RAPPORT BARNKONSEKVENSANALYS ÅRSTASTRÅKET ETAPP II

Transkript

1 RAPPORT BARNKONSEKVENSANALYS ÅRSTASTRÅKET ETAPP II SLUTVERSION KOMPLETTERING OCH

2 250277, Barnkonsekvensanalys Årsta Etapp II Titel på rapport: Barnkonsekvensanalys Årstastråket Etapp II Datum: Medverkande Kontaktperson: Pia Ninche, Familjebostäder Konsult: Uppdragsansvarig: Kvalitetsgranskare: Kathrin Nordlöf, Tyréns AB Madeleine Eneskjöld, Tyréns AB Katrin Berkefelt, Tyréns AB Komplettering, , Komplettering Sävlången m.fl. Titel på rapport: Datum: Medverkande Kontaktperson: Konsult: Uppdragsansvarig: Tyréns AB Stockholm Peter Myndes Backe 16 Tel: Säte: Stockholm Org.Nr: Barnkonsekvensanalys Årstastråket Etapp II, komplettering Stockholmshem och JM Johan Brodin, EBAB Kathrin Nordlöf, Tyréns AB Madeleine Eneskjöld, Tyréns AB Författare: Madeleine Eneskjöld och Kathrin Nordlöf Datum: slutversion, februari 2014 Handlingen granskad av: Katrin Berkefelt Datum: slutversion, december Granskningshandling

3 Sammanfattning Detaljplanen för Årstastråket etapp II har som syfte är att möjliggöra ett stråk med ny bebyggelse längs med tvärbanans spår och där skapa en tätare, mer sammanhållen, mångsidig och levande stadsmiljö. Under detaljplaneläggningen genomförs samråd med allmänheten vilket ger dem möjlighet att ta del av förslag och utredningar men även att ge uttryck för sin åsikt. Enligt FN:s barnkonvention ska beslut fattas utifrån barnets bä sta och de har rätt att utrycka sin åsikt. En samrådsprocess kan dock vara svår att anpassa efter barn och deras förmåga att ta till sig information och anal ysera konsekvenser. Med det som bakgrund har en barnkonsekvensanalys tagits fram för Årstastråket etapp II, där barn och unga i årskurs 3, 6, 9 samt gymnasiet kommit till tals genom fokusgruppintervjuer. Två för skolepedagoger har även intervjuats för att föra förskolebarns talan. Uppdr aget syftar dels till att föra fram barnens upplevelser och åsikter rörande Årsta samt till at t bedöma hur planförslaget påverkar deras intressen. Intervjuer med förskolepedagoger visar att barn i förskolorna ofta vistas i de parker, lekparker och grönområden som finns i Årsta. Både förskolor som har och inte har en egen gård ser ett behov av friytor utanför förskolan. Många av barnen i årskurs 3 och 6 ägnar sig åt flertalet aktiviteter efter skoltid såsom fotboll, teater, kör etc. Det är tydligt att den nämnda åldersgruppen rör sig i eller nära Årsta medan elever i årskurs 9 och de intervjuade gymnasieungdomarna rör sig mycket utanför Årsta och ofta åker in till centrala Stockholm. Många av de äldre menar att det inte finns så mycket att göra i Årsta och att den enda egentliga målpunkten för dem är den omtyckta fritidsgården som ligger i anslutning till Årstaskolan. De barn och unga som deltog i intervjuerna har generellt sett en positiv bild av Årsta. De som intervjuats uppger att de känner sig trygga i området och beskriver att de inte är rädda att någon handgripligen ska göra dem något utan att det snarare är mörka platser som kan göra dem otrygga. Några av de otrygga platser som nämns är gångstråket mellan Årsta centrum och Valla torg, stigarna i anslutning till tvärbanans hållplats Valla torg och Årstafältet under kvällstid. När de intervjuade skolbarnen och ungdomarna beskriver Valla torg med omnejd återkommer de till att platsen ser väldigt tråkig ut och att den är tråkig att vistas på. De menar att det är för grått och för mycket betong samt att det inte finns några aktiviteter däromkring. Det finns ingen anledning att uppehålla sig på torget och därför utgör det snarare en passage än en målpunkt. Under intervjuerna återkommer den skateboardramp som tidigare stod placerad vid Valla torg, men som sedan togs bort. Barnen och ungdomarna menade att den utgjorde en målpunkt där många samlades, oavsett om de kunde åka skateboard eller inte. Rampen och samlingsplatsen saknas och under alla intervjuer har en ny sådan önskats. Ytterligare önskemål är exempelvis simhall, gröna ytor, kvällsöppet café, butiker, varierad och färgglad bebyggelse. Förskolepedagogerna menar att det skulle vara bra med mer utmanande lekparker som passar femåringar - med klätterskulpturer och linbana samt en grillplats. Det är ur ett barnperspektiv viktigt att säkerställa möjligheten till friytor för barn som bor i området, både på fritiden och under förskole- och skolaktiviteter. Detta är inte minst angeläget då en ökad bebyggelse i planområdet, samt på Årstafältet, sannolikt kommer att innebära ett stort tillskott av barn. Fri- och grönytorna är viktiga för både fysiskt och psykiskt välmående varför deras betydelse för områdets barn bör tas på allvar. I planförslaget är det befintliga skogsområdet mellan Årsta centrum och Valla torg i anspråktaget för parkmiljö och bebyggelse. Om skogsytan reduceras kommer det sannolikt bli fler barn som nyttjar det skogsområde som finns kvar, vilket leder till ökat slitage och konkurrens. Detta kan leda ill t att barnen måste ta sig längre bort för att få samma möjlighet till rekreation och fri aktivitet som skogen erbjuder idag. För de mindre barnen är det viktigt att de grönytor och parker som erbjuds ligger i nära anslutning ti ll förskolan vilket kan medföra att vistelse i skogen kommer att ske mer sällan. En ökad bostadsbebyggelse kommer att innebära en ökning av barn i området vilket leder till ett behov av fler förskolor. Fler barngrupper som samsas om de befintliga lekparkerna kan innebära en ökad stress enligt pedagogerna då det blir svårare att överblicka vilka barn som är ens egna. Fler barn som samsas om lekparkerna kan även öka risken för olyckor. Av den anledningen är det rimligt att i planförslaget reservera utrymme för lekplatser i proportion till det uppskattade antalet barn i stadsdelen. Det är även viktigt att lekplatserna planeras för hög belastning m ed slitstarka material och frekvent underhåll. I planförslaget sker en förstärkning av kopplingen mellan Årsta centrum och Årstafältet genom att gång- och cykelvägen däremellan definieras och tydliggörs. Stråket är en viktig länk som används av många barn och unga, trots att de påpekat att de känner sig otrygga på flera platser längs vägen. Att det blir en tydligare entré till Årsta centrum och att gångstråket görs om till en trevligare plats som kan upplevas trygg är således b ra ur ett barnperspektiv. En positiv konsekvens av detta är att barns rörelsefrih et ökar och att de både kan vistas och passera området på kvällen samt under de mörkare delarna av året. En ökad bebyggelse innebär en alstring av biltrafik inom planområdet. Det är viktigt att Sandfjärdsgatan och gatan Valla torg inte blir bar riärer som begränsar barnens rörelsefrihet och möjligheter att ta sig till exempelvi s Årstafältet. Det är således viktigt att säkerställa trafiksäkra gatumiljöer samt trygga passager över gatorna som påverkas av ökad trafik (19)

