Delbetänkandet Att förebygga och hantera finansiella kriser (SOU 2013:6)
|
|
- Maj Karlsson
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel Fax finansinspektionen@fi.se Delbetänkandet Att förebygga och hantera finansiella kriser (SOU 2013:6) Sammanfattning Finansinspektionen (FI) stödjer Finanskriskommitténs förslag att genom lag inrätta ett så kallat makrotillsynsråd. Förslaget ligger mycket nära det samverkansråd som FI och Riksbanken redan har bildat genom en överenskommelse mellan myndigheterna. En stor fördel med att inrätta ett sådant råd är att det samlar olika typer av kompetenser på området, vilket är centralt för att öka förståelsen för hur systemrisker byggs upp i det finansiella systemet. FI stödjer kommitténs förslag att Makrotillsynrådet bör bestå av riksbankschefen, FI:s generaldirektör, en ledamot ytterligare från Riksbanken respektive FI, samt två från myndigheterna oberoende experter. FI menar att Finansdepartementet bör ha god insyn i den krisförebyggande verksamheten samtidigt som det finns goda argument för ett politiskt oberoende i rådet. Kommitténs lösning på detta är att Finansdepartementet får en observatörsroll i rådet. FI delar denna syn. Liksom kommittén förutsätter FI att Stabilitetsrådet behålls vid sidan av Makrotillsynrådet som ett forum för att samarbeta kring finansiell stabilitet med fokus på krishantering. I Stabilitetsrådet ingår både Finansdepartementet och Riksgälden vid sidan av Finansinspektionen och Riksbanken. Det är naturligt och nödvändigt att Finansdepartementet har ordförandeskapet i Stabilitetsrådet med hänsyn till risken för omfattande påverkan på statsfinanserna vid hanteringen av en finanskris. FI har inget att invända mot kommitténs förslag att även andra myndigheter, vid sidan av FI, ska ges ett ansvar för att bidra till ett stabilt och väl fungerande finansiellt system. Detta förutsätter dock att de olika uppgifterna för myndigheterna för att åstadkomma detta verkligen skiljer sig åt. Annars blir det svårt att utkräva ansvar. I debatten om hur makrotillsynen ska organiseras görs ofta en uppdelning mellan mikro- och makrotillsyn. FI anser att denna 1(13)
2 uppdelning inte är ändamålsenlig för en tillsyn som syftar till finansiell stabilitet. Effektiv tillsyn måste innehålla bägge dessa utgångspunkter. God systemriskanalys förutsätter kunskap om hur det ser ut i individuella företag och analys av riskerna i individuella företag kan inte separeras från makro- eller systemrisker. FI menar att en ordning där olika makrotillsynsverktyg kopplade till framförallt kapital- och likviditetskrav skulle komma att delas upp mellan olika myndigheter inte är ändamålsenlig. En sådan uppdelning utgår vanligtvis från att just mikro- och makrotillsyn är fundamentalt olika. FI förfogar redan idag över de flesta makrotillsynsverktygen och har också genomfört flera makrotillsynsåtgärder i syfte att minska systemrisker och därmed bidra till ett stabilt finansiellt system. En uppdelning av verktygen mellan olika myndigheter riskerar att leda till gränsdragningsproblem, ineffektivitet och i värsta fall en motsägelsefull tillsyn. Av samma skäl bör beslutanderätten över den kommande kontracykliska kapitalbufferten ligga hos FI. En naturlig del i den samlade kapitalbedömning som FI genomför årligen för alla de största finansiella företagen inom ramen för pelare 2, är att ta hänsyn till konjunkturläget och dessutom genomföra olika stresstester. Det är därför naturligt att FI:s samlade bedömning av kapitalbehovet för de individuella företagen tillåts samspela med bestämmandet av den kontracykliska kapitalbufferten. Kommittén föreslår att riksbankschefen är permanent ordförande i rådet och att sekretariatsfunktionen förläggs till Riksbanken. FI menar att Riksbankens kunnande på detta område kommer vara en tillgång i Makrotillsynsrådet, men att ordförandeskapet i Makrotillsynsrådet bör alternera mellan FI och Riksbanken och att även sekretariatsfunktionen bör delas mellan FI och Riksbanken. För att säkerställa en effektiv sekretariats- och beställarfunktion bör utgångspunkten vara att det är Makrotillsynsrådet och inte de ingående myndigheterna som beställer underlag av sekretariatet. Det bidrar till att Makrotillsynsrådet blir ett gemensamt ansvar och till att de beställningar som sekretariatet gör får en bredare förankring. Kommittén föreslår inte uttryckligen att en myndighet eller ett råd bestående av myndigheter formellt ska kunna ge rekommendationer till en annan myndighet som den måste svara på (en så kallad följ-ellerförklara-modell) eftersom en sådan ordning inte har funnits i det svenska systemet. Kommitténs bedömning är dock att detta inte hindrar att en myndighet eller ett råd bestående av myndigheter kan påtala vad den anser att en myndighet bör göra - så länge det inte handlar om beslut i enskilt ärende eller tillämpning av lag. Kommittén menar att det då blir svårt för den berörda myndigheten att inte förhålla sig till detta. FI delar denna bedömning. FI delar kommitténs förslag att Makrotillsynsrådets möten ska dokumenteras i protokoll som offentliggörs jämte ett pressmeddelande i samband med rådets möten. Det blir en viktig del av kommunikationen 2
3 kring bedömningarna av systemrisker. Den centrala rollen för rådet bör vara att samråda kring systemrisker och att i möjligaste mån sträva efter en samlad och enad bild. FI menar samtidigt att det är centralt att protokollen utformas på sådant sätt att det tydligt framgår om ledamötena gjort olika bedömningar av läget eller har avvikande uppfattningar när det kommer till förslag på eventuella åtgärder. Eftersom rådet inte har beslutskapacitet det ska inte fatta några formella beslut kring makrotillsynsåtgärder behövs ingen beslutsordning som hanterar meningsskiljaktigheter i rådet, t.ex. majoritetsbeslut. Den centrala informationen från rådet blir därmed de ställningstaganden som redovisas i protokollet, vare sig det rör sig om en enad bedömning eller olika bedömningar av de enskilda ledamötena. FI delar kommitténs bedömning att FI har tillräckliga ingripandemöjligheter och att den svenska förvaltningsmodellen innebär att FI kan fatta oberoende beslut om makrotillsynsåtgärder i linje med Europeiska systemrisknämndens (ESRB:s) rekommendationer. FI delar vidare kommitténs bedömning att det inte är ändamålsenligt med en mekanisk handlingsregel som tvingar FI att ingripa med automatik vid vissa förutbestämda situationer. FI:s synpunkter FI har beretts tillfälle att yttra sig över Finanskriskommitténs delbetänkande Att förebygga och hantera finansiella kriser (SOU 2013:6). FI vill framhålla att kommittén på ett mycket förtjänstfullt sätt analyserat på vilket sätt staten kan minska riskerna för att finansiella kriser ska uppstå och hur skadeverkningarna kan minimeras om en kris ändå skulle uppstå. FI har valt att lämna synpunkter enbart på de delar av betänkandet som rör kommitténs förslag om tillsättande av ett Makrotillsynsråd samt förslag och bedömningar kring FI:s uppdrag och ingripandemöjligheter (kapitel 7, 10 och 13). Kommittén gör ingen stor poäng av att skilja mellan mikro- och makrotillsyn och tar inte heller ställning till vilken myndighet som i framtiden ska besluta om den så kallade kontracykliska kapitalbufferten. Den senare frågan bereds nu i Kapitaltäckningsutredningen. Eftersom FI anser att dessa frågor är centrala för hur makrotillsynen generellt sett bör organiseras i Sverige och därför borde ha rymts i Finanskriskommitténs direktiv, framför FI även sin syn på dessa frågor i detta remissvar. Frågorna är också nära knutna till de befogenheter som FI har inom ramen för den så kallade pelare 2. I en bilaga till remissvaret redogör därtill FI också för några av de åtgärder som FI redan vidtagit eller aviserat som bidrar till ett stabilt finansiellt system i enlighet med uppdraget i förordningen (2009:93) med instruktion för Finansinspektionen och regleringsbrevet. 3
