Kallelse. Stationsgatan 48 A, spaden. Sammanträdesdatum: Tid: 13:00

Transkript

1 Kallelse Sida Teknik- och fritidsnämnden (3) Box Halmstad Plats: Stationsgatan 48 A, spaden Sammanträdesdatum: Tid: 13:00 Ordförande: Lars Püss Sekreterare: Carina Malmgren Kallade: Lars Püss (M), Ordförande Imre Gulyas (S), 1:e vice ordförande Christer Meuller (C) Anna Carlsson (S) Jan Prytz (M) Lars-Uno Kroon (S) Ola Nilsson (MP) Erika Olivares (S) Daniel Wångsten (L) Georg Cserti (SD) Magnus Hedman (KD) Anna Fallkvist (M) Bengt Arvidsson (S) Victor Rundqvist (C) Anna-Grethe Sörensen (S) Anna Ginstmark (C) Göran Lundqvist (S) 1

2 Föredragningslista Sida Teknik- och fritidsnämnden (3) Ärenden Sid 1. TFN 2018/00027 Val av justerare 2. TFN 2018/00026 Godkännande av föredragningslista BESLUT 3. TFN 2018/00011 Delårsbokslut januari - augusti 2018 * Separat utskick Beslut Föredragning Ingvar Andersson, Ulf Holm, Henrik Ek, Ola Magnusson 4. TFN 2018/00951 Ansökan ur tillgänglighetsmiljonen Beslut Föredragning Lisa Petrelius 5. TFN 2018/00188 Reviderat förslag till avfallsplan och föreskrifter för avfallshantering i Halmstads kommun Beslut Kenneth Sunesson 4 7 INFORMATION 6. TFN 2018/00679 Remiss: Handlingsplan för strategiskt jämställdhetsarbete * Information Inga handlingar Föredragning Carl Lundin 163 2

3 Föredragningslista Sida Teknik- och fritidsnämnden (3) Ärenden 7. TFN 2018/00025 Förvaltningschefen m fl informerar Sid 182 Sommarsimskola Izabela Balog Topalovic Bordtennis i VM 2018 Ola Magnusson Bastionen Peter Gustafsson Information om aktuella projekt Henrik Larsson Resecentrum Etapp 2 Henrik Larsson Organisationsförändringar * Anders Thorén 8. TFN 2018/00007 Delegationsbeslut 19 september TFN 2018/00021 Anmälningsärende 19 september TFN 2018/00028 Övriga frågor 11. TFN 2018/00046 Nästa sammanträde Ärende som berör personal 3

4 Tjänsteskrivelse Teknik- och fritidsförvaltningen TFN 2018/00951 Ärende TFN 2018/00951 Beslutsinstans: Ärendets ursprung: Kommunstyrelsen Teknik- och fritidsförvaltningen Ansökan ur tillgänglighetsmiljonen Teknik- och fritidsförvaltningens förslag till beslut Teknik- och fritidsnämnden beslutar att ansöka hos kommunstyrelsen om medel ur tillgänglighetsmiljonen för en anpassning av Fritidsbankens sortiment, totalt kr. Sammanfattning av ärendet Fritidsbanken syftar bland annat till att möjliggöra för så många som möjligt att prova olika sport- och fritidsaktiviteter, med en förhoppning att på så vis få en meningsfull fritid och fördjupade intressen. Verksamheten bygger på återbruk. All utrustning som finns i Fritidsbankens sortiment är skänkt av privatpersoner, ingenting köps in. Den målgrupp som är i behov av anpassad sport- och fritidsutrustning för olika funktionsnedsättningar har betydligt mindre möjlighet att hitta utrustning att låna på Fritidsbanken. Möjligheten att få fritidshjälpmedel förskrivna kostnadsfritt från landsting, region och kommun är dessutom liten. Utrustningen är oftast dyrare än traditionell utrustning och det finns ett betydligt mindre utbud på andra hands marknaden. Detta gör att många inte kan införskaffa denna typ av fritidsutrustning av ekonomiska skäl. För barn och ungdomar med funktionshinder är det mycket viktigt att kunna låna fritidshjälpmedel på lika villkor som andra. Att komplettera Fritidsbankens utbud genom att köpa in utrustning som är intressant för en målgrupp med olika funktionsbegränsningar och sedan låna ut den kostnadsfritt ligger i linje med kommunens värdegrund om alla människors lika värde och gemenskap. Det är också en viktig insats för att möjliggöra för alla barn och ungdomar att ha en meningsfull fritid, ett av Halmstads kommuns konkretiserade mål. Ärendets beredning Dialog och samråd har förts med olika kompetenser och intressegrupper såväl inom kommunen som externt, exempelvis kommunens specialidrottslärare, socialförvaltningen, barnhabiliteringen, RBU (rörelsehindrade barn och ungdomar), Synskadades riksförbund, Hjälpmedelscentralen samt Parasportförbundet. Ett förslag på lämplig låneutrustning för personer med olika funktionsnedsättningar har tagits fram i samråd. Exempel på sådan utrustning är skridskor med dubbla skenor, balansstöd av olika slag, sit-ski och sittpulka för snö och is, spring-cykel/gånghjälpmedel och sportrullstol för exempelvis bollsporter och friidrott. Beskrivning av ärendet Bakgrund Teknik- och fritidsförvaltningen startade Fritidsbanken i oktober 2017, som en aktivitet i förvaltningens VP under mål 5 Alla barn och ungdomar ska ha möjlighet till en meningsfull fritid. Fritidsbanken Halmstads kommun, teknik- och fritidsförvaltningen, Box 246, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(3) 4

5 Tjänsteskrivelse Teknik- och fritidsförvaltningen TFN 2018/00951 syftar till att uppmuntra och möjliggöra för människor i alla åldrar att prova många olika aktiviteter, med en förhoppning att på så vis få en meningsfull fritid och fördjupade intressen, det vill säga hitta sin grej. Fritidsbanken syftar även till att möjliggöra för en hållbar konsumtion i form av att återbruka utrustning som fortfarande fungerar, kunna prova innan man köper och låna i stället för att köpa det man använder sällan, exempelvis säsongsbetonad utrustning. Ur ett socioekonomiskt perspektiv är Fritidsbanken extra viktig för personer och familjer med en svagare ekonomi. Den utrustning som finns för utlåning är uteslutande skänkt av privatpersoner. Därav är det svårt att styra över vilket utbud som finns i Fritidsbankens sortiment. Den målgrupp som av olika skäl är i behov av anpassad sport- och fritidsutrustning och hjälpmedel har betydligt mindre möjlighet att hitta efterfrågad utrustning. Oftast tillverkas fritidshjälpmedel som inte är individuellt anpassade i små serier, de är därför dyrare än motsvarande utrustning och det blir det sällan någon naturlig begagnatmarknad för den typen av produkter. Största delen av fritidshjälpmedel räknas som egenvård vilket innebär att det är mycket små möjligheter att få det förskrivet, oavsett ålder på brukaren. För barn och ungdomar med funktionshinder är det mycket viktigt att kunna låna fritidshjälpmedel på lika villkor som andra. För att Fritidsbanken ska kunna matcha detta behov behöver vi aktivt se till att anpassad utrustning införskaffas på annan väg än genom att privatpersoner skänker den. Analys och förslag En undersökning 2015 (LUPP) visade tydligt att ungdomar med någon funktionsnedsättning är minst nöjda med sin fritid och även att dessa ungdomar i mindre utsträckning ingår i det organiserade föreningslivet. En bidragande orsak till detta kan vara att det ges förre tillfällen för personer med någon funktionsnedsättning att prova nya aktiviteter och därigenom hitta sin grej. Dels på grund av att föreningsutbudet är mindre för målgruppen, men troligen också på grund av avsaknad av rätt utrustning. Att kunna låna anpassad utrustning för enstaka tillfällen, exempelvis för att prova en ny aktivitet, nyttja kommunens spontanytor, deltaga på friluftsdagar, läger, familjeaktiviteter etc. är en viktig möjlighet för att öka inkluderingen och minska utanförskapet. Även ur ett hållbarhetsperspektiv är det bättre att låna det som används sällan, exempelvis säsongsbetonad utrustning, än att nödvändigtvis införskaffa det. Ur ett socioekonomiskt perspektiv är den krassa verkligheten så att många inte heller har råd att införskaffa utrustningen på egen hand. Även skolor, fritids och föreningar får genom att låna utrustning till exempelvis utflykter, idrottsdagar och friluftsdagar bättre möjlighet att kunna skapa delaktighet och gemenskap för alla elever eller medlemmar. Att bredda Fritidsbankens sortiment genom att köpa in utrustning, anpassad för personer med olika funktionsnedsättningar ligger i linje med politiska intention att Halmstad är en inkluderande kommun. Det är en insats som bidrar till att uppnå kommunens värdegrund om alla människors lika värde och gemenskap kännetecknad av ömsesidig respekt. Konsekvenser av förslaget Med ett bredare utbud i Fritidsbankens lånesortiment kan vi möjliggöra nya typer av aktiviteter för personer med funktionsnedsättningar. Vi planerar även för ett fördjupat samarbete med exempelvis socialförvaltningens fritidsverksamhet och barnhabiliteringen i en strävan att kunna slussa personer med olika funktionsnedsättningar ut i det befintliga föreningslivet. Ärendets beslutsgång Halmstads kommun, teknik- och fritidsförvaltningen, Box 246, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(3) 5

6 Tjänsteskrivelse Teknik- och fritidsförvaltningen TFN 2018/00951 Skickas vidare till kommunstyrelsen för beslut Beslutsunderlag 1. - Information om beslutet - Teknik- och fritidsförvaltningen Anders Thorén, förvaltningschef Malin Niedomysl, enhetschef ledning och utveckling I/F Handläggare, Elisabeth Petrelius, Projektsamordnare Halmstads kommun, teknik- och fritidsförvaltningen, Box 246, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 3(3) 6

7 Tjänsteskrivelse Teknik- och fritidsförvaltningen TFN 2018/00188 Ärende TFN 2018/00188 Beslutsinstans: Ärendets ursprung: Teknik- och fritidsnämnden Kommunledningsförvaltningen Avfallsplan och föreskrifter för avfallshantering i Halmstads kommun på samråd. Teknik- och fritidsförvaltningens förslag till beslut Teknik- och fritidsnämnden beslutar att avge yttrande enligt upprättat förslag, daterat 24 augusti Sammanfattning av ärendet Föreliggande förslag till renhållningsordning består av två delar, avfallsplanen med sju prioriterade områden som anger ambitionen och inriktningen för en hållbar utveckling på avfallsområdet i Halmstad de närmsta åren. Planen följer intentionerna med EU:s avfallstrappa. Avfallsplanen har varit ute på samråd och därefter har en reviderad version tagits fram för synpunkter. Teknik- och fritidsnämnden svarar för åtgärder inom två områden; Öka utsorteringsgraden av avfallet och Minska nedskräpningen i samhället. Inom området Öka utsorteringsgraden av avfallet svarar teknik- och fritidsnämnden för åtgärden att ta fram pilotprojekt för källsortering av vissa fraktioner på offentlig plats av t. ex. glas, metall, papper. Inom området Minska nedskräpningen i samhället svarar teknik- och fritidsnämnden för åtgärderna Införa skräpmätning i offentlig miljö (stadsmiljö, parker, och stränder). Öka invånarengagemanget för minskad nedskräpning, bland annat genom kampanjer där effekten av nedskräpning synliggörs. Öka antalet papperskorgar med stor kapacitet i innerstan och andra platser där nedskräpning är omfattande. I föreliggande granskningsversion av avfallsplanen har en ny åtgärd tillkommit som teknik- och fritidsnämnden är ansvarig för och det är, öka antalet papperskorgar med stor kapacitet i innerstan och andra platser där nedskräpningen är omfattande. Teknik- och fritidsnämndens förslag i samrådsyttrande angående skräpmätning har i granskningsversionen i stället blivit att initiativ har tagits för ett kommungemensamt projekt för skräpmätning enligt Håll Sverige Rent konceptet. Totalt sett innebär de tre åtgärderna, som teknik- och fritidsnämnden ansvara för, ökade kostnader och personella resurser. Ärendets beredning Av handläggare i samråd med avdelningschef Ulf Holm och avdelningschef Sofia Warpman. Ärendet faller inte inom MBL. Halmstads kommun, teknik- och fritidsförvaltningen, Box 246, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(3) 7

8 Tjänsteskrivelse Teknik- och fritidsförvaltningen TFN 2018/00188 Beskrivning av ärendet Bakgrund Teknik- och fritidsförvaltningen har fått granskningsversionen av renhållningsordningen 2019 för yttrande. Granskningsversionen innehåller de bearbetade förslag till förändringar som framkom i samrådsremissen av renhållningsordningen. Renhållningsordningen anger hur kommunens avfallshantering skall skötas under de närmsta åren med start Den består av två delar avfallsplanen och förskrifterna för avfallshantering. Kommunerna är skyldiga att ha en aktuell renhållningsordning som skall ses över minst vart fjärde år eller att uppdateras vid behov. Avfallsplanens mål är att avfallshanteringen följer EU:s avfallshierarki/trappa för att minska avfallets mängd och farlighet och öka återvinningen dvs minska deponeringen av avfall och uttag av nya råvaror. I avfallsplanen föreslås lokala mål och åtgärder inom sju områden. Nytt för denna avfallsplan är nedskräpning både på land och i hav. Ett område som har blivit allt viktigare och som Naturvårdsverket har tryckt på med tanke på de senaste årens nedskräpning till havs. Ny åtgärd i granskningsversionen, inom området minskad nedskräpning i samhället som teknik- och fritidsnämnden ansvarar för, är att öka antalet papperskorgar med stor kapacitet i innerstan och andra platser där nedskräpning är omfattande. Yttrande har avgetts i samrådsversionen. Analys och förslag Konsekvenser av förslaget Förslagen till mål i avfallsplanen som förvaltningen ansvarar för innebär ökade kostnader och personella resurser. Ärendets beslutsgång Slutligt beslut tas av kommunfullmäktige. Beslutsunderlag 1. Del 1 Avfallsplan med mål och åtgärder inklusive bilagor. 2. Del 2 Föreskrifter för avfallshantering inklusive bilagor. Information om beslutet Halmstads kommun, teknik- och fritidsförvaltningen, Box 246, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(3) 8

9 Tjänsteskrivelse Teknik- och fritidsförvaltningen TFN 2018/00188 Teknik- och fritidsförvaltningen Anders Thorén, förvaltningschef Sofia Warpman, avdelningschef Handläggare, Kenneth Sunesson, Miljöingenjör Halmstads kommun, teknik- och fritidsförvaltningen, Box 246, Halmstad Sida 3(3) 9

10 Yttrande TFN Avfallsplan och föreskrifter för avfallshantering i Halmstads kommun på samråd Avgränsning Remissvaret från teknik- och fritidsnämnden begränsas till 2 mål i avfallsplanen, nr 2 och nr 6, med de åtgärder som berör förvaltningen. Kommentar Teknik- och fritidsförvaltningen väljer att inte avge något yttrande av granskningsversionen. Teknik- och fritidsnämnden Lars Püss Ordförande Anders Thorén Förvaltningschef Halmstads kommun, Teknik- och fritidsförvaltningen, Box 246, Halmstad Sida 1(1) direkt@halmstad.se 10

11 Från: Karin Larsson Skickat: den 20 juni :29 Till: Diarium KS; Diarium ABI; Diarium BUN; Diarium DHAB; Diarium FLYG; Diarium FN; Diarium HEM; Diarium HN; Diarium HNAB; Diarium HSAB; Diarium KN; Diarium LBVA; Diarium RN; Diarium SE; Diarium SN; Diarium SN; Diarium TFN; Diarium UAN; Miljönamnden; Byggnadskontoret; Halmstads City Ämne: KS 2017/00220 Utställning av reviderat förslag till avfallsplan och föreskrifter för avfallshanteringen för Halmstads kommun 2019 Bifogade filer: 1 Renhållningsordning del 1 - Avfallsplan med bilagor Granskningsversion.pdf; 2 Renhållningsordning del 2 - Avfallsföreskrifter med bilagor Granskningsversion.pdf; 3 Yttrandesammanställning efter samråd med bemötande.pdf; 4 Sändlista.pdf; Strukturmall för inlämnande av synpunkter.docx; 2018 Följebrev utställning för granskning.pdf Till kommunala nämnder och bolag Reviderat förslag till avfallsplan och föreskrifter för avfallshanteringen för Halmstads kommun 2019 (KS 2017/00220) Kommunstyrelsen beslutade den 19 juni 2018 att ställa ut det reviderade förslaget till en ny renhållningsordning, med avfallsplan och föreskrifter för avfallshanteringen, för granskning. Det nya förslaget sänds till kommunala nämnder, myndigheter och andra särskilt berörda enligt sändlistan. Kommunen välkomnar även synpunkter från andra externa aktörer och från allmänheten under utställningstiden som pågår fram till den 30 september Förslaget finns utställt i Rådhuset och på kommunens webbplats Renhållningsordningen är kommunens samlade styrdokument för avfallshanteringen. Kommunens renhållningsordning består av avfallsplan och renhållningsföreskrifter. Den ska ses över minst vart fjärde år och uppdateras vid behov. Ett samrådsförslag till ny renhållningsordning sändes ut på ett brett samråd under februari mars Tjugofyra yttranden från kommunala verksamheter, externa aktörer och privatpersoner kom in med skriftliga synpunkter under samrådstiden. Förslaget sändes även på internremiss till avdelningar på kommunledningsförvaltningen. Synpunkterna, som redovisas i yttrandesammanställningen, har lett till flera omarbetningar och redigeringar. Det omarbetade förslaget ställs nu ut för granskning fram till den 30 september Beslut om antagande planeras i december 2018 så att en ny renhållningsordning kan träda i kraft 1 januari När denna renhållningsordning är antagen av kommunfullmäktige ersätter den Renhållningsordningen för Halmstads kommun som antogs av kommunfullmäktige ( 59) och sedan aktualiserades av kommunfullmäktige ( 137). Bilagt detta utskick Förslag till ny renhållningsordning för Halmstads kommun 2019, granskningsversion; Del 1 Avfallsplan med mål och åtgärder, inklusive bilagor Del 2 Föreskrifter för avfallshantering, inklusive bilagor 11

12 Yttrandesammanställning från samrådet med bemötande Sändlista Strukturmall för yttrande (skriv gärna direkt i wordfilen eller använd samma upplägg) Synpunkter lämnas skriftligen till; kommunstyrelsen@halmstad.se, ange ärendenummer KS 2017/00220 eller Kommunstyrelsen KS 2017/00220 Box Halmstad För att kunna beakta synpunkterna ska de vara inkomna senast Förslaget finns även som pdf på Halmstads kommuns webbplats För ytterligare frågor kontakta: Samhällsbyggnadskontoret Karin Larsson, miljöstrateg Telefon: E-post: karin.larsson@halmstad.se ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ Halmstads kommun Strategi och utredning, Samhällsbyggnadskontoret Postadress: Box 153, Halmstad E-post: karin.larsson@halmstad.se Överväg miljöpåverkan innan du skriver ut detta e-postmeddelande. 12

13 Handläggare Karin Larsson Telefon: REMISS För yttrande enligt sändlista KS 2017/00220 Reviderat förslag till avfallsplan och föreskrifter för avfallshanteringen för Halmstads kommun 2019 (KS 2017/00220) Kommunstyrelsen beslutade den 19 juni 2018 att ställa ut det reviderade förslaget till en ny renhållningsordning, med avfallsplan och föreskrifter för avfallshanteringen, för granskning. Det nya förslaget sänds till kommunala nämnder, myndigheter och andra särskilt berörda enligt sändlistan. Kommunen välkomnar även synpunkter från andra externa aktörer och från allmänheten under utställningstiden som pågår fram till den 30 september Förslaget finns utställt i Rådhuset och på kommunens webbplats Renhållningsordningen är kommunens samlade styrdokument för avfallshanteringen. Kommunens renhållningsordning består av avfallsplan och renhållningsföreskrifter. Den ska ses över minst vart fjärde år och uppdateras vid behov. Ett samrådsförslag till ny renhållningsordning sändes ut på ett brett samråd under februari mars Tjugofyra yttranden från kommunala verksamheter, externa aktörer och privatpersoner kom in med skriftliga synpunkter under samrådstiden. Förslaget sändes även på internremiss till avdelningar på kommunledningsförvaltningen. Synpunkterna, som redovisas i yttrandesammanställningen, har lett till flera omarbetningar och redigeringar. Det omarbetade förslaget ställs nu ut för granskning fram till den 30 september Beslut om antagande planeras i december 2018 så att en ny renhållningsordning kan träda i kraft 1 januari När denna renhållningsordning är antagen av kommunfullmäktige ersätter den Renhållningsordningen för Halmstads kommun som antogs av kommunfullmäktige ( 59) och sedan aktualiserades av kommunfullmäktige ( 137). Postadress Besöksadress Telefon E-post HALMSTADS KOMMUN HALMSTADS KOMMUN direkt@halmstad.se Box 153 Kyrkogatan Halmstad Halmstad Webbplats Organisationsnr:

14 Bilagt detta utskick Förslag till ny renhållningsordning för Halmstads kommun 2019, granskningsversion; Del 1 Avfallsplan med mål och åtgärder, inklusive bilagor Del 2 Föreskrifter för avfallshantering, inklusive bilagor Yttrandesammanställning från samrådet med bemötande Sändlista Strukturmall för yttrande (skriv gärna direkt i wordfilen eller använd samma upplägg) Synpunkter lämnas skriftligen till; kommunstyrelsen@halmstad.se, ange ärendenummer KS 2017/00220 eller Kommunstyrelsen KS 2017/00220 Box Halmstad För att kunna beakta synpunkterna ska de vara inkomna senast Förslaget finns även som pdf på Halmstads kommuns webbplats För ytterligare frågor kontakta: Samhällsbyggnadskontoret Karin Larsson, miljöstrateg Telefon: E-post: karin.larsson@halmstad.se Postadress Besöksadress Telefon E-post HALMSTADS KOMMUN HALMSTADS KOMMUN direkt@halmstad.se Box 153 Kyrkogatan Halmstad Halmstad Webbplats Organisationsnr:

15 Förslag till ny renhållningsordning för Halmstads kommun 2019 Del 1 Avfallsplan med mål och åtgärder Granskningsversion maj

16 Granskningsversion maj Innehåll 1 INLEDNING Bakgrund och syfte Genomförande och styrning Lagkrav Avfallsbegreppet definitioner MÅL OCH ÅTGÄRDER Lokala mål och åtgärder Styrmedel Kostnader och resurser för genomförande Förebygga uppkomsten av avfall Öka utsorteringsgraden av avfallet Minska inslaget av farligt avfall i kretsloppet Öka återföring av näringsämnen från organiskt avfall Förbättra förutsättningarna för en resurseffektiv avfallshantering med hänsyn till säkerhet, miljö och arbetsmiljö Minska nedskräpning i samhället Minska risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda avfalls-deponier Uppföljning FRAMTIDA UTVECKLING Insamlingssystem och anläggningar Avfallsflödenas utveckling Avfallshantering i fysisk planering FÖRUTSÄTTNINGAR Avfallspolitiken Cirkulära ekonomier Miljömål, strategier och program Nationella avfallsplanen och avfallsförebyggande programmet Agenda 2030 och hållbarhetsmålen Generationsmålet och nationella miljökvalitetsmål Lokala och regionala miljömål Kommunala planer och handlingsprogram Ansvar för avfall Avgifter och skatter Tillsyn NULÄGESBESKRIVNING Kommunen Beskrivning av kommunen Halmstads kommuns avfallsorganisation Avfallsmängder och flöden Avfallshantering och anläggningar Avfall som kommunen ansvar för Avfall som kommunen inte ansvarar för Behandlingsanläggningar Nedskräpning Nedlagda deponier UPPFÖLJNING AV AVFALLSPLAN MILJÖBEDÖMNING SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING PROJEKTDELTAGARE UNDERLAG OCH REFERENSER BILAGOR

17 Granskningsversion maj Fo rslag till ny avfallsplan fo r Halmstads kommun SAMMANFATTNING Avfallsplanen utgör tillsammans med kommunens föreskrifter för avfallshantering kommunens renhållningsordning. Avfallsplanen ska analysera förutsättningar och ange ambition och inriktning för en hållbar utveckling på avfallsområdet i Halmstad. Målen är i linje med EU:s avfallsstrategi och nationella mål och lagstiftning. En del av åtgärderna för att nå målen pågår redan i olika omfattning. Men det föreslås en del nya åtgärder, främst för den kommunala verksamheten. Föreskrifterna ska ange hur avfallshanteringen ska skötas. Kommunen har rätt att ta ut avgifter för hanteringen av hushållsavfallet, och nivån för den bestäms av renhållningstaxan som revideras årligen enligt ordinarie rutiner för taxor och avgifter. Mål och åtgärder i avfallsplanen följer EU: avfallshierarki. Förslaget till avfallsplan som ställs ut för granskning bedöms inte leda till betydande miljöpåverkan och kräver således inte en fullständig miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalken. Kommunen har ändå valt att göra en genomlysning av miljökonsekvenser vid ett genomförande av avfallsplanen. Miljöbedömningen av förslaget visar att mål och åtgärder leder till ökade möjligheter att nå miljökvalitetsmålen, de har också en koppling till flera av FN:s globala hållbarhetsmål. Kommunerna är skyldiga att ha en aktuell avfallsplan. Den ska ses över minst vart fjärde år och uppdateras vid behov. Arbetet med Halmstads avfallsplan påbörjades sommaren 2017 efter att de nya föreskrifterna för kommunala avfallsplaner beslutats och Naturvårdsverkets vägledning getts ut. När denna renhållningsordning är antagen av kommunfullmäktige ersätter den Renhållningsordningen för Halmstads kommun som antogs av kommunfullmäktige ( 59) och sedan aktualiserades av kommunfullmäktige ( 137). 2 18

18 Granskningsversion maj INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte Renhållningsordningen är kommunens samlade styrdokument för avfallshanteringen. Den ska ge kommuninvånarna och verksamheterna i kommunen förutsättningar för en bra avfallshantering samtidigt som kommunen uppfyller aktuell lagstiftning, nationella mål för avfallshantering i linje med EU:s avfallshierarki. Den ska bidra till att minska avfallets mängd och farlighet och styra mot ökad återvinning. Kommunens renhållningsordning består av avfallsplan och renhållningsföreskrifter. Den ska ses över minst vart fjärde år och uppdateras vid behov. När denna renhållningsordning är antagen av kommunfullmäktige ersätter den Renhållningsordningen för Halmstads kommun som antogs av kommunfullmäktige ( 59) och sedan aktualiserades av kommunfullmäktige ( 137). Mål och åtgärder i avfallsplanen för 2019 utgör en fortsättning på den inriktning som stakats ut i föregående avfallsplan. Uppföljning av mål och åtgärder i avfallsplan 2013 redovisas i bilaga 2 Uppföljning av mål och åtgärder. Till skillnad från föregångaren kräver målen inte nya anläggningar eller detaljplaner som behöver miljöprövas, och det ställs därför inte samma krav på en miljökonsekvensbeskrivning. I avfallsplan 2019 finns fler åtgärder som är direkt riktade till den kommunala verksamheten och för varje område anges vilka styrmedel kommunen främst avser använda för att nå målen. Området för nedskräpning har också utökats i linje med de nya föreskrifterna för avfallshantering (NFS 2017:2). Avfallsplanen ska analysera förutsättningar och ange ambition och inriktning för en hållbar utveckling på avfallsområdet i Halmstad med utgångspunkt från kommunens vision och värdegrund. Renhållningsföreskrifterna ska ange hur avfallshanteringen ska skötas. Renhållningstaxan revideras årligen och hanteras parallellt med detta uppdrag enligt ordinarie rutiner för taxor och avgifter. 1.2 Genomförande och styrning Kommunstyrelsen har ett verksamhetsansvar för hanteringen av hushållsavfall inom kommunen. Avfallsplanen är en kommunal sektorsplan för avfallsarbetet och utgör en del av kommunens samlade planering för den tekniska försörjningen. Planen blir också vägledande för aktuell myndighet inom kommunen när denna ska fatta beslut om tillstånd i enskilda ärenden, exempelvis vid byggnation och upprättande av anläggningar. Vid varje sådant prövningstillfälle kommer också en mer detaljerad miljökonsekvensbedömning att göras. Större investeringar inom avfallsverksamheten får inte genomföras av berörda bolag och förvaltningar utan fullmäktiges medgivande. 1.3 Lagkrav I miljöbalken 15 kap 41 anges att alla kommuner ska ta fram en avfallsplan. Avfallsplanen utgör, tillsammans med kommunens lokala föreskrifter om avfallshantering, renhållningsordning för kommunen. Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2017:2) om kommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall förtydliga att de kommunala avfallsplanerna ska ha ett tydligt fokus på 3 19

19 Granskningsversion maj avfallsförebyggande åtgärder och att mål och åtgärder lyfts fram tidigt i dokumentet. Samverkan inom kommunen, såväl som med andra aktörer, under framtagandet av planen är viktig för att höja kvalitet och förankring så sannolikheten för att åtgärderna ska genomföras och att målen nås. Några viktiga förändringar i de nya föreskrifterna är: Avfallsplanens syfte ska beskrivas. Tydligt fokus på avfallsförebyggande åtgärder och att mål och åtgärder lyfts fram tidigt i dokumentet. Mål och åtgärder ska utgå från de nationella miljökvalitetsmålen, etappmålen samt andra relevanta mål, strategier och planer. Mål och åtgärder för att förebygga och begränsa nedskräpning har tillkommit. Kommunerna ska redovisa de styrmedel man planerar att använda för att implementera mål och åtgärder i kommunens avfallsplan. Begreppet hushållsavfall har ersatts av begreppet avfall som kommunen ansvarar för, vilket tydliggör att kommunen ansvarar för både hushållsavfall och avfall som uppkommer i kommunens egna verksamheter. Skälet är att kommunen bör föregå med gott exempel och ta fram mål och åtgärder för att förebygga och minska avfallets mängd från egna verksamheter. Tydligare koppling mellan fysisk planering och avfallsplanering. Renhållningsordningens föreskrifter och avfallsplan ska beslutas av kommunfullmäktige. Bestämmelser om samråd, utställning och beslut finns i 15 kap miljöbalken. 1.4 Avfallsbegreppet definitioner Avfallsdefinitionerna är gemensamma inom EU och finns beskrivet i EU:s avfallsdirektiv 2008/98/EG. Avfall Avfall definieras i enlighet med 2008/98/EG artikel 3.1 samt 15 kap. 1, MB som ett ämne eller föremål som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Ett ämne eller föremål som har återvunnits och uppfyller krav i fråga om fortsatt användning enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 39 eller 40 MB upphör att vara avfall. Hushållsavfall Med hushållsavfall avses enligt 15 kap. 3, MB avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. Förenklat går det att säga att begreppet hushållsavfall motsvarar det avfall som uppstår när mark och byggnader används för bostadsändamål. Sopor, köksavfall, latrin och slam från slambrunnar och slamtankar är exempel på avfall som faller under hushållsavfall. Även överblivna läkemedel, miljöfarliga batterier, oljerester, färgrester, rester av bekämpningsmedel, annat farligt avfall som ingår som beståndsdel i avfall samt skrymmande avfall (som exempelvis utrangerade möbler, cyklar och liknande föremål) räknas till hushållsavfall. I verksamheter kan det uppkomma både hushållsavfall och annat avfall. Avfall jämförligt med hushållsavfall kan vara avfall från t.ex. affärslokaler och industrier som uppstår som en följd av att människor vistas där. Ett exempel är avfall som uppstår i lunchrum på en arbetsplats. I Naturvårdsverkets Vägledning till definition av hushållsavfall ( ) finns mer information om definitioner av några specifika typer av avfall. 4 20

20 Granskningsversion maj MÅL OCH ÅTGÄRDER Avfallshanteringen utgör en viktig del av samhällets tekniska infrastruktur. Avfallshanteringen är också en miljö- och klimatfråga där avfallet betraktas både som en resurs och som ett problem. I takt med ökat välstånd har konsumtion och avfallsvolymer ökat kraftigt de senaste decennierna. Den snabba omsättningen av material utgör ett hårt tryck på planeten. Tillgången på komponenter till elektroniska produkter håller på att ta slut, och våra jordar töms på viktiga näringsämnen om vi inte kan återföra det organiska avfallet på ett säkert sätt. En stor utmaning ligger i att ställa om till en smartare konsumtion och minska uppkomsten av avfall. Det avfallet som ändå uppstår måste tas omhand på ett säkert sätt så inte hälsovådliga och miljöfarliga ämnen sprids. Nedskräpningen som i huvudsak sker på land hamnar till slut i våra oceaner och har blivit ett stort miljöproblem. Plaster, fimpar och läkemedelsrester har en stor inverkan på livet i våra vatten. Ledstjärnor för det lokala arbetet med avfallsfrågorna är EU:s avfallstrappa, intentionerna i förslag till nationell avfallsplan samt de nationella miljökvalitetsmålen. 2.1 Lokala mål och åtgärder I avfallsplanen för Halmstads kommun föreslås mål och åtgärder inom sju områden. Åtgärderna verkar sammantagna till att dagens avfallshantering än mer ska styras över från avfallshantering till resurshushållning enligt tankegångarna i den nationella avfallsplanen. Föreslagna åtgärder bedöms kunna genomföras till Föreslagna åtgärder har tre huvudsyften; Ge kommuninvånarna och verksamheterna i kommunen förutsättningar för en bra avfallshantering. Uppfylla aktuell lagstiftning, nationella mål för avfallshantering i linje med EU:s avfallshierarki. Bidra till att minska avfallets mängd och farlighet och styra mot ökad återvinning. EU:s avfallshierarki illustreras genom avfallstrappan 1. Avfallsminimera förhindra att avfall uppstår till exempel genom att laga istället för att köpa nytt och att inte överkonsumera 2. Återanvända byta, skänka eller handla second hand 3. Återvinna materialet till exempel förpackningar, tidningar, bildäck och näringsämnen från matavfall 4. Utvinna energi genom förbränning när materialåtervinning inte är möjlig eller lämplig 5. Deponering avfall som ska tas ut ur kretsloppet och inte kan användas som en resurs 5 21

21 Granskningsversion maj Följande områden föreslås bli prioriterade under den kommande perioden; 1. Förebygga uppkomsten av avfall 2. Öka utsorteringsgraden av hushållsavfallet 3. Minska inslaget av farligt avfall i kretsloppet 4. Öka återföring av näringsämnen från organiskt avfall 5. Förbättra förutsättningarna för en resurseffektiv avfallshantering med hänsyn till säkerhet, miljö och arbetsmiljö 6. Minska nedskräpning i samhället 7. Minska risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda avfallsdeponier Styrmedel Styrmedel är den offentliga sektorns verktyg för att genomföra åtgärder som kan bidra till att målen nås. Ibland anges styrmedel som en åtgärd, då det kan vara det främsta sättet att nå målet. Ett styrmedel kan vara så väl administrativt, ekonomiskt som informativt. För varje område anges vilket styrmedel kommunen avser att använda för att nå målen. Några exempel på dessa är; Administrativa Lagstiftning, regler, upphandlingskrav, målstyrning, tillsyn Ekonomiska Avgifter, skatter, subventioner, pant Informativa Upplysning, informationskampanjer, rådgivning och andra informationsinsatser Kostnader och resurser för genomförande Under samrådet gavs berörda verksamheter inom kommunen möjlighet ett ge sin syn på vilka resurser som behövs för föreslagna åtgärder. Flertalet av åtgärderna bedömdes kunna ske inom ordinarie budget. Men några områden anses vara mer kostnadsdrivande; Informationsåtgärder kopplade till en strategisk kommunikationsplan bedömdes medföra måttliga till höga kostnader, till exempel för att förbättra utsorteringsgraden och kvalitet på utsorterade matavfallsfraktioner. Åtgärder för det belastar renhållningstaxan. Utveckla tillgängligheten till insamlingssystem för att öka insamlingsgraden vid kommunala fastigheter kan innebära att ombyggnad av uppställningsplatser vilket kan leda till lite högre kostnader. Ökad tillgänglighet är något som flera efterfrågar. Det finns ett förslag från regeringen att krav på fastighetsnära insamling ska införas och blir då något kommunen behöver införa oavsett avfallsplanen. Åtgärder för att uppfylla krav på säkerhet, arbetsmiljö och miljöhänsyn vid hämtningsställen kan också leda till höga kostnader, men är reglerat genom arbetsmiljölagstiftning mm och måste ändå genomföras och finansieras genom taxa och avgifter. Säkerställa nedlagda deponier kan också generera höga kostnader under kommande år, men kostnaden för säkerställande av den enda klass 1 deponin är redan tagen. Är ett ansvar kommunen har oavsett avfallsplanen. Den samlade bedömningen är att föreslagna åtgärder är rimliga och att kostnadstäckning finns eller att den kan regleras genom taxa och avgifter. I BILAGA 1 Miljöbedömning görs även en genomlysning av miljökonsekvenser för de sju områdena. Där redovisas även kopplingar till de nationella miljökvalitesmålen och FN:s globala hållbarhetsmål. 6 22

22 Granskningsversion maj Förebygga uppkomsten av avfall Mängden avfall och dess eventuella farlighet bestäms redan i tillverkningsledet. Därför krävs det också insatser mot ökad resurseffektivitet på både nationell och internationell nivå. Kommunens insatser fokuserar på att ge en ökad medvetenhet om en mer resurseffektiv konsumtion och möjlighet till återbruk. Förutom informationsinsatser kan kommunen även ställa avfallsförebyggande krav vid upphandling, tex resurseffektiva förpackningar. En stor utmaning ligger i att underlätta för individer och verksamhetsutövare att medverka till att skapa ett mer resurseffektivt och kretsloppsanpassat samhälle. Det finns också produkter som inte lämpar sig för återanvändning eller återvinning och ska plockas bort från materialflödet. Exempelvis vissa inredningstextilier och plastleksaker med giftigt innehåll. Mål Åtgärd Ansvarig 1.1 Kärlavfall, förpackningar och tidningar från hushållen ska minska per invånare mellan Förklaring Kärlavfall avfall i sopkärlet inklusive matavfall Förpackningar och tidningar glas, metall, kartong/papper och plast samt tidningar som samlas in av förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI). 1 Information och dialog om avfall ska genomföras enligt en övergripande kommunikationsplan för avfallsplanen. 2 Besök på Växtvärket erbjuds alla 5- klassare i kommunen. 3 Bereda möjligheter att lämna produkter till återbruk. 4 Utreda hur taxan skulle kunna utformas för att i högre grad vara styrande för att minska uppkomsten av avfall. Åtgärd i kommunal verksamhet 1 Alla förvaltningar och bolag redovisar hur de arbetar med minimering av avfall. Kommunstyrelsen i samverkan med HEM HEM HEM HEM Kommunstyrelsen 2 Genomföra pilotprojekt på arbetsplatser som inspirerar kommunala verksamheter och bolag till avfallsförebyggande arbete. 3 Öka kunskapen om att förebygga avfall hos kommunens personal. 4 Matsvinnet från tallriksskrapet i kommunala restauranger inom förskola, grundskola och äldreomsorg ska fortsätta att minska. 5 Matavfallet i kommunala restauranger och tillagningskök förskola, grundskola och äldreomsorg ska fortsätta att minska. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Servicenämnden Servicenämnden Styrmedel Informationsinsatser till invånare, verksamhetsutövare och kommunala arbetsplatser för att förebygga uppkomsten av avfall. Upphandling används för att ställa avfallsförebyggande krav. Strukturen för renhållningstaxan ska vara utformad så att den stimulerar till att minska uppkomsten av avfall och öka återanvändning och återvinning. 7 23

23 Granskningsversion maj Öka utsorteringsgraden av avfallet Det som blir kvar efter det som går att laga eller återbruka, ska när det är lämpligt, materialåtervinnas. Genom producentansvaret har förpacknings- och tidningsinsamlingen(fti) sedan många år ett uppdrag att tillhandahålla insamlingssystem för förpackningar och tidningar. I hela kommunen finns närmare sjuttio återvinningsstationer år Men närhet och tillgängligheten varierar för kommuninvånarna och för att öka insamlingsgraden och kvalitén på det insamlade materialet behövs både informationsinsatser och en utveckling av systemet. Krav på fastighetsnära insamling är att vänta och en del av ansvaret förväntas föras över till kommunerna. En del fastighetsägare erbjuder redan idag den tjänsten i fastigheten till sina hyresgäster. Även i den kommunala verksamheten uppstår avfall som ska sorteras ut för materialåtervinning, vilket görs på flera arbetsplatser. Ett viktigt verktyg är också att redan i upphandlingsskedet ställa krav på återvinningsbara förpackningar. Ungefär en tredjedel av allt avfall som uppkommer inom Sverige kommer från byggsektorn. Bygg- och rivningsavfall är ett prioriterat område i den nationella avfallsplanen och i det avfallsförebyggande programmet. Materialåtervinning av icke farligt bygg- och rivningsavfall ska enligt EU:s avfallsdirektiv öka. Genom återbruk och återvinning minskas trycket på exploatering av ändliga resurser och energikrävande utvinning av nya råvaror. Mål Åtgärd Ansvarig 2.1 Till år 2025 ska minst 75 procent av hushållsavfallet i soppåsen vara brännbart restavfall. Förklaring Avser endast den soppåse som är avsedd att gå till förbränning, den gröna påsen med matavfall är inte inräknad. Genom återkommande plockanalyser mäts andel avfall som finns kvar i restavfallet men som skulle gått till materialåtervinning, den gröna matavfallspåsen eller insamling av farligt avfall. 2.2 Utsorteringsgraden för byggoch rivningsavfall ska öka. 1 Utveckla tillgängligheten till insamlingssystem i kommunen i syfte att öka återvinningsgraden. 2 Utveckla och erbjuda produkter och tjänster som gör det lätt att göra rätt. 3 Utreda utveckling av systemet med optisk sortering för utsortering av fler fraktioner. NY 4 3 Pilotprojekt för källsortering av vissa fraktioner på offentlig plats. (T.ex. glas, metall, papper) Åtgärd i kommunal verksamhet 1 Alla kommunala arbetsplatser har utsortering av förpackningar, matavfall och farligt avfall. HEM HEM HEM Teknik och fritidsnämnden Kommunstyrelsen 2 3 Ta fram rutiner för att öka utsorteringsgraden av bygg- och anläggningsavfall från kommunala byggprojekt. Styrmedel Informationsinsatser till hushåll och verksamheter enligt informationsplan. Internutbildning och information för inköpare. Upphandlingskrav på återvinningsbara förpackningar Fastighetsnämnden 8 24

24 Granskningsversion maj Minska inslaget av farligt avfall i kretsloppet I samhället hanteras idag stora mängder kemikalier, elektronik, batterier, lampor, impregnerat trä, läkemedel m.m. som kan göra stor skada på miljön. Allt farligt avfall ska omhändertas på ett miljöriktigt sätt och inte hamna i soppåsen, avloppet eller naturen. Med ny teknik blir många av de elektroniska produkterna mindre i volym, men nya produkter kommer ständigt på marknaden och omsättningen är hög och volymerna fortsatt stora. År 2016 lämnade hushållen i Halmstad in mer än ton farligt avfall på återvinningscentralerna, men det finns mer elektronik och kemikalier som står oanvända eller ligger gömda i byrålådan eller i garaget. Stickprov genom plockanalyser genomförs årligen. De visar att det finns elektronik och annat farligt avfall i den vanliga soppåsen som går till förbränning. I förlängningen är målet att uppkomsten av farligt avfall ska minska. Kemikalier och produkter med farligt avfall förekommer även i kommunal verksamhet. Hanteringen av måste ske på ett sätt som hindrar att de sprids till mark, luft och vatten. En resurseffektiv hantering, tex att inte köpa in större volymer än nödvändigt, är viktig då destruktionskostnaden av överblivet material ofta överstiger inköpskostnaden. Mål Åtgärd Ansvarig 1 Information om insamlingsställen för elektronik (WEEE direktivet) ska vara lättillgängliga. HEM 3.1 Insamlad mängd farligt avfall från hushållen ska ha ökat jämfört med 2017 års utfall. 3.2 Inget farligt avfall i hushållens sopkärl Återkommande informationskampanjer om farligt avfall. Erbjuda produkter och tjänster som underlättar för hushållen att lämna farligt avfall. Vid tillsyn särskilt beakta förvaring och hantering av farligt avfall i lantbruksverksamhet. Åtgärd i kommunal verksamhet HEM HEM Miljönämnden 1 Alla kommunala arbetsplatser har insamlingsplats för batterier och annat farligt avfall från verksamheten. 2 Alla kommunala arbetsplatser ska känna till och följa gällande kemikalierutin. 3 Fasa ut eller på annat sätt förhindra att utfasningsämnen i använda kemikalier från kommunala verksamheter når spillvattennätet. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Styrmedel Informationsinsatser till invånare, verksamhetsutövare och kommunala arbetsplatser för att öka insamlingen av farligt avfall. Krav vid upphandling och rutiner för inköp som minimerar beställning och hantering av farligt avfall Tillsyn 9 25

25 Granskningsversion maj Öka återföring av näringsämnen från organiskt avfall Jordbruket och annan växtlighet behöver näringsämnen som fosfor, kväve och kalium. Det är ämnen som finns bundet i det organiska avfallet. Genom biologisk behandling av matavfall och slam kan dessa näringsämnen återföras till kretsloppet. I Sverige uppstår mer än en miljon ton matavfall per år. Närmare hälften av detta kommer från hushållen och studier visar att en tredjedel av innehållet i soppåsen är matavfall. Den andra hälften kommer från livsmedelsindustrin, grossister, butiker, storkök och restauranger. Det miljömässigt bästa alternativet är även här att hindra uppkomsten av avfall, men det näst bästa är att använda det organiska materialet för biogasproduktion. Biogas kan ersätta fossila bränslen och samtidigt möjliggöra att växtnäringsämnen återförs in i kretsloppet. En annan källa till viktiga näringsämnen är från avloppsfraktioner från reningsverk och även enskilda avlopp. Spridning av biogödsel från avloppsslam är hårt reglerat för att inte få spridning av oönskade ämnen på produktiv mark. Slamhanteringen vid Västra strandens reningsverk är Revaq-certifierat och nämnden för Laholmsbuktens VA arbetar uppströms med avloppsvatten för att minska mängden oönskade ämnen redan vid källan. I Halmstads kommun finns ca enskilda avlopp, och en stor del av dessa bedöms vara undermåliga och uppfyller inte dagens reningskrav. För att kommunens tillsynsmyndighet ska kunna ställa krav på kretsloppsanpassning av enskilda avlopp behövs en kommunal strategi för återföring av avloppsfraktioner till produktiv mark. Mål Åtgärd Ansvarig Informationsinsatser till hushåll för att 1 öka utsorteringen av matavfall enligt kommunikationsplan. HEM 4.1 Senast 2025 ska minst 60 procent av matavfallet från hushållen utsorteras för att användas för biogasproduktion och näringsåterföring. (nationellt mål 50% 2020) 2 Informationsinsatser för att öka utsorteringen av livsmedelsavfall från verksamheter. Kommunstyrelsen 4.2 Senast 2025 ska minst 99 procent av innehållet i de gröna påsarna vara utsorterat matavfall. 4.3 Insamling av vegetabiliskt och animaliskt livsmedelsavfall från verksamheter i Halmstad ska öka. Åtgärd i kommunal verksamhet 1 Alla kommunala restaurangkök och personalmatsalar har utsortering av matavfall. 2 Ta fram en strategi och underlag för ett kommunalt system för hantering av avloppsfraktioner från enskilda avlopp. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen 4.4 Återföring näringsämnen från avlopp ska utvecklas. Styrmedel Informationsinsatser för ökad insamling av mat- och livsmedelsavfall Taxa och avgifter premierar utsortering livsmedelsavfall Tillsyn 10 26