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Barn i planeringsprocessen Uppdraget Avgränsning Metod Genomförande av fokusgruppintervjuer Barns speciika förutsättningar Grönytor Traik Buller Barriärer Konsekvenser av planförslaget Grönområden Lekplatser och förskolegårdar Bebyggelse, utformning och utbud Gångstråk Barriärer och traik Slutsatser och råd inför fortsatt planering Komplettering avseende Sävlången m.l Norr om tvärbanan Söder om tvärbanan Referenser Rörelsemönster och aktiviteter Förskolebarn (19) 4.2 Skolbarn Ungdomar Trygghet Förskolebarn Skolbarn Ungdomar Valla torg Önskemål Förskolebarn Skolbarn Ungdomar

5 1 Inledning Årstastråket är tillsammans med Årstafältet, Söderstaden och Liljeholmen en del av en ny, sammanhängande stadsväv och del i utvecklingen av promenadstaden. Stråket är en viktig länk för att koppla samman Årsta mot Gullmarsplan och en förbindelse till Årstafältet vilken ingår i Stockholms stads översiktsplan från Detaljplanen för Årstastråket etapp II har som syfte är att möjliggöra ett stråk med ny bebyggelse längs med tvärbanans spår och där skapa en tätare, mer sammanhållen, mångsidig och levande stadsmiljö. Områdets närhet till centrala Stockholm och den goda kollektivtrafikförsörjninge n är viktiga förutsättningar. Byggherrar engagerade i planeringen av denna etapp av Årstastråket är Stockholmshem, JM, Familjebostäder och SBC. Sedan 2003 finns ett övergripande planprogram för Årstastråket. 1.1 Barn i planeringsprocessen Riksdagen godkände den 1 december 2010 en strategi för att stärka barns rättigheter i Sverige, utifrån FN:s barnkonvention. Barnkonventionen slår fast att alla beslut som rör barn ska fattas utifrån barnets bästa och att varje barn har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor där de berörs. I FN:s Barnkonvention, artikel 3, tydliggörs att barnens bästa ska prioritera s inför alla beslut som rör dem (SÖ 1990:20). Genom samråd ges allmänheten möjlighet att påverka och ge uttryck för sin åsikt under planprocessen. Samråden är inte alltid anpassade til barnens förmåga att ta till sig information, analysera konsekvenser och uttrycka sin åsikt. Av den anledningen är det värdefullt att genomföra en barnkonsekvensanalys där barnens perspektiv står i fokus. Under programarbetet för Årstastråket (2003) gjorde Stockholms sta d en enkätundersökning bland stadsdelens förskolor samt intervjuer med stadsdelens ungdomsråd för att få in barnperspektivet i planeringen. Även i detta planskede, för Årstastråket Etapp II, har det ansetts viktigt att lyfta fram barn och ungas åsikter. 1.2 Uppdraget För att få särskild kunskap om barn och ungas behov och åsikter har Stockholms stad tillsammans med berörda byggherrar beställt föreliggande Barnkonsekvensanalys. Rapporten beskriver de intervjuades åsikter och upplevelser av Årsta i allmänhet, och planområdet i synnerhet, och belyser ett antal frågor och platser som är av betydelse för dem och som bör beaktas i den vidare planeringen. Rapporten redovisar de konsekvenser som planförslaget har ur ett barn- och ungdomsperspektiv. Resultaten ska användas som underlag i det fortsatta detaljplanearbetet. l 1.3 Avgränsning Föreliggande rapport har framställts parallellt med planskedet. Tyréns konsekvensbedömning utgår således från arbetsmaterial och utkast till illustrationsplaner. 2 Metod Barns deltagande i samhällsprocessen bidrar till att fördjupa demokrati n, utjämnar maktförhållanden och kan på sikt leda till djupare samhällsförändri ng. Vilka metoder som passar bäst för att samla in kunskap om barns åsikter varierar från fall till fall. De metoder som använts i uppdraget är fokusgruppintervjuer med barn och ungdomar, enskilda intervjuer med förskolepedagoger kombinerat med deltagande observation för barn i förskoleåldern. Deltagare har rekryterats från skolor och förskolor, samt en fritidsgård s om ligger lokaliserade i eller nära planområdet. Bild 1. Fokusgruppintervju med barn i Årstaskolan. Urvalet av elever sköttes av ansvarig lärare, antingen genom at läraren valt ut elever, eller frågat vilka som var intresserade av att delta. Deltagandet skedde helt frivilligt. Tyréns har gjort fokusgruppintervjuer med tre elevgrupper på Årstasko lan, årskurs 3, årskurs 6 och årskurs 9. Förutom dessa tre genomfördes även en fokusgruppintervju med gymnasielever boende i Årsta i åldersgruppen år. Totalt intervjuades 23 barn och ungdomar. Fördelningen av flickor och pojkar var jämn, både totalt sett och för respektive fokusgrupp. Förutom barn och ungdomar intervjuades två förskolepedagoger på två förskolor i planområdet, förskolan Skogsbacken och Valla förskola. Intervjun på Skogsbacken gjordes i samband med en deltagande observation med en förskolegrupp ute på mulleutflykt. För att tydliggöra resultaten för de olika grupperna sker resultatredovi sningen i den mån det är möjligt uppdelat på tre målgrupper; förskolebarn, skolbarn som omfattar årskurs 3 och årskurs 6 samt ungdomar som omfattar årskurs 9 och gymnasielever (19)

