att minska. För yngre präster är missionen mindre viktig. Antalet missionärer har minskat från 445 år 2003 till 337 år Missionen och den internationella diakonin ser enligt rapporten ut att vara i ett brytningsskede. En ny, mera toppstyrd struktur håller på att utarbetas. Religion i det offentliga rummet Den blomstertid nu kommer har diskuterats mycket och år 2011 förhöll sig 64 % mycket positivt till att den sjungs på skolavslutningar och endast 2 % mycket negativt. Mer än tre av fem var positivt inställda till religionsundervisningen i skolorna och en femtedel negativt. Till att bära ett kors som synligt halssmycke ställder sig 45 % mycket eller ganska positivt och 3 % mycket negativt. Väckelserörelserna De väckelskristna stöder kyrkan. Av dem som besöker väckelserörelsernas sommarfester deltar tre av fem i den lutherska kyrkans verksamhet minst en gång i månaden. Av kyrkans anställda stod 14 % nära pietismen och 13 % nära den evangeliska rörelsen. De av kyrkans anställda som hör till en väckelserörelse är mer hängivna kyrkans lära och mer aktiva i sin religionsutövning samt framhäver i sitt arbete undervisandet av Guds Ord och missionen. Förväntningar Endast en fjärdedel anser (helt eller delvis samma åsikt) att kyrkan tydligare bör hålla sig till Bibelns läror. Som kyrkans viktigaste uppgift ansåg 74 % (samma eller delvis samma åsikt) att kyrkan bör stå upp för de svaga, fattiga och utslagna. MIKAEL NYSTRÖM Daniel Björk, kaplan: Som kyrka behöver vi aldrig vara rädda eller oroliga då tiderna förändras. Vårt uppdrag är evigt och oföränderligt men sätten som vi utför vårt uppdrag på utvecklas ständigt. För att möta dagens utmaningar behöver vi inse att åtminstone följande har förändrats: 1) Vi är inte längre en folkkyrka, utan vi är en missionsorganisation i ett post-kristet land. 2) Vi kan inte längre vara en stel och byråkratisk institution, utan en dynamisk rörelse av överlåtna efterföljare till Jesus som vill lära av honom och bli som han. Lärjungaskap går vidare från person till person genom nära relationer. 3) Vi är inte en professionell organisation där anställda sköter allt, utan varje troende behöver få upptäcka sina gåvor och komma i funktion i Guds rike. Gunilla Riska, diakonissa: Det första är att lyssna. Vi har fått två öron och en mun. Vi behöver ärligt se och veta hur livet är i dagens Finland. Man kan vinna en debatt men förlora en människa. För det andra: att vara trogen sig själv. Endast om kyrkan vet vem och vad hon är, kan hon möta och finnas till för andra. För det tredje: Kyrkan är Guds församling på jorden. Som enskild församlingsmedlem är jag ansvarig för min egen vandring, inte för hela kyrkan. Min bön blir då: Herre Jesus Kristus, jag ber att Du leder mig på Dina vägar, för Ditt namns skull. Susanna Pimenoff, församlingsaktiv, företagare: Det viktigaste är att ha ett levande evangelium som väcker tro, och att genom det bygga upp ett frivilligarbete.