26 Granskningsversion maj Förbättra förutsättningarna för en resurseffektiv avfallshantering med hänsyn till säkerhet, miljö och arbetsmiljö. Målen under detta område har mer karaktären av inriktningar andra och här redovisas heller inte några specifika åtgärder. De kommunala verktygen redovisas som styrmedel. Målen är heller inte lika mätbara som flera av de andra, men är ändå viktiga för helheten för avfallshanteringen. HEM har i en intern utredning (2013) konstaterat att det finns problem vid av kommunens totalt hämtningsställen när det gäller trafiksäkerhet och arbetsmiljö. Med hämtningsställe menas hämtningsfordonets uppställningsplats. Dessutom är det bra om det totala transportarbetet kan minska för att i sin tur minska miljöbelastningen. Miljöhänsyn är ett brett begrepp, som förutom utsläpp och buller från transporter även kan innebära i anspråkstagande av mark som leder till förlust av grönstruktur. Här avses även risk för brand och andra tillbud som kan ge upphov till utsläpp av miljöstörande ämnen från avfallet. Det är här viktigt med en helhetssyn utifrån ett samhällsperspektiv och beakta såväl kundperspektiv som samhällsnytta och miljöperspektiv. Det finns idag flera företag i Halmstad som verkar inom avfallsområdet, vilket skapar både mångfald och synergi. Halmstads kommun behöver samverka med det lokala och regionala näringslivet för en fortsatt god utveckling. Miljö- och säkerhetskraven är stora inom avfallsverksamheten. Stora krav ställs på anläggningar och tekniska system, vilket i sin tur ställer krav på storskalighet och stora investeringar. Varje enskild kommun får allt svårare att själv klara av detta. Samverkan med andra kommuner och näringslivet behövs för att klara morgondagens utmaningar. Mål Ansvarig Alla hämtningsställen ska uppfylla kravet på god säkerhet, bra arbetsmiljö och miljöhänsyn Transporter inom avfallsverksamheten ska ha låga utsläpp av partiklar, låga bullernivåer och drivas med fossilfria drivmedel Halmstads kommun ska dels genom egna anläggningar och dels genom samverkan med andra aktörer skapa förutsättningar för en effektiv och miljöriktig hantering av alla typer av avfallsfraktioner. HEM HEM HEM Styrmedel Lokal och regional samverkan Interna rutiner för kommunikation om avfallshantering Bygglov, förhandsbesked och detaljplaner Upphandlingskrav för transporter Kommunikation, dialog och information 11 27

27 Granskningsversion maj Minska nedskräpning i samhället Skräpiga miljöer hittar vi på stränderna, torg, parker och stråk där människor rör sig. Speciellt helger, sommartid och vid evenemang, bland annat studentaktiviteter. Undersökningar av Håll Sverige Rent (2017) visar på en tydlig upptrappning av nedskräpning i Sverige i stadsmiljö, längs kusterna och i havet. Längs stränderna består skräpet framförallt av förpackningar och i stadsmiljö och parker är det framförallt fimpar, snus och tuggummi som slängs. Problemen med plast och annat skräp i haven har sitt ursprung i nedskräpning på land. Av det skräp som finns på stränderna längs med Sveriges kust är drygt 80 procent plast. Regeringen har uppmärksammat marin nedskräpning och utsläpp av mikroplast, och EU-kommissionen har tagit fram en EU-gemensam strategi. Skräpmätning är ett verktyg för att utvärdera effekten av olika åtgärder. Kustvattenrådet som kommunen medverkar i har tagit initiativ till ett kommungemensamt projekt där organisationen sökt medel från naturvårdsverket för skräpmätning enligt Håll Sverige rents koncept och för strandstädning. Byggarbetsplatser ger upphov till kringflygande material och skräp som inte har förankrats. I industriområden och längs större vägar hittas också stora mängder skräp, plus att det förekommer dumpning av gamla bilar och annat skräp i naturen. Det är ofta skräpigt runt återvinningstationer. Dels är det förpackningsmaterial från överfulla insamlingskärl, men ibland även annat avfall som inte hör hemma där. Mål Åtgärd Ansvarig 6.1 Nedskräpningen i offentlig miljö (gator, parker, torg, badstränder m fl.) ska minska under perioden Införa skräpmätning för i offentlig miljö(stadsmiljö, park och stränder) senast Öka invånarengagemanget för minskad nedskräpning, bland annat genom kampanjer där effekten av nedskräpning synliggörs. 3 Öka antalet papperskorgar med stor kapacitet i innerstan och andra platser där nedskräpningen är omfattande. Teknik-och fritidsnämnden Teknik-och fritidsnämnden Teknik- och fritidsnämnden Åtgärd i kommunal verksamhet 1 Fortsätta och utveckla arbetet med barn och unga med till exempel städdagar, värna om närmiljön samt nolltolerans mot nedskräpning och skadegörelse. 2 Ta fram rutiner och goda exempel för att förebygga nedskräpning från kommunala byggprojekt. Barn- och ungdomsnämnden Fastighetsnämnden Styrmedel Informationsinsatser till invånare, verksamhetsutövare och kommunala arbetsplatser för att förebygga nedskräpning Upphandling används för att ställa avfallsförebyggande krav

28 Granskningsversion maj Minska risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda avfallsdeponier Gamla avfallsdeponier som var i drift innan miljölagstiftningen skärptes kan innebära risk för förorening av mark och påverkan på yt-och grundvatten och därigenom innebära ökade hälsorisker för människor och djur. Enligt det nationella miljökvalitetsmålet för giftfri miljö ska alla områden med stor risk för människors hälsa eller miljön åtgärdas till Kommunerna ska redovisa detta i den kommunala avfallsplanen och översiktsplanen. 2014/2015 lät kommunen göra en MIFO 1 -inventering av samtliga kända nedlagda deponier i Halmstad. Totalt inventerades 43 nedlagda deponier, varav 18 kommunala. Av de som fick en hög riskklass (1 och 2) krävs ytterligare utredning och eventuellt åtgärder för att förebygga risker för negativ påverkan på människor och miljö. En deponi fick riskklass 1 och tjugotvå fick riskklass 2. Kommunen ansvarar för den i riskklass 1 (Gustavsfält) samt 17 av riskklass 2 anläggningarna. Mål Åtgärd Ansvarig 7.1 Senast 2025 ska nedlagd 1 Kommunal nedlagd deponi med riskklass 1 är säkerställd till Kommunstyrelsen deponi i riskklass 1 och minst 15 2 Minst tre av de kommunala nedlagda Kommunstyrelsen procent av nedlagda deponier i deponierna med riskklass 2 är riskklass 2 ha en åtgärdsplan och säkerställda till vid behov åtgärdats. 3 Juridiskt ansvariga för nedlagda Miljönämnden deponier är informerade om miljökvalitetsmålet om nedlagda deponier. 4 I kommunens översiktsplan ska områden Kommunstyrelsen där deponiverksamhet bedrivits vara angivna. Styrmedel Kommunens som huvudman och markägare Informationsinsatser till juridiskt ansvariga för nedlagda deponier Tillsyn 1 MIFO - Metodik för Inventering av Förorenade Områden framtagen av Naturvårdsverket

29 Granskningsversion maj Uppföljning Statistik över avfallsmängderna förs kontinuerligt och redovisas årligen av HEM. Dessa rapporteras även till Avfall Sverige och avfallsmängderna rapporteras även till Sveriges ekokommuner miljöbarometer. Flera av åtgärderna kommer också att ge värdefull information om hur intentionerna med planen uppnås, tex plockstudier som redovisar förekomst av farligt avfall i hushållssoporna och framtagande av skräpmätning för nedskräpning i offentlig miljö. Kommunstyrelsen samordnar insamling av uppgifter och ansvarar för den samlade redovisningen. Uppföljning av mål och åtgärder sker i samverkan med berörda verksamheter. I regel är det befintlig data samlas in. Uppföljning och utvärdering av avfallsplanen görs senast 2022 inför en aktualisering av dokumentet. 3 FRAMTIDA UTVECKLING 3.1 Insamlingssystem och anläggningar Framtidens avfallshantering i Halmstad siktar mot att minimera körsträckan för tunga transporter samt att göra dessa fossilfria, öka återvinningen och att det skall vara lätt att göra rätt för Halmstads medborgare. I dagsläget görs bedömningen att det inte finns behov av några större investeringar i infrastruktur för kommunens avfallshantering när det gäller hushållsavfallet. I första hand gäller det att optimera befintliga system och infrastruktur. Behoven revideras, primärt i samband med budget för kommande verksamhetsår och i samband med fastställande av renhållningstaxan, men revideras löpande om det uppstår något specifikt behov. Kommunen har säkerställt ett område för framtida behov av deponiverksamhet. Området ägs av kommunen och är detaljplanelagt för deponi. Utsortering av matavfall och optisk sorteringsanläggning Sedan juni 2017 kan hushållen i Halmstad sortera ut sitt matavfall och lägga det i en grön påse. Påsen slängs sedan i samma kärl, sopnedkast eller behållare som de andra hushållssoporna och sorteras därefter ut i en optisk sorteringsanläggning. När matavfallet är utsorterat hamnar det i en annan process där påsarna öppnas och innehållet mals ner till en slurry som sedan ska bli biogas och gödsel. Under den första tiden som anläggningen har varit i drift har det varit vissa intrimningsproblem både med den optiska sorteringen och med tillverkningen av slurry. Nu fungerar själva utsorteringen av påsarna och fram till dess att problemet med tillverkningen av slurry är löst så skickas matavfallspåsarna till Borås Energi och Miljö som har en liknande anläggning. Det pågår en nationell utredning kring producentansvaret och vilken roll kommunerna ska ha. Om kommunerna tilldelas ansvar för insamling av förpackningar kan den optiska sorteringsanläggningen anpassas till att utöver matavfall även hantera förpackningar

30 Granskningsversion maj Avfallsflödenas utveckling Avfallsflödena har ökat i takt med välståndet i samhället. I samband med att industrier går över till den cirkulära ekonomin, är förhoppningen att avfallsmängderna avtar och mer går att återanvända eller återvinna innan det destrueras. Beroende på tillverkningsindustrins inställning till sina produkters återvinningsmöjligheter kommer samhället även att anpassas till nya återvinningsmönster med avseende på bl.a. insamlingsmetoder och platser och även möjligheten till produkt- eller märkesspecifik pant på exempelvis mobiltelefoner. Den nya trenden med att allt mer ska vara uppkopplat i våra liv (IoT: Internet of Things) kommer också medföra att allt fler sammansatta produkter kommer ut i kretsloppet, t.ex. elektronik i kläder, detta kan innebära att man framöver kanske måste titta på en kombinerad textil- och elektronikåtervinning. Det är en förhoppning att allt avfall ska vara återvinningsbart i framtiden och på så sätt har målet om att det inte finns något avfall uppfyllts. Mängdutveckling Med utgångspunkt från den framtida befolkningsutveckling som sker i Halmstads kommun är det mer än troligt att mängderna avfall kommer att öka under avfallsplaneperioden. Det innebär att insatser för att minska konsumtionen, öka återanvändningen och öka materialåtervinningen blir än mer viktig. Restavfall (brännbart) Under de senaste tio åren har mängden restavfall varit relativt konstant, ton per år, trots det ökade invånarantalet. Detta kan bland annat antas bero på en ökad utsortering av både förpackningsmaterial och tidningar samt matavfall. I och med den utökade utsorteringen av matavfall förutspås en minskande mängd restavfall. Matavfall Fram till år 2025 planeras för en kraftig ökning av mängden matavfall som går till biologisk behandling. Grovavfall Med grovavfall avses hushållsavfall som är så tungt eller skrymmande eller har egenskaper som gör att det inte är lämpligt att samla in i kärl, d v s det som tas emot på återvinningscentralerna. Idag sker insamling på Återvinningscentralerna av närmare 30 olika avfallsslag och med tanke på nya återvinningsmetoder och nya återvinningsmål så kommer troligtvis antalet fraktioner som samlas in på Återvinningscentralerna att öka. Förpackningsmaterial och tidningar Den totala mängden förpackningsmaterial och tidningar minskar. Trenden är att mängden tidningar minskar till följd av övergång från papperstidningar till digitala media. Den insamlade mängden av utsorterade plast-och pappersförpackningar ökar däremot. Figur 1 Insamlad mängd förpackningar och tidningar perioden Kilo per invånare

31 Granskningsversion maj Avfallshantering i fysisk planering Avfallshanteringen behöver uppmärksammas tidigt i den fysiska planeringen och i samverkan med olika aktörer med intresse för avfallsfrågan. I 2 kap. 6 punkt 5 plan- och bygglagen anges att en god och rationell avfallshantering är ett allmänt intresse. Lokalisering och utformning av bebyggelse och byggnadsverk ska alltså ske med hänsyn tagen till möjligheterna att anordna avfallshantering. 4 FÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 Avfallspolitiken EU om avfallsplaner och program för förebyggande Enligt artikel 28 i avfallsdirektivet 2008/98/EG ska medlemsstaterna se till att nationella behöriga myndigheter fastställer en eller flera avfallsplaner. Avfallsplanerna ska var för sig eller i kombination omfatta den berörda medlemsstatens geografiska territorium. Enligt artikel 29 ska medlemsstaterna även upprätta avfallsförebyggande program. Programmen kan antingen ingå i avfallsplanerna eller fungera som separata program. Nationell avfallsplan och program för att förebygga avfall Regler om nationell avfallsplanering finns i 83 avfallsförordningen (2011:927). Naturvårdsverket ansvarar för att det finns en nationell avfallsplan och ett program för att förebygga uppkomsten av avfall som uppfyller kraven i artiklarna i avfallsdirektivet. Regional avfallsplanering Regler om regional avfallsplanering finns i 81 avfallsförordningen (2011:927). Där framgår bl.a. att länsstyrelsen ska göra en sammanställning över de kommunala avfallsplanerna. Sammanställningen ska överlämnas till Naturvårdsverket. Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om hur sammanställningen ska utformas och när den ska överlämnas. Utöver det ansvar som anges i 81 avfallsförordningen har länsstyrelsen även en roll i att delta i samråd om avfallsplan och tillhörande anknytande miljöbedömningar. Därutöver har länsstyrelsen en roll i att allmänt vägleda, inspirera och motivera kommunerna i arbetet med kommunal avfallsplanering, samt verka för att samarbetet mellan kommunerna underlättas. Kommunal avfallsplan Riksdagen beslutade år 1990 att kommunerna ska ta fram kommunala avfallsplaner. Kommunens skyldighet framgår av 15 kap. 41 miljöbalken (2016:782). Avfallsplanen utgör tillsammans med kommunens lokala föreskrifter om avfallshantering renhållningsordningen för kommunen. Av 15 kap miljöbalken framgår hur en renhållningsordning ska upprättas och vilka krav som gäller vid upprättandet, exempelvis kraven på samråd och utställning. Närmare bestämmelser om den kommunala renhållningsordningen finns i i avfallsförordningen. Där anges att Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om vad den kommunala avfallsplanen ska innehålla och skyldighet för kommunerna att lämna information om innehållet i avfallsplanen. Vidare ska kommunerna skicka en kopia av avfallsplanen till länsstyrelsen. Avfallsplanen ska ses över minst var fjärde år och uppdateras vid behov. När avfallsplanen ändras ska kommunen genast underrätta länsstyrelsen om ändringen enligt 80 avfallsförordningen. Enligt miljöbalken ska alltid kommunen innan ny eller reviderad renhållningsordning inklusive avfallsplan antas, dels samråda på 16 32

32 Granskningsversion maj lämpligt sätt, dels ställa ut förslaget för att ge möjlighet för berörda aktörer att lämna synpunkter. Detta gäller även vid uppdateringar av planen, om inte ändringen är liten eller endast berör ett fåtal fastighetsägare 44 miljöbalken. I 76 avfallsförordningen finns krav om att den kommunala avfallsplanen ska innehålla ett särskilt avsnitt om förpackningar och returpapper med uppgifter om platser för insamling av förpackningsavfall och returpapper. Enligt bestämmelsen ska planen även innehålla uppgifter om åtgärder för att förebygga att förpackningsavfall och returpapper uppstår och åtgärder för att främja återanvändning av förpackningar. Kraven gäller inte flaskor eller burkar som omfattas av förordningen (2005:220) om retursystem för plastflaskor och metallburkar. Andra kommunala planer Avfallsområdet berörs även i andra kommunala dokument såsom översikts- och detaljplaner, kommunala tillsynsplaner mm. Inriktning och ambition påverkas också av tidigare beslut i handlingsprogram för miljö och energi. Genomförandet av planen styrs av planeringsdirektiv med budget som årligen beslutas av kommunfullmäktige. 4.2 Cirkulära ekonomier Affärsmodeller som utgår från en cirkulär ekonomi är inte längre en ny företeelse. I en cirkulär ekonomi stannar materialflöden i kretsloppet istället för att bli till avfall. Det bygger på att återanvända och laga och strävar efter produkter designade för att vara mer hållbara och återvinningsbara och icke förnybara material ersätts med förnybara. 4.3 Miljömål, strategier och program Nationella avfallsplanen och avfallsförebyggande programmet Alla EU:s medlemsländer ska enligt direktivet för avfall ha avfallsplaner. Länderna ska också ta fram särskilda program för förebyggande av avfall. Naturvårdsverket har tagit fram ett nytt förslag till nationell avfallsplan och avfallsförebyggande program för perioden Beslut planeras under Agenda 2030 och hållbarhetsmålen I september 2015 antog FN:s medlemsländer Agenda 2030, en universell agenda som inrymmer de Globala målen för hållbar utveckling. Agenda 2030 syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. Ett av de sjutton målen är Hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Målet har flera delmål om hållbarare livsstil utifrån ett konsumtionsperspektiv, minskning av matsvinn och annat avfall samt återvinning av resurser. Flera av de globala hållbarhetsmålen har en anknytning till avfallshanteringen. De tar till exempel upp anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, offentliga-privata partnerskap, hållbara städer och samhällen. Målen är sammankopplade och ett mål är inte värt mindre än något annat. Helst ska en åtgärd leda till förbättringar på flera områden samtidigt. Kopplingarna till avfallsplanen redovisas i Bilaga 1 Miljöbedömningar

33 Granskningsversion maj Generationsmålet och nationella miljökvalitetsmål Genomförande av planen bidrar till möjligheterna att uppfylla de nationella miljökvalitetsmålen. Kopplingarna redovisas i bilagan om miljöbedömningar (Bilaga 1). Främst är det Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö och God bebyggd miljö som påverkas medan andra miljökvalitetsmål om luft, mark- och vattenkvalitet och kan påverkas mer indirekt genom tex transporter kopplade till avfallshanteringen och förebyggande av risk för att olyckor inträffar. Även Hav i balans och levande kust och skärgård kan påverkas positivt med åtgärder för minskad nedskräpning och bättre omhändertagande av näringsämnen från avloppsslam Lokala och regionala miljömål Länsstyrelsen i Hallands län beslutade i juni 2012 att avföra tidigare regionala miljömål med anledning av de förändringar som skett i miljömålssystemet. Som regionala miljömål gäller de nationella miljökvalitetsmålen med tillhörande preciseringar som regeringen beslutade i april Kommunala planer och handlingsprogram Planeringsdirektiv med budget Beslutas årligen av kommunfullmäktige. Planeringsdirektivets mål följs upp i delårsrapporter och årsbokslut. Målen kan ändras från ett år till ett annat. Handlingsprogram för hållbar energi (KF ) revidering planeras 2019/2020 Strategi 2A Fossiloberoende transportsystem Viljeyttring: Fordonen i de kommunala förvaltningarna och bolagen ska drivas med förnybara drivmedel, i första hand biogas eller el. Berör transportfordon för avfallshantering. Strategi 3B Öka produktionen av förnybara bränslen Viljeyttring: Öka tillgången på organiskt avfall för biogasproduktion, tex livsmedel och matavfall från hushållen. Avfallsplanen bidrar till att göra matavfall från hushållen och livsmedelsavfall från verksamheter tillgängligt för biogasproduktion. Ekohandlingsprogram (KF ) revidering planeras 2018 Temaområde Sunda boendemiljöer Avfallsmängderna växer i takt med att konsumtionen ökar och ställer stora krav på omhändertagning och behandling. Genom att göra det enkelt för kunden att sortera rätt kan utsorteringsgraden förbättras och farligt avfall och giftiga ämnen hållas skilt från det naturliga kretsloppet. Viljeyttring; 2. Förorenade miljöer ska inte utgöra något hot mot människans hälsa eller miljön. 5. Förebygga uppkomsten av avfall i linje med kommunens avfallsplan. Temaområde Friska vatten Öka andelen kretsloppsanpassade enskilda avlopp för att hushålla med resurser och möjliggöra återföring av näringsämnen. Viljeyttring; 4. Öka andelen kretsloppsanpassade enskilda avlopp för att hushålla med resurser och möjliggöra återföring av näringsämnen

34 Granskningsversion maj Översiktsplan Framtidsplan 2030 (KF Lagakraftvunnen ) Översiktsplanen redovisar kommunens planeringsinriktningar för markanvändningen. En aktualitetsöversyn genomfördes under 2017/2018 och i maj 2018 beslutade kommunfullmäktige att anta beslutar att anta Aktualitetsöversyn av Framtidsplan 2030 Strategisk översiktsplan för Halmstads kommun. Planeringsinriktningen - Hållbar avfallshantering I samband med planläggning av bostadsområden redovisas lämpligt avfallsinsamlingssystem med hänsyn till säkerhet, miljö och arbetsmiljö. Medverka i utveckling och komplettering av lämpliga områden för moderna återbruks- och återvinningscentra. Översiktsplanen beskriver kommunens markbehov för framtida avfallshantering samt anger var förorenad mark på grund av nedlagda deponier finns. 4.4 Ansvar för avfall I det svenska rättssystemet för avfallsområdet regleras ansvarsfrågan. Tre aktörer bär det formella ansvaret för avfallet. Kommunerna; ansvarar för hushållens avfall och därmed jämförligt avfall från verksamheter samt alla typer av avfall från kommunens egna verksamheter, med undantag för avfall som omfattas av producentansvar. Producenterna; ansvarar för sina respektive produkter och dess förpackningar. Övriga verksamhetsutövare, som inte ingår i de två första kategorierna; ansvarar själva för sitt avfall. I Halmstads kommuns avfallsföreskrifter 3-5 förtydligas kommunens ansvar mer ingående. Kommunens ansvar Kommunen ansvarar, i enlighet med 15 kap. 20 MB, för att hushållsavfall samt jämförligt avfall från annan verksamhet inom kommunen återvinns eller bortskaffas. Det är endast kommunen eller den som kommunen anlitar eller givit särskilt medgivande som får transportera hushållsavfallet. Avfallet får inte grävas ner, eldas upp eller på annat sätt slutligt omhändertas av någon annan än kommunen, utan godkännande av kommunen. Ansvariga gentemot kommunen är fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare inom vars fastighet som avfallet uppstår. Kommunen har på samma sätt som andra verksamhetsutövare och fastighetsägare, även ansvar för avfall som uppkommer i den egna verksamheten, t.ex. på reningsverk, i kommunala bostadsbolag, inom teknikförvaltningen, på alla kommunala arbetsplatser och på kommunens skolor och äldreboenden. Nytt från 2017 är att även detta avfall ska finnas med i den kommunala avfallsplanen. Producenternas ansvar Producentansvaret innebär att producenterna har, på uppdrag från regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer, ansvar för avfall som uppkommit från sådana verksamheter som producenterna bedriver, samt för avfall som utgörs av sådana varor eller förpackningar som producenterna tillverkar, fört in i Sverige eller överlåtit. Ansvaret innefattar insamling, bortförsel, återvinning och bortskaffning av avfallet. (15 kap. 12, MB) 19 35

35 Granskningsversion maj Producentansvaret är, enligt Naturvårdsverket (2017), ett styrmedel för att uppnå miljömålen. Tanken är att producenterna skall motiveras ta fram produkter som är mer resurssnåla, lättare att återvinna och inte innehåller miljöfarliga ämnen (Naturvårdsverket, 2017). Det finns för närvarande åtta produktgrupper i Sverige med ett lagstadgat producentansvar: Batterier Bilar Däck Förpackningar Returpapper Elektriska och elektroniska produkter (inkl. glödlampor och viss belysningsarmatur) Läkemedel Vissa radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor Dessutom finns det frivilliga åtaganden, som liknar producentansvaret, för kontorspapper och lantbruksplast. För att uppfylla det lagstadgade kravet har vissa producenter gått ihop och bildat s.k. materialbolag för olika förpackningsslag. Dessa har sedan startat Förpacknings & tidningsinsamlingen (FTI) som har till uppgift att se till att förpackningar och tidningar i Sverige samlas in och återvinns (FTI, u.å.). Andra exempel på branschorganisationer är Svensk Däckåtervinning AB (SDAB) som har till uppgift att organisera insamlingen och återvinningen av alla uttjänta däck samt El-Kretsen sköter insamling- och återvinningssystem för uttjänt elektronik samt batterier Övriga verksamhetsutövare Övriga avfallsproducenter som inte omfattas av det kommunala ansvaret och/eller producentansvaret ansvarar själva för att uppkommet avfall omhändertas och bortforslas i enlighet med gällande lagar och regler (15 kap. 11, MB). 4.5 Avgifter och skatter Avgifter Enligt 27 kap 4-6 MB har kommunen rätt att ta ut avgift för insamling, bortforsling och behandling av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. I enlighet med 2 kap 5 kommunallagen (2017:725) kan kommunen ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som de tillhandahåller. Självkostnadsprincipen, 2 kap 6 kommunallagen (2017:725), skall gälla, vilken reglerar att kommunen kan få täckning för de tjänster eller nyttigheter de tillhandahåller. Halmstads kommuns renhållningsavgift är uppdelad på en fast och en rörlig del. Den fasta avgiften ska bland annat täcka kostnader för mottagning och behandling av hushållens farliga avfall, grovavfall och trädgårdsavfall på kommunens återvinningscentraler. Vidare ska den fasta avgiften täcka kostnader för information, planering och utvecklingsarbete inom avfallsområdet. Den rörliga avgiften ska täcka kostnader för behandling, behållare och hämtning av hushållsavfall vid fastigheten och är differentierad utifrån kärlstorlek, hämtningsfrekvens och tillgänglighet. För att stimulera till ökad återanvändning/återvinning medger lagen också möjligheter att genom renhållningstaxan styra till önskvärt beteende (27 kap 5 MB)

36 Granskningsversion maj Avfallsskatt (deponiskatt) Enligt EU:s strategi och Sveriges miljömål (delmål under God bebyggd miljö och Giftfri miljö) ska deponerad mängd avfall minskas. Avfallsskatten ska enligt 4 lag om skatt på avfall (1999:673) betalas med 500 kr per ton avfall. Vissa typer av avfall är undantagna från kravet på deponiskatt. Det gäller bland annat anläggningar där deponering eller förvaring ske uteslutande av exempelvis jord, grus, lera eller kalksten. Förbränningsskatt Förbränningsskatten på hushållsavfall som användes för produktion av fjärrvärme och el upphörde hösten I november 2017 överlämnade förbränningsskatteutredningen sitt betänkande om beskattning av avfallsförbränning och utsläpp av kväveoxider från energiproduktion (Brännheta skatter! SOU2017:83) till regeringen. 4.6 Tillsyn Kommunens miljönämnd har tillsynsansvaret för all avfallshantering i kommunen oavsett om avfallet hanteras av den enskilde individen, privat verksamhet, producent eller kommunen. För större behandlingsanläggningar, så kallade A-anläggningar, har länsstyrelsen tillsynsansvaret. Länsstyrelsen har även tillsynsansvar för gränsöverskridande transporter. 5 NULÄGESBESKRIVNING 5.1 Kommunen Beskrivning av kommunen Halmstads kommun är en kustkommun i Halland. Kommunen ligger mellan två tillväxtområden för Göteborgs- och Öresundsregionen. Antalet invånare: Halmstads kommuns befolkning förväntas passera invånare i början av ( november 2017) Antalet tätorter: Inom kommunen finns 20 tätorter där Halmstads tätort dominerar med nästan 70 procent av befolkningen. Bostäder: Antalet bostäder i Halmstad är ca (2016). Något fler är bostäder i flerfamiljshus vilket skiljer Halmstad från övriga kommuner i Halland där andelen bostäder i småhus är högre. Näringsliv: Näringslivet inom kommunen domineras av små och medelstora företag. Antalet företag uppgår till drygt (2016). Av dessa har ca 60 procent högst fyra personer anställda. Endast 15 företag har fler än 200 anställda. De branscher som dominerar är offentlig verksamhet, besöksnäring, handel och transport. Antalet gästnätter: uppgår till ca 950 per dag, utslaget på hela året. Lägesbeskrivning: Halmstad är en hamnstad, strategiskt belägen mellan Göteborgs- och Öresundsregionen. Vägarna E6, riksväg 25, riksväg 26 och länsväg 117 går till Halmstad liksom Västkustbanan och HNJ-banan. Halmstad har också en citynära flygplats med flera dagliga förbindelser med Stockholm

37 Granskningsversion maj Halmstads kommuns avfallsorganisation I Halmstads kommun har kommunfullmäktige det övergripande ansvaret för avfallshanteringen i kommunen samt ansvarar för fastställande av taxor och renhållningsordning. Fullmäktige har beslutat att kommunstyrelsen har verksamhetsansvaret för den avfallshantering som kommunen enligt miljöbalken och andra föreskrifter är skyldig att utföra. Den avfallshantering som Halmstads kommun ansvarar för utförs av det helägda kommunala bolaget Halmstads Energi och Miljö AB (HEM). HEM ansvarar för all insamling, transport och behandling av det avfall som faller under det kommunala ansvaret. HEM ansvarar också för erforderlig administration och uppbörd av avgifter. Kommunen utövar sin styrning genom särskilda ägardirektiv. Miljönämnden har ansvaret för tillsyn av all avfallsverksamhet i kommunen, med undantag för de anläggningar som i miljöprövningsförordningen har beteckningen A och med undantag för gränsöverskridande avfallstransporter. Teknik- och fritidsnämnden ansvarar för offentliga papperskorgar, hundlatriner och uppstädning av illegala upplag inom planlagt område Avfallsmängder och flöden Hushållsavfallsmängder I denna bilaga redovisas vilka mängder av hushållsavfall som samlades in 2016 och hur dessa har behandlats. Mängden insamlat hushållsavfall presenteras i tabell 1. Typ av avfall Mat- och restavfall Grovavfall inkl. trädgårdsavfall Farligt avfall och elektronik Förpackningar och returpapper Totalt Kg/person Ton Tabell 1 Mängd insamlat hushållsavfall för 2016 fördelat på typ av avfall. Mängderna visas i kg avfall per person samt total mängd avfall. Fördelningen på olika avfallsslag av Halmstads kommuns hushållsavfall inklusive förpackningar och returpapper presenteras i figur 2. Hushållsavfall 2016 [%] 4% 12% 42% 42% Mat och restavfall Grovavfall inkl. trädgårdsavfall Farligt avfall och elektronik Figur 2 Fördelningen av hushållsavfall inklusive förpackningar och returpapper för Halmstads kommun Förpackningar och returpapper* * Faller under producentansvar. Utöver avfallsslagen som redovisas i diagrammet ovan inkluderas i begreppet hushållsavfall vissa typer av slam, exempelvis från enskilda avloppsanläggningar eller fettavskiljare. Det har dock inte gått att sammanställa statistik gällande slam för

38 Granskningsversion maj Den största delen av hushållsavfallet kommer från invånarnas mat- och restavfall. Under 2016 fanns ingen utsortering av matavfallet, som då slängdes tillsammans med restavfallet. Enligt plockanalyser gjorda 2016 stod matavfall för 28 procent av mat- och restavfallet. Figur 2 visar även att grovavfall inkl. trädgårdsavfall står för en stor del av hushållsavfallet, 42 procent. Förpackningar och returpapper står för drygt 12 procent av hushållsavfallet och farligt avfall och elektronik står för 4 procent. Grovavfall inkl. trädgårdsavfall samlas in på ÅVC:erna och en andel av den insamlade mängden 2016 bedöms komma från olika verksamheter som inte innefattas av det kommunala avfallsansvaret. Grovavfall inkl. trädgårdsavfall inkluderas därför inte i de mål Halmstad kommun satt upp i avfallsplanen. Nedan i figur 3 presenteras Halmstads kommuns hushållsavfall för 2016 exklusive slam, grovavfall och trädgårdsavfall. När grovavfall inkl. trädgårdsavfall är exkluderade från hushållsavfallet uppgår mat- och restavfallet till 73 procent av totalen. Förpackningar och returpapper står för 20 procent samtidigt som farligt avfall och elektronik står för 7 procent. Hushållsavfall exkl. grovavfall inkl. trädgårdsavfall 2016 [%] 7% 20% 73% Mat och restavfall Farligt avfall och elektronik Förpackningar och returpapper* Figur 3 Fördelningen av hushållsavfall inklusive förpackningar och returpapper exklusive grovavfall inkl. trädgårdsavfall för Halmstads kommun * Faller under producentansvar. Plockanalyser På beställning av Halmstads kommun sker det kontinuerligt plockanalyser av mat- och restavfall. Plockanalysen baseras på ett urval av hushåll bosatta inom fyra områden i Halmstads kommun, varav två är villaområden och två är områden med flerfamiljshus varav ett använder sopsug. Plockanalys är när avfallet i soppåsen gås igenom och de olika ingående avfallsfraktionerna vägs. Plockanalys Halmstad våren 2017 Matavfall Trädgårdsavfall 0% 0% 3% 27% 36% 29% 5% Förpackningar och returpapper* Inert material Farligt avfall El & elektronik* Figur 4 Fördelningen av innehållet i det insamlade restavfallet för en genomsnittlig invånare i Halmstads kommun våren 2017, innan utsortering av matavfall startades. Övrigt brännbart *Faller under producentansvar. Nästan en tredjedel av restavfallet består av övrigt brännbart, 27 procent. Av dessa 27 procent övrigt brännbart står textil för knappt 1 procent. Störst del av felsorterat avfall står tidningar och förpackningar för med 36 procent. 20 procent av restavfallet består av matavfall. I restavfallet återfinns 23 39

39 Granskningsversion maj även 5 procent trädgårdsavfall och 3 procent inert material. Restavfallet innehåller även en mindre mängd el- och elektronikavfall (<1%) samt farligt avfall (<1%). Under sommaren 2017 införde kommunen utsortering av matavfall från restavfallet. Fördelningen av innehållet i det insamlade restavfallet för en genomsnittlig invånare i Halmstads kommun, efter att utsortering av matavfall nyligen införts, presenteras i figur 5. Plockanalys Halmstad hösten 2017 Matavfall 1% 0% 4% 28% 36% 20% 11% Trädgårdsavfall Förpackningar och returpapper* Inert material Farligt avfall El & elektronik* Figur 5 Fördelningen av innehållet i det insamlade restavfallet för en genomsnittlig invånare i Halmstads kommun hösten *Faller under producentansvar. Nästan en tredjedel av restavfallet består av övrigt brännbart, 28 procent. Av dessa 28 procent övrigt brännbart står textil för knappt 1 procent. Störst del av felsorterat avfall står tidningar och förpackningar för med 36 procent. Trots utsortering av matavfall återfinns 20 procent i påsen för det det brännbara restavfallet. Där återfinns även 11 procent trädgårdsavfall och 4 procent inert material. Soppåsen innehåller även en mindre mängd el- och elektronikavfall (1%) samt farligt avfall (<1%). Även påsarna med matavfall har plockanalyserats och resultatet för en genomsnittlig invånare i Halmstads kommun visas i Figur 6. 1% 1% 2% 1% Plockanalys matavfall hösten % Bioavfall Papper och kartong* Plast* Figur 6 Fördelningen av innehållet i det insamlade matavfallet för en genomsnittlig invånare i Halmstads kommun hösten Metall* *Faller under producentansvar. Den första plockanalysen som genomfördes efter att utsorteringen av matavfall hade införts visade att 97 procent av avfallet är rätt sorterat. Däremot är 2 procent av dessa onödigt matavfall i form av exempelvis oöppnade förpackningar med mat. Papper och kartong, plast samt övrigt avfall skall inte slängas ihop med matavfallet. Dessa står för 1 procent vardera. Metall, glas och inert material står för 0,1 procent vardera och farligt avfall står för 0,04 procent av felsorterat avfall. Behandling av hushållsavfallet Hushållsavfallet som uppstår i Halmstads kommun kan hanteras på flera olika sätt och utgår från avfallstrappan (se figur 7), så som, återanvändning, materialåtervinning, biologisk behandling, energiåtervinning, deponering samt destruktion. Det finns ingen statistik tillgänglig när det kommer till återvinning av hushållsavfall. Destruktion används framförallt när det kommer till farligt avfall och 24 40

40 Granskningsversion maj innebär att avfallet görs oskadligt, vilket kan ske med alla av de tidigare nämnda hanteringsmetoderna. Uppgifter om hur destruktion av farligt avfall fördelar sig på de olika behandlingsmetoderna har inte gått att få tillgång till. Behandlingssätt av avfall 10% 1% 4% Materialåtervinning 22% Energiåtervinning Biologisk behandling 63% Deponering Destruktion Figur 7 Fördelning av behandlingssätt gällande hushållsavfall, exklusive slam, inklusive förpackningar och returpapper. Figur 7 visar att den största delen om 63 procent av Halmstads kommuns insamlade avfall förbränns med energiåtervinning. 22 procent av avfallet materialåtervinns. Av det insamlade avfallet går 10 procent till biologiskt behandling, 4 procent genomgår destruktion och 1 procent deponeras. Halmstads kommun har för avsikt att öka andelen som går till biologisk behandling i framtiden. Vid energiåtervinning skapas ytterligare avfall i form av aska, vilket uppgick till 0,35 ton/person procent av askan är så kallad bottenaska från vilken tungmetaller sorteras ut för återvinning. Resterande blir slaggrus vilket kan användas för exempelvis anläggningsarbeten samt sluttäckning av deponi. De kvarvarande 9 procenten, flygaska, är klassat som farligt avfall och skickas för deponering i Norge. 5.2 Avfallshantering och anläggningar Kommunens insamlingssystem bygger på en kombination av avlämning och hämtning av avfall. Systemet bygger också på att avfallslämnaren källsorterar uppkommet avfall. I begreppet källsortering inräknas alla förekommande avfallsslag som utsorteras från avfallet och lämnas separat. Detta avfall lämnas av hushållen på återvinningscentraler, återvinningsstationer eller genom fastighetsnära insamling i anslutning till bostaden. Kravet på källsortering och hur detta ska tillämpas regleras i kommunens avfallsföreskrifter. Det resterande avfallet (det brännbara restavfallet) samt utsorterat matavfall hämtas vid fastighetsgränsen eller vid en av renhållaren anvisad plats. Halmstads kommun har valt att förbränna restavfallet och ur värmeöverskottet utvinna energi fjärrvärme, fjärrkyla och el. Av det utsorterade matavfallet blir det biogas och gödsel. Fastighetsinnehavare kan också beställa tjänsten Trädgårdsrundan som innebär att trädgårdsavfallet hämtas vid fastigheten. Anläggningar De anläggningar som finns idag och som drivs av HEM i kommunal regi är: Återvinningscentralerna Villmanstrand, Flygstaden, Getinge, Oskarström och Simlångsdalen. Kristineheds miljöanläggning (krossning och balning, optisk sorteringsanläggning, energiåtervinning) 25 41

41 Granskningsversion maj Skedala deponi som tar emot deponiavfall från återvinningscentralerna, gips från Kristineheds miljöanläggning samt förorenad jord från marksaneringar som ombesörjs av Halmstads kommun. På Kristineheds miljöanläggning sker idag bland annat behandling av avfall i form av krossning och balning samt lagring. Denna del av verksamheten kommer att upphöra under Anläggningen för energiåtervinning tar emot brännbart avfall även från hushåll och verksamheter utanför Halmstad. Hushållsavfall från Halmstads kommun utgör cirka 14 procent av det avfall som behandlas i anläggningen. Utsortering av matavfall och optisk sorteringsanläggning Sedan juni 2017 kan hushållen i Halmstad sortera ut sitt matavfall och lägga det i en grön påse. Påsen slängs sedan i samma kärl, sopnedkast eller behållare som de andra hushållssoporna och sorteras därefter ut i en optisk sorteringsanläggning. När matavfallet är utsorterat hamnar det i en annan process där påsarna öppnas och innehållet mals ner till en slurry som sedan ska bli biogas och gödsel. Under den första tiden som anläggningen har varit i drift har det varit vissa intrimningsproblem både med den optiska sorteringen och med tillverkningen av slurry. Nu fungerar själva utsorteringen av påsarna och fram till dess att problemet med tillverkningen av slurry är löst så skickas matavfallspåsarna till Borås Energi och Miljö som har en liknande anläggning Avfall som kommunen ansvar för Kommunens ansvar är i huvudsak reglerat av miljöbalken 15 kapitlet och kommunens avfallsföreskrifter. Ansvaret omfattar transport och behandling av hushållsavfall från enskilda hushåll och avfall som kan jämföras med hushållsavfall från verksamheter och näringsliv. Ansvaret gäller inte avfall som omfattas av producentansvar. Kommunen har även ansvar för att tömma slamavskiljare, fettavskiljare och slutna tankar där innehållet klassas som hushållsavfall. Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall Invånare i en kommun är skyldiga att sortera sitt avfall enligt gällande lagstiftning samt kommunens renhållningsföreskrifter. Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall under kommunalt ansvar samlas in av HEM eller körs av hushållen själva till någon av återvinningscentralerna i kommunen. Kommunalt verksamhetsavfall Avfall som kan jämföras med hushållsavfall faller på Halmstad kommuns ansvar, medan annat avfall som en verksamhet ger upphov till faller på verksamhetens ansvar. Verksamheten som har gett upphov till avfallet ansvarar för att avfallet transporteras och tas om hand på rätt sätt. Verksamhetsutövare är även skyldiga att känna till gällande lagar och hur farligt avfallet är. Avfall i en verksamhet som omfattas av producentansvar ska dock sorteras på samma sätt som hushållens producentansvarsavfall. Avfall från hamnar Oljeavfall, toalettavfall, fast avfall och rester av andra skadliga ämnen från fartyg i hamn ansvarar kommunen för enligt 23 Avfallsförordningen (2011:927). Den som är innehavare av en hamn ska lämna uppgifter om behovet av avfallshantering till kommunen Avfall som kommunen inte ansvarar för Avfall med producentansvar Det finns ett lagstiftat ansvar för producenter som i huvudsak regleras av miljöbalken, 15kap, 12. Detta innebär att företag som tillverkar produkter som omfattas av producentansvar även är skyldiga att insamla, materialåtervinna och/eller energiutnyttja det avfall som uppstår då produkten kasseras

42 Granskningsversion maj Alla produkter omfattas inte av förordningen om producentansvar. Vilka produkter som omfattas framgår i stycket om Producenternas ansvar i kapitel 4.4 Ansvar för avfall Behandlingsanläggningar Det finns flera anläggningar i Halmstads kommun som är av stor betydelse för avfallshanteringen från en större region. Exempel på dessa är Stena Recycling AB samt Ragn-Sells AB. Flera av dessa anläggningar är koncentrerade till Fyllingeområdet. I Bilaga Behandlingsanläggningar i Halmstads kommun redovisas ett urval av de anläggningar inom Halmstads kommun som hanterar avfall samt vilken typ av avfall de hanterar. Uppgifterna avser år Nedskräpning Kommunerna ansvarar för renhållning på gator, torg, parker och andra allmänna platser inom detaljplanelagt område som kommunen är huvudman för. Kommunen är även skyldig att städa på andra platser utomhus där allmänheten har tillträde enligt allemansrätten, till exempel i skog och på stränder. Kommunens ansvar omfattar även avfall som flutit iland på stränderna. 5.4 Nedlagda deponier I samverkan med Länsstyrelsen i Halland lät Halmstads kommun genomföra en inventering av nedlagda deponier under Inventeringen genomfördes med MIFO-metodiken (Metodik för inventering av förorenade områden) och omfattade dels en riskbedömning och dels en prioriteringsgrund för eventuella åtgärdsbehov. Riskklass 1 och 2 kräver ytterligare utredning av behov av eventuella åtgärder för att inte utgöra risk för människa eller miljö. Senast 2050 ska nedlagda deponier i klass 1 och 2 vara åtgärdade. Riskklass 3 och 4 kräver i nuläget inga ytterligare åtgärder mer än att de är identifierade och tas hänsyn till vid eventuell exploatering. Alla identifierade nedlagda deponier finns tillgänglig i kommunens digitala kartdatabas. Totalt inventerades 43 deponier. Av dessa är kommunen huvudman för 32 stycken, varav 18 anses ha en hög riskklass. En av de nedlagda deponierna ligger i ett tätbebyggt område vid Gustavsfält, har fått den högsta riskklassen. Fördjupade utredningar har gjorts och en åtgärdsplan håller på att tas fram. Till 2025 ska ytterligare minst två deponier med riskklass tre utretts grundligare och åtgärdats. En förteckning över alla inventerade deponier finns i Bilaga 4. Riskklassning av nedlagda deponier i Halmstad Figur 8 Fördelning av riskklasser vid MIFOinventering av nedlagda deponier i Halmstad 2014/

43 Granskningsversion maj UPPFÖLJNING AV AVFALLSPLAN 2013 Fyra av tolv mål har uppnåtts, men flera av målen är möjliga att nå. Av 34 åtgärder kopplade till målen är det endast sex som inte nås. Stora avfallsmängder, utsorteringsgraden och nedskräpningen ser ut att vara de största utmaningarna. Figur 9 och 10 Uppföljning i av mål respektive åtgärder i avfallsplan Hushållsavfallet har minskat perioden Däremot är det ingen förbättring när det gäller utsorteringsgraden, den ligger fortfarande under 60 procent och plockstudier visar att avfallet i soppåsarna från hushållen till stor del består av förpackningsmaterial och matavfall. Det finns även en viss mängd farligt avfall i soppåsarna. Insamlad mängd farligt avfall på återvinningscentralerna har ökade något under perioden Efter det att inpasseringssystemet infördes 1 januari 2016 har det minskat markant. Vilket sannolikt är en följd av att verksamhetsutövare valt andra lösningar. Insamlingen av matavfall från hushållen blev försenad, men infördes 1 juni I samband med det genomförde HEM flera informationsinsatser. Mottagning av livsmedelsavfall för biogasproduktion från verksamheter påbörjades Återföring av fosfor i avloppsvattnet till åkermark har uppnåtts med stor marginal men system för återföring av andra näringsämnen har inte tagits fram. HEM har utvecklat kontroll och säkerhet vid Kristinehedsanläggningen som nu också kan ta omhand utsorterat matavfall från hushåll och verksamheter. Området vid Kistinge har planlagts så det kan inrymma en effektiv och säker hantering av olika avfallsfraktioner. Det sker en samverkan inom främst recycling-branschen i Halland, och där finns ytterligare möjligheter att vidareutveckla avfalls- och materialåtervinning. Hämtställen som inte uppfyller krav på säkerhet, miljö och arbetsmiljö håller på att åtgärdas men behöver kontinuerligt utvecklas. Målet om att minska nedskräpning i offentlig miljö har inte kunnat mätas men inget tyder på att nedskräpningen har minskat och målet är inte uppfyllt. I samverkan med länsstyrelsen har Halmstad färdigställt en MIFO-inventering av nedlagda deponier. Arbete med åtgärdsplaner för 23 deponier med hög riskklass är påbörjad. Uppföljningen redovisas i bilaga