6 Insamling av information genom intervjuer och observationer genomför des mellan och Det är viktigt att poängtera att urvalet på grund av metod och omfattning inte på något sätt kan sägas representera alla barn och ungdomar i Årsta. Resultatet ska ses som en beskrivning av deltagarnas rörelsemönster, attityder och preferenser. 2.1 Genomförande av fokusgruppintervjuer Intervjuerna har genomförts i form av dialoger och med material i form av kartor över Årsta och planområdet, och med foton på specifika platser. Som stöd i genomförandet användes även ett semistrukturerat frågeformulär, en så kallad intervjuguide. 3.2 Traik Det är inte förrän vid års ålder som barn utvecklat sin förmåga att tolka trafiksituationer. De börjar dock röra sig ensamma i trafiken mycket tidi gare, om än inom ett begränsat område (Sveriges kommuner och landsting, 2005). Barn kan ha svårigheter att sprida uppmärksamheten vilket gör att trafiksystem som är komplexa och oberäkneliga kan innebära svårigheter samt ett riskfyllt beteende (Trafikverket, 2010). I en studie som har genomförts med ett nittiotal barn i olika åldrar visade det sig att mer än hälften av dem kände rädsla inför trafik och bilar. Barnen menade att exempelvi s skymd sikt och trafikanter som inte följer trafikreglerna var orsak till detta. Särskilt barn boende i trafikintegrerade områden (villa- samt innerstadsområ de) kände mer oro inför trafiken än vad barn boende i trafikseparerade områden gjorde (Björklid, P., 1992). Låga fordonshastigheter och undanröjning av hinder som skymmer sikten för barn bör eftersträvas i miljöer där de ofta rör sig (Trafikverket, 2010). Barn, ungdomar och pedagoger var genomgående mycket aktiva i diskussionerna och positiva till att bidra med information om deras aktiv iteter och rörelsemönster, samt erfarenheter och uppfattningar om Årsta. 6(19) Deltagarna fick inledningsvis kort information om syftet med uppdraget och förklaring till varför deras insikter och åsikter är viktiga för den vidare planeringen och utvecklingen av Årsta. Därefter fick eleverna och pedagogerna berätta om sina rörelsemönster både till och från skolan/ förskola och på fritiden. Viktiga målpunkter och rörelsestråk ritades in a eleverna på en karta. Diskussionen handlade därefter specifikt om planområdet och de intervjua des åsikter om området. De ombads även ge förslag på vad som kan förbättras både generellt sett i Årsta och i planområdet. 3 Barns speciika förutsättningar 3.1 Grönytor Generellt sett innebär natur och grönytor en vinst för människors hälsa då den minskar stress, uppmuntrar fysisk aktivitet och minskar hälsorelat erade ojämlikheter. Det finns forskning som antyder att grönytor minskar fetma, inte minst för barn. Detta kan bland annat förklaras av att kvarter med parker underlättar fysisk aktivitet bland barn, särskilt parker med ordna de lekutrymmen. I övrigt har grönytor visat sig ha positiv effekt på barn med ADHD då deras koncentrationsförmåga ökar (Konijnendijk et al., 2013). I Plan- och bygglagens åttonde kapitel understryks att det vid bebyggelse är viktigt att det finns tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse på tomten eller i närheten av denna. Om det inte finns tillräckligt med friyta för både friyta och parkering så ska friyta prioriteras (Plan- och bygglag en 8:9 st2). v Bild 2. Mulleutlykt med förskolebarn

7 3.3 Buller Socialstyrelsen har slagit fast att buller påverkar vår hälsa och därmed även människors möjlighet till en god livskvalité. Den som utsätts för buller får sämre koncentrationsförmåga samt riskerar att drabbas av trötthet. Barn ä r mer känsliga mot buller än vuxna eftersom deras inlärning försämras av bullerstörningar. Särskilt utsatta är barn med hörselnedsättning, l äs- och skrivsvårigheter, ADHD samt barn med annat modersmål än det som talas i klassrummet (Socialstyrelsen, 2013). 3.4 Barriärer Barriärer är hinder som försvårar för en människa att ta sig mellan två platser. Upplevelser av vad som är en barriär och inte är individuellt. Följande barriärer kan vara viktiga att uppmärksamma ur ett barnperspektiv: Hårt trafikerande vägar. Barn kan uppleva att en väg är en barriär vid mindre mängd fordon än vuxna. Järnvägsspår Uppförsbackar Områden som barn upplever som obehagliga. 4 Rörelsemönster och aktiviteter Aktiviteter och stråk som berörts under intervjuerna presenteras i Figur 1: Aktiviteter. Majoriteten av de intervjuade barnen och ungdomarna bor i Årsta. Några har föräldrar som är skilda och där en förälder inte bor i stadsdelen. De barn och unga som deltog i intervjuerna har en positiv bild av Årst a. Flera av dem menar att det är väldigt grönt, fint och fräscht. 4.1 Förskolebarn Intervjuer med förskolepedagoger på två förskolor visar att barn i förskolan ofta vistas i de parker, lekparker och grönområden som finns i Årsta. Många förskolor har en egen gård, men det finns flera i området som inte har det och de är således beroende av kringliggande parker och grönytor. Även de som har egen gård använder de utemiljöer som finns. Det är särskilt viktigt för de äldre barnen på förskolan att ha tillgång till friytor utanför förskolan. Valla förskola och förskolan Skogsbacken gör utflykter ungefär två gånger i veckan i närmiljön. De använder sig gärna av skogen mellan Årsta centrum och Valla torg eller går längre bort med de äldre barnen. De använder även fotbollsplanen, vid tvärbanan, där de har rörelse med barnen. Det är br a med ett område i närheten som är stort och där barnen har utrymme att springa. Det är även vanligt att de går till Årstafältet och leker nära sjön eller i anslutning till den. Ibland tar pedagogerna med barnen till Årstalidspark en där det finns en grillplats eller till Trollparken i Årstaskogen. Det gör de mest under sommarhalvåret eftersom det är en bit att gå och således blir en heldagsutflykt för barnen. De går även till Vättersparken, men mest på sommaren då plaskdammen kan användas. Förskolan Skogsbacken besöker ibland lekparken vid Valla förskola, men det är oftast många barn som leker där eftersom flera förskoleavdelningar ligger i anslutning till den. Förut använde förskolorna lekplatser som ägs av bostadsrättföreningar i stadsdelen, men sedan en tid tillbaka har de fått direktiv att dessa inte får besökas av förskolor för att det blir för stort slitage på lekparken. Ur pedagogernas perspektiv är det bra att kunna gå till lekparker men de uppskattar särskilt närheten till utemiljöer som inte är arrangerade. S kogen innebär riktig natur där barnen kan se rådjur och andra mindre djur. Under skogsutflykterna lär sig barnen hur man beter sig i skogen och det finns många olika aktiviteter och ytor som är fria att utforska. Pedagogerna ser även skogen som ett viktigt komplement i barnens lek då det ger bra motorisk träning. Det är viktigt att bevara skogen, det finns redan ganska många parker och lekparker i Årsta. - Förskolepedagog, Förskolan Skogsbacken De båda förskolorna ligger mycket nära tvärbanan vilket förskolepedagogerna upplever som positivt då det möjliggör resor till andra stadsdelar samt att det utgör ett spännande inslag i barnens närmiljö. Bild 3. Fokusgruppintervjuer med skolbarn på Årstaskolan. 4.2 Skolbarn De allra flesta barnen i årskurs 3 och årskurs 6 har relativt nära till Årstaskolan och promenerar, cyklar eller åker buss 160 dit. De flesta går eller åker ensamma, ibland har de sällskap av ett syskon eller får skjuts av en förälder. På fritiden håller sig de yngre barnen i årskurs 3 i Årsta. De går hem till kompisar eller deltar i olika aktiviteter. Flera spelar fotbol l i Årsta FF och tränar på grusplanen vid Årstabron. Några går även på teater i Årsta folkets hus och är med i kören i Årsta kyrka. När de leker utomhus kan de ibland cykla ner till Årstafältet och leka där. De vistas gärna i Vättersparken där de badar på sommaren och åker pulka på vintern. Dock tycker barnen att parken blivit sämre då en klätterställning som tidigare fanns är borttagen sedan en tid. De leker även på Årstaskolans skolgård efter skoltid. Barnen tycker att skolgården är rolig men säger att det kan vara mycket skräp där ibland. Skogsstigen ned till Valla torg beskriver eleverna i årskurs 3 som väldigt mysig om än lite skräpig ibland. Det finns ett träd längs skogsstigen som kallas vantträdet. Där har förbipasserande hängt upp vantar som tappats på vägen. Detta menar barnen är ett positivt inslag i miljön och fint att titta på. Tidigare gick barnen gärna ner till skaterampen vid Valla förskola. Rampen var en samlingsplats för många men nu är rampen borttagen. På sommaren går barnen gärna och badar i Årstaviken, det finns flera ställen som de går till där men de upplever att det ofta är trångt och mycket människor under soliga dagar. De äldre barnen i årskurs 6 rör sig över ett större område än barnen i årskurs 3. Förutom att träffa kompisar på fritiden har flera av barnen aktiviteter som ligger utanför Årsta. Någon går på dans i Huddinge, en annan rider i Enskede medan en tredje tränar hockey i Bredäng. När de vistas utomhus i Årsta går de gärna till pulkabacken vid Tavelsjövägen under vintern. Där finns även en bra park som barnen uppskattar andra delar av året med bra grusplan som har basketkorgar. Korgarna är slitna, men parken i sig tycker barnen är fint iordninggjord. Flera tycker även om att gå till fritidsgården som ligger i Årstaskolans källar e. Den är öppen för barn från årskurs 6 upp till att de fyllt 18 år. Personalen på fritidsgården är mycket uppskattad av barnen. Barnen använder inte Årstafältet dagligen men det händer att de går d it, till exempel för att åka minimoppe på gamla Årstalänken, ha vattenkrig på Rugbyplanen eller ha picknick. Ibland arrangeras loppis på fältet som några av barnen går till (19)

