i Ögon nhöjd stockholm.se

Transkript

1 Staden i Ögon nhöjd Projektdirektiv Februari, 2015 stockholm.se

2 Staden i Ögonhöjd Projektdirektiv 2 (12)

3 Staden i Ögonhöjd Projektdirektiv 3 (12) Projekt: Staden i Ögonhöjd Författare: Lisa Klingwall Version: 1Revidering från 2014 Dnr: Förvaltning/avdelning: Strategi och Utvecklingsenheten SBK Godkänd av beställare: 2 dec 2015 Senast ändrad: 22/11/2015

4 {Projektnamn} Projektdirektiv 4 (12) Innehålll 1. SAMMANFATTNING 2.Inledning 3. Projekt Beskrivning 3.1 Beskrivning av projektet 3.2 Samordning och samarbete 4. MÅL 4.1 Effektmål ( varför projektet genomförs) 4.2 Projektmål ( vad som ska uppnås) 5. Fokusområden 6. Avgränsning 7. ARBETSSÄTT 8. Projektorganisation 8.1 Styrgrupp 8.2 Arbetsgrupp 9. Tidplan 10. Projektbudget 10.1 Projektets kostnader 10.2 Projektets interna tidsåtgång

5 Staden i Ögonhöjd Projektdirektiv 5 (12) 1. SAMMANFATTNING Arbetet med barn och ungas delaktighet startades som en del av KF-uppdraget att arbeta efter Kultur i ögonhöjd, stadens strate- giska plan för barn- och ungdomskultur Som en del av det arbetet organiserades ett nätverk, n Staden i ögonhöjd, med medarbetare från olika förvaltningar med fokus på stadsutveckl- ingsfrågor. Arbetsgruppens uppgifter formaliserades i ett förvaltningsöver- gripande projekt på uppdrag av stadsledningskontoret. Staden i ögonhöjdss syfte är attt utvecklas till t att vara en katalysator i stadsoch stärka utvecklingsfrågor för att belysa barns b och ungas behov deras delaktighet. I budgeten 2014 förtydligade kommunfullmäk- vad tige uppdraget att arbeta utifrån barnkonventb ntionen både gäller barnets rätt att uttrycka sig, vara delaktig i beslutt som rör dem och vara del av det konstnärliga livet. 2014/15 var kulturår för barn ochh unga då barns kultur i hela sta- kul- den synliggjordes och det var ett bra tillfällee att manifestera turuppdraget. Komunfullmäktige pekade i budgeten för 2015 ut aktiviteter som skulle kunna omhändertas väl i projektet p Staden i ögonhöjd. Unatt ge Sta- der våren 2015 lyftes därför frågan till styrgruppen om den i ögonhöjd en paraplyfunktion för på så sätt kunna omhän- Stadens berörda förvaltningar skaa i och medd detta projekt utveck- derta de uppdrag som gäller barnn och unga i stadsplaneringen. las som beställare av analyser och tjänster inom detta område. Det sker bland d annat genom att studera goda exempel och erfarenheter där barn och ungas behov och delaktighet i stadsutvecklingspro- och erfa- cesser har hanterats på ett bra sätt. Dessa goda exempell renheter ska tillsammans med nyy metodkunskap och medvetenhet om FNs barnkonvention och barns rättigheter spridas till medar- i stadens förvaltningar om hur barns och ungas behov och delak- betarna på å berörda förvaltningar. Utifrån de olika projekten utvecklas en gemensam metodkunskap tighet görss till en naturlig del i stadsutvecklingsprojekt. Kunskap- en ska bland annat resultera i framtagande av rutin för beställar- stöd och praktiska arbetsverktyg för hantering av frågorna.