44 Granskningsversion maj MILJÖBEDÖMNING Sammantaget bedöms avfallsplanens genomförande inte medföra betydande miljöpåverkan. Varken naturområden eller andra områden riskerar att påverkas på sätt så negativa miljöeffekter kan uppstå till en följd av avfallsplanens genomförande. Istället bidrar ett genomförande av mål och åtgärder till att avhjälpa miljöproblem. En genomlysning av miljökonsekvenser för avfallsplanens genomförande kopplat till de nationella miljökvalitetsmålen, etappmålen och avfallshierarkin har gjorts och planens mål och åtgärder bidrar positivt till dessa. Vid ett muntligt samråd med Länsstyrelsen i Hallands län den 20 november 2017 framkom att länsstyrelsen delar samhällsbyggnadskontorets bedömning att avfallsplanen inte ska anses medföra betydande miljöpåverkan. Det finns därför inte några formella krav på omfattningen av miljökonsekvensbeskrivningen. När tidigare avfallsplan i Renhållningsordning för Halmstads kommun 2013 togs fram bedömdes den kunna leda till betydande miljöpåverkan och innehåller därför en mer formell miljökonsekvensbeskrivning. Ställningstagandet grundades i att den innehöll mål som påverkade utvecklingen av tillståndspliktiga verksamheter, vilka i sig utgör betydande miljöpåverkan. I bilaga 1 finns en utförlig redovisning av miljökonsekvenserna för vart och ett av de sju områdena som beskrivs i kapitel 2. Utdrag från miljöbedömningen i Bilaga 1 Vid framtagningen av avfallsplanen från 2013 fanns bland annat mål om utsortering av matavfall som krävde en ny anläggning som i sig kräver en miljöprövning, samt utveckling av Kistingeområdet för bland annat deponering som krävde en ny detaljplan. Merparten av avfallsplanens nya mål utgör en fortsättning på den riktning som stakats ut i nu gällande avfallsplan och innebär att utsorteringsgraden ska öka, mer avfall ska behandlas med biogasproduktion med mera, men innebär inte att nya förutsättningar anges för de verksamheter som ska hantera avfallen. Planen har genomgående positiva miljöeffekter genom minskningen av mängden avfall, ökad resurshushållning genom materialåtervinning, minskad nedskräpning etcetera. Den främjar en hållbar utveckling och ökar möjligheterna att följa lagstiftningen, då det är krav på resurshushållning och att följa avfallshierarkin i MB och avfallsförordningen, som ligger till grund för mål och åtgärder i planen. Planen medför inte i sig miljöproblem, men kan bidra till att avhjälpa miljöproblem, som till exempel nedskräpning och spridning av giftiga ämnen. Områden kommer inte att påverkas på ett sådant sätt att negativa miljöeffekter uppstår. Planen medför inte i sig miljöeffekter som behöver avhjälpas. Planen påverkar ej naturområden negativt. Åtgärden för minskad nedskräpning kan ha en positiv effekt generellt på naturområden och stränder. Planen i sig kan inte ses medföra några miljöproblem utan istället avser den att ge positiva miljöeffekter. När planens åtgärder omsätts i praktiska handlingar ska dock alltid en bedömning göras, så att det sätt som väljs för genomförandet inte har negativa miljöeffekter som inte tidigare förutsetts. Sammantaget bedöms den nya avfallsplanens genomförande inte medföra betydande miljöpåverkan

45 Granskningsversion maj SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING Enligt miljöbalken (15 kap 13 ) ska kommunen på lämpligt sätt och i skälig omfattning samråda med fastighetsinnehavare och myndigheter när ett förslag till renhållningsordning upprättas. Vidare ska renhållningsordningen ställas ut för granskning av allmänheten under minst fyra veckor innan förslaget fastställs av fullmäktige. Arbetet med förslag till renhållningsordning för Halmstads kommun har tagits fram av två arbetsgrupper en för avfallsplanen och en för avfallsföreskrifterna. Tjänstepersoner från Halmstads Energi och Miljö AB, samhällsbyggnadskontoret, stadskontoret, miljöförvaltningen, teknik- och fritidsförvaltningen och Laholmsbuktens VA har deltagit i arbetet. Konsultstöd har använts för sammanställning av statistik, definitioner, miljöbedömningen, bilagan om behandlingsanläggningar samt revidering av avfallsföreskrifterna. Samråd Muntligt samråd kring omfattning och innehåll av avfallsplanens miljöbedömning genomfördes med länsstyrelsen i Hallands län den 20 december Ett brett samråd genomfördes under sju veckor Ett öppet informationsmöte genomfördes i februari. Tjugofyra yttranden kom in under samrådet, femton från kommunala nämnder och bolag, tre från grannkommuner samt Varbergs och Falkenbergs kommuners gemensamma vatten och avfallsbolag, VIVAB, Högskolan i Halmstad, Fastighetsägarna i Halmstad och Halmstads naturskyddsförening. Två privatpersoner lämnade också synpunkter på förslaget. Dokumentet skickades också på internremiss till avdelningar på kommunledningsförvaltningen. Avdelningen för ekonomi och styrning, planavdelningen och strategi och utredningsavdelningen kommenterade förslaget. Utställning Med underlag från synpunkter som inkom under samrådet har förslag till avfallsplan och föreskrifter bearbetats och det nya förslaget ställs ut för granskning efter beslut i kommunstyrelsen i juni. Utställningen sträcker sig till och med september

46 Förslag till renhållningsordning för Halmstads kommun 2019 Del 1 Avfallsplan - bilagor 1. Miljöbedömning 2. Uppföljning av mål och åtgärder i avfallsplan Behandlingsanläggningar 4. Nedlagda deponier lista från MIFO-inventering Granskningsversion maj

47 Granskningsversion maj 2018 BILAGA 1 1. Miljo bedo mning Innehåll Sammanfattning... 1 Bakgrund och syfte... 2 Bedömningsgrunder för miljöpåverkan... 7 Avfallsplanens miljöpåverkan Förebygga uppkomsten av avfall Öka utsorteringsgraden av avfallet Minska inslaget av farligt avfall i kretsloppet Öka återföring av näringsämnen från organiskt avfall Förbättra förutsättningarna för en resurseffektiv avfallshantering med hänsyn till säkerhet, miljö och arbetsmiljö Minska nedskräpning i samhället Minska risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda avfalls-deponier Underlag Sammanfattning Sammantaget bedöms avfallsplanens genomförande inte medföra betydande miljöpåverkan. Varken naturområden eller andra områden riskerar att påverkas så negativa miljöeffekter kan uppstå till en följd av avfallsplanens genomförande. Istället bidrar ett genomförande av mål och åtgärder till att avhjälpa miljöproblem. En genomlysning av miljökonsekvenser för avfallsplanens genomförande kopplat till de nationella miljökvalitetsmålen, etappmålen och avfallshierarkin har gjorts och planens mål och åtgärder bidrar positivt till dessa. Det finns därför inte några formella krav på omfattningen av miljökonsekvensbeskrivningen. När tidigare avfallsplan i Renhållningsordning för Halmstads kommun 2013 togs fram bedömdes den kunna leda till betydande miljöpåverkan och innehåller därför en mer formell miljökonsekvensbeskrivning. Ställningstagandet grundades i att den innehöll mål som påverkade utvecklingen av tillståndspliktiga verksamheter, vilka i sig utgör betydande miljöpåverkan. 1 49

48 Granskningsversion maj 2018 BILAGA 1 Bakgrund och syfte Den gamla avfallsplanen Renhållningsordning för Halmstads kommun Avfallsplan, bedömdes vid framtagande ha betydande miljöpåverkan, vilket främst kan kopplas till att den innehöll mål som påverkade utvecklingen av tillståndspliktiga verksamheter, vilka i sig utgör betydande miljöpåverkan. För Avfallsplan 2013 togs därför en miljökonsekvensbeskrivning fram. En bedömning har gjorts, se nedan, att den nya planen inte medför betydande miljöpåverkan, varför det inte finns formella krav på omfattningen av miljökonsekvensbeskrivningen. Ambitionen är dock att även i denna plan beskriva miljökonsekvenser samt på vilket sätt planen bidrar till uppfyllelsen av de nationella miljökvalitetsmålen och etappmålen samt medför att avfallet hanteras enligt avfallshierarkin, vilket är de grundläggande mål och strategier som en avfallsplanen ska utgå från. Bedömning av betydande miljöpåverkan En ny miljöbedömningsförordning, med regler för hur miljöbedömning av bland annat planer och program ska gå till, trädde i kraft vid årsskiftet 2017/2018. Efter samråd med länsstyrelsen, som hölls den 20 december 2017, har konstaterats att den gamla lagstiftningen ska gälla för avfallsplanen, då handläggningen av denna påbörjades före årsskiftet. Skillnaderna mellan den gamla och den nya lagsstiftningen bedöms inte vara så stora att de har betydelse för resultatet av bedömningen av betydande miljöpåverkan. Referenser i detta samrådsunderlag görs till både den gamla lagstiftningen (Miljöbalken kap 6 samt Förordningen om MKB (SFS1998:905), samt till den nya i kursiv stil (SFS 2017:955, SFS2 017:966). Vid ändringar eller upprättande av planer och program som kan anses medföra betydande miljöpåverkan ska en miljöbedömning genomföras, MB 6:11 (MB 6:3 ). Kommunen som upprättar planen ska i ärendet redovisa sin bedömning av om planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan (Förordning om MKB 6 ). Enligt den nya versionen av kap 6 i MB ska kommunen i ett särskilt beslut avgöra om genomförandet av planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan (MB 6 kap. 5-7 ). I förordningen om MKB finns kriterier som med automatik medför att planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Dessa rör påverkan på vissa tillståndspliktiga verksamheter samt på vissa skyddade naturområden (Förordning om MKB 4 ). (Motsvaras av Miljöbedömningsförordning 2. 5 i nya miljöbedömningsförordningen utgör en ytterligare utveckling av vad som ska beaktas och den har även legat till grund för nedanstående slutsatser). Vid framtagningen av avfallsplanen från 2013 fanns bland annat mål om utsortering av matavfall som krävde en ny anläggning som i sig kräver en miljöprövning, samt utveckling av Kistingeområdet för bland annat deponering som krävde en ny detaljplan. Merparten av avfallsplanens nya mål utgör en fortsättning på den riktning som stakats ut i nu gällande avfallsplan och innebär att utsorteringsgraden ska öka, mer avfall ska behandlas med biogasproduktion med mera, men innebär inte att nya förutsättningar anges för de verksamheter som ska hantera avfallen. Planen har genomgående positiva miljöeffekter genom minskningen av mängden avfall, ökad resurshushållning genom materialåtervinning, minskad nedskräpning etcetera. Den främjar en hållbar utveckling och ökar möjligheterna att följa lagstiftningen, då det är krav på resurshushållning och att följa avfallshierarkin i MB och avfallsförordningen, som ligger till grund för mål och åtgärder i planen. Planen medför inte i sig miljöproblem, men kan bidra till att avhjälpa miljöproblem, som till exempel nedskräpning och spridning av giftiga ämnen. Områden kommer inte att påverkas på ett sådant sätt att negativa miljöeffekter uppstår. Planen medför inte i sig miljöeffekter som behöver avhjälpas. Planen påverkar ej naturområden negativt. Åtgärden för minskad nedskräpning kan ha en positiv effekt generellt på naturområden och stränder. Planen i sig kan inte ses medföra några miljöproblem utan 2 50

49 Granskningsversion maj 2018 BILAGA 1 istället avser den att ge positiva miljöeffekter. När planens åtgärder omsätts i praktiska handlingar ska dock alltid en bedömning göras, så att det sätt som väljs för genomförandet inte har negativa miljöeffekter som inte tidigare förutsetts. Sammantaget bedöms den nya avfallsplanens genomförande inte medföra betydande miljöpåverkan. Muntligt samråd kring omfattning och innehåll av miljöbedömningen av avfallsplanen genomfördes med Länsstyrelsen i Hallands län den 20 december Vid detta framkom att länsstyrelsen delar kommunens uppfattning att avfallsplanen inte ska anses medföra betydande miljöpåverkan. Avfallsplanens koppling till nationella målsättningar De nationella miljömålen, etappmål med mera beskrivs närmare i avsnitt 4.2 i avfallsplanen. Här ges en kort beskrivning som underlag för redovisnings av planens koppling till målen. Av Sveriges 16 miljökvalitetsmål är det några som i högre utsträckning berör hanteringen av avfall. Avfall är en del av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Åtgärder inom avfallsområdet påverkar även möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan och Ett rikt odlingslandskap samt bidrar även till att nå vissa delar av generationsmålet: "Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser." För Halmstad, som kuststad, är även miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust av betydelse kopplat till nedskräpning vid stränder och till hur avfall hanteras i hamnar. Det finns två etappmål för avfallsområdet: Ökad resurshushållning i livsmedelskedjan, där insatser ska vidtas så att resurshushållningen i livsmedelskedjan ökar genom att minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 procent behandlas så att även energi tas tillvara senast Detta bedöms på nationell nivå ej uppnås inom utsatt tid. Ökad resurshushållning i byggsektorn, där insatser ska vidtas så att förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall är minst 70 viktprocent senast år Målet uppnås nationellt sannolikt redan idag, men är svårt att mäta på ett tillförlitligt sätt. Naturvårdsverket har även tagit fram ett avfallsförebyggande program, där fokusområden utgörs av mat, textil, elektronik och byggande och rivning. En ny nationell avfallsplan samt avfallsförebyggande program, som ska gälla , är under utarbetande av Naturvårdsverket. I tabellen sammanfattas hur målen i avfallsplanen är kopplade till ovan redovisade nationella mål och strategier. 3 51

50 Granskningsversion maj 2018 BILAGA 1 Prioriterat område Miljökvalitetsmål Etappmål Avfallsförebyggande programmet Avfallshierarkin Kommentarer 1. Förebygga uppkomsten av avfall 2. Öka utsorteringsgraden av hushållsavfallet 3. Minska inslaget av farligt avfall i kretsloppet 4. Öka återföring av näringsämnen från organiskt avfall Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Hav i balans samt levande kust Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Matavfall Byggavfall Mat, Textil, Elektronik, Byggande och rivning + (+) (+) (+) Förbättra förutsättningarna för en resurseffektiv avfallshantering med hänsyn till säkerhet, miljö och arbetsmiljö Minska nedskräpning i samhället Minska risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda avfallsdeponier Minskade avfallsmängder sparar resurser både i tillverkning och avfallshanteringsledet och minskar miljöbelastningen. Vid återanvändning bör beaktas att vissa produkter med farliga ämnen eller stor miljöbelastning bör tas ur kretsloppet. Ökad utsortering främjar återvinning som sparar resurser både i tillverkning och avfallshanteringsledet och minskar miljöbelastningen. Vid återvinning måste farliga ämnen i produkter tas om hand. Om det farliga avfallet tas om hand minskar spridningen av giftiga ämnen i miljön, haven och i odlingslandskapet. Återföring av näringsämnen sparar resurser. Strävan efter rena fraktioner fria från tungmetaller och miljögifter är viktigt vid återföring av näringsämnen. God planering och samverkan för avfallshantering förbättrar förutsättningarna för uppfyllelsen av övriga mål i avfallsplanen. Avfallstransporter med låga utsläpp och bullernivåer bidrar till lägre klimatpåverkan, giftfri miljö och god bebyggd miljö. Minskad nedskräpning ger renare stränder och hav och en bättre miljö i staden och i odlingsområden. Spridning av giftiga ämnen med avfallet minskar. Riskreducerande åtgärder kan minska spridningen av metangas, miljögifter och näringsläckage. Förklaring till tabellen: + målen i avfallsplanen bidrar positivt till att uppfylla målet/inriktningen (+) målen i avfallsplanen bidrar positivt till att uppfylla målet/inriktningen under förutsättning att hänsyn tas till att giftiga ämnen/miljöskadliga produkter ska tas ur kretsloppet Förutom de miljökvalitetsmål som redovisas ovan påverkas flera av de övriga miljökvalitetsmålen i viss utsträckning av avfallsplanens mål. T.ex. så innefattar målområde 5 mål som syftar till att avfallstransporter ska ha låga partikelutsläpp, vilket bidrar till att uppfylla målet om frisk luft. Nedlagda deponier kan ha ett högt utläckage av kväve i vatten och åtgärder som minskar detta kan bidra till minskad övergödning. Åtgärder mot förorening i grundvatten från nedlagda deponier kan även ha positiv effekt på målet om grundvatten av god kvalitet. 4 52

51 Granskningsversion maj 2018 BILAGA 1 Riksdagens definition av miljökvalitetsmålen som är kopplade till avfallsplanens målområden De nationella miljökvalitetsmålen beslutades av riksdagen redan Här redovisas de mål och delmål som har kopplingar till avfallsplanens mål och åtgärder. Begränsad klimatpåverkan "Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås." Frisk luft "Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas." Giftfri miljö "Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna." Ingen övergödning "Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten." Grundvatten av god kvalitet "Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag." Hav i balans och levande kust och skärgård "Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar." Ett rikt jordbrukslandskap "Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks." God bebyggd miljö "Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas." 5 53

52 Granskningsversion maj 2018 BILAGA 1 Definition av FNs globala hållbarhetsmål (Agenda 2030) som är kopplade till avfallsplanens målområden Hösten 2015 antog FN:s generalförsamling en resolution för Agenda 2030: Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling. Agendan innebär att alla 193 medlemsländer har förbundit sig att arbeta för att uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld till år Agendan inkluderar 17 mål för en hållbar utveckling globalt samt 169 delmål. Här redovisas de mål och delmål som har kopplingar till avfallsplanens mål och åtgärder. Mål 2 Ingen hunger Avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad nutrition samt främja ett hållbart jordbruk. Delmål 2.4 Senast 2030 uppnå hållbara system för livsmedelsproduktion samt införa motståndskraftiga jordbruksmetoder som ökar produktiviteten och produktionen, som bidrar till att upprätthålla ekosystemen, som stärker förmågan till anpassning till klimatförändringar, extrema väderförhållanden, torka, översvämning och andra katastrofer och som successivt förbättrar mark- och jordkvaliteten. Mål 3 Hälsa och välbefinnande Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar. Delmål 3.9 Till 2030 väsentligt minska antalet döds- och sjukdomsavfall till följd av skadliga kemikalier samt föroreningar och kontamineringar av luft, vatten och mark. Mål 6 Rent vatten och sanitet Säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla. Delmål 6.3 Till 2030 förbättra vattenkvaliteten genom att minska föroreningar, stoppa dumping och minimera utsläpp av farliga kemikalier och material, halvera andelen obehandlat avloppsvatten och väsentligt öka återvinningen och en säker återanvändning globalt. Mål 7 Hållbar energi för alla Säkerställa tillgång till ekonomiskt överkomlig, tillförlitlig, hållbar och modern energi för alla Delmål 7.2 Till 2030 väsentligen öka andelen förnybar energi i den globala energimixen. Mål 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla. Delmål 8.4 Fram till 2030 successivt förbättra den globala resurseffektiviteten i konsumtionen och produktionen samt sträva efter att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring, i enlighet med det tioåriga ramverket för hållbar konsumtion och produktion, med de utvecklade länderna i täten. Delmål 8.8 Skydda arbetstagarnas rättigheter och främja en trygg och säker arbetsmiljö för alla arbetstagare, inklusive arbetskraftsinvandrare, i synnerhet kvinnliga migranter, och människor i otrygga anställningar. Mål 11 Hållbara städer och samhällen Göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara. Delmål 11.6 Till 2030 minska städernas negativa miljöpåverkan per person, bland annat genom att ägna särskild uppmärksamhet åt luftkvalitet samt hantering av kommunalt och annat avfall. Delmål 11.7 Senast 2030 tillhandahålla universell tillgång till säkra, inkluderande och tillgängliga grönområden och offentliga platser, i synnerhet för kvinnor och barn, äldre personer och personer med funktionsnedsättning. 6 54

53 Granskningsversion maj 2018 BILAGA 1 Mål 12 Hållbar konsumtion och produktion Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Delmål 12.2 Senast 2030 uppnå en hållbar förvaltning och ett effektivt nyttjande av naturresurser. Delmål 12.3 Till 2030, halvera det globala matsvinnet per person i butiks- och konsumentledet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelkedjan, även förlusterna efter skörd. Delmål 12.4 Senast 2020 uppnå miljövänlig hantering av kemikalier och alla typer av avfall under hela deras livscykel, i enlighet med överenskomna internationella ramverket, samt avsevärt minska utsläppen av dem i luft, vatten och mark i syfte att minimera deras negativa konsekvenser för människors hälsa och miljön. Delmål 12.5 Till 2030 väsentligt minska mängden avfall genom åtgärder för att förebygga, minska, återanvända och återvinna avfall. Delmål 12.6 Uppmuntra företag, särskilt stora och multinationella företag, att införa hållbara metoder och att integrera hållbarhetsinformation i sin rapporteringscykel. Delmål 12.7 Främja hållbara offentliga upphandlingsmetoder, i enlighet med nationell politik och nationella prioriteringar. Delmål 12.8 Senast 2030 säkerställa att människor överallt har den information och medvetenhet som behövs för en hållbar utveckling och livsstilar i harmoni med naturen. Mål 14 Hav och marina resurser Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt för en hållbar utveckling Delmål 14.1 Till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slagsföroreningar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen. Delmål 14.2 Senast 2020 förvalta och skydda marina och kustnära ekosystem på ett hållbart sätt för att undvika betydande negativa konsekvenser, bland annat genom att stärka deras motståndskraft, samt vidta åtgärder för att återställa dem i syfte att uppnå friska och produktiva hav. Delmål 14.5 Senast 2020 skydda minst 10 procent av kust- och havsområdena, i överensstämmelse med nationell och internationell rätt och på grundval av bästa tillgängliga vetenskapliga rön. Mål 17 Genomförande och globalt partnerskap Stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling. Delmål Uppmuntra och främja effektiva offentliga och offentliga-privata partnerskap samt partnerskap inom det civila samhället vilka bygger på erfarenheterna från andra partnerskap och deras finansieringsstrategier. Bedömningsgrunder för miljöpåverkan Tidsmässig och geografisk avgränsning Tidsmässig avgränsning är i huvudsak perioden , då flertalet av målen är satta för den perioden, men en del åtgärder innebär ett första steg mot en förändring som leder till resultat som ligger längre fram i tiden. Den geografiska avgränsningen är i huvudsak Halmstads kommun, men mål och åtgärder som avser att förbättrad resurshushållning och omhändertagande av farligt avfall ger en positiv miljöpåverkan i större skala och de positiva konsekvenserna kan inte alltid urskiljas tydligt på den lokala nivån. Därför redovisas konsekvenserna mestadels ur ett mer generellt perspektiv. Detaljeringsgrad De miljökonsekvenser som tas upp i MKB:n är inte avfallshanteringens totala miljökonsekvenser utan konsekvenser av de mål som föreslås i avfallsplanen. Avfallsplanen beskriver på ett övergripande sätt inriktningen för Halmstads kommun arbete med avfallshantering. Frågor som bättre kan bedömas i samband med prövning av andra planer och program eller vid tillståndsprövning behandlas inte här. Det gäller till exempel lokalisering av anläggningar, tillåtlighet och villkor för avfallsbehandlings- 7 55

54 Granskningsversion maj 2018 BILAGA 1 anläggningar, transporter av farligt avfall eller planering av operativ tillsyn. En del mål och åtgärder är formulerade så att det lämnar mycket utrymme för på vilket sätt man väljer att genomföra dem och i denna MKB kan endast den övergripande intentionen bedömas. De strategier, rutiner och åtgärder som tas fram som ett resultat av planen ska bedömas för sig, före genomförande. Nollalternativ Som nollalternativ har valts nuvarande förhållanden avseende avfallshanteringen i Halmstad, vilket belyses i Uppföljning av avfallsplanens mål och åtgärder i avfallsplan Där framgår i vilken utsträckning målen i föregående avfallsplan har uppnåtts. Andra alternativ Inriktningen för avfallsplanen är redan från början given då det finns nationella riktlinjer samt EUdirektiv som är vägledande för kommunernas avfallsplaner. Avfallshierarkin har varit styrande vid framtagningen och diskussionen kring alternativ har rört ambitionsnivå och tidsplan för genomförande. Avfallsplanen syftar till att behandla avfall så högt upp i avfallshierarkin som möjligt utifrån de lokala förutsättningar som finns i Halmstad. Förhållande till andra planer och program Avfallsplanen är ett kommunalt upprättat styrdokument som ska harmoniera med andra kommunala dokument såsom översikts- och detaljplaner, kommunala tillsynsplaner och andra handlingsprogram. Se även avsnitt Kommunala planer och handlingsprogram. Avfallsplanens miljöpåverkan Sammanfattning av förutsedda miljökonsekvenser Avfallsplanens mål bedöms leda till minskad resursförbrukning, då planen styr högre upp i avfallstrappan mot minskade avfallsmängder och bättre utsortering som ger förutsättningar för högre grad av återvinning. Återföring av näringsämnen i kretsloppet utgör också en förbättrad hushållning med naturresurser. Vid återanvändning och återvinning av avfall bör beaktas att felaktig hantering kan öka risken för spridning av farliga ämnen eller på annat sätt motverka en minskad miljöbelastning. Till exempel kan det vara bättre ur miljösynpunkt att byta ut vissa äldre hushållsprodukter med hög energianvändning mot nya energisnåla och vid återvinning är det viktigt att fraktionerna som återvinns hålls rena från farliga ämnen. Målen syftar även till en högre insamlingsgrad för farligt avfall, vilket syftar till att minska spridningen av gifter i miljön. Avfallsplanen ska också ge förutsättningar för en minskad nedskräpning, vilket kan ha betydelse både för spridning av farliga ämnen i miljön, minskade risker för att djur skadas av skräp och för upplevelsen av natur och miljö. Planen innehåller även mål som syftar till att förbättra förutsättningarna för avfallshanteringen, vilket främjar uppfyllelsen av övriga mål, samt syftar till att avfallshanteringen i stort ska ha en minskad miljöpåverkan bland annat genom transporter med låga bullernivåer, låga partikelutsläpp och fossilfria bränslen. I planens mål ingår även att utföra undersökningar och åtgärder vid gamla deponier, vilket kan minska utläckage av näringsämnen samt spridningen av metangas och miljögifter och bidra till att skydda grundvatten. Struktur för redovisning i miljökonsekvensbeskrivningen till avfallsplanen Redovisning av avfallsplanens miljöpåverkan avses ske målområde för målområde. I detta samrådsunderlag redovisas målområdena med en inledande beskrivning samt mål och åtgärder. Under varje målområde redovisas nollalternativ och miljökonsekvenser. 8 56

55 Granskningsversion maj 2018 BILAGA 1 Redovisning av miljökonsekvenser per område 1. Förebygga uppkomsten av avfall Mängden avfall och dess eventuella farlighet bestäms redan i tillverkningsledet. Därför krävs det också insatser mot ökad resurseffektivitet på både nationell och internationell nivå. Kommunens insatser fokuserar på att ge en ökad medvetenhet om en mer resurseffektiv konsumtion och möjlighet till återbruk. Förutom informationsinsatser kan kommunen även ställa avfallsförebyggande krav vid upphandling, tex resurseffektiva förpackningar. En stor utmaning ligger i att underlätta för individer och verksamhetsutövare att medverka till att skapa ett mer resurseffektivt och kretsloppsanpassat samhälle. Det finns också produkter som inte lämpar sig för återanvändning eller återvinning och ska plockas bort från materialflödet. Exempelvis vissa inredningstextilier och plastleksaker med giftigt innehåll. Mål Åtgärd Ansvarig 1.1 Kärlavfall, förpackningar och tidningar från hushållen ska minska per invånare mellan Förklaring Kärlavfall avfall i sopkärlet inklusive matavfall Förpackningar och tidningar glas, metall, kartong/papper och plast samt tidningar som samlas in av förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI). 1 Information och dialog om avfall ska genomföras enligt en övergripande kommunikationsplan för avfallsplanen. 2 Besök på Växtvärket erbjuds alla 5- klassare i kommunen. 3 Bereda möjligheter att lämna produkter till återbruk. 4 Utreda hur taxan skulle kunna utformas för att i högre grad vara styrande för att minska uppkomsten av avfall. Åtgärd i kommunal verksamhet 1 Alla förvaltningar och bolag redovisar hur de arbetar med minimering av avfall. 2 Genomföra pilotprojekt på arbetsplatser som inspirerar kommunala verksamheter och bolag till avfallsförebyggande arbete. Kommunstyrelsen i samverkan med HEM HEM HEM HEM Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen 3 Öka kunskapen om att förebygga avfall hos kommunens personal. 4 Matsvinnet från tallriksskrapet i kommunala restauranger inom förskola, grundskola och äldreomsorg ska fortsätta att minska. 5 Matavfallet i kommunala restauranger och tillagningskök förskola, grundskola och äldreomsorg ska fortsätta att minska. Kommunstyrelsen Servicenämnden Servicenämnden Styrmedel Informationsinsatser till invånare, verksamhetsutövare och kommunala arbetsplatser för att förebygga uppkomsten av avfall. Upphandling används för att ställa avfallsförebyggande krav. Strukturen för renhållningstaxan ska vara utformad så att den stimulerar till att minska uppkomsten av avfall och öka återanvändning och återvinning. 9 57

56 Granskningsversion maj 2018 BILAGA 1 Nollalternativ Mängden restavfall (kärlavfall) samt förpackningar och tidningar per invånare i Halmstads kommun har minskat med 12 procent under perioden Detta bedöms främst kopplat till att det under samma period ses en tydlig minskning i insamlat returpapper. Detta tros framförallt bero på att tidningar och tidskrifter i allt högre utsträckning läses digitalt. Totalt samlades 327 kg restavfall (kärlavfall), förpackningar och tidningar in per invånare Mängden avfall per invånare är relativ hög i Halmstad. Det har delvis sin förklaring i att det under sommarhalvåret tillkommer många sommargäster som inte är registrerade som invånare och avfallsstatistiken per invånare är beräknad på den fasta befolkningen. Miljökonsekvenser Generellt sett är det mer resurseffektivt att förebygga avfall än att material- eller energiåtervinna. Genom att förebygga uppkomsten av avfall sparas resurser både i tillverkning samt avfallshanteringsledet och därigenom minskar miljöbelastningen. Några av de avfallstyper som orsakar stora samlade utsläpp av klimatgaser från utvinning, produktion och avfallshantering är matavfall, textil, elektronik samt bygg- och rivningsavfall. Konsekvensen av att inte främja förebyggandet av avfall kan bli att avfall inte tas tillvara på det mest resurseffektiva sättet. Genom att arbeta i enlighet med planens mål att förebygga avfall, kan resurser sparas både i tillverknings- och avfallshanteringsledet. Därmed kan miljöbelastningen minskas både avseende klimatpåverkan och spridning av giftiga ämnen. Vid återanvändning bör det dock beaktas att vissa produkter med farliga ämnen eller stor miljöbelastning bör tas ur kretsloppet. Nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Hav i balans och levande kust och skärgård Ett rikt jordbrukslandskap God bebyggd miljö Globala hållbarhetsmål Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, Delmål 8.4 Hållbara städer och samhällen, Delmål 11.6 Hållbar konsumtion och produktion, Delmål 12.2, 12.3, 12.4, 12.5, 12.6, 12.7,

57 Granskningsversion maj 2018 BILAGA 1 2. Öka utsorteringsgraden av avfallet Det som blir kvar efter det som går att laga eller återbruka, ska när det är lämpligt, materialåtervinnas. Genom producentansvaret har förpacknings- och tidningsinsamlingen(fti) sedan många år ett uppdrag att tillhandahålla insamlingssystem för förpackningar och tidningar. I hela kommunen finns närmare sjuttio återvinningsstationer år Men närhet och tillgängligheten varierar för kommuninvånarna och för att öka insamlingsgraden och kvalitén på det insamlade materialet behövs både informationsinsatser och en utveckling av systemet. Krav på fastighetsnära insamling är att vänta och en del av ansvaret förväntas föras över till kommunerna. En del fastighetsägare erbjuder redan idag den tjänsten i fastigheten till sina hyresgäster. Även i den kommunala verksamheten uppstår avfall som ska sorteras ut för materialåtervinning, vilket görs på flera arbetsplatser. Ett viktigt verktyg är också att redan i upphandlingsskedet ställa krav på återvinningsbara förpackningar. Ungefär en tredjedel av allt avfall som uppkommer inom Sverige kommer från byggsektorn. Bygg- och rivningsavfall är ett prioriterat område i den nationella avfallsplanen och i det avfallsförebyggande programmet. Materialåtervinning av icke farligt bygg- och rivningsavfall ska enligt EU:s avfallsdirektiv öka. Genom återbruk och återvinning minskas trycket på exploatering av ändliga resurser och energikrävande utvinning av nya råvaror. Mål Åtgärd Ansvarig 2.1 Till år 2025 ska minst 75 procent av hushållsavfallet i soppåsen vara brännbart restavfall. Förklaring Avser endast den soppåse som är avsedd att gå till förbränning, den gröna påsen med matavfall är inte inräknad. Genom återkommande plockanalyser mäts andel avfall som finns kvar i restavfallet men som skulle gått till materialåtervinning, den gröna matavfallspåsen eller insamling av farligt avfall. 2.2 Utsorteringsgraden för byggoch rivningsavfall ska öka. 1 Utveckla tillgängligheten till insamlingssystem i kommunen i syfte att öka återvinningsgraden. 2 Utveckla och erbjuda produkter och tjänster som gör det lätt att göra rätt. 3 Utreda utveckling av systemet med optisk sortering för utsortering av fler fraktioner Pilotprojekt för källsortering av vissa fraktioner på offentlig plats. (T.ex. glas, metall, papper) Åtgärd i kommunal verksamhet 1 Alla kommunala arbetsplatser har utsortering av förpackningar, matavfall och farligt avfall. HEM HEM HEM Teknik och fritidsnämnden Kommunstyrelsen 2 3 Ta fram rutiner för att öka utsorteringsgraden av bygg- och anläggningsavfall från kommunala byggprojekt. Styrmedel Informationsinsatser till hushåll och verksamheter enligt informationsplan. Internutbildning och information för inköpare. Upphandlingskrav på återvinningsbara förpackningar Fastighetsnämnden 11 59

58 Granskningsversion maj 2018 BILAGA 1 Nollalternativ I avfallsplanen från 2013 fanns ett mål gällande ökad utsorteringsgrad av hushållsavfall. Utsorteringsgraden har dock inte ökat under perioden Mål i avfallsplanen 2013 innehöll en åtgärd om att införa separat insamling av hushållens matavfall. Detta blev försenat och verkställdes sommaren Det är på grund av denna anledning som förhållandena hösten 2017, efter att utsorteringen av matavfall införts, ligger till grund för nollalternativet. Hösten 2017 utgjordes drygt 28 procent av avfallet i påsen för restavfall av brännbart avfall. Övriga fraktioner som finns i påsen, men borde varit utsorterade, domineras av förpackningar, tidningar och matavfall. Miljökonsekvenser Genom återbruk och återvinning minskas trycket på exploatering av ändliga resurser och energikrävande utvinning av nya råvaror. Utsortering av matavfall har införts, men den första plockanalysen visar att hushållen ännu inte sorterar ut matavfall, tidningar och förpackningar i tillräcklig omfattning. De finns även små mängder farligt avfall och elektronik i påsarna med brännbart hushållsavfall. Konsekvensen av nollalternativet, att inte arbeta vidare med åtgärder som främjar utsortering av avfall kan bli att utsorteringsgraden stagnerar. Genom att arbeta i enlighet med planens mål att öka utsorteringen av hushållsavfallet främjas återvinning, vilket sparar resurser både i tillverknings- och avfallshanteringsledet och minskar miljöbelastningen både avseende klimatpåverkan och spridning av giftiga ämnen. Det är viktigt att sträva efter så rena fraktioner som möjligt i det utsorterade materialet, så att återvinningen blir effektiv och att farliga ämnen inte riskerar spridas. Vid återvinning måste farliga ämnen i produkter tas om hand. Nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö God bebyggd miljö Globala hållbarhetsmål Hållbara städer och samhällen, Delmål 11.6 Hållbar konsumtion och produktion, Delmål 12.2, 12.5, 12.7,

59 Granskningsversion maj 2018 BILAGA 1 3. Minska inslaget av farligt avfall i kretsloppet I samhället hanteras idag stora mängder kemikalier, elektronik, batterier, lampor, impregnerat trä, läkemedel m.m. som kan göra stor skada på miljön. Allt farligt avfall ska omhändertas på ett miljöriktigt sätt och inte hamna i soppåsen, avloppet eller naturen. Med ny teknik blir många av de elektroniska produkterna mindre i volym, men nya produkter kommer ständigt på marknaden och omsättningen är hög och volymerna fortsatt stora. År 2016 lämnade hushållen i Halmstad in mer än ton farligt avfall på återvinningscentralerna, men det finns mer elektronik och kemikalier som står oanvända eller ligger gömda i byrålådan eller i garaget. Stickprov genom plockanalyser genomförs årligen. De visar att det finns elektronik och annat farligt avfall i den vanliga soppåsen som går till förbränning. I förlängningen är målet att uppkomsten av farligt avfall ska minska. Kemikalier och produkter med farligt avfall förekommer även i kommunal verksamhet. Hanteringen av måste ske på ett sätt som hindrar att de sprids till mark, luft och vatten. En resurseffektiv hantering, tex att inte köpa in större volymer än nödvändigt, är viktig då destruktionskostnaden av överblivet material ofta överstiger inköpskostnaden. Mål Åtgärd Ansvarig 1 Information om insamlingsställen för elektronik (WEEE direktivet) ska vara lättillgängliga. HEM 3.1 Insamlad mängd farligt avfall från hushållen ska ha ökat jämfört med 2017 års utfall. 3.2 Inget farligt avfall i hushållens sopkärl Återkommande informationskampanjer om farligt avfall. Erbjuda produkter och tjänster som underlättar för hushållen att lämna farligt avfall. Vid tillsyn särskilt beakta förvaring och hantering av farligt avfall i lantbruksverksamhet. Åtgärd i kommunal verksamhet HEM HEM Miljönämnden 1 Alla kommunala arbetsplatser har insamlingsplats för batterier och annat farligt avfall från verksamheten. 2 Alla kommunala arbetsplatser ska känna till och följa gällande kemikalierutin. 3 Fasa ut eller på annat sätt förhindra att utfasningsämnen i använda kemikalier från kommunala verksamheter når spillvattennätet. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Styrmedel Informationsinsatser till invånare, verksamhetsutövare och kommunala arbetsplatser för att öka insamlingen av farligt avfall. Krav vid upphandling och rutiner för inköp som minimerar beställning och hantering av farligt avfall Tillsyn 13 61

60 Granskningsversion maj 2018 BILAGA 1 Nollalternativ Mängden insamlat farligt avfall ökade mellan 2011 och 2015 för att sedan drastiskt minska 2016 till 2584 ton. Det kan ha sin förklaring i inpasseringssystemet som gör att invånare från grannkommunerna inte längre har fri tillgång till ÅVC:erna i Halmstad samt att verksamhetsutövare väljer andra lösningar, till exempel containerhämtning. Total mängd insamlat farligt avfall på nationell nivå har ökat under motsvarande period. Statistik som återfinns i Svensk avfallshantering (Avfall Sverige, 2017), visar att det framförallt är tryckimpregnerat trä som utgör ökningen av farligt avfall. Miljökonsekvenser Det farliga avfallet innehåller ämnen, som på olika sätt är skadliga för människors hälsa och miljön. Det är viktigt att avfallet samlas in och omhändertas på ett korrekt sätt. Om det farliga avfallet blandas med andra avfallsfraktioner, sprids de farliga ämnena i samhället. Då kan de till exempel hamna på åkrar eller i förbränningsanläggningar avsedda för rena fraktioner som trä, där reningsutrustningen inte är anpassad för farligt avfall. Därmed kan de farliga ämnena spridas i luften eller ge upphov till förorening av aska, som annars kan nyttjas som en resurs. En ökad insamling av farligt avfall bidrar framför allt till uppfyllelsen av miljömålet giftfri miljö. Det kan också indirekt medföra ökad återanvändning då utsorterade avfallsfraktioner generellt blir renare. Nationella miljökvalitetsmål Giftfri miljö Hav i balans och levande kust och skärgård Ett rikt jordbrukslandskap God bebyggd miljö Globala hållbarhetsmål Rent vatten och sanitet, Delmål 6.3 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, Delmål 8.4, 8.8 Hållbara städer och samhällen, Delmål 11.6 Hållbar konsumtion och produktion, Delmål 12.4, 12.7,

61 Granskningsversion maj 2018 BILAGA 1 4. Öka återföring av näringsämnen från organiskt avfall Jordbruket och annan växtlighet behöver näringsämnen som fosfor, kväve och kalium. Det är ämnen som finns bundet i det organiska avfallet. Genom biologisk behandling av matavfall och slam kan dessa näringsämnen återföras till kretsloppet. I Sverige uppstår mer än en miljon ton matavfall per år. Närmare hälften av detta kommer från hushållen och studier visar att en tredjedel av innehållet i soppåsen är matavfall. Den andra hälften kommer från livsmedelsindustrin, grossister, butiker, storkök och restauranger. Det miljömässigt bästa alternativet är även här att hindra uppkomsten av avfall, men det näst bästa är att använda det organiska materialet för biogasproduktion. Biogas kan ersätta fossila bränslen och samtidigt möjliggöra att växtnäringsämnen återförs in i kretsloppet. En annan källa till viktiga näringsämnen är från avloppsfraktioner från reningsverk och även enskilda avlopp. Spridning av biogödsel från avloppsslam är hårt reglerat för att inte få spridning av oönskade ämnen på produktiv mark. Slamhanteringen vid Västra strandens reningsverk är Revaq-certifierat och nämnden för Laholmsbuktens VA arbetar uppströms med avloppsvatten för att minska mängden oönskade ämnen redan vid källan. I Halmstads kommun finns ca enskilda avlopp, och en stor del av dessa bedöms vara undermåliga och uppfyller inte dagens reningskrav. För att kommunens tillsynsmyndighet ska kunna ställa krav på kretsloppsanpassning av enskilda avlopp behövs en kommunal strategi för återföring av avloppsfraktioner till produktiv mark. Mål Åtgärd Ansvarig Informationsinsatser till hushåll för att 1 öka utsorteringen av matavfall enligt kommunikationsplan. HEM 4.1 Senast 2025 ska minst 60 procent av matavfallet från hushållen utsorteras för att användas för biogasproduktion och näringsåterföring. (nationellt mål 50% 2020) 2 Informationsinsatser för att öka utsorteringen av livsmedelsavfall från verksamheter. Kommunstyrelsen 4.2 Senast 2025 ska minst 99 procent av innehållet i de gröna påsarna vara utsorterat matavfall. 4.3 Insamling av vegetabiliskt och animaliskt livsmedelsavfall från verksamheter i Halmstad ska öka. Åtgärd i kommunal verksamhet 1 Alla kommunala restaurangkök och personalmatsalar har utsortering av matavfall. 2 Ta fram en strategi och underlag för ett kommunalt system för hantering av avloppsfraktioner från enskilda avlopp. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen 4.4 Återföring näringsämnen från avlopp ska utvecklas. Styrmedel Informationsinsatser för ökad insamling av mat- och livsmedelsavfall Taxa och avgifter premierar utsortering livsmedelsavfall Tillsyn 15 63

62 Granskningsversion maj 2018 BILAGA 1 Nollalternativ Mål i avfallsplanen 2013 innehöll en åtgärd om att införa separat insamling av hushållens matavfall. Detta blev försenat och verkställdes sommaren Det är på grund av denna anledning som förhållandena hösten 2017, efter att utsorteringen av matavfall införts, ligger till grund för nollalternativet. Plockanalysen från hösten 2017 visade att 35 procent av matavfallet från hushållen då sorterades ut i den gröna påsen för att gå till biogasproduktion. Resten av matavfallet finns i soppåsen med restavfall, som går till förbränning. Under åren tog avpaketeringsanläggningen på Stålverksgatan emot ca ton matavfall samt vegetabiliskt och animaliskt livsmedelsavfall från verksamheter och butiker/grossister i och runt Halmstad. Anläggningen fick monteras ner när fastigheten skulle rivas Insamlingen fortsatte men i väntan på att mottagningsanläggningen på Kristinehed stod klar sommaren 2017 hanterades livsmedelsavfallet utanför kommunen. För närvarande finns ingen tydlig redovisning över mängderna animaliskt livsmedelsavfall från verksamheter i Halmstad Miljökonsekvenser Då matavfallet behandlas i en rötningsanläggning för utvinning av biogas övergår energin i avfallet till biogas. Samtidigt frigörs näringsämnena i avfallet och blir tillgängligt för upptag i växter. Tack vare att biogasprocessen sker i slutna rötkammare stannar växtnäringen kvar i den rötade slutprodukten som kallas biogödsel. I stort sett all biogödsel som produceras i Sverige avsätts inom lantbruket. Halten av olika föroreningar ligger normalt mycket lågt i biogödsel, då de fraktioner som rötas är väl sorterade. Det är dock viktigt att arbeta för att matavfallet sorteras rätt och att inga föroreningar från till exempel felsorterat farligt avfall hamnar i fraktionen, för att föroreningar inte ska spridas med biogödseln. Användning av biogödsel minskar behovet av artificiellt framställt mineralgödsel och bidrar till att sluta kretsloppen för näringsämnena. Biogasen är ett fossilfritt energislag som är helt koldioxidneutralt och därmed bidrar till att minska klimatpåverkan. Rötning av matavfallet med utvinning av biogas är en mer resurseffektiv behandling än kompostering, då utsläpp av växthusgaser förhindras och näringsämnena bevaras bättre i biogödseln än i den komposterade produkten. Nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö God bebyggd miljö Globala hållbarhetsmål Ingen hunger, Delmål 2.4 Rent vatten och sanitet, Delmål 6.3 Hållbar energi för alla, Delmål 7.2 Hållbara städer och samhällen, Delmål 11.6 Hållbar konsumtion och produktion, Delmål 12.5,

63 Granskningsversion maj 2018 BILAGA 1 5. Förbättra förutsättningarna för en resurseffektiv avfallshantering med hänsyn till säkerhet, miljö och arbetsmiljö. Målen under detta område har mer karaktären av inriktningar andra och här redovisas heller inte några specifika åtgärder. De kommunala verktygen redovisas som styrmedel. Målen är heller inte lika mätbara som flera av de andra, men är ändå viktiga för helheten för avfallshanteringen. HEM har i en intern utredning (2013) konstaterat att det finns problem vid av kommunens totalt hämtningsställen när det gäller trafiksäkerhet och arbetsmiljö. Med hämtningsställe menas hämtningsfordonets uppställningsplats. Dessutom är det bra om det totala transportarbetet kan minska för att i sin tur minska miljöbelastningen. Miljöhänsyn är ett brett begrepp, som förutom utsläpp och buller från transporter även kan innebära i anspråkstagande av mark som leder till förlust av grönstruktur. Här avses även risk för brand och andra tillbud som kan ge upphov till utsläpp av miljöstörande ämnen från avfallet. Det är här viktigt med en helhetssyn utifrån ett samhällsperspektiv och beakta såväl kundperspektiv som samhällsnytta och miljöperspektiv. Det finns idag flera företag i Halmstad som verkar inom avfallsområdet, vilket skapar både mångfald och synergi. Halmstads kommun behöver samverka med det lokala och regionala näringslivet för en fortsatt god utveckling. Miljö- och säkerhetskraven är stora inom avfallsverksamheten. Stora krav ställs på anläggningar och tekniska system, vilket i sin tur ställer krav på storskalighet och stora investeringar. Varje enskild kommun får allt svårare att själv klara av detta. Samverkan med andra kommuner och näringslivet behövs för att klara morgondagens utmaningar. Mål Ansvarig Alla hämtningsställen ska uppfylla kravet på god säkerhet, bra arbetsmiljö och miljöhänsyn Transporter inom avfallsverksamheten ska ha låga utsläpp av partiklar, låga bullernivåer och drivas med fossilfria drivmedel Halmstads kommun ska dels genom egna anläggningar och dels genom samverkan med andra aktörer skapa förutsättningar för en effektiv och miljöriktig hantering av alla typer av avfallsfraktioner. HEM HEM HEM Styrmedel Lokal och regional samverkan Interna rutiner för kommunikation om avfallshantering Bygglov, förhandsbesked och detaljplaner Upphandlingskrav för transporter Kommunikation, dialog och information Nollalternativ HEM har i en intern utredning konstaterat att det finns problem vid av kommunens totalt hämtningsställen när det gäller trafiksäkerhet och arbetsmiljö. Av dessa har 446 hämtställen åtgärdats till maj Arbete pågår med syfte att alla hämtningsställen ska uppfylla kravet på god säkerhet, bra arbetsmiljö och miljöhänsyn