8 grusplan där de tränar fotboll solbrygga cykelpark, promenader solbrygga pulkabacke Årstalidparken fotbollsplan Årsta ungdomsgård Årstaskolans fotbollsplan Trollparken 8(19) bowling Viktiga större gång- och cykelstråk Viktiga mindre gång- och cykelstråk Viktiga stigar Sjörövarparken Lidl, Årsta torg teater Kyrkskogen fotbollsplan Vallaparken sjön picknick, vattenkrig på rugbyplan solar, passage till McDonalds cyklar, springer, leker Målpunkter Figur 1. Sammanfattning av aktiviteter och rörelsemönster som lyftes fram under intervjuerna. kör i kyrkan titta på spårvagnarna lekpark Ej platsspecifik aktivitet t.ex. promenader, cykling, jogging åker skateboard/long board och minimoppe på Årstalänken Enskede rackethall McDonalds Vättersparken, pulkabacke, plaskdamm m Aktivitetskarta N

9 4.3 Ungdomar Eleverna i årskurs 9 går fortfarande kvar i Årstaskolan medan de intervjuade gymnasieleverna har börjat på olika skolor i Stockholms innerstad eller i kranskommunerna. Bilden av ungdomarnas rörelsemönster och aktiviteter blir därmed också mer splittrad. Ska man göra något kul så får man åka långt från Årsta. Pojke årskurs 9 Under skoldagen går många av eleverna i årskurs 9 till Lidl i Årsta centrum när de inte har så mycket att göra. Där köper man något och hänger på torget. Några enstaka ungdomar har en fritidsaktivitet i Årsta, såsom teater i Folkets hus. Flera uppger att de på kvällstid går till fotbollsplanen på Årstaskolan. Där spelar man fotboll och hänger. Några uppger att de tar sig till Enskede rackethall eller bowlar vid Partihallarna. Flera av ungdomarna säger att de uppskattar Årstafältet men att det mest används sommartid, på vintern finns inget där som lockar. På sommaren ä r ungdomarna gärna där för att sola och några av dem cyklar runt på fältet. Flera uppger att de går över fältet för att komma till McDonalds. Ungdomarna använder även fältet för att promenera eller jogga. På gamla Årstalänken åker flera av de intervjuade moped och några åker även long board. En av eleverna cyklar ofta i cykelparken vid Årsta IP. Där finns cykelbanor i skogen med hopp. Många gillar fritidsgården, som ligger i anslutning till Årstaskolan, och flera av ungdomarna är där flera kvällar i veckan. Verksamheten och personalen uppskattas och det alltid finns någon kompis man känner där. Förutom ungdomsgården anser ungdomarna inte att det finns särskilt mycket för dem att göra i Årsta. De åker därför ofta in till city för att träffa kompisar och fika, eller sitter hemma hos någon. Några av gymnasieleverna är dessutom snart för gamla för att få vara på ungdomsgården. Jag vill att det ska finnas en anledning för mina kompisar som bor utanför Årsta att komma hit. Men idag finns det ingen anledning. Pojke åk 9. I Östberga finns det också en fritidsgård, där det delvis är samma personal som på fritidsgården i Årsta. Enligt fritidsledaren finns det en vilja bland ungdomarna att kunna ta sig mellan områdena men kommunikationerna mellan Årsta och Östberga är dåliga sent på kvällen vilket gör att flera väljer att inte åka dit. 5 Trygghet Under intervjuerna var det flera av barnen och ungdomarna som poängterade att de generellt sett känner sig trygga i Årsta. De upplever att de kan röra sig fritt i området under större delen av dygnet. Problematiska platser som beskrivits under intervjuerna presentera s i Figur Förskolebarn Förskolepedagogerna upplever att det i stort sett går bra och är tryggt att förflytta sig i Årsta med barngrupper. En av pedagogerna poängterar dock att det ibland kan vara problematiskt att korsa Sandfjärdsgatan då trafiksignalen ger grön gubbe under väldigt kort tid vilket inte ger b arnen tillräckligt med tid att passera. Ytterligare ett problem med Sandfjärdsgatan är att det är mycket genomfartstrafik längs Sandfjärdsgatan vilket skapar buller och föroreningar. 5.2 Skolbarn Barnen i årskurs 6 beskriver att de egentligen inte är rädda att någon ska göra dem illa, det är snarare mörkret i sig som skapar obehag. Bild 4. Fokusgruppintervjuer med gymnasieelever. Eleverna i årskurs 3 lyfter inte fram några otrevliga platser i just Årsta. Det är snarare områden som Gullmarsplan och Slakthusområdet som anses otäcka. I de områdena brukar de dock inte vistas ensamma. Inte heller i Årsta är de ute ensamma i mörkret. 5.3 Ungdomar Ungdomarna, elever i årskurs 9 och gymnasiet, är de som är mest utomhus även kvälls- och nattetid. Under intervjun med elever i årskurs 9 framkommer att det kan vara stökigt i Årsta centrum. Det förekommer att ungdomar åker runt med stulna moppar och eldar papperskorgar, samt att det tidigare förekom bilbränder. De har även märkt att det är fler polisbilar som passerar under kvällstid sedan något år tillbaka. Ungdomarna säger att de känner sig trygga men att de ibland undviker särskilda passager. De nämner några specifika platser under intervjuer na som de anser är obehagliga: Skogspassagen vid Kyrkparken ned till Valla torg. På kvällen är passagen genom skogen otrevlig eftersom dagiset är tomt, skogen är kolsvar t och belysningen otillräcklig. Ibland sitter det personer som dricker al kohol där, även under dagtid. Ungdomarna går helst inte där men undviker den inte helt. Passagen lyftes även fram som obehaglig av elever i årskurs 6. Bakom Lidl. På gården bakom Lidl, på väg till skogspassagen som leder till Valla torg är det väldigt mörkt. Platsen lyftes även fram som obehaglig av elever i årskurs 6. Tvärbanehållplatsen Valla torg. Ramperna upp till plattformen, samt gångvägen bredvid är dåligt belyst och omgivs av täta buskage. Några menar att det inte heller är så trevligt på dagen men att det då i alla fall är ljust och möjligt att överblicka. GC-tunnel under tvärbanan. Det är dålig/ingen belysning i tunneln under tvärbanan och Åmänningevägen. Vid skyfall fungera inte avrinningen och tunneln vattenfylls, vilket är ett problem för framkomligheten. GC-vägen mot Årstaberg, parallellt med tvärbanan upplevs som otryggt eftersom det är väldigt mörkt.. Stråket Cykelstråk längs Sandfjärdsgatan. Idag cyklar man i blandtrafik vilket upplevs problematiskt då gatan är smal och bilar står parkerade på bägge sidor. Årstafältet. Årstafältet undviks under kväll och natt på grund av mörker och känslan av otrygghet. Årstaskogen. Det finns missbrukare i Årstaskogen vilket känns obehagligt (19)

