Fastställande av budget 2019

Transkript

1 Grundskoleförvaltningen Tjänsteutlåtande Utfärdat (Reviderat ) Diarienummer N /18 Handläggare Jenny Hagelberg Telefon: E-post: Fastställande av budget 2019 Förslag till beslut 1. Grundskolenämnden fastställer budget för år Grundskolenämnden godkänner förslag till hantering av över- och underskott på enhetsnivå. Sammanfattning Kommunfullmäktiges budget är Göteborgs Stads övergripande styrdokument och är tänkt att styra stadens utveckling. Grundskolenämndens budget för 2019 utgår dels från kommunfullmäktiges budget som fastställdes den 22 november 2018 och dels det inriktningsdokument som grundskolenämndens fastställde den 5 december 2018, se bilaga 2. I budget för 2019 beskrivs först nämndens grundläggande förutsättningar, utifrån befolkningsprognos, fastigheter, resursfördelningsmodell, personal och ekonomi. Därefter kommer ett avsnitt om nämndens satsningar utifrån de tre prioriterade förstärkningsområdena. Därpå följer de uppdrag som nämnden ansvarar för utifrån kommunfullmäktiges budget. Med anledning av det politiska läget har förvaltningen ännu inte tagit fram beskrivningar för hur uppdrag och inriktning ska genomföras. När grundskolenämnden tagit beslut om budget, tar förvaltningen hand om inriktningar och uppdrag för att konkretisera dessa i förvaltningens strategidokument och verksamhetsplaner för Sist i budget för 2019 beskrivs hur resursfördelningsmodellen påverkar elevpengen för respektive årskurs och fritidshem samt hur nämnden planerar att använda statliga bidrag för ökad likvärdighet. Förvaltningen återkommer dessutom i ett eget ärende kring fastställande av ersättningsbelopp till såväl kommunala och fristående skolor till nämnden den 19 december Grundskolenämnden har i snart ett halvår haft ansvar för eleverna i Göteborgs kommunala grundskolor, grundsärskolor och fritidshem. Nu går verksamheten in i ett helt nytt skede där det under 2019 och framåt sammantaget finns goda förutsättningar att fortsätta utvecklingen av undervisningen. Som utgångspunkt finns en resursfördelningsmodell som ska bidra till likvärdiga förutsättningar samtidigt som nämndens ekonomiska förutsättningar stärks. Dessutom tillkommer en kraftig förstärkning av riktade statliga bidrag i syfte att öka likvärdigheten. Den samlade bedömningen är att det finns goda möjligheter att göra flera riktade satsningar för att stärka och utveckla verksamheten utifrån intentionerna i skolutredningen. Göteborgs Stad Grundskoleförvaltningen, tjänsteutlåtande 1 (3)

2 Ekonomiska konsekvenser Det uppdrag som nämnden har utifrån kommunfullmäktiges uppdrag och gällande nationella styrdokument ryms inom befintlig ram för I nämndens resursfördelningsmodell fördelas omkring mkr ut i elevpeng för kommunala och fristående verksamheter. Detta är en ökning med cirka 570 mkr eller cirka 10 procent jämfört med den ekonomiska ramen för Elevpengen till Grundskolenämndens skolor förstärks med ytterligare 40 mkr genom statsbidraget för ökad likvärdighet. Detta är ett statsbidrag som får sökas av respektive huvudman. Förstärkningen för ökad måluppfyllelse tillsammans med ökat statsbidrag innebär att elevpengen ökar med cirka kr/elev och år jämfört med 2018 års elevpeng. För en skola med 650 elever innebär det en ramökning med cirka tkr. Med hänsyn till indexuppräkningar och tillskott på grund av politiska satsningar eller förstärkningar på grund av lagförändringar ökar elevpengen ytterligare. Barnperspektivet Resursfördelningen är ett medel för att nå målet att alla barn och elever ska få tillgång till en likvärdig utbildning av god kvalitet. Det betyder att resursfördelningen ska stödja skolans kompensatoriska uppdrag att jämna ut skillnader som påverkar barns möjligheter att nå till sin fulla potential. Flera av de inplanerade insatserna har även indirekt påverkan på att barn i större utsträckning kan få bättre skolgång, exempelvis riktade satsningar på elevhälsa, att stärka rektors pedagogiska ledarskap och ökad kvalitet i undervisningen. Mångfaldsperspektivet Den övergripande resursfördelningsmodellen syftar till att utjämna för strukturella skillnader mellan skolenheter utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. I resursfördelningsmodellen har hänsyn tagits till elevens kön, utländsk bakgrund och invandringsår. Särskilda satsningar ska även göras med statliga bidrag för ökad likvärdighet i syfte att stärka svaga grupper i våra skolor, exempelvis nyanlända elever, elever i behov av särskilda satsningar från elevhälsa eller andra specialistteam samt elever som riskerar diskrimineras eller bli osynliga. Jämställdhetsperspektivet Kön är en viktningsvariabel i resursfördelningsmodellen vilket ska bidra till att minska könsskillnader i skolresultat. Att flickor når högre betygsresultat än pojkar är väldokumenterat och gäller för flertalet utbildningsformer. Forskning visar att skillnaderna mellan pojkar och flickors resultat är starkt relaterade till skolans kvalitet. Skillnader mellan könen, både vad det gäller kunskapsresultat och närvaro, minskar på skolor med högre kvalitet. Satsningar på förbättringar av skolkvaliteten, där resursfördelning är ett medel, förbättrar förutsättningar för alla elever och kan minska skillnader mellan könen. Miljöperspektivet Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Göteborgs Stad Grundskoleförvaltningen, tjänsteutlåtande 2 (3)

3 Omvärldsperspektivet Inför införandet av ny resursfördelningsmodell studerade förvaltningen Stockholms, Malmös och i viss mån även Uppsalas modeller för resursfördelning och hantering av budgetarbetet. Samverkan Information och samverkan skedde vid FSG den 26 november Bilagor 1. Budget 2019 grundskolenämnden 2. Grundskolenämndens inriktningsdokument (M, L, KD) 3. God ekonomiska hushållning 4. Budgeterad ersättning per enhet kommunala och fristående VT 19 HT Fackliga yttranden över budget 2019 Ärendet Grundskolenämnden beslutade vid sammanträde den 5 december 2018 om inriktning för grundskolenämnden Kommunfullmäktige beslutade den 22 november 2018 om en ny budget för Grundskolenämndens inriktningsdokument utgör tillsammans med kommunfullmäktiges budget grunden för förslaget till budget för år Förvaltningens bedömning För att öka styrningen mot en mer likvärdig skola behöver resurserna styras mer precist dit där behoven är som störst. Likvärdighet i det här sammanhanget innebär att alla elever ska ha tillgång till en verksamhet med lika god kvalitet och ge möjlighet för varje elev eller grupp av elever att lyckas. Inför 2019 och framåt finns en resursfördelningsmodell som ska bidra till likvärdiga förutsättningar samtidigt som nämndens ekonomiska förutsättningar stärks. Dessutom tillkommer en kraftig förstärkning av riktade statliga bidrag i syfte att öka likvärdigheten. Den samlade bedömningen utifrån budget 2019 är att det finns goda möjligheter att göra flera riktade satsningar för att stärka och utveckla verksamheten utifrån intentionerna i skolutredningen. Göteborgs Stad Grundskoleförvaltningen Bengt Randén Förvaltningsdirektör Helena Sjöberg Avdelningschef stöd till verksamhetsstyrning och utveckling Göteborgs Stad Grundskoleförvaltningen, tjänsteutlåtande 3 (3)

4 Budget 2019 Grundskolenämnden

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Förutsättningar Befolkningsprognos Fastigheter Resursfördelningsmodell Personal Ekonomi Förstärkningsområden Nämndens uppdrag Resursfördelning Elevpeng Övergångsregler Statliga bidrag för ökad likvärdighet

6 1 Inledning Kommunfullmäktiges budget är Göteborgs Stads övergripande styrdokument och är tänkt att styra stadens utveckling. Grundskolenämndens budget för 2019 utgår dels från kommunfullmäktiges budget som beslutades den 22 november 2018 och dels det inriktningsdokument som grundskolenämnden fastställt, se bilaga. I budget för 2019 beskrivs först nämndens grundläggande förutsättningar, utifrån befolkningsprognos, fastigheter, resursfördelningsmodell, personal och ekonomi. Därefter kommer ett avsnitt om nämndens satsningar utifrån de tre prioriterade förstärkningsområdena. Därpå följer de uppdrag som nämnden ansvarar för utifrån kommunfullmäktiges budget. Med anledning av det politiska läget har förvaltningen ännu inte tagit fram beskrivningar för hur uppdrag och inriktning ska genomföras. När grundskolenämnden tagit beslut om budget, tar förvaltningen hand om inriktningar och uppdrag för att konkretisera dessa i verksamhetsplaner och i förvaltningens strategidokument. Sist i budget för 2019 beskrivs hur resursfördelningsmodellen påverkar elevpengen för respektive årskurs och fritidshem samt hur nämnden planerar att använda statliga bidrag för ökad likvärdighet. Förvaltningen återkommer dessutom i ett eget ärende den 19 december 2018 kring fastställande av ersättningsbelopp till såväl kommunala och fristående skolor. Övergripande analys och bedömning Grundskolenämnden har i snart ett halvår haft ansvar för eleverna i Göteborgs kommunala grundskolor, grundsärskolor och fritidshem. Nu går verksamheten in i ett helt nytt skede där det under 2019 och framåt sammantaget finns goda förutsättningar att fortsätta utvecklingen av undervisningen. Som utgångspunkt finns en resursfördelningsmodell som ska bidra till likvärdiga förutsättningar samtidigt som nämndens ekonomiska förutsättningar stärks. Dessutom tillkommer en kraftig förstärkning av riktade statliga bidrag i syfte att öka likvärdigheten. Den samlade bedömningen är att det finns goda möjligheter att göra flera riktade satsningar för att stärka och utveckla verksamheten utifrån intentionerna i skolutredningen. 3

7 2 Förutsättningar 2.1 Befolkningsprognos Här nedan beskrivs befolkningsutvecklingen i Göteborg utifrån ett barn- och ungdomsperspektiv. Göteborg är en växande stad. Fram till 2025 väntas befolkningen öka med i genomsnitt invånare per år till Prognosen är dock betydligt lägre jämfört med de två senaste åren. Under stora delar av 2000-talet minskade antalet barn i grundskoleåldrarna. Sedan några år tillbaka ökar emellertid åldersgruppen i en snabb takt eftersom större födelsekullar kommit in i åldersgruppen och avlöst mindre födelsekullar. Antalet barn har ökat med över (19 procent) sedan Åldersgruppen kommer att fortsätta att växa framöver, om än i en långsammare takt. De kommande fem åren ökar antalet barn med (11 procent) och även om ökningen därefter avtar något så fortsätter åldersgruppen att växa. År 2035 antas antal barn i grundskoleåldrarna ha ökat med (25 procent) till I dessa åldrar sjunker flyttintensiteten drastiskt jämfört med hur det ser ut bland barnen i förskoleåldrarna. Den viktigaste faktorn för hur antalet barn i grundskoleåldrarna utvecklas framöver kan därför sägas vara hur flyttrörelserna bland förskolebarnen utvecklas med tiden. Antalet barn i grundskolan från 2023 och fram till år 2035 påverkas också av osäkerheten runt födslotal. Prognosen för befolkningsökning för elever 6-15 år innebär en genomsnittlig utökning med 1431 elever. Den stora ökningen sker på höstterminen och motsvarar ungefär 1500 elever. Den förväntade ökningen av antal barn och elever de kommande åren kommer att ställa stora krav på planering av utbildningsplatser och kompetensförsörjning. Källa: Statistik och analys, Stadsledningskontoret Befolkningsprognos

