Växande företag fler i arbete. En rapport om småföretagarfrågor från en arbetsgrupp inom vänsterpartiets riksdagsgrupp

Transkript

1 Växande företag fler i arbete En rapport om småföretagarfrågor från en arbetsgrupp inom vänsterpartiets riksdagsgrupp

2 Produktionsfakta Utgivare Produktion Produktionsår Vänsterpartiets riksdagsgrupp Vänsterpartiets riksdagsgrupp 2008

3 Innehåll 4 Små företag ska växa och nyanställa 5 rapportens förslag i korthet 6 drygt 1,4 miljoner arbetar i företag med under 50 anställda 7 företagen behöver kapital för att utvecklas 9 miljöteknik skapar nya framtidsjobb 10 tydliga skatteregler gynnar SEriösa småföretag 13 företagare ska ha samma trygghet Som anställda 14 småföretag ska vara trygga arbetsplatser för anställda 15 snabb service från myndigheter till små företag 16 öka stödet till kvinnors företagande 17 stärk rättstryggheten för småföretagaren 18 satsa på forskning och utveckling i mindre företag 20 det ska gå att starta och driva företag i hela landet 22 gör det enklare att delta i offentlig upphandling 23 sociala företag och kooperativ förnyar företagandet

4 Små företag ska växa och nyanställa För vänsterpartiet är full sysselsättning arbete åt alla en prioriterad fråga. När alla människor oavsett ålder, kön och etniskt ursprung har möjlighet att ha ett arbete, fungerar vårt samhälle som bäst. Ett samhälle med hög arbetslöshet och ökande ekonomiska klyftor skapar stora motsättningar. Ojämlika samhällen är både orättvisa och ineffektiva. Det är därför ett grundläggande politiskt ansvar att skapa förutsättningar för att alla medborgare ska kunna arbeta. Vänsterpartiet driver frågan om fler anställda i kommuner och landsting. Det är jobb som berör de flesta människor i vardagen eftersom det handlar om fler anställda inom t.ex. hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och skolan. Vi kallar det för folknära jobb. Vi tror också att satsningar på den offentliga sektorn kan skapa bra förutsättningar för små- och medelstora företag att växa och nyanställa. Fler i arbete ger också ökade skatteinkomster. Vi behöver fler arbetade timmar i den icke skattefinansierade sektorn. Det är också ett politiskt ansvar att skapa förutsättningar för ett arbetsliv som präglas av trygghet och goda möjligheter till inflytande och utveckling. En hög generell utbildningsnivå och aktiv arbetsmarknadspolitik är omistliga delar i den svenska modellen. Genom att bejaka strukturomvandling kan produktiviteten och kvaliteten i arbetslivet ökas. I det sammanhanget måste också de mindre företagen och företagarnas villkor lyftas fram. I en tid då vi knappast kan räkna med så många fler anställda i de stora mångnationella börsbolagen, bör den politiska kraften läggas på att utveckla de små- och medelstora företagen. Det är viktigt att denna del av näringslivet växer och fler anställs. Vi kommer därför i rapporten sätta fokus på bland annat trygghets- och rättstrygghetsfrågor, tillgång till kapital, regelförenklingar och minskade sjuklönekostnader. Vi sätter stor vikt vid forskningssatsningar som innebär att mindre företag får stor betydelse i den nödvändiga miljö- och energiomställningen. Vi uppmärksammar också kvinnors företagande och de omständigheter som är förknippade med det liksom självklarheten i att lagar och avtal följs på arbetsmarknaden. Vänsterpartiet har gamla företagstraditioner. Det var faktiskt svartlistade vänstermedlemmar som startade de första småföretagen i Gnosjö och det var medlemmar i den italienska motståndsrörelsen som efter kriget startade nya företag i norra Italien (Emilia-Romagna). Idag är denna del av Italien fortfarande mycket företagstät. Nya fasta jobb i offentlig sektor kombinerat med nya fasta jobb i småföretagen är vår väg att klara den fulla sysselsättningen och för att utveckla den generella välfärden Marie Engström, skatteutskottet Kent Persson, näringsutskottet Hans Welander, politiks sekreterare, näringsutskottet Sofia Lindblad, politiks sekreterare, skatteutskottet