4 Inrättandet av ett makrotillsynsråd och de olika myndigheternas roller FI stödjer kommitténs förslag om att genom lag inrätta ett så kallat makrotillsynråd. Förslaget ligger mycket nära det samverkansråd som FI och Riksbanken redan har bildat genom en överenskommelse mellan myndigheterna. En stor fördel med att inrätta ett sådant råd är att det samlar olika typer av kompetenser på området vilket är centralt för att öka förståelsen för hur systemrisker byggs upp i det finansiella systemet. Kommittén föreslår att Makrotillsynsrådet ska bestå av riksbankschefen (permanent ordförande), FI:s generaldirektör samt ytterligare en tjänsteman från vardera myndigheten som utses av respektive myndighet, vid sidan av två från myndigheterna oberoende experter, som utses av regeringen. Kommittén föreslår att Finansdepartementet ska ges möjlighet att delta som observatör. Kommittén föreslår vidare att rådets sekretariat förläggs till Riksbanken. FI stödjer kommitténs förslag om att rådet bör bestå av riksbankschefen, FI:s generaldirektör, en ledamot ytterligare från Riksbanken respektive FI, samt två från myndigheterna oberoende experter. FI menar att Riksbankens kunnande på detta område kommer att vara en tillgång i Makrotillsynsrådet men att ordförandeskapet i rådet bör alternera mellan FI och Riksbanken och att även sekretariatsfunktionen bör delas mellan FI och Riksbanken. För att säkerställa en effektiv sekretariats- och beställarfunktion bör utgångspunkten vara att det är rådet och inte de ingående myndigheterna som beställer underlag av sekretariatet. Det bidrar till att Makrotillsynsrådet blir ett gemensamt ansvar och till att de beställningar som sekretariatet gör får en bredare förankring. FI stödjer kommitténs slutsats att Stabilitetsrådet som i första hand bildades som ett krishanteringsorgan och där både Finansdepartementet och Riksgälden är representerade vid sidan av Finansinspektionen och Riksbanken bör finnas kvar vid sidan av ett makrotillsynsråd. FI menar att det är naturligt att Finansdepartementet har en ledande roll i krishanteringen och att det är nödvändigt med hänsyn till risken för omfattande påverkan på statsfinanserna vid en finanskris. Det är därmed också naturligt och nödvändigt att Finansdepartementet har ordförandeskapet i Stabilitetsrådet. När det gäller den krisförebyggande verksamheten menar FI å ena sidan att det finns argument för att det bör finnas ett politiskt oberoende. Å andra sidan finns det argument för att regeringen bör ha god insyn även i den krisförebyggande verksamheten och därför bör sitta med i Makrotillsynsrådet. Den är därför motiverat att Finansdepartementet ges en observatörsroll i Makrotillsynsrådet, som kommittén föreslår. Kommittén gör bedömningen att makrotillsynsverktyg inte kan delegeras till Makrotillsynsrådet utan att rådet istället i första hand ska verka för en fördjupad analys och offentlig debatt om systemrisker. FI delar denna bedömning. För att möjliggöra ansvarsutkrävande avseende uppdraget att bidra till ett stabilt och väl fungerande finansiellt system menar kommittén samtidigt att det bör tydliggöras vilken myndighet som ska ansvara för både befintliga 4
5 och nytillkommande makrotillsynsverktyg. Kommittén föreslår också att både Riksbanken och Riksgälden bör få ett uttalat mandat att bidra till ett stabilt och väl fungerande finansiellt system. Idag är det bara FI som har ett uttalat sådant mandat. FI har inget att invända mot att ansvarsförhållandena tydliggörs och att även andra myndigheter ges ett ansvar för att bidra till ett stabilt och väl fungerande finansiellt system. Detta förutsätter dock att de olika uppgifterna för myndigheterna för att åstadkomma detta verkligen skiljer sig åt. Annars blir ansvarsutkrävande näst intill omöjligt. FI menar att en ordning där olika makrotillsynsverktyg kopplade till framförallt kapital- och likviditetskrav skulle komma att delas upp mellan olika myndigheter inte är ändamålsenlig. Det riskerar att leda till gränsdragningsproblem, ineffektivitet och i värsta fall en motsägelsefull krisförebyggande tillsyn. De flesta makrotillsynsverktygen ligger idag redan på FI. Det finns enligt FI:s uppfattning goda argument för att även beslutet om den kontracykliska kapitalbufferten bör tas av FI (se särskilt avsnitt nedan). Möjligheten för rådet att ge rekommendationer till statliga myndigheter I den internationella diskussionen om makrotillsyn förekommer ofta att makrotillsynsorganet föreslås ges befogenheter att rikta rekommendationer till andra myndigheter om vilka åtgärder dessa bör vidta och i kombination med en skyldighet för den mottagande myndigheten att följa rekommendationen eller förklara varför den inte följer rekommendationen. Det brukar kallas för en följeller-förklara-modell (Comply or Explain). Kommittén diskuterar i betänkandet vad en sådan ordning skulle innebära i det svenska systemet. Kommittén föreslår inte uttryckligen att en myndighet eller ett råd bestående av myndigheter formellt ska kunna ge rekommendationer till en annan myndighet som den måste svara på eftersom en sådan ordning inte har funnits i det svenska systemet. Kommitténs bedömning är dock att detta inte hindrar att en myndighet eller ett råd bestående av myndigheter kan påtala vad den anser att en myndighet bör göra så länge det inte handlar om beslut i enskilt ärende eller tillämpning av lag. Kommittén menar att det då blir svårt för den berörda myndigheten att inte förhålla sig till detta. FI delar denna bedömning. Även om ett makrotillsynsråd i formell mening inte ger rekommendationer till den myndighet som beslutar om makrotillsynsverktygen som myndigheten måste svara på, kommer den beslutande myndigheten ändå i praktiken att behöva förklara sig om den gör en annan bedömning än Makrotillsynrådet. Ett makrotillsynråd som bidrar med fördjupad analys och offentlig debatt om systemrisker bidrar därmed till att öka incitamenten till ett proaktivt agerande. Det bidrar också till att undvika debatter om vad som sades och gjordes (eller inte sades och gjordes) av olika myndigheter. Detta menar FI kommer att bidra till ett tydligare ansvarsutkrävande. 5
6 Ledamöternas behov av förankring i respektive myndighets ledningsorgan Kommittén förutsätter att ledamöterna i rådet från Riksbanken respektive FI förankrar sina ställningstaganden i sina ledningsorgan (Riksbanksdirektionen respektive FI:s styrelse). FI utgår från att det är upp till respektive myndighet att bestämma hur förankringsprocessen ska gå till. FI vill dock framhålla att det är viktigt att förankringsprocessen inte leder till en utdragen och komplicerad process som försvårar Makrotillsynsrådets arbete. Behovet av tydliga protokoll FI delar kommitténs förslag att Makrotillsynsrådets möten ska dokumenteras i protokoll som offentliggörs jämte ett pressmeddelande i samband med rådets möten. Det blir en viktig del av kommunikationen kring bedömningarna av systemrisker. Den centrala rollen för rådet bör vara att samråda kring systemrisker och att i möjligaste mån sträva efter en samlad och enad bild. FI menar samtidigt att det är centralt att protokollen utformas på sådant sätt att det tydligt framgår om ledamötena gjort olika bedömningar av läget eller har avvikande uppfattningar när det kommer till förslag på eventuella åtgärder. Eftersom rådet inte har beslutskapacitet det ska inte fatta några formella beslut kring makrotillsynsåtgärder behövs ingen beslutsordning