10 10(19) Bild 6. Gång- och cykelstråk längs medtvärbanestationen Valla torg. Bild 7. Gång- och cykelstråk genom Kyrkparken

11 Otryggt cykel- och gångstråk, dålig belysning. Läskigt och mörkt omkring hpl Valla torg (båda sidor av spåret). Läskig passage ned till Årstaviken. Årstaviken upplevs otrygg under kvällstid, finns missbrukare i skogen. Dålig belysning och otryggt bakom Lidl. Gullmarsplan, runt tunnelbanan och torget. Otrevlig passage under tvärbanan och Åmänningevägen, belysning saknas. Årstafältet blir en barriär på kvällen/natten då det känns otryggt att passera. Otrygga eller problematiska platser Figur 2 Sammanfattning av problematiska platser som lyftes fram under intervjuerna. Fulla personer, läskig passage under kvällstid, inte tillräckligt belyst, alltid översvämmat i tunneln under tvärbanan då det regnat. Dålig cykelväg - man måste cykla mitt i körbanan. Det är fult med all snö som dumpas på Årstalänken, dessutom bullrar lastbilarna hela natten. Slakthusområdet m Problematiska platser N (19)

12 6 Valla torg När de intervjuade skolbarnen och ungdomarna beskriver Valla torg med omnejd återkommer de till att platsen ser väldigt tråkig ut. De menar att det är för grått och för mycket betong. De nyare husen är inte heller fina då de är svarta och inte passar in i resten av stilen. De saknar färg. Det är som att de bara ställt ned grå hus. Flicka i årskurs 9 Förutom att Valla torg ser tråkigt ut så är det även en tråkig plats att vistas på då det inte finns några aktiviteter däromkring. Det finns ingen anledning att uppehålla sig på torget och därför utgör det snarare en passage än en målpunkt. Butiker öppnar för att sedan slå igen efter ett kort tag. 7.2 Skolbarn Det är tydligt att de yngre skoleleverna i årskurs 3 efterfrågar mer organiserade aktiviteter. De efterfrågar möjligheter till att spela badmi nton eller ett ställe inomhus där de kan klättra. Högt på önskelistan står även ett badhus. Utomhus vill de gärna ha fler lekparker och gärna fler fina installationer likt vantträdet som nämns tidigare i rapporten, kanske ett mössträd. De lite äldre barnen i årskurs 6 vill också gärna ha en simhall. De vill även se ett mer livligt Årsta med fler butiker och ett större utbud. De gillar biblioteket vid T-centralen och skulle vilja ha detsamma i Årsta. Utomhus vill de gärna ha en ordentlig fotbollsplan med gräs eller konstgräs och en lekpark anpassad för äldre barn med en stor studsmatta i marken. Skaterampen som fanns tidigare vid Valla förskola vill de gärna ha tillbaka. Barnen uppskattar det gröna Årsta och vill gärna ha mer gräs och parker där det finns plats för dem att hänga i motsats till mer asfalt. Under flera av intervjuerna berättar barn och ungdomar att det tidigare fanns en skateboardramp stående vid Vallaparken, i anslutningen till Va lla förskola. Rampen fungerade som en mötesplats för flera åldersgrupper, trots att alla inte åker skateboard. Många köpte godis i kiosken på Valla torg och samlades sedan vid rampen. Själva rampen var gjord i trä och var inte särskilt bra men mötesplatsen som den utgjorde är saknad. Ingen av de intervjuade säger att de känner sig otrygga vid eller kring torget. 12(19) De ungdomar som intervjuades och som bor i området menar att det är ett problem att det inte finns någon buss som avgår särskilt ofta, särskilt inte under kvällen och natten. Det gör att området blir isolerat. Tvärbanan slutar gå vid och närmsta buss stannar långt bort. 7 Önskemål Önskemål för framtiden och viktiga platser som ska bevaras presenteras i Figur 3 och beskrivs i text nedan. 7.1 Förskolebarn De intervjuade pedagogerna säger att de gärna ser att de grönytor som inte är arrangerade som parker eller lekparker bevaras. Att kunna använda de skogsdungar som finns är en viktig del av förskolans verksamhet. Öppna ytor är också bra så att barnen kan springa fritt, detta är särskilt viktigt för de lite äldre förskolebarnen. I parkmiljöer tror pedagogerna att barnen skulle uppskatta en stor lekskulptur för klättring, en linbana och en grillplats. Årstalidsparken erbjuder många av de kvaliteter som efterfrågas men ligger lite långt från förskolorna i planområdet. Barnen själva säger att de gillar gungor, rutschkanor och klätterställningar. Bild 8. Valla torg