8 2.2 Fastigheter Förvaltningens fastighetsplanering syftar till att säkerställa det totala långsiktiga behovet av skolor kopplat till bostadsproduktion och att se till att det finns ändamålsenliga lokaler över tid. Det ska vara en hög lokaleffektivitet samtidigt som investeringsbehovet ska vara i balans med budget. I avsnittet nedan beskrivs övergripande det kommande behovet av utbildningsplatser i Göteborg. Stadens lokalplanering sker i samverkan mellan flera aktörer och i enlighet med gällande riktlinjer ska förvaltningen vända sig till Kommunstyrelsen när det finns önskemål om inhyrning av lokaler, nybyggnation eller större ombyggnationer i befintliga lokaler. I syfte att säkerställa förvaltningens interna fastighetsplanering arbetar förvaltningen med en fastighetsstrategi och återkommer med beskrivning av denna under början av Kommande fastighetsbehov Den elevökning som beskrivs i avsnittet ovan skapar ett behov av över nya elevplatser per år fram till år Därefter är behovet cirka 750 nya elevplatser/år fram till 2035 under förutsättning att servicegraden ligger på en konstant nivå. Den planerade kapacitetsökningen till och med år 2021 är på cirka skolplatser. Denna utökning är beslutad och är delvis i produktion. Efter 2021 råder en större osäkerhet då projekten ännu ej är beslutade och vissa befinner sig i ett planskede eller i en förstudie. Hösten 2018 pågår eller planeras cirka 140 större skolprojekt. Det är ny-och ombyggnation, samt förstudier eller projektering. Utöver detta är det sju planärenden som utreds. Ett femtiotal verksamhetsanknutna mindre ärenden handläggs också. Det finns cirka skolplatser i tillfälliga lokaler. Dessa är planerade att avvecklas så snart det finns ett permanent alternativ. Områden som enligt lokalsekretariatet, fram till 2021 har en särskilt ansträngd situation med att få fram ett tillräckligt antal elevplatser är Västra Hisingen, Norra Hisingen, Centrum och Norra Älvstranden i Lundby. 2.3 Resursfördelningsmodell Övergripande struktur Kommunfullmäktige beslutar varje år om ramtilldelning till nämnden. Nämnden fördelar därefter resurserna inom nämndens ansvarsområden. Det innebär bland annat att ta ställning till storleken på centrala avsättningar, hur mycket medel som ska fördelas till grundskoleverksamheten, respektive fritidshemsverksamheten och grundsärskoleverksamheten. Ersättningen per elev följer med oavsett vilken skola eller huvudman som eleven väljer. Grundbelopp Vid beräkning av nämndens bidrag och elevpengen tillämpas likabehandlingsprincipen, vilket innebär att bidrag till fristående verksamhet ska beräknas efter samma grund som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till egna motsvarande verksamheter. Kommunens budget för det kommande året ska ligga till grund för beslut kring bidragen. Om ytterligare resurser ges till den kommunala verksamheten under budgetåret ska motsvarande tillskott ges till den fristående verksamheten. En kommun som under löpande budgetår minskar eller ökar ersättningen till verksamheter i egen regi kan även minska bidragen till fristående verksamhet i motsvarande mån. Ett nytt bidragsbeslut kan dock inte gälla för redan utbetalda bidrag. Det är endast återstående utbetalningar under budgetåret som kan minskas. De förutsättningar som måste vara uppfyllda för att ersättningen ska kunna justeras beskrivs mer ingående i stadens regelverk för 5

9 ersättningar till fristående verksamheter. Grundbeloppet består av tre delar; grundersättning som fördelas lika per elev beroende på årskurs/ålder, en strukturersättning som är viktad utifrån socioekonomiska variabler och ersättning för nyanlända elever. En tilläggsschablon tillämpas för grundsärskola och pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för fritidshem. En kommun ska enligt bidragsreglerna kunna redovisa hur bidraget har räknats ut. Ett minimikrav är att det ska vara möjligt att urskilja hur lokalkostnadsersättning och schablon för administration och moms har beräknats. Om det inte finns särskilda skäl ska övriga kostnadsslag redovisas. Stadens nämnder är målstyrda och resursfördelning sker inte mot enskilda kostnadsslag. Därmed är det bara möjligt att uppfylla minimikraven för redovisning enligt bidragsreglerna. För förskoleklass, grundskola och grundsärskola ska grundbeloppet innehålla ersättning för; undervisning, lärverktyg, elevhälsa, måltider och lokaler. För fritidshem och pedagogisk omsorg som erbjuds istället för fritidshem ska grundbeloppet innehålla ersättning för; pedagogisk undervisning, pedagogiskt material och utrustning, måltider och lokaler. Administrativa kostnader till fristående verksamhet ersätts med en schablon på grundbeloppet med tre procent. För pedagogisk omsorg ersätts administrativa kostnader med en procent. Beskrivning av socioekonomiskt index i resursfördelningsmodellen Beräkningar av den socioekonomiska omfördelningen baseras på nämndens beslut om modellval och nivån på viktning, 19 procent för grundskola och 10 procent fritidshem. Den data som ligger till grund för omfördelningen levereras av Statistiska Centralbyrån (SCB) och analysen utgörs av ett register som innehåller elever som gått ut årskurs 9 i en skola i Göteborgs Stad våren Den variabel som beskriver elevens resultat och används som beroende variabel i SCB:s analys är om eleven har uppnått behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram eller inte. Valet av beroende variabel motiveras med att de elever som inte uppnått behörighet antas vara de elever som har större behov av stöd och stimulans. De förklarande variabler som ingår i modellen är: Kön Invandring Högsta utbildning för vårdnadshavarna Ekonomiskt bistånd Bor med en eller båda vårdnadshavarna Vårdnadshavarnas inkomst Utländsk bakgrund Human Development Index (HDI) Bostadsområdets sociala tyngd SCB:s beräkningar ger ett index som indikerar det förväntade studieresultat för olika skolenheter givet elevernas socioekonomiska egenskaper. En skolenhet med en lägre andel elever som riskerar att inte klara målen än genomsnittet får ett index lägre än 100 och en skolenhet med en högre beräknad andel som riskerar att inte klara målen får ett index som är högre än 100. Indexet används sedan som underlag för att fördela resurser mellan skolenheter i Göteborgs stad. 6

10 Beräkning av index 2019 Inför årets beräkningar har SCB tagit fram uppgifter för det socioekonomiska indexet genom att tillämpa datamaterial för elever i grundskola inklusive förskoleklass i Göteborgs Stad för hösten Generellt sett innebär det nya underlaget små förändringar jämfört med SCB:s tidigare beräkningar. I likhet med tidigare är spridningen i index lägre bland fristående skolor än för kommunala skolor och fristående skolor har även ett lägre socioekonomiskt index i genomsnitt. Enligt SCB:s senaste beräkningar har 26 procent av skolorna fått en ökning eller minskning av det socioekonomiska indexet med tio enheter eller mer, jämfört med tidigare beräkningar. För åtta procent av skolorna har indexet ökat med 20 procent eller mer. För att undvika stora svängningar och för att bidra till långsiktiga planeringsförutsättningar för alla rektorer förordar förvaltningen att det socioekonomiska indexet viktas över en treårsperiod. En viktning av SCB:s olika beräkningar, där ett medelvärde från en treårsperiod används, skulle innebära att förändringen i index minskar till hälften för samtliga skolor Enligt dessa förutsättningar är det istället åtta procent av skolorna som får en ökning med 10 enheter eller mer. Endast en skola får en förändring med strax över 20 enheter. 2.4 Personal Kompetensförsörjningen är en av grundskolenämnden viktigaste frågor för att nå ökad likvärdighet och kvalitet i undervisningen. Här nedan beskrivs ett nuläge inom personalområdet. Av förvaltningens cirka anställda arbetar majoriteten som lärare, cirka 4 200, därefter kommer elevassistenter på cirka 2 100, fritidspedagoger med cirka och förskollärare drygt 500. Andelen legitimerade lärare är cirka 96 procent. Från och med 1 juli 2019 blir det krav på lärarlegitimation och behörighet för att få undervisa och ansvara för undervisning i även på fritidshem. Andelen behöriga fritidspedagoger/lärare i fritidshem i förvaltningen är betydligt lägre än lärare. Under våren kommer förvaltningen och fackliga parter att arbeta med att förbereda och stödja fritidshemmen inför förändringen som ställer krav på nya arbetssätt samt fördelning av arbetsuppgifter och ansvar i personalgrupperna. Även befattningsbenämningar behöver ses över. Det är brist på utbildade lärare idag och det kommer att bli ännu svårare framöver att rekrytera utbildade lärare som motsvarar det ökade elevantalet. Högskolorna kan inte utbilda fler lärare utan behoven av kompetens måste lösas på fler olika sätt, exempelvis lärarassistenter eller genom att komplettera andra professioner med lärarutbildning. Många medarbetare i förvaltningen har en hög arbetsbelastning och arbetsmiljöarbetets fokus nu och framåt är att minska den stressrelaterade ohälsan på både individ, grupp och organisationsnivå. Arbetsmiljöåtgärder är tillsammans med kompetensförsörjningsaktiviteter de prioriterade personalfrågorna i budget Förvaltningen och de fackliga parterna kommer tillsammans att prioritera aktiviteter inom dessa områden. 2.5 Ekonomi Här nedan beskrivs grundskolenämndens ekonomiska nuläge samt förslag på principer för att hantera eventuella över- och underskott på enhetsnivå (se även bilaga X). God ekonomisk hushållning - ekonomistyrning God ekonomisk hushållning innebär att verksamhetens behov måste rymmas inom den 7

11 ekonomiska ramen samtidigt som vi följer gällande lagstiftning, riktlinjer och uppsatta mål. I kommunallagen anges att kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Kommunfullmäktiges regler för ekonomisk planering, budget och uppföljning innebär att alla nämnder ska bedriva en ändamålsenlig verksamhet, bidra till en hållbar utveckling och en god ekonomisk hushållning utifrån ett helhetsperspektiv. Verksamheten ska bedrivas inom de ramar, mål och riktlinjer som fastställts av kommunfullmäktige samt gällande lagstiftning. Ekonomiskt nuläge till och med oktober 2018 Grundskoleförvaltningen redovisar en positiv resultatavvikelse för perioden juli till oktober på cirka140 Mkr. I resultatet finns osäkerhet kring ersättning till fristående verksamhet. Det pågår ett arbete med att kvalitetssäkra elevunderlaget. Resultatavvikelsen kan också kopplas till etablering av en ny förvaltning som har inneburit att: central- och lokalorganisation är under uppbyggnad, alla tjänster har inte tillsatts direkt från uppstart, det finns avvikelser i periodiseringar, central budget ligger i sjättedelar kompletteringsbudget på 41 Mkr reserv på 110 Mkr som består av oförutsedda händelser på 50 Mkr och befolkningsökning om 60 Mkr Årsprognosen för 2018 innebär en positiv avvikelse på 80 Mkr. I prognosen har förvaltningen med en risk på 25 Mkr som består av: befolkningsökningar: ersättning till skolenheter enligt resursfördelningsmodellen, ersättning till fristående verksamhet samt till andra kommuner grundsärskolan: andel av befolkningen som får beslut om särskoleplacering ökar medfinansiering: samarbeten med övriga förvaltningar/organisationer är inte fullt ut kartlagda När grundskoleförvaltningen startade i juli 2018 lämnade cirka 65 procent av grundskolorna ett negativt resultat i stadsdelsförvaltningarna. Av de enheterna som idag finansieras med elevpeng i förvaltningen lämnar cirka 55 procent ett underskott i sin årsprognos för Detta innebär att andelen enheter med negativ prognos har minskat med ca tio procentenheter. Nettokostnadsutvecklingen för perioden jan-okt jämfört med föregående år är 5,5 procent eller motsvarande cirka 310 Mkr och beror på expansion samt indexökningar. Helårsprognosen för nettokostnadsutvecklingen är 4,9 procent eller motsvarande cirka 335 Mkr och kan härledas till fortsatt expansion och indexökningar. 8