5 NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING 5 Bildtext 1 Rubrik? Ludde här vill veta vem du är, vill veta vem du är just du som sitter där! Under Luddesången som sjungs i början av varje Musiklek klappar föräldrar och barn i händerna medan handdockan Luddehunden sjunger för barnen och de turvis får berätta vad de heter. Ofta är det så spännande att man måste gömma sig bakom mammas rygg. Det är barnarbetsledare Susanna Sussi Leskinen som för Luddes talan. I sitt jobb får Sussi ofta besöka skolor och förskolor där hon leder rörelsesånger, dramatiserar bibelberättelser och berättar om Jesus. Men det kan väl vara här, bland glada barn och skrattande föräldrar i Musiklek som hon trivs allra bäst. När barnen börjar i gruppen sitter de oftast helt stilla och iakttar allt som händer. Men i något skede glömmer de att Blygseln är som bortblåst då mjukduren kommer fram. vara blyga och kommer ivrigt fram för att undersöka mjukdjuren som jag tagit med. Ännu vildare blir det när de skrattande och tjutande rider i mammas famn till sångerna Tigertåg eller 4 farliga fiskar. De stunderna hör nog till det bästa i mitt jobb, säger Sussi. Glad blir jag också när föräldrar berättar om hur barnen hemma leker Musiklek med sina dockor och mjukdjur, eller när familjen åker förbi kyrkan och barnen börjar sjunga på Luddesången. Föräldrarna som deltar i Musiklek tillsammans med sina barn lär ibland känna varandra väldigt bra eftersom en del kommer med i gruppen år efter år i takt med att de får nya barn. En av dem är Anna Laurström som kommit hit sedan hon fått sin första son för 10 år sedan. I dag är hon här med yngsta sonen Otto. Det är aldrig något klagande om att inte vilja fara till musiklek, och mina två äldre barn verkar också ha bara goda minnen härifrån. Min Indianen och björnen. Att få klä ut sig hör till det roligaste i Musiklek. Bildtext 4 10 åring har till exempel fortfarande vänner som han träffat här. Och för oss föräldrar är det fint att få träffas, samtala och dricka kaffe tillsammans. Att det på Musiklek talas om den kristna tron för barnen ser hon inte som ett problem. Jag tycker det är bra att de talas om tron här och att det görs på barnets nivå. Det är lätt för dem att förstå och det kommer naturligt i samband med leken, säger Laurström. Sussi som har jobbat med barnarbetet i församlingen i 13 år har sett många av de barn som deltagit i Musiklek växa upp och fortsätta att delta i församlingens verksamhet. När man som barn får vara med i församlingen är det helt naturligt att komma med också som ung vuxen. Många av ungdomarna som börjat i barnklubbarna när de var små har följt med i församlingen som lekledare i klubbar och på barnlägren på sommarhemmet Björkebo, säger Leskinen. Det hör till det bästa när mänskor märker hur bra det kan vara i församlingen. RUFUS HEDENGREN

6 NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING Att möta Jesus Jag kommer alltid att ta hand om dig. Du är trygg hos mig. Lägg ner ditt liv och lita på mig. Det är Jesus röst som talar ut ord av liv och välsignelse. Rösten möter mig där själ, ande och hjärta korsar varandra. När jag mötte Jesus, för första gången insåg jag inte att han skulle ta mig med på ett äventyr som skulle visa sig vara så mycket större än jag någonsin skulle kunna greppa. Jag insåg inte då vilken livsförvandlande kraft det fanns i hans närvaro, i hans ömma ord och i hans kärlek. Det finns ingenting som kan slå en dag tillsammans med Gud! Jag säger precis som psalmisten David; hellre lever jag en dag med Gud än tusen dagar någon annanstans. Mitt