13 Fotbollsplan med konstgräs. Badbrygga Bättre belyst GC-passage. Helgöppen ungdomsgård. Vill ha tillbaka skolpoliserna. Bättre nedfart för cyklister vid Rämensvägen. Skogen måste bevaras. Roligare lekpark, studsmattor, snurror. Sjön måste bevaras. Fältet är bra och så mycket så möjligt måste finnas kvar. Bättre belysning krävs i tunneln under tvärbanan. Viktiga platser Önskemål Skateramp Figur 3. Sammanfattning av önskemål och viktiga plater som lyftes fram under intervjuerna. Bättre belysning runt tvärbanan, brunn behövs i tunneln under tvärbanan. Skatepark och fotbollsplan. Ett mer färgglatt torg och varierad bebyggelse, mer aktiviteter, butiker som drar folk, simhall, studsmatta i marken, finare fontän, en staty, kvällscafé, studentlägenheter, bättre belysta passager, bättre cykelväg längs Sandfjärdsgatan, riktiga förskolor - inte fula baracker m Önskemål och viktiga platser N (19)

14 14(19) 7.3 Ungdomar Ungdomarna i Årskurs 9 efterfrågar fler ställen att vara på kvällen såsom ett café dit de kan gå när fritidsgården är stängd. De vill även att Årsta centrum ska får ett bättre och bredare utbud av butiker. Även i denna grupp återkommer frågan om den borttagna skateboardrampen. Enligt dem är det många i Årsta som åker skateboard och longboard och de vill ha skatepooler som passar båda sorter, gärna i stil med de i Björns trädgård. De har även åsikter om hus och bostäder och säger att de vill ha en m er blandad bebyggelse och att det borde byggas studentlägenheter i Årsta. Gymnasieungdomarna vill bevara så mycket som möjligt av Årstafältet, särskilt sjön är viktig att behålla som den är. De vill gärna se en upprustning av Valla torg, med fler restauranger och en trevligare färggrannare miljö. Nu upplevs området kring torget som väldigt grått, trist och deprimerande. Förekomsten av tillfälliga barackdagis uppskattas inte, det bidrar ännu mer till områdets fulhet enligt ungdomarna. Att kunna ordna egna evenemang efterfrågas. Ungdomarna skulle gärna vilja att det fanns möjligheter att hyra lokaler för att arrangera en fest eller för att träna dans. 8 Konsekvenser av planförslaget I figur 4 sammanfattas barnens och ungdomarnas upplevelser samt önskemål som rör det specifika planområdet. I relation till detta visas även områden med planerad bebyggelse. 8.1 Grönområden Det är ur ett barnperspektiv viktigt att säkerställa möjligheten till friyto r för barn som bor i området, både på fritiden och som del av förskole- och skolaktiviteter. Detta är inte minst angeläget då en ökad bebyggelse i planområdet, samt på Årstafältet, sannolikt kommer att innebära ett stort tillskott av barn. Fri- och grönytorna är viktigt för både fysiskt och psyki skt välmående varför deras betydelse för områdets barn bör tas på allvar. Generellt sett uppskattar barnen det gröna intryck som Årsta ger som stadsdel. När det gäller skogsdungen mellan centrum och Valla torg är det tydligt att den är omtyckt bland barn och unga, trots att den tidvis även kan upplevas som otrygg. En oro bland de intervjuade, inte minst de äldre, är att lekområden samt grönytor försvinner i och med en förtätning. De tycker att det är tråkigt att man inte kan låta någon yta utgöra orörd natur, istället måste alla ytor användas till något. Även förskolepedagoger som intervjuats menar att skogsdungen används i hög utsträckning i deras verksamhet just för att det är skog och inte park. Att vara i skogen innebär att man kan lyssna och titta efter djur, att man kan skapa en närmare relation till naturen samt bygga upp en förståelse för hur man ska handskas med den. Dessutom övar barnen sin motorik. Pedagogerna pekar även ut den grusplan som finns i skogsdungen, nära tvärbanehållplatsen, som viktig för verksamheten då det möjliggör ytkrävande rörelseövningar och lekar. En av förskolepedagogerna vittna om att lek i skogen oftast är mindre konfliktfyllt än lekar på skolgården. Det finns således en konflikt mellan planförslaget och barns behov när det gäller den reducerade närheten till friytor och natur. I planförsl aget är det befintliga skogsområdet mellan Årsta centrum och Valla torg i anspråktaget för parkmiljö och bebyggelse. Om skogsytan reduceras kommer det sannolik t bli fler barn som nyttjar det skogsområde som finns kvar, vilket leder till ökat slitage och konkurrens. Detta kan leda till att barnen måste ta si g längre bort för att få samma möjlighet till rekreation och fri aktivitet som skogen erbjuder idag. Eventuellt kommer vistelse i skogen att ske mer sällan. För de mindre barnen är det viktigt att de grönytor och parker som erbjuds ligger i nära anslutning till förskolan. 8.2 Lekplatser och förskolegårdar En ökad bostadsbebyggelse kommer att innebära en ökning av barn i området. Behovet av fler förskolor är en naturlig följd av detta. Fler barngrupper som samsas om de befintliga lekparkerna kan innebära en ökad stress enligt pedagogerna då det blir svårare att överblick a vilka barn som är ens egna. Fler barn som samsas om lekparkerna kan även öka risken för olyckor. Av den anledningen är det rimligt att i planförslaget reservera utrymme för lekplatser i proportion till det uppsk attade antalet barn i stadsdelen. Det är även viktigt att lekplatserna planeras för hög belastning med slitstarka material och frekvent underhåll. I planförslaget och vid placering av förskolorna bör betydelsen av tillgång ill t en egen gård beaktas. De förskolor som inte har egen gård är helt beroende av de grönytor som stadsdelen erbjuder vilket innebär en större belastning på de grönytor som finns. Det är även viktigt att inte låta ny bebyggelse göra anspråk på de gårdsytor som tillhör befintliga förskolor. 8.3 Bebyggelse, utformning och utbud Flera av de intervjuade barnen och ungdomarna efterfrågar en mer varierad och färgglad bebyggelse i planområdet, särskilt när det gäller Valla torg som de flesta tycker ser tråkigt ut. De efterfrågar en centrumkänsla med större utbud av aktiviteter. I och med en upprustning och viss förflyttning av torget i västlig riktning finns det goda möjligheter att skapa ett mer attraktivt område med stor genomströmning och på så vis tillgodose barnens och ungdomarnas önskemål. I planförslaget är den föreslagna torgmiljön placerad mitt i en befintlig oc h välanvänd passage mellan Årstafältet och Årsta centrum. Detta kan skapa bättre förutsättningar för butiker och caféverksamhet än vad Valla torg ha r r idag, vilket är positivt. Fler bostäder innebär även ett större underlag av kunder för nya verksamheter, vilket är något som efterfrågas. I Årsta är det mycket vanligt med lägenheter med ett eller två rum. Barnfamiljer kan av den anledningen bli tvungna att flytta från Årsta då familjestorleken kräver det. I dagsläget medför detta en svårighet för förskolor att fylla sina femårsgrupper. En kompletterade bostadsbebyggelse med lägenheter om tre rum och uppåt innebär att barnfamiljer istället kan flytta till en större bostad inom Årsta. På så vis underlättas även förskolornas planering då barngruppernas storlek blir mer homogena. 8.4 Gångstråk Barn och ungdomar upplever att Årsta i stort är en trygg stadsdel, även på kvällar och nätter. Det finns emellertid passager och gångstråk som kan förbättras ur ett trygghetsperspektiv. I planförslaget sker en förstärkning av kopplingen mellan Årsta centrum och Årstafältet genom att gång- och cykelvägen definieras och tydliggörs. Stråket är en viktig länk som används av många barn och unga, särskilt den del som löper från Årsta centrum och tvärbanans hållplats. I intervjuerna har många påpekat att de känner sig otrygga på flera platser längs vägen och att belysningen är bristfällig. Att det blir en tydligare entré till Årsta centrum och att gångstråket ned mot Årstafältet görs om till en trevligare plats som kan upplevas trygg är således bra ur ett barnperspektiv. En positiv konsekvens av detta är att barns rörelsefrihet ökar och att de både kan vistas och passera området på kvällen samt under de mörkare delarna av året. Ytorna kring tvärbanehållplatsen Valla torg förändras i planförslaget. Detta välkomnas då både perrongen och anslutande gångväg upplevs som dåligt upplyst och med täta buskage i anslutning. En ökad upplevd trygghet kan få konsekvensen att fler barn väljer att resa med tvärbanan. 8.5 Barriärer och traik Under intervjuerna har några av barnen uttryckt att planområdet är ganska isolerat från övriga Årsta. Detta beror exempelvis på avsaknaden av målpunkter i Valla, att skogspassagen är lite läskig samt att tvärbanan delar av området. Planförslaget innebär bebyggelse i mötet mellan Valla och Årsta vilket kan medföra att områdena hålls samman på ett bättre sätt. Dessutom gör förtätningen längs tvärbanan att densamma kan integreras bättre med omgivande bebyggelse. För att ytterligare minska tvärbanans barriäreff ekt måste passager under tvärbanan och anknytande stråk upplevas trygga, se avsnitt 8.4. En ökad bebyggelse innebär en alstring av biltrafik inom planomr ådet. Det är viktigt att Sandfjärdsgatan och gatan Valla torg inte blir barriärer som begränsar barnens rörelsefrihet och möjligheter att ta sig till exempelvi s Årstafältet. Det är således viktigt att säkerställa trafiksäkra gatumiljöer samt trygga passager över gatorna som påverkas av ökad trafik