som hanterar meningsskiljaktigheter i rådet, t.ex. majoritetsbeslut. Den centrala informationen från rådet blir därmed de ställningstaganden som redovisas i protokollet, vare sig det rör sig om en enad bedömning eller olika bedömningar av de enskilda ledamötena. FI:s ingripandemöjligheter I kapitel 7 i betänkandet diskuterar kommittén vilka ingripandemöjligheter FI har och om dessa är tillräckliga. Kommitténs bedömning är att FI inte behöver ges fler ingripandemöjligheter utöver de befintliga och de som bedöms tillkomma genom regelutvecklingsarbetet inom EU. FI delar denna bedömning. Kommittén tar i samma kapitel också upp olika motiv till att införa handlingsregler som ålägger tillsynsmyndigheten att ingripa på ett visst sätt i en viss situation (så kallad Prompt Corrective Action). Ett exempel på ett sådant motiv är att tillsynsmyndigheten utifrån erfarenheter från andra länder inte skulle förväntas agera tillräckligt kraftfullt utan ett sådant regelverk. Ett annat motiv är att det skulle bidra till att bättre kunna förutse hur myndigheten avser att agera i olika situationer och därmed öka transparensen. Kommittén framhåller dock att den svenska modellen för reglering och tillsyn kännetecknas av ett uttalat kvalitativt förhållningssätt där tillsynsmyndigheten med utgångspunkt i en egen analys av såväl företagens verksamhet som dess omvärldsfaktorer, i varje situation ska göra individuella, välavvägda bedömningar när det gäller krav och åtgärder. Kommittén framhåller vidare att det i tillsynen även ingår kontakter och dialog med företagen. Fördelarna med en sådan ansats, menar kommittén, är bl.a. att den på ett flexibelt sätt kan fånga upp nya typer av risker och problem, att den kan fokusera på substansen när det gäller risker och riskhantering snarare än vissa formella indikatorer och att den därigenom kan skapa ett mer proaktivt förhållningssätt som kan ge tidigare och 6
7 mer precisa ingripanden. Dessa fördelar, menar kommittén, ska ställas emot fördelarna med ett mer regelstyrt förhållningssätt. Kommittén landar i slutsatsen att fördelarna med den nuvarande kvalitativa tillsynsmodellen överväger men att FI liksom andra tillsynsmyndigheter inom ramen för det kommande kapitaltäckningsdirektivet (CRD 4) förväntas vidareutveckla tillsynsmodellen för att säkerställa att de ökar förmågan att upptäcka problem tidigt. Kommittén framhåller samtidigt att det inte finns några tecken på att FI skulle tveka att ingripa om så behövs, eller att FI skulle sakna den nödvändiga analytiska förmågan att upptäcka sådana behov. FI delar självklart kommitténs bedömning att det inte är ändamålsenligt med en mekanisk handlingsregel som tvingar FI att ingripa med automatik vid vissa förutbestämda situationer. Lika lite som sådana mekaniska handlingsregler är ändamålsenliga vad avser penning- och finanspolitikens förmåga att bidra till en stabil BNP, låg arbetslöshet, eller låg och stabil inflation, lika lite är de ändamålsenliga för tillsynen. Vad avser FI:s förmåga till proaktivt agerande har FI i flera avseenden valt att gå både mer kraftfullt och snabbare fram än vad som kan förväntas inom ramen för det kommande kapitaltäckningsregelverket (CRR/CRD 4) och Baselöverenskommelsen. FI har infört ett bolånetak, aviserat ökade kapitalkrav på storbankerna, beslutat att införa ett riskviktsgolv för bolånen, samt infört ett likviditetstäckningskrav (se bilaga 1). Dessa åtgärder bidrar alla till finansiell stabilitet och har föregåtts av dialog och samråd med både Riksbanken och Finansdepartementet. Frågan om när åtgärder ska vidtas blir en central uppgift för Makrotillsynsrådet att samverka kring, inte minst utifrån lärdomarna från den senaste finanskrisen. Exempelvis tog både Riksbanken och FI upp problematiken med den kraftiga kreditexpansionen i Baltikum i externa rapporter, men det är ett betydande steg att gå från att uppmärksamma obalanser till att omsätta det i proaktivt handlande innan de konkreta problemen har uppenbarats. I princip alla myndigheter och marknadsaktörer underskattade de betydande likviditetsrisker som hade byggts upp inför krisen Behovet av oberoende för den myndighet som fattar beslut om åtgärder Ett kriterium som lyfts fram av bl.a. ESRB är att den myndighet som beslutar om makrotillsynsåtgärder ska vara oberoende från regeringen. Kommittén diskuterar i betänkandet hur detta kriterium ska uppfattas, framförallt vilken grad och vilket slags oberoende som är rimligt och nödvändigt i just detta sammanhang. Kommittén frågar sig bl.a. om det kräver ett oberoende liknande den för penningpolitiken. Kommitténs slutsats är att den unika form av oberoende som penningpolitiken har i Sverige vare sig är behövlig eller ändamålsenlig för beslut om makrotillsynsåtgärder. Den menar istället att ESRB:s rekommendation ska tolkas som att beslut om makrotillsynsåtgärder inte ska ligga på politisk nivå. FI delar denna bedömning. FI delar vidare 7
8 kommitténs slutsats att den svenska förvaltningsmodellen ger FI en grad och form av oberoende som ligger inom ramen för ESRB:s rekommendation. Mikro- jämfört med makrotillsyn I debatten om hur makrotillsynen ska organiseras görs ofta en uppdelning mellan mikro- och makrotillsyn. FI anser att denna uppdelning inte är ändamålsenlig för en tillsyn som syftar till finansiell stabilitet. Det handlar mer om två olika utgångspunkter där makrotillsynen fokuserar på hela systemet och mikrotillsynen på de enskilda företagen. Effektiv makrotillsyn måste innehålla bägge dessa utgångspunkter. God systemriskanalys förutsätter kunskap om hur det ser ut i individuella företag och analys av riskerna i individuella företag kan inte separeras från makro- eller systemrisker. När det gäller de verktyg som kan bli aktuella för makrotillsynen ligger de flesta redan under FI:s mandat. Liknande avvägningar kommer framöver att behöva göras inom makrotillsynen som FI redan gör inom sitt mandat för att verka för ett stabilt finansiellt system. En makrotillsyn som är helt separerad från mikrotillsynen riskerar att bli ineffektiv, och i värsta fall motsägelsefull. Effektiv tillsyn för att förebygga systemrisker kräver både kompetens, resurser och ett tydligt mandat att agera. Det gemensamma målet är att det finansiella systemet ska vara stabilt. Tillsynsåtgärder som berör exempelvis kapitalkrav, likviditetsberedskap etc. är åtgärder som kan riktas mot specifika företag eller mot hela branscher. Skillnaden mellan mikro- och makrotillsyn definieras utifrån vad som initierar tillsynsaktivitet om det handlar om företagsspecifika förhållanden eller om marknadsövergripande/makroekonomiska förhållanden. Följande två exempel illustrerar detta: Exempel 1: FI upptäcker att en viss bank har brister i sin riskkontroll på ett visst område. FI vidtar då åtgärder mot banken i fråga. Detta är en typisk mikrotillsynsåtgärd. Exempel 2: FI konstaterar att riskvikterna för bolån är för låga eftersom den metod de beräknats med inte bedöms ge en adekvat bild av risken i den typen av långivning. FI vidtar åtgärder som gäller för hela branschen och definierar en miniminivå för riskvikten. Detta kan ses som en makrotillsynsåtgärd. Flera av de åtgärder FI vidtar är inte renodlade mikro- eller makrotillsynsåtgärder, utan en kombination av bägge. De är ofta också en kombination av systemstabilitetsåtgärder och konsumentskyddsåtgärder. Till exempel har ökade kapitalkrav på storbankerna en tydlig makrodimension samtidigt som det handlar om fyra enskilda företag. Vidare kan bolånetaket beskrivas som en makrotillsynsåtgärd som samtidigt syftar till konsumentskydd. I bilagan ges exempel på verktyg, som ofta klassificeras som makroverktyg, och som FI redan har använt inom ramen för sitt nuvarande mandat. FI vidtar 8