hela väsen kan inte sluta att förundras över Guds löften till oss som älskar honom. Hans närvaro får mig att skratta, gråta, glädjas, dansa och sjunga. När Gud just nu drar mig djupare in i sitt hjärta än någonsin tidigare får jag bli påmind över hur hans helande ord och hoppfulla löften ständigt varit och är aktivt verksamma i mitt liv. Min önskan är att få vara ett levande vittne om att det som blivit sått under tårar skall få skördas under jubel, inte p.g.a. mina talanger utan O FE KAF h c o ning grill v r o k Varfest! O VALKOMMEN PA EN HARLIG FEST FOR HELA FAMILJEN! FESTPROGRAM I KYRKAN. i MUSIKLEK-GRUPPERNA 16.5 MEDVERKAR. TO SODRA HAGA KYRKA VESPERVAGEN VÅRTORG UTE & INNE MED BALLONGSHOW, MINIBOLLHAV, ANSIKTSMÅLNING, ERI LOTT METE m.m. för att Gud alltid är närmare oss än våra egna hjärtslag. Han vill vara med oss i vårt djupaste djup, röra vid varenda del av vårt inre. Han vill tala ut ett nytt namn över mitt och ditt väsen; du är arvinge till en kung, du är barn till universums härskare. Jag vet inte hur det är med dig, men jag vill inte leva en enda dag utan honom! Tillsammans med Gud vill jag besegra jättarna i mitt liv, ta i besittning det arv jag fått som dotter till honom och förstå vidden, höjden, bredden och djupet i allt som han är! Jag vill lära mig att vila i hans närvaro. Och den underbaraste rösten som existerar viskar igen. Viskar till djupet av mitt väsen om äventyr, passion, kärlek, glädje, trofasthet och tålamod. Viskar om att inte pressa fram något själv, om att inte springa från ruta 1 till 10 utan att först ha stannat vid ruta 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9. Var är du just nu? Är du vid ruta 2 eller 8? Var du än är vill din och min himmelska Pappa möta dig där och viska till ditt och mitt hjärta: Jag kommer att fullborda det verk jag påbörjat i dig! Jag skall inte lämna dig ensam utan jag skall komma till dig! EDITH KORTEKANGAS Gnistan Arkitekten Rabbe Tiainen ritar förutom byggnader också serier om vardagsbetraktelser. Här är ett av hans alster. BIBELN DET VAR EN BRA FILM! INTRESSANT TEMA ATT DET ÄR HOBBITEN SOM RÄDDAR BYN TILL SLUT! DET PÅMINNER OM BIBELN. EN UTVALD PERSON SOM RÄDDAR HELA FOLKET! -SAMMA TEMA FINNS I JÄTTE MÅNGA FILMER; AVATAR, MATRIX, STAR WARS. VISST! KOM MED DU OCKSa! O 6.. Talkolager o OCH SAGAN OM RINGEN, OCH BRAVEHEART... pa BJORKEBO ] !] BIBELN VAR NOG EN FÖREGÅNGARE! FÅ FILMER HAR TEMAN SOM INTE HITTAS DÄR. MÖJLIGTVIS PULP FICTION? HMM, DET HAR JAG ALDRIG TÄNKT PÅ. KANSKE JAG BORDE SE DEN PÅ NYTT FRÅN DEN SYNVINKELN. Tycker du om att fixa eller feja? Petrus sommarhem i Vihtis är i behov av små förbättringar. Vi åker ut varje morgon och det går bra att delta en eller flere dagar! Mat och kaffe serveras. Varmt välkommen med! Anmälan senast 12.8 till bodil.sandell@evl.fi eller HMM. VINCENT OCH JULES ÄR JU PRECIS SOM RÖVARNA PÅ KORSET - DÄR DEN ENA ÅNGRAR SIG TILL SLUT. ELLER TJA. KANSKE LÄSA ORIGINALET? Rabbe Tiainen -12

7 NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING 7 Profilen Namn: Bodil Sandell Familj: Min man Halvar, 6 barn Arbetsuppgift i Petrus: Diakonissa Mitt jobb känns viktigt för att: man arbetar mitt i brännpunkten av de stora livsfrågorna. Jag har alltid tyckt om: guldkanterna i tillvaron. En fin grej då barnen var små var: Den lugna stunden på morgonen då de vaknade och tultade iväg mot soffan och kröp upp i famnen och så bara satt vi där och morgnade oss tillsammans. Och nu när de är stora: att få växa med dem. Jag sportar helst med: skidåkning. Den sport jag helst ser på: konståkning. Mitt bravurnummer