5 Rapportens förslag i korthet Vi vill skapa en miljöteknikfond för att utveckla och behålla miljöteknikföretag i Sverige. Då tar vi tillvara den fördel Sverige har av att ligga i framkant inom energiomställning och miljöteknik. För att få fram morgondagens företag krävs ett kraftigt stöd till såddfinansiering. Stöd kreditgarantiföreningarna i uppbyggnadsskedet och ge dem stöd att utveckla mentor- och rådgivningsinsatserna. Generell nedsättning av arbetsgivaravgifterna bör prioriteras före selektiva nedsättningar. Inför skattesänkning för forskningssatsningar. Det bidrar gynnsamt till bl.a. miljö- och energiomställningen. Reklamskatten bör avskaffas eftersom den under lång tid orsakat tillämpningsproblem för både skattskyldiga och skatteadministrationen. Bekämpa skattefusk för att skapa rättvis konkurrens mellan företag, inför tidsbegränsade F-skattsedlar. Utvidga kravet om personalliggare och Skatteverkets möjlighet att göra oanmälda arbetsplatsbesök till att gälla fler branscher än idag. Inför individuell redovisning av skatter och arbetsgivaravgifter. Inför schablonbeskattning i kontantbranscher för att förenkla för både företagare och myndigheter. Satsning på servicetjänster åt äldre kan bli gynnsamt för många tjänsteföretag. Stärk det sociala skyddsnätet. En företagare ska ha samma sociala försäkringsskydd som en anställd. Mindre företag med upp till 10 anställda ska slippa betala 14 dagars sjuklön. Regelförenklingsarbetet måste påskyndas och de mindre företagens situation uppmärksammas. Vi vill så långt möjligt har ett system med en dörr in. Företagare ska på ett och samma ställe få tillgång till information och nödvändiga myndighetskontakter som han/hon behöver för sin verksamhet. Kvinnors företagande måste uppmärksammas mer. Satsa på jämställdhetsutbildning hos rådgivarna och nätverksbygge. Rättstryggheten måste uppmärksammas, t.ex. krävs ökade resurser till rättsväsendet för att agera mot annons- och fakturaskojare. Öka möjligheten till rättelser i Kronofogdemyndighetens register. Rättstrygghet vid kontakt med myndigheter. Satsa på KY-utbildningar för att möta företagens behov av kvalificerad arbetskraft med specialkompetens. Utöka stödet till forskning i små- och medelstora företag genom att ge mer pengar till Vinnovas forskningsprogram Forska och väx. Öka möjligheten för universitet och högskolor att ta patent på uppfinningar genom att avskaffa lärarundantaget. Uppmuntra forskning och entreprenörskap i unga åldrar genom satsning på Snilleblixtarna, kommunala teknikskolor och Ung Företagsamhet. Uppmärksamma flickors situation. God tillgång till IT-infrastruktur i hela landet är viktig. Uppmuntra företagare att i större utsträckning använda den resursen. Upprätthåll en väl utbyggd myndighetsservice i hela landet. Regelverket vid offentlig upphandling bör reformeras så att mindre företag ges större möjlighet att delta i anbudsförfarande. Det är viktigt att lagar och avtal på arbetsmarknaden följs och att anställdas trygghet sätts i centrum.