9 också mindre uppmärksammade åtgärder som i slutänden har tydliga makroekonomiska verkningar. Det kan t.ex. handla om att säkerställa att de finansiella företagen har stabila it-system. Det kan också handla om att säkerställa att de bedriver en ansvarsfull utlåning som inte blåser upp tillgångsbubblor. I den årliga bolåneundersökning som FI gör testas bl.a. de så kallade kvar-att-leva-på-kalkyler som bankerna gör. I denna görs också stresstester i syfte att bedöma hur många hushåll som får problem med återbetalningen av lånen vid ränteuppgångar eller ökad arbetslöshet och hur många hushåll som riskerar att sitta med lån som är större än marknadsvärdet på huset vid prisfall. Centralt att även beakta FI:s pelare 2-befogenheter När det i övrigt gäller tillsynsmyndigheternas verktygslåda för att komma åt problem är det också viktigt att ta med den årliga samlade kapitalbedömning som görs i tillsynen inom ramen för pelare 2, som är fastslagen i lag. I den samlade kapitalbedömningen gör FI en individuell bedömning av de enskilda företagens riskprofil och kapitalbehov. Detta kan resultera i ett kapitalbehov som går utöver kapitalkravet enligt de beräkningar som i detalj är fastslagna i kapitaltäckningsregelverket. I en sådan bedömning analyseras företagens individuella riskprofiler. För att kunna göra dessa beaktar FI även den makroekonomiska miljö i vilken företagen verkar samt genomför stresstester. För ett stort systemviktigt företag kan företagets verksamhetsstrategi dessutom i sig ha påverkan på makroekonomin och systemriskerna, något som FI också tar hänsyn till vid dessa bedömningar. I CRD 4 tydliggörs dessutom ytterligare tillsynsmyndighetens skyldighet att ta systemriskhänsyn i den samlade kapitalbedömningen. Där framkommer att företag med likartade riskprofiler eller som kan utgöra liknande risker för det finansiella systemet, kan bedömas på ett likartat eller identiskt sätt i den samlade kapitalbedömningen. Detta kan läsas som att även EU-rätten understryker att det inte är ändamålsenligt att dela upp tillsynen i mikro- och makrotillsyn. Kontracykliska kapitalbuffertar I en till Finanskriskommittén separat utredning (Kapitaltäckningsutredningen) utreds nu bl.a. vilken myndighet som bör besluta om den kontracykliska kapitalbufferten och hur den ska tillämpas. Eftersom dessa frågor är nära angränsande till de synpunkter som FI lämnar i detta remissvar på Finanskriskommitténs betänkande - och även är centrala för den institutionella utformningen av makrotillsynen framöver - vill FI framhålla följande avseende dessa frågor. Vid valet av vilken myndighet som ska besluta om den kontracykliska kapitalbufferten är det viktigt att säkerställa att beslutanderätten för, och tillämpningen av, den kontracykliska kapitalbufferten inte innebär att det uppstår gränsdragningsproblem, överlappning eller motverkande effekter i förhållande till andra kapital- och buffertkrav. För att undvika sådana 9
10 situationer menar FI att beslutanderätten över den kontracykliska kapitalbufferten bör läggas på FI. Den kontracykliska kapitalbufferten syftar, precis som kapitalkonserveringsbufferten, buffertarna för systemviktiga företag och systemriskbufferten, till att utgöra just en buffert som säkerställer att de grundläggande kapitalkraven kan upprätthållas även då det enskilda företaget eller det finansiella systemet utsätts för finansiell stress. En naturlig del i den samlade kapitalbedömning som FI genomför årligen för alla de största finansiella företagen inom ramen för pelare 2, är att ta hänsyn till konjunkturläget och dessutom genomföra olika stresstester (se föregående avsnitt). Det är naturligt att FI:s samlade bedömning av kapitalbehovet för de individuella företagen tillåts samspela med bestämmandet av den kontracykliska kapitalbufferten likväl med bestämmandet av systemriskbuffertarna. FINANSINSPEKTIONEN Bengt Westerberg Styrelseordförande Robert Boije Chefsekonom Beslut i detta ärende har fattats av styrelsen (Bengt Westerberg, ordförande, Margareta Åberg, Birgitta Johansson Hedberg, Eva Lindström, Lars Nyberg, och Martin Andersson, generaldirektör) efter föredragning av chefsekonomen Robert Boije. I den slutliga handläggningen har även chefsjuristen Per Håkansson deltagit. Bilagor Bilaga 1. Åtgärder redan vidtagna eller aviserade av FI som bidrar till ett stabilt och väl fungerande finansiellt system. 10
11 Bilaga 1. Åtgärder redan vidtagna eller aviserade av FI som bidrar till ett stabilt och väl fungerande finansiellt system FI förfogar redan idag över de flesta av de verktyg som anses nödvändiga i en verktygslåda för makrotillsyn, och den institutionella ram som redan finns idag ger FI relativt långtgående möjligheter att påverka de finansiella företagens beteenden. Fler möjligheter tillkommer genom det pågående regelutvecklingsarbetet inom EU. Nedan redovisas några av de åtgärder FI redan vidtagit eller aviserat som bidrar till ett stabilt och väl fungerande finansiellt system. 1 Bolånetaket Mot bakgrund av hushållens kraftigt ökande skuldsättningskvoter och belåningsgrader införde FI år 2010 ett bolånetak som innebär att krediter med bostaden som säkerhet sammantaget inte bör överstiga 85 procent av bostadens marknadsvärde vid lämnandet av krediten. En alltför hög skuldsättningsnivå och belåningsgrad gör en låntagare sårbar för en situation där bostadspriserna sjunker eftersom bostaden då inte kan säljas utan att låntagaren får kvar en restskuld. Taket syftar till att motverka en osund utveckling på kreditmarknaden där kreditinstitut använder allt högre belåningsgrader som konkurrensmedel vid kreditgivningen avseende bolån och därmed ökar den totala skuldsättningen för konsumenterna. En sådan utveckling riskerar att utsätta konsumenterna för oacceptabla risker. En begränsning av belåningsgraden på bolån skapar också incitament för låntagare att begränsa sin skuldsättning. Även om bolånetaket, när det infördes, i första hand motiverades utifrån ett konsumentskyddsperspektiv, är det viktigt att lyfta fram att bolånetaket också är ett viktigt verktyg i en verktygslåda för makrotillsyn. Åtgärden minskar riskerna för enskilda låntagare men bidrar samtidigt till att hålla ner den totala skuldsättningen och belåningsgraden i samhället. Den nya bolåneundersökning som FI presenterade den 7 mars 2013 visar att bolånetaket har haft god effekt. 2 Trenden med stigande belåningsgrader är bruten och det är sedan taket infördes endast en liten andel av de nya låntagarna som har en belåningsgrad över 85 procent. Ökningstakten i utlåningen till hushållen låg 2012 på 4,7 procent vilket är mer än en halvering jämfört med genomsnittet för åren Alla med en belåningsgrad på över 85 procent amorterar. Av hushåll med en belåningsgrad över 75 procent amorterar nio av tio på sina lån. Här har sannolikt Svenska Bankföreningens rekommendation att lån med belåningsgrader över 75 procent ska amorteras också haft stor betydelse. 1 Se också Martin Anderssons tal Finansinspektionens roll i ett ramverk för finansiell stabilitet, ( ) 2 Den svenska bolånemarknaden 2013 ( ) 11