i köket är: äppelchutney. En nulevande person jag skulle vilja intervjua: en av dessa små vardagshjältar som genom svåra livssituationer ändå orkar bära och lotsa familjen vidare. En fin stad i Europa är: Hamburg, min barndomsstad. Då kände jag mig mycket belåten: då det i tidningen stod att jag skrivit 6 laudatur. Det var tryckfel. Ett råd jag kunde ge till ett ungt gift par: tänk så, att nu har vi gift oss och det här satsar vi på. Kärlek är långt också fråga om ett viljebeslut och var rädda om varandra. Då imponerade Gud på mig: då jag under studietiden till sjuksköterska började inse allt som samtidigt måste fungera i kroppen för att livet skall vara möjligt. En blind slump kan inte ha åstadkommit detta. Det bästa med himlen kommer att vara: att få tacka Herren ansikte mot ansikte. Ett bibelord som hjälpt mig: Sök för Guds rike, och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också. Matt 6:33. Namn: Halvar Sandell Familj: Hustru Bodil och 6 barn Arbetsuppgift i Petrus: Kaplan Mitt jobb känns viktigt för att: allt kommer an på att Guds Ord talas, drivs, lyds. Jag har alltid tyckt om: den kristna gudstjänsten. En fin grej då barnen var små var: att de alla var hemma och det hände oplanerade trevliga saker hela tiden. Och nu när de är stora: är det ett särskilt värde i de stunder då man träffar dem. Jag sportar helst med: skidåkning, simning, cykling, promenader och kanske badminton nu i vår. Den sport jag helst ser på: friidrott och ishockey. Mitt bravurnummer i köket: mina döttrar skrattar, men jag svälter inte fastän bravurnumret saknas. En litterär karaktär som jag tycker om: många i Fänrik Stål, de med mod, karaktär och målinriktning. En nulevande person jag skulle vilja intervjua: biskop em. Børre Knudsen i Norge, den första fria biskopen efter nationalkyrkornas tid i Norden. En fin stad i Europa är: stadin, och varför inte Stockholm. Då kände jag mig mycket belåten: då järnridån föll. Ett bra råd jag en gång fått: en människa ska själv hålla reda på sina gränser - ingen annan kan göra det för en. En framtidsdröm jag har: att en rättlärande kristen gemenskap skulle finnas i kontinuitet hos oss ända till världens slut. Ett bibelord som hjälpt mig: Var vid gott mod jag har övervunnit världen. Joh 16:33b. Ständigt nya upptäckter Därför tror jag Om jag ska förklara min kristna tro och varför jag tror, så kan jag göra det på många olika sätt. Jag kan hänvisa till Bibeln, hur den talat till mig och övertygat mig, eller så kan jag hänvisa till alla möjliga logiska, filosofiska, intellektuella och psykologiska motiv för varför en kristen tro för mig framstår som den mest trovärdiga och plausibla livshållningen av alla till budsstående alternativ av världsbilder. Inte att förglömma alla kristna som genom åren gjort ett djupt och outplånligt intryck på mig och som skapat en längtan efter något mer i livet. En viktig orsak för mig att vara kristen är att kristendomen är en så rik och mångfacetterad tradition och att man kan närma sig den från väldigt olika perspektiv och att den stimulerar mig så starkt på en intellektuell nivå. För mig är kristendomen förutom en hjärtats djupa förtröstan och tilllit till Gud och Jesus, även en oerhört stimulerande tanketradition. Jag skulle vilja veta allt och läsa allt som skrivits om kristen tro under tvåtusen år, men det är en omöjlighet. Det är både glädjande och frustrerande att källan är så bottenlös och att den aldrig kan sina. En följd av denna insikt är för mig att jag måste försöka vara mycket ödmjuk i mina ställningstaganden i olika trosfrågor. Som