6 Drygt 1,4 miljoner arbetar i företag med under 50 anställda 1 De små företagen står för 53 procent av den privata sysselsättningen. Sverige har verksamma företag inom den privata sektorn och de sysselsätter närmare 2,7 miljoner personer. 99,2 procent av dessa företag har färre än 50 anställda och sysselsätter ca 1,4 miljoner personer. De små företagen är därmed Sveriges främsta arbetsgivare och står för 53 procent av den privata sysselsättningen och nära en tredjedel av den totala sysselsättningen. Sju av tio svenska företag är soloföretag, det vill säga enmansföretag. Vid utgången av 2006 uppgick antalet soloföretag i Sverige till Det är svårt att uppskatta hur stor andel av dessa företag som är aktiva i den meningen att företagaren arbetar minst halvtid i verksamheten. En grov uppskattning är att det rör sig om ca vartannat företag. Under 2006 startades det enligt ITPS (Institutet för tillväxtpolitiska studier) och SCB (Statistiska Centralbyrån) nya företag. Det är en liten ökning med jämfört med I genomsnitt drivs de nystartade företagen till 35 procent av kvinnor. Den vanligaste företagsformen bland nystartarna är enskild näringsidkare. Den bransch som har flest nya företag är tjänstesektorn. 99,4 procent av tjänsteföretagen har färre än 50 anställda. Källor: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret ITPS, Nyföretagandet i Sverige 2005 och 2006 samt Fakta om små och stora företag 2007, Företagarna Antal Antal Ny- Lönesumma Företag sysselsatta sysselsatta (Mkr) Utan anställda anställda (småföretag) (medelstora företag) (storföretag) Summa företag exkl. jordburk Jordbruk Summa företag Offentlig Affärsverksamhet* Summa affärsverk- Samhet Offentlig myndighet Totalt * I offentligtägd verksamhet räknas affärsverk, kommunala och statliga bolag in. ** För enskilda firmor, handelsbolag och enkla bolag har antalet anställda räknats upp med 1 för att kunna uppskatta antalet sysselsatta.

7 Företagen behöver kapital för att utvecklas 2 För att skapa en hållbar tillväxt och fler jobb är tillgången till kapital av central betydelse. Många gånger är det en av de främsta förutsättningarna för att ett företag ska kunna växa. Historik Historiskt har staten varit en viktig, i många fall helt dominerande risktagare i blivande framtidsbranscher genom myndigheter och statliga företag i form av teknikutvecklare och kvalificerade beställare. De har därigenom medverkat till uppbyggnaden av dagens näringsliv (se under kapitel 12). Givna exempel är samverkan mellan Ericsson och Televerket, SJ:s betydelse för ASEA, eller den roll som Vattenfall har haft för teknisk och industriell utveckling. Det är viktigt att Sverige, som ett litet land, även i framtiden kan vara med att utveckla ny teknik inom centrala tillväxtområden, inte minst inom energi- och miljöområdet. Sverige i stort har ingen brist på riskkapital. Staten som står för en mindre part satsar genom olika fonder och myndigheter som Industrifonden, Innovationsbron och Almi en del kapital på olika sätt. Privata riskkapitalister står för merparten och har gått in med kapital i ett stort antal branscher. Men det finns vita fläckar- för staten och för samhället i stort - viktiga framtidssatsningar som inte kommer till stånd. Det kan bero på att riskerna upplevs för höga. Det kan bero på att man sitter fast i gamla föreställningar om vad som är värt att satsa på. Det kan bero på att privata riskkapitalister har en tendens att springa i flock vilket betyder att vissa branscher är på modet för till fället andra inte. Det kan slutligen också bero på att satsningen är för långsiktig och att uthålligheten bland privata riskkapitalister inte är så stor. När marknaden är imperfekt på något av ovanstående vis, då måste staten träda in och ta sitt ansvar. Fond för satsning på miljöteknik Vänsterpartiet vill satsa på en miljöteknikfond. När det privata kapitalet inte träder in måste staten göra det. Historiskt har det inte visat sig vara en framgångsrik väg att sitta med armarna i kors och vänta. Då träder istället andra stater in och tar över. När det gäller miljöteknik har USA placerat en ambassadör i Sverige med det uttalade syftet att satsa i svensk Tillväxten i svensk ekonomi har varit hög under