12 Tilldelad ekonomisk ram från Kommunfullmäktige Kommunbidrag i tkr Ram ( *) Förändring Förändring i procent (8%**) * Uppskattad helårsram utifrån beslutad halvårsbudget och kompletteringsbudget. ** Procentuell förändring utifrån uppskattad helårsram. Kommunbidraget ökar med tkr jämfört med beslutad halvårsbudget Utifrån uppskattad helårsbudget 2018 ökar förvaltningens ram med cirka tkr, motsvarande 8 procent i ramhöjning. Ekonomi i balans och eget kapital Genom ekonomi i balans skapas handlingsutrymme och beredskap för att möta framtida utmaningar och satsningar. På så sätt kan fokus läggas på pedagogiskt ledarskap med elever och pedagoger i centrum. Målsättningen är att nå en så hög grad av mål- och prestationsuppfyllelse som möjligt inom den ekonomiska ramen, som alltid är överordnat planer, program, riktlinjer och policys som kommunfullmäktige eller grundskolenämnden föreslår. Grundskoleförvaltningens budget fördelas till respektive resultatenhet genom elevpeng. Med resultatenhet menas här närmast enhet direkt under utbildningschef. Resultatenheternas budget består av elevpeng baserad på antalet elever. Det är med elevpeng som resultatenheterna ska bedriva verksamhet på ett så effektivt sätt som möjligt. Varje chef ansvarar för att ekonomin är i balans. Förutsättningarna för att uppnå en långsiktig och hållbar ekonomi är att förvaltningen arbetar ändamålsenligt och effektivt med målsättningen att både på kort och lång sikt anpassa verksamheten utifrån tillgängliga medel. Uppföljning av resultatet samt helårsprognos till nämnden sker fem gånger per år, därutöver tillkommer uppföljningen av årsresultatet. Uppföljningen ska fånga eventuella avvikelser och behov av åtgärder för att upprätthålla ekonomisk balans. Enheter som uppvisar större underskott följs upp tätare enligt förvaltningens riktlinjer för uppföljning. Resultatavvikelser eller prognostiserade obalanser följs upp månadsvis, åtgärdsplan tas fram och utbildningschef initiera extrainsatta uppföljningsmöten Det huvudsakliga syftet med nämndens eget kapital är att möjliggöra långsiktigt ekonomiskt tänkande i verksamheten så att hastigt förändrade förutsättningar kan överbryggas. Nämnden kan besluta om att ta eget kapital i anspråk. Nämnden bör sträva efter att ha ett eget kapital i nivå som motiveras utifrån verksamheten och de förutsättningar under vilken nämnden verkar. Nämnden ska därför årligen aktivt värdera den egna verksamheten utifrån ett risk- och väsentlighetsperspektiv och skriftligen motivera en rimlig nivå på eget kapital. Eget kapital som överstiger denna nivå ska återredovisas till kommunstyrelsen. I detta sammanhang måste nämnden beakta de av kommunfullmäktige beslutade rikt nivåer som gäller för samtliga nämnder. Förvaltningens bedömning av rikt nivån för eget kapital är mellan mkr, vilket är cirka två procent av kommunbidraget. Denna nivå krävs för att hantera framtida risker i form av volymförändringar, behovsförändringar, reinvesteringar och konjunkturförändringar. Förvaltningen har regler för att hantera över- och underskott över årsskiftet. Syftet med att föra över under- och överskott från ett år till ett annat är att få ett effektivt tänkande i verksamheterna som innebär ett långsiktigt planerande och agerande. För att omfattas av 9

13 hantering av över- och underskott gäller att enheten omfattas av resurstilldelning via elevpeng. Principer för att hantera över- och underskott på enhetsnivå Överskott och underskott överförs fullt ut till respektive resultatenhet som eget kapital under förutsättning att resultatenheten har genomfört verksamhet som överensstämmer med fastställda mål. Om resultatenhetens eget kapital är negativt ska beloppet återbetalas nästkommande år. Om skulden är av betydande storlek kan avbetalningsplan upprättas på maximalt tre år. Långsiktig planering ska utgöra grunden för användning av eget kapital. Nyttjandet av eget kapital ska användas för riktade insatser och får ej finansiera löpande drift. Rättvisande ekonomisk bild Ekonomiska rapporter har en viktig funktion i förvaltningen. De ekonomiska rapporterna krävs som underlag för att nämnden ska kunna fatta beslut. De ekonomiska rapporterna är inte bara till för politikerna utan även till skattebetalare, stat, myndigheter, företag och många andra. Därför är det viktigt att den ekonomiska informationen är korrekt. Årsredovisningens delar ska upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av verksamhetens resultat och ekonomiska ställning. Till hjälp ska förvaltningen upprätta följande; Förvaltningens redovisning utgår ifrån Lagen om kommunal bokföring och redovisning och innehåller regler om löpande bokföring, årsredovisning och värderingsregler. Den ekonomiska informationen ska redovisas så att historisk utveckling, förutsättningar för framtiden och den aktuella ekonomiska ställningen kan utläsas. 10

14 3 Förstärkningsområden Grundskolenämnden arbetar för att alla elever ska oavsett bakgrund nå målen inom skolan och kunna utvecklas till sin fulla potential. I skolutredning som låg till grund för den nya organisationen formulerades tre övergripande förstärkningsområden som kommer att ligga till grund för satsningar och strategier i grundskolenämnden de kommande åren. Arbetet med att ge stöd och styra i linje med skolutredningen och dess förstärkningsområden pågår i respektive utbildningsområde och i förvaltningen som helhet. Kopplat till varje förstärkningsområde finns ett antal strategier som förvaltningen kommer att arbeta utifrån. Här nedan beskrivs respektive förstärkningsområde med tillhörande strategier. Tydligare ansvar, styrning och ledning Det krävs fortsatta insatser för att renodla styr- och stödkedjan. Det handlar bland annat om att fortsätta utveckla ett likvärdigt administrativt närstöd till skolorna för att bidra till att rektorsrollen ska bli mer renodlad och med tydligt fokus på pedagogiskt ledarskap. Andra viktiga strategier handlar om att skapa en god kommunikation i hela stödkedjan, bland annat genom tydliga uppdragsdialoger och en mötesstruktur som främjar dialog och kollegialt lärande. Exempelvis handlar detta om at fortsätta utveckla kollegiala arenor, så som Rektorsverkstan där alla rektorer träffas månatligen för att tillsammans utveckla det pedagogiska ledarskapet. En annan insats för att bidra till tydligare styr- och stödkedja är rektorsakademin som bland annat syftar till att stödja rektorers individuella utvecklingsbehov. I nämndens ram har fullmäktige dessutom pekat ut ett antal satsningar samt förstärkningar utifrån ny lagstiftning med koppling till förstärkningsområdet. Det handlar bland annat om särskilda lönesatsningar för rektorer och obligatorisk PRAO. Budgetförslaget innebär sammantaget satsningar inom området på 51 Mkr. Ökad kvalitet i undervisningen för att öka elevers utveckling och lärande En av de viktigaste strategierna för att nå ökad kvalitet i undervisningen handlar om en förbättrad kompetensförsörjning. Att lyckas attrahera och behålla legitimerad personal kommer att vara en nyckelfråga för att bibehålla och utveckla kvalitet i undervisningen. Men det handlar även om att utveckla det kollegiala lärandet med fokus på undervisningens kvalitet, genom stödjande strukturer och fokus på huvuduppdraget. Under 2019 kommer arbetet med rektorsakademi att vara en viktig strategi. Tanken är även att rektorsakademin kan utgöra en förebild för fortsatt professionsutveckling, exempelvis för lärare. För att nå ökad kvalitet i undervisningen behöver också hela förvaltningen ha just detta som fokus. I nämndens ram har fullmäktige dessutom pekat ut ett antal satsningar samt förstärkningar utifrån ny lagstiftning med koppling till förstärkningsområdet. Det handlar bland annat om särskilda lönesatsningar för lärare, setsklass högstadiet, tidigare insatser, lugn och ro i klassrummet, ökad kvalitet i fritidshemmen, Läsa-Skriva-Garanti, betygssättning av moderna språk samt utveckling av nationella prov. Budgetförslaget innebär sammantaget satsningar inom området på 69 Mkr. 11

15 Ökad likvärdighet mellan och inom olika skolor för att öka elevers lärande och kunskapsresultat Strategier för att öka likvärdigheten handlar om att kombinera resursfördelningsmodellen med riktade satsningar. De riktade satsningarna handlar bland annat om att förstärka elevhälsan för att bidra till ökad likvärdighet. Förvaltningen kommer även att förstärka stöd till skolpersonal i frågor som är kopplade till elevers rättigheter och för att bidra till att likabehandlingsarbetet ska kunna bedrivas strukturerat och långsiktigt. För att främja alla elevers tillgång till sina rättigheter behövs det insatser på olika nivåer samt samverkan med övriga aktörer inom och utanför kommunen. En annan satsning handlar om att arbeta för ökad behörighet och bättre kontinuitet bland personalgrupper som arbetar i skolor med extra stora utmaningar. Andra strategier handlar om att minska effekter av skolsegregationen och att utveckla undervisning inom grundsärskolan samt för nyanlända elever. Förvaltningen ser också att det krävs övergripande insatser för att säkerställa en likvärdig nivå av vissa grundläggande behov för skolorna. Det handlar bland annat om tillgång på digitala lärverktyg, administrativt stöd samt tillgång till ändamålsenliga lokaler. Både modellen och satsningar behöver följas upp löpande för att säkerställa att de bidrar till ökad likvärdighet. Budgetförslaget innebär sammantaget satsningar inom området på 63 mkr. Därutöver tillkommer nämndens omfördelning på 19 (skola) respektive 10 (fritidshem) procent av elevpengen. Detta innebär att över 900 mkr omfördelas efter elevernas olika förutsättningar att nå måluppfyllelse. 12

16 4 Nämndens uppdrag Här redovisas de uppdrag som grundskolenämnden har fått i uppdrag att utföra enligt kommunfullmäktiges budget för Områden En kunskapsstad med ambitioner Nämndens uppdrag Grundskolenämnden ges i uppdrag att inrätta ett aktivt skolval Grundskolenämnden ges i uppdrag att tillsätta en utredning av rektorernas arbetsmiljö Grundskolenämnden och Utbildningsnämnden ges i uppdrag att genomföra lönekartläggningar av lärare Grundskolenämnden ges i uppdrag att ta fram kommungemensamma regler, rutiner och uppföljning av elevernas närvaro Grundskolenämnden ges i uppdrag att inrätta en Skolakut Ansvariga nämnder ges i uppdrag att säkerställa att förskole- och skolutredningens förstärkningsområden implementeras Grundskolenämnden och Utbildningsnämnden ges i uppdrag att genomföra kartläggningar av nuvarande planer, behov av nya skolor och underhåll. Grundskolenämnden ges i uppdrag att ta fram nytt uppföljningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet Ansvariga nämnder ges i uppdrag att minska lärarnas administrativa börda Fler behöver jobba i Göteborg Stadens nämnder och bolag ges i uppdrag att erbjuda praktikplatser och olika former av sommarjobb till unga 13

17 5 Resursfördelning I nämndens resursfördelningsmodell fördelas omkring mkr ut i elevpeng för kommunala och fristående verksamheter. Detta är en ökning med cirka 570 mkr eller cirka 10 procent jämfört med den ekonomiska ramen för Ökningen innebär att elevpengen utökas med följande poster: 210 mkr, motsvarande cirka 3 procent för indexuppräkningar, 183 mkr för politiska satsningar eller förstärkningar på grund av lagförändringar, 177 mkr för extra förstärkning för ökad måluppfyllelse. Elevpengen till Grundskolenämndens skolor förstärks med ytterligare 40 mkr genom statsbidraget för ökad likvärdighet. Detta är ett statsbidrag som får sökas av respektive huvudman. Förstärkningen för ökad måluppfyllelse motsvarande 177 mkr innebär tillsammans med ökat statsbidrag på 40 mkr att elevpengen ökar med cirka kr/elev och år jämfört med 2018 års elevpeng. För en skola med 650 elever innebär det en ramökning med cirka tkr. Med hänsyn till indexuppräkningar och tillskott på grund av politiska satsningar eller förstärkningar på grund av lagförändringar ökar elevpengen ytterligare. 5.1 Elevpeng Nedan beskrivs budget (tkr) för perioden 1 jan-31 dec 2019, utifrån kommunfullmäktiges bidrag, avsättningar, riktade ersättningar, schablonersättningar och slutligen summan att fördela i elevpeng. Total ram tkr Kommunbidrag från KF Avgår centrala avsättningar: Förvaltningscentrala poster (inkl. skolkort) Lednings- och styrnings poster Summa centrala avsättning Ram att fördela varav; Grundsärskola Grundskola inkl förskoleklass och fritidshem Avgår/tillkommer särskilda poster Riktat särskilt stöd och tilläggsbelopp Ersättning till/från andra huvudmän Schablonersättning nyanlända elever Statsbidrag (lågstadiesatsning) Summa grundbelopp att fördela per elev