yngre kunde jag vara mera självsäker oberoende vad jag trodde, men med åren blir världen och också den kristna världen allt vidare och större på något sätt. Jag har glidit in och ut ur kristen tro flera gånger under min vandring. Jag har också glidit både hit och dit inom det kristna paradigmet. Det märkvärdiga och ibland ganska frustrerande (kanske mera för andra än för mig) är att detta sökande inte verkar ta slut. Jag har därför börja se min efterhängsna personlighetsstörning som någon sorts märkligt kall och uppgift från Gud. Jag försöker trösta mig med kyrkofader Augustinus ord: Sök Gud, och när du funnit Gud, fortsätt att söka Honom!. En för mig viktig insikt är betydelsen av att binda upp mig själv till ett regelbundet andaktsliv. Hur det andaktslivet ser ut tror jag att varje kristen själv måste avgöra. Det fungerar inte i längden om det inte är rotat i den egna personligheten. Det är andaktslivet som hål- ler tron vid liv. En annan sak som håller tron vid liv är att man på ett sätt som känns naturlig för en själv bidrar till församlingslivet med en egen insats, exempelvis som ledare för en diskussionsgrupp. För mig är också gudstjänsten och mässan central. Först i mogen ålder upptäckte jag till min egen förvåning att den lutherska gudstjänsten känns betydelsefull, djupt meningsfull och helig för mig. TOMAS VON MARTENS, VIKARIERANDE REDAKTIONS- SEKRETERARE OCH REDAK- TÖR VID KYRKPRESSEN Bland dem som svarat på enkäten som fanns med i Petrusbladet 4/2012 har två vinnare dragits. De får varsin Viking Line-kryssning för två personer och meddelas om vinsten personligen. Allsång på Björkebo! Hört om Allsång på Skansen? Nu blir det Allsång på Björkebo! lördagen 17.8 med start kl. 13 från Vespervägen 12. Häng med du också! Avslutningsandakt i Björkebokapellet. Återfärd ca kl Anmälan senast 14.8 till församlingens kansli Björkebo är församlingens sommarhem i Nummela, Hurrinpolku 3. Vi sjunger och får höra sång. Servering med salt och sött till kaffet.

8 8 NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING Medarbetare i Petrus församling Präster Björk Daniel, kaplan Bonde Niklas, församlingspastor Kass Fredrik, församlingspastor, (faderskapsledig) Lassus Bengt, kyrkoherde Sandell Halvar, kaplan Thylin Ronny, kaplan, (faderskapsledig) Sommarens program Gudstjänster Munksnäs kyrka (Tegelstigen 6) följande söndagar kl. 10: 12.5, 19.5 och Högmässa också torsdag 9.5 kl. 10. Åggelby gamla kyrka (Brofogdevägen 12) följande söndagar kl. 10: 12.5, 19.5 och Högmässa också torsdag 9.5 kl. 10. Gudstjänst söndag 21.7 kl. 12. Malms kyrka (Kommunalvägen 1) söndag 12.5 kl. 12. Lovsång och förbön i Åggelby gamla kyrka (Brofogdevägen 12) söndag 12.5 kl. 18. Puls-gudstjänst för alla åldrar. I Månsas kyrka (Skogsbäcksvägen 15) följande söndagar kl : 12.5 och OBS! Puls-gudstjänst också söndagen den 19.5, då hålls Puls kl. 12. Förbön och tack i Munkshöjdens kyrka (Raumovägen 3) följande tisdagar kl. 19: 14.5 och Tempeltjänarna träffas torsdagen den 29.8 kl. 18 i Hagasalen (Vespervägen 12 A). Kvinnobrunch i Hagasalen (Vespervägen 12 A) lördag 11.5 kl Bibeleftermiddag med Stig-Olof Fernström torsdag 5.9 kl i Hagasalen (Vespervägen 12 A). Vårfest i Södra Haga kyrka (Vespervägen 12) torsdagen den 16.5 kl. 17. Välkommen på en härlig fest för hela familjen! Festprogram i kyrkan. Musiklek-grupperna medverkar Vårtorg ute & inne med korvgrillning, ansiktsmålning, kaffeservering, lotteri, minibollhav, ballongshow, mete m.m. Kom du också! Talkoläger på Björkebo Församlingens sommarhem i Nummela är i ständigt behov av små