de senaste åren. Effektiviteten i näringslivet ökar och sysselsättningen börjar återhämta sig. Dessutom är nyföretagandet rekordstort. Men det räcker inte. För att tillväxten i svensk ekonomi ska vara långsiktigt hållbar krävs en framtidsinriktad näringspolitik för att öka tillväxten i befintliga små och medelstora företag. Nuteks årsbok 2007 miljöteknik. Satsningar som innebär att produktionen mycket väl kan hamna i USA. På samma sätt har viktiga solenergisatsningar framtagna på Ångströms i Uppsala med statliga medel, hamnat för produktion i Tyskland eftersom intresset inte var nog stort i Sverige. Med detta som bakgrund menar vi att staten måste ta ansvar genom en miljöteknikfond. Det krävs satsningar både på den tidiga (sådd) fasen då det krävs djärvhet men också långsiktighet, och på den senare fasen när produktionen är på väg att starta upp. Det kommer att krävas stora investeringar i igångsättningsskedet och under den första kommersialiseringsfasen. Ett sådant exempel är svartlutsproduktion i Piteå där restprodukter från massatillverkning ger ersättningsbränsle till fossila bränslen. Staten har till stor del finansierat pilotanläggningen. Om man tänker på att drygt 30 procent av dagens bensin- och dieselförbrukning kan ersättas med metanol från svartlutsförgasning kopplad till massabruken förstår man hur viktig denna satsning är. På miljö- och energisidan står vi inför ett teknikskifte som Sverige kanske inte skådat sedan järnvägen och elektriciteten förändrade Sverige. En satsning i en miljöteknikfond måste därför vara starkt prioriterad. Såddfinansiering Såddfinansiering innebär att någon träder in med kapital och kompetens i det allra första skedet av företagsstart när det

8 ännu inte går att se om det finns säkra vinster att göra. En av statens viktigaste uppgifter är att träda in där det privata kapitalet inte har tillräcklig uthållighet. Detta gäller byggande av broar och vägar, men också i vissa fall uppbyggnad av företag. Privat kapital gjorde dyrbara uppköp av små IT-bolag med avancerade och ibland rätt skakiga idéer under IT-eran. När sedan IT-bubblan sprack i början av 2000-talet försvann det privata såddkapitalet mer eller mindre över en natt. Denna erfarenhet samt tidigare erfarenheter av samma karaktär visar tydligt på att staten har en viktig uppgift att fylla för att säkra långsiktig såddfinansiering. Idag har begreppet såddfinansiering fått två betydelser. Dels det lokala såddfinansieringskapitalet som kan komma från både Nutek (Verket för näringslivsutveckling) och lokala investerare och som stödjer uppbyggandet av mindre företag med lokal karaktär. Dels det nationella såddfinansieringskapitalet som med, förhoppningsvis, betydligt större resurser stödjer en utveckling av viktiga nationella nya storföretag av avancerad teknisk natur inom framtidsområden där det privata kapitalet tvekar. Till sin karaktär är såddfinansieringen sådan att den i många fall kommer att stödja projekt som misslyckas, men där det lyckas är det som i början var ett litet frö ett småföretag en av de viktiga beståndsdelarna i en fortsatt utveckling av välståndet i Sverige. Vänsterpartiet vill utveckla båda dessa stödjeben för de nya företagen. Det är här som Sverige, mitt i globaliseringsprocessen, kommer att hämta en hel del av sin kraft. är samlade under en paraplyorganisation, Sveriges Kreditgarantiföreningar. Dessa föreningar har en unik möjlighet att arbeta i de regioner i landet som inte är traditionella storstadseller tillväxtcentra och där tillgången till riskvilligt kapital många gånger är bristfällig. Ett av syftena med verksamheten är att skapa ett lokalt/regionalt engagemang och ta tillvara lokal kunskap om människors entreprenörsvilja för att på så sätt få ett starkt och aktivt näringsliv på orten eller i regionen. I regioner där t ex ett stort bruk länge varit den dominerande arbetsgivaren skulle föreningarna kunna få stor betydelse för att skapa nya företag och nya arbetstillfällen. Föreningarna kan också tillföra annat viktigt, såsom rådgivning, mentorer och nya nätverk. Kreditgarantföreningar är en ganska ny företeelse i Sverige jämfört med många länder i övriga Europa. Det gör att i det här avseendet ligger Sverige långt