LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen

Transkript

1 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen (23) 85 BOENDESTRATEGI DEL 2 Dnr: LKS Boendestrategi del 2 är en del i kommunens arbete för att nå visionen om ett ökat helårsboende. Boendestrategi del 2 sammanfattar den politiska viljan för hur kommunen ska bedriva den fysiska planeringen. I strategin finns även förslag på konkreta åtgärder för hur kommunen på sikt ska öka invånarantalet från nuvarande (1 nov 2012) till Mål, strategier och åtgärder bygger främst på förslag som kommunstyrelsens ledamöter arbetade fram under en workshop våren 2012, men även på förslag som kommit in från andra som bor och verkar i Lysekils kommun. Boendestrategi del 2 har varit utsänt på remiss till politiska partier och kommunala instanser från till En muntlig föredragning av Boendestrategin hölls på kommunfullmäktiges sammanträde den Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse , med bilagor Ledningsutskottets protokoll , 99 Yrkanden Roland Karlsson (FP), Yngve Berlin (K) och Klas-Göran Henriksson (S): bifall till ledningsutskottets förslag. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att anta Boendestrategi del 2, daterad Kommunfullmäktige ger samhällsbyggnadsförvaltningen och andra berörda förvaltningar i uppdrag att bedriva den fysiska planeringen i enlighet med vad som anges i dokumentet. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerare: Utdragsbestyrkande:

2 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens Ledningsutskott (21) 99 BOENDESTRATEGI DEL 2 Dnr: LKS Boendestrategi del 2 är en del i kommunens arbete för att nå visionen om ett ökat helårsboende. Boendestrategi del 2 sammanfattar den politiska viljan för hur kommunen ska bedriva den fysiska planeringen. I strategin finns även förslag på konkreta åtgärder för hur kommunen på sikt ska öka invånarantalet från nuvarande (1 nov 2012) till Mål, strategier och åtgärder bygger främst på förslag som kommunstyrelsens ledamöter arbetade fram under en workshop våren 2012, men även på förslag som kommit in från andra som bor och verkar i Lysekils kommun. Boendestrategi del 2 har varit utsänt på remiss till politiska partier och kommunala instanser från till En muntlig föredragning av Boendestrategin hölls på kommunfullmäktiges sammanträde den Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse , med bilagor Ledningsutskottets förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att anta Boendestrategi del 2, daterad Kommunfullmäktige ger samhällsbyggnadsförvaltningen och andra berörda förvaltningar i uppdrag att bedriva den fysiska planeringen i enlighet med vad som anges i dokumentet. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen JUSTERING Sign:

3 TJÄNSTESKRIVELSE Kommunstyrelsen Datum: Förvaltning: Samhällsbyggnadsförvaltningen Handläggare: Josefin Kaldo Telefon: E-post: josefin.kaldo lysekil.se BOENDESTRATEGI DEL 2 Dnr: LKS Ärendebeskrivning Boendestrategi del 2 är en del i kommunens arbete för att nå visionen om ett ökat helårsboende. Boendestrategi del 2 sammanfattar den politiska viljan för hur kommunen ska bedriva den fysiska planeringen. I strategin finns även förslag på konkreta åtgärder för hur kommunen på sikt ska öka invånarantalet från nuvarande (1 nov 2012) till Mål, strategier och åtgärder bygger främst på förslag som Kommunstyrelsens ledamöter arbetade fram under en workshop våren 2012, men även på förslag som kommit in från andra som bor och verkar i Lysekils kommun. Workshopen för Kommunstyrelsen grundades på underlagsdokumentet Boendestrategi 2012 del 1 som är en sammanställning av statistik, enkäter, diskussioner i olika referensgrupper och aktuella frågeställningar som rör boende i kommunen. I Boendestrategi del 2 presenteras Kommunstyrelsens förslag till delmål och strategier. De är sammanställda under sex övergripande strategiska mål. I dokumentet presenteras även åtgärdsförslag för de strategier som rör fysisk planering. Längst bak i dokumentet finns en tidplan för när de olika åtgärderna är tänkta att genomföras. Boendestrategi del 2 har varit utsänt på remiss till politiska partier och kommunala instanser från till En muntlig föredragning av Boendestrategin hölls i kommunfullmäktigesalen i kommunhuset Boendestrategin är ett levande dokument som ska omarbetas minst en gång varje mandatperiod. Beslutsunderlag - Boendestrategi - Remissutlåtande, Boendestrategi del 2, Boendestrategi 2012 del 1- Underlag, Förslag till beslut: Kommunfullmäktige beslutar att anta Boendestrategi del 2, daterad Kommunfullmäktige ger Samhällsbyggnadsförvaltningen och andra berörda förvaltningar i uppdrag att bedriva den fysiska planeringen i enlighet med vad som anges i dokumentet.

4 Beslutet skickas till - Samhällsbyggnadsförvaltningen - Näringslivsenheten - LysekilsBostäder AB - LEVA i Lysekil - Miljönämnden - Socialförvaltningen - Bildningsnämnden SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Marie-Louise Bergqvist Chef för Samhällsbyggnadsförv. Josefin Kaldo Plan-, bygglov och mätenhetschef

5 Dnr: LKS Datum: BOENDESTRATEGI REMISSUTLÅTANDE TILLVÄGAGÅNGSSÄTT Ett förslag till Boendestrategi för Lysekils kommun har varit utsänt på remiss till politiska partier och kommunala instanser från till En muntlig föredragning av Boendestrategin hölls i kommunfullmäktigesalen i kommunhuset Ett koncept till boendestrategi har tidigare legat ute på hemsidan och funnits tillgänglig i kommunens tält under seglingsveckan i augusti 2012, med uppmaningar om att komma in med idéer och synpunkter. Boendestrategin har även omnämnts i lokal media. Exponeringen har lett till synpunkter från föreningar, intresseorganisationer och boende i Lysekils kommun som också redovisas i denna sammanställning. INKOMNA YTTRANDEN Remissinstans Kommunala instanser 1.Leva Synpunkter Viktigt med VA-plan Projektledning för VA-plan bör skötas av kommunen. 2. Byggnadsnämnden Viktigt med varierade boendeformer och kommunal kontroll över strategisk mark. Inte bara exploatera guldlägen. Kan ej ställa högre krav på energisnålt byggande än BBR förutom via exploateringsavtal. Involvera flera aktörer i centrumutveckling. Avsätta pengar till arbete med material kring kulturhistoriska miljöer. 3. Miljöenheten Viktigt att samla miljö- och naturpåverkande faktorer. Medverkan i arbetsgrupper sker i mån av tid. Medverkan i VA-plan kommer att prioriteras. Framtagande av VA-plan viktigt. B O E N D E S T R A T E G I - R E M I S S U T L Å T A N D E 1