18 Specifikation av fördelad ersättning per elev i egen regi utifrån totalt grundbelopp Totalt att fördela egen produktion Totalbelopp per elev Belopp per elev, (kr) grund Belopp per elev, (kr) Struktur Totalt att fördela egen produktion Belopp per verksamhet, åk och elev Förskoleklass Åk Åk Åk Fritidshem: 6 9 år år varav strukturersättning 19 %, skola varav strukturersättning 10 %, fritidshem Avgår poster (lokaler, intern service, ledning, elevhälsa IT mm.) Tillkommer statsbidrag och avg. (lågstadiesatsning, ökad likvärdighet) Tillkommer ersättning nyanlända elever* Summa grundbelopp att fördela per enhet *fördelas i särskild ordning och anges inte här som del av grundbeloppet Med anledning av ändrad timplan inför läsåret 2019/2020, uppdaterade indexvärden och sedan tidigare beslutade övergångsregler för vårterminen redovisas elevpengen också uppdelat för vår- respektive hösttermin (se bilaga). Alla enheter såväl kommunala som fristående för en ökad elevpeng på mellan 8 till 10 procent per elev för vårterminen 2019 jämfört med höstterminen Ökningen för höstterminen 2019 jämfört med höstterminen 2018 innebär en större spridning mellan enheterna. Lägst ökning (2 procent) får de enheter som endast har elever i årskurserna 4 6. Detta förklaras främst av att elevgruppens relativa andel i den nya viktningen minskar utifrån den nya timplanen. De enheter som får högst ökning (14 procent) består i regel av enheter med i elever i förskoleklass och lågstadiet. Dessa enheter har även en relativt hög andel barn i fritidshem i sin verksamhet. Den samlade ramen för kommunala skolenheter påverkas positivt av extra resurser i form av statsbidrag för ökad likvärdighet, lågstadiesatsningen och fritidshemsavgifter. Förvaltningen bedömer dock att detta är neutralt i jämförelse med elevpengen för höstterminen Detta är dock poster som inte ingår i ersättningen till den fristående verksamheten och kommer därmed att redovisas separat i den dokumentation som kommuniceras med direkt med de kommunala skolenheterna. Detta gäller såväl för de 15

19 kostnadsposter som ska hanteras centralt för ökad likvärdighet (lokaler, skolledning, elevhälsa, IT mm). Jämförelsen mellan höstterminen 2018 och helår 2019 påverkas av att leasingkostnader för IT-utrustning och skolmöbler lyfts in centralt. Detta är kostnadsneutralt för de kommunala skolenheterna, men redovisas som en sänkning av elevpengen. Specifikation av fördelad ersättning per elev i fristående regi utifrån totalt grundbelopp Totalt att fördela fristående Totalbelopp per elev Belopp per elev, (kr) grund Belopp per elev, (kr) Struktur Totalt att fördela fristående Belopp per verksamhet, åk och elev Förskoleklass Åk Åk Åk Fritidshem: 6 9 år år varav strukturersättning 19 %, skola varav strukturersättning 10 %, fritidshem Tillkommer (fria nyttigheter, adm., moms) Summa grundbelopp att fördela per enhet Förändringen av elevpengen totalt per skolenhet, fristående och kommunala för vårtermin respektive hösttermin redovisas i bilaga Övergångsregler Syftet med övergångsreglerna är att mildra effekterna av och för att ge goda förutsättningar att verka utifrån den nya resursfördelningsmodellen till och med vårterminen Övergångsreglerna för läsåret 2018/2019 har utformats i anslutning till detaljbudgetarbetet inför höstterminen 2018 samt med SCB:s tidigare beräkningar av socioekonomiska index som underlag. En beräkning av elevpengen för vårterminen 2019 som också baseras på skolornas senast beräknade indexvärden innebär att även övergångsreglerna behöver räknas om. Eftersom detaljbudget saknas för motsvarande termin saknas möjligheter att beräkna övergångsregler enligt samma villkor som gällde inför höstterminen Mot bakgrund av att även timplanen förändras under höstterminen 2019 bedömer förvaltningen att elevpengen istället ska beräknas terminsvis under Resultatet av detta blir att elevpengen för vårterminen 2019 beräknas enligt tidigare gällande socioekonomiska index och övergångsregler. För hösten 2019 beräknas istället elevpengen utifrån det senaste socioekonomiska indexet och enligt den nya timplanen. 16

20 6 Statliga bidrag för ökad likvärdighet Ett riktat statsbidrag för att öka likvärdigheten i skolan införs succesivt från och med 2018 och för 2019 får grundskolenämnden omkring 144 mnkr. Då planeringen av statsbidraget för 2019 skett i snabb takt har möjligheten till en bredare förankring saknats. Förvaltningen kommer därför att återkomma med särskilt ärende till nämnden som beskriver strategi för statliga bidrag. Eftersom det även påverkar förvaltningens övergripande planering beskrivs det även översiktligt här nedan. Syftet med statsbidraget är att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklass och grundskola med målet att fler elever ska bli behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram. Bidraget kan inte riktas till insatser inom fritidshem och grundsärskola. Statsbidraget ska inte heller beaktas vid fastställande av ersättning till fristående skolor. Av regelverket framgår vidare att huvudmannen inte får minska de egna resurserna per elev avseende personal i förskoleklassen eller till undervisning och elevhälsa i grundskolan. Under hösten har insatser kopplade till statsbidraget beretts inom grundskoleförvaltningen. Utgångspunkten har varit skolutredningens förstärkningsområden och då främst insatser inom följande områden: Ökad kvalitet i undervisningen för att öka elevernas lärande Ökad likvärdighet mellan skolor för att alla elever ska få tillgång till undervisning av hög kvalitet och kompensera för elevers olika förutsättningar En bred satsning inom ramen för elevhälsa och nyanlända planeras under 2019 där helårseffekt nås först under Här finns mer generella satsningar avseende personalförstärkningar inom elevhälsan för ökad likvärdighet men också riktade satsningar på team med särskild kompetens, fortbildningsinsatser mm. Förstärkt lovskola, studiehandledning på modersmål och kompetensutveckling i svenska som andra språk är insatser som planeras inom ramen för nyanlända elever. Det finns också insatser inom ramen för att säkra rektors förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap. Det handlar bland annat om finansiering av rektorsakademi, ITstöd för resursplanering men också medel för en mer likvärdig skolledning för grundskolorna i staden. I samband med uppföljningsrapport beslutade nämnden att fördela 40 mkr av statsbidragen för ökad likvärdighet genom fördelning till skolorna enligt samma princip som resursfördelningsmodellen, och därför att dessa medel redan reserverade. 17

21 Yrkande (L) (M) Yttrande (KD) Grundskolenämnden Förslag till mål- och inriktningsdokument för Grundskolenämnd 2019 FÖRSLAG TILL BESLUT Grundskolenämnden föreslås besluta Att uppdra åt direktören att det föreslagna mål- och inriktningsdokumentet ska ligga till grund för det fortsatta arbetet med budget 2019 och flerårsplaner i Grundskolenämnden. 1

22 En kunskapsstad med ambitioner En stad med höga ambitioner måste ha en skola i världsklass. Kunskap och bildning ger människor makt att själva forma sina liv men är också en förutsättning för att komma i arbete. Förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan och fritidshemmen ska ge alla elever de kunskaper och färdigheter de behöver för att delta i samhällslivet och i fortsatt utbildning. Alla barn och elever har olika behov och förutsättningar men har samma rätt att nå sin fulla potential. Nystart för skolan i Göteborg Stadsdelsnämnderna misslyckades med uppdraget som skolnämnder. Därför har ansvaret för skolan lyfts bort och samlats centralt. Nu genomförs den största organisationsförändringen i Skolsverige. Men förändringen är bara början, det är nu som arbetet börjar på riktigt. Grundskoleutredningens förstärkningsområden är vägledande för nämnden och förvaltningens arbete under mandatperioden. Arbetet ska vila på strukturer, processer och resultat, där fokus ska vara på att höja kvaliteten i undervisning, öka likvärdigheten och förbättra styrning och ledning i mötet mellan lärare och elev. Ekonomi Grundskolenämndens skolpeng bygger på en öronmärkning av ett grundbelopp som är lika och där resurser för insatser för barn i behov av särskilt stöd ingår. Beloppet kompletteras med en modell av socioekonomiskt tilläggsanslag och med tilläggsbelopp för barn i behov av omfattande särskilt stöd. Förvaltningen behöver ständigt värdera och anpassa sin övergripande organisation. Resurserna ska vara så nära kärnverksamheten som möjligt och nyttjas på bästa sätt. Syftet med det socioekonomiska tilläggsanslaget är att fördela de ekonomiska resurserna på ett sådant sätt att skolorna ges resurser i förhållande till de förutsättningar de har. En så stor del som möjligt av skolpengen ska gå direkt till den skola som eleven har valt, vilket innebär att grundersättningen inte får äventyras. Det socioekonomiska tilläggsanslaget ska ligga fast. Kompetensförsörjning Kompetensförsörjningen i skolan är en av nämndens stora utmaningar många år framöver. Antalet elever blir allt fler och alla skolformer kommer att växa samtidigt som pensionsavgångarna ökar. För att klara skolans rekrytering och kompetensförsörjning behövs åtgärder både på kort och långt sikt. Det behövs en ökad genomströmning i lärarutbildningen, vidareutbildning av obehöriga lärare, minskning av sjukfrånvaron, förlängning av arbetslivet samt en ökad samverkan mellan lärosäten och huvudmän. Behovet av lärare är dock så stort att det inte enbart räcker med att utbilda fler lärare. Därför måste organisation och arbetssätt fortsätta att utvecklas i skolan. Det kan handla om ökad samverkan och arbetsspecialisering, variation av grupper och arbetssätt samt andra 2

23 yrkesgrupper som kompletterar lärarna. Lika viktigt är att locka tillbaka lärare som lämnat yrket. Färre mål och fokus på det nationella uppdraget I dag finns en stor målträngsel i skolan. Grundskolenämnden ska säkerställa att läroplan och skollag, det statliga uppdraget, följs i verksamheten. Nämnden ska inte fastställa några egna lokala mål utan skapa förutsättningar för att verksamheten ska klara det nationella uppdraget. Ett systematiskt kvalitetsarbete är en förutsättning för att alla barn och elever ska ges en likvärdig utbildning. Ett nytt uppföljningssystem för stadens systematiska kvalitetsarbete behöver inrättas. Högre ambitioner i skolan Alla elever ska, utifrån sina förutsättningar, mötas av positiva och höga förväntningar samt tydliga kunskapskrav från förskoleklass och fortsatt igenom grundskolan. Ingen elev ska lämna lågstadiet utan att kunna läsa, skriva och räkna. Skolans fokus ska ligga på utveckling av undervisningen och elevens lärande. Det som händer i klassrummet avgör hur det går för eleverna. Ska resultaten förbättras behöver varje elev få mer tid med skickliga lärare. Det är viktigt att utveckla och säkerställa ett kollegialt lärande och samarbetskultur baserat på forskning, beprövad erfarenhet och omvärldsbevakning inom hela skolväsendet. Forskning visar att mindre klasser under de första skolåren kan ge positiva effekter på elevernas resultat, särskilt om lärarens kompetens nyttjas på bästa sätt. Där det är möjligt ska rektor utifrån lokala behov minska storleken på klasserna, ha fler lärare i klassrummet, ha fler halvklasstimmar, eller anställa fler speciallärare. Läsning är grunden för allt lärande och är avgörande för att ge eleverna ett levande språk och verktyg att ta till sig andra kunskaper. Särskilt gäller det pojkars läsning. Här har skolbiblioteken, skolbibliotekarierna och skolbibliotekscentralen en viktig roll. Det är viktigt att elever med särbegåvningar utmanas i klassrummet, en särskild lokal handlingsplan tas nu fram. För att stimulera intresset för matematik och naturvetenskapliga ämnen ska spetsklasser startas på högstadiet. Nämnden är positiv till att ett flertal skolor i Göteborg, med olika socioekonomiska förutsättningar, ska delta i försöksverksamheten med betyg från årskurs 4. Grundskolans elever får i dag mindre tid för idrott och hälsa än för tjugo år sedan. Detta trots att övervikt och fetma har blivit vanligare. Det finns ett tydligt samband mellan hög fysisk aktivitet, hälsa och inlärningsförmåga. Under året utökas timplanen för idrott och hälsa. Tidiga och extra insatser Genom screening och utvärdering av elevers kunskaper på ett tidigt stadium kan elever som behöver tidiga insatser och extra stöd för att nå kunskapsmålen fångas upp. Extra 3