efter när det gäller att hitta alternativa finansieringslösningar. Kreditgarantiföreningarna i Europa är också mycket bra exempel på hur privat engagemang har kunnat förenas med offentligt. Det är nödvändigt att vi kan ge stöd till kreditgarantiföreningarnas uppbyggnad och organisation. För att bygga ut verksamheten är det också nödvändigt att se över möjligheten till återförsäkring av kreditgarantiföreningarnas kapitalbas, liksom att komma åt de strukturfondsmedel som finns i syfte att understödja och bygga upp verksamhet. För att underlätta uppbyggnad av Kreditföreningar i Sverige bör det finnas en nationell basfinansiering av verksamheten. Kreditgarantiföreningar En aktör som kan komma att spela en allt viktigare roll är de olika kreditgarantiföreningarna. I dag finns kreditgarantiföreningar i flera län. Nya föreningar är under uppbyggnad. Alla 8

9 Miljöteknik ger nya framtidsjobb 3 Klimathotet har tydligare än någonsin visat på bristerna i den förda politiken gentemot miljöteknikbranschen. Miljöteknik Det finns många småföretag i landet som har en stor potentiell marknad utanför landets gränser. Ändå tvekar många mindre företag inför att ta steget att exportera. Många småföretag uppger att ett av deras största problem är tidsbrist. Att satsa på export och hitta nya marknader kan ligga långt fram i tiden, eftersom arbetet fram till dess kan vara mycket krävande. Det handlar också om att skaffa kunskap om ett specifikt land eller område dit man vill exportera, eller att hitta de rätta kanalerna. En specifik bransch där vi i Sverige har goda förutsättningar att hitta nya affärsmöjligheter utomlands är miljöteknikbranschen. Svenska företag har stor kunskap och ligger i framkant vad gäller produktion, hållbara lösningar och forskning. USA har, som bekant, uppmärksammat detta och har en ambassadör i Sverige med särskilt intresse för svenska miljöteknikföretag. Vänsterpartiet har tagit initiativ till att skapa SWENTEC, råd för miljödriven affärsutveckling och miljöteknikexport. Dessutom har vi medverkat till att det ska finnas exportrådgivare i alla län. Syftet är att stärka svenska företags affärsmöjligheter och konkurrenskraft inom området miljöteknik och miljöanpassade produkter och processer på den svenska och internationella marknaden. Vänsterpartiet vill nu ta ytterligare steg i att förstärka denna sektors konkurrensmöjligheter och därmed fler växande företag och fler jobb i Sverige. Vi vill inrätta en miljöteknikfond som skall ha till uppgift att stödja små företag i den svåra första fasen för att kunna växa med ny viktig miljöteknik, (se under kapitel 2). Energiomställning Energiomställningen både här och utomlands kommer att ge positiva sysselsättningseffekter fram till år Enligt branschorganisationernas egna bedömningar kan en storsatsning på de förnyelsebara energislagen vindkraft, bioenergi och solenergi generera nya jobb. Enligt energirådgivarna och återvinningsindustrierna skulle ytterligare nya jobb kunna skapas genom satsningar på energieffektivisering och utökad återvinning. Export av svensk miljöteknik skulle enligt Exportrådet kunna skapa mellan nya jobb redan inom fyra års tid. Sammanlagt ger detta arbetstillfällen i Sverige. Jobb som i första hand kommer att genereras i de små företagen, och över hela landet. Miljösanktionsavgiften Miljösanktionsavgiften är en avgift som rör producentansvaret för elektriska och elektroniska produkter. Det visade sig att den var lika hög för stora som för små företag. Detta ledde till stora problem för de små företagen. Efter ett ingripande från vänsterpartiet har nu regeringen ändrat på denna regel. De företag som däremot var duktiga och anmälde sin verksamhet före ändringen skall fortfarande betala den gamla högre avgiften. Vilket i en del fall raderar ut hela vinsten i företaget. Här visas i blixtbelysning hur illa den kontroll som skall göras i regeringskansliet av att små företag inte drabbas onödigt hårt av nya regler fungerar. Fortfarande är Sverige ett land där storföretagens bästa gör att de små företagen kommer i kläm. Det här är säkert en orsak till att det är märkvärdigt svårt att lyfta från att vara småföretag till ett medelstort företag här jämfört med många andra länder.