64 Granskningsversion maj 2018 BILAGA 1 Här ska även redovisas nuläge avseende miljöstatus på HEM:s fordonspark och vilka krav som gäller för val av drivmedel och upphandling av nya fordon. Arbete med att ta fram underlag pågår under samrådsfasen. Miljökonsekvenser Området innehåller mål som strävar mot god planering och samverkan för avfallshantering. Detta förbättrar förutsättningarna för uppfyllelsen av övriga mål i avfallsplanen. Om man tar hänsyn till behovet av avfallshantering tidigt i processen vid planering av nya bostadsområden till exempel kan man öka förutsättningarna för att det ska bli enkelt att göra lätt vid sortering av avfallet samtidigt som man tillgodoser krav på säker miljö både för allmänheten och avfallshämtaren samt planerar för system som minskar transporter och utsläpp när avfallet insamlas. Avfallstransporter med låga utsläpp och bullernivåer bidrar till lägre klimatpåverkan, minskad spridning av giftiga ämnen och god bebyggd miljö. Nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Giftfri miljö Ett rikt jordbrukslandskap God bebyggd miljö Globala hållbarhetsmål Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, Delmål 8.4, 8.8 Hållbara städer och samhällen, Delmål 11.6 Hållbar konsumtion och produktion, Delmål 12.5, 12.7, 12.8 Genomförande och globalt partnerskap, Delmål

65 Granskningsversion maj 2018 BILAGA 1 6. Minska nedskräpning i samhället Skräpiga miljöer hittar vi på stränderna, torg, parker och stråk där människor rör sig. Speciellt helger, sommartid och vid evenemang, bland annat studentaktiviteter. Undersökningar av Håll Sverige Rent (2017) visar på en tydlig upptrappning av nedskräpning i Sverige i stadsmiljö, längs kusterna och i havet. Längs stränderna består skräpet framförallt av förpackningar och i stadsmiljö och parker är det framförallt fimpar, snus och tuggummi som slängs. Problemen med plast och annat skräp i haven har sitt ursprung i nedskräpning på land. Av det skräp som finns på stränderna längs med Sveriges kust är drygt 80 procent plast. Regeringen har uppmärksammat marin nedskräpning och utsläpp av mikroplast, och EU-kommissionen har tagit fram en EU-gemensam strategi. Skräpmätning är ett verktyg för att utvärdera effekten av olika åtgärder. Kustvattenrådet som kommunen medverkar i har tagit initiativ till ett kommungemensamt projekt där organisationen sökt medel från naturvårdsverket för skräpmätning enligt Håll Sverige rents koncept och för strandstädning. Byggarbetsplatser ger upphov till kringflygande material och skräp som inte har förankrats. I industriområden och längs större vägar hittas också stora mängder skräp, plus att det förekommer dumpning av gamla bilar och annat skräp i naturen. Det är ofta skräpigt runt återvinningstationer. Dels är det förpackningsmaterial från överfulla insamlingskärl, men ibland även annat avfall som inte hör hemma där. Mål Åtgärd Ansvarig 6.1 Nedskräpningen i offentlig miljö (gator, parker, torg, badstränder m fl.) ska minska under perioden Införa skräpmätning för i offentlig miljö(stadsmiljö, park och stränder) senast Öka invånarengagemanget för minskad nedskräpning, bland annat genom kampanjer där effekten av nedskräpning synliggörs. 3 Öka antalet papperskorgar med stor kapacitet i innerstan och andra platser där nedskräpningen är omfattande. Teknik-och fritidsnämnden Teknik-och fritidsnämnden Teknik- och fritidsnämnden Åtgärd i kommunal verksamhet 1 Fortsätta och utveckla arbetet med barn och unga med till exempel städdagar, värna om närmiljön samt nolltolerans mot nedskräpning och skadegörelse. 2 Ta fram rutiner och goda exempel för att förebygga nedskräpning från kommunala byggprojekt. Barn- och ungdomsnämnden Fastighetsnämnden Styrmedel Informationsinsatser till invånare, verksamhetsutövare och kommunala arbetsplatser för att förebygga nedskräpning Upphandling används för att ställa avfallsförebyggande krav

66 Granskningsversion maj 2018 BILAGA 1 Nollalternativ Målet från Halmstads kommuns avfallsplan 2013 överensstämmer med nuvarande mål med undantag av tidsramen. Det äldre målet uppfylldes inte, då ingen mätmetod för skräpmätning i offentlig miljö togs fram. Det går därför inte att påvisa om det har skett någon förändring i omfattningen av nedskräpning mellan , men upplevelsen är att nedskräpningen inte har minskat, vilket går i linje med undersökningar i Sverige gjorda av Håll Sverige Rent. Miljökonsekvenser Minskad nedskräpning ger renare stränder och hav samt en bättre miljö i staden och i odlingsområden. Genom att minska nedskräpning kan stadsmiljön upplevas tryggare och trevligare och problem så som skadegörelse kan undvikas. Skador på djur och människor samt spridning av giftiga ämnen med avfallet kan minska genom minskad nedskräpning. Åtgärder i stadsmiljö kan bidra till minskade mängder skräp i andra miljöer då skräp lätt sprids. Exempelvis kan skräp från staden spridas med vindar och vattendrag ut i havet. Där finns det risk för att fåglar och marina däggdjur tar skada av skräpet. I havet är också förekomsten av mikroskopiska skräppartiklar från spridning av plast är ett allvarligt problem. Nationella miljökvalitetsmål Giftfri miljö Hav i balans och levande kust och skärgård Ett rikt jordbrukslandskap God bebyggd miljö Globala hållbarhetsmål Hållbara städer och samhällen, Delmål 11.6 Hållbar konsumtion och produktion, Delmål 12.7, 12.8 Hav och marina resurser, Delmål

67 Granskningsversion maj 2018 BILAGA 1 7. Minska risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda avfallsdeponier Gamla avfallsdeponier som var i drift innan miljölagstiftningen skärptes kan innebära risk för förorening av mark och påverkan på yt-och grundvatten och därigenom innebära ökade hälsorisker för människor och djur. Enligt det nationella miljökvalitetsmålet för giftfri miljö ska alla områden med stor risk för människors hälsa eller miljön åtgärdas till Kommunerna ska redovisa detta i den kommunala avfallsplanen och översiktsplanen. 2014/2015 lät kommunen göra en MIFO 1 -inventering av samtliga kända nedlagda deponier i Halmstad. Totalt inventerades 43 nedlagda deponier, varav 18 kommunala. Av de som fick en hög riskklass (1 och 2) krävs ytterligare utredning och eventuellt åtgärder för att förebygga risker för negativ påverkan på människor och miljö. En deponi fick riskklass 1 och tjugotvå fick riskklass 2. Kommunen ansvarar för den i riskklass 1 (Gustavsfält) samt 17 av riskklass 2 anläggningarna. Mål Åtgärd Ansvarig 7.1 Senast 2025 ska nedlagd 1 Kommunal nedlagd deponi med riskklass 1 är säkerställd till Kommunstyrelsen deponi i riskklass 1 och minst 15 2 Minst tre av de kommunala nedlagda Kommunstyrelsen procent av nedlagda deponier i deponierna med riskklass 2 är riskklass 2 ha en åtgärdsplan och säkerställda till vid behov åtgärdats. 3 Juridiskt ansvariga för nedlagda Miljönämnden deponier är informerade om miljökvalitetsmålet om nedlagda deponier. 4 I kommunens översiktsplan ska områden Kommunstyrelsen där deponiverksamhet bedrivits vara angivna. Styrmedel Kommunens som huvudman och markägare Informationsinsatser till juridiskt ansvariga för nedlagda deponier Tillsyn Nollalternativ Målet från Halmstads kommuns avfallsplan 2013 anses uppfyllt då MIFO-inventering och riskklassning är slutförd Inventeringen visar att 23 av drygt 40 nedlagda deponier ska förses med åtgärdsplaner. Arbetet med åtgärdsplaner är påbörjade enligt en prioriteringsordning, men det kommer att ta flera år att färdigställa underlaget för behov av insatser. Nollalternativet innebär att arbetet med åtgärdsplaner avstannar. Miljökonsekvenser Om arbetet med att åtgärda nedlagda avfallsdeponier inte fortsätter i enlighet med avfallsplanens mål kommer en del av dessa att utgöra miljörisk genom utläckage av metangas, näringsämnen och 1 MIFO - Metodik för Inventering av Förorenade Områden framtagen av Naturvårdsverket

68 Granskningsversion maj 2018 BILAGA 1 miljögifter. För att bedöma omfattningen av miljöpåverkan från deponierna och vilka åtgärder som bör göras krävs mer ingående undersökningar av varje deponi, vilket ingår i det planerade arbetet med åtgärdsplaner. Där behov finns kommer riskreducerande åtgärder att genomföras vilket leder till minskad klimatpåverkan, minskad övergödning, minskad spridning av giftiga ämnen och minskad risk för skada på grundvattenresurser. Nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet Hav i balans och levande kust och skärgård Ett rikt jordbrukslandskap God bebyggd miljö Globala hållbarhetsmål Hälsa och välbefinnande, Delmål 3.9 Rent vatten och sanitet, Delmål 6.3 Hållbar energi för alla, Delmål 7.2 Hållbara städer och samhällen, Delmål 11.6 Hållbar konsumtion och produktion, Delmål 12.4,

69 Granskningsversion maj 2018 BILAGA 1 Underlag Miljökonsekvensbeskrivningen av avfallsplanen utgår från följande underlag; EU s ramdirektiv för avfall (2008/98/EG) Avfallsförordning (2011:927) Från avfallshantering till resurshushållning - Sveriges avfallsplan Renhållningsordning för Halmstads kommun med avfallsplan (KF , 59) samt Uppföljning av avfallsplanens mål och åtgärder, Tidsperiod: 2013 maj 2016, Version 1.0. De nationella miljökvalitetsmålen, Muntligt samråd kring omfattningen och innehåll av miljöbedömningen av avfallsplanen genomfördes med Länsstyrelsen i Hallands län den 20 december Miljöbedömningen är gjord av Ramböll december Efter samrådet har samhällsbyggnadskontoret lagt till en redovisning av de nationella miljökvalitetsmålen och de globala hållbarhetsmålen (Agenda 2030) som respektive målområde bedöms ha kopplingar till. Ett studentarbete av Elin Bergqvist mars 2018 Agenda 2030 och Halmstads kommuns förslag till avfallsplan en kartläggning av kopplingar ligger till grund för bedömning av kopplingar mellan de globala hållbarhetsmålen och avfallsplanen

70 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 2 2. Uppfo ljning av ma l och a tga rder i avfallsplanen 2013 Uppföljningen är gjord av samhällsbyggnadskontoret i samverkan med HEM. Uppgifter har även tagits in från tjänstemän på Laholmsbuktens VA, teknik- och fritidsförvaltningen, miljöförvaltningen och måltidsservice på servicekontoret. En uppföljning gjordes även 2015/2016, och redovisades för kommunstyrelsen våren Utfallet har förändrats något för två av målen. Insamlad mängd farligt avfall som har minskat något och insamling av matavfall från hushållen som påbörjades i juni Syfte I avfallsplanen 2013 finns mål och åtgärder för nio områden. Åtgärderna har två huvudsyften: Ytterligare förbättra omhändertagandet av de avfallsfraktioner som kommunen har ett ansvar för hushållsavfall. Skapa förutsättningar lokalt för omhändertagande av övrigt avfall som uppstår i kommunen. Sammanfattning Fyra av tolv mål har uppnåtts, men flera av målen är möjliga att nå. Av 34 åtgärder kopplade till målen är det endast sex som inte nås. Stora avfallsmängder, utsorteringsgraden och nedskräpningen ser ut att vara de största utmaningarna. Hushållsavfallet har minskat perioden Däremot är det ingen förbättring när det gäller utsorteringsgraden, den ligger fortfarande under 60 procent och plockstudier visar att avfallet i soppåsarna från hushållen till stor del består av förpackningsmaterial och matavfall. Det finns även en viss mängd farligt avfall i soppåsarna. Insamlad mängd farligt avfall på återvinningscentralerna har ökat något under perioden Efter det att inpasseringssystemet infördes 1 januari 2016 har det minskat markant. Vilket sannolikt är en följd av att verksamhetsutövare valt andra lösningar. Insamlingen av matavfall från hushållen blev försenad, men infördes 1 juni I samband med det genomförde HEM flera informationsinsatser. Mottagning av paketerat livsmedelsavfall för biogasproduktion från verksamheter påbörjades Anläggningen är för närvarande inte i bruk. Återföring av fosfor i avloppsvattnet till åkermark har uppnåtts med stor marginal men system för återföring av andra näringsämnen har inte tagits fram. HEM har utvecklat kontroll och säkerhet vid Kristinehedsanläggningen som nu också kan ta omhand utsorterat matavfall från hushåll och verksamheter. Området vid Kistinge har planlagts så det kan inrymma en effektiv och säker hantering av olika avfallsfraktioner. Det sker en samverkan inom främst recycling-branschen i Halland, och där finns ytterligare möjligheter att vidareutveckla avfalls- och materialåtervinning. Hämtställen som inte uppfyller krav på säkerhet, miljö och arbetsmiljö håller på att åtgärdas men behöver kontinuerligt utvecklas. Målet om att minska nedskräpning i offentlig miljö har inte kunnat mätas men inget tyder på att nedskräpningen har minskat och målet är inte uppfyllt. I samverkan med länsstyrelsen har Halmstad färdigställt en MIFO-inventering av nedlagda deponier. Arbete med åtgärdsplaner för 23 deponier med hög riskklass är påbörjad. 1 72

71 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 2 Lägesbeskrivning för målen vid uppföljning 2017 Gradering för hur målen utvecklats Uppfyllt/implementerat Delvis uppfyllt/påbörjat Ej uppfyllt Förebygga uppkomsten av avfall Kärlavfall, grovsopor, förpackningar och tidningar från hushållen ska minska per invånare mellan Öka utsorteringsgraden (källsortering) av hushållsavfallet Till år 2016 ska utsorteringsgraden av hushållsavfallet ha ökat till 67 procent. 3. Minska inslaget av farligt avfall i kretsloppet Insamlad mängd farligt avfall från hushållen ska ha ökat jämfört med 2011 års utfall på ton. 4. Öka andelen avfall som behandlas biologiskt. 1. Senast 2016 ska minst 40 procent av matavfallet från hushållen utsorteras för att användas som biogas. 2. Mottagning av vegetabiliskt och animaliskt livsmedel från verksamheter i Halmstad ska öka till ton senast Till 2016 ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avloppsvattnet tillvaratas och återföras till åkermark 4. Påbörja återföring av näring från enskilda avlopp till produktiv mark 5. Förbättra förutsättningarna för en effektiv och miljömässigt god avfallshantering i kommunen. Halmstads kommun ska dels genom egna anläggningar och dels genom samverkan med andra aktörer skapa förutsättningar för en effektiv och miljöriktig hantering av alla typer av avfallsfraktioner. 6. Medverka till ett regionalt samarbete inom avfallsområdet. Öka den regionala samverkan inom hela avfallsområdet under kommande period Förbättra avfallshanteringen med hänsyn till säkerhet, miljö och arbetsmiljö. Senast 2016 ska samtliga hämtningsställen uppfylla kravet på god säkerhet, bra arbetsmiljö och miljöhänsyn. 8. Minska nedskräpning i samhället. Vid planperiodens slut ska nedskräpningen i offentlig miljö (gator, parker, torg, badstränder m fl.) ha minskats jämfört med Minska risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda avfalls deponier. Risken för eventuella föroreningar i mark där nedlagda deponier varit lokaliserade ska vara kända och i de fall där miljö och hälsorisker förekommer ska det upprättas en åtgärdsplan. 2 73

72 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 2 1 Förebygga uppkomsten av avfall Mål 2013 Kärlavfall, grovsopor, förpackningar och tidningar från hushållen ska minska per invånare mellan Resultat Mängden restavfall(kärlavfall), förpackningar och tidningar per invånare har minskat med 12 procent under perioden Statistiken redovisar restavfall som samlas in från hushållen samt utsorterade förpackningar och tidningar (FTI). Halmstads befolkning har under den perioden ökat med personer (6,7 procent). Trots den ökningen har även den sammanlagda mängden hushållsavfall minskat något. Mängden avfall per invånare relativt hög i Halmstad. Det har delvis sin förklaring i att det under sommarhalvåret tillkommer många sommargäster som inte är registrerade som invånare och avfallsstatistiken per invånare är beräknad på den fasta befolkningen. Grovavfall som lämnas på ÅVC, tex byggavfall, är inte inkluderat i sammanställningen då det innehåller en betydande men okänd andel avfall från verksamhetsutövare. Här redovisas heller inte övrig materialåtervinning, trädgårdsavfall eller farligt avfall. Efter det att inpasseringssystemet infördes vid årsskiftet 2015/2016 märks en kraftig minskning av grovavfall på ÅVC, minus 14 procent jämfört med En trolig förklaring är att del verksamhetsutövare istället valt andra aktörer för hantering av grovavfall, tex containerhämtning. En del av minskningen kan också bero på att invånare från grannkommunerna inte längre har fri tillgång till ÅVC i Halmstad. ÅTGÄRDER Under 2013 ta fram en informationplan och därefter genomföra informationsinsatser under planeringsperioden Ansvarig: Kommunstyrelsen och HEM RESULTAT Det saknas en övergripande kommunikationsplan för hela renhållningsordningen. HEM har upprättat kommunikationsplaner för aktiviteter som HEM har ansvar för tillsatte HEM en ny kommunikatörstjänst med fokus på matutsorteringen och avfallsminimering samt anställde en skolinformatör invigdes kunskapscentret Växtvärket med skolelever årskurs 5 som målgrupp gavs första numret av magasinet Hållbart ut till alla hushåll, och planeras att i ges ut varje kvartal. 3 74

73 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 2 Utökat samarbete med föreningar och ideella organisationer omfattande återbruk av olika varor, t ex textilier. Informera vid kommunens återvinningscentraler om var hushållen kan lämna sådana varor och produkter. Ansvarig: HEM Strukturen för renhållningstaxan utformas så att den stimulerar till att minska uppkomsten av avfall och öka återanvändning och återvinning. Ansvarig: Kommunstyrelsen och HEM Samarbete med föreningar är inte genomfört, men internt samarbete med Haldahuset sker sedan många år, framförallt på ÅVC Flygstaden. Möjligheter till ytterligare textilåtervinning. Informationsinsatser på ÅVC är inte genomfört. Strukturen för taxan gjordes om 2015 och styr mot minskad behållarstorlek och längre tömningsintervall i syfte att öka återvinningen av förpackningar. Taxan premierar restauranger och storkök med utsortering av matavfall och därigenom ökad återvinning genom biogas och biogödsel. Matavfallet (svinnet) i den kommunala verksamheten ska fortsätta att minska. Ansvarig: Servicenämnden Matsvinnet från tallriksskrapet har nästan halverats i Halmstads grund- och gymnasieskolor. Idag kastas 6 procent jämfört med 12 procent år Servicenämnden arbetar med målstyrning och belöning vid uppnådda mål. Under hösten 2016 påbörjas mätning av produktionssvinn och kassation i restaurangköken. Ett projekt inom äldreomsorgen kommer också startas upp. 4 75

74 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 2 2 Öka utsorteringsgraden (källsortering) av hushållsavfallet Mål 2013 Till år 2016 ska utsorteringsgraden av hushållsavfallet ha ökat till 67 procent. Resultat Utsorteringsgraden har inte ökat sedan avfallsplanen antogs och ligger fortfarande under 60 procent. Materialåtervinningen förpackningar, tidningar, skrot, däck och gips har till och med minskat, men det är främst tidningsinsamlingen som ligger bakom den minskningen som en direkt följd av att tidningarna i högre grad läses digitalt. Andel materialåtervinning och övrigt utsorterat avfall på ÅVC som kommer från verksamheter har inte kunnat separeras. Målet sattes utifrån ett antagande att matavfallsinsamlingen från hushållen skulle införas Matavfallsinsamlingen infördes istället 1 juni Tidigare plockanalyser visar att närmare en tredjedel av avfallet i soppåsarna är matavfall. Totalt är det närmare tre fjärdedelar av innehållet i soppåsarna material som ska hanteras på annat sätt. Förutom matavfall finns där förpackningar, tidningar, trädgårdsavfall, textilier och även en liten mängd farligt avfall som läkemedel, batterier, elektronik mm * Faller under producentansvar Plockanalyser som genomförts i maj 2015 och april 2017 visar att tre fjärdedelar av innehållet i soppåsarna är material som bör sorteras ut, tex förpackningar och matavfall. Textilier som utgör 2-3 procent redovisas under övrigt brännbart. Ungefär en halv procent av avfallet i påsarna är elektronik och annat farligt avfall som kanyler och läkemedel. Bakgrund Genom återbruk och återvinning minskas trycket på exploatering av ändliga resurser och energikrävande utvinning av nya råvaror. En statlig utredning om ansvarsfördelning för insamling av förpackningar och tidningar har pågått under flera år. Besked om förändringar av kommunernas roll och ansvar har flyttats fram flera gånger. ÅTGÄRDER Samverka med producentansvariga och fastighetsinnehavare för att utveckla nuvarande hämtningssystem så att fler hushåll får närmre till inlämningsplats för källsortering av hushållsavfall vid fastighetsnära återvinningsstationer eller motsvarande alternativ. RESULTAT Det pågår en nationell utredning kring producentansvaret och vilken roll kommunerna ska ha. Besked om förändringar av kommunernas roll och ansvar har flyttats fram flera gånger. Om kommunerna tilldelas ansvar för insamling av förpackningar kan HEM:s planerade anläggning för utsortering av matavfall anpassas till att även hantera förpackningar. 5 76

75 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 2 Senast 2014 införa separat insamling av hushållens matavfall. Ansvarig: HEM Anläggningen för optisk sortering av soppåsar blev försenad. Insamlingen startades 1 juli Öka och utveckla tillgängligheten i kommunens insamlingssystem. Ansvarig: HEM (Åtgärden avser fastighetsnära insamling- FNI) HEM har avvaktat den statliga utredningen för insamling av förpackningar. Om ansvaret för att sortera ut förpackningar tillfalller kommunen, skulle detta kunna göras med hjälp av optisk sortering. Vid Villmanstrand, Flygstaden, Oskarström, Getinge och Simlångsdalen ska det finnas återvinningscentraler. Ansvarig: Kommunstyrelsen och HEM Införa källsortering av vissa fraktioner på offentlig plats. I centralorten har Villmanstrand eller Flygstaden öppet alla veckodagar. Getinge och Oskarström har öppet en dag på helgen under hela året samt ytterligare en halvdag under sommaren. Simlångsdalen har öppet varannan lördag. Varken HEM eller Teknik- och fritidsnämnden har initierat denna åtgärd. Ansvarig: Teknik- och fritidsnämnden i samverkan med HEM Informationsinsatser till hushåll och verksamheter enligt informationsplan. Ansvarig: Kommunstyrelsen och HEM Kvalitetssäkra rutiner för utsortering av förpackningar och matavfall i den kommunala verksamheten. Ansvarig: Kommunstyrelsen och HEM En kommunikationsplan för information om matutsortering och källsortering med fokus på återvinning och återanvändning är framtagen 2014 och uppdateras kontinuerligt. HEM har genomfört informationsinsatser på temat återanvändning, återvinning och minimering vid årliga event som tex Vallåsdagen, Andersbergsfestivalen, Halmstadgillet, Pride På HEM:s webb och på Facebook finns information om källsortering. Förpackningsinsamling finns i många verksamheter. Servicekontoret, ansvariga för den huvudsakliga mathanteringen inom kommunal verksamhet, är sedan 2014 miljöcertifierade enligt ISO (2018 gick servicenämnden över till ett annat miljöledningssystem - miljödiplomering enligt Svensk Miljöbas) Matavfall från kommunal verksamhet hämtas av HEM för transport till biogasproduktion. Mål och rutiner siktar på att ytterligare öka källsorteringen på de olika enheterna. HEM har i de egna verksamheterna kvalitetssäkrat rutinerna för utsortering av förpackningar och matavfall och kommunikationsinsatser samt utbildningar har hållits för all personal. Kontinuerlig information går ut internt om återvinning och placering av källsorterade förpackningar. 6 77

76 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 2 3 Minska inslaget av farligt avfall i kretsloppet Mål 2013 Insamlad mängd farligt avfall från hushållen ska ha ökat jämfört med 2011 års utfall på ton. Resultat Målet uppfylldes till 2015 då insamlad mängd farligt avfall från hushållen har ökat jämfört med 2011 års utfall, men år 2016 minskade mängden avsevärt. Det kan ha sin förklaring i inpasseringssystemet som gör att invånare från grannkommunerna inte längre har fri tillgång till ÅVC i Halmstad och att verksamhetsutövare väljer andra lösningar, tex containerhämtning. Summor baserade på insamlad statistik från samtliga återvinningscentraler och avser allt farligt avfall till farliga baren, samt tryckt trä och elektronik. Plockanalyserna från hushållens avfall visar att soppåsarna innehåller ca 0,5 procent elektronik och annat farligt avfall. Insamlad mängd farligt avfall ton ton ton ton ton 2016* ton ÅTGÄRDER Samverka med producentansvariga och utveckla insamlingsställen för mindre elektronikprodukter i anslutning till försäljningsställen. RESULTAT Ett nytt producentansvar (WEEE-direktivet) för elektronik har införts 2015, vilket innebär att många försäljningsställen nu är ansvariga för att samla in uttjänade produkter. Utöver det utökade producentansvaret sker dock ingen samverkan med producentansvariga. Ansvarig: HEM Att kontinuerligt göra plockstudier av hushållsavfallet. Ansvarig: HEM Ökad information till hushållen samt årliga riktade informationskampanjer i bostadsområden. Ansvarig: HEM Under planperioden har plockanalys genomförts 2015 och kommer fortsättningsvis att genomföras varje kalenderår. Under 2016 utökas antalet kundmöten och riktade kampanjer till ytterligare områden i bland annat Vallås, Andersberg Söndrum, Rotorp och Grötvik. Nya kunskapscentret Växtvärket med fokus på skolor ska också bidra till information om farligt avfall och påverkan på kretsloppet. 7 78

77 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 2 4 Öka andelen avfall som behandlas biologiskt Mål och resultat avsnittet innehåller fyra mål som följer efter bakgrund. Mål 4: Senast 2016 ska minst 40 procent av matavfallet från hushållen utsorteras för att användas för biogasproduktion. Resultat Införande av utsortering av hushållens matavfall är framflyttat till 2017 då uppförandet av en sorteringsanläggning för är försenat. ÅTGÄRDER Införa insamlingssystem för separering av matavfall från hushållen. Ansvarig: HEM Informationsinsatser till hushåll enligt informationsplan. Ansvarig: Kommunstyrelsen och HEM RESULTAT Anläggningen för optisk sortering togs i bruk 2017 och insamling av matavfall från hushållen startades 1 juli. Informationsinsatser har genomförts under Broschyren Så sorterar du matavfall har delats ut på event och föreläsningar hos Bostadsrättsföreningar, organisationer och kommunens verksamheter Mål 4: Mottagning av vegetabiliskt och animaliskt livsmedelsavfall från verksamheter i Halmstad ska öka till ton senast Resultat Under åren tog avpaketeringsanläggningen på Stålverksgatan emot ca ton matavfall samt vegetabiliskt och animaliskt livsmedelsavfall in från verksamheter och butiker/grossister i och runt Halmstad. Anläggningen fick monteras ner när fastigheten skulle rivas Insamlingen fortsatte men i väntan på att mottagningsanläggningen på Kristinehed stod klar sommaren 2017 hanterades livsmedelsavfallet utanför kommunen. Ökat minskat under 2017?? HEM återkommer ÅTGÄRDER Fortsatt utbyggnad av avpaketeringsanläggningen för mottagning av vegetabiliskt och animaliskt avfall från verksamhetsutövare. Ansvarig: HEM RESULTAT Avpaketeringsanläggningen har tillfälligt monterats ned men kommer att samordnas med uppbyggnad av anläggningen för optisk sortering vid Kristinehed 2016/

78 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 2 Mål 4:3 Till 2016 ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avloppsvattnet tillvaratas och återföras till produktiv mark, varav minst hälften ska återföras till åkermark. Resultat Målet nås med god marginal. År 2015 återfördes 82 procent av slammet för spridning på åkermark (2014, 90 procent). Det förekommer att vissa slampartier inte uppfyller kvalitetskraven enligt Revaq, och den alternativa hanteringen är då antingen att använda slammet till anläggningsjord eller att transportera det till förbränning. ÅTGÄRDER Fortsatt arbete med så kallat uppströms arbete i syfte att långsiktigt förbättra slamkvaliteten. Ansvarig: Nämnden för Laholmsbuktens VA Fortsatt rötning av slam för produktion av jordförbättringsmedel. Ansvarig: Nämnden för Laholmsbuktens VA RESULTAT Västra Strandens avloppsreningsverk är Revaqcertifierat sedan februari 2012 och följer reglerna för det, Renare vatten bättre kretslopp. Verket genomgår årligen extern granskning som säkerställer ett fungerande uppströmsarbete. Oavsett hur slammet ska användas så genomgår allt slam från avloppsreningsverken i Halmstads kommun rötning i rötkammare på Västra strandens avloppsreningsverk. Mål 4:4 Påbörja återföring av näring från enskilda avlopp till produktiv mark. Resultat Återföring av näringsämnen från enskilda avlopp kommer i konflikt med målet en giftfri miljö. Slammet från de enskilda avloppen levereras i en mer koncentrerad form än det utspädda avloppsvattnet och har ett relativt högt innehåll av metaller och annat oönskat innehåll. Rötrester med ursprung från detta slam är därför mindre lämpliga för jordbrukssektorn att ta emot. Dock är större delen av metallerna bundet i sedimentet av slammet medan en stor del av fosfor, kväve och kalium finns löst i vatten/klarfasen i de utsorterade WC-fraktionerna. Genom att inrikta utvinningen av näringsämnen på vattenfasen finns möjligheten att utvinna ca 500 kg fosfor och undvika spridning av ca 100 kg metaller årligen. ÅTGÄRDER Utveckla ett system för återföring av näring till produktiv mark från utsorterade WC-fraktioner. Under år 2015 ska detta system ha utvärderats och kostnadsberäknats och ligga till grund för framtida hantering av denna avfallsfraktion. Ansvarig: HEM Utse huvudmannaskap för återföring av näring från utsorterade WC-fraktioner. Ansvarig: Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige RESULTAT Ett samarbetsavtal har upprättats med en entreprenör gällande omhändertagande av fosfor från fosforfilter. Entreprenören samlar in fosforfiltermaterialet och näringen återförs till produktiv mark eller används som jordförbättringsmedel i matjordstillverkning. Kommunstyrelsen inväntar HEMs utredning angående hur ett system för återföring av näring från utsorterade WC-fraktioner kan utvecklas, innan beslut om huvudmannaskap fattas. 9 80

79 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 2 5 Förbättra förutsättningarna för en effektiv och miljömässigt god avfallshantering i kommunen Mål Halmstads kommun ska dels genom egna anläggningar och dels genom samverkan med andra aktörer skapa förutsättningar för en effektiv och miljöriktig hantering av alla typer av avfallsfraktioner. Resultat Halmstads kommun har planlagt områden för att möjliggöra en effektiv och miljöriktig hantering av alla avfallsfraktioner. HEM har utökat säkerheten för avfallshanteringen vid Kristinehed. HEM och flera andra aktörer utvecklar sina verksamheter för en effektiv och miljösäker hantering av olika avfallsfraktioner. Läckage av lakvatten från krossnings- och balningsområdet upptäcktes Läckaget är åtgärdat och orsaken utreds. ÅTGÄRDER Fortsatt utveckling av Kristinehedsanläggningen så att sortering, krossning och balning av avfall för energiåtervinning kan utföras med minimal påverkan på omgivningen. Ansvarig: HEM Fortsätta att medverka i utvecklingen och kompletteringen av lämpliga områden såsom Kistingeområdet till moderna återbruks- och återvinningscentra med möjligheter till ökad service och kontroll och: - behandling för återbruk och återvinning av material - beredning av avfall för energiutvinning - kompostering av jord och slam - behandling av bygg- och rivningsavfall - behandling av jord- och schaktmassor - behandling av förorenade massor - behandling av farligt avfall - mellanlagring och deponering - mottagning av snömassor Ansvarig: Kommunstyrelsen RESULTAT Fortsatt kontroll av dag- och lakvattenhantering, utökad brandsäkerhet med brandtorn och övervakning med IR-kameror, fångstnät runt östra området där krossning och balning sker, utökade städrutiner inom och utanför området, hårdare regler för krossning vid olämpliga vind- och väderförhållanden. Ett planprogram för område tas fram för beslut under Planprogrammet möjliggör behandling, beredning, mellanlagring och mottagning enligt listan

80 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 2 6 Medverka till ett regionalt samarbeta inom avfalls området MÅL Öka den regionala samverkan inom hela avfallsområdet under kommande period Resultat Ett visst arbete år påbörjat. HEM medverkar i det nätverk för lokalt näringsliv inom avfalls- och recycling-branschen som EMC samordnar. BAKGRUND Miljö- och säkerhetskraven är stora inom avfallsverksamheten. Stora krav ställs på anläggningar och tekniska system, vilket i sin tur ställer krav på storskalighet och stora investeringar. Varje enskild kommun får allt svårare att själv klara av detta. Samverkan med andra kommuner och näringslivet behövs för att klara morgondagens utmaningar. ÅTGÄRDER Initiera frågan om en gemensam avfallsplan för regionen hos Region Halland. Ansvarig: Kommunstyrelsen och HEM Under perioden starta flera gemensamma utvecklingsprojekt med Högskolan i Halmstad och det lokala näringslivet. RESULTAT Varken HEM eller kommunstyrelsen har initierat denna åtgärd. HEM har kontaktat angränsande kommuner för samverkan för en ny avfallsplan, men kommunerna befinner sig tidsmässigt i olika skeden. Högskolan, näringslivet, kommun, skola och HEM håller på att gemensamt ta fram ett kunskapscenter, Växtvärket. Ansvarig: Kommunstyrelsen och HEM Utveckla samarbetet med det lokala näringslivet inom avfallsområdet. Ansvarig: Kommunstyrelsen Utveckla samarbete med andra regioner som gränsar till södra Halland. Inom ramen för Energi och Miljöcentrum (EMC) så har det i Halmstad bildats en recycling- grupp där det lokala näringslivet och HEM samverkar. Det pågår diskussioner om samverkan att erbjuda mottagning av hushållsavfall och matavfall till den optiska sorteringen. Ansvarig: Kommunstyrelsen och HEM 11 82

81 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 2 7 Förbättra avfallshanteringen med hänsyn till säkerhet, miljö och arbetsmiljö. MÅL 2013 Senast 2016 ska samtliga hämtningsställen uppfylla kravet på god säkerhet, bra arbetsmiljö och miljöhänsyn. Resultat Arbete pågår men hinner inte färdigställas under En projekttjänst på HEM tillsattes i slutet av 2013 för att hantera frågan om besvärliga hämtställen, men samtliga hämtställen hinner inte åtgärdas innan planperiodens slut. Till maj 2016 är 446 hämtställen åtgärdade. Problem i soprum som t.ex. trösklar, dörrstopp och felvända kärl har rättats till. På en del hämtställen har kärlen flyttats ut till vägen på grund av att vändplats för tunga fordon saknas. Hämtställen där kärl dragits på ej godkänt underlag tex singel och grus har tagits bort. Fastigheter med träd som växer över vägen som skadar renhållningsfordon och är en säkerhetsrisk på grund av skymd sikt har rapporterats. BAKGRUND HEM har i en intern utredning konstaterat att det idag finns problem vid av kommunens totalt hämtningsställen när det gäller trafiksäkerhet och arbetsmiljö. Med hämtningsställe menas hämtningsfordonets uppställningsplats. Dessutom behöver det totala transportarbetet minska, för att i sin tur minska miljöbelastningen. ÅTGÄRDER I samband med översynen av avfalls-föreskrifterna ytterligare förtydliga och skärpa villkoren avseende arbetsmiljö och säkerhet. Ansvarig: Kommunstyrelsen Genom förebyggande åtgärder ska risken för bränder i avfallsupplag minimeras. Ansvarig: HEM i samverkan med räddningsnämnden I samband med planläggning av bostadsområden ska avfallsinsamling alltid redovisas med hänsyn till trafik, miljö, tillgänglighet, arbetsmiljö och insamlingssystem (individuella kärl, gemensamhetsanläggning, sopsug mfl). Ansvarig: Kommunstyrelsen Utveckla rutiner för ökad samverkan och kommunikation inom kommunens verksamhet. Ansvarig: Kommunstyrelsen och HEM RESULTAT Utfördes i samband med utformningen av de nya avfallsföreskrifterna och antog tillsammans med Renhållningsordningen Förebyggande åtgärder som implementerats inkluderar bland annat ett brandtorn och värmekameror för att detektera värmeutveckling i avfallshögarna. Avfallskontroller på avfall som kommer in till Kristinehed sker löpande. Under 2016 kommer antalet avfallskontroller att utökas. Avfallsinsamling beaktas av planarkitekterna i detaljplanearbetet, men kan inte alltid redovisas då den slutgiltiga lösningen fastställs först vid bygglovskedet. Det finns inga skriftliga rutiner än, men det har blivit en ökad samverkan och kommunikation genom att planerna stäms av i samordningsgruppen där SBK, BK, TE, MH, RN, HNAB, LBVA och HEM är representerade

82 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 2 8 Minska nedskräpning i samhället. Mål 2013 Vid planperiodens slut ska nedskräpningen i offentlig miljö (gator, parker, torg, badstränder m fl.) ha minskats jämfört med Resultat Målet har inte kunnat mätas, men inget tyder på att nedskräpningen har minskat. Bakgrund Problemen med plast i haven har sitt ursprung i nedskräpning på land. Skräpiga miljöer hittar vi på stränderna, torg, parker och stråk där människor rör sig. Speciellt helger, sommartid och vid evenemang, bla studentaktiviteter. Byggarbetsplatser ger upphov till kringflygande material och skräp som inte har förankrats. Industriområden och längs större vägar hittas också stora mängder skräp, plus att det förekommer dumpning av gamla bilar och annat skräp i naturen. Det är ofta skräpigt runt återvinningstationer. Dels är det förpackningsmaterial från överfulla insamlingskärl men ofta också annat avfall som inte är hör hemma där. Skräpmätning är ett verktyg för att utvärdera effekten av olika åtgärder. Kommunen har ingen metod för att mäta mängden avfall som uppkommer från nedskräpning. ÅTGÄRDER Att senast 2013 tagit fram en metod för skräpmätning i offentlig miljö. RESULTAT Ingen metod har tagits fram. Skräp i och utanför papperskorgar samlas in samtidigt och vikten har inte följts upp. Ansvarig: Teknik- och fritidsnämnden Analys av detta utifrån våra registrerade nedskräpnings - ärenden (och klagomål på avfall ärenden) Jag har då jämfört perioden med perioden (för att inte få årstids bias) Tittar man på alla ärenden med nedskräpning i ärenderubriken så var det 36 efter men bara 26 perioden före. En hel del av de ärende är av karaktären överfulla sopkärl och kanske inte helt relevanta i sammanhanget. Jag har tittat på alla ärendena ovan och valt ut de som är av karaktären dumpning av avfall (säckar, möbler, rivningsavfall m.m.) i naturen (inte skräpig tomt). Jag får det då till 11 ärenden efter men bara 5 i perioden före. Det finns såklart en del osäkerheter i en sådan här jämförelse men tendensen tycks vara att det är en ökning av nedskräpningen. Tomas Sjöstedt 13 84

83 Samrådsversion januari 2018 BILAGA 2 9 Minska risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda avfallsdeponier. Mål Risken för eventuella föroreningar i mark där nedlagda deponier varit lokaliserade ska vara kända och i de fall där miljö och hälsorisker förekommer ska det upprättas en åtgärdsplan. Resultat MIFO-inventering och riskklassning är slutförd Inventeringen visar att 23 av drygt 40 nedlagda deponier ska förses med åtgärdsplaner. Arbetet med åtgärdsplaner är påbörjade enligt en prioriteringsordning, men det kommer att ta flera år att färdigställa underlaget för behov av insatser. Bakgrund Gamla avfallsdeponier som var i drift innan miljölagstiftningen skärptes kan innebära risk för förorening av mark och påverkan på yt-och grundvatten och därigenom innebära ökade hälsorisker för människor och djur. Enligt det nationella miljökvalitetsmålet för giftfri miljö ska alla områden med stor risk för människors hälsa eller miljön åtgärdas till ÅTGÄRDER Samtliga tidigare avfallsupplag/ deponier ska senast 2016 ha inventerats och riskklassats enligt MIFO- metodiken. Ansvarig: Kommunstyrelsen I kommunens översiktsplan ska områden där deponiverksamhet bedrivits vara angivna. Ansvarig: Kommunstyrelsen RESULTAT Samtliga deponier inventerade och riskklassade enligt MIFOmetodiken till juni Områden där deponiverksamhet bedrivits är angivna i kommunens översiktsplan som beslutades

84 Granskningsversion maj 2018 BILAGA 4 4. Nedlagda deponier Id Namn Typ av deponi Typ av avfall Riskklass Gustavfälts AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg, industri, 1 schaktmassor Tiarps AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg, industri, 2 schaktmassor Marbäcks AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg Skandinaviska jutes deponi 1 Icke-kommunal Industriavfall Skandinaviska jutes deponi 2 Icke-kommunal Industriavfall Brynestorps AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg, schaktmassor Marskogs AFA Kommunal Hushålls, bygg, industriavfall Susegårdens AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg Norra utmarkens AFA Kommunal Hushålls, Industri Marelids AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg, industri Sennans AFA Kommunal, Bygg, schaktmassor, förekommer 2 Icke-kommunal hushållsavfall Trönninges AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg, industri, 2 schaktmassor Frökontorets deponi Icke-kommunal Bygg, industri, schaktmassor Slättåkra AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg, schaktmassor 2 (Svag) Lövhults AFA Kommunal Hushålls, latrin 2 (Svag) Johansfors AFA Kommunal Hushålls 2 (Svag) Särdals AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg, schaktmassor 2 (Svag) Släggarps AFA Kommunal Hushålls, industri 2 (Svag) Örnakulls AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg, industri 2 (Svag) Harpas kulle deponi Icke-kommunal Bygg, schaktmassor 2 (Svag) Kärrets deponi/örjans valls Kommunal Trädgårds, bygg 2 (Svag) B-plan Nissans utfyllnad Oskarström Icke-kommunal Industri 2 (Svag) Furets AFA Kommunal Bygg, schaktmassor 2 (Svag) Mareds AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg, industri Vinnalts AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg, industri Stenas deponi 1 Icke-kommunal Industri Stenas deponi 2 Icke-kommunal Industri Stenas deponi 3 Icke-kommunal Industri Slottsmöllans AFA Icke-kommunal Bygg, schaktmassor Kattabrottets deponi Kommunal Trädgårds, bygg, schaktmassor Långenäsuddens AFA Kommunal Hushålls Simlångsdalens AFA Kommunal Hushålls, industri Brandshults AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg, industri Klaraborgs AFA Kommunal Trädgårds, schaktmassor Kvibilles AFA Kommunal Trädgårds, bygg, schaktmassor Risarps byggdeponi Icke-kommunal Trädgårds, bygg, schaktmassor Getinge utfyllnadsområde Kommunal Bygg, schaktmassor Eldsbergas AFA Kommunal Trädgårds, schaktmassor Onsjö schaktmassedeponi Kommunal Schaktmassor Vilshärads Kommunal Schaktmassor 3 Schaktmassedeponi Deponi Kommunal Bygg, schaktmassor 3 Sveagatan/bensinstation Byggets AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg Margretebergs deponi Icke-kommunal Bygg, schaktmassor 4 Inventering av nedlagda deponier i Halmstads kommun, Länsstyrelsen i Halland 2015, Dnr

85 Förslag till ny renhållningsordning för Halmstads kommun 2019 Del 2 Föreskrifter för avfallshantering Granskningsversion maj

86 Granskningsversion maj 2018 Föreskrifter för avfallshantering för Halmstads kommun Inledande bestämmelser Bemyndigande 1 Med stöd av 15 kap. 38, 39 och 41 miljöbalken (1998:808) och avfallsförordningen (2011:927) meddelar kommunfullmäktige dessa föreskrifter för avfallshantering i Halmstads kommun. Definitioner 2 Följande termer och begrepp används i dessa föreskrifter med de betydelser som anges här: 1. Med hushållsavfall avses detsamma som i 15 kap. 3 miljöbalken, det vill säga avfall som kommer från hushåll och därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. a. Med kärlavfall avses den del av hushållsavfallet som får läggas i kärl. Med kärlavfall jämställs även säckavfall, för de hämtställen som har säck istället för kärl. b. Med grovavfall avses hushållsavfall som är så tungt eller skrymmande eller har egenskaper som gör att det inte är lämpligt att samla in i kärl. c. Med trädgårdsavfall avses sådant biologiskt avfall som uppstår vid normalt nyttjande av trädgård vid bostadshus. d. Med farligt avfall avses ett ämne eller föremål som är avfall och som är markerat med * i bilaga 4 till avfallsförordningen eller som omfattas av föreskrifter som har meddelats med stöd av 12 avfallsförordningen. e. Med konsumentelavfall avses detsamma som i 13 förordningen (2014:1075) om producentansvar för elutrustning. f. Med före detta livsmedel avses butiksavfall av animaliskt ursprung enligt förordningarna 1069/2009/EG och 142/2011/EU. g. Med matavfall avses allt biologiskt nedbrytbart avfall som uppkommer i och med livsmedelshanteringen i hushåll, restauranger, storkök, butiker och liknande och som skulle kunna, eller har kunnat, användas som livsmedel och som utgör hushållsavfall. I begreppet matavfall som utgör hushållsavfall ingår också avfall som hälls ut i vasken (flytande livsmedel såsom mjölk eller livsmedel som sköljs ur förpackningar) i de fall detta samlas upp i sluten tank. Förutom detta ingår också skal, ben och liknande som visserligen inte är mat men ändå intimt förknippat med mat. Butiksavfall av animaliskt ursprung utgör dock före detta livsmedel i enlighet med punkten (f) ovan. 1 91