6 En samordningsansvarig bör utses för kommunens klimat- och energistrategiska arbete. 4. Vård och omsorgsnämnden Inget att erinra 5. Individ och myndighetsnämnden Inget att erinra 6. Rambo Ta hänsyn till och planera för avfallshantering tidigt i planprocess m.m. Politiska partier 7. Kommunistiska partiet Utnyttja juridiska möjligheter och verktyg för att styra planeringen. Sluta vara hejarklack åt "marknadsanpassad" bostadspolitik. Tilldela nödvändiga resurser till åtgärdsförslagen. Tidigare inkomna synpunkter 8. Hyresgästföreningen Behov av markförsörjningsplan. Prioritera byggande för helårsboende. Efterleva riktlinjerna i Kustzonsprojektet. Planera för blandade upplåtelseformer. Verka för ett billigare boende, framförallt små och billiga hyresrätter. Inte använda flyttkedjor som motiv för dyra hyresrätter. Genomföra en konsekvensanalys av höjningen av borgensavgiften. Hålla stränderna fria från bebyggelse. Lyfta fram vikten av integration och jämställdhet i planeringen. Stort fritidsutbud och ta till vara Lysekils unika möjligheter. Erbjuda billiga båtplatser. 9. Skaftö Öråd Ytterligare kommunala båtplatser. Höj byggrätten för fritidshusområden. Bostäder för alla åldrar. Utveckla vård, service, kollektivtrafik, bredband, industriområden, turismen. Ta fram förutsättningar för små och billiga bostäder förslag på olika tillvägagångssätt. Bra med kolonilotter. Skapa delaktighet i skötsel av hyresbostäder. Stöd de boendeformer som efterfrågas. Varierat utbud av bostäder. Fler tomter m.m. Anpassning för 55+ bl.a. 2 B O E N D E S T R A T E G I - R E M I S S U T L Å T A N D E

7 Vänta med utbyggnad av attraktiva områden på Skaftö tills vi ser utfall för helårsboende. Få in helårsboende barnfamiljer till Skaftö. Ett effektivt kommunalt arbete med att upprätthålla standard på VA-anläggningar. Bestäm risknivå vid stigande vatten. Följ nationella regler avseende integration. Värna kulturmiljön. Öka ekoboendet. Skapa ett eller flera servicecentrum på Skaftö. Förbättra väg till Rotviksbro. Ev. styrning mot mindre attraktiva områden för fritidsboende. Prioritera åretruntboende. Bra med omvandling och förtätning för att spara markresurser för framtiden. 10. Kerstin och Nils-Erik Eriksson Otydligt om utbyggnad av Södra Stockevik. Diskutera problemet med landskapets igenväxning. Bygg ut gång- och cykelväg till Rågårdsvik. SAMMANDRAG AV INKOMNA SKRIVELSER SAMT SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER Kommunala instanser 1. Leva LEVA poängterar vikten av att VA-frågorna lyfts fram tidigt vid varje fundering på ut-eller nybyggnad i ett område. Därför tycker LEVA att det är mycket bra att man i och med boendestrategin startar upp arbetet med att ta fram en VA-plan för Lysekils kommun. Då den allmänna VA-anläggningen endast utgör en del av kommunens VA-hantering bör dock ansvaret för projektledningen gällande VA-planarbetet åligga Lysekils kommun. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentarer Beskrivning av projektledningen för VA-plan får ses som ett förslag och detaljerna kring hur projektet ska bedrivas får lösas vid projektstart. Samhällsbyggnadsförvaltningen ser inget hinder i att låta projektledningen skötas av Lysekils kommun. Synpunkterna föranleder ingen ändring av förslaget till Boendestrategin. 2. Byggnadsnämnden Yttrande ur allmän samhällsbyggnadssynpunkt Kommunfullmäktige i Lysekil har antagit som mål för befolkningsutvecklingen att invånarantalet år 2015 ska ha ökat till Trenden hittills har dock varit en liten minskning av befolkningsantalet. Boendestrategidokumentet tar upp ett antal olika fak- B O E N D E S T R A T E G I - R E M I S S U T L Å T A N D E

8 torer som var för sig, men framför allt i komplex samverkan, bidrar till att det har blivit så. Brist på arbetsplatser, service, möjligheter till högre utbildning, och kanske framför allt goda kommunikationer med större befolkningscentra är faktorer som håller befolkningsutvecklingen i landsortskommuner tillbaka. Lysekils kommuns kustmiljöer och omväxlande landskap med tillgång till havet i de flesta lägen är å andra sidan positiva faktorer när det gäller att attrahera nya invånare. Det finns dock problem med att vara en för attraktiv kommun för fritidsboende och aktiviteter, och det avser bl.a. omvandlingar av helårshus i bra lägen till att bli sommarbostäder för kapitalstarka storstadsbor, vilket inte är något man på kommunal nivå kan styra över. Det uppvägs i någon mån av att det naturligtvis också finns en trend åt andra hållet att människor vid sin pensionering bosätter sig i sina sommarhus som då blir helårsbostäder, men det gäller då en annan demografisk grupp än dem man kanske i första hand vill locka till kommunen. Det framgår i underlagsdelen att man insett att det bör skapas möjligheter för fler typer av boende, som riktar sig till olika kategorier. Denna insikt är av stor vikt för fortsatt planering inom kommunen. Det finns dock för kommunen ganska små möjligheter att genomdriva specifika projekt om de inte involverar kommunal mark. Kommunal kontroll över strategisk mark som sedan planläggs blir därmed en nyckelfråga för att kunna påverka byggandet. Även insikten att det inte nödvändigtvis är "guldlägen" med havsutsikt som i första hand ska exploateras framskymtar i texten. Att det är de finaste kustnära lägena som är attraktivast för sommar- eller delårsboendeboende är närmast självklart. Det innebär också att hus på sådana ställen snabbast omvandlas till annat än helårsboende, samt att de ökar i pris så att de blir oåtkomliga för t.ex. unga bostadssökande. Yttrande ur bygglov- och arkitektursynpunkt Några specifika saker som har med byggnadsnämndens ansvarsområde att göra finns i strategidokumentets del 2. Exempel på dessa är: Punkt "Genomföra åtgärder för att styra, informera och motivera byggherrar och exploatörer att bygga energisnålt". Det har tagits fram en början till en energipolicy inom förvaltningen. Denna syftar till att samordna och synliggöra de möjligheter till energibesparande åtgärder som byggherrar kan vidta innan, under och efter ett bygges genomförande. Viktigt att notera i samband med detta är dock att det inte kan ställas bindande krav som går längre än Boverkets Byggregler, om inte dessa kan stadgas i exploateringsavtal vid överlåtelse av kommunal mark till exploatörer. En statlig utredning med syfte att föreslå lagändringar för att begränsa eller undanröja denna möjlighet till avtalade regelskärpningar pågår för närvarande. 4 B O E N D E S T R A T E G I - R E M I S S U T L Å T A N D E