6 {Projektnamn} Projektdirektiv 6 (12) Projektet ska leda till uppfyllande av ett antal effekt- respektive projektmål. 2. Inledning Historik Arbetet med barns och ungas delaktighet startades som en del av KF-uppdraget att arbeta efter Kultur i ögonhöjd, stadens strate- i giska plan för barn- och ungdomskultur (beslutad kommunfullmäktige ) ). Som en del av det arbetet orga- från niserades ett nätverk, Staden i ögonhöjd, med medarbetare olika förvaltningar med fokus på stadsutvecklingsfrågor. Som ett led i formaliseringen av Staden i ögonhöjd formerades en styr- strate- grupp under ledning av stadsledningskontoret med central gisk kompetens från bl.a. stadsbyggnadskontoret, exploaterings- att kontoret, kulturförvaltningen och trafikkontoret. Nuläge Stockholm växer snabbt. Stadenss budget för r 2014 fastställer nya bostäder ska byggass fram till Den kraftiga ut- byggnadenn av bostäder, arbetsplatser, infrastruktur m.m kommer att påverka många stockholmare. Budgeten lyfter även att staden ska fortsätta utveckla möjligheterna för stockholmare att framföra synpunkter och idéer på stadens utveckling. Därtill fastställs att samtliga berörda nämnder ska beakta barnperspektivet och säker- både ställa barnets rättigheter i enlighet med FNs barnkonvention vad gäller att uttrycka sig, vara delaktiga i beslut som rör dem och vara del av det konstnärliga livet.. I november 2013 beslutade kommunfullmäktige om ett reviderat Kultur i ögonhöjd för, med och av barn ochh unga, program för barn- och ungdomskultur i Stockholm. Där anges ett nytt mål att barn och unga har rättt att vistas i trygga och kreativa miljöer som är utformade utifrån deras behov bland annat vad gäller skolan, inom bostadsbebyggelse och förändringar avv den offentliga mil- tas till jön. När stadsutvecklingsprojekt genomförs ska hänsynn barns och ungas behov och arbete bör utformas i enlighet med de förslag som nätverket Staden i ögonhöjd utformar. Det är ett stort antal nämnder och bolagsstyrelser som ansvarar för att främja ett barn- och ungdomsperspektiv vad gäller beslut, pla- nering och resursfördelning som rör de miljöer där barn och unga

7 Staden i Ögonhöjd Projektdirektiv 7 (12) vistas, såväl ute som inne. Idag finns en skiftande kunskapsnivå om barns och ungas behov och delaktighet i stadens förvaltningar och bolag. För att nå målet i Kultur i ögonhöjd är det angeläget med en generell kunskapshöjningg och samordning inom området. Vid styrgruppsmötet den 31 marss 2015 fattades beslut om inrikt- förstärkt ningen för r Staden i ögonhöjd 1, då d arbetsgruppen fått ett mandat genom KF:s reviderade beslut b om Kultur i ögonhöjd, samt förtydligandet i budgeten 2015 att arbeta med barnkonventionen. Detta projektdirektiv är en konsekvens av det beslutet. 3. Projekt Beskrivning 3.1 Beskrivning av projektet Projektets syfte är att Staden i ögonhöjd ska a ha en paraplyfunktionn då det kommer till attt samla frågor gällande barn och unga i den växande staden. Staden i ögonhöjd ska utvecklas till attt bli en katalysatorr och ett processtöd i stadsutvecklingsfrågor för f att belysa barn och ungas behov och stärka deras delaktighet. Stadens berörda förvaltningar ska i och med m detta projekt få stöd att utanalyser vecklas tilll effektiva beställare med m god kompetens av och metoder inom detta område. Projektet har ansvar för att samlaa och spridaa goda exempel och ny metodkunskap så att hänsyn tas till t barns och ungas behov i stadsutvecklingsprocesser och attt på så sätt förbättra stadens be- om barns rättigheter i enlighet med FNs barnkonvention. Genom projektets tematiska, förvaltningsövergripande karaktär ställarkompetens. Därmed bidrarr projektet till ökad medvetenhet stärks respektive deltagande förvaltning i sina respektive ansvarsgör att barn områden. Samordning mellan förvaltningar och bolag och ungas behov och delaktighet i stadsutvecklingsfrågor lyfts. Begreppenn barns perspektiv respektive barnperspektiv har olika innebörd. Barns perspektiv avserr barnets egen synvinkel, berät- handlar telse eller tolkning av verkligheten, medan barnperspektiv om hur vuxna ser på barns situation. Då Kultur i ögonhöjd har fokus på kultur för, med och av unga u är dettata projekts utgångs- 1 Se förteckning över styrgruppen underr projektorganisation samt beslut i MA från den 19 feb 2014.