10 Tydliga skatteregler gynnar seriösa småföretag 4 Vi tror inte att det är nödvändigt med stora skattesänkningar för att förbättra småföretagens situation. Däremot är vissa förbättringar och justeringar nödvändiga. Vi vill också peka på vikten av att ha ett enhetligt likformigt regelsystem med få undantag som är enkelt att förstå och tillämpa för den enskilde företagaren. Ett likformigt skattesystem förhindrar också inlåsningseffekter och en snedvriden konkurrens. Skattesubventioner i samband med start av företag I debatten framförs ofta att det finns behov av skatteincitament i samband med start av företag eller i samband med expansion. Att stimulera nyföretagande är viktigt men måste också vägas mot de krav på affärsmässighet och överlevnad som en del av företagandet. Om behov finns kan vi dock tänka oss ett begränsat stöd i ett inledningsskede. Vi avvaktar regeringens utredning om behov och förutsättningar för ett sådant stöd. På annan plats tar vi upp behovet av s.k. såddkapital och incitament för ökad satsning på forskning och utveckling. Vi vill påminna att det redan idag finns möjlighet att få skatteavdrag i samband med start av företag. Man kan få avdrag mot inkomst av tjänst med högst kronor per beskattningsår under fem år för underskott av aktiv nystartad näringsverksamhet. Det finns också möjlighet för ett nystartat företag att få uppskov i tre månader med att betala preliminär skatt på företagsinkomster. Arbetsgivaravgifter När Alliansregeringen tillträdde begränsade man möjligheterna till den generella nedsättning av arbetsgivaravgifterna som funnits sedan tidigare. Även om man inte kunnat påvisa en tydlig koppling mellan nedsättningen och sysselsättningen, kom de höjda arbetsgivaravgifterna att i första hand drabba mindre företag. Regeringen vill istället satsa på selektiva nedsättningar som gäller olika åldersgrupper. Den typen av åtgärder är förenat med gränsdragningsproblem och kan dessutom öppna upp för ökat krångel. Vänsterpartiet har tidigare varit med och tagit fram förslag till en tidsbegränsad nedsättning av egenavgifterna i så kallade soloföretag. Syftet är att öka viljan att anställa. Det har visat sig att det största motståndet att göra anställningar finns hos just ensamföretagare. Vi menar att dock man i första hand måste sträva efter generella lösningar och tycker därför att regeringens inriktning är olycklig. Forskning och utveckling (FoU) Forskning och utveckling är avgörande för framtida satsningar för att utveckla till exempel miljö- och energiteknik. Det behövs ökade resurser till alla delar inom FoU, från grundforskning till utveckling av produkter och tjänster. Inom ramen för Vinnova har små och medelsstora företag under några år kunnat få bidrag till behovsidentifiering av, förstudier till och genomförande av FoU-projekt. Intresset har varit mycket stort och indikerar att här behövs ytterligare insatser. Vi vill därför utöka möjligheterna genom kreditering på skattekonto. Stödet ska avse högst 35 procent av företagets kostnader upp till ett tak på 2,8 miljoner kronor. Alla företag med upp till 250 anställda ska omfattas. Den här typen av system är inte ovanliga i andra länder. Vårt grannland Norge har ett sådant skatteavdrag sedan några år tillbaka. Hushållstjänster Vi har inte ställt oss bakom reformen om skattereduktion för hushållstjänster. Vi menar att samhällets resurser i första hand ska gå till välfärdssatsningar som till exempel sjukvård, barnoch äldreomsorg. Däremot har Vänsterpartiet medverkat till att kommuner ges möjlighet att erbjuda servicetjänster åt äldre. Syftet är att förebygga skador, olycksfall eller ohälsa. Efterfrågan på hushållstjänster visar stora regionala skillnader där storstadsregioner står för den absolut största efterfrågan. Erfarenheter från andra länder visar att det i stor utsträckning är människor med höga inkomster som efterfrågar tjänsterna. Vi menar att de ökade möjligheter som nu finns för kommuner att erbjuda servicetjänster kommer att vara positiva för att utveckla företag i branschen. 10