12 Ökade kapitalkrav FI har i samråd med Finansdepartementet och Riksbanken också gjort bedömningen att det är angeläget att införa högre kapitalkrav på de fyra svenska storbankerna Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank än vad minimikraven i Basel 3 förutsätter. Åtgärden innebär att dessa banker ska ha minst 10 procent i riktigt eget kapital (så kallat kärnprimärkapital) från 2013 och 12 procent från Syftet med denna åtgärd är helt enkelt att skapa stabilare och mer motståndskraftiga banker. Det finns flera tungt vägande skäl att ställa höga krav på de fyra svenska storbankerna. Dessa fyra banker är mycket stora i förhållande till den svenska ekonomin. Om en eller flera svenska storbanker måste räddas kan det medföra mycket stora kostnader för samhället och skattebetalarna. Det finns också en risk i att marknaderna utgår från att staten vid en allvarlig kris kommer att ingripa för att rädda stora banker. Denna så kallade implicita garanti från staten gör att storbankerna både kan finansiera sig billigare än vad som annars hade varit fallet och ta större risker. Striktare krav på bankerna bidrar till att Sverige drabbas av färre och mildare finansiella kriser i framtiden. FI har tillsammans med Finansdepartementet och Riksbanken gjort bedömningen att denna vinst för samhället klart överväger de eventuella kostnader som de högre kraven kan medföra för bankerna och/eller bankkunderna. För att förslaget ska kunna genomföras krävs lagstiftning. Det kommer att anpassas till de möjligheter som ges i kommande EU-direktiv och EUförordningar. FI ser dock att samtliga storbanker redan uppfyller de nya kapitalkraven för 2013 och dessutom att alla banker med undantag för en redan idag uppfyller de högre kraven för Ökade riskvikter FI har nu beslutat att skärpa kapitalkraven ytterligare genom att införa ett så kallat riskviktsgolv på 15 procent för svenska bolån. 3 År 2007 infördes, i och med Basel 2-överenskommelsen, möjligheten att beräkna riskvikterna med hjälp av interna modeller utifrån historiska kreditförluster. Alla de största svenska bolånegivarna har idag FI:s tillstånd att använda interna modeller för att beräkna riskvikterna för sina kreditexponeringar. Resultatet av modellernas införande blev att riskvikterna för svenska bolån sjönk kraftigt eftersom bostadslån historiskt sett varit förknippade med låga kreditförluster. Flera av de största bolånegivarna i Sverige har idag genomsnittliga modellbaserade riskvikter ned mot 5 procent. FI anser att dessa riskvikter är för låga, även med beaktande av de högre kapitalkraven som kommer att införas för de svenska storbankerna. Riskvikterna beräknade med de interna modellerna baseras på de historiska kreditförluster bankerna gjort under en period då den totala bolåneskulden och genomsnittliga belåningsgraden var betydligt lägre och då amorteringstiderna var betydligt kortare. Dagens höga skuldsättning hos 3 Promemoria om Riskviktsgolv för svenska bolån (FI Dnr ). 12
13 hushållen, höga genomsnittliga belåningsgrad och långa amorteringstider för bolånestocken gör givetvis riskerna större. Dessutom kan en hög skuldsättning vid ett husprisfall minska den privata konsumtionen och öka bankernas kreditförluster från icke-finansiella företag. Vidare har en större andel lån med rörlig ränta gjort hushållen mer räntekänsliga. Att de finansiella företagen håller en kapitalbas som täcker riskerna i de svenska bolåneportföljerna är av avgörande betydelse för stabiliteten i den svenska finansiella sektorn liksom för det enskilda finansiella företaget. FI:s bedömning är att bankerna redan i stor utsträckning i sin kapitalplanering har tagit höjd för de kapitalnivåer som åtgärden medför. FI vill med åtgärden säkerställa att kapitalet behålls på en lämplig nivå även framöver. Utökade likviditetskrav De högre kapitalkraven kommer att stärka förtroendet för bankerna. Det medför också i viss utsträckning att likviditetsrisken minskar. Men det är också viktigt att bankerna säkerställer att de har så mycket likvida medel att de kan klara en viss period av försvårad marknadsfinansiering. Under finanskrisen, när förtroendet för bankerna minskade, var Riksbanken tvungen att tillföra betydande likviditet i både kronor och dollar. Regeringen införde också ett garantiprogram med en ram på miljarder kronor för att stödja bankernas och bostadsinstitutens medelfristiga finansiering. Enligt Baselöverenskommelsen ska kvantitativa likviditetskrav införas på nationell nivå senast 2015 för att minska behovet av liknande stödåtgärder. Mot denna bakgrund har FI gett ut föreskrifter 4 som innehåller ett krav på likviditetstäckningsgrad (så kallad Liquidity Coverage Ratio, LCR), som innebär att företag ska ha en buffert av likvida tillgångar som klarar verkliga och simulerade kassautflöden under en stressad period på 30 dagar. Företagen ska också rapportera sin likviditetsrisk till FI. Föreskrifterna gäller för kreditinstitut, värdepappersbolag och finansiella företagsgrupper vars balansomslutning per den 30 september föregående år var större än 100 miljarder kronor. Kravet på att hålla en likviditetsbuffert kompletteras med regler om när bufferten får utnyttjas. Företagen får under perioder av likviditetspåverkande stress använda likviditetsbufferten och behöver under dessa perioder därmed inte uppfylla kravet. Syftet med de nya reglerna, som trädde i kraft redan i år, är att bidra till ett stabilt och väl fungerande finansiellt system där företagen har tillräckliga likvida tillgångar för att klara kortare perioder utan tillgång till marknadsfinansiering. 4 Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2012:6) om krav på likviditetstäckningsgrad och rapportering av likvida tillgångar och kassaflöden. 13
Finansinspektionens roll i ett ramverk för finansiell stabilitet
A N F Ö R A N D E Datum 2013-03-20 Talare Martin Andersson Möte Bank & Finans Outlook, Berns Salonger Finansinspektionens roll i ett ramverk för finansiell stabilitet Finansinspektionen Box 7821 SE-103
2014-06-27 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm
REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/00060 Er referens: FI Dnr 14-6258 1 (6) 2014-06-27 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm finansinspektionen@fi.se Kapitalkrav för svenska banker Översyn av åtgärder
Ett förstärkt ramverk för finansiell stabilitet
2013-08-26 Finansdepartementet Ett förstärkt ramverk för finansiell stabilitet Regeringen har för avsikt att besluta att: ett formaliserat stabilitetsråd inrättas som ska bedöma finansiell stabilitet och
De svenska bankernas kapitalkrav, andra kvartalet 2017
P R O M E M O R I A Datum 2017-08-25 FI Dnr 17-6342 Författare Avdelningen för bankanalys Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
2015-03-16 BESLUT FI Dnr 15-3226 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde
Finansinspektionen och makrotillsynen
ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35
De svenska bankernas kapitalkrav, tredje kvartalet 2017
P R O M E M O R I A Datum 2017-11-24 FI Dnr 17-6342 Författare Avdelningen för bankanalys Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se
De svenska bankernas kapitalkrav, fjärde kvartalet 2017
P R O M E M O R I A Datum 2018-02-23 (korrigerad 2018-03-09) FI Dnr 17-6342 Författare Avdelningen för bankanalys Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax
De svenska bankernas kapitalkrav, fjärde kvartalet 2016
P R O M E M O R I A Datum 2017-02-24 FI Dnr 16-7882 Författare Enheten för bankanalys Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se
Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna
PROMEMORIA Datum 2011-11-25 Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787
De svenska bankernas kapitalkrav, fjärde kvartalet 2015
P R O M E M O R I A Datum 2016-02-25 FI Dnr 15-7395 Författare Enheten för bankanalys Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se
De svenska bankernas kapitalkrav, första kvartalet 2015
PROMEMORIA Datum 2015-05-22 FI Dnr 15-7395 Författare Enheten för bankanalys Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se
Riksbanken välkomnar i stort de förslag som Finansinspektionen framför i remisspromemorian Kapitalkrav för svenska banker.