24 anpassningar ska ske inom ramen för undervisningen med exempelvis eget schema, tydliga instruktioner, specialpedagogiska insatser eller särskilda läromedel. Därför är det viktigt att grundpengen är så hög som möjligt. Särskilt stöd ska sättas in när extra anpassningar inte leder till att kunskapsmålen kan nås. Stadens resursavdelningar eller särskilda undervisningsgrupper ska värnas. Alla elever ska erbjudas sommarskola och läxhjälp. Skolan ska ge alla elever nödvändigt stöd under ordinarie skoltid, men sommarskola och läxhjälp kan hjälpa dem som inte har så mycket stöd hemifrån. Läxhjälp och studiestöd ska riktas till mellan- och högstadiet, gärna i samverkan med civilsamhället. Även extraundervisning på kvällar, helger och lov eller genom ett extra skolår ska erbjudas. En grundsärskola med kvalitet Grundsärskolan ska ge kunskaper, bidra till personlig utveckling, social gemenskap och ge en god grund för fortsatta studier och för ett aktivt deltagande i samhället. Alla elever oavsett skolform måste mötas av positiva förväntningar. Utbildningen ska hålla hög kvalitet och därför ska personalens kompetens och det systematiska kvalitetsarbetet säkerställas. Alla elever i grundsärskolan ska ha ett utrett behov av särskola. Förskoleklass Sedan hösten 2018 är förskoleklassen obligatorisk. Undervisningen i förskoleklassen ska syfta till att stimulera elevernas allsidiga utveckling och lärande. Under kommande år är det viktigt att säkerställa en likvärdig undervisning i staden och öka målstyrningen i förskoleklassen. Stärk fritidshemmen Fritidshemmen ska ge eleverna trygghet, stimulera utveckling, lärande och erbjuda en meningsfull fritid. Fritidspedagogiken bedrivs under hela dagen och kvaliteten i verksamheten ska utvecklas ytterligare. Det gäller särskilt kollegialt lärande, kvalitetsarbete och samverkan. I dag är elevgrupperna för stora och elevsammansättningen bör ses över lokalt. Stärk rektor som pedagogisk ledare Forskning om framgångsrika skolor visar att rektors roll är central. För att lyfta kunskapsresultaten krävs satsningar på rektor och det pedagogiska ledarskapet. Styrkedjan mellan huvudman och rektor måste stärkas. Ett exempel på det arbetet är förvaltningens initiativ om en rektorsakademi. Erfarenheter visar att skolor som underpresterar ofta har haft många rektorsbyten. Grundskolenämnden behöver skapa bättre incitament både för att attrahera och behålla rektorer på skolor med störst utmaningar. Rektor måste ges ökat ansvar och ökade befogenheter över såväl verksamhet som ekonomi samt få stöd och avlastning när det kommer till andra arbetsuppgifter som hindrar utövandet av det pedagogiska ledarskapet. Många rektorer är nya på sina jobb bland annat till följd av en hög omsättning. Rektors arbete ska premieras högre och lönen höjas. Biträdande rektorer ska gå rektorsutbildningen för att stärka styrningen och ledningen av skolan samt för att säkra tillgången på framtida rektorer. 4

25 Satsa på lärarna Lärarna är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas framgång och yrkets status behöver höjas. I dag råder lärarbrist och många skolor har svårt att rekrytera ny personal. Det är oroande. Förvaltningen behöver bidra till att locka fler att bli lärare, att behålla de lärarna som redan är anställda och locka tillbaka lärare som lämnat yrket. Det kräver ett långsiktigt strategiskt arbete tillsammans med Göteborgs Universitet och Göteborgsregionen. Lika viktigt är det att skapa fler karriärvägar, som förstelärare, mentorer eller lektorat. Lärarnas löner behöver fortsätta höjas. Lärarnas administrativa börda ska minska, lärarnas tid med elever ska prioriteras. En aktiv studie- och yrkesvägledning Göteborg behöver bli bättre på att erbjuda alla elever en oberoende kvalificerad studie- och yrkesvägledning. Därför ska det säkerställas att elever får den vägledning och det stöd som krävs för att de ska kunna göra medvetna val. Vägledningen för de yngre åldrarna behöver stärkas. Trygghet och studiero är avgörande Skolan i Göteborg har stora problem med trygghet och studiero. Det försvårar arbetet med att lyfta kunskapsresultaten. Att visa hänsyn och respekt för andra elever, lärare och att ta ansvar för sina studier har stor betydelse för skolgången. Föräldrars ansvar och delaktighet är grundläggande för att lyckas med detta. Kommungemensamma regler och rutiner ska införas på samtliga skolor för hur elevers närvaro ska följas upp. Mobbning, kränkningar och hot är oacceptabelt var det än sker. Alla skolor ska genomföra ett tydligt värdegrundsarbete där eleverna är delaktiga och ska ha evidensbaserade antimobbningsplaner. Rektor har ansvaret för att upprättade ordningsregler efterlevs och utvärderas årligen, samt att löpande hålla föräldrarna informerade. En Skolakut ska inrättas där elever som inte klarar av att gå i en vanlig klass ska kunna placeras under en begränsad tid. Där ska möjlighet ges till en nystart och säkra elevens fortsatta skolgång. Nära samarbete ska ske mellan vårdnadshavare och socialtjänst. En trygg och säker skola är en förutsättning för en fungerande undervisning. Därför är det viktigt att trygghetsarbetet fungerar och att samverkan med polis, räddningstjänst, socialtjänst med flera säkras. Förstärk elevhälsan Elevhälsan ska främst användas förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. Därför ska skolan erbjuda en fungerande och förtroendeingivande elevhälsa med god tillgänglighet till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och specialpedagoger för att snabbt kunna få den hjälp och det stöd eleven behöver. Elevhälsan ska förstärkas med en samordnad funktion för grundskolans kuratorer som stödjer med introduktion för nyanställda, kompetensutbildning, handledning och nätverksmöten. Det 5

26 ska även tas fram nya arbetsformer och rutiner för samverkan med socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatrin. Insatser för nyanlända elever Det behövs en positiv attityd i synen på nyanlända elever. Målet ska vara att alla når högsta betyg. Varje elev har olika förutsättningar och utifrån dessa ska stöd och hjälp sättas in. Det som händer under det första året i det nya landet är ofta avgörande för hur de följande tio åren blir. Därför är en gedigen introduktion, kartläggning och uppföljning helt central. I dag är det ett fåtal skolor som tar ett stort ansvar för nyanlända elever. Varje geografiskt skolområde ska ha mottagningsenheter och introduktionsklasser för nyanlända elever. Undervisningen måste organiseras och anpassas efter den enskilde elevens grundkunskaper. Fokus ska ligga på svenskundervisning och modersmålet ska användas som ett stöd. Frihet att välja skola Det är värdefullt för att alla elever och föräldrar att själva kunna välja skola. Den som föredrar en annan pedagogik eller inte trivs i sin nuvarande skola ska ha möjlighet att välja eller byta till en annan kommunal skola eller friskola. Därför ska ett aktivt skolval införas. Det krävs att staden tillhandahåller tillgänglig information om samtliga skolor samt att samverkan med Förskolenämnden säkras. Lokaler Göteborg växer och därför behövs fler skolor. I dag är flera av stadens grundskolor fulla och nya behöver byggas. Därför är det viktigt att staden hittar vägar för att snabba på byggandet av nya flexibla skolor, där konceptlösningar kan vara en del. Arbete pågår med att ta fram ett nytt ramprogram för pedagogiska lokaler. I det arbetet behöver förvaltning och nämnd ta ett stort ansvar. Digitaliseringen Digitaliseringen innebär möjligheter i arbetet med att utveckla undervisningens kvalitet och för att öka elevernas lärande. För att digitaliseringen ska kunna bidra till önskvärd utveckling krävs verksamhetskompetens, teknisk kompetens och omvärldsbevakning. En gemensam stadsgemensam digitaliseringsstrategi för skolväsendet ska tas fram i samverkan med berörda nämnder. Uppdrag: Direktören ges i uppdrag att implementera skolutredningens förstärkningsområden. Direktören ges i uppdrag att ta fram ett flertal indikatorer som nämnden ska följa upp i uppföljningsrapporter samt i årsrapporten. Direktören ges i uppdrag att återkomma inför budget 2020 med en analys över hur den nya samlade skolpengen har fungerat och lämna förslag på eventuella förändringar. Direktören ges i uppdrag att återkomma med en prognos på kort och lång sikt när det gäller skolans kompetensförsörjning samt eventuella förslag på åtgärder. 6

27 Direktören ges i uppdrag att följa upp och analysera bedömningsunderlag i lågstadiet samt nationella prov i åk 3, 6 och 9 och betygsresultat. Direktören ger i uppdrag att återkomma med förslag till uppföljningssystem för stadens systematiska kvalitetsarbete. Direktören ges i uppdrag att utreda införandet av spetsklasser på högstadiet. Direktören ges i uppdrag att undersöka intresset för att delta i försöksverksamheten med betyg från årskurs 4. Direktören ges i uppdrag att utreda ett screeningtest av elever i lågstadiet med syftet att hitta tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter. Direktören ges i uppdrag att säkerställa kompetensförsörjningen samt det systematiska kvalitetsarbetet i grundsärskolan. Direktören ges i uppdrag att säkerställa en likvärdig undervisning, säkra samverkan, skapa strukturer för kollegialt lärande och systematiskt kvalitetsarbete i förskoleklassen. Direktören ges i uppdrag att kartlägga behörigheten bland fritidshemmens personal. Direktören ges i uppdrag att följa upp Stadsledningskontorets kartläggning av rektors arbetsmiljö. Direktören ges i uppdrag att genomföra lönekartläggning bland lärarna. Direktören ges i uppdrag att återkomma med förslag för att minska lärarnas administrativa börda. Direktören ges i uppdrag att ta fram gemensamma regler, rutiner och uppföljning av elevernas närvaro. Direktören ges i uppdrag att inrätta en Skolakut. Direktören ges i uppdrag att starta fler mottagningsenheter och introduktionsklasser för nyanlända elever. Direktören ges i uppdrag att utreda och förbereda ett införande av ett aktivt skolval. Direktören ges i uppdrag att fördjupa samarbetet med fristående huvudmän och inrätta ett råd mellan nämnd och fristående huvudmän. 7

28 Direktören ges i uppdrag att genomföra kartläggningar av nuvarande planer, behov av nya skolor och underhåll samt se över skolorganisationen som helhet. Direktören ges i uppdrag att i samverkan ta fram en stadsgemensam digitaliseringsstrategi för skolväsendet. 8

29 Grundskoleförvaltningen God ekonomisk hushållning - ekonomistyrning I kommunallagens 11 kapitlet första paragrafen står det att kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i kommunal verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. I samma paragraf anges att fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktiges regler för ekonomisk planering, budget och uppföljning innebär att nämnder ska bedriva en ändamålsenlig verksamhet och bidra till en hållbar utveckling och en god ekonomisk hushållning utifrån ett helhetsperspektiv. Detta ska de bedriva inom de ramar, mål och riktlinjer som fastställts av kommunfullmäktige samt gällande lagstiftning. God ekonomisk hushållning innebär att verksamhetens behov måste rymmas inom den ekonomiska ramen samtidigt som vi följer gällande lagstiftning, riktlinjer och uppsatta mål. Ekonomi i balans Genom ekonomi i balans skapas handlingsutrymme och beredskap för att möta framtida utmaningar och satsningar. På så sätt kan fokus läggas på pedagogiskt ledarskap med elever och pedagoger i centrum. Planering Grundskolenämndens beslut om budget innebär att grundskoleförvaltningen erhåller en ekonomisk ram för att utföra uppdrag och för att uppfylla beslutade mål. Förvaltningen ska inom de mål, ramar och riktlinjer i övrigt som fastställs av grundskolenämnden eller förvaltningsledningen bedriva en effektiv verksamhet. Målsättningen är att nå en så hög grad av mål- och prestationsuppfyllelse som möjligt inom den ekonomiska ramen, som alltid är överordnat planer, program, riktlinjer och policys som kommunfullmäktige eller grundskolenämnden föreslår. Grundskolenämndens budget fördelas till respektive resultatenhet genom elevpeng. Med resultatenhet menas här närmast enhet direkt under utbildningschef. Resultatenheternas budget består av elevpeng baserad på antalet elever. Det är med elevpeng resultatenheterna ska bedriva verksamhet utifrån gällande mål- och inriktningsbeslut på ett så effektivt sätt som möjligt. Varje chef ansvarar för att ekonomin är i balans. Uppföljning Förutsättningarna för att uppnå en långsiktig och hållbar ekonomi är att förvaltningen arbetar ändamålsenligt och effektivt med målsättningen att både på kort och lång sikt anpassa verksamheten utifrån tillgängliga medel. Uppföljning av resultatet samt helårsprognos till nämnden sker fem gånger per år, därutöver tillkommer uppföljningen av årsresultatet. Uppföljningen ska fånga eventuella avvikelser och behov av åtgärder för att upprätthålla ekonomisk balans. Enheter med negativt periodresultat och/eller negativ årsprognos följs upp månadsvis. Utbildningschef initierar extrainsatta uppföljningsmöten med stöd av stödfunktionerna med uppdrag att ta fram åtgärdsplan för en ekonomi i balans. Göteborgs Stad Grundskoleförvaltningen, [Dokumentnamn] 1 (8)