9 Punkt "Skapa förutsättningar för att bevara och utveckla närservice i de olika kommundelarna, bl.a. genom centrumplanering". Här pågår för närvarande arbete med centrum i Brastad, i Fiskebäckskil, samt ett program för centrumutveckling i Lysekil. Det är väsentligt att dessa arbeten med involverar flera olika aktörer både inom och utanför den kommunala förvaltningen. Arbete med centrumutveckling är något som aldrig kommer att bli helt "färdigt", utan ska ständigt omprövas och förbättras. Det ska därför inte förväntas att man kan komma till definitiva slutpunkter annat än vad gäller avgränsade och specifika projekt. Punkt "Vårda de kulturhistoriska miljöerna bl.a. genom att aktualisera och tillgängliggöra program och riktlinjer". Det finns ett visst befintligt material, och det finns en hemsida att länka detta till. Det som saknas är resurser att genomföra detta, vilket skulle kunna vara både en välbehövlig service till medborgarna, och ett allmänt kulturhistoriskt informationsmaterial. Till detta ändamål borde avsättas specifika pengar i kommunens budget, vilket sannolikt skulle betala sig på annat sätt och på längre sikt. Yttrande över remisshandlingarna Bygglovenheten har inga specifika invändningar mot de analyser och tankegångar som framförs i förslaget till boendestrategi. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentarer Samhällsbyggnadsförvaltningen noterar och instämmer i byggnadsnämndens synpunkter. Synpunkterna föranleder ingen ändring av förslaget till Boendestrategi. 3. Miljöenheten Miljöenheten anser det viktigt att en boendestrategi kommer till stånd. De delar som i föreliggande förslag berör/tangerar Miljönämndens verksamhet är främst: Inomhusmiljön, bl.a. i skolor och dagis 2.3 samt i äldreboende 3.1. De är viktiga punkter som ju även är lagstyrda. Ansvaret ligger hos de aktuella verksamhetsutövarna och miljönämnden bevakar dessa frågor inom ramen för vår hälsoskyddstillsyn. Grönstrukturplan 5.2.2, dagvattenhantering 5.3.2, lämpliga områden /platser bebyggs med förtätning 6.3.1, skydd av orörda områden från exploatering Det är viktigt att samla de olika miljö- och naturpåverkande faktorerna som detaljplaner och byggande medför. Miljöenheten kan medverka i arbetsgrupper i mån av tillgänglig tid, men då nämndens myndighetsstyrda tillsyn bör prioriteras är möjligheten begränsad. Omvandling från fritids- till åretruntboende Framtagande av en VA-plan har efterfrågats sedan länge av miljöenheten, då en samordning mellan byggande och lösande av vatten- och avloppsfrågorna är nödvändigt. Förutsättningar för byggande bör vara klarlagda innan planarbeten påbörjas. Miljönämnden arbetar sedan flera år med sanering av enskilda avlopp och bl.a. en klarläggning av förutsättningar för kommunalt VA är då viktigt. Övriga aspekter som utgår ifrån och berör miljömålen och det miljöstrategiska arbetet, bl.a. energisnålt byggande 5.3.1, bättre kollektivtrafik 4.1, utbyggnad av GC-vägar 4.4. I miljöenheten/-nämndens uppdrag ingår att stödja framtagande av åtgärder och aktiviteter utifrån de lokala miljömålen. Viktiga punkter, där planeringen bör ligga på de verksamheter som har genomförandeansvaret. Vad gäller kommunens klimat- och ener- B O E N D E S T R A T E G I - R E M I S S U T L Å T A N D E

10 gistrategiska arbete bör ett samordningsansvar snarast utses, för såväl det interna arbetet som externt. Miljöenheten har inte den rollen inom nuvarande uppdrag. Sammanfattningsvis anser miljöenheten att föreliggande plan för boendestrategi är heltäckande och även tydligt anger de delar som berör miljönämndens verksamhetsområden. Framtagandet av VA-plan bör vara den aktivitet som miljöenheten prioriterar för deltagande i. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentarer Samhällsbyggnadsförvaltningen instämmer i miljöenhetens synpunkt om att framtagandet av VA-plan bör prioriteras för miljöenhetens del. Det är mycket viktigt att de olika kommunala verksamheterna får tillgång till de resurser som krävs om åtgärderna som Boendestrategin föreslår ska kunna genomföras. Synpunkterna föranleder ingen ändring av förslaget till Boendestrategi. 6. Rambo Rambo lämnar synpunkter utifrån rollen som utövare av kommunens renhållningsansvar för hushållens avfall. Frågor om hushållsavfall ingår i miljömålet, En god bebyggd miljö, med efterföljande kvalitetsmål. Riksdagen har beslutat nationella miljömål som bland annat säger vad som krävs för en långsiktigt hållbar hantering av hushållens avfall. De övergripande målen som berör hushållsavfall kan sammanfattas: Avfall ska förebyggas Resurserna i det avfall som uppstår ska tas till vara så långt möjligt Avfallets risker för hälsa och miljö ska minimeras Avfallshanteringen ska vara effektiv för samhället och enkel att använda för konsumenterna Det innebär att varje planering av områden för boende behöver säkerställa att det finns tillräckliga utrymmen för full källsortering av det hushållsavfall (matavfall, tidningar, förpackningar av papper, metall, plast och glas, samt restavfall) som uppstår inom området. På grund av de geografiska förutsättningarna på många platser i kommunen kan det bli nödvändigt att gemensamma uppsamlingsplatser för källsorterat hushållsavfall planeras och iordningställas. De gemensamma platserna ska ligga så nära berörda hus som möjligt samtidigt som tömningsfordonen måste kunna köra fram och vända, helst utan backningsmanöver vid varje plats. Backning tillåts endast i ett vändningsmoment och skall helst undvikas. Fordonen får inte trafikera promenad- och cykelvägar. För utförligare information om bland annat krav på vägstandard och vändplan se dokumentet "Handbok - Hushållsavfall Riktlinjer vid planering 2012", och kommunens Renhållningsföreskrifter, som finns på Översiktlig planering och strategier inom en kommun lägger fast visioner, övergripande mål och inriktning som man vill att kommunens utveckling skall ha som färdriktning. 6 B O E N D E S T R A T E G I - R E M I S S U T L Å T A N D E