87 Granskningsversion maj 2018 h. Med restavfall avses sorterat brännbart kärlavfall. Med detta avses det avfall som kvarstår när matavfall, farligt avfall, förpackningar, returpapper, el- avfall och annat avfall som omfattas av producentansvar, har sorterats ut från hushållets kärlavfall. 2. Definitioner av vissa andra avfallsslag finns i bilaga 1 till dessa föreskrifter. 3. Med fastighetsinnehavare avses den som är fastighetsägare eller den som enligt 1 kap. 5 fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska anses som fastighetsägare. 4. Med nyttjanderättshavare avses den som, utan att omfattas av begreppet fastighetsinnehavare, har rätt att bruka eller nyttja fastighet. 5. Med behållare avses kärl, container, bottentömmande behållare, latrinbehållare, fettavskiljare eller annan anordning för uppsamling av hushållsavfall. 6. Med små avloppsanläggningar avses sluten tank, slamavskiljare, fosforfälla, minireningsverk och andra motsvarande anläggningar som ger upphov till hushållsavfall. 7. Med hämtningsställe avses den plats som enligt dessa föreskrifter (19 ) avfallsbehållare ska stå på när avfallet hämtas av renhållaren. 8. Verksamheter Alla fastigheter där det uppstår hushållsavfall men som inte räknas som privathushåll. Exempel på verksamheter är företag, föreningar, restauranger, affärer, kontor, skolor, vårdinrättningar, o.s.v. 9. Fastighetsgräns Med fastighetsgräns avses fastighetens gräns närmast hämtningsfordonets uppställningsplats. I de fall fastighetsgräns ej är belägen vid farbar väg (se föreskrifter om avfallshantering för Halmstads kommun, bilaga 4) räknas fastighetsgräns till närmaste farbara väg. Vid tvist avgör kommunstyrelsen vad som är farbar väg. För definitioner av andra termer och begrepp som används i dessa föreskrifter hänvisas till 15 kap. miljöbalken och till avfallsförordningen. Kommunens ansvar för avfallshantering, tillsyn och information 3 Kommunstyrelsen har verksamhetsansvar, enligt 15 kap. 20 miljöbalken, för hanteringen av hushållsavfall i kommunen, med särskilt ansvar för att hushållsavfall som utgörs av farligt avfall samlas in och transporteras till en behandlingsanläggning. Hantering av det avfall som omfattas av kommunens ansvar utförs av den av kommunen utsedda renhållaren, nedan kallad renhållaren. 4 Tillsynen över avfallshanteringen enligt 15 kap. miljöbalken och enligt föreskrifter meddelade med stöd av miljöbalken utförs av miljönämnden. 5 Renhållaren informerar hushållen om krav och hantering avseende förpackningar, returpapper och konsumentelavfall i enlighet med gällande producentansvar. 2 92

88 Granskningsversion maj 2018 Betalning och information 6 Avgift ska betalas för den insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall som utförs genom kommunens försorg och i enlighet med föreskrifter som kommunen har antagit med stöd av 27 kap. 4 miljöbalken. 7 Fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare är skyldiga att i behövlig omfattning informera den eller dem som bor på eller är verksamma inom fastigheten om gällande regler för avfallshantering. Sortering och överlämning av hushållsavfall Sortering av avfall 8 Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare ska sortera ut avfallsslag i enlighet med bilaga 1 och hålla det skilt från annat avfall. 9 Fastighetsinnehavare ska säkerställa möjligheter att sortera ut och hålla åtskilda de avfallsfraktioner som enligt dessa föreskrifter ska överlämnas till renhållaren för borttransport. Skyldighet att överlämna hushållsavfall 10 Hushållsavfall under kommunens ansvar ska lämnas till renhållaren om inte annat sägs i dessa föreskrifter eller i bilaga 1 till dessa föreskrifter. Utsorterade avfallsslag hämtas vid fastigheten, vid överenskommen eller anvisad plats enligt 19 eller lämnas enligt vad som framgår av bilaga 1. Det utsorterade avfallet ska transporteras bort så ofta att olägenhet för människors hälsa och miljön inte uppstår. Hämtningsintervall och storlek på behållare ska motsvara behovet av borttransport av hushållsavfall från fastigheten. Fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare ska upplysa renhållaren om ändrade förhållanden av betydelse för avfallshanteringen för fastigheten. Emballering av hushållsavfall samt placering av behållare 11 I behållare och utrymme för avfall får endast läggas sådant avfall för vilket behållaren och utrymmet är avsedd. Närmare krav på emballering med mera framgår av bilaga 1. Glödande avfall får inte lämnas till kommunensavfallshantering. Anläggande, underhåll och skötsel av behållare och annan utrustning Anskaffande och ägande 12 De behållare och annan utrustning som används i kommunen framgår av bilaga Kärl, och latrinbehållare ägs av och tillhandahålls av renhållaren. Container ägs av renhållaren. Bottentömmande behållare, små avloppsanläggningar, fettavskiljare och tank för matavfall anskaffas och installeras av fastighetsinnehavaren. För större behållare(djupbehållare, sopsugsanläggning, m fl.), som betjänar flera hushåll 3 93

89 Granskningsversion maj 2018 ansvarar ägaren av gemensamhetsanläggningen för underhåll och funktionskontroll. Renhållaren kan efter särskild överenskommelse i varje enskilt fall påta sig ansvaret för installation och underhåll av anordningar och större behållare. Ägare av behållare ansvarar för märkning, reparation och, vid behov, utbyte av behållare. När renhållaren ska utföra sådant underhåll ska behållaren vara tillgänglig. Märkning ska ske enligt anvisning från renhållaren. Fastighetsinnehavaren ansvarar för och bekostar installation och underhåll av övriga inom fastigheten förekommande anordningar och utrymmen för avfallshanteringen. Anläggande 14 Vid installation och anläggande av små avloppsanläggningar, fettavskiljare, tank för matavfall eller anläggning som kräver byte av filtermaterial ska hänsyn tas till vad som utgör en god arbetsmiljö vid hämtning av avfall från anläggningen. Vid anläggande av små avloppsanläggningar, fettavskiljare eller tank för matavfall ska inte avstånd mellan uppställningsplats för slambil och anslutningspunkt för tömning överstiga 10 meter såvida inte särskilda skäl föreligger. Höjdskillnaden mellan fordonets uppställningsplats och botten på anläggningen ska vara mindre än 5 meter, om inte särskilda skäl föreligger. Vid installation av bottentömmande behållare ska anläggningen utformas så att den är åtkomlig för fordon utrustat med kran. Anläggning som kräver byte av filtermaterial ska anläggas så att den är åtkomlig för hämtningsfordon. Anläggningar där hämtning av filtermaterial ska ske i filterkassett eller säck ska anläggas så att hämtning med fordon utrustat med kran kan utföras. Anläggande ska ske så att avståndet mellan kranfordonets uppställningsplats och filterkassett eller säck inte överskrider 10 meter för filterkassett eller storsäck som väger högst 500 kilogram och 5 meter för filterkassett eller storsäck som väger högst 1000 kilogram, om inte särskilda skäl föreligger. Utrymme för hämtning med kranbil ska finnas. Den fria höjden ska vara minst 7 meter över kranfordonet, och mellan fordonets uppställningsplats och behållaren/fosforfiltret. Detta om inte särskilda skäl föreligger. Rengöring och tillsyn 15 Fastighetsinnehavaren har ansvar för rengöring och tillsyn av behållare samt anläggning. Behållare och anläggningar ska ges regelbunden service för att förebygga störningar i anordningens funktion och olägenhet såsom buller, lukt och dylikt. Såväl behållare som inom fastigheten förekommande anläggningar, anordningar och utrymmen för avfallshantering ska skötas så att kraven på god arbetsmiljö uppfylls och risken för olycksfall minimeras. Fettavskiljare ska skötas och underhållas av fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättsinnehavaren. Åtgärder inför hämtning av avfall som lämnas i kärl 16 Behållare får inte fyllas mer än att den kan stängas. Behållaren får inte vara packad på ett sådant sätt att tömningen eller fortsatt tömning försvåras. Den får inte heller vara så tung att det blir uppenbara svårigheter att flytta den eller att arbetsmiljökrav inte kan tillgodoses. Behållare bör vara fri från snö och is vid hämtningstillfället. 4 94

90 Granskningsversion maj 2018 Behållare ska vara uppställda så att hantering med den utrustning som används i kommunens insamlingssystem kan ske och att hämtning underlättas. Kärl ska placeras och vändas så att de kan hämtas med sidlastande bil där sådan används och baklastande bil där sådan används. Renhållaren ska ha tillträde till de utrymmen i fastigheten där arbetet ska utföras. Nycklar, portkoder och dylikt ska tillhandahållas till renhållaren. Ändringar ska utan anmaning meddelas renhållaren. Fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren ska försluta latrinbehållare och rengöra den på utsidan innan hämtning sker. I övrigt se anvisningar som redovisas i bilaga 4. Åtgärder inför hämtning av avfall från anläggningar 17 Det åligger fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren att inför hämtnings-tillfället placera storsäck, filterkassett eller annan flyttbar behållare som ska tömmas med fordon utrustat med kran, inom längsta tillåtna avstånd enligt 14. Inför tömning ska fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren förbereda an- läggningen så att tömning kan ske med det fordon som används. Små avloppsanläggningar, fettavskiljare och tankar för matavfall ska vara lätt tillgängliga för tömning. Lock eller manlucka som öppnas manuellt får inte vara övertäckt eller fastfruset när tömning ska ske. Lock eller manlucka får väga högst 15 kilogram, om inte särskilda skäl föreligger. Om brunnen eller tanken öppnas genom att locket kan dras åt sidan får locket väga högst 35 kilogram, om inte särskilda skäl föreligger. Anläggningen ska vara tillsluten på ett barnsäkert sätt och försedd med de säkerhetsanordningar som behövs med hänsyn till anläggningens beskaffenhet och be- lägenhet. Avstånd mellan uppställningsplats för slambil och den anläggningsdel där tömning ska ske får vid hämtning inte överstiga 10 meter om inte särskilda skäl föreligger. Tydliga instruktioner som behövs i samband med hämtning ska tillhandahållas av fastighetsinnehavaren och nyttjanderättshavaren i god tid innan tömning och ska finnas tillgängliga i direkt anslutning till anläggningen. När anläggningen är belägen utanför fastigheten ska den vara markerad med skylt som anger till vilken fastighet anläggningen tillhör. Fastighetsinnehavaren är skyldig att vidta erforderliga åtgärder för att skydda sin anläggning från skador vid tömning. Filtermaterial i lösvikt ska vara sugbart, i förekommande fall efter vattentillförsel. Efter hämtning av uttjänt filtermaterial från fosforfällor ska nytt filtermaterial tillföras anläggningen genom fastighetsinnehavarens eller nyttjanderättshavarens försorg. Renhållaren ska ha tillträde till de utrymmen på fastigheten där arbetet ska utföras. Nycklar, portkoder och dylikt ska tillhandahållas till renhållaren. Ändringar ska utan anmaning meddelas renhållaren. 18 Efter anslutning till kommunalt avloppsnät eller annan godkänd avloppsanläggning, som innebär att befintlig anläggning tas ur bruk, ska sluttömning ske. Sluttömning ska beställas av fastighetsinnehavaren. 5 95

91 Granskningsversion maj 2018 Hämtnings- och transportvägar 19 Hämtning av hushållsavfall sker normalt vid fastighetsgränsen, vid en överenskommen plats eller, för det fall enighet i frågan om behållarens placering inte kan nås, vid en av kommunstyrelsen anvisad plats. 20 Fastighetsinnehavaren ska se till att transportväg fram till den uppställningsplats som används vid hämtning, hålls i farbart skick. Transportvägen ska inför hämtning ha fri sikt, hållas fri från hinder, röjas från snö och hållas halkfri. Enskild väg som utnyttjas vid hämtning av hushållsavfall ska vara så dimensionerad och hållas i sådant skick att den är farbar vid varje hämtningstillfälle, för de hämtningsfordon som normalt används i hämtningsområdet. Om farbar väg inte kan upprättas ska fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren avlämna avfallet på plats som överenskommes med renhållaren eller anvisas enligt 19. Fastighetsinnehavaren ska se till att den väg som kärlet behöver dras av den som utför hämtningen hålls i sådant skick att kärl utan svårighet kan förflyttas. Dragvägen ska inför hämtning hållas fri från hinder, röjas från snö och hållas halkfri. I övrigt se anvisningar som redovisas i bilaga 4. Hämtningsområde och hämtningsintervall 21 Kommunen utgör ett hämtningsområde. 22 Ordinarie hämtning av hushållsavfall sker med de intervall som framgår av bilaga 2. Åtgärder om föreskrift inte följs 23 Renhållaren har rätt att inte utföra ordinarie hämtning om föreskrifterna i 8, 16, st., 6 st. och 8 och 9 st. samt 20 1 och 4 st. inte följs. Avfallet ska efter rättelseåtgärder från fastighetsinnehavaren hämtas antingen vid nästa ordinarie hämtningstillfälle, om det inte innebär att olägenhet för människors hälsa eller miljön uppstår, eller efter beställning av extrahämtning mot avgift. Särskilt om hushållsavfall från verksamheter 24 Hushållsavfall från verksamheter ska hållas skilt från annat avfall än hus- hållsavfall. För hushållsavfall från verksamheter gäller 8-23 om ej annat anges i dessa föreskrifter. Konsumentelavfall lämnas vid kommunens insamlingsställe eller efter vad som anges i bilaga 1. Tömning av slam från enskilda tankar och slamavskiljare sker minst en gång per år och i övrigt efter behov för att upprätthålla en god funktion i tanken/avskiljaren. Fettavskiljare ska tömmas så ofta att de alltid fyller avsedd funktion, dock minst 4 gånger per år. Annat avfall än hushållsavfall från verksamheter Uppgiftsskyldighet 25 Den som bedriver en yrkesmässig verksamhet inom kommunen som ger upphov till 6 96

92 Granskningsversion maj 2018 annat avfall än hushållsavfall ska på begäran lämna de uppgifter om arten, sammansättningen, mängden eller hanteringen av avfallet som behövs som underlag för kommunens renhållningsordning. Enligt 24 avfallsförordningen ska den som är innehavare av en hamn lämna uppgift om behovet av avfallshantering enligt 23 avfallsförordningen till kommunen. Uppgifterna ska lämnas till renhållaren. Undantag Handläggning av anmälnings- och ansökningsärenden 26 Anmälan om kompostering eller ansökan om annat omhändertagande av hushållsavfall på den egna fastigheten och andra undantag från avfallsföreskrifterna handläggs av miljönämnden enligt vad som anges nedan. Anmälan och ansökan ska vara skriftlig och innehålla uppgifter om vilka avfallsslag som avses omhändertas samt en redogörelse för på vilket sätt omhändertagandet ska ske så att eventuell påverkan på miljön och människors hälsa kan bedömas. Av ansökan eller anmälan ska framgå den tidsperiod som avses och uppgifter om de beräknade avfallsmängderna. Ansökan enligt bestämmelserna i 32, 33 och 34 ska ske senast en månad före den avsedda uppehållsperioden. Uppehåll i hämtning av hushållsavfall medges för maximalt tre år per ansöknings- tillfälle. Abonnemanget öppnas automatiskt efter uppehållstidens slut. Ansökan om undantag avseende bilaga 4 (om avfallsutrymmen och transportvägar) prövas av kommunstyrelsen. Kompostering, annan återvinning eller bortskaffande av visst hushållsavfall 27 Avfall får endast tas om hand på den egna fastigheten enligt vad som anges i och under förutsättning att det kan ske utan risk för olägenhet för människors hälsa och miljön. 28 Trädgårdsavfall från fastigheten får komposteras på fastigheten utan särskild anmälan. Torrt trädgårdsavfall som inte kan utnyttjas för kompostering får eldas endast om det kan ske utan att olägenhet uppstår och inte strider mot andra föreskrifter eller beslut. Förbud mot eldning till skydd för människors hälsa och miljön meddelade med stöd av 40 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, utfärdade med stöd av förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor eller annan författning samt brandriskvarning måste beaktas. 29 Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som själv avser att kompostera matavfall och liknande avfall från fastigheten på sin fastighet, ska anmäla detta till miljönämnden. Kompostering av matavfall och liknande avfall på fastigheten ska ske i skadedjurssäker behållare och på sådant sätt att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppstår. Fastigheten ska ge utrymme för användning av den erhållna kompostjorden. 30 Kompostering av latrin på fastigheten får, efter ansökan till miljönämnden, medges i särskild därför avsedd anläggning på fastigheten, s.k. förmultningsanläggning eller liknande 7 97

93 Granskningsversion maj 2018 anläggning för omhändertagande av latrin för användning av näringsämnen. Ansökan om omhändertagande av latrin genom egen anläggning ska innehålla en komplett beskrivning av anläggningen. Utsträckt hämtningsintervall 31 Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som komposterar allt matavfall från hushållsavfallet på den egna fastigheten, kan efter ansökan till miljönämnden medges att restavfallet hämtas vid vartannat ordinarie hämtningstillfälle under förutsättning att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppstår. Medgivande om utsträckt hämtningsintervall kan återkallas om kommunen konstaterar att matavfall, trots uppgifterna om kompostering, lämnas i kärl för hämtning eller om kommunen på annat sätt gör sannolikt eller konstaterar att matavfall från fastigheten inte omhändertas på det sätt som medgivits eller uppgivits. 32 För små avloppsanläggningar kan fastighetsinnehavare eller den nyttjanderättshavare som äger anläggningen, efter ansökan till miljönämnden, medges utsträckt hämtningsintervall för avfall från anläggningen. Förlängt intervall kan medges under förutsättning att nämnden utifrån ansökan med uppgifter om anläggningens belastning och beskaffenhet kan bedöma att hämtning inte behöver utföras med ordinarie intervall, utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. Medgivandet gäller i högst fem år, därefter måste en ny ansökan lämnas in. Det är fastighetsinnehavarens ansvar att hämtning anpassas till anläggningens behov. Medgivande om utsträckt hämtningsintervall kan återkallas om kommunen konstaterar att förutsättningarna för sådant inte är uppfyllda. Gemensamma avfallsbehållare 33 a Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättsinnehavare, i grupphus-, radhusområden eller vid andra typer av bebyggelse kan, där renhållaren gör bedömningen att det är lämpligt, komma överens med denne om anordnande av gemensamma utrymmen och anordningar för avfallshantering. Medgivande om gemensam avfallsbehållare kan återkallas om kommunen konstaterar att förutsättningar för medgivandet inte längre är uppfyllda. Detta avser områden där avtal om hämtning av avfall innehas av varje enskild fastighetsinnehavare/nyttjanderättshavare, men där det skulle innebära fördelar med avseende på t.ex. arbetsmiljö och sorteringsmöjligheter om gemensamt avfallsutrymme kan anordnas. 33 b Två-tre närboende fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare kan efter ansökan medges rätt att använda gemensam avfallsbehållare under förutsättning att bestämmelserna i dessa föreskrifter om fyllnadsgrad och vikt beaktas och att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppstår. En av fastighetsinnehavarna ska förbinda sig att ansvara för uppställningsplats. Ansökan lämnas till miljönämnden som är beslutande myndighet. Uppehåll i hämtning 34 a Uppehåll i hämtning av kärl och latrin vid permanentbostad kan efter ansökan till miljönämnden medges fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare om fastigheten inte kommer att utnyttjas under en sammanhängande tid om minst sex månader. Uppehåll i hämtning av avfall från fastighetens avloppsanläggning kan medges om bostaden inte kommer att användas under en sammanhängande tid av minst ett år. 8 98

94 Granskningsversion maj b Uppehåll i hämtning av kärl och latrin vid fritidsbostad kan efter ansökan till miljönämnden medges fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare om fastigheten inte kommer att utnyttjas under hela hämtningssäsongen (maj - augusti). 34 c Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som inte kommer att nyttja fritidsbostad under hela hämtningssäsongen (maj augusti) kan efter ansökan till miljönämnden medges inställd hämtning av avfall från fastighetens avloppsanläggning. En förutsättning för sådant uppehåll är att hämtning av avfall från anläggningen har skett i anslutning till föregående hämtningssäsong. Eget omhändertagande och befrielse från skyldigheten att överlämna hushållsavfall till kommunen 35 Kommunen får efter ansökan till miljönämnden, om det finns särskilda skäl, medge dispens för fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare från förbudet i 15 kap st. miljöbalken om den som ska hantera avfallet med stöd av dispensen kan göra det på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt. Ikraftträdande Dessa föreskrifter träder i kraft den då Avfallsföreskrifter för Halmstads kommun KF upphör att gälla. Undantag som kommunen medgivit med stöd av sistnämnda föreskrifter gäller på det sätt som framgår av meddelade beslut och tillstånd. Omprövning av beslut kan komma att ske om förutsättningarna ändras i lagstiftningen. Sådan omprövning sker av miljönämnden. 9 99

95 Förslag till renhållningsordning för Halmstads kommun 2019 Del 2 Föreskrifter - bilagor 1. Sortering och lämning av avfall 2. Hämtningsintervall för ordinarie hämtning av hushållsavfall 3. Förteckning över behållare och annan utrustning 4. Krav på avfallsutrymmen och transportvägar Granskningsversion maj

96 Granskningsversion maj 2018 Bilaga 1 1. Sortering och la mning av avfall m.m Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall ska sorteras, materialen ska hållas skilda från varandra och lämnas enligt nedan eller hämtas av HEM AB (nedan benämnd renhållaren) eller av den som HEM anlitar för ändamålet efter särskild ordning. Typ av avfall som ska sorteras ut Brännbart restavfall Matavfall Exempel Blöjor, plastleksaker som inte innehåller batterier, kuvert, plåster, tops och annat avfall som inte går att materialåtervinna eller behandlas biologiskt. Köttben, äggskal, kaffesump, fruktrester, potatisskal. Krav på emballering m.m. I väl försluten påse med dubbelknut. Inget löst avfall får läggas i kärlet. Påsarna i kärlet får inte förvaras i en säck eftersom detta försvårar efterföljande sortering. Gröna påsar får inte användas för brännbart restavfall. Matavfall från hushåll ska läggas i grön påse som tillhandahålls av renhållaren. Påsen skall vara väl försluten med dubbelknut. Instruktion för hämtning/ lämning Läggs i anvisad avfallsbehållare. Se bilaga 2 för mer information om hämtningsintervall. Matavfall från hushållen läggs i anvisad avfallsbehållare. Se bilaga 2 för mer information om hämtningsintervall. Matavfall från restauranger, butiker, gatukök m.fl. ska hållas åtskilt från annat avfall. Särskilda behållare för ändamålet tillhandahålles av renhållaren. Förvaring av matavfall ska ske i kylt soprum eller på annat sätt som godkänts av miljönämnden. Kommentar Restavfall är det brännbara avfall som blir kvar efter det farliga avfallet och allt som kan materialåtervinnas har sorterats ut. Biologiskt nedbrytbart avfall, dvs den del av det organiska avfallet som på kort tid kan brytas ned i biologiska processer. Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare vid en och tvåfamiljsfastigheter kan efter anmälan till miljönämnden själv kompostera avfallet på fastigheten. Större mängder kräver tillstånd

97 Granskningsversion maj 2018 Bilaga 1 Matfetter och frityroljor Grovavfall Trädgårdsavfall Flott från stekpanna, frityrolja vid matlagning. Möbler, mattor, madrasser, cyklar, sanitetsporslin. Ris, grenar, häckklipp, löv, gräs och fallfrukt. Farligt avfall Färgrester, sprayburkar (aerosoler), lösningsmedel, spillolja, bensin -och oljefilter, bilbatterier, bekämpningsm edel, syror och baser, kvicksilvertermometrar, gasol, propan. Asbest Tak- och väggbeklädnad, fönsterbänkar, takpannor mm. I de fall de lämnas till återvinningscentralen eller i restavfallet ska det ske i behållare med tätslutande lock. Ska ej emballeras. Kan lämnas på återvinningscentralen i max två liters transparenta behållare, i den gröna påsen samt i behållare för brännbart restavfall. Fett från fettavskiljare ska vid hämtning vara åtkomligt för tömning i den anläggning där det genereras. Lämnas på återvinningscentralen. Sorteras enligt sorteringsanvisningar. Lämnas på återvinningscentralen eller hämtas enligt särskilt abonnemang. Lämnas helst i sin Lämnas på originalförpackning återvinningscentralen., ska annars vara tydligt märkt med uppgift om innehåll. Olika typer av farligt avfall får inte blandas. Levereras till mottagaren inplastat i tjock byggplast. Utgör farligt avfall, lämnas till privata återvinningsföretag. Ska ej lämnas på återvinningscentralen. Vid mängder som kan klassas som hushållsavfall hänvisas till HEM:s (renhållarens) hemsida eller kontakt med kundservice för mer information. 2 Matfetter och frityroljor lämnas i första hand på återvinningscentralen för fettåtervinning. Stelnat matfett kan läggas i den gröna matavfallspåsen för biogasproduktion. Kan även läggas i behållare för restavfall, om det är väl emballerat och kan ske utan att emballaget går sönder. Avfall som är så tungt eller skrymmande eller som har andra egenskaper som gör att det behöver hanteras separat från restavfallet. Lämnas på återvinningscentralen som ris och grenar respektive kompost. Fallfrukt tas emot i särskild behållare under perioden augusti-november. Kan även komposteras på egen fastighet. Farligt avfall är direkt skadligt för både människor, djur och växter varför det är extra viktigt att allt farligt avfall tas om hand på ett hälso- och miljöriktigt sätt. Utgör farligt avfall då det innehåller skadliga ämnen och ska tas om hand på ett miljö- och arbetsmiljöriktigt sätt. 102

98 Granskningsversion maj 2018 Bilaga 1 Fyllnadsmaterial Tryckimpreg nerat trä Isolering Inert material, tex sten, grus, betong, porslin, klinkers, kakel, tegel. Altangolv, staket mm från bygg- och rivningsarbete. Blomsterlådor, slipers. Glasfiberisoleri ng, mineralull mm. Skall ej emballeras Mindre mängder byggoch rivningsavfall från reparationer i hushållet lämnas på återvinningscentralen. Mindre mängder byggoch rivningsavfall från reparationer i hushållet lämnas på återvinningscentralen. Skall ej emballeras Mindre mängder byggoch rivningsavfall från reparationer i hushållet lämnas på återvinningscentralen. Gips Gipsplattor Skall ej emballeras Mindre mängder byggoch rivningsavfall från reparationer i hushållet lämnas på återvinningscentralen. Bygg- och rivnings trä Latrin Slam och fosforfiltermaterial Rent och målat trä, dvs ej tryckimpregner at. Avfall som består av mänsklig avföring och toalettpapper. Slam och fosforfiltermate rial från små, enskilda avloppsanläggn ingar. Ska samlas i latrintunna som är väl försluten. Renhållaren tillhandahåller behållaren. Ska vara förpackat eller tillgängligt på ett sådant sätt att hämtning kan utföras av fordon utrustat med kran eller suganordning. Mindre mängder byggoch rivningsavfall från reparationer i hushållet lämnas på återvinningscentralen. Se bilaga 2 för mer information om hämtningsintervall. Ska vara åtkomligt för tömning i den anläggning där det genereras. 3 Bygg-och rivningsavfall från omfattande reparationer klassas som ett verksamhetsavfall och tas emot på återvinningscentralen mot en avgift. Utgör farligt avfall och innehåller skadliga ämnen. Skall tas om hand på ett miljöriktigt sätt. Bygg-och rivningsavfall från omfattande reparationer klassas som ett verksamhetsavfall och tas emot på återvinningscentralen mot en avgift. Bygg-och rivningsavfall från omfattande reparationer klassas som ett verksamhetsavfall och tas emot på återvinningscentralen mot en avgift. Gipsavfall går till återvinning och blir nya gipsplattor. Bygg-och rivningsavfall från omfattande reparationer klassas som ett verksamhetsavfall och tas emot på återvinningscentralen mot en avgift. Bygg-och rivningsavfall från omfattande reparationer klassas som ett verksamhetsavfall och tas emot på återvinningscentralen mot en avgift. Tömning av slam från slamavskiljare och andra enskilda avloppsanläggningar sker minst en gång per år och i övrigt efter behov för att upprätthålla en god funktion i tanken/avskiljaren. 103

99 Granskningsversion maj 2018 Bilaga 1 Kadaver från döda sällskapsdjur Andra animaliska biprodukter än döda sällskapsdjur och matavfall. Stickande och skärande avfall Läkemedel Förpackning ar, tidningar och wellpapp Batterier >3 kg Endast smådjur så som fågel, katt, hund m fl. Butiksavfall, exempelvis kasserade varor, av animaliskt ursprung enligt förordningarna 1069/2009/EG och 142/2011/EU Kanyler, sprutor, avbitare I enlighet med definitionen av läkemedel i förordningen om producentansvar för läkemedel. Tidningar, wellpapp samt förpackningar av papper, plast, metall och glas. Alla batterier över 3 kg, exempelvis bilbatterier. I enlighet med definitionen av batteri i Förordningen om producentansvar för batterier. Före detta livsmedel från butik ska av avfallslämnaren lämnas skilt från matförpackningen exvis glasburkar, plastförpackningar mm. Det lösa, oförpackade fd livsmedel läggs i särskild grön säck som tillhandahålls av renhållaren. Behållare avsedda för ändamålet, hämtas på apoteken Påse eller behållare avsedda för ändamålet Nedgrävning av döda sällskapsdjur, utom häst, får ske efter anmälan till teknikoch fritidsförvaltningen. Lämnas på apoteken i behållare som tillhandahålls av apoteken via renhållaren. Lämnas på apoteken i påse eller behållare som tillhandahålls av apoteken. Lämnas i behållare på återvinningsstationerna eller hämtas efter särskild ordning. Lämnas på återvinningscentralen. Beträffande kommunala djurbegravningsplatser, kontakta Teknik- och fritidsförvaltningen ( ). Blandas före detta livsmedel med annat avfall utgör den blandade fraktionen före detta livsmedel och då blir regelverket om animaliska biprodukter tillämpligt även på den blandade fraktionen. För att undvika detta krävs att före detta livsmedel av animaliskt ursprung från butiker hålls åtskilt från annat matavfall. Cytostatika lämnas på återvinningscentralen då det ej omfattas av förordningen om producentansvar för läkemedel. Skall sorteras och tas omhand enligt förordningarna om producentansvar för förpackningar och returpapper. Batterier innehåller skadliga ämnen och skall tas omhand på ett miljöriktigt sätt. Skall sorteras och tas omhand i enlighet med Förordning om producentansvar för batterier

100 Granskningsversion maj 2018 Bilaga 1 Elektriska och elektroniska produkter (konsumentelavfall) Däck Batterier under 3 kg, kyl, frys och övriga vitvaror, glödlampor, mobiltelefoner, lågenergilampor, lysrör, alla produkter som drivs eller är beroende av sladdar eller batterier. I enlighet med definitionen av batteri i Förordningen om producentansvar för batterier. Däck med och utan fälg Lämnas på återvinningscentralen eller via butiksinsamling för konsumentelavfall. Batterier under 3 kg kan även lämnas i batteriholkar på återvinningsstationer. Lämnas på återvinningscentralen eller däckverkstäder. Skall sorteras och tas omhand i enlighet med Förordning om producentansvar för elutrustning samt Förordning om producentansvar för batterier. El-kretsen ansvarar för insamling av elektriska och elektroniska produkter, HEM (renhållaren) tillhandahåller system för insamling via återvinningscentralerna i Halmstads kommun. Max 8 däck får lämnas på återvinningscentralen per besök. Däckverkstäder är skyldiga att ta emot uttjänta däck även om nya däck inte köps

101 Granskningsversion 2018 BILAGA 2 2. Hämtningsintervall för ordinarie hämtning av hushållsavfall för villafastigheter/småhus (permanentboende, färre än tre lägenheter) en gång varannan vecka, för flerfamiljsfastigheter (permanentboende, tre eller flerlägenheter) en gång per vecka eller en gång varannan vecka om det kan ske utan olägenhet, för flerfamiljsfastigheter belägna i områden med småhus en gång varannan vecka för flerfamiljsfastigheter utrustade med s.k. djupbehållare en gång varannan vecka för fritidsbebyggelse en gång varannan vecka (hämtning sker fr. o m 1 maj t o m 31 augusti). Till fritidsbebyggelse räknas också koloniområden och stugbyar för fritidsanläggningar(säsongsöppna), småbåtshamnar, gästhamnar, campingplatser m.fl. sker hämtning normalt en gång per vecka under maj t o m augusti för övriga verksamheter en gång varannan vecka tillfälliga evenemang och liknande efter överenskommelse med renhållaren Hämtning av latrin från permanentbostäder sker en gång varannan vecka. Hämtning av latrin från fritidsbostäder sker varannan vecka och följer hämtningsperioden för hushållsavfall d.v.s fr.o.m. 1 maj t.o.m. 31 augusti. Hämtning av slam eller annat som härrör från enskilda avloppsanläggningar sker minst en gång per år och i övrigt efter behov för att upprätthålla en god funktion. Tömning av slamavskiljare för bad-, disk- och tvättvatten sker enligt miljönämndens beslut eller i annat fall en gång vart fjärde år. Fosforfällor och minireningsverk ska tömmas i enlighet med det tillstånd som getts av miljönämnden och leverantörens anvisningar ska följas. Tömning av andra små avloppsanläggningar sker minst en gång per år. Extra hämtning kan medges av renhållaren. Tätare hämtningsintervall kan medges av renhållaren efter samråd med miljö- och hälsoskyddsnämnden och med beaktande av 10 i Avfallsföreskrifter för Halmstad. Fettavskiljare ska skötas och underhållas av fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättsinnehavaren. Fettavskiljare ska tömmas så ofta att de alltid fyller avsedd funktion, dock minst 4 gånger om året. Tillsyn sker i enlighet med

102 Granskningsversion januari 2018 BILAGA 3 Lverv Förteckning över behållare och annan utrustning som används i Halmstads kommun Standardbehållare/återgångsbehållare Kärl med hjul: 190 liter 370 liter 660 liter Latrinbehållare: engångsbehållare 37 liter (alt 27 liter) Övriga behållare efter överenskommelse mellan fastighetsinnehavaren och renhållaren Container: 3 kbm 6 kbm 7,5-8 kbm Djupbehållare: 3-5 kbm Säckar (Fasas ut under 2019 och ersätts av kärl med hjul från och med 1 januari 2020): 160 liter 240 liter 1 107

103 Granskningsversion 2018 BILAGA 4 4. Krav på avfallsutrymmen och transportvägar Behållarens placering och gångväg Uppställningsplats och utrymmen för avfallsbehållare ska ha en fri höjd om minst 2,1 meter. Transportväg avseende gångtransport ska ha en bredd på minst 1,2 m. Vid riktningsändring mer än 30 grader ska bredden vara minst 1,35 m. Måtten gäller även utomhus avseende hindrande växtlighet. Återgångsbehållare får inte vara placerade på sockel eller upphöjning. Fastighetsinnehavare är ansvarig för att dragväg är lättframkomlig och fri från hinder som försvårar hämtningen. Manuell hämtning kräver jämn, hårdgjord dragväg utan trösklar och trappsteg samt att passager är anpassade till de behållare som används vid fastigheten. Dragväg ska hållas snö- och halkfri. Om höjdskillnader i transportvägen för behållare förekommer anordnas ramper med max lutning 1:7 och max längd 7 m. Före och efter ramp ska finnas vilplan med dörrfri längd 1,5 m. Trappor får inte förekomma. Avfallsutrymme För att minska risk för brandspridning bör avfallsbehållare utomhus placeras minst 6 m från byggnads fasad eller utskjutande tak. Avfallsutrymmen får inte placeras så att avfall transporteras genom utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt eller där livsmedel förvaras. De får inte heller placeras så att illaluktande avfall måste transporteras genom allmänna utrymmen i direkt anslutning till bostäder eller arbetslokaler. Utrymmen och anordningar för avfallshantering som är gemensamma för boende ska vara tillgängliga för rörelsehindrade. Utrymmen för avfall och utsorterade förpackningar ska vara tydligt skyltade. Avfallsutrymme ska vara väl ventilerat. Transportväg och avfallsutrymme ska ha god belysning. Avfallsutrymme minst 100 lux. Strömbrytare placeras ca 1,3 m över golv. Avfallsutrymme ska ha takhöjd på minst 2,1 m och fri arbetsyta på minst 1,35 m x 1,35 m framför behållare. Dörröppning till avfallsutrymme ska ha en fri höjd på minst 2 m och en bredd på minst 1 m (dörr till grovavfallsutrymmen med en bredd på minst 1,2 m). Dörr ska kunna spärras i uppställt läge och kunna öppnas inifrån utan nyckel. Hindrande trösklar får ej förekomma. Golv i avfallsutrymmen ska vara halkfria. Angående tillträde till avfallsutrymmen och anläggningar som tas i bruk efter så godtas inte nycklar. Istället ska tag, kod eller annat av renhållaren godkänt system användas

104 Granskningsversion 2018 BILAGA 4 Transportväg för hämtningsfordon Väg för hämtningsfordon ska vara minst 3,5 m bred och ha en fri höjd på 4,7 m med avseende på t ex vegetation samt fri bredd om minst 5,5 m (Figur 1). Figur 1 Vid återvändsgata ska det finnas vändplats för tung lastbil. Backning med hämtningsfordon ska undvikas. T-korsning samt vändplats för hämtningsfordon ska vara utformad så att de uppfyller de krav på minimimått som framgår av Figur 2. Figur 2 Minimimått vid vändplats Gränsvärden vid lyft eller drag Gällande arbetsmiljöregler medför begränsningar beroende på avfallsslag och vilken behållartyp och storlek som får användas. Gränsvärdet enligt AFS 2012:2 är att kraft för igångsättande av behållare är 300 N och för kontinuerlig förflyttning 200 N. Bestämmelser om avfallsutrymmen och hämtningsvägar finns bland annat i Boverkets byggregler (BFS 2011:6 och Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS 2012:2 och 2009:2)

105 Förslag till ny renhållningsordning för Halmstads kommun 2019 Yttrandesammanställning efter samrådet februari-mars

106 YTTRANDESAMMANSTÄLLNING EFTER SAMRÅD Sammansta llning yttranden o ver fo rslag till avfallsplan och fo reskrifter fo r avfallshantering För att få in viktiga synpunkter på förslaget till ny renhållningsordning för Halmstads kommun 2019 har förslaget varit på remiss till kommunala verksamheter, andra myndigheter, allmänhet och andra aktörer på samråd under februari och mars Förslaget var då utställt på Rådhuset. Det fanns även på kommunens webbplats. Information om webbplats och informationsmöte framgick av annons i Hallandsposten den 3 och 24 februari. informationsmöte öppet för alla hölls på Rådhuset den 28 februari. Utöver deltagare från arbetsgruppen och styrgruppen deltog ytterligare sex personer. Tjugofyra yttranden kom in under samrådet, femton från kommunala nämnder och bolag, tre från grannkommuner samt Varbergs och Falkenbergs kommuners gemensamma vatten och avfallsbolag, VIVAB, Högskolan i Halmstad, Fastighetsägarna i Halmstad och Halmstads naturskyddsförening. Två privatpersoner har också lämnat synpunkter på förslaget. Dokumentet har också skickats på internremiss till avdelningar på kommunledningsförvaltningen. Avdelningen för ekonomi och styrning, planavdelningen och strategi och utredningsavdelningen har kommenterat. Utdrag från yttrandena är här sammanställda och kommer att bemötas under respektive avsnitt. Synpunkterna från yttrandena ska nu bearbetas och en ny version ställs ut för granskning under juniseptember DEL 1 AVFALLSPLAN GENERELLA SYNPUNKTER Räddningsnämnden Förslaget är enligt vår åsikt bra och väl genomarbetat. Vi ser inte att det finns några frågeställningar eller tillägg som räddningstjänsten kan göra utifrån vår specialkunskap. Förslaget innebär inga större förändringar för vår verksamhet, mer än att vi kanske kan bli bättre på sopsortering. Vår bedömning gällande genomförande och ekonomi för vår förvaltning är: Låga kostnader eller besparingar, kan rymmas inom ordinarie budget och med ordinarie resurser Då räddningsnämnden inte hunnit ha något möte inom remisstiden har förlaget inte kunnat lyftas i nämnden. Däremot har presidiet haft möte och de står bakom yttrandet. Miljönämnden, protokollsutdrag Miljönämnden är tydligt utpekad som åtgärdsansvarig för två åtgärder för att nå uppsatta mål: Åtgärd 3.5 Vid tillsyn särskilt beakta förvaring och hantering av farligt avfall i lantbruksverksamhet. (Se hela kommentaren vid mål 3.1 åtgärd 5) Åtgärd 7.3 Juridiskt ansvariga för nedlagda deponier är informerade om miljökvalitetsmålet om nedlagda deponier. (Se hela kommentaren vid mål 7.1 åtgärd 3) I övrigt bedöms förslaget till ny renhållningsordning inte medföra att miljöförvaltningen behöver mer resurser. Miljöförvaltningen kan genom tillsyn av avfallshanteringen även i övrigt bidra till att målen uppnås. Beslut om hur detta ska prioriteras bör tas av miljönämnden i miljöförvaltningens verksamhetsplan

107 YTTRANDESAMMANSTÄLLNING EFTER SAMRÅD Kulturnämnden Kulturnämnden konstaterar att åtgärderna i renhållningsordningen framför allt berör andra kommunala nämnder och bolag, så som kommunstyrelsen, HEM, servicenämnden och teknik- och fritidsnämnden. Dessa nämnder och bolag är också direkt föreslagna som ansvariga för åtgärderna. Utöver detta finns ett antal åtgärder som omfattar samtliga nämnder och bolag. Kulturnämndens yttrande fokuserar därför på dessa åtgärder. I kulturnämndens verksamhetsplan finns målet I Halmstad ska det vara lätt att vara miljövänlig. Detta mål ska bland annat uppfyllas genom informationsinsatser till kommuninvånarna, främst genom Konsument Halmstads verksamheter. Socialnämnden Socialnämnden har inget erinra mot förslaget till ny avfallsplan samt föreskrifter för avfallshantering i Halmstads kommun. Utdrag från bifogat underlag; Socialnämnden ser positivt på att inom ramen för sitt ansvarsområde medverka till att uppfylla avfallsplanens målsättningar. Det finns ett stort engagemang för frågan ute i verksamheterna där tex vissa brukare upplever källsortering som en stimulerande uppgift. Detta utgör en bra grund för vidare utveckling. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden gör en översiktlig bedömning, utifrån verksamheternas nuvarande utformning och avfallshantering, att förslagen till ny renhållningsordning för Halmstads kommun innebär låga eller i enstaka fall måttliga kostnader för verksamheterna i nämndens ansvarsområde. Vidare menar Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden att Fastighetskontoret, i egenskap av uthyrare av nämndens verksamhetslokaler, gör den mest samlade och bästa bedömningen av eventuella åtgärder och därmed tillkommande kostnader som förslaget skulle innebära för nämnden. Nämnden för Laholmsbuktens Vatten och Avlopp Avgränsningar Remissvar från Laholmsbuktens VA avgränsas till förslag och synpunkter på mål och åtgärder som ger resultat och bidrar till att förebygga avfall samt minska mängden farligt avfall. Därmed omfattas inte bilagorna till avfallsplanen i remissvaret. Övergripande kommentarer över avfallsplanen Avfallsplanen förbättrar förutsättningarna för samverkan och därmed att med gemensam kraft vidta åtgärder för att bland annat förebygga uppkomst av avfall och minska farligt avfall i kretsloppet. Styrmedel information, upphandling, taxa samt tillsyn nämns återkommande i samband med varje prioriterat område. För att få en tydligare styrning anser Laholmsbuktens VA att dessa ska nämnas övergripande innan de prioriterade områdena istället. Laholmsbuktens VA anser att det är viktigt att effekten och efterlevnaden av de styrmedel som nämns följs upp i samband med uppföjning av mål och åtgärder. Minska inslaget av farligt avfall i kretsloppet Laholmsbuktens VA tycker att det är bra att särskild tyngd läggs på betydelsen av korrekt hantering av kemikalier dels för att minska andelen av dessa som når spillvattnet samt för att minska användningen överlag i samhället. Därför bör denna åtgärd flyttas till det prioriterat område 3 Minska inslaget av farligt avfall i kretsloppet. Öka återföring av näringsämnen från organiskt avfall Slamspridning är inte nödvändigtvis en långsiktigt hållbar lösning för återföring av näringsämnen från avloppsvatten. För att säkerställa att metoden av slambehandling framöver inte begränsas bör därför mål och förslag med anknytning till slamkvalité tas bort. Ett strukturerat arbete med detta pågår sedan flera år inom Laholmsbuktens VAs verksamhet. Kommentarer i mall Styrmedel information, upphandling, taxa samt tillsyn nämns återkommande i samband med de sju prioriterade områden. För att få en tydligare styrning och tyngd i dessa anser vi att de därför istället 2 112

108 YTTRANDESAMMANSTÄLLNING EFTER SAMRÅD nämns övergripande före de prioriterade områdena. I vissa fall blir det då också möjligen överflödigt att nämna dessa som separata åtgärder. Vi anser att det är viktigt att effekten och efterlevnaden av styrmedel följs upp i samband med uppföjning av mål och åtgärder. Med avfallsplanen förbättras förutsättningarna för samverkan och därmed att med gemensam kraft vidta åtgärder för att t.ex. förebygga uppkomst av avfall och minska farligt avfall i kretsloppet. Det är bra att en miljöbedömning är gjord. Denna fungerar som en bra grund med kompletterande information och är utmärkt att använda under samrådsprocessen. Dock föreslås det att den utgår i antaget dokument, dels för att bidra till ett mer lättillgängligt och mindre omfattande dokument dels att det inte ett krav att en miljöbedömning ska finnas med i en avfallsplan. Halmstads Energi och Miljö AB Ansvaret för avfallshanteringen är uppdelat på olika aktörer. Kommunen har möjlighet att ta med både det avfall som tillhör det kommunala avfallsmonopolet och annat avfall i planen. För att snabbt kunna göra en bedömning av vad man kan förvänta sig för uppgifter i avfallsplanen hade det varit bra med en tydligare avgränsning av vilka delar som ingår i avfallsplanen och varför. För att kunna lyckas i det fortsatta arbetet med utvecklingen av avfallsfrågorna är det viktigt att innehållet i avfallsplanen är lätt att ta till sig. Därför föreslås att det tas fram en populärversion av avfallsplanen. För att underlätta läsningen och öka förståelsen av avfallsplanen bör det införas en förklaring med definitioner av de olika begrepp som används. Även strukturen bör ses över för att göra den så tydlig som möjligt inför utställningen av planen. Halmstads Fastighets AB Vi har tagit del av förslaget och gått igenom med utgångspunkt från vår verksamhet utan att hitta några delar som vi anser bör förändras på något sätt. Halmstads stadsnät Har gått igenom materialet och finner det väl genomarbetat och har inget att tillägga. Halmstads Stadsnät AB kommer att följa de uppsatta målen i avfallsplanen, företagets påverkan är dock ytterst marginell. De åtgärder som företaget kan bidraga med är redan tagna. Däremot kan vi bidra med en ökad digitalisering som kan minska pappersanvändningen inom kommunen och på så sätt bidra till en miljövänligare kommun. Kommunledningsförvaltningen Ekonomi och styrning 14 mål kopplat med 36 åtgärder med mer omfattande än kommunens planeringsdirektiv med budget. KF tar enbart mål i planeringsdirektiv med budget, förslaget är att ändra till inriktningar. Ändringar framgår inte, dvs inga rödmarkering på nya förslag/ändringar Högskolan i Halmstad Högskolan i Halmstad anser att det är av största vikt med en kraftfull satsning på avfallsminimering och återanvändning så att Halmstad kommun verkar för att arbetsplatser, invånare och besökare i kommunen förses med de förutsättningar som behövs för att kommunen ska uppnå de mål som ställs. Med tanke på att kommunen ligger långt efter i arbetet jämfört med många andra kommuner i Sverige måste målen ställas betydligt högre än vad som anges i avfallsplanen. Planen bör också tydliggöra, på ett systematiskt sätt, hur olika mål och aktiviteter sammantaget bidrar till en minskad miljöpåverkan, slutna kretslopp och invånare med handlingskompetens. Målen för att minska uppkomst av avfall är därmed för lågt satta (avsnitt 1, mål I.I.). Det behövs betydligt kraftfullare åtgärder för att minska uppkomst av avfall. Halmstad kommun bör också sträva efter att upprätta en kommunikationsplan (för dialog och medverkan) istället för att upprätta en informationsplan (envägskommunikation). Utöver detta finns det några fler detaljkommentarer kring enstaka mål. Dessa återges under respektive målområde