30 Eget kapital Det huvudsakliga syftet med nämndens eget kapital är att möjliggöra långsiktigt ekonomiskt tänkande i verksamheten så att hastigt förändrade förutsättningar kan överbryggas. Nämnden kan besluta om att ianspråkta eget kapital. Nämnden bör sträva efter att ha ett eget kapital i nivå som motiveras utifrån verksamheten och de förutsättningar under vilken nämnden verkar. Nämnden ska därför årligen aktivt värdera den egna verksamheten utifrån ett risk- och väsentlighetsperspektiv och skriftligen motivera en rimlig nivå på eget kapital. Eget kapital som överstiger denna nivå ska återredovisas till kommunstyrelsen. I detta sammanhang måste nämnden beakta de av kommunfullmäktige beslutade riktnivåer som gäller för samtliga nämnder. Tabell 1 Riktnivåer för eget kapital Kommunbidragsintervall, Riktnivå min Riktnivå max mnkr Utifrån ovan tabell gör förvaltningen bedömningen att riktnivån för eget kapital bör hamna mellan mnkr. Förvaltningens bedömning är att en riktnivå på 2 procent av kommunbidraget krävs för att hantera framtida risker i form av volymförändringar, behovsförändringar, reinvesteringar och konjunkturförändringar. Hantering av över- och underskott över årsskiften Syftet med att föra över under- och överskott från ett år till ett annat är att få ett effektivt tänkande i verksamheterna som innebär ett långsiktigt planerande och agerande. För att omfattas av hantering av över- och underskott gäller att enheten omfattas av resursfördelningsmodellen. Enligt kommunfullmäktiges regler är det enbart nämnden som kan föreslå och besluta om användandet av eget kapital. Nämndens beslut måste dock hålla sig inom den generella riktnivån som fastställs årligen. Om nämndens begäran att använda eget kapital överstiger riktnivån måste beslutet fattas av kommunfullmäktige. Enheternas årsresultat förs över som eget kapital till respektive resultatenhet i sin helhet. Återställande av eget kapital Om resultatenhetens eget kapital är negativt ska beloppet återbetalas nästkommande år. Om skulden är av betydande storlek kan avbetalningsplan upprättas på maximalt tre år. Återställande av eget kapital ska ansökan skickas in till ekonomichef och utbildningschef i samband med årsbokslutet. Göteborgs Stad Grundskoleförvaltningen 2 (8)

31 Utnyttjande av eget kapital Långsiktig planering ska utgöra grunden för användning av eget kapital. Utnyttjandet av eget kapital ska användas för riktade insatser och får ej finansiera löpande drift För att utnyttja eget kapital ska ansökan skickas in till ekonomichef och utbildningschef i samband med årsbokslutet. Begränsningsregler för eget kapital Förvaltningen har diskuterat att införa begränsningsregler för enheterna eget kapital och kommit fram till att detta inte ska införas i nuläget. Förvaltningen kommer att följa och utvärdera hur det egna kapitalet utvecklas över tid. Ansvarsfördelning Nämndens ansvar Nämnd ska se till att den är så informerad att den kan ta sitt ansvar för verksamheten. När en ekonomisk uppföljning med negativa avvikelser lagts fram för nämnden har den 30 kalenderdagar på sig att fatta beslut om åtgärder som gör att det budgeterade målet nås innan året är slut. Endast nämnden kan besluta om att använda eget kapital. Förvaltningsdirektörens ansvar I de fall ekonomisk uppföljning visar ett periodutfall som avviker negativt från det ekonomiska målet för perioden, alternativt att prognosen för helåret avviker negativt mot årsbudgeten, ska förvaltningsdirektören senast 20 kalenderdagar efter det att avvikelsen konstaterats presentera förslag till åtgärder för nämnden. Åtgärdsförslagen ska vara så utformade att nämnden senast till utgången av innevarande budgetår når en överensstämmelse med det ekonomiska målet. Utbildningschefens/avdelningschefens ansvar Utbildningschefen och avdelningschefen ansvarar för att coacha enhetscheferna i ekonomiprocesser som uppföljning och prognos. Vid negativ resultat- och prognosavvikelse hos en enhet initierar utbildningschefen/avdelningschefen extrainsatta uppföljningsmöten och bedömer enhetschefernas åtgärdsplaner för att återställa eget kapital. Utbildningschefen och avdelningschefen bedömer också enhetschefens ansökan om att utnyttja eget kapital Enhetschefens ansvar I enhetschefens uppdrag ingår ett fullständigt ansvar för sin budget. För att ha en god kontroll över sin ekonomi ska enhetschefen månatligen gå igenom och analysera det ekonomiska resultatet och ta fram en prognos för helåret. Prognos och utfall ska analyseras och kommenteras i text. Till sin hjälp finns förvaltningens stödfunktioner. Ansvaret ligger dock i sin helhet på enhetschefen. I det fall avvikelsen är negativ ska en åtgärdsplan för att komma i balans presenteras för överordnadchef och ekonomichef inom 10 kalenderdagar. Göteborgs Stad Grundskoleförvaltningen 3 (8)

32 Ekonomienhetens ansvar Ekonomienheten ansvarar för att ta fram riktlinjer för god ekonomisk hushållning och kontrollerar att dessa riktlinjer följs. Ekonomienheten tar fram stödmaterial och gemensamma mallar för att kvalitetssäkra ekonomiprocesserna samt stödja chefer i ekonomiska analyser av enhetens ekonomi. Effektivt resursutnyttjande Det mesta och det bästa till eleven utifrån befintliga resurser om effektivt resursutnyttjande i Grundskoleförvaltningen i Göteborg Ökad effektivitet för en långsiktig hållbar verksamhet De som arbetar i offentlig verksamhet ska genom ökad effektivitet åstadkomma en långsiktigt hållbar verksamhet som förmår att hantera kommande utmaningar. Det är en självklar del av Grundskoleförvaltningen åtagande gentemot befolkningen att inte förbruka mer resurser än vad som är nödvändigt för en jämlik skola av hög kvalitet. Det mesta och det bästa till eleven utifrån befintliga resurser. Samverka för effektivt resursutnyttjande Grundskoleförvaltningen ska bedriva en kvalitativ och ändamålsenlig verksamhet med lägsta möjliga ekonomiska insats samtidigt som resurserna hanteras utifrån ett långsiktigt och hållbart sätt. Ur ett helhetsperspektiv ska stadens förvaltningar och bolag samverka för att effektivt ta tillvara på personal, lokaler och stödsystem. Förvaltningen ska se över utökade och nya möjligheter för lokalutnyttjande och digitalisering för framtidens skola. Strategisk styrning och ledning är en förutsättning för att uppnå god kvalitet och effektivt resursutnyttjande i Grundskoleförvaltningen. Förvaltningens uppdrag, i att bedriva en effektiv verksamhet utgår ifrån Göteborgs Stads styrande dokument som beskriver förutsättningarna för att rätt saker ska göras på rätt sätt. De styrande dokumenten anger hur Grundskolenämnden och Grundskoleförvaltningen ska realisera den politiska viljan, vem som ska göra det och hur det ska göras. De styrande dokumenten ligger till grund för vad som förväntas av förvaltningen och att utkräva ansvar när förvaltningen inte arbetar i enlighet med vad som är beslutat. Processer styr verksamheten Ett processorienterat synsätt ska genomsyra Grundskoleförvaltningen. Det innebär att alla processer ska syfta till att skapa värde för eleven, och där hela förvaltningen löpande identifierar och prioriterar processer utifrån väsentlighet och risk. Bra ledarskap bidrar till en kreativ och innovativ organisation. Genom rätt åtgärder säkerställs en ekonomi i balans, ett effektivt resursutnyttjande och en god verksamhetsstyrning ger en stabil ekonomi för förvaltningen. Hela förvaltningen ska ha ett genomgående tänk kring att optimera resurser. Göteborgs Stad Grundskoleförvaltningen 4 (8)

33 Översyn och uppföljning av verksamheten En kontinuerlig översyn och ifrågasättande av förvaltningens organisation blir viktig att göra. Har förvaltningen en väl fungerande organisation inom de olika verksamheterna? Är arbetsmetoderna effektiva eller åtgår det mer resurser än nödvändigt för att leverera tjänsterna till elever? Kan förvaltningen arbeta på ett smartare sätt än vad vi gör idag och därmed spara på resurserna? Vad kan förvaltningen lära av andra offentliga verksamheter? Ibland kan insatta resurser uppstå i annan förvaltning eller annan del av samhället, likaså kan resultatet och nyttan av en insats uppstå vid ett senare tillfälle. Särskilt vanligt är en förskjuten och/eller en fördröjd effekt vanlig vid sociala investeringar, dvs riktade satsningar som både ger bättre utfall för målgruppen och samtidigt leder till minskade samhällskostnader på längre sikt. Ur uppföljningssynpunkt kan det bli svårare att påvisa att insatsen ledde till önskade resultatet, därför bör flera olika alternativ ställas mot varandra där troliga kostnadsbesparande effekter redovisas. Ansvarsfördelning Nämndens ansvar: Nämnden beslutar om skolornas resursfördelningsmodell utifrån viktning av socioekonomi, verksamhetsform och undervisningstid. Nämnden ansvarar för beslut om eventuella justeringar i modellen om det visar sig att inte önskad effekt för likvärdig skola uppnås. Förvaltningsdirektörens ansvar: Förvaltningsdirektören ansvarar för att förvaltningens organisation är uppbyggd på ett sätt som bidrar till en tydlig ansvarsfördelning och som möjliggör korta beslutsvägar. Direktören informerar nämnden om förvaltningens resursutnyttjande kopplat till måluppfyllelse. Utbildnings-/avdelningschefers ansvar: Utbildningscheferna ska arbeta för likvärdighet och skapa ökad kvalitet i skolorna så att elevernas måluppfyllelse ökar inom hela området. Utbildningscheferna ska följa upp att verksamheten bedrivs med ändamålsenligt och ansvarsfullt resursanvändande. Genom kartläggningar och jämförelser mellan enheterna skapas beslutsunderlag för fortsatta förbättringsåtgärder. Utbildningschefernas roll är att uppmuntra till jämförelser, sprida de goda exemplen, initiera pilotprojekt och göra prioriteringar av nya satsningar för ökad måluppfyllelse. I agerande och beslutsfattande ska utbildningscheferna visa tillit och förtroende till rektorerna. I nära samarbete med rektorerna ska utbildningscheferna identifiera och utveckla verksamhetens processer. Moment som inte påverkar verksamheten eller elevens lärande ska tas bort från arbetsprocesserna. Ledstjärnan i verksamhetsutveckling och förbättringsarbete är att öka nyttan för eleverna på mest effektiva sätt. Rektorers ansvar: Skolorna ska arbeta för ett hållbart lärande och väcka intresse hos eleverna för fortsatt utbildning. Rektorn ansvarar för att fördela de tilldelade resurserna på mesta och bästa sätt för eleverna, den självklara utgångspunkten för förvaltningen. Genom att nyttja skolans befintliga resurser på det mest effektiva sättet kommer det leda till en hög kvalitet i verksamheten och som är utformad på ett sätt som passar elevernas behov. Personalen är den viktigaste resursen för verksamheten men också den dyraste, skolorna ska organiseras så att personalens tid och kompetens används fullt ut. Göteborgs Stad Grundskoleförvaltningen 5 (8)

34 Rektorer behöver förutsättningar för att kunna skapa en god ekonomisk hushållning och fokus bör vara på att underlätta kärnuppdraget. Genom att systematisera resursfördelningen och uppföljningsprocessen kan möjligheter skapas för att mäta måluppfyllelse samt att jämföra enheter och skolor. Att veta att pengarna går till rätt saker är att kvalitetssäkra verksamheten. Rektorer ska löpande agera på signaler från verksamheten och på synpunkter från elever och föräldrar. De årliga kommungemensamma uppföljningstillfällena med brukarenkäter och medarbetarenkäter möjliggör ett bredare underlag för att bedöma förbättringsbehov i verksamheten. En flerdimensionell analys av verksamhetens olika perspektiv ska kontinuerligt göras tillsammans med stödfunktioner. Ekonomienhetens ansvar: I samråd med chefer ska ekonomiavdelningen arbeta fram nyckeltal och analysmodeller som stöd för arbetet med effektivt resursutnyttjande i förvaltningen. Ekonomiavdelningen ska proaktivt och konsultativt visa på jämförelsematerial och bidra till genomarbetade beslutsunderlag till cheferna. Ekonomiavdelningen ska stödja chefer och administratörer inom inköpsområdet. Chefer och administratörer ska fortbildas inom Lagen om offentlig upphandling och Winst i syfte att verksamheten kommer göra smarta och bästa inköp till sin verksamhet. Ekonomiavdelningen ska introducera och fortbilda chefer och administratörer inom ekonomiområdet löpande. Rättvisande ekonomisk bild Ekonomiska rapporter har en viktig funktion i förvaltningen. De ekonomiska rapporterna krävs som underlag för att nämnden skall kunna fatta beslut. De ekonomiska rapporterna är inte bara till för politikerna utan även till skattebetalare, stat, myndigheter, företag och många andra. Därför är det viktigt att den ekonomiska informationen är korrekt. Årsredovisningens delar ska upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av verksamhetens resultat och ekonomiska ställning. Till hjälp ska förvaltningen upprätta följande; Redovisningsrutiner Redovisningen utgår ifrån Lagen om kommunal bokföring och redovisning och innehåller regler om löpande bokföring, årsredovisning och värderingsregler. Den ekonomiska informationen ska redovisas så att historisk utveckling, förutsättningar för framtiden och den aktuella ekonomiska ställningen kan utläsas. För att få en rättvisande redovisning ska lag, praxis och rekommendationer följas. Inom förvaltningen ska det finnas rutiner för att säkerställa att den ekonomiska informationen som lämnas är korrekt och likvärdig. Redovisningsrutiner ska finnas bland annat för momshantering, avskrivningar, handkassor, rekvisitioner och konteringsguide. (Se styrande dokument.) Göteborgs Stad Grundskoleförvaltningen 6 (8)