11 Detta arbete är i de allra flesta fall mycket översiktlig och planering på detaljnivå lämnas till kommande detaljplanering eller strategier för olika delmål. Rambo har läst kommunens förslag till boendestrategi med synvinkel på avfallshantering. Vi har försökt att hålla oss på en relativt översiktlig nivå. Vi vill dock redan i detta läge framföra att vi ibland upplever att man i detaljplaner, och planer för bostads- och verksamhetsområden lämnar avfallshanteringen med framkomlighet, utrymmesbehov, möjlighet till källsortering etc. att lösas i ett senare skede, t.ex. vid bygglov eller annan praktisk planering/anläggande av området. Detta är ofta för sent och lösningen för avfallshanteringen blir en sämre "nödlösning". Vi önskar naturligtvis att även avfallshanteringen tas på största allvar så att det blir så bra som möjligt utifrån de boendes behov, utrymme för källsortering, god trafiksäkerhet inom bostadsområdet samt bra arbetsmiljö för personalen som arbetar med insamlingen. Inom flera av kommunens befintliga bostadsområden, både inom Lysekils Stad, kustsamhällena och landsbygd finns behov av förändringar för utökad källsortering och förbättrad arbetsmiljö. Exempel på åtgärder är upprustning av vägar och vändmöjligheter, iordningsställande av plats och/eller framflyttning av kärl vid enskilda fastigheter, iordningställande av gemensamma uppsamlingsplatser där vägframkomlighet till varje enskild fastighet inte går att ordna. Rambo kommer under 2013 att intensifiera detta arbete i samarbete med fastighetsägare, kommunen, ansvariga för sophämtningen, m fl. område för område. Rambo informerar också i sitt remissvar om detta arbete och beskriver bland annat att det under 2012 har en genomförts en förstudie för fastighetsnära källsortering av hushållavfall. Rambo kommer under 2013 att genomföra ett praktiskt test med fastighetsnära hemsortering med 2 st 4-fackskärl i några olika typer av bostadsområden i Lysekils kommun.visar testet goda resultat och Lysekils kommun tillsammans med Rambo beslutar om permanent införande i kommunen, kommer det att innebära ökade hänsynskrav i det fysiska planeringsarbetet. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentarer Samhällsbyggnadsförvaltningen noterar och instämmer i Rambos synpunkter. Dessa föranleder ingen ändring av förslaget till Boendestrategi. Politiska partier 7. Kommunistiska partiet I allt väsentligt är Kommunistiska partiet överens med författarna av förslaget till boendestrategi för Lysekils kommun. En boendestrategi handlar naturligtvis ytterst om försörjningsmöjligheter för de som bor eller väljer att bosätta sig i kommunen. Här regerar andra krafter med andra målsättningar än att "hela Sverige skall leva". Men att ha en strategi för att värna utbildningsmöjligheter, ta vara på de resurser som gör en kustkommun speciell och ha fokus på åretruntboendes behov av vård, omsorg, kultur och fritid är fullt möjligt och nödvändigt för kommunens politiker. B O E N D E S T R A T E G I - R E M I S S U T L Å T A N D E

12 Förarbetet, "Boendestrategi del 1" är informativt och pekar på viktiga referenser för kommande kommunala beslut. Fakta och statistik över boendeformer, siffror/procentsatser för helårs- kontra delårsboende i olika kommundelar, olika gruppers behov av boendetyp och kommunens juridiska möjlighet/begränsningar att styra utvecklingen. Politikens möjligheter att styra samhällsutvecklingen i hållbar riktning är relativt begränsad. Men om vi inte utnyttjar de juridiska möjligheter och verktyg vi ändå har vad gäller bostadsplanering kommer avfolkningen och utarmningen av kommunen att fortsätta. Vår förhoppning är att boendestrategin, rätt och konsekvent använd kan förmå fullmäktigemajoriteten att sluta vara hejarklack åt "marknadsanpassad" bostadspolitik där en snedvriden köpkraft ger ett snedvridet bostadsbyggande och segregation. Boendestrategi del 1, innehåller också sifferfakta som visar på planerade och redan pågående tvivelaktiga bostadsprojekt, om man ser det i perspektivet av att kommunen strävar efter fler helårsboende/kommunskattebetalande medborgare. Vi tycker det är bra att önsketänkande och fromma förhoppningar ersätts med "faktabaserade åsikter" när ny bebyggelse planeras. Kommunistiska partier utgår från att organisationen (projektgrupperna) kring de åtgärdsförslag som föreslås får de resurser som krävs för att uppnå resultat inom tidsplanen och främst inriktas på att arbeta med frågor om boendestrategins helhetssyn. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentarer Synpunkterna föranleder ingen ändring av förslaget till Boendestrategi. Tidigare inkomna synpunkter 8. Hyresgästföreningens remissvar på Boendestrategi Hyresgästföreningen i Lysekil har läst igenom del 1 (underlagsdokumentet) av Boendesitrategi och lämnade följande synpunkter. Inledningsvis anser de att dokumentet är synnerligen informativt och ambitiöst. Deras bedömning är att dokumentet utgör en mycket god plattform som kan användas av kommunens invånare, politiker och tjänstemän, intresseföreningar (som Hyresgästföreningen) samt andra samhällsaktörer för att genomföra en bra debatt om boendefrågor i kommunen. Hyresgästföreningen vet att dessa frågor är komplicerade och mångfacetterade vilket gör att ett bra underlag är nödvändigt. Vidare anser de att kommunens ambition att kontinuerligt uppdatera dokumentet är lovvärd. De frågeställningar som avslutar varje kapitel är väl genomtänkta och har väckt tankar. De är i många fall kritiska och medvetet provokativa vilket Hyresgästföreningen tror uppmuntrar till diskussion och reflektion. Dessa frågeställningar tror vi också skapar en bra utgångspunkt när del 2, dvs. måldokumentet, ska diskuteras och beslutas. 8 B O E N D E S T R A T E G I - R E M I S S U T L Å T A N D E