109 YTTRANDESAMMANSTÄLLNING EFTER SAMRÅD På sidan 14 anges att kommunen planerar att under kort tid betydligt öka insamlingen av matavfall. Det är ett ambitiöst och viktigt mål men det finns ingen tydlig plan angiven för hur det ska uppnås. Det vore också bra om man i planen kan fa med de unga medborgarna. I Agenda 2030 får de stort utrymme. Där talar man om att det ska utbildas och att de ska delta. Kommunens hållbarhetsarbete bör därför i större uträckning rikta sig till de unga medborgarna för att engagera dem. De kan göras genom att skola och föreningar får en tydlig roll i arbetet med att förebygga uppkomsten av avfall. Skolan bör finnas med som en förändringsagent och en förebild. Unga medborgare behöver också få exempel på att politik och demokratiska processer är meningsfullt. Avfallsplanen är ett föredömligt exempel på politiskt arbete. Förslagsvis bör därför kommunen: Producera ett pedagogiskt material som visar hur de demokratiska processerna går till för att förbättrar vår gemensamma miljö Engagera kommunala skolor som förändringsagenter för att förebygga uppkomst av avfall Ge lärare metoder för att arbeta med att utveckla elevers demokratiska handlingskompetens och förståelse för hur man kan engagera sig i politisk förändring på lokal nivå Hylte kommun Hylte kommun har tagit del av förslaget till avfallsplan för Halmstads kommun. Vi ser flera samverkansmöjligheter mellan kommunerna i Halland i framtiden utifrån förslaget. Falkenbergs kommun Falkenbergs kommun anser att avfallsplanen är genomarbetad och tydligt disponerad. Det finns en tydlig koppling mellan uppsatta mål och de åtgärder som föreslås. För respektive målområde redovisas vilka styrmedel som bedömts vara de viktigaste för att nå målen. Typen av åtgärder under målområdet präglas av dessa styrmedel, vilket bidrar till tydligheten. Likaså att det i tabellen med åtgärder går att urskilja vilka som ska genomföras i kommunal verksamhet. Falkenbergs kommun anser att ytterligare tydlighet skulle kunna skapas genom att visa vilka Agenda 2030-mål respektive miljökvalitetsmål som kopplar till de olika målområdena. Uddevalla kommun har en avfallsplan som skulle kunna utgöra bra exempel. Utmaningarna inom avfalls- och resurshushållningsområdet är gemensamma för de halländska kommunerna och åtgärderna som presenteras liknar dem som finns framtagna i det pågående arbetet med avfallsplan för Falkenbergs och Varbergs kommuner. Inom flera områden skulle arbetet kunna göras i samverkan, till exempel kommunikationskampanjer gentemot hushåll, samverkan kring att nå målgruppen barn och unga, samt skräpmätningar och kampanjer för minskad nedskräpning. Varbergs kommun Varbergs kommun har givits möjlighet att yttra sig över " Förslag till ny renhållningsordning för Halmstad kommun 2019" och kommunstyrelsen har med intresse tagit del av Halmstads remissförslag. Avfallsplanering är en fråga som är högst aktuell även i Varbergs kommun, då arbete med en ny avfallsplan och föreskrifter för avfallshantering pågår. Nedan lämnas kommentarer av översiktlig karaktär på förslaget till en ny renhållningsordning för Halmstad kommun: Förslaget är strukturerat och upplevs väl genomarbetat. Det finns tydliga kopplingar mellan mål och åtgärder i avfallsplanen. Det är i förslaget möjligt att tydliggöra hur mål och åtgärder i avfallsplanen kommer att bidra till uppfyllandet av lokal, nationell och global målsättning. Ett exempel att dra inspiration från är Uddevalla kommuns avfallsplan. Även om utmaningarna med hållbar utveckling till stor del är globala, är lösningarna företrädesvis lokala. En fördel med tydlighet kring hur olika nivåer av målsättning hänger samman är att det i framtiden blir enkelt att kartlägga, följa upp och kommunicera - både internt och externt - hur kommunens olika verksamheter bidrar till en hållbar utveckling

110 YTTRANDESAMMANSTÄLLNING EFTER SAMRÅD Många av utmaningarna inom avfallsområdet och människans möjlighet att hållbart nyttja jordens resurser är gemensamma för Hallands kommuner, vilket betyder att flera av åtgärderna i Halmstads avfallsplan ligger i linje med det arbete som planeras i Varbergs- och Falkenbergs kommuner under de närmsta åren. Ett utvecklat samarbete, framförallt vad gäller informativa styrmedel, kan generera större effekt samtidigt som kommunernas kunskap och resurser kan samutnyttjas. Exempel på sådana områden är kommunikationskampanjer gentemot hushåll, kunskapsinsatser riktade mot barn och unga i frågor som rör avfall och hållbar resurshantering, samt i kampanjer för minskad nedskräpning. Ytterligare ett område är genomförandet av skräpmätningar. En gemensam metod gör det även möjligt att mäta och jämföra utvecklingen på olika platser i Halland, vilket i framtiden kan ge en indikation på vilken typ av åtgärder som givit goda resultat. Protokollsutdrag Avfallsplanering är en fråga som är högst aktuell även i Varbergs kommun, då arbete med en ny avfallsplan och föreskrifter för avfallshantering pågår. Många utmaningar inom området är gemensamma för alla Hallands kommuner och inom flera områden skulle arbetet kunna göras i samverkan, framförallt vad gäller åtgärder med fokus på att öka kunskapen och sprida information, så som kampanjer och kunskapsinsatser riktade mot barn och unga. VIVAB I Varberg och Falkenberg pågår också arbete med revidering av kommunernas avfallsplaner och avfallsföreskrifter. Därför är det extra intressant att se likheterna i de föreslagna dokumenten. Det är samma problem och utmaningar som kommunerna ställs inför och det bör finnas möjligheter till samarbete och erfarenhetsutbyte i arbetet med att genomföra och följa upp de föreslagna åtgärdsförslagen i respektive kommuns plan. Avfallsföreskrifterna följer Avfalls Sveriges mall och har stora likheter med de föreslagna föreskrifterna för Falkenbergs och Varbergs kommun. VIVAB ser en fördel med att föreskrifterna harmoniseras mellan kommunerna. Fastighetsägarna GRF Fastighetsägarnas medlemmar i Halmstads kommun äger och förvaltar tillsammans över 500 flerbostadshus. Fastighetsägarna Halmstad vill framföra följande; Allmänt Det är naturligtvis av stor vikt att verka för en långsiktigt hållbar avfallshantering och goda miljömål i Halmstad. Det positiva och ambitiösa arbetet för att uppnå målen får dock inte ske på bekostnad av höjda taxor och avgifter samt krångligare hantering och regler. Fastighetsägarna Halmstad verkar tillsammans med Halmstads Fastighets AB och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne för att utveckla och förbättra hyressättningen i Halmstad genom att ta fram en helt ny partsgemensam modell där avsevärt större vikt fästs vid läge, standard och förvaltningskvalité. Taxor och avgifter för uppvärmning, el, vatten och renhållning utgör idag en alltför stor och ständigt ökande del av hushållens kostnader för boendet. Om exempelvis renhållningstaxan (särskilt mot bakgrund av rådande monopolsituation) inte hålls nere riskerar vi sålunda att kullkasta förutsättningarna för att skapa utrymme för en prissättning av hyresrätter som speglar de boendes värderingar och skapar utrymme för nyproduktion av hyresrätter, utveckling av det befintliga beståndet och en sund konkurrens på bostadsmarknaden. Halmstads naturskyddsförening En välskriven och tydlig avfallsplan med tydliga mål och åtgärder för att nå målen. Målen är dock högt ställda och det känns högst osäkert om åtgärderna är tillräckliga för att ändra beteendet hos kommunens invånare. Om man verkligen vill öka materialåtervinningen måste det nog till en ny nationell lagstiftning som förbjuder förbränning av osorterat avfall. Om sedan utsortering ska ske redan där avfallet uppstår (vilket naturligtvis är bäst) eller vid särskilda anläggningar för avfallssortering kan vara upp till varje enskild kommun att avgöra

111 YTTRANDESAMMANSTÄLLNING EFTER SAMRÅD SYNPUNKTER PÅ DELAR I DOKUMENTET Sammanfattning Synpunkt HEM AB I sammanfattningen beskrivs bakgrunden till renhållningsordningen och hur förslaget har tagits fram. I den slutliga versionen bör tyngdpunkten i sammanfattningen istället vara på målen i planen. Svar Texten redigeras och kompletteras. 1. INLEDNING Synpunkt HEM AB En tydligare beskrivning av vad som är skillnaderna mellan den gamla och den nya avfallsplanen föreslås läggas till i inledningen. Gärna med kopplingar till vad vi i stora drag uppnått igenom den föregående planen och vad vi nu går vidare med. Svar Texten redigeras och hänvisning görs till kapitel 6 Uppföljning av avfallsplan 2013 och bilaga 2 Uppföljning av mål och åtgärder. 1.3 Lagkrav Synpunkt HEM AB Första stycket Hänvisningen till paragrafen bör ändras. I 15 kapitlet, 41 i Miljöbalken anges att varje kommun ska ha en renhållningsordning bestående av avfallsplan och föreskrifter., 11 beskriver avfallsinnehavarens ansvar. Svar Texten redigeras(skrivfel). 2. MÅL OCH ÅTGÄRDER/ BILAGA 1 MILJÖBEDÖMNING Här behandlas även kommentarer på bilaga 1 Miljöbedömning. Synpunkt HEM AB Sista stycket Här vore det även lämpligt att även nämna EU:s cirkulära ekonomi och hur den har beaktats. Svar Ett avsnitt om cirkulär ekonomi läggs till i kapitel Cirkulära ekonomier 2.1 Lokala mål och åtgärder HEM AB Synpunkt Det är viktigt att alla mål och åtgärder är tydliga så att de blir en bra grund att stå på för alla som ska arbeta utifrån planen de kommande åren. För att säkerställa detta är det viktigt att se över formuleringarna en extra gång, vissa förbättringar kan säkert göras. Kopplingarna mellan målområde, mål och åtgärder behöver framgå bättre. Huvudsyften Första punkten - Utveckla vad en bra avfallshantering är. Är det en resurseffektiv avfallshantering som eftersträvas? Tredje punkten - Eftersom återanvändning ska prioriteras före återvinning vore det bra att även lyfta fram detta i den tredje punkten

112 YTTRANDESAMMANSTÄLLNING EFTER SAMRÅD Svar Texten redigeras och förtydligas. Nytt förslag på formulering av avfallsplanens syfte; Ge kommuninvånarna och verksamheterna i kommunen förutsättningar för en avfallshantering som: uppfyller aktuell lagstiftning och nationella mål för avfallshantering i linje med EU:s avfallshierarki. bidrar till att minska avfallets mängd och farlighet. styr mot återbruk och ökad återvinning så att vi rör oss uppåt i avfallstrappan. Tidigare avsnitt 2.2 Styrmedel flyttas hit som ett underavsnitt för att underlätta läsningen uner respektive målområde. Kostnader och resurser för genomförande redovisas också här under ett nytt avsnitt Område 1. Förebygga uppkomsten av avfall Generella synpunkter på målområdet Miljönämnden Synpunkt Schaktmassor från kommunens egna projekt borde i högre grad kunna användas för anläggningsändamål i andra kommunala projekt, och därmed undgå att bli avfall. För att uppnå det bör någon förvaltning eller bolag tilldelas ansvar för att ta fram en strategi och eventuellt etablera en lämplig lagringsplats för sådana massor. Insats/kostnad Svar Föranleder inget tillägg i avfallsplanen. Det pågår redan ett arbete med en masshanteringsplan som bland annat innebär en uppdatering av en markmoduleringsplan för kommunala projekt. Mål 1.1 Till år 2025 ska minst 75 procent av hushållsavfallet i soppåsen vara brännbart restavfall. Byggnadsnämnden Hemvårdsnämnden Synpunkt Byggnadskontoret arbetar sedan ett antal år med digitaliserad handläggning och digital arkivering. Detta minskar antalet utskrifter kuvert etc och minskar användning av toner till skrivare. Kontakt med sökanden tas via e-post och även expediering sker för det mesta digitalt. Utskick till grannar för yttrande är en punkt som vi fortfarande inte kan hantera helt digitalt. Dock arbetar vi med att inte längre skicka ut alla handlingar till grannar utan dessa kan istället granskas via inloggningsmöjlighet på hemsidan. Besparingar i tid och material övergår kostnaden för investering i tekniska hjälpmedel. Eftersom kommunala inköp i stort sker inom ramen för centrala upphandlingar, bör dessa frågor hanteras redan i upphandlingsskedet. Erforderlig utbildning av inköpare och upphandlingsenhetens personal. Samarbete med miljöansvariga i kommande upphandlingar. Insats/kostnad 7 117

113 YTTRANDESAMMANSTÄLLNING EFTER SAMRÅD HEM AB Naturskyddsföreningen Pilotprojekt inom kommunens olika verksamheter, en skola, ett äldreboende etc. för att sätta fokus på att förebygga avfall. Målet berör bara en liten del av målområdet. Det är svårt att se hur man på ett märkbart sätt, utan lagändringar, ska kunna förebygga uppkomsten av avfall i dagens konsumtionssamhälle. informationskampanjer är sannolikt inte tillräckligt för att märkbart minska avfallsmängden. När det gäller matavfall borde det ske en lagändring som förbjuder livsmedelsaffärer att slänga dugliga livsmedel. Svar Målet behålls oförändrat. Det är inriktat på det som kommunen har bäst möjlighet att påverka genom åtgärderna som beskrivs. Åtgärd 1. Informationsinsatser utifrån en informationsplan ska genomföras årligen. HEM AB Synpunkt Olika informationsinsatser återkommer som åtgärder på flera ställen i planen. En övergripande kommunikationsplan som avser hela planperioden föreslås tas fram och beslutas parallellt med renhållningsordningen. Innan framtagandet av en sådan börjar behöver det göras tydliga avgränsningar om vad som ska vara med. I planen kan också en ansvarsfördelning för olika typer av kommunikationsinsatser göras. Insats/kostnad Måttlig kostnad Svar Förslaget omformuleras. Information och dialog är viktiga styrmedel för att få en ökad förståelse och delaktighet i det avfallsförebyggande arbetet. Information återkommer som förslag på åtgärd för flera målområden. Det finns behov av en övergripande kommunikationsplan som skulle tagits fram redan under nuvarande planperiod. Arbetet med den initieras under 2018 i samverkan med HEM. Nytt förslag: Information och dialog om avfall ska genomföras enligt en övergripande kommunikationsplan för avfallsplanen. Ansvarig: Kommunstyrelsen i samverkan med HEM. 2. Besök på Växtvärket erbjuds alla 5-klassare i kommunen. Barn- och ungdomsnämnden Synpunkt Förslag till åtgärd för målgruppen går hand i hand med centralt innehåll i biologi för årskurs 4-6. Barn- och ungdomsförvaltningen ser mycket positivt till besöket men för att alla elever i årskurs 5 skall ha lika möjlighet att nå målen i läroplanen bör alla erbjudas ett besök på Växthuset. Skolor som har längre avstånd till Växtverket kan behöva avstå om inte kompensation sker för ökade kostnader på grund av transporter ex kollektivtrafik eller inhyrda bussar. Kostnaden kan inte tas inom barn- och ungdomsförvaltningens ram men bedöms som måttlig. På längre sikt bör initiativet bidra till en högre måluppfyllelse i avfallsplanen och på så sätt minska kostnader för Halmstads kommun. Insats/kostnad Måttliga kostnader 8 118

114 YTTRANDESAMMANSTÄLLNING EFTER SAMRÅD HEM AB Låg finns redan med i HEM:s budget Svar Åtgärden behålls oförändrad. Transportkostnad, i första hand är det en resa med kollektivtrafik, för besök på Växtvärket för 5- klassare i kommunen finansieras av HEM och är redan inkluderad i HEMs budget. I. Skolorna kan kontakta HEM inför besöket genom vaxtvarket@hem.se eller Utveckla samverkan med föreningar och ideella organisationer för återbruk av olika varor. Synpunkt Insats/kostnad HEM AB Här behöver tydliggöras vad som förväntas. Måttlig kostnad för HEM Svar Förslaget tas bort som åtgärd. Den är oprecis och ligger inte i HEMs uppdrag. Åtgärden ersätts med ett förslag om att bereda möjlighet att lämna produkter till återbruk. Se förslag till nya åtgärder. 4. Informera om var hushållen kan lämna produkter för återbruk. HEM AB Synpunkt Denna åtgärd föreslås strykas. Det finns många som tar emot produkter för återbruk och det är inget som HEM kan ta ansvar för att informera om. HEM kan däremot bereda möjligheter för att lämna till återbruk. Se nytt förslag. Insats/kostnad Svar Förslaget tas bort som åtgärd. Det finns många olika aktörer, både kommersiella och ideella, som hanterar återbruk och flera kanaler som marknadsför det. Kommunkoncernen bör inrikta sig på information om det som kommunen tillhandahåller. Se förslag till nya åtgärder. Förlag till nya åtgärder Förslag till ny åtgärd Ansvarig Insats/kostnad Bereda möjligheter att lämna produkter till återbruk HEM AB Måttlig kostnad Utreda hur taxan skulle kunna utformas för att vara styrande i högre grad. HEM AB Måttlig kostnad Svar HEMs förslag att bereda möjlighet till att styra mot en högre grad av återbruk genom att underlätta för invånarna att lämna fungerande prylar till återbruk istället för att kasseras som avfall är positivt. Det nya förslaget ersätter till viss del åtgärdsförslag 3 och 4 som tas bort. HEM föreslår även att utreda om renhållningstaxan kan bli styrande i högre grad. Bereda möjligheter att lämna produkter till återbruk. Ansvarig HEM Utreda hur taxan skulle kunna utformas för att i högre grad vara styrande för att minska uppkomsten av avfall. Ansvarig HEM 9 119

115 YTTRANDESAMMANSTÄLLNING EFTER SAMRÅD Åtgärd i kommunal verksamhet 1. Alla förvaltningar och bolag redovisar hur de arbetar med minimering av avfall. Kulturnämnden LBVA Kommunledningsförvaltningen Plan Synpunkt Hur denna redovisning ska gå till framgår inte i avfallsplanen. Förslagsvis bör redovisningen ske i samband med den ordinarie verksamhetsuppföljningen. Bra att ha åtgärd för detta, eftersom det ibland upplevs ställas högre krav på hushåll än verksamheter när det gäller t.ex. förpackningar och matavfall. Små volymer Insats/kostnad Låga kostnader, kan rymmas inom ordinarie budget och med ordinarie resurser. Låga kostnader och måttliga insatser. Låga Svar Åtgärden behålls oförändrad. Enligt den nya vägledningen för kommunala avfallsplaner ska kommunerna ha mål för hur organisationen själv arbetar enligt avfallshierarkin. Kommunledningsförvaltningen har en samordnande roll för organisationen och kommunstyrelsen har därför tilldelats ansvaret. Det finns även åtgärder under andra mål där det föreslås införas pilotprojekt i olika verksamheter som kan behöva samordnas av kommunledningsförvaltningen. Andra kommuner har tagit fram bra exempel på vägledningar. Ett bra förslag att låta redovisning ske i samband med ordinarie rutiner för uppföljning. 2. Genomföra pilotprojekt på arbetsplatser som inspirerar kommunala verksamheter och bolag till avfallsförebyggande arbete. Servicenämnden Kommunledningsförvaltningen Plan Synpunkt Servicenämnden är intresserad av att delta i pilotprojektet. Utbildningstid Insats/kostnad Låga Svar Åtgärden behålls oförändrad. Noteras att Servicenämnden är intresserad. Hemvårdsnämnden uttrycker också (under generella synpunkter) intresse för att medverka i pilotprojekt i syfte att förebygga uppkomsten av avfall i tex äldreboende. 3. Erbjuda besök på Växtvärket för att öka kunskapen hos kommunens personal Barn- och ungdomsnämnden Synpunkt Kan ge ökade kostnader för vikarieanförskaffning. Kan bli en prioriteringsfråga på grund av brist på vikarier samt konkurrens av andra aktiviteter för att nå kommunala och nationella mål. Kostnaden kan inte tas inom barn- och ungdomsförvaltningens ram men bedöms som måttlig. Insats/kostnad Måttliga kostnader

116 YTTRANDESAMMANSTÄLLNING EFTER SAMRÅD HEM AB Kommunstyrelsen bör vara ansvarig för att utbilda sin personal. Om man vill göra detta via Växtverket så kan HEM erbjuda detta. Beroende på omfattning innebär det en måttlig till hög kostnad för kommunen. Måttlig till hög kostnad för kommunen beroende på omfattning och eventeulla anpassningar till målgruppen. Svar Förslaget omformuleras. Respektive nämnd/bolag är ansvarig för att personalen har den kunskap som krävs för att utföra sitt arbete. HR samordnar ofta kurser och internutbildningar och ansvarig ändras därför till kommunstyrelsen. Besök på Växtvärket kan vara ett exempel på aktivitet för att öka kunskapen hos personalen. Utställningens pedagogik har tagits fram för målgruppen 5-klassare, men utställningen ger insikter för alla åldrar och kan följas upp med samtal på tex en arbetsplatsträff. I anslutning till utställningen finns en konferenslokal där det är möjligt att anordna mindre arbetsplatsträffar. Nytt förslag: Öka kunskapen om att förebygga avfall hos kommunens personal Ansvarig: Kommunstyrelsen. 4. Matsvinnet från tallriksskrapet i kommunala restauranger ska fortsätta att minska. Servicenämnden Synpunkt Förtydliga med att det gäller kommunala restauranger inom förskola, grundskola och äldreomsorg. Det är ett gemensamt ansvar. Servicenämnden kan inte bära hela ansvaret. Servicenämnden kan ansvara för att statistik förs och att mål följs inom sina egna verksamheter. Insats/kostnad Svar Förslaget omformuleras enligt förslag. Nytt förslag; Matsvinnet från tallriksskrapet i kommunala restauranger inom förskola, grundskola och äldreomsorg ska fortsätta att minska. 5. Matavfallet i kommunala restauranger och tillagningskök ska fortsätta att minska. Servicenämnden Synpunkt Förtydliga med att det gäller kommunala restauranger inom förskola, grundskola och äldreomsorg. Insats/kostnad Svar Förslaget omformuleras enligt förslag. Nytt förslag; Matavfallet i kommunala restauranger och tillagningskök inom förskola, grundskola och äldreomsorg ska fortsätta att minska

117 YTTRANDESAMMANSTÄLLNING EFTER SAMRÅD Styrmedel Synpunkt HEM AB Synpunkter avseende styrmedel; Utformningen av taxan föreslås ses över för att utreda om den i högre grad än idag kan styr mot att förebygga uppkomsten av avfall. Att använda tillsyn som styrmedel föreslås också tas med som ett alternativ. Detta bör även belysas i miljöbedömningen och i den inledande texten. Svar Föreslagna styrmedel kvarstår. Utformning av taxan läggs till som en åtgärd. Tillsyn bedrivs främst där risk för miljö och/eller hälsa föreligger. Det är i första hand Miljönämnden som prioriterar vilken typ av tillsynsärenden som behöver prioriteras. I nuläget kan detta området inte prioriteras. Område 2. Öka utsorteringen av hushållsavfallet Mål 2.1 Till år 2025 ska minst 75 procent av hushållsavfallet i soppåsen vara brännbart restavfall. Hemvårdsnämnden Miljönämnden Synpunkt Många äldre tycker det är omständligt att sortera, bära iväg med olika lådor, påsar etc. och då blir det inte sorterat. Man får heller inte biståndsbeslut för hjälp med att köra till återvinningscentraler hemtjänsten kan dessutom inte cykla med glas etc. Därför behövs: Omsorgsfull projektering för sophantering när det gäller om- och nybyggnad av såväl lägenheter som övrig byggnation för att förenkla sortering. Likaså krav på fastighetsägare att lösa/förenkla utsortering samt öka tillgängligheten till soprummen med t. ex automatiska dörröppnare. Nya system som underlättar för äldre, t ex att allt som inte är mat eller hushållsavfall läggs i separat påse som sorteras senare. Kanske ett arbetsmarknadsprojekt eller att man betalar/abonnerar på sådan tjänst. Hemvårdsnämnden vill också peka på att en förväntad ökning av hemsjukvård i ordinära bostäder kan komma att innebära ökad avfallsmängd av förbrukningsmaterial och emballage kopplad till vård. Så länge FTI organiserar insamlingen av tidningar och förpackningar, som omfattas av producentansvar, bör förutom HEM även Kommunledningsförvaltningen (MEX) medverka till att FTI bereds möjlighet att lokalisera sina återvinningsstationer på ett optimerat sätt med avseende på tillgänglighet för konsumenterna. Insats/kostnad

118 YTTRANDESAMMANSTÄLLNING EFTER SAMRÅD HEM AB HEM AB Högskolan i Halmstad Hylte kommun Halmstads naturskyddsförening Privat 1 Här vore det bra med förtydligande om varför målet (2.1) och åtgärderna har valts. Jämför med beskrivningen under målområde 1. Det kan komma att behövas fler åtgärder än de som föreslås för att uppnå målet, vilket medför högre kostnader. Kommunikationen i enlighet med den kommunikationsplan som föreslås tas fram kommer att bli ett viktigt instrument för att nå målet. Mål 2.1. är konstigt formulerat mål det bör vara viktigt att avfall som kan återvinnas inte går till förbränning. För att nå målet behövs informationsinsatser ut till invånare, företag och kommunala verksamheter. På detta område skulle hallandskommunerna vinna på att samverka och inspirera varandra till olika aktiviteter. Då alla hallandskommuner är Ekokommuner har vi även en gemensam uppföljning av avfallsmängderna via ekokommunernas miljöbarometer varje år. Det skulle behövas en ordentlig informationskampanj likt den om matavfall och de nya gröna påsarna. Informationen skulle tydligt beskriva vad som får slängas i sopkärlen och hur det som slängs ska hanteras, t ex om det som slängs först ska läggas i påsar som försluts. Det skulle kanske gå att införa en teknik där varje sopkärl identitetsmärks för att med säkerhet kunna bestämma vilken fastighet sopkärlet tillhör. Om det sedan skulle gå att införa en teknik i sopbilarna som något så när indentifierar avfallet (någon form av optisk identifiering) skulle man redan här kunna bestämma om ägaren till sopkärlet hanterar avfallet på rätt eller fel sätt. Vid upprepade brott mot reglernas efterlevnad skulle en sanktionsavgift kunna drabba kärlägaren. Det är svårt att se hur man ska nå målet om 75 procent av hushållsavfallet i sopkärlen ska vara brännbart restavfall redan 2025 när man i dag är långt ifrån denna nivå. Det är helt enkelt svårt att se hur man ska få våra kommuninvånare att ändra sitt beteende. Ett sätt att öka utsorteringsgraden skulle vara att införa fler fraktioner än de gröna påsarna och att dessa fraktioner kan slängas på samma sätt som de gröna påsarna i sopkärlen. Frågan är här om dagens optiska utsorteringssystem är bäst eller om det i stället ska finnas olika fack i sopkärlen, som man t ex har i Lund. Det borde läggas ett större ansvar och ställas högre krav på kärlägare att göra rätt när det gäller det slängda avfallet. Det borde ske en lagändring som tvingar livsmedelsbutiker att separera matavfall och förpackningar från varandra. Jag tycker att det borde finnas möjlighet att välja ytterligare mindre kärl som privatperson, med lite lägre kostnad. Vi bor i ett hus med 2 personer och vi har ungefär 4 soppåsar på två veckor och ett antal gröna påsar. Det ekar mest tomt i tunnan. Jag tro många skulle bli stimulerade att sortera mer om man som Hög kostnad

119 YTTRANDESAMMANSTÄLLNING EFTER SAMRÅD privatperson känner att man kan tjäna på det även om det bara är en symbolisk summa. Privat 2 Inför mer diffirentierade kostnader för Hushållsavfall. Det skall löna sig att ha små sopkärl och tömning mer sällan. De som har större sopkärl har möjlighet att sopsortera mindre, medan de med små sopkärl måste sopsortera mer. Idag är den fasta kostnaden för stor i förhållande till den rörliga och det blir ingen morot för kommuninvånarna att minska sina egna sopor genom sopsortering. För mig är en den del med att hushållen skall sopsortera mer ganska enkel. Det krävs morötter. Det måste löna sig för den enskilde att sopsortera. Alla har inte vilja och förmåga att se miljön i det globala perspektivet. Idag är det fasta kostnaden ca 50% av kostnaden för en villa med tömning av ett 170 liters kärl varannan vecka. Mindre kärl och mer sällan går det inte att få tömning. Vad är drivkraften att sopsortera mer? Öka den rörliga delen av kostnaden och därigenom sporras medborgarna att sopsortera. Se också över möjligheterna att väga varje tunna vid tömning och basera kostnaden på detta. Svar Det har kommit många kommentarer på detta området och ibland har flera yttrat sig om samma sak. Svaren samordnas under olika rubriker nedan. Målområde, mål och inledande text Målområdet omformuleras till Öka utsorteringen av avfallet för att in begränsa till avfallet från hushållen. Mål 2.1 behålls oförändrat. Ett nytt mål läggs till för att även omfatta bygg- och rivningsavfall. Nytt målförslag 2.2 Utsorteringsgraden för bygg- och rivningsavfall ska öka. Den inledande texten kompletteras med förtydligande om bakgrund till mål och åtgärder. Förpackningsinsamlingen och tillgänglighet Bra med iakttagelsen som hemvårdsnämnden gör om att avfallsmängder (bla förpackningar) kopplat till vård i hemmet kan förväntas öka. De föreslagna åtgärderna syftar på att utveckla tillängligheten och underlätta för invånarna. En promemoria från regeringen om fastighetsnära insamling är på remiss våren Förslaget kan komma att innebära att krav på fastighetsnära insamling av förpackningar inom några år, och att insamlingsansvaret kan komma att läggas över på kommunerna. Det ger i så fall kommunen nya förutsättningar att underlätta för kommuninvånarna. Ambitionen med målet är hög satt jämfört med hur nuläget ser ut. Plockanalyser som gjordes under 2017 visar att påsen för det brännbara restavfallet innehåller över 70 procent avfall som ska hanteras på annat sätt (matavfall, tidningar, förpackningar, trädgårdsavfall samt en del inert avfall och små mängder farligt avfall som inte alls hör hemma där). Kommunikation Naturskyddsföreningen kommer med bra synpunkter, exempelvis är fortsatt kommunikation kring hur avfallet ska hanteras mycket viktigt. Ett sätt är att samla de kommunikationsinsatser som behövs i en kommunikationsplan. När det gäller förslaget med optisk läsning så är det ett intressant förslag men det är osäkert hur det kan lösas. Däremot kommer HEM att högre utsträckning än tidigare genomföra okulära besiktningar av avfall från olika hämtningsområden för att kunna rikta kommunikationen om sortering och hantering av avfallet på ett bättre sätt

120 YTTRANDESAMMANSTÄLLNING EFTER SAMRÅD Kommunikation som åtgärd och styrmedel lyfts av flera både här och i de generella kommentarerna, är troligen kommunens viktigaste styrmedel. Kommunledningsförvaltningen i samverkan med HEM kommer under 2018 att förbereda en strategisk kommunikationsplan enligt åtgärd som påtalas i avfallsplan från Avgifter och kärl Flera kommenterar differentierade avgifter och storlek på kärl för att stimulera till återhållsamhet med avfall. Det finns redan idag olika storlekar på kärl och det är även möjligt dela kärl med en granne. En ny åtgärd om att utreda hur taxan kan utformas för att vara mer styrande föreslås för område 1. Förebygga uppkomsten av avfall. Eftersom Halmstad kommun har valt lösningen med optisk sortering bedöms det inte i dagsläget vara aktuellt att utreda ett flerfackssystem. Åtgärd 1. Utveckla tillgängligheten till insamlingssystem i kommunen i syfte att öka återvinningsgraden Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden HEM AB Synpunkt Utveckla tillgängligheten till insamlingssystem - här bör HEM som är ansvariga ta hjälp av byggnadskontoret som har kompetens inom GIS. Utifrån en relativt enkel GISanalys kan ideala platser för placering av återvinningsstationer tas fram med utgångspunkt i nuvarande situation men också med hänsyn tagen till framtida befolkningsprognoser och byggnationer. I denna analys kan logistik, hämtningsintervall och tidsaspekter läggas in för att finna optimala placeringar ur både användare- och verksamhetsperspektiv. Utöka möjligheten till sortering av avfall genom utbyggnad av inbyggda/instängslade uppställningsplatser på kommunala fastigheter. Det är oklart vad som avses här, men om det gäller återvinningsstationer så borde kommunstyrelsen stå som ansvarig för att underlätta för att hitta nya platser för återvinningsstationer. HEM:s bidrag kommer under åtgärd 2. Insats/kostnad Låga Höga Bedöms ej eftersom det är oklart vad som avses. Svar Åtgärden behålls oförändrad. Ett nytt förslag om fastighetsnära insamling utreds av regeringen. Kommunerna förslås få ett ökat ansvar och HEM har i uppdrag att ta hand om hushållens avfall och får därför en central roll i att finna lösningar för det. 2. Utveckla och erbjuda produkter och tjänster som gör det lätt att göra rätt. HEM AB Synpunkt Detta är en bra åtgärd. Kostnaden är beroende av målsättningen. Insats/kostnad Hög kostnad Svar Åtgärden behålls oförändrad. Är i linje med HEM:s uppdrag och finansieras genom renhållningstaxan

121 YTTRANDESAMMANSTÄLLNING EFTER SAMRÅD Pilotprojekt för källsortering av vissa fraktioner på offentlig plats. (T.ex. glas, metall, papper) Teknik- och fritidsnämnden HEM AB Synpunkt Behov av samarbete med HEM för att utreda vilka fraktioner som är lämpliga och som går att hantera från utställningsplats till återvinning. Istället för ett pilotprojekt föreslås formuleringen Utveckla källsorteringen på offentlig plats. Insats/kostnad Måttliga Svar Åtgärden behålls oförändrad. Som ett första steg kan det vara lämpligt att prova och utvärdera på lämplig plats för att ta lärdom av det innan kommunen tar ställning till i vilken omfattning (platser och vilka fraktioner) det är möjligt att införa en kvalitetssäker insamling av i Halmstad. Möjligheter till samarbete bedöms goda. 4. Ta fram rutiner och goda exempel för att öka utsorteringsgraden av bygg- och anläggningsavfall. Byggnadsnämnden HEM AB Synpunkt Ang rutiner för att öka utsorteringsgraden - i samband med rivingslov och anmälan om rivning tas ett förslag till kontrollplan för rivning fram samt görs en miljö- och materialinventering av rivningsmaterialet. För åtgärder som inte kräver rivningslov eller anmälan om rivning kan alltså inte byggnadsnämnden kontrollera avfallet. Detta gäller exempelvis ekonomibyggnader för jord- och skogsbrukets behov samt komplementbyggnader utanför planlagt område, alltså en ganska stor mängd åtgärder. Åtgärden hänger inte ihop med målområdet eller målet eftersom det inte gäller hushållsavfall. Insats/kostnad Låga Svar Åtgärden tas bort men motsvarande formulering behålls som åtgärd i kommunal verksamhet. Målområdet omformuleras och kompletteras med ett mål om bygg- och rivningsavfall. Bygg- och anläggningsavfall utgör förhållandevis stora volymer avfall. Även om det inte är klassat som hushållsavfall så är det ett avfall som uppstår i kommunen. Kommunen bör själv vara en bra föregångare med bra rutiner som även kommuniceras till andra verksamhetsutövare i kommunen. Åtgärd i kommunal verksamhet 1. Alla kommunala arbetsplatser har utsortering av förpackningar, matavfall och farligt avfall. Kulturnämnden Synpunkt Insats/kostnad Låga kostnader, kan rymmas inom ordinarie budget och med ordinarie resurser

122 YTTRANDESAMMANSTÄLLNING EFTER SAMRÅD Servicenämnden Servicenämnden kan inte stå som ansvarig. Varje förvaltning ansvarar för sina egna arbetsplatser inom respektive förvaltning. Eventuellt kan Servicenämnden erbjuda tjänsten. Avseende farligt avfall så har Servicenämnden tillstånd från Länsstyrelsen att transportera visst typ av avfall (avfallskoder). Tillståndet för att transportera avfall borde ligga centralt. Svar Åtgärden behålls oförändrad. Ansvarig ändras till kommunstyrelsen. Det är riktigt att varje förvaltning ansvarar för sina egna arbetsplatser. Bra om servicenämnden kan erbjuda tjänsten för omhändertagande av de insamlade förpackningarna i samband med samt bistå med kunskap och förslag till hantering. 2. Ställa krav på återvinningsbara förpackningsmaterial vid upphandling. Barn- och ungdomsnämnden KLF Strategi Synpunkt Bör ses över och förtydligas så att alla kommunens verksamheter inkluderas, däribland skolan, samt att ansvaret ligger på alla nämnder. Ställ krav på återvinningsbara förpackningar i upphandling ställ krav även för andra förvaltningar (sid 7). I den interna verksamheten informera var man ska slänga sitt avfall - tydliga rutiner Bör vi här ange kommunstyrelsen och respektive förvaltning som ansvarig? Insats/kostnad - Svar Åtgärden formuleras om till ett styrmedel. Förtydligas också i inledande text. Alla verksamheter inkluderas, men kommunledningsförvaltningens upphandlingsenhet har ett centralt ansvar i kommunens upphandlingsprocess. 3. Ta fram rutiner för att öka utsorteringsgraden av bygg- och anläggningsavfall från kommunala byggprojekt. Fastighetsnämnden KLF, Ekonomi & styrning HEM AB Synpunkt Ansvaret bör ligga på HEM och inte Fastighetsnämnden. Det saknas mål för de åtgärder som avser bygg- och rivningsavfall. Det är inget hushållsavfall och hör inte hemma under denna rubriken. Insats/kostnad Måttliga Kostnaden beror på vald utsorteringsgrad. Svar Åtgärden behålls oförändrad. Målområdet omformuleras och kompletteras med ett mål om bygg- och rivningsavfall. Som kommunens utförare av bygg- och rivning av kommunala fastigheter samt beställare av entreprenörer föreslås att ansvarig nämnd för framtagande av rutiner är fastighetskontoret. Men att det sker i kommunikation med HEM. En del avfall, till exempel asbest, hanteras av andra aktörer på avfallsområdet. I vissa fall är även samhällsbyggnadskontoret beställare av rivning av fastigheter

123 YTTRANDESAMMANSTÄLLNING EFTER SAMRÅD Nytt åtgärdsförslag Synpunkt KLF Strategi Bör utbildning även ingå som åtgärd i mål 2? HEM AB Ta fram en strategi för utveckling av återvinningscentralerna HEM föreslås vara ansvarig för att ta fram strategin. Insats/kostnad Det är en måttlig kostnad att ta fram strategin Svar Utbildning läggs till under styrmedel. Nytt åtgärdsförslag efter samtal med HEM Utreda utveckling av systemet med optisk sortering för utsortering av fler fraktioner. Ansvarig: HEM, måttlig kostnad. Styrmedel Synpunkt KLF Strategi Bör utbildning även ingå som åtgärd i mål 2? HEM AB Kommunen styr inte taxan som avser avfall från byggarbetsplatser eller annat avfall från verkamheter som inte är hushållsavfall. Insats/kostnad Svar Tillägg, omformulering och borttagning. Utbildning och information till inköpare läggs till som styrmedel. Styrmedlet om taxa och avgifter tas bort. Åtgärden om att ställa krav på återvinningsbara förpackningsmaterial vid upphandling formuleras om till ett styrmedel. Område 3. Minska inslaget av farligt avfall i kretsloppet Inledande text HEM AB Synpunkt En uppgift som kan vara intressant att ta med är att utvecklingen i samhälllet går mot att vi använder fler elektronikprodukter men med ny teknik så blir produkterna mindre vilket medför att vikten minskar. Svar Synpunkten läggs till i inledande text

124 YTTRANDESAMMANSTÄLLNING EFTER SAMRÅD Övriga synpunkter Byggnadsnämnden LBVA Halmstads naturskyddsförening Synpunkt Se ovan digitalisering Finna incitament att bygga med material som är mindre hälsovådliga (ex minska anv av plaster och tryckt virke i byggprocessen). Detta kan inte styras med hjälp av bygglagstiftning och krav i PBL, PBF och BBR. Via markanvisningar? Det uppströmsarbete som Laholmsbuktens VA gör bör nämnas i den övergripande texten till detta prioriterade område istället för område 4. Oavsett vad slammet används till, så är syftet med uppströmsarbetet att minska oönskade och farliga ämnen redan vid källan och därmed minska inslaget av farligt avfall i kretsloppet. Uppströmsarbetet bidrar nämligen också till en högre kvalitet på det utgående renade avloppsvattnet till recipienterna. Se kommentar under kapitel 2 Insats/kostnad Svar Byggnationen styrs inte via avtal utan via planbestämmelser i detaljplanen som realiseras vid bygglovsgivningen. Kommunerna har inte längre lagligt stöd för att avtala om miljöprogram och liknande för att styra den typen av åtgärder i exploateringsavtal eller dylikt utan det är BBRs regler som gäller vid nybyggnation. Markanvisningsavtal är heller inte så starkt styrmedel eftersom det inte finns möjlighet att följa upp eller ge sanktioner om det inte följs. Kommunen har fortfarande möjlighet att själv föregå med gott exempel samt informera och föra en dialog med exploatörer och byggherrar. Synpunkten om uppströmsarbete med att minska oönskade ämnen i avloppsvattnet läggs till i inledande text. Mål 3.1 Insamlad mängd farligt avfall från hushållen ska ha ökat jämfört med 2017 års utfall. KLF Plan Synpunkt Mål Inte entydigt formulerat. Kan tolkas som att mer avfall är positivt. Insats/kostnad Svar Målet behålls oförändrat. Bakgrunden förklaras i inledande text. I förlängningen är målet att uppkomsten av farligt avfall ska minska men i nuläget befaras att stora mängder begagnad elektronik och kemikalier finns på oskyddade platser och behöver samlas in. 3.2 Inget farligt avfall i restavfallet. Synpunkt Insats/kostnad HEM AB För att använda samma begrepp som på andra ställen i planen föreslås istållet formuleringen Inget farligt avfall i det brännbara restavfallet. Svar Målet omformuleras. Målet avser egentligen att det inte ska förekomma farligt avfall i sopkärlet, varken i påsar med brännbart restavfall eller i de gröna påsarna för matavfall i den gröna påsen. Förslag till ny formulering Inget farligt avfall i hushållens sopkärl

125 YTTRANDESAMMANSTÄLLNING EFTER SAMRÅD Åtgärd 1. Information om insamlingsställen för elektronik (WEEE direktivet) på återvinningscentraler och hemsida. HEM AB Synpunkt Den första delen i åtgärden är ett lagkrav och bör inte vara med som en åtgärd. Om bedömningen är att den ändå ska vara med så behöver sista delen i åtgärden om var informationen ska ske strykas. Det finns olika sätt att informera på och att i detalj beskriva var detta ska ske under de närmaste åren bör inte styras i avfallsplanen. Insats/kostnad Svar Åtgärden behålls men omformuleras. Information om insamlingsställen för elektronik (WEEE direktivet) ska vara lättillgänglig. Åtgärderna är till för att på olika sätt underlätta för hushåll och verksamma i kommunen att göra rätt så vi kan nå målen. Information är en av viktigaste åtgärderna som kommunerna kan förfoga över. Våra grannkommuner har också poängterat att de gärna samverkar kring informationsåtgärder. 2. Plockstudier av hushållsavfallet genomförs årligen. HEM AB Synpunkt Detta är ett sätt att följa upp målet på och inte en åtgärd för att uppnå målet. Det är bra att ha med hur uppföljningen ska gå till, men det borde då inte kallas åtgärd. Insats/kostnad Svar Förslaget tas bort som åtgärd och beskrivs endast i inledande text. 3. Årliga riktade informationskampanjer i bostadsområden. HEM AB Synpunkt Om kommunikationen istället styrs via kommunikationsplanen (se tidigare förslag) behöver inte åtgärden vara med här. Om den ska vara med bör bostadsområden strykas. Insats/kostnad Måttliga kostnader Svar Åtgärden omformuleras. Åtgärderna kan också ses som ett stöd till vad som ska vara med i kommunikationsplanen. Nytt förslag Återkommande informationskampanjer om farligt avfall

126 YTTRANDESAMMANSTÄLLNING EFTER SAMRÅD Mobil Farliga baren för insamling av farligt avfall från hushållen i bostadsområden. KLF Strategi HEM AB Synpunkt Kan man göra en liknande åtgärd för samhällena och tex ha farliga baren tillgänglig någon gång per år. Det finns olika sätt att att samla in farligt avfall på och för att möjliggöra andra alternativ föreslås följande formulering istället. Erbjuda produkter och tjänster som underlättar för hushållen att lämna farligt avfall Insats/kostnad Måttlig till hög beroende på val av lösning Svar Åtgärden formuleras om. Nytt förslag Erbjuda produkter och tjänster som underlättar för hushållen att lämna farligt avfall. Ansvarig: HEM 5. Vid tillsyn särskilt beakta förvaring och hantering av farligt avfall i lantbruksverksamhet. Miljönämnden, protokollsutdrag HEM AB Synpunkt Denna åtgärd bedöms rymmas inom den ordinarie tillsynen av lantbrukssektorn, som finansieras av tillsynstaxan. Åtgärden förslås gälla för all miljöfarlig verksamhet och inte bara lantbruksverksamhet. Insats/kostnad Ryms inom ordinarie tillsyn Svar Åtgärden behålls oförändrad. Konventionella lantbruk är en verksamhet som ofta hanterar kemikalier. Det är också en verksamhet som kommunen idag har tillsynsansvar för. Detta åtgärdsförslag är avgränsat att gälla för just lantbruksverksamhet. Åtgärd i kommunal verksamhet 1. Alla kommunala arbetsplatser har insamlingsplats för batterier och annat farligt avfall från verksamheten. Synpunkt Insats/kostnad Kulturnämnden Denna åtgärd finns redan inom kulturnämndens verksamheter. Låga kostnader, kan rymmas inom ordinarie budget och med ordinarie resurser. KLF Plan Små volymer Låga Svar Åtgärden behålls oförändrad

127 YTTRANDESAMMANSTÄLLNING EFTER SAMRÅD Alla kommunala arbetsplatser ska känna till och följa gällande kemikalierutin. Synpunkt Insats/kostnad Kulturnämnden Befintlig organisation för kemikaliehantering finns redan inom kulturnämndens verksamheter. Låga kostnader, kan rymmas inom ordinarie budget och med ordinarie resurser. KLF Plan Utbildningstid Låga KLF Strategi Ska en åtgärd vara att ta fram en kemikalieplan? Håller på att tas fram. HEM AB Gäller detta både inköp och hantering av kemikalier? Svar Åtgärden behålls oförändrad. Åtgärden stärker behovet av en kemikalieplan som är under framtagande. Rutinen bör hantera all hantering av kemikalier, även inköp. 3. Vid upphandling ställa krav som kartlägger och minimerar behov av hantering av farligt avfall. Synpunkt Insats/kostnad KLF Ekonomi & Styrning Formulering är oklar gällande åtgärd och styrmedel. Det ställs idag krav på att leverantör ska följa gällande lagar och regler på hantering av farligt avfall. KLF Plan Små volymer Låga Svar Åtgärden formuleras om till ett styrmedel. Krav vid upphandling och rutiner för inköp som minimerar beställning och hantering av farligt avfall. Upphandling är ett viktigt styrmedel för att minska mängden farligt avfall i organisationen. Alla verksamheter inkluderas, men kommunledningsförvaltningens upphandlingsenhet har ett centralt ansvar i kommunens upphandlingsprocess. Nytt åtgärdsförslag LBVA Synpunkt Nytt förslag: Åtgärd, kommunal verksamhet (Flytt från prioriterat område 4) Fasa ut eller på annat sätt förhindra att utfasningsämnen i använda kemikalier från kommunala verksamheter når spillvattennätet. Insats/kostnad Svar Åtgärden flyttas från område 4. Nytt åtgärdsförslag Fasa ut eller på annat sätt förhindra att utfasningsämnen i använda kemikalier från kommunala verksamheter når spillvattennätet. Ansvarig: LBVA