35 Delegationsordningen Nämnden har beslutsrätten i förvaltningen. Delegering innebär att man överlämnar rätten att fatta beslut. Delegationsordningen styr hur förvaltningens transaktioner ska godkännas. Till exempel delegeras beslut från nämnden till verksamheten. Genom delegering flyttas beslutanderätten över från nämnden till delegaten. Delegaten träder helt i nämndens ställe. Beslut som fattas med stöd av delegation kan inte ändras av nämnden. Nämnden kan däremot när som helst återkalla delegeringen. Delegationsbeslut ska vara av rutinkaraktär. Finner delegaten att ett ärende inom delegeringsuppdraget är av större vikt eller av principiell betydelse, kan ärendet hänskjutas till nämnden för avgörande. Enligt 6 kap 34 Kommunallagen får vissa ärenden inte delegeras. Se vidare: Delegationsordningen Attestreglementet Attestreglerna styr hur förvaltningens ekonomiska händelser ska kontrolleras och godkännas. Det är en viktig del av nämndens interna kontroll. Attest utförs i normalfallet av personer som har ekonomiskt ansvar för verksamheten. Målet är att undvika att oavsiktliga och avsiktliga fel inträffar och att säkerställa att alla ekonomiska händelser som bokförs är korrekta. Det är viktigt att den som attesterar är insatt och förstår vad händelserna avser då attestanten ansvarar för att händelserna är korrekta. I förvaltningen används granskning-/mottagningsattest och beslutattest. En attest ska vara opartisk i sitt uppdrag och ha adekvat kompetens för uppdraget. För pappersbaserade rutiner så väl som för digitala rutiner krävs attest av två personer, mottagnings-/granskningsattest samt beslutsattestant. Se vidare attestreglemente. Internkontrollplan Internkontrollplan har till syfte att lyfta och bedöma risker som kan påverka förvaltningens verksamhet och ekonomiska resultat. Förvaltningen ska anta en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen och hålla denna uppdaterad. Granskningsområdena ska baseras på en väsentlighet- och riskbedömning. Internkontroll genomförs genom stickprov och IT-baserade säkerhetsrutiner. Granskning Granskning och revision utförs av oberoende part för att säkerställa att förvaltningen följer god redovisningssed och lagen om kommunal bokföring och redovisning. Revisionen följer upp redovisningsrutiner i sina kontroller av verksamheten och redovisar till nämnden. Ekonomienheten följer upp redovisningsrutiner i samband med bokslutet. Detta redovisas till nämnden. Göteborgs Stad Grundskoleförvaltningen 7 (8)

36 Ansvarsfördelning Nämndens ansvar Nämnden är ansvarig för årsredovisningen och ska se till att den är så informerad att den kan ta sitt ansvar för verksamheten. Direktörens ansvar Ytterst ansvarig för att rutinerna följs. UC/Avdelningschefers ansvar Ansvarar för att området visar en korrekt ekonomisk bild. Utbildningschefen ska månatligen följa upp och analysera verksamhetens ekonomi med hjälp av ekonomiavdelningen. Enhetschefens ansvar; Ansvarar för att alla kostnader som rör enheten hamnar i rätt period. Meddela ekonomiavdelningen vilka kostnader som ska bokas upp vid bokslut samt hantera och periodisera fakturor i tid. Enhetschefen ansvarar också för att kontrollera löneutbetalningar på sitt ansvar varje månad genom kostnadskontrollen. Enhetschefen ansvarar för att inköpen i verksamheten utförs på ett korrekt sätt enligt inköpshandboken. Administratörens ansvar Granska och kontera fakturor inom rätt period och använda rätt kontering. Ekonomiavdelningens ansvar; Hjälpa och stödja verksamheten med analyser och ekonomikunskap. Ansvarar för att det finns framtagna rutiner och riktlinjer samt att internkontroll genomförs. Göteborgs Stad Grundskoleförvaltningen 8 (8)

37 Budgeterad ersättning per enhet och elev VT2019 Elevantal 15/10, ersättning utgår från faktiskt elevantal per månad Socioek Grundbelopp/elev Socioekonomiskt tillägg/elev Grund fritids/elesocioek fritids/e Totalt per elev exkl avdrag/tillkommer Budget exk avdrag/tillkommejämfört m. HT2018 Skolpeng/elev Enhet index F Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 F Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 F 6-9 F F 6-9 F F Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 F 6-9 F VT2019 HT2018 VT2019 VT2019 VT2019 Hagaskolan ,9% Annedals-skolan ,9% Nordhems-skolan ,6% Oscar fredrik skolan ,0% Fjällskolan ,9% Karl johansskolan ,0% Kungsladu-gårdsskolan ,0% Sannaskolan ,6% Sannaskolan F ,7% Mosseberg skola ,6% Guldheden skola åk ,0% Guldheden skola åk ,4% Landala skola ,6% Gustavi skola ,8% Johanneberg Estetiska F ,8% Johannebergs Montessori F ,8% Montessorskolan Elyseum ,8% Glöstorpskolan ,4% Gunnestorpskolan ,8% Tången-skolan ,8% Bärby-skolan ,0% Skälltorp-skolan ,5% Kärraskolan ,4% Ellen Keyskolan ,7% Backa-skolan ,9% Brunnsbo-skolan F ,5% Brunnsbo-skolan ,4% Skogome-skolan ,8% Brunnsbo-skolan ,1%

38 Socioek Grundbelopp/elev Socioekonomiskt tillägg/elev Grund fritids/elesocioek fritids/e Totalt per elev exkl avdrag/tillkommer Budget exk avdrag/tillkommejämfört m. HT2018 Skolpeng/elev Enhet index F Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 F Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 F 6-9 F F 6-9 F F Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 F 6-9 F VT2019 HT2018 VT2019 VT2019 VT2019 Kärraskolan f ,7% Kärraskolan ,6% Lillekärr-skolan 2a ,7% Lillekärr-skolan 2b ,7% Klareberg-skolan ,5% Klareberg-skolan ,6% Trollängsskolan F ,0% Frölundaskolan F ,7% Frölunda ,2% Lindåsskolan f ,8% Lindåsskolan ,2% Hovåsskolan f ,1% Hovåsskolan ,6% Björkåsskolan F ,7% Nygård f ,8% Nygård ,2% Flatåsskolan F ,6% Flatåsskolan ,3% Askimskolan F ,1% Sisjöskolan F ,8% Hultskolan F ,1% Brottkärrskolan F ,0% Västerhedskolan F ,7% Nya Skytte f ,8% Gamlestadsskolan ,3% Gamlestadsskolan F ,6% Fjällboskolan ,0% Kvibergsskolan F ,1% Utbynässkolan ,7% Ramsdalsskolan F ,6% Talldungeskolan ,5%

39 Socioek Grundbelopp/elev Socioekonomiskt tillägg/elev Grund fritids/elesocioek fritids/e Totalt per elev exkl avdrag/tillkommer Budget exk avdrag/tillkommejämfört m. HT2018 Skolpeng/elev Enhet index F Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 F Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 F 6-9 F F 6-9 F F Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 F 6-9 F VT2019 HT2018 VT2019 VT2019 VT2019 Utmarksskolan ,4% Gärdsmosseskolan ,6% Sandeklevsskolan ,1% Sandeklevsskolan ,6% Gärdsåsskolan ,6% Bergsjöskolan ,4% Bergsjöskolan ,1% Solbackeskolan ,7% Backegårdsskolan F ,5% Backegårdsskolan ,8% Bräckeskolan F ,6% Bräckeskolan ,3% Rambergsskolan ,8% Bjurslättsskolan ,7% Toleredsskolan ,9% Toleredsskolan hög ,5% Lerlyckeskolan ,0% Taubeskolan ,9% Santosskolan ,5% Kärrdalsskolan ,9% Skola herrgårdsskolan ,9% Dalaskolan F ,1% Hagenskolan F ,1% Långedragsskolan F ,1% Fiskebäcksskolan F ,1% Fiskebäcksskolan ,7% Vättnedalsskolan F ,7% Nya Varvets skola F ,1% Kalvhagskolan F ,1% Styrsöskolan ,0% Donsö skola F ,1%

40 Socioek Grundbelopp/elev Socioekonomiskt tillägg/elev Grund fritids/elesocioek fritids/e Totalt per elev exkl avdrag/tillkommer Budget exk avdrag/tillkommejämfört m. HT2018 Skolpeng/elev Enhet index F Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 F Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 F 6-9 F F 6-9 F F Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 F 6-9 F VT2019 HT2018 VT2019 VT2019 VT2019 Brännö skola F ,9% Asperö skola F ,9% Ängåsskolan F ,7% Önneredsskolan F ,8% Önneredsskolan ,6% Önneredsskolan ,6% Näsetskolan ,0% Åkeredsskolan F ,1% Högenskolan ,8% Påvelundsskolan F ,1% Påvelundsskolan 7-9 / ,7% Påvelundsskolan 7-9 / ,7% Frejaskolan F ,7% Frejaskolan ,3% Frejaskolan ,4% KBS Tremastaren F ,8% Lillebyskolan ,2% Trulsegårdskolan ,8% Ryaskolan ,5% Björlandagården ,1% Älvegårdens skola ,9% Lilla trulsegården skola ,8% Torslandaskolan åk ,8% Noleredsskolan ,2% Torslandaskolan åk f ,0% Sjumilaskolan ,4% Landamäreskolan ,4% Snäckebergets skola ,8% Hjuviksgården ,7% "Nya skolan Länsmansgården" ,4% Jättestensskolan ,8%

41 Socioek Grundbelopp/elev Socioekonomiskt tillägg/elev Grund fritids/elesocioek fritids/e Totalt per elev exkl avdrag/tillkommer Budget exk avdrag/tillkommejämfört m. HT2018 Skolpeng/elev Enhet index F Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 F Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 F 6-9 F F 6-9 F F Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 F 6-9 F VT2019 HT2018 VT2019 VT2019 VT2019 Svartedalsskolan ,4% Nordlyckeskolan ,8% Skutehagens skola ,3% Hällsviks bycenter ,8% Österöd skola ,8% Bergums skolan F ,7% Gunnilseskolan ,0% Björsaredsskolan ,8% Eriksboskolan ,7% Bergums skola åk ,1% Emmaskolan ,6% Nytorpskolan ,5% Hammarkullsskolan ,6% Bläseboskolan ,7% Bergsgårdsskolan F ,5% Hjällboskolan ,3% Bergsgårdsskolan åk ,8% Rannebergsskolan ,6% Vättleskolan ,6% Gunnaredsskolan F ,7% Räveberget skola ,5% Tretjärnsskolan ,5% Lövgärdesskolan ,5% Långmosseskolan ,6% Gårdstensskolan ,7% Lunden rektor/adm ,7% Park rektor/adm ,7% Bagaregården rektor/adm ,0% Kärralund rektor/adm ,9% Skår rektor/adm ,9% Ånäs rektor/adm ,8%

42 Socioek Grundbelopp/elev Socioekonomiskt tillägg/elev Grund fritids/elesocioek fritids/e Totalt per elev exkl avdrag/tillkommer Budget exk avdrag/tillkommejämfört m. HT2018 Skolpeng/elev Enhet index F Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 F Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 F 6-9 F F 6-9 F F Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 F 6-9 F VT2019 HT2018 VT2019 VT2019 VT2019 Kålltorp rektor/adm ,9% Rosendal rektor/adm ,0% Torpa rektor/adm ,7% Skola "okänd" Min ,1% Max ,6%