13 Det är naturligtvis svårt att lämna synpunkter på ett faktadokument, verkligheten är ju trots allt som den är. Hyresgästföreningen har dock valt att lyfta fram en del saker som de anser är särskilt viktiga i den kommande processen med Boendestrategin och bostadspolitiken i Lysekil i vid bemärkelse. För trots att verkligheten ser ut som den gör så bör ju alla tillgängliga resurser läggas på att förbättra det som identifieras som problem. Det är också glädjande att kommunen i många avseenden delar Hyresgästföreningens problembeskrivning vad gäller bostadssituationen i Lysekil. Locka fler helårsboende till Lysekil Årsskiftet hade Lysekil helårsboende invånare. I en av Lysekil kommuns strategier, Vision 2015, var målet att helårsboende innevånare skulle vara år Trots omfattande bostadsbebyggelse de senaste åren har detta inte uppnåtts, och i underlagsdokumentet tror man att målet blir mycket svårt att uppnå då kommunen befinner sig mitt i en fortgående befolkningsminskning. Bebyggelsen har varit dyra bostadsrätter i attraktiva lägen. I den nya bebyggelsen i norra hamnen är halva antalet lägenheter bebodda av deltidsboende som inte betalar skatt i Lysekil. Det här har varit en mycket negativ utveckling för Lysekils kommun till 2009 drev Lysekils kommun tillsammans med Länsstyrelsen och kommunerna i norra Bohuslän projektet Kustzonsplanering och landsbygdsutveckling (ICZM). Resultatet blev en gemensam strukturplan för en hållbar planering av kommunerna. Strukturplanen säger bland annat att "i alla fysiska planer (ÖP, FÖP, Detaljplan) ska kommunerna göra en analys av möjligheten att främja helårsboende. I de bostadsområden som pekas ut i ÖP/FÖP där trycket på delårsbostäder är stort ska endast bostäder medges om de garanteras bli helårsbostäder". Strukturplanen pekar också på att det är viktigt att ha en markförsörjningsplan vilket inte Lysekils kommun har. Det är med andra ord uppenbart att Lysekils kommun inte levt upp till det man själv kommit fram till i Strukturplanen, vilket naturligtvis inte är bra. I underlagsdokumentet påpekar kommunen själv på att ett högt antal delårsboende både är en fördel och en nackdel. Enligt Hyresgästföreningen så måste kommunens primära fokus ligga på de helårsboende och de som kan tänkas bosätta sig och arbeta i kommunen. Det skulle även gynna turismen och handeln i Lysekil. Det som är bra för Lysekils bofasta invånare är bra för det rörliga friluftslivet och turismen. Att inte överexploatera strandnära lägen, och att värna allas tillgång till natur och kultur, gynnar både turister, delårsboende och helårsboende. Sidorna 24 och 25 (i underlagsdokumentet, Boendestrategi del 1) är fyllda med riktlinjer för att öka helårsboendet som redan tagits fram genom ICZM-projektet. Istället för att försöka framställa nya idéer så bör kommunen sätta fokus på att arbeta efter riktlinjerna som i allt väsentligt är bra. Verktygen och utgångspunkterna finns redan! Fler (billiga) hyresrätter är ett måste! Underlagsdokumentet slår på flera ställen fast att det finns ett skriande behov av hyresrätter i Lysekil. Denna bild bekräftas bland annat genom enkäter och statistiska jämförelser. Hyresgästföreningen är helt överens med kommunen om behovet. Tillgången till små och billiga lägenheter är särskilt viktigt för pensionärer och ungdomar/yngre vuxna. B O E N D E S T R A T E G I - R E M I S S U T L Å T A N D E

14 Tyvärr så har byggnationen de senaste åren gått i motsatt riktning, och trenden fortsätter. Det finns ett antal pågående planarbeten i kommunen: mycket få av dessa fyller behovet av billiga 1:or och 2:or. Punkterna 1, 2, 3, 10 och 12 på sidan 33 finns i attraktiva lägen som riskerar att bli bostadsrätter för deltidsboende. Lysekils kommun borde arbeta för att ta över planarbete och exploatering för de här punkterna och för framtida utbyggnader. Det är ett sätt att säkerställa god tillgång av bra och billiga lägenheter (hyresrätt) för Lysekils bofasta befolkning. Fler hyresrätter i centralt läge skulle underlätta och stimulera bostadsrotationen. Ett bra sätt att säkra tillgången på bra och billiga hyresrätter är att kommunen bygger och förvaltar sina hyresrätter. Hyresgästföreningen är väl medveten om svårigheterna med att bygga små hyresrätter med billig hyra. Processen blev än svårare sedan det statliga investeringsbidraget försvann. Detta får dock inte leda till passivitet, varje möjlig väg att framställa små hyreslägenheter som täcker de behov som finns måste prövas! De skenande byggkostnaderna är den enskilt största boven i dramat. I andra kommuner (t ex Västerås och Örebro) använder sig de kommunala bostadsbolagen av s.k. modulhus som är standardiserade, enkla hus som är relativt billiga att resa. Kommunen skulle också kanske överväga att starta ett gemensamt exploateringsbolag med andra kommuner för att genom detta skaffa sig billigare priser ("stordriftsfördelar") när byggnation av hyresrätter ska handlas upp. Detta är förhoppningsvis förenligt med både kommunallagen och LOU. Som sagt, alla vägar måste testas! Hyresgästföreningen menar att bygget av billigare hyresrätter är en framtidsfråga för Lysekil. Trots att de enkäter bland ungdomar som redovisas i underlagsdokumentet visar att bostadsfrågan inte är avgörande för eventuellt kvarboende, så är Hyresgästföreningen övertygad om att tillgången till små och billiga hyresrätter höjer kvarboendefrekvensen hos Lysekils ungdomar. Att locka ungdomar att bosätta sig i kommunen är naturligtvis ett mycket viktigt sätt att öka antalet helårsboende i Lysekil. Problemet med flyttkedjor På sidan 20 i underlagsdokumentet nämns begreppet flyttkedjor. Idén med flyttkedjor är i grunden god, ju fler lägenheter det byggs (oavsett storlek och hyra) desto mer rotation blir det på bostadsmarknaden. En dyr, stor och nybyggd hyresrätt kan teoretiskt leda till att ett par säljer sin villa och flyttar dit. Den tomställda villan köps av ett par som i sin tur lämnar en hyresrätt bakom sig. Denna hyresrätt hyrs ut till ett par som just flyttar ihop och som därmed lämnar sina två mindre lägenheter som då kan hyras ut till yngre vuxna som inte har så höga inkomster. Ibland används dock flyttkedjor som en ursäkt för att färdigställa extremt dyra lägenheter i A-lägen, som ofta är de enda hyresrätter som t ex allmännyttan påstår sig få "ekonomi i" att bygga. De höga hyrorna motiveras med att de kan betalas av f.d. villaägare som vill bo fint men ändå slippa allt ansvar man har som husägare. Problemet med modellen uppstår om ekonomin befinner sig i fritt fall, i likhet med det läge vi befinner oss i nu. Det innebär att folk blir mer restriktiva med att köpa hus eller bostadsrätter vilket gör att en väsentlig länk i den ovan nämnda kedjan bryts. Flyttkedjor kan vara viktiga, men får inte användas som motivering för att endast framställa dyra hyresrätter. 10 B O E N D E S T R A T E G I - R E M I S S U T L Å T A N D E