128 YTTRANDESAMMANSTÄLLNING EFTER SAMRÅD Område 4. Öka återföreningen av näringsämnen från organiskt avfall Inledande text Synpunkt LBVA Ta bort text om uppströmsarbete här, se kommentar till prioriterat område 3 Ta bort all text om slam HEM AB Ersätt restavfallet med det brännbara restavfallet. Svar Den inledande texten arbetas om och vissa delar om oönskade ämnen i slam flyttas till inledande text i område 3. I andra stycket förenklas texten och restavfallet tas bort. Generella synpunkter på målområdet Byggnadsnämnden Hemvårdsnämnden Hylte kommun VIVAB Synpunkt Vad hemvårdsnämnden förstår sorteras inte matavfall (gröna påsar) i de hushållssopor som samlas upp i container vilket sker på många arbetsplatser, äldreboenden etc. Hitta lösningar som ökar möjligheterna att tillvarata utsortering Idag sorterar alla hallandskommunerna ut matavfallet från hushållssoporna och skickar det vidare för behandling i andra kommuner utanför länet. Hylte kommun skulle se det som positivt om det gick att göra en slurry för tillverkning av biogas och gödsel lokalt i Halland och därigenom minska transporterna av matavfallet. Avfallsplanens mål är tydliga och högt satta, några mål kanske t.o.m. för höga som t.ex. målet att minst 75% av matavfallet från hushållen ska sorteras ut senast Insats/kostnad Låga Svar Problemställning med insamling av matavfall från verksamheter förmedlas till HEM som är positiv till att hitta lösningar som ökar möjligheterna att tillvarata matavfall från äldreboenden, arbetsplatser m.fl. HEM instämmer i att det hade varit positivt att kunna ha hela kedjan avseende tillverkning av biogas i Halland, men det är en öppen marknad och HEM väljer den leverantör som motsvarar behoven bäst. Målet om utsortering är av matavfall justeras ner i granskningsversionen. Mål 4.1 Senast 2025 ska minst 75 procent av matavfallet från hushållen utsorteras för att användas för biogasproduktion och näringsåterföring. KLF Ekonomi & styrning HEM AB Synpunkt Hänsyn bör tas till vad som är det nationella kravet På vilken nivå ligger Halmstads kommun idag och vad kostar det att öka? Målet är högt satt. Utsortering av matavfall infördes för snart ett år sedan och ska vi lyckas med målsättningen Insats/kostnad Hög kostnad

129 YTTRANDESAMMANSTÄLLNING EFTER SAMRÅD Högskolan i Halmstad kommer vi troligtvis att behöva genomföra fler åtgärder än de som föreslås i avfallsplanen. Detta är något som får utvärderas efterhand. Kostnaderna för att uppnå målet är beroende av vilka åtgärder som kommer att krävas, men bedöms som höga. Vi kommer att behöva bedriva ett uthålligt arbete under många år för att nå fram. Sannolikt är målet för högt satt med tanke på de insatser som skulle krävas för att nå det. Vi har ännu inte nått det nationella målet på 50%, och föreslår därför att målet för 2025 ändras till 60%. Det är tveksamt om detta mål är tillräckligt. I HP anges detta idag till 13%. På sidan 14 anges att kommunen planerar att under kort tid betydligt öka insamlingen av matavfall. Det är ett ambitiöst och viktigt mål men det finns ingen tydlig plan angiven för hur det ska uppnås. Det vore också bra om man i planen kan få med de unga medborgarna. I Agenda 2030 får de stort utrymme. Där talar man om att det ska utbildas och att de ska delta. Svar Målet omformuleras. Målet för utsortering av matavfallet bedöms i nuläget svårt att nå till 2025 och procentsatsen justeras till Senast 2025 ska minst 60 procent av matavfallet från hushållen utsorteras för att användas för biogasproduktion och näringsåterföring. Det är inte bara volymen som är viktig, kvalitén på det insamlade substratet är avgörande för i vilken grad näringen kan återföras till jordbruket. Ett kompletterande mål om kvalitén på det insamlade matavfallet läggs till. Se nya målförslag längre ned. HEM har genom utställningen på Växtvärket riktade insatser till barn i 5-klass. Informationsmaterial som tas fram är enkelt att förstå för alla åldrar. Samtidigt är det viktigt att vuxna tar ansvar och är goda förebilder för barnen. 4.2 Mottagning av vegetabiliskt och animaliskt livsmedelsavfall från verksamheter i Halmstad ska öka jämfört med 2016 års mottagna mängder. HEM AB Synpunkt Formuleringen av målet föreslås ses över. Istället för att mottagningen ska öka skulle det kunna vara utsorteringen eller insamlingen av animaliskt livsmedelsavfall som ska öka. Insats/kostnad Svar Målet omformuleras till Insamling av vegetabiliskt och animaliskt livsmedelsavfall från verksamheter i Halmstad ska öka. Det finns flera aktörer som har möjlighet att samla in och omhänderta matavfall så det kan bli svårigheter att få in exakta uppgifter om insamlat livsmedelsavfall. Eftersom livsmedelsavfall (från livsmedelsindustri, butiker, restauranger och storkök) utgör stora volymer är det ändå viktigt för kommunen att ha ett mål som motiverar aktiviteter för att minska mängden, både i den geografiska kommunen och i den kommunala verksamheten. Uppföljning får grundas på det underlag kommunen får tillgång till och som visar sig relevant

130 YTTRANDESAMMANSTÄLLNING EFTER SAMRÅD Hög slamkvalitét på avloppsslam som möjliggör näringsåterföring till jordbruksmark. LBVA HEM AB Synpunkt Detta mål måste tas bort. Slamspridning är inte nödvändigtvis en långsiktigt hållbar lösning eftersom att näringsämnena i avloppsvattnet kan återföras på andra sätt som eventuellt är mer aktuella i framtiden. Optimering av näringsåterföring från avloppsvatten sker främst genom att mängden förorenande ämnen minimeras genom uppströmsarbete. Formuleringen föreslås ändras till kvalitetssäkrat avloppsslam. Annars behöver hög slamkvalitet defineras. Insats/kostnad Svar För att få en helhet i målområdet behålls ett mål som inkluderar näringsämnen från avlopp, men målet omformuleras. Målformuleringen ändras till Återföring näringsämnen från avlopp ska utvecklas. Nya målförslag Miljönämnden HEM AB VIVAB Synpunkt Mål 4.4 bör vara att fortsatt utreda ett system för att hantera avfall från kretsloppsanpassade enskilda avlopp i kommunen så att näringsämnena i det kan återföras till jordbruket. Uppdraget ges lämpligen till kommunledningsförvaltningen. Miljönämnden kan i dag inte ställa krav på enskilda fastighetsägare att kretsloppsanpassa sina avlopp eftersom kommunen saknar ett system för att hantera detta. Här föreslås att vi kompletterar med ett mål avseende renheten på det insamlade matavfallet. Exempelvis att renheten ska vara 99%. Åtgärder för att kunna uppnå detta behöver kopplas till målet. T.ex. målet att minst 75% av matavfallet från hushållen ska sorteras ut senast Detta målet bör kompletteras med ett mål om matavfallets kvalitet, dvs. hög renhet. Det är viktigt att kvalitén på insamlat material inte blir dålig, p.g.a. att man vill samla in mycket matavfall. Insats/kostnad Åtgärder för att nå detta bedöms vara måttliga. Svar Det är relevant att även formulera ett mål om kvaliteten på innehållet i de gröna påsarna. För att kunna hantera matavfallet så som var planerat krävs en högre kvalitet på innehållet i de gröna påsarna än vad resultaten har visat efter införande. Nytt målförslag; 4.2 Senast 2025 ska minst 99 procent av innehållet i de gröna påsarna vara utsorterat matavfall. Ny formulering Miljönämndens förslag om att utreda system för omhändertagande av kretsloppsanpassade enskilda avlopp formuleras som ett åtgärdsförslag och inkluderas i den nya formuleringen av mål 4.4 Återföring av näringsämnen från avlopp ska utvecklas

131 YTTRANDESAMMANSTÄLLNING EFTER SAMRÅD Åtgärd 1. Informationsinsatser till hushåll för att öka utsorteringen av matavfall enligt informationsplan. HEM AB Synpunkt Informationsinsatser för att öka utsorteringen av matavfallet genomförs även idag, så detta är ingen ny åtgärd. Alla åtgärder som avser kommunikation bör istället samlas i kommunikationsplanen och då räcker det att ange kommunikation som styrmedel. Insats/kostnad Svar Åtgärden behålls men omformuleras. Informationsinsatser till hushåll för att öka utsorteringen av matavfall enligt kommunikationsplan. Information är en viktig åtgärd för att nå målet. Åtgärderna följs upp och redovisas om de är genomförda vid uppföljning av avfallsplanen. Styrmedel anger bara vilka verktyg kommunen har tänkt använda och redovisas inte automatiskt vid uppföljningen. 2. Informationsinsatser för att öka utsorteringen av livsmedelsavfall från verksamheter. HEM AB Synpunkt Åtgärden avser ett verksamhetsavfall och eftersom detta inte ingår i avfallsmonopolet bör inte HEM stå som ansvarig i avfallsplanen. Detta hindrar inte att HEM arbetar med frågan inom ramen för hela sitt uppdrag. Insats/kostnad Svar Åtgärden behålls oförändrad, men ansvarig ändras till kommunstyrelsen. Åtgärden bör ingå i den kommunikationsplan som tas fram av HEM och kommunledningsförvaltningen. 3. Hanteringen av avloppsslam vid västra strandens reningsverk är Revaq-certifierat. LBVA HEM AB Synpunkt Ta bort denna åtgärd (Hanteringen av avloppsslam vid västra strandens reningsverk är Revaq-certifierat.) Detta är redan politiskt beslutat av nämnden för LBVA. Avser detta allt avloppsslam inklusive enskilda avlopp? Om Revaq-certifiering av avloppsslammet redan är genomförd skulle det kunna nämnas i den inledande texten istället för att föreslås som en åtgärd. Insats/kostnad Svar Förslaget tas bort som åtgärd och beskrivs istället i den inledande texten

132 YTTRANDESAMMANSTÄLLNING EFTER SAMRÅD Åtgärd i kommunal verksamhet 1. Alla kommunala restaurangkök och personalmatsalar har utsortering av matavfall. Kulturnämnden Servicenämnden Synpunkt Separata kärl för utsortering av matavfall behöver införskaffas. Respektive förvaltning får ansvara för sina egna restaurangkök och personalmatsalar. Servicenämnden kan endast ansvara för sina restaurangkök och personalmatsalar Insats/kostnad Låga kostnader, kan rymmas inom ordinarie budget och med ordinarie resurser. Svar Åtgärden behålls oförändrad, men ansvarig ändras till kommunstyrelsen. 2. Fasa ut eller på annat sätt förhindra att utfasningsämnen i använda kemikalier från kommunala verksamheter når spillvattennätet. Synpunkt Insats/kostnad LBVA Denna bör placeras under prioriterat område 3, Minska inslaget av farligt avfall i kretsloppet. KLF Plan Utbildning Låga Svar Åtgärden flyttas till område 3 enligt LBVA:s förslag. Nytt åtgärdsförslag HEM AB Synpunkt I den inledande texten identifieras enskilda avlopp som ett område som behöver utvecklas. Det bör då också läggas till en åtgärd för detta. Åtgärder för tillsyn saknas. Det skulle behövas en inventeringsstrategi för de 3500 avloppen och en åtgärdsplan. Insats/kostnad Svar Miljönämnden kan i dag inte ställa krav på enskilda fastighetsägare att kretsloppsanpassa sina avlopp eftersom kommunen saknar ett system för att hantera detta. I en utredning Kretsloppsanpassning av små avlopp i Halmstads kommun en förstudie, Rapport A, WRS Uppsala AB som kommunen lät göra 2012 är ett par av slutsatserna att kommunen behöver skapa möjligheter för ett mer förvaltningsövergripande arbete med kretsloppsanpassning av små avlopp och skapa ett kommunalt system för återföring av näring så det är möjligt att ställa krav på kretsloppsanpassning. Nytt åtgärdsförslag; Ta fram en strategi och underlag för ett kommunalt system för hantering av avloppsfraktioner från enskilda avlopp. Ansvarig: Kommunstyrelsen

133 YTTRANDESAMMANSTÄLLNING EFTER SAMRÅD Område 5. Förbättra förutsättningarna för en resurseffektiv avfallshantering med hänsyn till säkerhet, miljö och arbetsmiljö Övergripande synpunkter på målområdet KLF Plan KLF Strategi HEM AB Synpunkt Styrmedel: Detaljplan, Förhandsbesked och bygglov saknas mht 5.2 bl.a. Analys och incitament för ett effektivt totalt transportarbete saknas dvs insamlingsställen, öppettider, närhet till åvs och åvc för konsumenter etc. Vad är effektiv och rimlig service? I ingressen konstaterar HEM problem men konkreta mål och åtgärder i ett samhällsperspektiv (inte bara HEMs) saknas. Sopsug, gemensamma behållare, uppsamlingsställen etc. och inte bara större utrymme för stora fordon. Vad är strategin? Varför där inte var åtgärder - bör det framgå tydligare varför? Här beskrivs bara mål och inga åtgärder, även om vissa av målen snarare är att betrakta som åtgärder. Ytterligare styrmedel är detaljplaner, bygglov och avfallsföreskrifter. Insats/kostnad Svar Områdets annorlunda karaktär med endast mål inga åtgärder förtydligas i inledande text. Samtliga mål för detta område är mer av en inriktningskaraktär och uppföljningen får göras mer kvalitativt än kvantitativt, som är möjligt för de mer mätbara målen under andra områden. Samhällsperspektivet belyses mer i inledande text. Vissa av målen tas bort som mål och anges istället som styrmedel och förklaras i inledande text. Styrmedel kompletteras med; - Bygglov, förhandsbesked och detaljplaner - Interna rutiner för kommunikation om avfallshantering Mål 5.1 Utveckla kommunens interna rutiner för ökad samverkan och kommunikation för att förbättra avfallshanteringen. Synpunkt Insats/kostnad KLF Plan Luddigt och oprecist mål. Låga Svar Målet tas bort och uttrycks som flera styrmedel. - Interna rutiner för kommunikation om avfallshantering - Lokal och regional samverkan - Kommunikation, dialog och information

134 YTTRANDESAMMANSTÄLLNING EFTER SAMRÅD Särskild hänsyn till avfallshantering vid bygglov, förhandsbesked och detaljplaner. Byggnadsnämnden KLF Plan Synpunkt Särskild hänsyn till avfallshantering vid bygglov och förhandsbesked. Frågan vg avfallshantering ska lösas innan en placering utanför redan planlagt område kan bedömas som lämplig och ett positivt förhandsbesked kan ges, detta i enlighet med PBL 2:6. Byggnadskontoret ska vara tydliga med att alltid remittera HEM i avfallsfrågan innan beslut om förhandsbesked fattas. Grundläggande krav i PBL som vi följer. Dock med undantag för begreppet särskild. Olyckligt om detta skall tolkas som att avfallshanteringen prioriteras i Halmstad framför andra grundläggande allmänna hänsynskrav i PBL. Insats/kostnad Låga? Svar Målet tas bort och uttrycks som styrmedel. - Bygglov, förhandsbesked och detaljplaner 5.3 Alla hämtningsställen ska uppfylla kravet på god säkerhet, bra arbetsmiljö och miljöhänsyn. HEM AB Synpunkt Förtydliga vas som avses med miljöhänsyn. Är det att skydda människors hälsa och miljö mot skada eller olägenhet? Insats/kostnad Åtgärderna som krävs för att uppnå detta kommer att innebära måttligt till höga kostnader. Svar Målet behålls oförändrat. Förtydligas i inledande text. Miljöhänsyn är ett brett begrepp, som förutom utsläpp och buller från transporter även kan innebära i anspråkstagande av mark som leder till förlust av grönstruktur. Här avses även risk för brand och andra tillbud som kan ge upphov till utsläpp av miljöstörande ämnen från avfallet. 5.4 Transporter inom avfallsverksamheten ska ha låga utsläpp av partiklar, låga bullernivåer och drivas med fossilfria drivmedel. Byggnadsnämnden KLF Plan HEM AB Synpunkt Ang att det totala transportarbetet behöver minska - se ovan punkt ang den hjälp en GIS-analys kan vara. I denna analys kan logistik, hämtningsintervall och tidsaspekter läggas in för att finna optimala placeringar ur både användare- och verksamhetsperspektiv. Ett utökat stadsmiljöperspektiv saknas helt. Dvs undvika stora fordon med manöverbehov mer anpassade för industrimiljöer än bostadsmiljöer. I Halmstad kommun finns målsättningen att fordonen ska drivas med förnybara drivmedel och HEM föreslår att detta ska följas när det gäller avfallstransporter. Insats/kostnad

135 YTTRANDESAMMANSTÄLLNING EFTER SAMRÅD Högskolan i Halmstad Avfallstransporterna är redan fossilfria och målet kan då strykas. Eventuellt mål avseende partiklar och bullernivåer behöver förydligas så att det blir tydligt vad som menas med låga utsläpp och bullernivåer. Här föreslås att det fossilfriabränslet specificeras och att det bör vara biogas. HVO som används idag kan tex innehålla palmolja och det är ett olämpligt bränsle eftersom regnskog med höga biologiska värden kan avverkas i förmån för palmodling. Svar Målet behålls oförändrat. Positivt att byggnadsnämnden kan bistå med GIS-analys för logistikförbättringar och ge bra parametrar för utveckling av staden. Energieffektivitet är också ett sätt att minska bränsleanvändningen. Samtliga mål för detta område är mer av en inriktningskaraktär, och nivåer för partiklar och buller specificeras inte. Avfallsverksamhet med låga utsläpp och buller kan förutom val av bränsle och typ av fordon innebära logistik, placering av hämtställen, system som sopsug mm Bränslet specificeras inte då avfallsplanen sträcker sig till Efterfrågan och utveckling av fossilfria bränslen sker i allt snabbare takt. Biogas har en lägre grad av fossil inblandning och ger lägre utsläpp av partiklar än HVO. Den kan också produceras lokalt. Det finns också en risk för att en ökad efterfrågan kan öka inblandning av miljömässigt sämre råvaror i produktionen av HVO. 5.5 Halmstads kommun ska dels genom egna anläggningar och dels genom samverkan med andra aktörer skapa förutsättningar för en effektiv och miljöriktig hantering av alla typer av avfallsfraktioner. HEM AB Synpunkt Det är otydligt vad det är som ska uppnås och hur vi ska kunna följa upp om vi är på rätt väg. Det bör inte vara två ansvariga för ett mål och Kommunstyrelsen föreslås vara ansvarig för detta. Insats/kostnad Svar Målet behålls oförändrat, men ansvarig ändras till HEM. Samtliga mål för detta område är mer av en inriktningskaraktär och uppföljningen får göras mer kvalitativt än kvantitativt, som är möjligt för de mer mätbara målen. För att vara konsekvent utses bara en ansvarig för målet. Även om kommunstyrelsen juridiskt har det övergripande ansvaret för de kommunala hushållens avfall så finns kunskapen främst hos HEM. En av HEMs strategiska prioriteringar är också att utvecklas genom samarbeten. Därför föreslås HEM som ansvarig för målet. 5.6 Halmstad ska bidra till att öka den regionala samverkan inom hela avfallsområdet. Synpunkt Insats/kostnad HEM AB Den regionala samverkan är en övergripande målsättning för kommunen och behöver inte särskilt anges här. En av HEM:s strategiska prioriteringar är att utvecklas genom samarbeten. Svar Målet tas bort, men beskrivs i inledande text och uttrycks som styrmedel. Det kan delvis inrymmas under ambitionen i tidigare mål

136 YTTRANDESAMMANSTÄLLNING EFTER SAMRÅD Område 6. Minska nedskräpningen i samhället Mål 6.1 Nedskräpningen i offentlig miljö (gator, parker, torg, badstränder m fl.) ska minska under perioden Hylte kommun Halmstads naturskyddsförening Privat 1 Synpunkt Även här finns stora samverkansmöjligheter med gemensamma kampanjer. Håll Sverige Rent har ett koncept kring skräpmätning i offentlig miljö där samordningsvinster skulle kunna göras vid samverkan mellan hallandskommunerna. Det skulle säkert gå att öka mängden arbetsmarknadspolitiska åtgärder där de som deltar i dessa får städa och plocka skräp i naturen och i offentliga miljöer. Vet inte hur det är idag men att undervisa om svensk sopsortering på SFI vore bra. När jag har rest runt i världen blir jag beklämt på hur många människor bara dumpar det man inte vill ha var som helst. Troligvis pga brist på utbildning. Insats/kostnad Svar Halmstads kommun ser positivt på samverkan. I samverkan med kustvattenrådet har en ansökan om finansieringsstöd för skräpstädning och skräpmätning lämnats in. Information och kampanjer behövs på bred front för att nå Halmstads invånare och därtill många besökare. Åtgärd 1. Införa skräpmätning för i offentlig miljö(stadsmiljö, park och stränder) senast Enligt Håll Sverige Rent koncept. Teknik- och fritidsnämnden HEM AB Synpunkt Teknik- och fritidsnämnden vill utöver Håll Sverige Rent konceptet undersöka vilka andra alternativa mätmetoder som finns. Givetvis upprepningsbara. Det är viktigt att kommunens ambitioner är tydliga inom detta området. Exempelvis ange om avsikten är att bli medlem i gruppen Kommuner mot nedskräpning, Håll Sverige rent Insats/kostnad Måttlig Svar Åtgärden omformuleras. Texten Enligt Håll Sverige Rent koncept. tas bort. Bakgrund till åtgärden förtydligas i inledande text. gäller Enligt de nya reviderade föreskrifterna om kommunal avfallsplanering från 1 maj 2017 är det krav på att kommunerna ska sätta upp mål och åtgärder i avfallsplanen för att förebygga och begränsa nedskräpningen. Skräpmätning är en åtgärd som synliggör problemet och blir en del i kommunikationen för minskad nedskräpning. Kustvattenrådet som kommunen medverkar i har tagit initiativ till ett kommungemensamt projekt där man sökt och beviljats medel från naturvårdsverket för strandstädning och för skräpmätning

137 YTTRANDESAMMANSTÄLLNING EFTER SAMRÅD Öka invånarengagemanget för minskad nedskräpning, bland annat genom kampanjer där effekten av nedskräpning synliggörs. Teknik- och fritidsnämnden Synpunkt Åtgärden bör samordnas med andra förvaltningar och kommunala bolag t ex HEM. Insats/kostnad Måttlig Svar Åtgärden behålls oförändrad. Förutsättningar för samordning bedöms goda. Intresset för samverkan lyfts även i våra grannkommuners yttranden och kustvattenrådet har tagit initiativ till projekt för strandstädning. Stränderna är ett särskilt belastat område med allvarliga konsekvenser för havsmiljön. Finansiellt stöd för strandstädning finns att söka hos Naturvårdsverket. Stränderna kan vara en testmiljö för att även nå förbättringar i stadsmiljön. 3. Ta fram rutiner och goda exempel för att förebygga nedskräpning från byggarbetsplatser. KLF Ekonomi & styrning Synpunkt Upphandling används för att ställa avfallsförebyggande krav. Det ställs idag krav på att leverantör till Halmstads kommun ska följa gällande lagar och regler samt producentansvar gällande förpackningar. Bör förtydligas utifrån om det ska vara krav som ska gå utöver nationell lagstiftning. Ansvaret gällande rutiner och goda exempel för att förebygga nedskräpning vid byggarbetsplatser bör ligga Fastighetsnämnden och inte kommunstyrelsen. Insats/kostnad Svar Åtgärden görs om till en åtgärd i kommunal verksamhet med fastighetsnämnden som ansvarig. Åtgärden avser hanteringen av material vid byggarbetsplatser. Under byggnation är material och dess förpackningar dåligt förankrat och kan med vindens hjälp flyga runt även utanför byggarbetsplatsen. Åtgärden är tänkt att med information och lämpliga rutiner visa hur det kan göras bättre. Nya åtgärdsförslag HEM AB Fastighetsägarna GRF Kommentar gjord till avsnitt 5.3 och 6 Synpunkt Generellt borde här kunna finnas fler åtgärder t ex fler papperskorgar och källsortering på offentliga platser. Det är också nödvändigt att byta ut många papperskorgar i centrum till exempelvis den variant som implementerades på Storgatan, bland annat eftersom djur kan dra upp skräp från den äldre modellen. Insats/kostnad Svar Tillgång till papperskorgar är naturligtvis viktigt för att skräpet ska hamna på rätt plats. Trots regelbundna tömningar av papperskorgar Förslag till ny åtgärd; Öka antalet papperskorgar med stor kapacitet i innerstan och andra platser där nedskräpningen är omfattande. Teknik- och fritidsnämnden

138 YTTRANDESAMMANSTÄLLNING EFTER SAMRÅD Åtgärd i kommunal verksamhet Nya åtgärdsförslag Barn- och ungdomsnämnden Synpunkt Fortsätta och utveckla arbetet inom Barn- och ungdomsnämndens verksamheter med till exempel städdagar, värna om sin närmiljö samt nolltolerans mot nedskräpning och skadegörelse. Insats/kostnad - Svar Tas med som nytt åtgärdsförslag. Nytt förslag Fortsätta och utveckla arbetet med barn och unga med till exempel städdagar, värna om närmiljön samt nolltolerans mot nedskräpning och skadegörelse. Ansvarig: Barn- och ungdomsnämnden KLF Strategi Synpunkt Egna byggarbetsplatser? Borde inte kommunen föregå med gott exempel? En åtgärd kan vara att se över rutiner för teknik och fritids uppdrag för upplockning av skräp. Insats/kostnad Svar Nytt åtgärdsförslag. Den avser hanteringen av material för att minska nedskräpningen vid byggarbetsplatser för kommunala byggprojekt. Kommunen skapar rutiner och föregår med gott exempel. Nytt förslag Ta fram rutiner och goda exempel för att förebygga nedskräpning från kommunala byggprojekt. Ansvarig: Fastighetsnämnden

139 YTTRANDESAMMANSTÄLLNING EFTER SAMRÅD Område 7. Minska risken för negativ påverkan från nedlagda avfallsdeponier Mål 7.1 Senast 2025 ska nedlagd deponi i riskklass 1 och minst 15 procent av nedlagda deponier i riskklass 2 ha en åtgärdsplan och vid behov åtgärdats. KLF Plan Synpunkt Hör detta mål hemma i avfallsplanen? Varför behandlas i så fall inte pågående deponering? Övriga kommentarer Styrmedel: Kommunen som huvudman/ägare saknas Insats/kostnad Svar Det finns ett särskilt krav i föreskrifterna för kommunala avfallsplaner om att avfallsplanen ska redovisa nedlagda deponier i kommunen och vilka uppgifter som ska redovisas. Pågående deponier är utformade efter en modernare miljölagstiftning. Äldre deponier reglerades inte på samma sätt och dokumentationen om vad som deponerats är bristfällig. Det finns därför en påtaglig risk för påverkan på omgivningen från äldre nedlagda deponier. Kommunen är huvudman för flertalet, men det finns även gamla privata deponier där verksamhetsutövaren inte alltid är aktiv. Åtgärd 1. Kommunal nedlagda deponi med riskklass 1 är säkerställd till KLF Ekonomi & styrning Synpunkt Kostnad tagen Insats/kostnad Svar Åtgärden behålls oförändrad. 2. Minst tre av de kommunala nedlagda deponierna med riskklass 2 är säkerställda till KLF Ekonomi & styrning Synpunkt Finns i nuläget inga kostnadskalkyler, kan handla om betydande belopp och behöver beräknas. Insats/kostnad Svar Åtgärden behålls oförändrad. En fördjupad riskbedömning ska först tas fram så det är möjligt att göra en kostnadsbedömning för eventuella åtgärder. Enligt det nationella miljömålet ska minst 15 procent av alla deponier i riskklass 2 vara åtgärdade till Åtgärden stämmer med den prioriteringslista samhällsbyggnadskontoret tagit fram

140 YTTRANDESAMMANSTÄLLNING EFTER SAMRÅD Juridiskt ansvariga för nedlagda deponier är informerade om miljökvalitetsmålet om nedlagda deponier. Miljönämnden, protokollsutdrag Synpunkt Åtgärd 7.3 Juridiskt ansvariga för nedlagda deponier är informerade om miljökvalitetsmålet om nedlagda deponier. Åtgärd 7.3 omfattar att göra ansvarsutredning på 5 nedlagda deponier som kommunen inte ansvarar för. Men de har bedömts tillhöra risk-klass 2, inte riskklass 1, och är därför inte högst prioriterade i miljöförvaltningens arbete med förorenade områden. Åtgärden kan troligen inte genomföras 2019 med befintliga resurser. Insats/kostnad Ökade kostnader Åtgärden kan troligen inte genomföras 2019 med befintliga resurser. Deponier är bara en kategori av förorenade områden. Enligt Länsstyrelsens inventering och riskklassning av potentiellt förorenade områden finns det ca 140 objekt i Halmstads kommun som bedömts kunna innebära stor eller mycket stor risk. Av dessa är 23 deponier. Generellt sett behöver miljöförvaltningen lägga mer resurser på att driva den typen av tillsynsärenden om det nationella åtgärdsmålet, att alla områden med stor och mycket stor risk ska vara åtgärdade till 2050, ska kunna uppnås. Svar Åtgärden behålls oförändrad. Information har gått ut till markägare efter genomförd MIFO-inventering 2015, men kan behöva följas upp med tillsyn innan Enligt det nationella miljömålet ska minst 15 procent av alla deponier i riskklass 2 vara åtgärdade till I kommunens översiktsplan ska områden där deponiverksamhet bedrivits vara angivna. Synpunkt Insats/kostnad Byggnadsnämnden I kommunens översiktsplan ska områden där deponiverksamhet bedrivits vara angivna. Detta räcker inte. I kommunens ÖP beskrivs en viljeinriktning och strategi över markanvändning. Kommunen ska ta ställning till hur dessa områden ska hanteras i sin ÖP. I alla kartskikt som redovisar fakta/ egenskaper om mark- och markanvändning ska dessa områden vara väl synliga - oberoende av kommunens viljeinriktning. Svar Åtgärden behålls oförändrad. Problematiken kring nedlagda deponier och föroreningar i mark och vatten är mycket komplex och översiktsplanen anger endast generella riktlinjer om försiktighet i dessa områden. MIFO-inventeringen som länsstyrelsen i Halland gjorde på uppdrag åt kommun slutfördes Inventeringen med platser och MIFO-data finns inlagt som ett kartskikt i kommunens GIS verktyg. Översiktsplanen gjordes innan inventeringen, där redovisas all förorenad mark i ett kartskikt som är tillgängligt tillsammans med övriga kartskikt. I pappersvarianten av översiktsplanen återfinns förorenad mark under kartan risk- och hänsyn. Övrigt Synpunkt KLF Plan Styrmedel: Kommunen som huvudman/ägare saknas Svar Kommunen som huvudman/ägare läggs till som styrmedel. Insats/kostnad

141 YTTRANDESAMMANSTÄLLNING EFTER SAMRÅD Styrmedel HEM AB Synpunkt Avsnittet om styrmedel bör vara med inriktat på vilka styrmedel som är viktiga för styrning inom avfallsområdet, t ex avfallsföreskrifterna. Tillsyn som styrmedel behöver lyftas fram generellt i planen. Svar Texten i avsnittet utvecklas. Vi behöver använda de styrmedel som är mest lämpade i det aktuella fallet. I vissa fall är det tillsyn men i många fall är det andra mer förebyggande styrmedel som behövs för att styra beteenden i rätt riktning som till exempel att medvetandegöra med kommunikation och att göra det enklare att göra rätt. 2.3 Uppföljning HEM AB Synpunkt Hur uppföljningen ska gå till och hur de olka målen ska följas upp behöver bli tydligare, exempelvis skulle detta kunna anges i anslutning till målområdet. Vem som är ansvarig för de olika åtgärderna framgår av planen, men inte vem som ska följa upp målen. Till vem och när den statistik som sammanställs ska rapporteras behöver också göras tydligt. Uppföljningen av mål och åtgärder innebär en kostnad som behöver tas med i beräkningarna. Svar Texten i avsnittet utvecklas. Uppföljning av mål och åtgärder sker i samverkan med berörda. Kommunstyrelsen samordnar insamling av uppgifter och ansvarar för redovisning. 3. FRAMTIDA UTVECKLING 3.1 Insamlingssystem och anläggningar Miljönämnden Synpunkt Siktet sägs bl.a. vara att minimera körsträckan för tunga transporter. Något som kunde bidra till detta är det tillstånd för ny avfallsdeponi vid Kistinge/Stiernarp som kommunen beviljats av Mark- och miljö-domstolen. Ändå nämns inte en ny kommunal deponi i kapitel 3. Tvärtom görs bedömningen att det i dagsläget inte finns behov av några större investeringar i infrastruktur för kommunens avfallshantering. Förorenad jord från de marksaneringar som kommunen inte ombesörjer körs i dag till deponier i Skåne eller Västra Götaland. När Skedaladeponin är sluttäckt kan även förorenad jord från kommunens marksaneringar komma att behöva köras långa sträckor om inte en ny deponi etableras i kommunen. Exploatering av förorenade områden kan antas öka framöver. Flygaskan från HEM:s avfallsförbränning transporteras i dag till Langöya i Oslofjorden. Den deponin uppges i media vara full om ca 4 år. I avfallsplanen bör beskrivas hur detta ska lösas. En ny kommunal deponi skulle väl fylla det behovet?

142 YTTRANDESAMMANSTÄLLNING EFTER SAMRÅD KLF Plan Stadsmiljö? Se kap 2 mål 5 Analys och incitament för ett effektivt totalt transportarbete saknas dvs insamlingsställen, öppettider, närhet till åvs och åvc för konsumenter etc. Vad är effektiv och rimlig service? I ingressen konstaterar HEM problem men konkreta mål och åtgärder i ett samhällsperspektiv (inte bara HEMs) saknas. Sopsug, gemensamma behållare, uppsamlingsställen etc. och inte bara större utrymme för stora fordon. Vad är strategin? HEM AB Eftersom de tunga fordonen inom avfallshanteringen redan är fossilfria föreslås den första meningen ändras till Framtidens avfallshantering i Halmstad siktar mot att öka återvinningen och att det ska vara lätt att göra rätt för Halmstads medborgare. Sist i avsnittet föreslås istället texten: De tunga fordonen inom avfallshanteringen är idag fossilfria och om underentreprenörer anlitas för tunga transporter är det viktigt att ställa krav på att även dessa ska använda fossifria fordon. Svar Texten i avsnittet kompletteras och formuleras om. Kommunen har säkerställt ett område för framtida behov av deponiverksamhet. Området ägs av kommunen och är detaljplanelagt för deponi. HEM svarar att de inte är i behov av en egen deponi för att kunna deponera flygaska när det inte längre kan tas emot på Langöya. De kommer då att göra en ny upphandling om mottagning av flygaskan. Ett tillägg om kommunen som huvudman/ägare görs till styrmedel. 3.2 Avfallsflödenas utveckling Grovavfall HEM AB Synpunkt Här skulle det behövas en beskrivning av vad som räknas som grovavfall. Svar Texten kompletteras med en inledande mening Med grovavfall avses hushållsavfall som är så tungt eller skrymmande eller har egenskaper som gör att det inte är lämpligt att samla in i kärl, d v s det som tas emot på återvinningscentralerna. Matavfall HEM AB Synpunkt Förslaget om målet angående utsortering av matavfall står med här i den löpande texten. Detta bör strykas härifrån och endast finnas med i kapitel 2. Svar Hänvisningen till målet tas bort

143 YTTRANDESAMMANSTÄLLNING EFTER SAMRÅD Avfallshantering i fysisk planering KLF Plan KLF Strategi Synpunkt FEL!! PBL föreskriver hänsyn till en rad allmänna intressen, inte Särskild hänsyn. Detta begrepp har en annan innebörd i PBL. Avfallshantering i fysisk planering: frågan bör uppmärksammas tidigt i den fysiska planeringen. Hur ser vi på framtiden? Vad vill vi? Kan man vara tydligare? Svar Texten kompletteras och formuleras om. 4. FÖRUTSÄTTNINGAR Generationsmålet och miljökvalitetsmål Texten kompletteras. Beskrivs mer utförligt i bilaga 1 Miljöbedömning 4.3 Ansvar för avfall Synpunkt Miljönämnden Första punkten bör kompletteras så att det står: Halmstads naturskyddsförening Kommunerna; ansvarar för hushållens avfall och därmed jämförligt avfall från verksamheter samt alla typer av avfall från kommunens egna verksamheter, med undantag för avfall som omfattas av producentansvar. Lagstiftningen borde omfatta ett producentansvar gällande återvinning för alla tänkbara produktgrupper. Alltså inte bara de åtta produktgrupper som nämns i texten. Svar Texten kompletteras. Den kommunala avfallsplanen styr inte lagstiftningen. Men det utreds möjligheter för materialåtervinning för fler produktgrupper, tex textil. 4.4 Avgifter och skatter Halmstads naturskyddsförening Synpunkt Det skulle kanske gå att införa en teknik där varje sopkärl identitetsmärks för att med säkerhet kunna bestämma vilken fastighet sopkärlet tillhör. Om det sedan skulle gå att införa en teknik i sopbilarna som något så när indentifierar avfallet (någon form av optisk identifiering) skulle man redan här kunna bestämma om ägaren till sopkärlet hanterar avfallet på rätt eller fel sätt. Vid upprepade brott mot reglernas efterlevnad skulle en sanktionsavgift kunna drabba kärlägaren. Svar Ingen förändring av texten. HEM planerar att hantera kontrollerna manuell och kommer högre utsträckning än tidigare genomföra okulära besiktningar av avfall från olika hämtningsområden för att kunna rikta kommunikationen om sortering och hantering av avfallet på ett bättre sätt

144 YTTRANDESAMMANSTÄLLNING EFTER SAMRÅD HEM AB Synpunkt Kompletterande upplysningar. Under 2017 inlämnades den offentliga utredningen om införande av förbränningsskatt och skatt på NOx-utsläpp (SOU2017:83) Svar Texten kompletteras med uppgiften. 5. NULÄGESBESKRIVNING Halmstads kommuns avfallsorganisation Miljönämnden Synpunkt Näst sista stycket bör formuleras: Miljönämnden har ansvaret för tillsyn av all avfallsverksamhet i kommunen, med undantag för de anläggningar som i miljöprövningsförordningen har beteckningen A och med undantag för gränsöverskridande avfallstransporter. Svar Texten omformuleras enligt miljönämndens förslag Avfallsmängder och flöden Miljönämnden HEM AB Synpunkt I avsnitt (sista stycket) beskrivs att metaller sorteras ut från bottenaskan för återvinning varefter det är tänkt att det återstående slaggruset ska användas för anläggningsändamål. Denna hantering utfördes under några år av en entreprenör i Falkenbergs kommun, vilket orsakade så stora olägenheter att verksamheten stängdes av miljö- och hälsoskyddsnämnden i Falkenberg. Tidigare har bottenaskan deponerats och risken finns att det kan behöva göras igen i framtiden om efterfrågan på slaggrus inte motsvarar de mängder som uppkommer. Generellt behöver beskrivningarna av vad det är som visas i figurerna ses över så att det tydligt framgår vad de visar. Det är viktigt att se över statistiken så att den på ett tydligt sätt hänger ihop med de mål som föreslås. Figur 4 - Här kan det vara bra att förtydliga att detta var före matutsorteringen. Figur 5 - Förtydliga vad det är som är undersökt. Figur 6 - Förtydliga och ge exempel på vad onödigt bioavfall är Behandling av hushållsavfallet, sista meningen Istället för destruktion ska det vara deponering, Svar HEM har svarat miljönämnden i samband med deras ordinarie tillsyn av Skedala deponi. HEM:s ambition är alltid att återvinna så mycket som möjligt, vilket även innefattar hanteringen av bottenaskan. Upphandling av hantering av bottenaskan pågår. Figurtexterna ses över. Destruktion ersätts med deponering i sista stycket. Avsnittet kan uppdateras till antagandeversion när ny statistik är tillgänglig

145 YTTRANDESAMMANSTÄLLNING EFTER SAMRÅD Avfallshantering och anläggningar Avfall som kommunen inte ansvarar för Avfall med producentansvar HEM AB Synpunkt Punkterna i slutet av stycket; Antingen kan hänvisning istället göras till avsnitt 4.3 där producentansvaret beskrivs eller så ska samma begrepp användas. Svar Texten redigeras enligt förslaget med hänvisning till tidigare kapitel om Ansvar för avfall. 5.3 Nedskräpning Fastighetsägarna GRF Synpunkt Vad gäller punkterna 5.3 (nedskräpning) samt 6 (uppföljning) i avfallsplanen anser vi att det måste tillföras markant ökade kommunala resurser avseende städning/städintervall i stadskärnan. I nuläget är renhållningen långt ifrån tillfredsställande. Det är också nödvändigt att byta ut många papperskorgar i centrum till exempelvis den variant som implementerades på Storgatan, bland annat eftersom djur kan dra upp skräp från den äldre modellen. Svar Trots omfattande regelbundna städinsatser av teknik- och fritidsförvaltningen i offentlig miljö, i vissa perioder dagligen, så hinner man inte alltid hålla takten med nedskräpningen. Tylösand och Gröningen städas två gånger per dag under badsäsongen. Information och möjlighet att göra sig kvitt skräpet på lämplig plats är viktiga åtgärder. Avsnitt 2.1 mål 6 Minska nedskräpningen i samhället kompletteras men ett nytt åtgärdsförslag om för papperskorgar i stadskärnan. 6. UPPFÖLJNING AV AVFALLSPLAN 2013 Fastighetsägarna GRF Halmstads naturskyddsförening Synpunkt Vad gäller punkterna 5.3 (nedskräpning) samt 6 (uppföljning) i avfallsplanen anser vi att det måste tillföras markant ökade kommunala resurser avseende städning/städintervall i stadskärnan. I nuläget är renhållningen långt ifrån tillfredsställande. Det är också nödvändigt att byta ut många papperskorgar i centrum till exempelvis den variant som implementerades på Storgatan, bland annat eftersom djur kan dra upp skräp från den äldre modellen. Ge kommunens invånare möjlighet till att sortera ut fler fraktioner redan i sopkärlet. Svar Kapitel 6 är en redovisning av en uppföljning av nuvarande avfallsplan som antogs Den redovisas i sin helhet i samrådsversionens bilaga

146 YTTRANDESAMMANSTÄLLNING EFTER SAMRÅD BILAGA 2 UPPFÖLJNING AV MÅL OCH ÅTGÄRDER I AVFALLSPLAN 2013 Synpunkt Servicenämnden Mål 2 Öka utsorteringsgraden (källsortering) av hushållsavfallet, åtgärd Kvalitetssäkra rutiner för utsortering av förpackningar och matavfall i den kommunala verksamheten. I texten står det att Servicekontoret sedan 2014 är miljöcertifierade enlig ISO Servicekontoret är numera miljödiplomerade. Svar Texten förtydligas. När uppföljningen gjordes var servicekontoret certifierat enligt ISO

147 YTTRANDESAMMANSTÄLLNING EFTER SAMRÅD DEL 2 FÖRESKRIFTER FÖR AVFALLSHANTERING Inledande bestämmelser Definitioner Synpunkt HEM AB 2 Punkt 9 Istället för hämtningsfordonets stoppställe ska det stå hämtningsfordonets uppställningsplats. Svar Texten ändras i enlighet med yttrandet. Anläggande, underhåll och skötsel av behållare och annan utrustning Åtgärder inför hämtning av avfall som lämnas i kärl Synpunkt HEM AB 16 Följande text föreslås läggas till före den sista meningen i paragrafen: Behållaren får inte vara packad på ett sådant sätt att tömning eller fortsatt sortering försvåras Svar Texten läggs till som mening 2, eftersom den hänger ihop med första meningen i paragrafen. Åtgärder om föreskrifter inte följs Synpunkt HEM AB 23 En koppling även till 8 föreslås läggas till, d v s Renhållaren har rätt att inte utföra ordinarie hämtning om föreskrifterna i 8, 16,17 inte följs. Svar Texten ändras i enlighet med yttrandet. Annat avfall än hushållsavfall från verksamheter Uppgiftsskyldighet Synpunkt LBVA 25 Texten bör kunna omformuleras till ska på begäran lämna de uppgifter om arten (Det bör inte krävas att det är kommunstyrelsen som begär uppgifterna som behövs som underlag för kommunens renhållningsordning.) Svar Texten ändras i enlighet med yttrandet. Då det står som behövs för kommunens avfallsplan, förutsätts underförstått att uppgifterna ska lämnas till den som begär dem på uppdrag av kommunen med syfte att använda uppgifterna för avfallsplanen

148 YTTRANDESAMMANSTÄLLNING EFTER SAMRÅD Kompostering, annan återvinning eller bortskaffande av visst hushållsavfall Synpunkt Miljönämnden 28 Enligt 28 får torrt trädgårdsavfall eldas om det kan ske utan att olägenhet uppstår och det inte strider mot andra föreskrifter och beslut. I Halmstads kommuns lokala förskrifter för att skydda människors hälsa och miljön, 13 ( 8 i förslaget till revidering), står det bland annat att eldning av löv, kvistar och annat trädgårdsavfall inom områden med detaljplan är förbjuden under tiden 1 april 30 september. Det är önskvärt att denna begränsning av rätten att elda finns med i klartext även i de lokala renhållningsförskrifterna. Svar Ingen ändring görs. Av paragrafen framgår att eldning endast får ske om det inte strider mot andra föreskrifter eller beslut. Det innebär att om ändring skulle ske i de lokala hälsovårdsföreskrifterna, som t.ex. innebär totalt förbud eller annan skärpning, så står inte 28 i avfallsföreskrifterna, med nuvarande förslag till lydelse, i strid med denna. Om man däremot skriver in vilken tid som eldningsförbud råder, så kan det innebära att de olika föreskrifterna kommer att stå i strid med varandra. Av den orsaken rekommenderas istället att kommunen tar fram informationsmaterial på sin hemsida och eventuellt på annan plats, som informerar om aktuella regler för eldning. Gemensamma avfallsbehållare Synpunkt HEM AB 33 Det behöver förtydligas vad paragrafen innebär. Miljönämnden 33 b Enligt 33 b kan gemensam avfallsbehållare få användas av två tre närboende. Enligt SKL:s mall ska en av fastighetsinnehavarna förbinda sig att ansvara för uppställningsplats. Denna mening bör finnas med. Svar 33 a förtydligas med texten Detta avser områden där avtal om hämtning av avfall innehas av varje enskild fastighetsinnehavare/nyttjanderättshavare, men där det skulle innebära fördelar med avseende på t.ex. arbetsmiljö och sorteringsmöjligheter om gemensamt avfallsutrymme kan anordnas. 33 b görs ett tillägg till texten En av fastighetsinnehavarna ska förbinda sig att ansvara för uppställningsplats. Uppehåll i hämtning Miljönämnden Synpunkt 34 a och b Svar Texten ändras i enlighet med yttrandet. I 34 a och b, uppehåll i hämtning, står det enbart kärl, men inget om vad som gäller för latrin och för avfall från en eventuell avloppsanläggning vid permanentbostad. Det bör stå uppehåll i hämtning av kärl och latrin i både a och b, samt i a uppehåll i hämtning av avfall från fastighetens avloppsanläggning kan medges om bostaden inte kommer att användas under en sammanhängande tid av minst ett år