15 Bättre nedfart för cyklister vid Rämensvägen. Dålig belysning och otryggt bakom Lidl. Fulla personer, läskig passage under kvällstid, inte tillräckligt belyst, alltid översvämmat i tunneln under tvärbanan då det regnat. Skogen måste bevaras. Läskigt och mörkt omkring hpl Valla torg (båda sidor av spåret)samt omkring förskolan under kvällstid. Ett mer färgglatt torg och varierad bebyggelse, mer aktiviteter, butiker som drar folk, simhall, kvällscafé, studentlägenheter, riktiga förskolor - inte fula baracker, skateramp eller skatepooler. Plangräns Planerad bebyggelse Parkmiljö Torgmiljö Önskemål Problematiska platser Viktiga platser Figur 4. Planerad bebyggelse samt sammanfattning av problematiska platser, önskemål och viktiga platser som lyftes fram under intervjuerna. Plangränsen enligt förslag från februari Bättre cykelstråk m Planerad bebyggelse, problematiska platser samt önskemål N (19)

16 9 Slutsatser och råd inför fortsatt planering En negativ effekt av planförslaget sett ur barn och ungas perspektiv är att skogsområdet mellan Årsta centrum och Valla torg reduceras på gr und av bebyggelse samt planerad parkmiljö. Konsekvensen av detta är exempelvis att fler barn samsas om en mindre skogsyta och att färre utflykter sker i skogsmiljö. För de äldre barnen kan reducerade skogsområden i närområdet innebära färre spontana besök och minskad kontakt med naturen. Planförslaget medför även positiva effekter då dagens otrygga platser och stråk kan förbättras med belysning och siktröjning. Detta bedöms kunna ge positiva konsekvenser då barns trygghetskänsla och rörelsefrihet ökar. Ytterligare en positiv effekt ur barnens perspektiv är utvecklingen av Va lla torg och potentialen för ett utökat utbud i och med att fler bostäder byggs i området. Valla torg kan därigenom utgöra en målpunkt och bidra till en starkare koppling mellan Valla och övriga Årsta. I kapitel 7 beskrivs barn och ungas önskemål för den vidare planeringen utförligt, nedanstående punkter bör särskilt beaktas: Säkerställ möjlighet till friytor och varierad natur, det vill säga bevara skogen och planera inte enbart för park och lekparker. 16(19) Planera för ett proportionerligt antal förskolor, med företrädelsevis egen gård och allmänna lekparker, till förväntad befolkningsmängd. Skapa attraktiva målpunkter: Lekparker för olika åldersgrupper. Skatepark. Detta är ett utmärkande önskemål då det efterfrågas av flera åldersgrupper. Skapa en vacker och attraktiv miljö med ett större utbud och en känsla av centrum vid Valla torg. Varierad ny bebyggelse i olika färg, form och storlek. Mer konst och kultur i det offentliga rummet, såsom skulpturer eller fontän. Öka den upplevda tryggheten genom bättre belysning och siktröjning: Passagen mellan Årsta centrum ned till Årstafältet. Perrong och anslutande gångväg parallellt med tvärbanehållplatsen Valla torg. Planera för cykelbana längs Sandfjärdsgatan