15 Genomför en konsekvensanalys av höjningen av borgensavgiften Det gäller dock inte bara att bygga billigt. Det gäller också att bibehålla låga hyresnivåer i det befintliga lägenhetsbeståndet. Kommunfullmäktiges huvudlösa beslut om att höja borgensavgiften för allmännyttiga Lysekilsbostäder AB (LBAB) är ett tecken på att kommunpolitikerna inte alltid förstår konsekvenserna av de beslut man fattar. I ett svep så försämrade man ekonomin för en specifik grupp av Lysekilsbor, nämligen de hyresgäster som bor i LBAB. Det är en omotiverat stor höjning av borgensavgiften, och det är ett beslut som fattades på mycket lösa grunder. Det är också ett lysande exempel på beslut som motverkar mycket av det som kommunen i underlagsdokumentet säger sig vilja stimulera: fler billiga hyresrätter, högre andel helårsboende, m.m. Höjningen av borgensavgiften drabbar dock inte bara de boende i LBAB. Eftersom hyreshöjningarna hos de privata hyresvärdarna ofta följer de som genomförs i LBAB är det sannolikt så att även dessa hyresgäster riskerar att få en höjning. Hyresgästföreningen tycker att det vore på sin plats att genomföra en konsekvensanalys av detta beslut. Vad blev hyreshöjningen (även hos de privata värdarna)? Hur drabbade det hyresgästernas ekonomi (som ofta inte är den bästa)? Hur påverkar liknande beslut kommuninvånarnas syn på bostadspolitiken i Lysekil? Ta kontrollen över bostadspolitiken För Lysekils bofasta befolkning är det viktigt att kommunen styr all bostadsplanering och utbyggnad och inte lämnar över till privata exploatörer och lycksökare. Kommunen måste skaffa sig en markförsörjningsplan för att därigenom få ett långsiktigt helikopterperspektiv på bostadsplaneringen. Privata exploatörer agerar sällan på eget initiativ för kommunens bästa: det ansvaret måste kommunens folkvalda och tjänstemän ta. Däremot kan kommunen och de privata exploatörerna samarbeta för kommunens bästa vad gäller bostadsbyggandet. Men, återigen, processen måste ledas av kommunen! Det är kommunens ansvar att se till att bostadsförsörjningen blir balanserad och varierad och att våra bostadsområden är integrerade och socialt hållbara. Det är också kommunens ansvar att se till att hyresrätter kan byggas även i de mest attraktiva lägena. Detta blir i längden omöjligt om inte kommunen skaffar sig en markförsörjningsplan eftersom planeringen annars blir alltför kortsiktig. Integration och jämställdhet I underlagsdokumentet framhålls Badhusberget som ett exempel på ett segregerat område. Hyresgästföreningen menar att ett välmående villaområde i kommunen är minst lika segregerat. Detta villaområde skulle kunna bli mer integrerat om det byggdes hyresrätter nära enbostadshusen. Det är därför av största vikt att kommunen arbetar metodiskt och systematiskt med en blandade upplåtelseformer när en ny översiktsplan eller nya detaljplaner tas fram. Hyresrätten måste få ta en naturlig och framskjuten plats i planeringen eftersom behovet är så pass stort; detta även om det innebär att byggnation av hyresrätter på vissa områden kan anses kontroversiell bland villaägarna. Hyresgästföreningen vänder sig också mot begreppet "frivillig segregation" som nämns på sidan 9. När viljan att bo nära andra ur den egna etniska gruppen kombineras med det faktum att det finns lediga lägenheter i just det området så kan problem med segregation naturligtvis uppstå. Frågan är dock vems ansvar detta är? Hade det gått att få tag på en B O E N D E S T R A T E G I - R E M I S S U T L Å T A N D E

16 ledig lägenhet (kanske efter en kortare tids väntan) i centrum till en hyfsad hyra så är det inte alls otänkbart att viljan att bo centralt vinner mot en eventuell vilja att bo nära människor med samma etniska bakgrund. Integrationsarbetet är extremt viktigt för Hyresgästföreningen eftersom det påverkar den sociala sammanhållningen i våra områden och därigenom även den sammanlagda trivseln och tryggheten för hyresgästerna som kollektiv. Arbetet för integrerade bostadsområden är sällan kantat av exponentiell framgång, men likväl måste kommunen göra rätt analyser och sätta in rätt åtgärder. Här finns det mycket forskning gjord som kan vara till stöd. Det glädjer oss också att jämställdheten i bostadsplaneringen lyfts fram! För Hyresgästföreningen är det viktigt att alla hyresgäster (och kommuninvånare) känner sig trygga i bostadsområdena. Många av de trygghetsfällor som finns i bostadsområdena kan undvikas redan på ritbordet. De punkter som lyfts fram på sidan 31 är mycket bra. Möjligen skulle närheten till kollektivtrafik kunna vara ytterligare en punkt. Kvinnor reser mer kollektivt än män vilket gör att vägar till och från busshållplatser bör vara särskilt upplysta och överblickbara. Kommunen bör också planera för att busshållplatser ligger så nära bostadsområdena som möjligt. Hyresgästföreningen ser fram emot att även fortsättningsvis få delta i diskussionerna kring bostadsförsörjningen i Lysekil. Det är oerhört viktiga frågor för kommunen och dess invånare. Hyresgästföreningens synpunkter i punktform: Prioritera byggande för helårsboende. Lysekils kommun bör snarast ta fram en markförsörjningsplan och strategiskt förvärva mark som är aktuell att bebygga. Planera för områden med blandade upplåtelseformer. Satsa på ökad byggnation av små och billiga hyresrätter: där finns behoven! Genomför en konsekvensanalys av höjningen av borgensavgiften. Hålla stränderna fria från bebyggelse. Se till att ha en god mark och planberedskap för industri, hantverk och handel. Se till att det finns ett stort utbud av fritidsaktiviteter i kommunen. Ta till vara de unika möjligheter som finns i Lysekils kommun. Integrations-, trygghets- och jämställdhetsfrågorna måste även fortsättningsvis få en framskjuten plats i bostadsstrategin. Se till att kommunen kan erbjuda billiga båtplatser (till självkostnadspris) till Lysekils invånare. Säljer kommunen sina småbåtshamnar kommer avgifterna att mångdubblas. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentarer Hyresgästföreningens synpunkter är behandlade i Boendestrategin på ett sätt som i huvudsak stämmer överens med inriktningen i synpunkterna. Frågan om konsekvensanalys av höjning av borgensavgift har dock inte behandlats inom ramen för Boendestrategin. Synpunkterna föranleder ingen ändring av förslaget till Boendestrategi. 12 B O E N D E S T R A T E G I - R E M I S S U T L Å T A N D E