11 Reklamskatt Reklamskatten har under lång tid orsakat tillämpningsproblem för såväl skattskyldiga som skatteadministrationen. Bristerna kan delas upp i två kategorier. För det första är skatten inte generell och konkurrensneutral och för det andra är skattereglerna för reklam otillräckliga och svåra att tillämpa. Det är svårt att utöva beskattningskontroll när det gäller trycksaker som förs in från annan medlemsstat i EU. Det innebär konkurrensstörningar mellan svenska och utländska tryckerier men framför allt träffar reklamskatten inte reklam i medier som radio, TV och datakommunikation. Från och med år 2006 har fortlöpande begränsningar gjorts i reklamskatten. Vi anser att reklamskatten på sikt bör slopas helt. Förlängd momsredovisningsperiod Redovisningsperioden för mervärdesskatt har förlängts för mindre företag från en till tre månader. Vi tycker att det var en nödvändig åtgärd för att förbättra likviditeten för mindre företag och för att det innebar en viss förenkling för det enskilda företaget. Man måste ändå vara kritisk mot de företag som, genom sena betalningar, försätter framför allt mindre företag i en besvärlig situation. Med en bättre betalningsmoral företag emellan skulle problemet kunnat ha lösts mycket smidigare genom ett större ansvarstagande inom näringslivet. En utvärdering får så småningom visa om man uppnått önskad effekt. Det kan även finnas andra områden där framför allt mindre företag kan uppleva att de befinner sig i underläge gentemot större. Det är viktigt att företagens branschorganisationer uppmärksammar dessa frågor och skapar dialog. 3:12-regler mm Vänsterpartiet har medverkat till att 3:12-reglerna, som gäller beskattning av utdelningar och kapitalvinster från fåmansföretag till delägare, reformerats. Reglerna tillkom i och med 1990 års skattereform med syftet att förvärvsinkomster ska beskattas lika oavsett om de kommer från ett lönearbete eller från arbetsinsats i ett eget aktiebolag. Efter reformeringen 2006 beskattas vid utdelningar kapitaldelen med 20 procent upp till en viss nivå som bestäms schablonmässigt med hänsyn till företagets egna kapital och utbetalda löner och därutöver progressivt i tjänst. Om delägaren i stället säljer aktier beskattas vinst som ryms inom ett sparat utdelningsutrymme med 20 procent Utöver det utrymmet beskattas vinsten i tjänst (upp till 100 basbelopp) och därutöver i kapital med 30 procent Därefter har vissa justeringar gjorts bl.a. höjt schablonbelopp i förenklingsregeln och förändringar i löneunderlagsregeln. Dessutom har den hälftendelning som togs bort 2006 mellan inkomstslagen tjänst och kapital av kapitalvinster på kvalificerade andelar, återinförts övergångsvis för åren 2007, 2008 och Regelverket får ibland kritik för att vara krångligt. Syftet är dock att förhindra att det som ska betraktas som tjänsteinkomster omvandlas till kapitalinkomster. Vi tycker att det syftet är viktigt och måste upprätthållas. Om möjligt ska naturligtvis förenklingar genomföras. Samtidigt är det viktigt att olika organisationsformer behandlas så likvärdigt som möjligt skattemässigt. En översyn är nödvändig. Framskjuten beskattning vid andelsbyten, så kallad Restpomperipossa År 2002 infördes lagstiftning som rör reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten. Man utvidgade då reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten till att omfatta även onoterade och kvalificerade andelar. Reglerna trädde i kraft 1 januari 2003 men kunde tillämpas retroaktivt. Den möjligheten gjorde att man tog bort vissa negativa effekter. Tidigare regler, som innebar att skatteuppskovet som beräknades vid bytestillfället och som skulle tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst utan att kunna kvittas mot slutlig förlust på bytesaffären, togs bort. Syftet var då att lösa problem för de ägare till små företag, vanligtvis inom IT-branschen, som sålde sina andelar till börsbolag strax innan börsnedgången. Det var vanligt att man avtalade att aktier inte kunde avyttras förrän efter en tid. Med den då gällande lagstiftningen kunde värdeminskningen på IT-aktier få allvarliga konsekvenser. Många upplevde att man fick en mycket hård