17 10 Komplettering avseende Sävlången m.l. Planeringen av Årstastråket etapp II har framskridit och Tyréns ha r anlitats för att göra en fördjupad bedömning av planernas konsekvenser ur ett barnperspektiv. Områdena som avses ligger både norr och söder om tvärbanan och innefattar bland annat kvarteren Sävlången och Idlången.S om underlag har Tyréns använt utkast till situationsplaner från Stockholms hem/ ÅVL och JM/ÅWL. Bedömningen av planerna utgår från information som samlades in genom fokusgruppintervjuer och djupintervjuer som genomfördes under arb etet med barnkonsekvensanalysen hösten Därefter har ytterligare ett platsbesök gjorts i augusti 2014 i samband med att Tyréns ombads att göra en komplettering av analysen, med dåvarande planförslag för kv arteren Sävlången och Idlången m.fl. som underlag. Fotografier i detta kapitel är tagna vid det platsbesöket. Fakta och resonemang som bidrar till analysen i detta kapitel, särskilt avseende forskning om barn och ungas behov, samt barn och ungas egna åsikter, beskrivs tidigare i rapporten. Siffrorna i texten nedan referer ar till situationsplanen i figur Norr om tvärbanan Grönytor och lek I de genomförda intervjuerna med barn och unga i Årsta framkom det att de grönytor som omgärdar stadsdelens bebyggelse i mycket hög grad bidrar till barnens positiva uppfattning om sitt bostadsområde. År sta upplevs helt enkelt som vackert för att det finns mycket grönska mellan husen. Förutom att de värdesätter intrycket av en grönskande stadsdel uppskattar barn i olika åldrar även att naturen närmast husen har kvar sin naturliga topografi. Generellt sett är grönytor bra för barn då det minskar stress, uppmuntrar till lek och fysisk aktivitet och stärker deras motoriska utveckling. De grönytor som exploateras i planförslaget har under fokusgruppinterv juerna inte pekats ut som viktiga för lek. Tyréns bedömning är därför att planförsla gets bebyggelse inte väsentligt kommer att försämra barns och ungdomars tillgång till grönytor. Det är dock önskvärt att den befintliga växtligheten behålls i den mån det är möjligt och inte ersätts av enbart anlagd mark bestående av gräsmattor och plantering. En naturlig, skogslik inramning är eftersträvansvärt. Bergsknallen, (1, figur 5), söder om Skogsbacken s förskola är av mycket stor betydelse för förskoleverksamheten i området och används även flitigt av äldre barn. Tyréns har tidigare påpekat att den vidare exploatering av Årsta i stort kommer att innebära att fler barn får samsas om de kvarvarande grönytorna, vilket innebär ökad konkurrens och mer slitage. Med detta som bakgrund är det av stort vikt att den gångväg och ramp, (2), som planeras från den nya gångtunneln inte gör ett stort anspråk på bergsknallen. I planförslaget finns en yta reserverad för lek, vilket bedöms positivt, so m kommer att tillhöra bostadsrättsföreningen. Det är önskvärt att lek platsen utformas så att den tilltalar barn i olika åldrar. Buller Det är värt att notera att den nya bilvägen, (3), kommer att passera i direkt anslutning till förskolan Skogsbacken och att den ökade biltrafiken i nnebär att gården sannolikt blir mer bullerutsatt. Det är önskvärt att en fördjupad bullerutredning säkerställer att ljudnivåerna inte överskrider gäl lande normer. Höga bullernivåer påverkar barns koncentrations- och inlärningsför måga negativt samt kan innebära ökad trötthet. Gång- och cykelstråk Gång- och cykelvägen, (4), upp från gångtunneln kommer sannolikt att bli ett viktigt stråk för många. Det är av stor vikt att utformningen anpassas så att fotgängare och cyklister i alla åldrar kan nyttja stråket. Eftersatt sköts el av grönytor och buskage bidrar till otrygghet, vilket framkom i intervjue r med barn och unga i Årsta. Stråket ska vara väl upplyst och överblickbart för att det ska upplevas som trevligt, tryggt och tillgängligt för barn och unga. Motsatsen innebär negativa konsekvenser då det leder till att der as rörelsefrihet begränsas, särskilt under kvällstid och mörka årstider Söder om tvärbanan Lekplatser Planförslaget innebär att en lekplats längs Sandfjärdsgatan (5) försvi nner och ersätts med ny plats (6) invid den öppna gräsytan. Två lekplatser längs med Sandfjärdsgatan kommer att vara kvar (7) sitt befintliga läge men rustas upp. Sammantaget bedöms det positivt att befintliga lekplatser förnyas och att den som försvinner ersätts med en större. Placeringen av den nya lekparken är bra i och med att den ligger intill en stor öppen gräsyta samt är skyddad från trafik. Buller Den planerade förskolan, (8), vid den nya tunnelmynningen söder om tvärbanan kommer att utsättas för höga bullernivåer från passerande tåg. Resultat från framtagen bullerutredning (Acoustic Consulting and Des ign, 2014) visar att en mur eller bullerdämpande skärm krävs för att ljudnivåerna ska understiga uppsatta riktvärden för utomhusmiljöer. Detta bör beakta s i den vidare planeringen. Traiksäkerhet I anslutning till förskolan, (9), är det viktigt att det går att hämta och lämna barn med bil eller andra fordon på ett säkert sätt. Vid detaljplanering bör risker uppmärksammas för att säkerställa en trafiksäker utformning. Passagen över Sandfjärdsgatan, (10), bör vara signalreglerad med ett långt tidsintervall som säkerställer att stora barngrupper hinner över gatan. Den korta tiden har kritiserats vid intervjuer med förskolepedagoger gälla nde andra övergångar på samma gata. Passagen bör även vara särskilt väl utformad eftersom att den, sett ur ett helhetsperspektiv, utgör en del av ett stråk som knyter samman Årsta centrum med Årstafältet. När bebyggelsen på Årstafältet står klar kommer det att utgöra viktiga målpunkter för barn i hela stadsdelen i och med de lek- och aktivitetsområden som planeras. Tyréns bedömer att den nya gångtunneln, (11), har potential att öka den upplevda tryggheten bland barn och ungdomar. Belysning och omsorgsfull utformning är dock viktigt för att uppnå detta. Förskolegård Inom planförslaget föreslås en förskola med fyra avdelningar med plats för cirka 70 barn i olika åldrar. Gården i anslutning till förskolan uppskattas till knappt 700 kvadratmeter varav cirka 600 kvadratmeter blir plan yta. Den genomsnittliga ytan per barn bedöms bli liten (mindre än tio kvadratmeter per barn). Konsekvensen av detta är att alla barn troligtvis inte kan vistas ute samtidigt samt att verksamheten blir beroende av andra närliggande ytor för utomhusaktiviteter och lek. Grönytor Figur 5. Situationsplan över kvarteret norr om tvärbanan. Siffrorna i rött refererar till texten i avsnitt Källa: JM och ÅWL. I planförslaget bevaras ett större grönområde böljande gräsyta, (12), vi lket Tyréns anser vara positivt eftersom det innebär att en stor yta bevaras i ett tätbebyggt område. Öster om planområdet planeras en stor aktivitetspark för barn, Arlaparken. Om dessa planer blir verklighet är detta sannolikt av stor betydelse för barn och unga i Årsta, i positiv bemärkelse. För barn inom planområdet blir den troligtvis särskilt viktig på grund av dess närhet. Parken kommer att sträcka sig både norr och söder om tvärbanan vilket gör den tillgänglig för barn på båda sidor om tvärbanan. Bild 9. Böljande gräsyta, se även punkt 12 i igur (19)

18 3 BRÅ VIKS VÄG EN SAN DFJ ÄR DS GA TAN 10 Figur 5. Situationsplan över kvarteren norr och söder om tvärbanan. Siffrorna i rött refererar till texten i avsnitt 10.1 och Källa: Stockholmshem. Bilden är enligt planförslag från augusti (19)