8 {Projektnamn} Projektdirektiv 8 (12) punkt att arbeta för attt både barnss perspektivv och barnperspektivet ska tas hänsyn till i stadens stadsutvecklingsprocesser. 3.2 Samordning och samarbete Inom ramen för projektet ska samordning inom staden ske med stadsbyggnadskontoret, fack- och stadsdelsförvaltningar och bo- att lag för att identifiera möjligheter till samverkan, samt för uppnå bättre resultat. Pågående nätverk och projekt som projektet knyter an till innefattar men är inte avgränsat till följande: - Dialogutvecklingsprojekt i stadsbyggnadskontorets regi - Nätverket Ungdomsdialog (SKL) - Vägledning om barns och ungas utemiljöö (Boverket och Mo- vium) 4. MÅL Avseende externa aktörer kan samarbete skee med expertkompe- tens från näringsliv och akademi,, till exempel KTH/Arkitekturskolan och SLU (Movium). 4.1 Effektmål (varför projektet genomförs) - Bidra till att stadens förvaltningar och bolag i stadsutveckl- samt Kul- ingsprojekt uppfyller kraven i FNs barnkonvention tur i ögonhöjd. - Stärka barns och ungas behovsuppfyllnad och delaktighet i stadsutvecklingsfrågor. - Stärka barns perspektiv och barnperspek ktivet i genomförande av stadsutvecklingsprojekt med hjälp av bland annat Barnkon- sekvensanalyser och dialog. 4.2 Projektmål (vad som ska uppnås) - Skapa praktiska arbetsverktyg för dialog, kunskapsin- och behov, samt identifiera relevantaa sätt att implementera och följa upp slutsatserna i stadsutvecklingsprojekten. - Utforma rutin för beställarstöd vad gäller Barnkonsekven- sanalyser (BKA). - Fungera som referensgrupp för andraa projekt inom staden hämtning och analys kring barns ochh ungas delaktighet som rör barn och unga då det kommer till stadsutveckling- en.

9 Staden i Ögonhöjd Projektdirektiv 9 (12) - Genomföra minst en spridningskonferens för de medarbeär berörda i taree inom stadens förvaltningar och bolag som stadsutvecklingsprojekt. 5. Fokusområden Förskole-/ skolgårdar - Vägledning för funktion, innehåll, och utformning. - Samutnyttjande/relation till t allmännaa lek-, park-- då det kommer och idrottsytor. - Utreda frågorna kring drift och ekonomi till samnyttjande. - Förtydliga markanvisning-/planeringsprocessen med aktö- samt rer, skeden, dialog (barn och o unga) - Samordning med projektet Skolplanering Stockholm, utbildningsförvaltningenss måldokument för utbildnings- övriga förvaltningens skolgårdarr - Samordning med Den gröna promenadstaden och styrdokument inom staden. - Lagstöd - BKA-riktlinjer för hur en e barnkonsekvensanalys kan användas för att innan exploaterine ng belysa påverkan på unga. Var i processenn kommer BKA in och när. - Gemensamt förhållningssätt och/eller checklista för inne- håll. - Uppföljning ansvar? Certifiering? - Ta fram checklista för utformning u av lokala handlings- planer. - Metodstöd för att främja barnkonsekb kvensanalyser tas fram. - Exemplifiera resultat av barnkonsekvb vensanalyser. Barns och ungas delaktighet i staden - Nya metoder för dialog och medborgardeltagande i plane- föregår ringen. Till exempel kan processer p där detaljplaner markanvisningar testas. - Informationsplats för goda exempel och metoder Konst utifrån ett barnperspektiv/stockholm konst - Utvecklaa kunskapenn om hur hänsyn tas tilll barnperspekti- miljöer vet/barns perspektiv vad gäller utsmyckningg i planeradee där barn vistas