43 Budgeterad ersättning per enhet och elev HT2019 Elevantal 15/10, ersättning utgår från faktiskt elevantal per månad Socioek Grundbelopp/elev Socioekonomiskt tillägg/elev Grund fritids/elesocioek fritids/e Totalt per elev exkl avdrag/tillkommer Budget exk avdrag/tillkommejämfört m. HT2018 Skolpeng/elev Enhet index F Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 F Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 F 6-9 F F 6-9 F F Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 F 6-9 F HT2019 HT2018 HT2019 HT2019 HT Algebraskolan Kristinaskolan ,2% Römosseskolan ,7% Vetenskapsskolan F Assaredsskolan ,6% Brandströmska skolan Nylö ,9% Centrina Kviberg ,2% Martinaskolan ,2% Vetenskapsskolan ,1% Änglagårdsskolan ,9% Böskolans friskola ek.för ,6% Katolska skolan av Notre D ,7% Montessoriskolan Casa ,5% Rudolf Steinerskolan ,7% Fenestra Centrum ,8% Franska skolan ,2% Göteborgs Högre Samskola ,9% IES Johanneberg (åk 7-9) ,4% IES Krokslätt (åk 3-6) ,1% JENSEN grundskola Götebo ,9% Kunskapsskolan Krokslätt ,0% Lilla Samskolan ,9% Montessoriskolan Alexandr ,6% Montessoriskolan Centrum ,9% Vasaskolan ,4% Victoriaskolan ,1% Vittra vid Kronhusparken ,3% Bild och Form-skolan ,6% Ryska Skolan i Göteborg AB ,0%

44 Socioek Grundbelopp/elev Socioekonomiskt tillägg/elev Grund fritids/elesocioek fritids/e Totalt per elev exkl avdrag/tillkommer Budget exk avdrag/tillkommejämfört m. HT2018 Skolpeng/elev Enhet index F Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 F Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 F 6-9 F F 6-9 F F Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 F 6-9 F HT2019 HT2018 HT2019 HT2019 HT Ebba Petterssons Privatsko ,9% Fenestra Billdal skola ,2% Fenestra Nya Hovås ,2% Drakbergsskolan ,8% Montessoriskolan Skäret ,4% Prolympia ,5% Stiftelsen English School in ,7% Centrina Lindholmen ,2% Backatorpsskolan ,2% Fenestra S:t Jörgen ,9% Fridaskolan ,7% Friskola annan kommun ,8% Min ,0% Max ,0%

45 Budgeterad ersättning per enhet och elev VT2019 Elevantal 15/10, ersättning utgår från faktiskt elevantal per månad Socioek Grundbelopp/elev Socioekonomiskt tillägg/elev Grund fritids/elesocioek fritids/e Totalt per elev exkl avdrag/tillkommer Budget exk avdrag/tillkommejämfört m. HT2018 Skolpeng/elev Enhet index F Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 F Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 F 6-9 F F 6-9 F F Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 F 6-9 F VT2019 HT2018 VT2019 VT2019 VT Algebraskolan Kristinaskolan ,8% Römosseskolan ,7% Vetenskapsskolan F Assaredsskolan ,8% Brandströmska skolan Nylö ,6% Centrina Kviberg ,0% Martinaskolan ,7% Vetenskapsskolan ,8% Änglagårdsskolan ,9% Böskolans friskola ek.för ,1% Katolska skolan av Notre D ,6% Montessoriskolan Casa ,9% Rudolf Steinerskolan ,0% Fenestra Centrum ,9% Franska skolan ,9% Göteborgs Högre Samskola ,8% IES Johanneberg (åk 7-9) ,6% IES Krokslätt (åk 3-6) ,2% JENSEN grundskola Götebo ,7% Kunskapsskolan Krokslätt ,7% Lilla Samskolan ,2% Montessoriskolan Alexandr ,8% Montessoriskolan Centrum ,9% Vasaskolan ,0% Victoriaskolan ,9% Vittra vid Kronhusparken ,8% Bild och Form-skolan ,9% Ryska Skolan i Göteborg AB ,7%

46 Socioek Grundbelopp/elev Socioekonomiskt tillägg/elev Grund fritids/elesocioek fritids/e Totalt per elev exkl avdrag/tillkommer Budget exk avdrag/tillkommejämfört m. HT2018 Skolpeng/elev Enhet index F Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 F Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 F 6-9 F F 6-9 F F Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 F 6-9 F VT2019 HT2018 VT2019 VT2019 VT Ebba Petterssons Privatsko ,0% Fenestra Billdal skola ,0% Fenestra Nya Hovås ,0% Drakbergsskolan ,8% Montessoriskolan Skäret ,0% Prolympia ,7% Stiftelsen English School in ,0% Centrina Lindholmen ,0% Backatorpsskolan ,0% Fenestra S:t Jörgen ,9% Fridaskolan ,9% Friskola annan kommun ,4% Min ,4% Max ,2%

47 Budgeterad ersättning per enhet och elev HT2019 Elevantal 15/10, ersättning utgår från faktiskt elevantal per månad Socioek Grundbelopp/elev Socioekonomiskt tillägg/elev Grund fritids/elesocioek fritids/e Totalt per elev exkl avdrag/tillkommer Budget exk avdrag/tillkommejämfört m. HT2018 Skolpeng/elev Enhet index F Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 F Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 F 6-9 F F 6-9 F F Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 F 6-9 F HT2019 HT2018 HT2019 HT2019 HT2019 Hagaskolan ,2% Annedals-skolan ,0% Nordhems-skolan ,6% Oscar fredrik skolan ,8% Fjällskolan ,9% Karl johansskolan ,3% Kungsladu-gårdsskolan ,4% Sannaskolan ,1% Sannaskolan F ,4% Mosseberg skola ,8% Guldheden skola åk ,1% Guldheden skola åk ,1% Landala skola ,7% Gustavi skola ,3% Johanneberg Estetiska F ,1% Johannebergs Montessori F ,3% Montessorskolan Elyseum ,6% Glöstorpskolan ,0% Gunnestorpskolan ,3% Tången-skolan ,3% Bärby-skolan ,5% Skälltorp-skolan ,6% Kärraskolan ,0% Ellen Keyskolan ,5% Backa-skolan ,4% Brunnsbo-skolan F ,7% Brunnsbo-skolan ,2% Skogome-skolan ,0% Brunnsbo-skolan ,9%

48 Socioek Grundbelopp/elev Socioekonomiskt tillägg/elev Grund fritids/elesocioek fritids/e Totalt per elev exkl avdrag/tillkommer Budget exk avdrag/tillkommejämfört m. HT2018 Skolpeng/elev Enhet index F Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 F Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 F 6-9 F F 6-9 F F Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 F 6-9 F HT2019 HT2018 HT2019 HT2019 HT2019 Kärraskolan f ,1% Kärraskolan ,3% Lillekärr-skolan 2a ,9% Lillekärr-skolan 2b ,8% Klareberg-skolan ,8% Klareberg-skolan ,1% Trollängsskolan F ,2% Frölundaskolan F ,6% Frölunda ,6% Lindåsskolan f ,1% Lindåsskolan ,8% Hovåsskolan f ,1% Hovåsskolan ,1% Björkåsskolan F ,8% Nygård f ,9% Nygård ,5% Flatåsskolan F ,5% Flatåsskolan ,5% Askimskolan F ,1% Sisjöskolan F ,6% Hultskolan F ,2% Brottkärrskolan F ,6% Västerhedskolan F ,4% Nya Skytte f ,7% Gamlestadsskolan ,8% Gamlestadsskolan F ,6% Fjällboskolan ,2% Kvibergsskolan F ,0% Utbynässkolan ,3% Ramsdalsskolan F ,0% Talldungeskolan ,6%

49 Socioek Grundbelopp/elev Socioekonomiskt tillägg/elev Grund fritids/elesocioek fritids/e Totalt per elev exkl avdrag/tillkommer Budget exk avdrag/tillkommejämfört m. HT2018 Skolpeng/elev Enhet index F Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 F Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 F 6-9 F F 6-9 F F Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 F 6-9 F HT2019 HT2018 HT2019 HT2019 HT2019 Utmarksskolan ,8% Gärdsmosseskolan ,9% Sandeklevsskolan ,1% Sandeklevsskolan ,6% Gärdsåsskolan ,0% Bergsjöskolan ,1% Bergsjöskolan ,7% Solbackeskolan ,1% Backegårdsskolan F ,6% Backegårdsskolan ,7% Bräckeskolan F ,2% Bräckeskolan ,9% Rambergsskolan ,7% Bjurslättsskolan ,5% Toleredsskolan ,7% Toleredsskolan hög ,5% Lerlyckeskolan ,1% Taubeskolan ,6% Santosskolan ,2% Kärrdalsskolan ,3% Skola herrgårdsskolan ,5% Dalaskolan F ,9% Hagenskolan F ,8% Långedragsskolan F ,6% Fiskebäcksskolan F ,1% Fiskebäcksskolan ,4% Vättnedalsskolan F ,5% Nya Varvets skola F ,7% Kalvhagskolan F ,4% Styrsöskolan ,1% Donsö skola F ,9%

50 Socioek Grundbelopp/elev Socioekonomiskt tillägg/elev Grund fritids/elesocioek fritids/e Totalt per elev exkl avdrag/tillkommer Budget exk avdrag/tillkommejämfört m. HT2018 Skolpeng/elev Enhet index F Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 F Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 F 6-9 F F 6-9 F F Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 F 6-9 F HT2019 HT2018 HT2019 HT2019 HT2019 Brännö skola F * ,3% Asperö skola F * ,6% Ängåsskolan F ,5% Önneredsskolan F ,9% Önneredsskolan ,2% Önneredsskolan ,2% Näsetskolan ,8% Åkeredsskolan F ,7% Högenskolan ,5% Påvelundsskolan F ,2% Påvelundsskolan 7-9 / ,0% Påvelundsskolan 7-9 / ,8% Frejaskolan F ,7% Frejaskolan ,9% Frejaskolan ,6% KBS Tremastaren F ,9% Lillebyskolan ,6% Trulsegårdskolan ,6% Ryaskolan ,7% Björlandagården ,0% Älvegårdens skola ,9% Lilla trulsegården skola ,4% Torslandaskolan åk ,6% Noleredsskolan ,1% Torslandaskolan åk f ,3% Sjumilaskolan ,7% Landamäreskolan ,8% Snäckebergets skola ,3% Hjuviksgården ,0% "Nya skolan Länsmansgården" ,0% Jättestensskolan ,1%

51 Socioek Grundbelopp/elev Socioekonomiskt tillägg/elev Grund fritids/elesocioek fritids/e Totalt per elev exkl avdrag/tillkommer Budget exk avdrag/tillkommejämfört m. HT2018 Skolpeng/elev Enhet index F Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 F Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 F 6-9 F F 6-9 F F Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 F 6-9 F HT2019 HT2018 HT2019 HT2019 HT2019 Svartedalsskolan ,0% Nordlyckeskolan ,4% Skutehagens skola ,1% Hällsviks bycenter ,3% Österöd skola ,3% Bergums skolan F ,1% Gunnilseskolan ,2% Björsaredsskolan ,0% Eriksboskolan ,4% Bergums skola åk ,2% Emmaskolan ,1% Nytorpskolan ,5% Hammarkullsskolan ,2% Bläseboskolan ,8% Bergsgårdsskolan F ,5% Hjällboskolan ,7% Bergsgårdsskolan åk ,0% Rannebergsskolan ,0% Vättleskolan ,5% Gunnaredsskolan F ,2% Räveberget skola ,9% Tretjärnsskolan ,6% Lövgärdesskolan ,9% Långmosseskolan ,6% Gårdstensskolan ,7% Lunden rektor/adm ,9% Park rektor/adm ,6% Bagaregården rektor/adm ,6% Kärralund rektor/adm ,5% Skår rektor/adm ,5% Ånäs rektor/adm ,7%

52 Socioek Grundbelopp/elev Socioekonomiskt tillägg/elev Grund fritids/elesocioek fritids/e Totalt per elev exkl avdrag/tillkommer Budget exk avdrag/tillkommejämfört m. HT2018 Skolpeng/elev Enhet index F Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 F Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 F 6-9 F F 6-9 F F Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9 F 6-9 F HT2019 HT2018 HT2019 HT2019 HT2019 Kålltorp rektor/adm ,5% Rosendal rektor/adm ,1% Torpa rektor/adm ,9% Skola "okänd" Min ,7% Max ,8% *Särskilt beslut om kompensation för småskalig verksamhet kan komma fatta under 2019

53

54

55