beskattning, trots förluster. Trots åtgärderna kvarstår problem för vissa ägare till uppköpta små företag (s.k. restpomperipossa). Det handlar dels om retroaktivt slopande av kontantgränsen, dels om reglerna om framskjuten beskattning också ska omfatta andra värdepapper än aktier och andelar. Vi beklagar att Alliansregeringen inte vill att dessa frågor ska få sin lösning. Skattefusk och svartjobb Varje år går staten miste om över 130 miljarder kronor i uteblivna skatteinkomster. Det är ett resultat av både medvetet skattefusk och oavsiktliga misstag, men där fusket står för den största delen. Det handlar om skattepengar som skulle kunna användas till att anställa mer personal i äldreboende och fler lärare i skolan. För företag som vill vara seriösa blir skattefusk och svartarbete ett gissel eftersom man inte kan konkurrera på lika villkor. För att komma till rätta med problemet krävs tydlig lagstiftning och en rad åtgärder som bland annat ger myndigheter ökade befogenheter. Det är viktigt att lyfta fram det förtjänstfulla arbete som arbetsgivar- och fackliga organisationer inom bryggbranschen gjort för att motverka svartarbete och skattefusk. Skatteverkets möjlighet att göra oanmälda arbetsplatsbesök för att kontrollera personalliggare bör utökas till att omfatta fler branscher. En annan åtgärd är att den månatliga redovisningen av skatter och avgifter görs på individnivå. Dessutom 11

12 måste Skatteverket få ökade resurser inte minst för att möta en ökad ekonomisk brottslighet med internationella förgreningar. Det är också viktigt att få ett skattesystem där man undviker undantag och gränsdragningsproblem. Det blir lätt en grogrund för fusk och ökar dessutom krångelfaktorn. F-skatt Att det ska vara lätt att få F-skattsedel lyfts ofta fram som ett viktigt krav. Vi är inte av någon annan uppfattning. Det finns ett antal kriterier som ska vara uppfyllda för att verksamheten ska betraktas som näringsverksamhet. Naturligtvis ska den som söker F-skattsedel inte ha näringsförbud, dessutom ska krav på självständighet, vinstsyfte och varaktighet vara uppfyllda. Vi menar att dessa krav inte nämnvärt minskar möjligheten att få F-skattsedel. Om man ser till antal avslag på grund av att man inte bedrivit näringsverksamhet rör det om 1 1,5 procent av antalet ansökningar. En statlig utredning ser över kriterierna för F-skatt. Vi menar också att F-skattsedelns roll som ett skydd för den enskilde konsumenten inte får glömmas bort. Vi är också positiva till att införa tidsbegränsade F-skattsedlar i syfte att försvåra för oseriösa uppdragstagare att undanhålla inkomster från beskattning. De som omfattas av en tidsbegränsning ska gälla skattesedlar där gränsen för den debiterade skatten inte överstiger kronor. Reglerna ska gälla såväl obegränsat som begränsat skattskyldiga. Förenklad skatt schablonbeskattning Vänsterpartiet har i flera sammanhang tagit upp frågan om att införa en schablonskatt. Vi menar att detta kan vara en viktig del i förenklingsarbetet eftersom det skulle underlätta såväl skattemyndigheternas arbete som för den enskilde företagaren. Vi skulle dessutom få ett system som på ett effektivt sätt skulle förhindra skatteundandragande. Skatteverket har i rapporter skisserat hur schablonbeskattning ska kunna användas. Schablonbeskattning lämpar sig bäst i kontantbranscher som till exempel restaurang-, frisör- eller taxibranscherna. Vi kan tänka oss att som ett första steg genomföra försök i en eller flera branscher. En övergång till schablonbeskattning bör främst vara ett frivilligt val och möjligheten att använda konventionell beskattning ska kunna finnas kvar. Det finns förebilder från andra europeiska länder där man genomfört förändringar med gott resultat. Det finns invändningar mot att en schablon inkräktar på kravet om rättvis beskattning och innebär mindre exakthet för den enskilde. Vissa menar att rättstryggheten kan sättas ur spel. Man bör vara medveten om att en schablon i sig innebär att träffsäkerheten blir mindre exakt. Vi menar att det vägs upp av andra positiva effekter såsom enkelhet och möjlighet att minska fusk. 12