E S T A B L I S H E D 1 6 6 8 Protokollsbilaga A Direktionens protokoll 140626, 3 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00
Beslut om kontracykliskt buffertvärde
2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde
De svenska bankernas kapitalkrav, första kvartalet 2016
P R O M E M O R I A Datum 2016-06-14 FI Dnr 16-7882 Författare Enheten för bankanalys Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se
Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån
REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret
De svenska bankernas kapitalkrav, tredje kvartalet 2015
P R O M E M O R I A Datum 2015-11-25 FI Dnr 15-7395 Författare Enheten för bankanalys Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se
De svenska bankernas kapitalkrav, andra kvartalet 2015
P R O M E M O R I A Datum 2015-09-02 FI Dnr 15-7395 Författare Enheten för bankanalys Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se
Protokoll från Samverkansrådets möte den 2 oktober 2012
Protokoll från Samverkansrådets möte den 2 oktober 2012 Finansinspektionen och Riksbanken har haft sitt andra möte inom ramen för Samverkansrådet för makrotillsyn. Vid mötet deltog från Finansinspektionen
Åtgärder mot risker med hushållens skuldsättning
ANFÖRANDE Datum: 2015-11-19 Talare: Erik Thedéen Möte: SNS: Bostadsmarknaden och hushållens skuldsättning Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24
Ytterligare verktyg för makrotillsyn (Fi2017/00842/B)
2017-04-11 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr 17-3164 Finansmarknadsavdelningen 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel
Effekter av bolånetaket
Effekter av bolånetaket EN FÖRSTA UTVÄRDERING 6 APRIL 2011 April 2011 Dnr 11-1622 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Bolån efter taket en ögonblicksbild 4 Frågorna samt sammanfattning av bankernas svar 4 2 SAMMANFATTNING
Kontracykliskt buffetvärde
17-7-1 BESLUT Kontracykliskt buffetvärde FI Dnr 17-99 Finansinspektionen Box 71 SE-13 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel + 9 Fax + 13 3 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Finansinspektionens beslut Finansinspektionen
Kapitalbuffert för övriga systemviktiga institut
2015-11-17 BESLUT Skandinaviska Enskilda Banken AB FI Dnr 15-8080 Att: Verkställande Direktören Delgivning nr 1 106 40 STOCKHOLM Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46
Ekonomiska kommentarer
NR 12 2018 30 oktober Ekonomiska kommentarer Storbankernas pelare 1-krav kommer att öka Tomas Edlund Författaren är verksam vid Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet Banker som är verksamma i
Förändrad metod för tillämpning av riskviktsgolvet för svenska bolån
REMISSYTTRANDE Vår referens: 2018/04/004 Er referens: FI Dnr 18-6251 1 (6) 2018-04-25 Finansinspektionen finansinspektionen@fi.se Förändrad metod för tillämpning av riskviktsgolvet för svenska bolån Inledning
Kontracykliskt buffertvärde
17--7 BESLUT FI Dnr 17-9 Finansinspektionen Box 71 SE-13 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel + 9 Fax + 13 3 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Kontracykliskt buffertvärde Finansinspektionen (FI) beslutar
Nya regler om tillsynskrav och kapitalbuffertar
Nya regler om tillsynskrav och kapitalbuffertar FI-forum 25 september 2014 Agenda Bakgrund, syfte och sammanhang Kapitaltäckning Kapitalbuffertar Kapitalbuffertar och pelare 2 Offentliggörande av information
Protokoll från Samverkansrådets möte den 1 oktober 2013
Protokoll från Samverkansrådets möte den 1 oktober 2013 Finansinspektionen och Riksbanken har haft sitt fjärde möte inom ramen för Samverkansrådet för makrotillsyn. Myndigheterna delade en lägesbeskrivning
Finansutskottet Sveriges Riksdag Stockholm
FRAMSTÄLLNING 1 (7) 2017-11-08 Finansutskottet Sveriges Riksdag 100 12 Stockholm Ytterligare verktyg för makrotillsyn Hemställan Mot bakgrund av regeringens proposition 2017/18:22 Ytterligare verktyg för
Finansdepartementet
REMISSYTTRANDE Vår referens: 2017/02/007 Er referens: Fi2017/00842/B 1 (9) 2017-04-18 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ytterligare verktyg för makrotillsyn Sammanfattning Bankföreningen anser att det
Kapitalkrav för svenska banker
PROMEMORIA Datum 2014-05-08 FI Dnr 14-6258 Kapitalkrav för svenska banker Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se
Riksgälden och finansiell stabilitet. Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23
Riksgälden och finansiell stabilitet Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23 Riksgäldens roll och uppdrag Riksgälden spelar en viktig roll i samhällsekonomin och på finansmarknaden. Vår verksamhet bidrar
Kommittédirektiv. Kommittén för finansiell stabilitet. Dir. 2013:120. Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2013
Kommittédirektiv Kommittén för finansiell stabilitet Dir. 2013:120 Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2013 Sammanfattning Regeringen lägger stor vikt vid att det finns ett organisatoriskt
Finansinspektionen och finansiell stabilitet. Vad är finansiell stabilitet? PROMEMORIA. Datum Dnr
PROMEMORIA Datum 2014-12-10 Dnr 14-16747 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Finansinspektionen och
Kapitalkrav för svenska banker
PROMEMORIA Datum 2014-09-08 FI Dnr 14-6258 Kapitalkrav för svenska banker Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se
Riksgälden och finansiell stabilitet
Riksgälden och finansiell stabilitet Hans Lindblad Riksgäldsdirektör DNB Sverige Stockholm 26 januari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning
Yttrande över Finansdepartementets förslag till ytterligare verktyg för makrotillsyn
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Finansinspektionens syn på den finansiella stabiliteten och riskerna för finansiella obalanser
ANFÖRANDE Datum: 2017-06-13 Talare: Erik Thedéen Möte: Öppen utfrågning om finansiell stabilitet i Finansutskottet Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 408 980 00 Fax
Betänkandet förstärkta kapitaltäckningsregler (SOU 2013:65)
Protokollsbilaga A Direktionens protokoll 131120, 4 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen 103 33 Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46
Finansutskottet Sveriges Riksdag Stockholm
FRAMSTÄLLNING 1 (5) 2018-03-23 Finansutskottet Sveriges Riksdag 10012 Stockholm Kreditreglering Hemställan Bankföreningen hemställer att riksdagen uttalar - att Finansinspektionen, med anledning av den
Överenskommelse om samarbete avseende finansiell stabilitet och krishantering
2016-12-07 Finansiella stabilitetsrådet Överenskommelse om samarbete avseende finansiell stabilitet och krishantering Överenskommelsen är upprättad mellan Regeringskansliet (Finansdepartementet), Sveriges
Bolånetagarnas amorteringar har ökat sedan införandet av individuella amorteringsplaner
PROMEMORIA Datum 2014-11-11 FI Dnr 14-15503 Författare Johan Berg, Maria Wallin Fredholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se
Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick
ANFÖRANDE DATUM: 2013-01-25 TALARE: Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick PLATS: Länsförsäkringar, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46
Ett år med den nya makrotillsynen
ANFÖRANDE Datum: 2015-02-19 Talare: Martin Andersson Möte: SNS/SIFR Finanspanel Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se
Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016
Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationsmålet är värt att försvara Ett gemensamt ankare för pris-
Mot ett mer stabilt banksystem nästa steg för Baselkommittén
Mot ett mer stabilt banksystem nästa steg för Baselkommittén SNS/SIFR Finanspanel 3 oktober 2014 Stefan Ingves Riksbankschef och ordförande i Baselkommittén för banktillsyn Agenda Om Baselkommittén för
Utredningen om Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (SOU 2013:9)
2013-05-31 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr 13-2574 103 33 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se
Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker
PROMEMORIA Datum 2014-11-28 FI Dnr 14-16475 Författare Emil Hagström Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se
Finansinspektionen
REMISSYTTRANDE Vår referens: 2019/02/011 Er referens: FI Dnr 18-10416 1 (5) 2019-03-22 Finansinspektionen Via e-post till: finansinspektionen@fi.se Förslag till ändrade föreskrifter om tillsynskrav och
Kapitaltäckningsregler. Mats Walberg och Jenny Nordgren
Kapitaltäckningsregler Mats Walberg och Jenny Nordgren Februari 2015 Innehåll Kapitaltäckningsreglerna... 3 Bakgrund till reglerna... 3 Vad syftar de nya reglerna till?... 3 De tre pelarna... 4 Pelare
Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning
Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning Lars Frisell, chefsekonom Per Håkansson, chefsjurist 16 februari 2010 Slutsatser Systemet fungerar överlag väl Betalningsförmågan sätts i centrum
Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015
Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och
Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén
Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur
Finansinspektionens stresstester av storbankerna
PROMEMORIA Datum -11-10 Finansinspektionens stresstester av storbankerna Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se
Yttrande över betänkandet Att förebygga och hantera finansiella kriser (SOU 2013:6)
Finansdepartementet 103 33 Stockholm Datum Dnr Ert datum Er referens 2013-05-24 15-2013-0258 2013-02-27 Fi2013/329 Yttrande över betänkandet Att förebygga och hantera finansiella kriser (SOU 2013:6) Sammanfattning
Den historiska utvecklingen och utmaningar inom bankreglering och makrotillsyn Finanstilsynet, Oslo, 20 Oktober 2016
Den historiska utvecklingen och utmaningar inom bankreglering och makrotillsyn Finanstilsynet, Oslo, 20 Oktober 2016 Riksbankschef Stefan Ingves Prolog: Palmstruch och Riksens Ständers Bank Palmstruch
Remissyttrande - kapitalkrav för svenska banker
REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2014-06-26 1 (6) Dnr 2014/667 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Remissyttrande - kapitalkrav för svenska banker (FI Dnr 14-6258) Inledande synpunkter Riksgäldskontoret
Kapitaltäckning och likviditet 2014-09
Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Periodisk information per 30 september 2014 - Kapitaltäckning och likviditet Denna information om kapitaltäckning och likviditet för Ikano Bank AB (Publ), organisationsnummer
Utkast till lagrådsremiss Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (Fi/2017/01329/B)
2017-04-28 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr 17-4581 Finansmarknadsavdelningen 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel
Likviditets- och kapitalhantering
RTERT Likviditets- och kapitalhantering Information enligt pelare 3 Q2 2015 1 Inledning Syftet med denna rapport är att ge information rörande FOREX Banks likviditetsrisker och kapitaltäckning i enlighet
Kapitaltäckningsregler. Mats Walberg och Jenny Nordgren
Kapitaltäckningsregler Mats Walberg och Jenny Nordgren Juni 2014 Innehåll Kapitaltäckningsreglerna... 3 Bakgrund till reglerna... 3 Vad syftar de nya reglerna till?... 3 De tre pelarna... 4 Pelare 1 (kapitalkrav)...
Den internationella regleringsagendan nödvändig men inte tillräcklig
ANFÖRANDE DATUM: 19 mars 2014 TALARE: Riksbankschef Stefan Ingves PLATS: Affärs Världen Bank och Finans Outlook, Berns, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787
Finansiering av resolutionsreserven - Bankföreningens förslag på avgiftsstruktur
FRAMSTÄLLAN 1 (5) 2016-12-13 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Finansiering av resolutionsreserven - Bankföreningens förslag på avgiftsstruktur
Vad gör staten med en bank i kris?
Vad gör staten med en bank i kris? Riksgäldsdirektör Hans Lindblad Stockholm 17 augusti 2016 Riksgäldens uppdrag Statens betalningar och kassahantering Upplåning och skuldförvaltning Garantier och lån
Financial Services BMW FINANCIAL SERVICES SCANDINAVIA AB KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET. 30 JUNE 2017
BMW FINANCIAL SERVICES SCANDINAVIA AB KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET. 30 JUNE 2017 Informationen i denna rapport avser den periodiska information som skall lämnas enligt Finansinspektionens föreskrifter
Efter den globala finanskrisen återhämtade sig den svenska ekonomin ganska snabbt. Räntorna, som hade sänkts kraftigt under krisen, började
Efter den globala finanskrisen 2007 2009 återhämtade sig den svenska ekonomin ganska snabbt. Räntorna, som hade sänkts kraftigt under krisen, började långsamt höjas under 2010 och 2011. Senare skulle denna
EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN
1.2.2019 SV Europeiska unionens officiella tidning C 39/1 I (Resolutioner, rekommendationer och yttranden) REKOMMENDATIONER EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDENS REKOMMENDATION av
Basel III - skärpta regler för banker
Basel III - skärpta regler för banker 44 Baselkommittén presenterade nyligen ett nytt regelverk för banker, det så kallade Basel III. Det omfattar i grova drag nya och skärpta krav på kapital och likviditet
Finansiell stabilitet
Finansiell stabilitet Riksgäldsdirektör Hans Lindblad Finansdagarna, 2014-05-22 Vad gör Riksgälden? Myndighet under regeringen med ansvar för statens centrala finansförvaltning Statsskulden ca 1250 mdr
Riskviktsgolv för svenska bolån
PROMEMORIA Datum 2012-11-26 FI Dnr 12-11920 (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se
EU-kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut ( Liikanen )
2014-03-10 REMISSVAR Finansmarknadsavdelningen FI Dnr 14-2616 Finansdepartementet (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24
UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013
UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 Stabila företagsräntor och marginaler under kvartalet. Nya kapitalkrav kräver inte högre marginaler. Små och medelstora företag gynnas av nya Basel 3- regler.