förbättringar. Vi behöver talkofolk som tycker om att t.ex. skrapa, måla, spika, sy, koka, diska, putsa och feja eller klippa gräsmattan. Varmt välkommen med! Vi åker ut varje morgon och man kan delta en eller flera dagar. Mat och kaffe serveras. Anmälan senast 12.8 till Bodil Sandell (09) , eller bodil.sandell@evl.fi Allsång på Björkebo. Har du hört om Allsång på Skansen? Nu blir det Allsång på Björkebo lördagen den 17 augusti med start kl. 13 från Vespervägen 12. Björkebo är församlingens sommarhem i Nummela (Hurrinpolku 3). Vi sjunger och får höra sång, servering med salt och sött till kaffet. Avslutning med andakt i det lilla Björkebokapellet. Återfärd ca kl Anmälan senast 14.8 till församlingens kansli (09) Vi förbehåller oss rätten till ändringar. Välkommen på Kvinnobrunch lördagen 11.5 kl i Hagasalen Talare är Kerstin Mitts, lovsång med Elin Häggblom Litteraturkvällarna börjar igen den 24.9 i Månsas kyrka. Då skall vi avhandla Dostojevskijs Bröderna Karamazov. Boken har över 800 sidor så det lönar sig att börja läsa den redan på sommaren. Sköna lässtunder. - Aicka och Micke Nyström Musiker Björk Rebecka, musikledare Hilli Peter, kantor Diakoniarbetare Nybergh Nina, diakonissa Riska Gunilla, diakonissa Sandell Bodil, diakonissa Barnledare Elo Benita, hjälpledare i Lukasgården Fagerholm Nina, fritidshemsledare i Sockenbacka Leskinen Susanna, ledare för barnarbetet Lundström Marianne, fritidshemsledare i Lukasgården Martikainen Anne-Marie, fritidshemsledare i Tallkotten Sinko Alice, dagklubbsledare Ulfvens Gunilla, hjälpledare i Sockenbacka Sekreterare Lindqvist Monica, församlingssekreterare Hedengren Rufus, informationssekreterare Perret Christoffer, projektsekreterare Ungdomsledare Skogvik Ida-Marie, ungdomsledare Snickars Matias, ungdomsledare Övriga Fernelius Taru, vaktmästare Elzohary Salme, vaktmästare Sjövall Majvor, värdinna Petrus församling Tfn (09) , Fax (09) E-post petrus.fors@evl.fi Hemsida E-post till anställda: fornamn.efternamn@evl.fi (inte åäö) Kansliet öppet må ti 9 13, on och to fr Dessutom kvällstid enligt överenskommelse. Adress Vespervägen 12 A, Helsingfors. Förböns-e-post pray.petrus@evl.fi Förbönsämnen ti förbönskvällar tfn Pro Markus församling rf Björkebo sommarhem rf Pro Lukas rf Pro Lukas referenser enligt sektorer: Förbönstjänst: 25043, Barn och familjearbetet 25302, Där stödet bäst behövs 25315, Ungdomsarbetet 25373, Diakonin Pro Lukas tillhandahåller på kansliet kondoleans- och hyllningsadresser. Verksamhetspunkter Petrus församling har en ny hemsida. Kaplan Daniel Björk hävdar att den är fräsch, ljus, positiv och lättanvändlig. Se om det stämmer på Baggis, Baggbölevägen 17 Björkebo sommarhem, Nummela Grindis, Skaldestigen 2 Kottby kyrka, Metsolavägen 14 Kånala kapell, Plöjarvägen 4 Kårböle kyrka och kapell, Gamlasvägen 6 Lukascentret, Hagasalen, Vesperv. 12 A, vån 2 Lukasgården, Munkstigen 2 Malms kyrka, Kommunalvägen 1 Munkshöjdens kyrka, Raumovägen 3 Munksnäs kyrka, Tegelstigen 6 Månsas kyrka, Skogsbäcksvägen 15 Norra Haga kyrka, Tolarivägen 1 Seuris, Månsasvägen 21 Sockenbacka kyrka, Sockengränden 4 Södra Haga kyrka, Vespervägen 12, vån 3 Viks kyrka, Agronomgatan 5 Åggelby gamla kyrka, Brofogdevägen 12 Nyheter från Petrus, årgång 5, nr 2/2013 Utgivare: Petrus församling, Vespervägen 12 A, Helsingfors. Ansvarig utgivare: Bengt Lassus. Redaktion: Amanda Audas-Kass, Kristina Fernström, Stig-Olof Fernström, Rufus Hedengren, Göran Lindén, Mikael Nyström. Layout: Jaagon Ab/Jenni Signell. Församlingen förbehåller sig rätten till ändringar. Följ med annonseringen i Kyrkpressen.