10 {Projektnamn} Projektdirektiv 10 (12) 6. Avgränsning Projektets fokus ligger på barns och ungas behov och delaktighet i stadsutvecklingsfrågor och inte barns och ungas behov och delakatt bidra till tighet generellt. Inom budgetramen för projektet finns f inte resurser för genomförandet av barnkonsekvensanalyser, workshops och så vidare i enskilda stadsutvecklingsprojekt. Projektets utveckling av rutiner för beställarstöd kommer emeller- Pro- tid att underlätta arbetet i övriga stadsutvecks klingsprojekt. jektet ska inte vara remissinstans till stadsutvecklingsprojekt. 7. ARBETSSÄTT 8. Projektorganisation 8.1 Styrgrupp Arbetsgruppen träffas en till två gånger i månaden. Därutöver innebär projektet att deltagarna kommer att utföra visst arbete mellan möten, samt i viss mån medverka i studiebesök och exter- Arbe- na seminarier för att inhämta relevant kunskap till gruppen. tet i projektet kommer i vissa delar att utföras av konsulter. Delrapportering till styrgruppen sker s kvartalsvis. Styrgruppen leds av Niklas Svensson, biträdande stadsbyggnads- på SBK. direktör, enhetschef för strategi och utvecklingsenhetenn Därutöver består styrgruppen av: Niklas Svennson ordf. Patrik Liljegren Marita Anheim Ebba Agerman Per Enarsson Eva Broström Gunnar Ohlsén Anna Lidvall Gräll Kersti Ruthström Elisabeth Rosenquist Karin Aleberg-Lövgren Stadsbyggnadskontoret Kulturförvaltningen Exploateringskontoret Stadsledningskontoret Miljöförvaltningenn Östermalms sdf Hägersten-Liljeholmens sdf Utbildningsförvaltningen Idrottsförvaltningen Trafikkontoret Socialförvaltningen

11 Staden i Ögonhöjd Projektdirektiv 11 (12) 8.2 Arbetsgrupp Arbetsgruppen arbetar med ett delat samordningsansvarr med stadsbyggnadskontoret (Lisa Klingwall) somm projektledare i samarbete med kulturförvaltningen (Karin Axelsson). Lisa Klingwall, projektledare. Mirja Dillén Tombs proj.koordi. Karin Axelsson Maria Klavdianou Lundell Emma Sundström Ulrika Petzelius Fariba Daryani Lars Ström Ulrika Kvartoft Kruså Leila Massih Anni Arnefjord Christofferr Lindh Annelie Sjöberg Sara Lagerros Stadsbyggnadskontoret Stadsbyggnadskontoret Kulturförvaltningen Idrottsförvaltningen Trafikkontoret Trafikkontoret Trafikkontoret Exploateringskontoret Miljöförvaltningen Östermalms sdf Utbildningsförvaltningen E-Å-VV sdf Socialförvaltningen Östermalms sdf 9. Tidplan Eventuellaa revideringar av tidplanen rapporteras omgående till styrgruppen. Reviderat projektdirektiv 1:a kvartalet 2015 Reviderad projektplan 2: kvartalet 2015

12 {Projektnamn} Projektdirektiv 12 (12) 10. Projektbudget Varje förvaltning/kontor bidra med krr per verksamt år, från och med 2014., SLK undantaget Projektets kostnader Behov av medel för att täcka kostnaderna för: Konsultavtal med externa aktörer. Genomförande av spridningskonferenser. Möjlighet att avsätta tid för projektet. Studieresa Projektets interna tidsåtgång Styrgruppen: 3-4ggr/år, beslut kan tas via mejl i enlighet med beslut taget på styrgruppsmötet den 19 februari Arbetsgruppen: en tilll två möten per månad. Därutöver beräknas arbetsgruppsmedlemmarna bidra med arbetstid inför möten samt under uppstartningsskedet.