17 9. Skaftö Öråd Skaftö Öråds Bygga/bogrupp anser att Lysekils kommun har framställt en bra och väl genomarbetad underlagsdel till Boendestrategi 2012 och lämnar följande synpunkter/kommentarer på underlagsdelen från gruppen för Skaftös del: Kap. 1. Tillägg i meningen: Ett brett utbud av attraktiva bostäder för åretruntboende tillägg: för alla åldrar Ytterligare båtplatser bör tillskapas i kommunal regi. Om inte detta fungerar bör en annan båtplatsstrategi för kommunen tas fram. Kap. 2. Kommunen bör se över möjligheterna att tillåta utbyggnader av fritidshus som är för små för helårsboende. Bostäder för alla åldrar och ekonomisk bärighet. Se över planerna för fritidsområden, höj byggrätten. Utveckla vård och service, bostäder, IT, vägar och övriga kommunikationer. Bra med som vision, alltid bra med ett mål att arbeta mot. Viktigt är att ha en bra boende- och livsmiljö i samtliga delar av kommunen. Satsa mer på att bygga ut vägnätet samt förbättra kollektivtrafiken för båt och buss. Bredband och fiber till hela Skaftö. Satsa på fiber och bredband för att öka attraktionskraften och öka möjligheten till distansarbete, företagande, näthandel m.m. Turismen till både lands och sjöss kan utvecklas. Fortsätt utveckla påbörjade industriområden, se över om ytterligare lämpliga områden finns. Fler arbetsplatser skapas för småföretagare/hantverkare så att de inte behöver stå i sina garage. Närheten till havet och service är viktigt. Små och billiga bostäder tas fram. Upplåtelseformer som gör att priset hålls ner även efter det att den förste flyttar. Inriktning på billiga bostäder redan vid plantillstånd. Våga pröva skuldförbindelse för tomt med krav på helårsboende, Skaftö Öråds medborgarförslag Lägre Tomtpriser. Satsa inte på den största och dyraste frysen eller diskmaskinen, vilket medför högre boendekostnad. Plombera ev. ytterligare rum, som senare kan aktiveras. Lägen nära handel och servicecentra där det finns eller kan bli närhet till vård och annan service och kommunikationer. Kolonilotter är bra! Intresset växer över hela landet för att odla den egna maten. Kap. 3 Håll bostäderna i gott skick, gör måttliga renoveringar, undersök om hur de boende kan bli mer delaktiga, detta skapar "vi-känsla" om att vi äger och vårdar tillsammans. Många unga kan tänka sig bo enkelt om hyran är låg. En lägenhet kan ha gammal inredning men ändå plats för disk- och tvättmaskin. Vi kan inte tvinga folk att flytta, stöd de boendeformer som efterfrågas. B O E N D E S T R A T E G I - R E M I S S U T L Å T A N D E

18 Kap. 4. Varierat utbud av bostäder. Möjlighet till att bygga ut fritidshuset. Ökat utbud av tomter, gruppbyggda småhus, lättillgängliga med anpassning för Vänta med fler attraktiva områden på Skaftö tills vi ser utfallet av andel helårsboende för pågående områden. Vi måste få in helårsboende barnfamiljer till ön så att förskolor och skola inte försvinner, då försvinner även underlaget för butikerna och Skaftö blir ett renodlat turistsamhälle. I attraktiva lägen och områden med mindre attraktionskraft för fritidboende. Kring Lysekils stad och andra tätorter men närhet till skola och annat serviceutbud. Kap. 5. Vi hoppas att kommunen arbetar så bra och effektivt som möjligt för att upprätthålla standarden genom att se över VA-ledningar som börjar bli åldersstigna. Vad gäller stigande vattennivåer så bestäm vad som är risknivå, bedöm nivån extra vid viktiga byggnader för samhället. Följ nationella regler avseende integration. Vi måste värna kulturmiljön. Kontakta expertis på området, öka ekoboendet. Eventuellt skapa ekobyområde. Det gäller att bevara och utveckla den service som finns, skapa ett eller flera lokala servicecentrum på ön, gärna i samband med butikerna, med bra fiberuppkoppling för att möta morgondagens IT-tjänster. Vägarna bör förbättras till Rotviksbro. Skolan och vårdcentralen är viktiga punkter. Exempelvis kan inte vårdcentralen stängas under sommaren, då vi är många fler på ön. En bättre kollektivtrafik året runt. Informera i positiva ordalag om vad man kan tjäna på att inte ta bilen och vad man i stället tjänar för miljön. Informera om bilpoler. Kap. 6 Bromsa planeringen av nya planområden, i synnerhet på Skaftö, tills vi ser utfallet av andel årsboende för pågående planområden. Vi ska inte bygga slut all attraktiv mark på ett årtionde, vi måste arbeta för framtiden. Skaftö och Lysekils stad har hög potential, även övriga områden med sina varierande karaktärer. Gå igenom samtliga områden och gör en samlad bedömning av möjligheterna efter det. Styrning mot mindre attraktiva områden för fritidsboende kan bli nödvändig. Kommunen måste prioritera åretruntboende för att få en fortsatt livskraftig utveckling på Skaftö. Vi anser att omvandling och förtätning är bra för att skapa nya boendeformer och spara markresurser för framtiden. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentarer De sypunkter som Skaftö Öråd framför är behandlade i Boendestrategi del 2 på ett sätt som i huvudsak stämmer överens med inriktningen i synpunkterna. Synpunkterna föranleder ingen ändring av förslaget till Boendestrategi. 14 B O E N D E S T R A T E G I - R E M I S S U T L Å T A N D E

19 10. Kerstin o Nils Erik Eriksson Kerstin och Nils Erik Eriksson framförde synpunkter på att Södra Stockevik i Underlagsdokumentet 6:1 beskrivs som område som ej längre är aktuellt för utbyggnad men trots det så verkar planeringen av området fortgå. De undrar vad som gäller. För övrigt tycker fastighetsägarna att informationen i broschyren var bra och värnar om det som tidigare fastställts i ÖP06 och som vi hela tiden förhållit oss till. De saknar dock en diskussion om landsbygdens försummelse och den vanskötsel som sker i samband med uppköp av jordbruksfastigheter med förbuskade åkermarker. Bara på tio år har stora arealer växt igen och förstört det pastorala landskapet, som många söker sig hit för. GC-vägen mellan Grundsund och Fiskebäckskil har blivit en succé, folk cyklar, joggar och promenerar. Fastighetsägarna anser att här borde, som skrivs i kap 5:6, gång- och cykelvägen fortsätta och bindas samman med Rågårdsvik. Samhällsbyggnadsförvaltningens kommentarer Planeringen av en friskvårdsanläggning fortgår i Södra Stockevik. Området är dock inte längre aktuellt för utbyggnad av bostäder vilket var det som åsyftades i Underlagsdokumentet. Samhällsbyggnadsförvaltningen delar synen på att frågan om igenväxning av landskapet är en viktig fråga. Frågan bör behandlas i samband med framtagande av ny översiktsplan. Synpunkterna föranleder ingen ändring av förslaget till Boendestrategi. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Josefin Kaldo Plan-, bygglov- och mätenhetschef Samhällsbyggnadsförvaltningen B O E N D E S T R A T E G I - R E M I S S U T L Å T A N D E