Stabiliteten i det finansiella systemet
Stabiliteten i det finansiella systemet Erik Thedéen, generaldirektör Henrik Braconier, chefsekonom 29 maj 218 FI:s uppdrag Finansiell stabilitet - kapitalkrav - likviditet Konsumentskydd - bolånetak -
Begränsning av krediter mot säkerhet i bostad
Begränsning av krediter mot säkerhet i bostad Martin Andersson, generaldirektör Lars Frisell, chefsekonom 9 juli 2010 FI:s allmänna råd Krediter mot säkerhet i form av pant i bostad bör inte överstiga
Finansiell stabilitet 2013:2
Finansiell stabilitet 213:2 S v e r i g e s R i k s b a n k Riksbankens rapport Finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken
Protokoll från det finansiella stabilitetrådets möte den 23 maj 2014
Promemoria 2014-06-02 Finansiella stabilitetsrådet Fi 2013:09 Protokoll från det finansiella stabilitetrådets möte den 23 maj 2014 Sammanfattning Rådets medlemmar välkomnade Finansinspektionens förslag
Det aktuella läget för den finansiella stabiliteten
Det aktuella läget för den finansiella stabiliteten Hans Lindblad Riksgäldsdirektör Finansutskottet, Sveriges riksdag 5 februari 2019 Lågt pris på risk globalt kan skapa finansiella obalanser Den finansiella
Kommittédirektiv. Finansmarknadskommittén. Dir. 2009:22. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2009
Kommittédirektiv Finansmarknadskommittén Dir. 2009:22 Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2009 Sammanfattning av uppdraget Förutsättningarna för en väl fungerande och effektiv finansiell sektor i
Finansiell stabilitet 2013:2
Finansiell stabilitet 213:2 S v e r i g e s R i k s b a n k Riksbankens rapport Finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken
Periodisk information per
Periodisk information per 2015-03-31 Periodisk information per 2015-03-31 Resurs Bank AB, ( banken ), org nr 516401-0208, samt den konsoliderade situationen lämnar periodisk information i enlighet med
Kommittédirektiv. Ett nytt regelverk om kapitaltäckning för värdepappersbolag. Dir. 2019:22. Beslut vid regeringssammanträde den 16 maj 2019
Kommittédirektiv Ett nytt regelverk om kapitaltäckning för värdepappersbolag Dir. 2019:22 Beslut vid regeringssammanträde den 16 maj 2019 Sammanfattning Inom kort förväntas Europeiska unionen besluta om
n Ekonomiska kommentarer
n Ekonomiska kommentarer Riskerna förknippade med den höga och växande skuldsättningen bland de svenska hushållen har bland annat lett till en diskussion av olika tänkbara åtgärder i syfte att begränsa
EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN
20.3.2019 SV Europeiska unionens officiella tidning C 106/1 I (Resolutioner, rekommendationer och yttranden) REKOMMENDATIONER EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDEN EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDENS REKOMMENDATION av
Stresstestmetod för bedömning av kapitalplaneringsbuffert
2016-05-09 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 15-11526 Stresstestmetod för bedömning av kapitalplaneringsbuffert Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 408 980 00 Fax +46 8 24 13
Vad gör FI på bankområdet?
Vad gör FI på bankområdet? FI-forum 25 februari 2016 Agenda 14.00 14.10 Inledning 14.10 14.40 Banktillsynens utgångspunkter och prioriteringar 14.40 15.10 Kapitalkraven och FI:s översyn- och utvärderingsprocess
Datum Per september månad 2015 infördes kravet för kapitalkonserveringsbufferten som gäller alla institut.
1(7) Kapitaltäckning Nya kapitaltäckningsregler trädde i kraft den 1 januari 2014 i enlighet med tillsynsförordning (575/2013/EU) som är en del av implementeringen av Basel III-regelverket. I och med att
Hantering av banker i kris
Hantering av banker i kris Hans Lindblad Riksgäldsdirektör SvD Bank Summit Stockholm 1 september 2016 Riksgäldens uppdrag Statens betalningar och kassahantering Upplåning och skuldförvaltning Garantier
Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism
2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan
Periodisk information per
Periodisk information per 2016-03-31 Periodisk information per 2016-03-31 Resurs Bank AB, ( banken ), org nr 516401-0208, samt den konsoliderade situationen lämnar periodisk information i enlighet med
Hantering av problembanker
DATUM: 2012-11-08 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Bankföreningens årsmöte SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Kapitaltäckning och likviditet 2015-09
Kapitaltäckning och likviditet 2015-09 Periodisk information per 30 september 2015 - Kapitaltäckning och likviditet Denna information om kapitaltäckning och likviditet för Ikano Bank AB (Publ), organisationsnummer
Mina tankar om penningpolitik och finansiell stabilitet
ANFÖRANDE DATUM: 2012-05-04 TALARE: Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick PLATS: SEB SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
SNS konjunkturrådsrapport 2015
SNS konjunkturrådsrapport 2015 Finansminister Magdalena Andersson 15 januari 2015 Agenda Offentlig sektor Hushållen Företagen Kommentar till förslag Låg offentlig skuldsättning en styrka i svensk ekonomi
Finansplats Stockholm
PROMEMORIA Datum 2006-06-30 FI Dnr 05-7920-000 Finansplats Stockholm Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se
27 MARS 2008 DNR :9. Marknadsoron och de svenska bankerna
7 MARS 8 DNR 8-9 8:9 Marknadsoron och de svenska bankerna Marknadsoron och de svenska bankerna SLUTSATSER De svenska bankerna har klarat sig förhållandevis bra i den internationella turbulens som råder
SOU 2018:20 Betänkande av Utredningen om gräsrotsfinansiering
2018-07-06 R E M I S S V A R Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen Att: Rebecca Appelgren 103 33 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 408 980 00 Fax
Se bifogade handlingar. Med vänlig hälsning
Från: FI officiell adress Skickat: den 21 juni 2018 09:23 Ämne: Tillägg konsekvensanalys 16-9877 Bifogade filer: Följebrev tilläggsremiss - 16-9877.pdf; Tillägg konsekvensanalys
Periodisk information Kvartal
1 Periodisk information Kvartal 3 2014 2014-09-30 2 Nya EU-gemensamma kapitaltäckningsregler trädde i kraft den 1 januari 2014. Regelverket består av en förordning (EU) 575/2013 som är direktverkande och
Kommittédirektiv. EU:s bankpaket om riskreducerande åtgärder. Dir. 2018:116. Beslut vid regeringssammanträde den 20 december 2018
Kommittédirektiv EU:s bankpaket om riskreducerande åtgärder Dir. 2018:116 Beslut vid regeringssammanträde den 20 december 2018 Sammanfattning Inom kort förväntas Europeiska unionen besluta om ändringar