20 1.1 Verka för a skapa fler arbets llfällen inom kommunen Ta fram en plan för utbyggnad av bredband 2.4 Verka för e rikt fri ds- och kulturutbud m.m. (se 5.2) 4.3 Verka för a få ll stånd bä re vägar, t.ex. 162:an genom dialog med Trafikverket 5.4 Bygga på rä ställen och på rä sä för a nya bostäder ska få en hög andel helårsboende (se 6.3.2) Utveckla lantliga fri dsak viteter som ridning, klä ring och vandring Ha en målmedveten styrning mot fler båtplatser Sä a upp kriterier för a bevilja Planbesked för a bl.a. bedöma realismen i a planen resulterar i helårsboende (se även ) 5. Utveckla e a rak vt, hållbart och varierat bostadsbestånd för helårsboende! 5.2 Skapa a rak va vistelsemiljöer för samvaro, ak vitet, turism och frilu sliv Ägardirek v ll kommunala bostadsbolaget, uppdrag a ta fram billigt boende 1.3 Underlä a utpendling (se 5.6.1) 4.2 Lösa parkeringsproblema ken under högsäsong på Ska ö och i Lysekil 4. Förbä ra infrastrukturen 3. Ta hand om den ökande befolkningsandelen äldre! 3. Ta hand om den ökande befolkningsandelen äldre Skapa förutsä ningar för a bevara och utveckla närservice i de olika kommundelarna, bl.a. genom centrumplanering Utny ja och utveckla det befintliga bostadsbeståndet genom en medveten satsning på en omvandling av fri dshusområden ll åretruntboende Ta fram riktlinjer för en tydligare styrning gentemot exploatörer, vid planbesked och exploateringsavtal, för a få fram rä typ av bostäder 6.3 Hushålla med de lägen och markområden som gör vår kommun a rak v 6.1 Iden fiera, stärka och marknadsföra a rak onskra en för kommunen i stort och för de olika kommundelarna 4.1 Verka för bä re kollek vtrafik med bl.a. tätare turer och ev. färja ll Grundsund genom dialog med Väs rafik Planera för trygga miljöer genom t.ex. trygghetsvandringar och belysningsstrategi Skapa fler prak kplatser för arbetslösa 4. Förbä ra infrastrukturen! Planera för rä verksamhet i rä områden och ha planberedskap 2.1 Verka för a skapa fler arbets llfällen med rä utbildningsnivå inom kommunen (se 1.1) 4.4 Planera för och bygga ut fler gångoch cykelvägar Planera nära kollek vtrafik Verka för a billigare bostäder byggs Ta fram en grönstrukturplan med bl.a. förslag på kolonilo sområden och grönytefaktor för nya detaljplaner Vårda de kulturhistoriska miljöerna bl.a. genom a aktualisera och llgängliggöra program och riktlinjer 3.2 Förbereda arbetsmarknaden för a kunna ta hand om våra äldre (se 1.2) 1.2 Utbilda och mo vera vår redan llgängliga arbetskra i kommunen Underlä a nyetablering av (små) företag, t.ex. företag med kopplingar ll småbåtsbransch och turism 6. Värna och marknadsföra de värden som gör vår kommun a rak v! Ta fram tydliga riktlinjer och goda exempel för dagva en m.m Bromsa/kontrollera utbyggnadstakten av bostäder så a vi inte bygger bort våra a rak va lägen och områden Beskriva värden, typiska för de olika kommundelarna, a bygga vidare på och marknadsföra 6.2 Ly a fram det posi va i kommunens vård, skola och omsorg Peka ut orörda områden värda a skydda från exploatering Följa upp planering och bostadsbyggna on avseende helårs-/delårsboende för a öka förståelsen för vad, var, hur och när vi ska bygga Undersöka/utreda upplåtelseformer/lösningar som håller nere priset på boendet Ak vt planera för a få igång fly kedjor Ak vt leta e er exploatörer och mark ll de som vill ta fram billigare boende t.ex. i norra kommundelarna 6.4 Samverka med kommunerna i Norra Bohuslän kring våra gemensamma värden, t.ex. genom a upprä a en gemensam Blå ÖP Genomföra utbildningssatsningar för yrken som har poten al inom kommunen 2.3 Verka för bra förskolor och skolor (se även 6.2) Slå fast riktlinjer för fram da planering, med avseende på förhöjda va ennivåer, u från Länsstyrelsen handbok S gande va en Hi a platser/områden lämpliga a förtäta och ev. bygga på höjden Ta fram en handlingsplan för insatser som höjer statusen på offentligt anordnade arbetsplatser 5.1 Öka andelen helårsboende genom varierade boende- och upplåtelseformer i alla kommundelar Upprä a en strategi för kommunens ägande av mark och t.ex. ak vt söka mark i billiga lägen med poten al a bli helårsboende 2.2 Verka för e billigare boende (se 5.1.1) Underlä a etablering av näthandelsbolag och distansarbete Verka för a upprä a en gemensam Blå ÖP Satsa på boende i norra kommundelarna där det bl.a. finns bra pendlingsmöjligheter ll angränsande kommuner. Boendestrategi - D e l Planera för fler bostäder anpassade ll äldre nära service i de olika kommundelarna 1. Skapa fler arbets llfällen för boende i kommunen! Genomföra åtgärder för a styra, informera och mo vera byggherrar och exploatörer a bygga energisnålt Varierat utbud av verksamhetslokaler och bostäder Förbä ra servicen och rådgivningen från kommunen y erligare genom bä re samarbete mellan Samhällsbyggnadsförv. och Näringslivsenheten 5.3 Bygg hållbart Ta fram en VA-plan Inventera befintliga fri- dshusområden och lägga upp en långsik g plan för omvandling av lämpliga områden 2. Få de unga som utbildat sig a återvända ll kommunen! Lägga upp tydligare strategi för bostadsbyggande på Ska ö för a styra mot helårsboende.