149 YTTRANDESAMMANSTÄLLNING EFTER SAMRÅD Förslag till tillägg om hantering av asbestavfall Miljönämnden Synpunkt Yrkesmässig hantering av asbest vid rivning och ombyggnad kräver tillstånd från Yrkesinspektionen. Sådant asbestavfall räknas normalt inte som hushållsavfall. Men om asbest hanteras själv, av ägaren till ett småhus, krävs inte tillstånd. Sådant asbestavfall, i mindre mängder, bör kommunen ansvara för eftersom det kan ses som ett hushållsavfall. Om kommunen anger att det ska lämnas direkt till privata entreprenörer bör det ändå bekostas av renhållningsavgiften, på samma sätt som annat farligt hushållsavfall. Det bör framgå av renhållningsföreskrifterna hur detta ska administreras. Svar Synpunkten är befogad, det har förekommit en diskussion i referensgruppen för avfallsföreskrifterna om hur detta bör hanteras. Föreslår att hanteras i bilaga 1. Samt att Miljönämnden och HEM enas om vad som avses med mindre mängder som hanteras själv av ägaren till ett småhus. BILAGA 1 SORTERING OCH LÄMNING AV AVFALL Inledande text HEM AB Synpunkt I inledningen anges att materialen ska lämnas enligt nedan eller hämtas av HEM AB. Denna skrivning bör tillåta att HEM anlitar underentreprenör, men om den inte gör det behöver den omformuleras. Svar Texten ändras i enlighet med yttrandet. Tabell Brännbart restavfall, krav på emballering m.m. KLF Plan HEM AB Synpunkt Kommentar - Grön påse får inte användas Lägg till följande text: Påsarna i kärlet får inte förvaras i en säck eftersom detta försvårar efterföljande sortering. Svar Texten kompletteras med Påsarna i kärlet får inte förvaras i en säck eftersom detta försvårar efterföljande sortering. Gröna påsar får inte användas för brännbart restavfall. Asbest, Asbest Instruktion för hämtning/lämning Miljönämnden Synpunkt Förslag till tillägg om hantering av asbestavfall. Yrkesmässig hantering av asbest vid rivning och ombyggnad kräver tillstånd från Yrkesinspektionen. Sådant asbestavfall räknas normalt inte som hushållsavfall. Men om asbest hanteras själv, av ägaren till ett småhus, krävs inte tillstånd. Sådant asbestavfall, i mindre mängder, bör kommunen ansvara för eftersom det kan ses som ett hushållsavfall. Om kommunen anger att det ska lämnas direkt till privata entreprenörer bör det ändå bekostas av

150 YTTRANDESAMMANSTÄLLNING EFTER SAMRÅD renhållningsavgiften, på samma sätt som annat farligt hushållsavfall. Det bör framgå av renhållningsföreskrifterna hur detta ska administreras. Svar Texten kompletteras med Vid mängder som kan klassas som hushållsavfall hänvisas till HEM:s (renhållarens) hemsida eller kontakt med kundservice för mer information. BILAGA 2 HÄMTNINGSINTERVALL Inledande text HEM AB Synpunkt Det är inte självklart vilka kriterier som ska gälla för att en fastighetsägare ska beviljas tätare hämtningsintervall. I 10. anges att det utsorterade avfallet ska transporteras bort så ofta att olägenhet för människors hälsa och miljö inte uppstår. Utgångspunkterna för hämtningsintervall anges i bilaga 2. Tätare hämtningsintervall innebär en ökad miljöbelastning i form av ökade transporter och för att medge tätare hämtningsintervall borde det därför finnas ett tydligt behov av detta i enlighet med 10. I förslaget till föreskrifter anges att Renhållaren kan medge tätare hämtningsintervall. För att kunna göra en rättvis bedömning föreslås istället att Renhållaren och Miljöförvaltningen samråder om detta innan tätare hämtningsintervall medges. Extra hämtning ska däremot kunna medges av Renhållaren. Svar Texten Tätare hämtningsintervall och/eller extrahämtning kan medges av renhållaren. Ansökan om längre intervall prövas av miljö- och hälsoskyddsnämnden. ersätts med följande: Extra hämtning kan medges av renhållaren. Tätare hämtningsintervall kan medges av renhållaren efter samråd med miljöoch hälsoskyddsnämnden och med beaktande av 10 i Avfallsföreskrifter för Halmstad. BILAGA 4 KRAV PÅ UTRYMMEN OCH TRANSPORTVÄGAR Transportväg för hämtningsfordon KLF Plan Synpunkt Transportvägsmåtten på allmän väg bör vara synkroniserade med Teknisk standard. Svar Ingen ändring görs. Syftet med transportvägmåtten är att ange de mått som måste uppfyllas för att hämtning av avfallet med renhållarens transportbilar ska kunna utföras på ett säkert sätt. Detta gäller oavsett om vägen är allmän eller ej. Måtten är i enlighet med gällande rekommendationer från Avfall Sverige. Kopplingen till teknisk standard i andra sammanhang bedöms därför inte relevant. HEM AB Synpunkt I den nuvarande lydelsen anges att transportvägen ska vara hårdgjord. Detta behöver formuleras om bl a eftersom trottoarer ofta inte är hårdgjorda. Fjärde punkten avseende behållarens placering och gångväg föreslås därför bytas ut till följande text: Fastighetsinnehavare är ansvarig för att dragväg är lättframkomlig och fri från hinder som försvårar hämtningen. Manuell hämtning kräver jämn,

151 YTTRANDESAMMANSTÄLLNING EFTER SAMRÅD hårdgjord dragväg utan trösklar och trappsteg samt att passager är anpassade till de behållare som används vid fastigheten. Dragväg ska hållas snö- och halkfri. Svar Ändring görs enligt HEM:s förslag. Texten Transportvägen ska vara hårdgjord, t ex asfalt, betongplattor eller dylikt. Singel, grus eller kullerstensbeläggning godtas ej. ersätts enligt HEM:s förslag. HEM AB Synpunkt Som sista punkt under rubriken Avfallsutrymme föreslås följande läggas till: Angående tillträde till avfallsutrymmen och anläggningar som tas i bruk efter så godtas inte nycklar. Istället ska tag, kod eller annat av renhållaren godkänt system användas. Svar Texten läggs till som en punkt. Detta förutsätter att den som bygger en anläggning får informationen redan i dagsläget, eftersom föreskrifterna beräknas träda i kraft först omkring årsskiftet 2018/

152 Kontakt fo r fra gor Karin Larsson, E-post: karin.larsson@halmstad.se Tel: STRUKTURMALL FÖR YTTRANDE ÖVER REVIDERAT FÖRSLAG TILL NY RENHÅLLNINGSORDNING FÖR HALMSTADS KOMMUN 2019 DEL 1 AVFALLSPLAN MED MÅL OCH ÅTGÄRDER AVSÄNDARE DATUM ORGANISATION/FÖRETAG KONTAKTPERSON [Va lj datum] Anva nd denna strukturen fo r yttrandet. Det underla ttar fo r det fortsatta arbetet med att fa fa rdigt en ny avfallsplan fo r Halmstads kommun. Ga r a ven bra att skicka enstaka kommentarer separat, men ange da vilket avsnitt eller ma l/a tga rd som kommentaren avser. Alla kommentarer sammansta lls och ligger till grund fo r eventuella redigeringar av granskningsversionen. Ett slutligt fo rslag ga r sedan upp till kommunfullma ktige fo r politiskt beslut. Antagande planeras till december För de kommunala verksamheterna a r det extra viktigt att vi fa r in synpunkter pa genomfo rande och ekonomi fo r a tga rder i den kommunal verksamhet. Ha r ges ytterligare en mo jlighet att ge verksamhetens syn pa vilka resurser som kan komma att kra vas fo r de fo reslagna a tga rderna. Bedo m om de kan fo rva ntas ge; La ga kostnader eller besparingar, kan rymmas inom ordinarie budget och med ordinarie resurser Ma ttliga kostnader, kan inte sa kert genomfo ras inom ordinarie budget Ho ga kostnader, inneba r behov av personalfo rsta rkningar eller sto rre investeringar Yttrandet skickas som wordfil till kommunstyrelsen@halmstad.se eller Halmstads kommun, Kommunstyrelsen, Box 153, Halmstad, senast den 30 september Ange diarienr KS 2017/00220 [Om du behöver ytterligare en tabellrad håller du muspekaren utanför tabellens vänstra kant och klickar sedan på plustecknet som visas mellan raderna.] ÖVERGRIPANDE KOMMENTARER ÖVER AVFALLSPLANEN 157

153 AVFALLSPLAN MÅL OCH ÅTGÄRDER SAMT MILJÖBEDÖMNING KAPITEL 2 MÅL OCH ÅTGÄRDER SAMT BILAGA 1 MILJÖBEDÖMNING AVSNITT Ange vilket avsnitt som kommenteras. Exempel; 2.1 eller KOMMENTAR 1. Förebygga uppkomsten av avfall MÅL/ÅTGÄRD Ange vilka mål eller åtgärder som kommenteras. Exempel; Mål 1.1, Åtgärd 3 eller Åtgärd kommunal verksamhet 2 KOMMENTAR BEDÖMNING KOSTNADER/ INSATSER FÖR GENOMGÖRANDE låga eller besparing måttliga höga KOMMENTERA GÄRNA ÄVEN ÖVRIG TEXT 2. Öka utsorteringen av hushållsavfallet MÅL/ÅTGÄRD Ange vilka mål eller åtgärder som kommenteras. Exempel; Mål 1.1, Åtgärd 3 eller Åtgärd kommunal verksamhet 2 KOMMENTAR BEDÖMNING KOSTNADER/ INSATSER FÖR GENOMGÖRANDE låga eller besparing måttliga höga KOMMENTERA GÄRNA ÄVEN ÖVRIG TEXT 3. Minska inslaget av farligt avfall i kretsloppet MÅL/ÅTGÄRD Ange vilka mål eller åtgärder som kommenteras. Exempel; Mål 1.1, Åtgärd 3 eller Åtgärd kommunal verksamhet 2 KOMMENTAR BEDÖMNING KOSTNADER/ INSATSER FÖR GENOMGÖRANDE låga eller besparing måttliga höga KOMMENTERA GÄRNA ÄVEN ÖVRIG TEXT Sida 2 158

154 4. Öka återföreingen av näringsämnen från organiskt avfall MÅL/ÅTGÄRD Ange vilka mål eller åtgärder som kommenteras. Exempel; Mål 1.1, Åtgärd 3 eller Åtgärd kommunal verksamhet 2 KOMMENTAR BEDÖMNING KOSTNADER/ INSATSER FÖR GENOMGÖRANDE låga eller besparing måttliga höga KOMMENTERA GÄRNA ÄVEN ÖVRIG TEXT 5. Förbättre förutsättningarna för en resurseffektiv avfallshantering med hänsyn till säkerhet, miljö och arbetsmiljö MÅL/ÅTGÄRD Ange vilka mål eller åtgärder som kommenteras. Exempel; Mål 1.1, Åtgärd 3 eller Åtgärd kommunal verksamhet 2 KOMMENTAR BEDÖMNING KOSTNADER/ INSATSER FÖR GENOMGÖRANDE låga eller besparing måttliga höga KOMMENTERA GÄRNA ÄVEN ÖVRIG TEXT 6. Minska nedskräpningen i samhället MÅL/ÅTGÄRD Ange vilka mål eller åtgärder som kommenteras. Exempel; Mål 1.1, Åtgärd 3 eller Åtgärd kommunal verksamhet 2 KOMMENTAR BEDÖMNING KOSTNADER/ INSATSER FÖR GENOMGÖRANDE låga eller besparing måttliga höga KOMMENTERA GÄRNA ÄVEN ÖVRIG TEXT 7. Minska risken för negativ påverkan från nedlagda avfallsdeponier MÅL/ÅTGÄRD Ange vilka mål eller åtgärder som kommenteras. Exempel; Mål 1.1, Åtgärd 3 eller Åtgärd kommunal verksamhet 2 KOMMENTAR BEDÖMNING KOSTNADER/ INSATSER FÖR GENOMGÖRANDE låga eller besparing måttliga höga KOMMENTERA GÄRNA ÄVEN ÖVRIG TEXT Sida 3 159

155 AVFALLSPLAN - ÖVRIGA KAPITEL KAPITEL 1 INLEDNING AVSNITT Ange vilket avsnitt som kommenteras. KOMMENTAR KAPITEL 3 FRAMTIDA UTVECKLING AVSNITT Ange vilket avsnitt som kommenteras. KOMMENTAR KAPITEL 4 FÖRUTSÄTTNINGAR AVSNITT Ange vilket avsnitt som kommenteras. KOMMENTAR KAPITEL 5 NULÄGESBESKRIVNING AVSNITT Ange vilket avsnitt som kommenteras. KOMMENTAR KAPITEL 6 UPPFÖLJNING AV AVFALLSPLAN 2013 AVSNITT Ange vilket avsnitt som kommenteras. KOMMENTAR ÖVRIGT AVFALLSPLAN AVSNITT Ange vilket avsnitt som kommenteras. KOMMENTAR Sida 4 160

156 AVFALLSPLAN - BILAGOR BILAGA 1 MILJÖBEDÖMNING KOMMENTERA OVAN UNDER KAPITEL 2 MÅL OCH ÅTGÄRDER SAMT MILJÖBEDÖMNING BILAGA 2 UPPFÖLJNING AV MÅL OCH ÅTGÄRDER I AVFALLSPLAN 2013 AVSNITT/ MÅL/ÅTGÄRD Ange vilka mål eller åtgärder som kommenteras. Exempel; mål 1.1 eller åtgärd KOMMENTAR BILAGA 3 BEHANDLINGSANLÄGGNINGAR KOMMENTAR BILAGA 4 NEDLAGDA DEPONIER LISTA KOMMENTAR Sida 5 161

157 DEL 2 FÖRESKRIFTER FÖR AVFALLSHANTERING FÖRESKRIFTER SAMT BILAGOR FÖRESKRIFTER AVSNITT OCH Ange vilket avsnitt och paragraf ( ). KOMMENTAR BILAGA 1 SORTERING OCH LÄMNING AV AVFALL TYP AV AVFALL Ange vilket avfall som avses KOMMENTAR BILAGA 2 - HÄMTNINGSINTERVALL KOMMENTAR BILAGA 3 - FÖRTECNING ÖVER BEHÅLLARE OCH ANNAN UTRUSTNING KOMMENTAR BILAGA 4 KRAV PÅ AVFALLSUTRYMMEN OCH TRANSPORTVÄGAR KOMMENTAR Sida 6 162

158 Remissmissiv kommunledningsförvaltningen KS 2017/00695 Ärende KS2017/00695 Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Remissmissiv: Halmstads kommuns handlingsplan för strategiskt jämställdhetsarbete Sammanfattning av remissärendet Till Halmstads kommuns samtliga nämnder och bolagsstyrelser för yttrande: Kommunstyrelsen i Halmstad inbjuder till yttrande över Halmstads kommuns handlingsplan för strategiskt jämställdhetsarbete. Kommunstyrelsen önskar yttrande, protokollsutdrag samt tjänsteskrivelse från remitterade nämnder samt bolagsstyrelser senast Frågeställningar Kommunstyrelsen önskar synpunkter på förslaget till handlingsplan för strategiskt jämställdhetsarbete gällande: 1. Vad betyder förslagen i handlingsplanen för nämndens/styrelsens verksamhetsområde? 2. Vad betyder förslagen i handlingsplanen för jämställdhetsarbetet i Halmstads kommun som helhet? 3. Finns det andra perspektiv inom nämndens/styrelsens område som inte har beaktats i handlingsplanen? Sammanfattning av ärendet Halmstads kommun har skrivit under Rådet för kommuner och regioner i Europas (CEMR) deklaration för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. Därigenom förband sig Halmstads kommun att ta fram en handlingsplan för jämställdhet. Under har kommunledningsförvaltningen arbetat tillsammans med förvaltningar och bolag i kommunen för att ta fram en handlingsplan för strategiskt jämställdhetsarbete. Syftet är att adressera viktiga områden i kommunens organisation, med målet att säkerställa jämställd och jämlik service till män och kvinnor, flickor och pojkar. Handlingsplanen pekar ut centrala områden för ökad jämställdhet i den kommunala organisationen, och visar ansvar för genomförande av ambitionerna för att uppnå en högre grad jämställdhet. Handlingsplanen innehåller ambitioner, indikatorer och ansvar inom områdena ekonomi, verksamhet, HR samt kompetens. För att skapa kraft i genomförandet av handlingsplanens ambitioner är implementeringen central. För ett gemensamt, nytänkande och effektivt arbete krävs vidare koordinerade insatser, såväl kommunövergripande som inom förvaltningar och bolag. Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(2) 163

159 Remissmissiv kommunledningsförvaltningen KS 2017/00695 Bakgrund Förslaget till handlingsplan för strategiskt jämställdhetsarbete har tagits fram i samverkan mellan kommunens förvaltningar och bolag genom kommunens jämställdhetsnätverk. I jämställdhetsnätverket har nuläge avseende jämställdhetsarbetet samt centrala insatser för utveckling av området diskuterats. Förvaltningarna och bolagen har även getts möjlighet att inkomma med egna förslag på ambitioner till handlingsplanen. Att svara på remiss Nämndens/styrelsens yttrande får gärna vara kort och med nämndens/styrelsens ställningstaganden tydligt markerade i punktform. Utredningens förslag ska inte återges i yttrandet, men om nämnden/styrelsen ändå vill referera till något som sagts i yttrandet är det viktigt att särskilja vad som sagts i yttrandet och vad som är nämndens eget ställningstagande. Detta kan göras till exempel genom underrubriker eller kursivering av text. För vidare instruktioner finns texten Svara på remiss hur och varför att hämta på regeringens webbplats (se under informationsunderlag). Kontakt Vid frågor, kontakta: Joakim Norström, joakim.norstrom@halmstad.se Informationsunderlag 1. Halmstads kommuns handlingsplan för strategiskt jämställdhetsarbete 2. Protokollsutdrag kommunstyrelsens ledningsutskott ( ) 3. Instruktion om att svara på remiss: Kommunledningsförvaltningen Handläggare, Joakim Norström, utredare Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(2) 164

160 Handlingsplan för strategiskt jämställdhetsarbete Halmstads kommun 165

161 Innehåll Halmstads kommuns handlingsplan för strategiskt jämställdhetsarbete... 2 Definition och avgränsning... 2 Övergripande vision, syfte och ansvar... 3 Vision... 3 Tillvägagångssätt... 3 Syfte... 3 Handlingsplanens genomförande... 4 Ansvar... 4 Resurser... 5 Uppdatering av handlingsplanen... 5 Bakgrund... 6 Styrande dokument... 6 Internationellt... 6 Den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (Rådet för kommuner och regioner i Europa)... 6 Kvinnokonventionen... 6 Globala målen och Agenda Nationellt... 7 Sveriges mål för jämställdhet... 7 Regionalt... 7 Strategi för ett jämställt Halland Lokalt... 8 Halmstads kommuns inkluderingspolicy... 8 Halmstads kommuns handlingsplan för strategiskt jämställdhetsarbete... 9 Kommunkoncernsövergripande ambitioner... Fel! Bokmärket är inte definierat. Övergripande vision... 9 Ambitioner... 9 Ekonomi... 9 Verksamhet... 9 HR Kompetens

162 Halmstads kommuns handlingsplan för strategiskt jämställdhetsarbete Halmstads kommuns strategiska jämställdhetsarbete har sin utgångspunkt i kommunens inkluderingspolicy. I inkluderingspolicyn framgår att nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för att genomföra denna handlingsplans åtgärdsförslag och verka för en utveckling inom området som definieras i denna handlingsplans ambitioner och indikatorer. I inkluderingspolicyn framgår även att kommunstyrelsen antar handlingsplan för strategiskt jämställdhetsarbete. [Inkluderingspolicyn är ännu ej antagen] Definition och avgränsning Jämställdhet Sveriges regering definierar begreppet jämställdhet som jämlikhet mellan kvinnor och män som ska ha samma möjlighet att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhetsintegrering är strategin som regeringen använder för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering är en strategi för att åstadkomma ett jämställt och hållbart samhälle. Europarådet definierar jämställdhetsintegrering som (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, aa de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. Jämlikhet Med jämlikhet menas människors lika värde, rättighet, möjlighet samt skyldighet i samhället. Med jämställdhet menas jämlikhet mellan könen Ickebinär könstillhörighet Jämställdhetsarbetet handlar om att motverka ojämlikhet mellan män och kvinnor. Dock finns det personer i samhället som inte definierar sig som man eller kvinna, och därför inte adresseras av regeringens definition ovan nämnd. Det strategiska jämställdhetsarbetet ska synliggöra skillnader mellan könen, varför till exempel könsuppdelad statistik och bekönade mål är centrala. Vid denna handlingsplans fastställande (2018) finns ännu inget system för till exempel uppföljning som inkluderar ickebinär könstillhörighet. Dock finns förslag på riksdagsnivå om utredningar kring att införa minst ett tredje juridiskt kön. Av denna anledning ingår inte ickebinär könstillhörighet i denna handlingsplan. Handlingsplanens målsättning är dock att inte för denna saks skull exkludera någon som inte känner tillhörighet i den binära könsuppdelningen. Inkludering Halmstads kommuns inkluderingspolicy är kommunens övergripande policy för inkluderingsfrågor. I den policyn ingår bland annat jämställdhet, men även andra frågor inom inkluderingsområdet. Handlingsplanen för strategiskt jämställdhetsarbete hanterar endast perspektivet jämställdhet

163 Övergripande vision, syfte och ansvar Vision Halmstads kommun ska bli en inkluderande kommun. Tillvägagångssätt Vi är övertygade om att jämställdhet och mångfald främjar utveckling och höjer kvaliteten i våra verksamheter. För oss är begrepp som respekt, lika värde och värdet av olikheter vad jämställdhet och mångfald handlar om. För att skapa en inkluderande kommun ska Halmstads kommun utveckla och säkerställa jämställd och jämlik: - Service, bemötande och myndighetsutövning - Fördelning av makt och resurser samt vara - En jämställd arbetsplats inom kommunens samtliga verksamheter För kvinnor och män, flickor och pojkar. Syfte Syftet med Halmstads kommuns strategiska jämställdhetsarbete är att säkerställa och kunna redovisa att Kommunens samtliga nämnder och bolagsstyrelser bedriver en kvalitativ verksamhet för kvinnor och män, flickor och pojkar oavsett bakgrund. Samt att Kommunen som arbetsgivare erbjuder lika rättigheter och möjligheter för kvinnor och män, flickor och pojkar gällande alla aspekter av anställning

164 Handlingsplanens genomförande Denna handlingsplan innehåller ambitioner, indikatorer och ansvar inom centrala områden för att utveckla jämställdheten i kommunkoncernen. Ambitionerna är formulerade utifrån långsiktigt perspektiv, och ska hanteras som sådana. Ambitionerna är vad kommunkoncernen ska arbeta med under denna handlingsplans aktualitetstid, eller till dess att handlingsplanen uppdaterats. Indikatorerna är framtagna för att skapa möjlighet att följa utvecklingen inom området. Det är varje nämnd/styrelses ansvar att rapportera in indikatorerna till kommunstyrelsen. Ansvaret preciserar vilken/vilka nämnder/styrelser och/eller förvaltningar/bolag som ansvarar för att genomföra ambitionen. Ansvar Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige antar de övergripande målen för Halmstads kommuns strategiska jämställdhetsarbete genom Halmstads kommuns inkluderingspolicy. Kommunstyrelse Kommunstyrelsen ansvarar för det övergripande strategiska jämställdhetsarbetet. I kommunstyrelsens ansvar ingår att leda, samordna samt bedriva uppsikt i jämställdhetsarbetet. Kommunstyrelsen ska anta en uppdaterad handlingsplan för strategiskt jämställdhetsarbete varje ny mandatperiod. Nämnder/styrelser Halmstads kommuns samtliga nämnder och bolagsstyrelser ansvarar för att genomförandet av de nämnds-/styrelsespecifika ambitionerna sker under handlingsplanens giltighetsperiod. Förvaltningar och bolag Det är Halmstads kommuns förvaltningar och bolag som står för genomförandet av handlingsplanen för strategiskt jämställdhetsarbete. Alla förvaltningar och bolag ska ha minst en representant i det kommunkoncernsövergripande nätverket för inkludering. Representanten i nätverket ska även fungera som förvaltningens/bolagets kontaktperson gällande inkluderingsfrågor. Nätverket har som uppdrag att utveckla och hålla i kommunens arbete med inkludering, vilket bland annat innebär strategiskt jämställdhetsarbete. Kommunledningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen ansvarar för att leda, samordna och följa upp jämställdhetsarbetet. Kommunledningsförvaltningen samordnar nätverket för inkludering samt säkerställer att kommunkoncernsövergripande processer och rutiner innehåller perspektiv som jämställdhet. Kommunledningsförvaltningen ansvarar för metoder och systemstöd för att arbeta med jämställdhet. Alla medarbetare Skapandet av en inkluderande kommun som är både jämlik och jämställd utifrån både verksamhets- och arbetstagarperspektiv handlar till stor del om kultur. Det åligger varje chef, ledare, medarbetare samt förtroendevald inom Halmstads kommun att efterleva de 4 169

165 förhållningssätt som finns i Halmstads kommuns personalpolitiska riktlinje HR i riktning mot Halmstads kommuns vision: Jämställdhet och mångfald i allt Vi är övertygade om att jämställdhet och mångfald främjar utveckling och höjer kvalitén i våra verksamheter. För oss är begrepp som respekt, lika värde och värdet av olikheter vad jämställdhet och mångfald handlar om. Resurser I Halmstads kommuns visionsstyrningsmodell framgår att kommunfullmäktige beslutar om planeringsdirektiv med budget, innehållandes konkretiserade mål och prioriteringar för de tre närmaste åren samt budget per anslagsområde. Därefter gör varje nämnd och bolagsstyrelse en mer detaljerad planering av sin verksamhets mål och aktiviteter. Mål och internbudget formuleras i en verksamhets-/affärsplan. Åtaganden i handlingsplanen för strategiskt jämställdhetsarbete ska hanteras inom ansvarig nämnds/bolagsstyrelses budget för ordinarie verksamhet. Nämnder/bolagsstyrelser kan dock årligen ansöka om medel till jämställdhetsutvecklingsprojekt som anslås av kommunstyrelsen. Kriterierna för ansökan framgår av dokumentet Anvisningar för ansökan om medel avseende jämställdhetsutveckling. Uppföljning Halmstads kommuns checklista för jämställdhetsintegrering ska användas för att följa upp nämndernas och bolagsstyrelsernas övergripande strategiska jämställdhetsarbete. Checklistan ska följas upp årligen av alla nämnder och bolagsstyrelser. Uppföljningen rapporteras in till kommunstyrelsen i samband med verksamheternas bokslut. Checklistan ska analyseras och redovisas för kommunstyrelsen i samband med bokslut för Halmstads kommun. Uppdatering av handlingsplanen Halmstads kommuns handlingsplan för strategiskt jämställdhetsarbete ska uppdateras varje mandatperiod

166 Bakgrund Kommunfullmäktige i Halmstads kommun beslutade 2011 att skriva under den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. Därigenom förband sig kommunen att ta fram en handlingsplan för att jämställdhetsintegrera kommunens verksamheter. Denna handlingsplans övergripande syfte är att uppfylla detta åtagande. Strategiskt jämställdhetsarbete regleras genom fler styrande dokument på både internationell, nationell, regional och lokal nivå. Handlingsplanen för strategiskt jämställdhetsarbete ska fungera som strategiskt instrument för Halmstads kommuns arbete med dessa styrande dokument. Styrande dokument Internationellt Den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (Rådet för kommuner och regioner i Europa) Den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan män och kvinnor på lokal och regional nivå (ofta kallad CEMR-deklarationen) består av 6 principer, 6 åtaganden samt 30 artiklar med ett stort antal ambitioner. Principerna, åtagandena, artiklarna samt ambitionerna syftar samtliga till att jämställdhetsintegrera offentliga institutioners verksamheter inom institutionernas samtliga verksamhetsområde. Genom deklarationen åtar sig påskrivande organisation att ta fram en handlingsplan för att jämställdhetsintegrera sin verksamhet. Halmstads kommun skrev under deklarationen Halmstads kommuns handlingsplan för strategiskt jämställdhetsarbete syftar till att uppfylla det åtagande som framgår i deklarationen. Då deklarationen riktar sig till offentliga institutioner på lokal och regional nivå i hela Europa är deklarationens artiklar inte alltid tillämpliga i svensk kommunal kontext. Vissa artiklar faller inte inom den kommunala kompetensen. Därför innehåller denna handlingsplan enbart ambitioner och åtgärder kopplade till de artiklar som är relevanta för Halmstads kommun. Kvinnokonventionen Sverige ratificerade FNs kvinnokonvention 1980, som ett av de allra första länderna. Kvinnokonventionen har som mål att eliminera alla former av diskriminering av kvinnor. Enligt konventionen ska alla stater garantera att kvinnor har samma rättigheter som män, inklusive rätten att inte bli misshandlad, våldtagen eller trakasserad på andra sätt. Globala målen och Agenda 2030 De globala målen och Agenda 2030 syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. De globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga

167 Nationellt Sveriges mål för jämställdhet Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sveriges regering, landsting och kommuner arbetar med att förverkliga detta övergripande mål genom sex delmål: En jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämställd utbildning Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Jämställd hälsa Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Regionalt Strategi för ett jämställt Halland I Hallands Länsstyrelses länsstrategi för arbetet med jämställdhetsintegrering återfinns länsstyrelsens övergripande mål för arbetet: För att Halland ska vara den bästa livsplatsen och en attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region med en hälso- och sjukvård för bättre hälsa, behöver hallänningarna ha samma makt att forma samhället och sina egna liv oavsett kön, könsidentitet, sexuell läggning, ålder, funktionsnedsättning, religion eller annan trosuppfattning eller etnisk tillhörighet. Region Halland har tagit fram en handlingsplan för en jämställd regional tillväxt i Halland. I planen framgår målet för Region Hallands arbete med jämställt regionalt arbete: Integrera ett jämställdhetsperspektiv i det regionala tillväxtarbetet i Halland

168 Lokalt Halmstads kommuns inkluderingspolicy Halmstads kommuns inkluderingspolicy definierar ansvar och avgränsningar för kommunens arbete med inkludering. I denna policy ingår jämställdhet. I inkluderingspolicyn framgår att det åligger respektive nämnd/bolagsstyrelse att inom sitt ansvarsområde verka för att närma sig policyns målbild. Kommunstyrelsen samordnar och följer upp arbetet med Halmstads kommuns inkluderingspolicy

169 Halmstads kommuns handlingsplan för strategiskt jämställdhetsarbete Övergripande vision Halmstads kommun ska bli en inkluderande kommun. För att skapa en inkluderande kommun ska Halmstads kommun utveckla och säkerställa jämställd och jämlik: - Service, bemötande och myndighetsutövning - Fördelning av makt och resurser samt vara - En jämställd arbetsplats inom kommunens samtliga verksamheter För kvinnor och män, flickor och pojkar. Ambitioner Ekonomi Ambition - Halmstads kommun ska säkerställa en jämställd fördelning av kommunens resurser. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. För att kunna uppfylla ambitionen måste all resursfördelning analyseras utifrån ett jämställt perspektiv där så är möjligt. Alla förvaltningar och bolag ska kunna redovisa statistik som visar hur resurser fördelats mellan kvinnor och män, flickor och pojkar. Indikator Ansvar - Könsuppdelad och analyserad ekonomisk redovisning i verksamheternas bokslut - Samtliga nämnder och bolagsstyrelser Verksamhet Jämställdhetsanalyser av verksamhet Ambition - Samtliga nämnder och bolagsstyrelsers verksamheter ska analyseras utifrån ett jämställt perspektiv. Om analysen visar på ojämställdhet ska detta åtgärdas och redovisas för ansvarig nämnd/styrelse

170 För att kunna identifiera var och på vilket sätt Halmstads kommun producerar ojämställdhet behöver samtliga kommunala verksamheter analyseras utifrån ett jämställt perspektiv. För att uppnå visionen om en inkluderande kommun behöver detta arbete ske långsiktigt, och verksamheter analyseras systematiskt. Åtgärder utifrån analyserna kan utgöra grund till jämställdhetsmål eller åtaganden i nämndens/styrelsens verksamhets-/affärsplan. Om ojämställdhet hittas är nämnden ansvarig för att ta fram en lösning i de fall så är möjligt. Indikator Ansvar - Andel verksamhet som är jämställdhetsanalyserad - Samtliga nämnder och bolagsstyrelser Jämställdhetsmål i verksamhets- och affärsplaner Ambition - Samtliga verksamheter i kommunen ska ta fram jämställdhetsmål för sin verksamhet i verksamhets- eller affärsplanen För att nå en jämställd verksamhet behöver verksamhetsspecifika mål tas fram och årligen aktualitetsprövas. Dessa ska antas av nämnd/styrelse samt följas upp genom ordinarie verksamhetsuppföljning. Indikator Ansvar - Andel verksamhets-/affärsplaner med specifika jämställdhetsmål - Samtliga nämnder och bolagsstyrelser Bekönade mål Ambition - Alla mål i Halmstads kommun ska vara uppföljningsbara utifrån perspektivet kvinna/man, flicka/pojke där så är möjligt. För att kunna följa upp Halmstads kommuns verksamheters arbete utifrån ett jämställt perspektiv måste de mål som sätts, i planeringsdirektiv, verksamhets- och affärsplaner samt övriga strategiska dokument, vara uppföljningsbara utifrån ett jämställt perspektiv. Därför ska alla mål där så är möjligt innehålla skrivningar som för alla kvinnor och män, flickor och pojkar. Indikator Ansvar - Andel bekönade mål - Samtliga nämnder och bolagsstyrelser Könsuppdelad statistik Ambition

171 - All uppföljning av Halmstads kommuns styrande dokument ska bygga på statistik som är fördelad på kvinnor och män, flickor och pojkar där så är möjligt. - All insamlad könsuppdelad statistik ska analyseras utifrån konsekvenser för kvinnor och män, flickor och pojkar. För att synliggöra var kommunens verksamheter brister i sin leverans av jämställd service till kvinnor och män, flickor och pojkar räcker inte att samla in könsuppdelad statistik. Den könsuppdelade statistiken måste även analyseras, och identifierade brister åtgärdas. Analyserna av verksamheternas arbete och utfallet av arbetet med målen för verksamheterna ska analyseras utifrån ett jämställt perspektiv. För att möjliggöra detta måste all statistik som samlas in vara uppdelad på kvinnor och män, pojkar och flickor där så är möjligt. För att möjliggöra att könsuppdelad statistik återfinns i så många områden som möjligt är det viktigt att målformuleringarna medger könsuppdelad uppföljning; det vill säga är formulerade så som beskrivet ovan. Indikator - Andel insamlad statistik (nyckeltal/mätetal/indikatorer) som är könsuppdelad. - Andel insamlad könsuppdelad statistik som är analyserad utifrån ett jämställt perspektiv. Ansvar - Samtliga nämnder och bolagsstyrelser Beslutsfattande Ambition - Alla underlag som föreligger beslut ska innehålla konsekvensbeskrivningar ur ett jämställt perspektiv. Underlag ska ha analyserats utifrån ett jämställt perspektiv där så är möjligt. Om en jämställdhetsanalys bedöms som överflödig under utredningen, ska beslutsunderlaget som presenteras inför beslut innehålla texten analys utifrån ett jämställt perspektiv har bedömts överflödigt i ärendet. Konsekvensbeskrivningar inom jämställdhetsområdet kan med fördel göras i ett bredare perspektiv, till exempel social konsekvensbeskrivning med underrubrik jämställdhet. Underlag som presenteras för politiskt beslut som inte innehåller jämställdhetsanalyser ska återremitteras. Indikator Ansvar - Andel underlag till politiskt beslut som innehåller jämställdhetsanalyser - Samtliga nämnder och bolagsstyrelser HR Ambition

172 - Arbetsförhållandena i Halmstads kommun ska vara inkluderande och tillgänglig för nuvarande och framtida medarbetare oavsett kön Vi ska arbeta för att den fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön är sådan att den lämpar sig både för nuvarande och framtida medarbetare oavsett kön. Åtagandet innebär att vi ska eliminera förhållanden som direkt eller indirekt strider mot lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. Halmstads kommun ska vara medvetna om vilka normer som styr vårt handlande och om kulturen på arbetsplatserna. Ett främjande och förebyggande arbete för lika rättigheter och möjligheter ska ingå som en naturlig del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Indikator - Andel förtroendevalda, chefer och medarbetare som genomgått utbildning i jämställdhet - Andel heltidsanställda inom verksamheten Ansvar - Kommunstyrelsens HR-funktion i samverkan med HR-funktioner och chefer på samtliga nämnder och styrelser Ambition - Osakliga löneskillnader eller andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män ska inte förekomma i Halmstads kommun Halmstads kommun tillämpar individuell och differentierad lön. Lönen ska spegla den måluppfyllelse en medarbetare utför i förhållande till uppdrag, mål, ansvar och resultat, och ska inte ha något samband med kön eller stereotypa föreställningar eller fördomar om kvinnor och män. Andra faktorer som påverkar lönesättningen är marknaden och arbetets svårighetsgrad. Åtagandet innebär ett väl fungerande systematiskt undersöknings- och analysarbete kring lön samt tydliga lönepolicys som reglerar såväl lön som löneförmåner, pensioner och andra anställningsvillkor. Indikator - Andel medarbetare som haft medarbetarsamtal och lönesamtal - Kvinnors andel av mäns lön i procent (redovisas i olika yrkesgrupper utifrån den årliga lönekartläggningen) Ansvar - Kommunstyrelsens HR-funktion i samverkan med HR-funktioner och chefer på samtliga nämnder och styrelser Ambition - Halmstads kommuns arbetsgrupper ska ha en jämn könsrepresentation Vi ska sträva efter en jämnare könsfördelning inom olika arbeten och på alla nivåer i organisationen. Detta genom en rekryteringsprocess som genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv, där vi ska säkerställa att vi inte ställer krav som är direkt eller indirekt

173 diskriminerande mot ett visst kön. En rekryteringsprocess som når båda könen medför en större sannolikhet att vi får de mest kompetenta och skickligaste medarbetarna till vår organisation. Indikator - Könsfördelning i yrkesgrupper som består av mindre än 40 procent av ena könet (ska närma sig jämnare könsfördelning jämfört föregående år) - Könsfördelning av andelen chefer på samtliga nivåer (ska närma sig jämnare könsfördelning jämfört föregående år) Ansvar - Kommunstyrelsens HR-funktion i samverkan med HR-funktioner och chefer på samtliga nämnder och styrelser Ambition - Halmstads kommuns medarbetare ska, oberoende av kön, ha lika rättigheter och möjligheter när det gäller utbildning och övrig kompetensutveckling Halmstads kommuns definition av kompetens är att ha kunskap, vilja och förmåga att hantera de situationer som uppdraget kräver. För att ta hand om befintlig kompetens hos medarbetare och för att utveckla våra medarbetare i samsyn med verksamhetens behov behövs en kompetensförsörjningsstrategi som bland annat utgår från ett jämställdhetsperspektiv, samt utifrån ett individ- och verksamhetsperspektiv. Detta åtagande innebär att samtliga medarbetare har en individuell utvecklingsplan som är väl ihopkopplad med verksamhetens behov. Halmstads kommun ska säkerställa att det finns ett rättvis, tydlig och öppen rutin för befordran och karriärutveckling, samt uppmuntra till att prova på yrken som bryter mot traditionella könsnormer. Indikator - Andel medarbetare som haft medarbetarsamtal - Andel medarbetare som har en individuell utvecklingsplan Ansvar - Kommunstyrelsens HR-funktion i samverkan med HR-funktioner och chefer på samtliga nämnder och styrelser Ambition - Halmstads kommun ska underlätta för kvinnor och män att förena arbete och föräldraskap Gravida eller föräldralediga medarbetare ska inte på något sätt missgynnas i arbetet vare sig det gäller rekrytering, kompetensutveckling, lön eller andra faktorer. Som förälder gäller samma möjlighet till anställning och utveckling inom Halmstads kommun som för övriga individer. Halmstads kommun ska uppmuntra både kvinnor och män att vara föräldralediga. Det kräver att vi inom ramen för verksamhetens uppdrag anstränger oss för att vara flexibla och tillmötesgående i förhållande till medarbetarnas behov och önskemål

174 Indikator - Mäns uttag av föräldraledighet (ökning mot jämnare uttag av föräldraledighet) - Andel medarbetare som fått introduktion vid återgång i arbete Ansvar - Kommunstyrelsens HR-funktion i samverkan med HR-funktioner och chefer på samtliga nämnder och styrelser Kompetens - Samtliga medarbetare, chefer och förtroendevalda i Halmstads kommun ska genomgå en utbildning i jämställdhet Kunskap gällande systematiskt jämställdhetsarbete är centralt för att arbetet ska få genomslag i kommunkoncernen. Frågor kring styrsystem, ledningsprocesser, styrande dokument och målbilder är viktiga för kommunens ledare. Samtidigt är jämställdhet en del av kultur och medvetenhet, varför jämställdhetsutbildningar ska erbjudas till samtliga medarbetare i Halmstads kommun. Det är dock chefers och ledares ansvar att Halmstads vision för jämställdhet realiseras. Indikator - Andel medarbetare som genomgått utbildning i jämställdhet - Andel chefer som genomgått utbildning i jämställdhet - Andel förtroendevalda som genomgått utbildning i jämställdhet Ansvar Samtliga nämnder och bolagsstyrelser

175 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens ledningsutskott (2) Sida KLU 108 Dnr KS 2017/00695 Handlingsplan för strategisk jämställdhetsutveckling Beslut Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutar att remittera handlingsplan för strategiskt jämställdhetsarbete till samtliga nämnder och bolagsstyrelser i Halmstads kommun för svar senast Ärendet Halmstads kommun har skrivit under Rådet för kommuner och regioner i Europas (CEMR) deklaration för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. Därigenom förband sig Halmstads kommun att ta fram en handlingsplan för jämställdhet. Under har kommunledningsförvaltningen arbetat tillsammans med förvaltningar och bolag i kommunen för att ta fram en handlingsplan för strategiskt jämställdhetsarbete. Syftet är att adressera viktiga områden i kommunens organisation, med målet att säkerställa jämställd och jämlik service till män och kvinnor, flickor och pojkar. Handlingsplanen pekar ut centrala områden för ökad jämställdhet i den kommunala organisationen, och visar ansvar för genomförande av ambitionerna för att uppnå en högre grad jämställdhet. Handlingsplanen innehåller ambitioner, indikatorer och ansvar inom områdena ekonomi, verksamhet, HR samt kompetens. För att skapa kraft i genomförandet av handlingsplanens ambitioner är implementeringen central. För ett gemensamt, nytänkande och effektivt arbete krävs vidare koordinerade insatser, såväl kommunövergripande som inom förvaltningar och bolag. Ärendets beredning Kommunens jämställdhetsnätverk har diskuterat nuläge avseende jämställdhetsarbetet samt centrala insatser för utveckling av området. Förvaltningar och bolag har getts möjlighet att inkomma med förslag på ambitioner till handlingsplanen. Förslag till beslut Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutar att remittera handlingsplan för strategiskt jämställdhetsarbete till samtliga nämnder och bolagsstyrelser i Halmstads kommun för svar senast Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 180

176 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens ledningsutskott (2) Sida Beslutsgång Ledningsutskottet beslutar i enlighet med förslaget. Justeringsdag Sekreterare Pontus Vistrand Ordförande Jonas Bergman Justerare Sofia Levin Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 181

177 Informationsärende Teknik- och fritidsförvaltningen TFN 2018/00025 Ärende TFN 2018/00025 Beslutsinstans: Teknik- och fritidsnämnden Förvaltningschefen m fl informerar Teknik- och fritidsförvaltningens förslag till beslut Teknik- och fritidsnämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna. Sammanfattning av informationsärendet Sommarsimskola Izabela Balog Topalovic Bastionen Peter Gustafsson Information om aktuella projekt Henrik Larsson Resecentrum Etapp 2 Henrik Larsson Organisationsförändringar Anders Thorén Halmstads kommun, teknik- och fritidsförvaltningen, Box 246, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(1) 182

178 Delegationsbeslut Teknik- och fritidsförvaltningen TFN 2018/00007 Ärende TFN 2018/00007 Beslutsinstans: Teknik- och fritidsnämnden Ärendets ursprung: Teknik- och fritidsförvaltningen Delegationsbeslut 19 september 2018 Teknik- och fritidsförvaltningens förslag till beslut Teknik- och fritidsnämnden beslutar att godkänna redovisningen av delegationsbesluten. Sammanfattning av ärendet Följande anmäls till sammanträdet 19 september 2018: 1. Förvaltningschefen om tillfällig fördelning av ansvar, daterat 16 juni Förvaltningschefen om tilldelningsbesked för projekt GC Gamla Tylösandsvägen, daterat 19 juli Förvaltningschefen om yttrande över remiss av förordning om stöd till kommuner för kostnader avseende flyttning, uppställning och skrotning av vissa fordon daterat 29 augusti Fritidshandläggaren om beslut om tillstånd för lotteri, BK Astrio, daterat 1 augusti Trafikingenjören och trafikhandläggaren om beslut i trafikärenden mellan 1 juni 2018 och 31 juli 2018: myndighetsbeslut avseende lokala trafikföreskrifter, parkeringstillstånd, upplåtelse av allmän platsmark, flyttning av fordon och dispenser. Bilaga 1. Trafikärende - upplåtelser av allmän plats mark, flyttning av fordon, parkeringstillstånd, mellan 1 juni 2018 och 31 juli Bilaga 2. Lokala trafikföreskrifter, mellan 1 juni 2018 och 31 juli Bilaga 3. Trafikdispenser mellan 1 juni 2018 och 31 juli Halmstads kommun,teknik- och fritidsförvaltningen, Box 246, Halmstad Sida 1(1) direkt@halmstad.se 183

179 Halmstad Tillfällig fördelning Under min, Anders Thoréns, frånvaro för perioden fr o m t o m fördelar jag nedanstående ansvar till Ulf Holm för min enhet/mitt skyddsområde Förvaltningschef Teknik- och fritid. Fördelningen delges berörda parter efter undertecknande. Arbetsmiljöuppgifter [x Enligt rutin Ansvar och fördelning av arbetsmiljöuppgifter Ditt ansvar avser all personal inom enheten/skyddsområdet. Ekonomiskt ansvar X] Attest leverantörsfakturor Q Delårsrapport Attest tidrapporter Delårsbokslut Ekonomirapport Årsbokslut Eventuellt övriga/ speciella förutsättningar/andra befogenheter Tf förvaltningschef med undantag för beslut som anges i delegationsordningen Informatipwom den tillfälliga fördelningens förutsättningar och villkor har gåtts igenom och är accepterade. Fördelningsupprättare Ulf Holm Fördelningssmottagare Dokument: Delegation Ulf Holm 1 (1) 184

180 Datum Halmstad Dnr TFN 2018/ (2) Till samtliga anbudsgivare GC Gamla Tylösandsvägen Tilldelningsbesked Teknik- och fritidsförvaltningen har efter genomgång av inkomna anbud beslutat att anta Peab Anläggning AB som entreprenör för ovanstående projekt. Sammanfattning av anbudsutvärderingen bifogas. Avtalsspärr råder under tilldelningstid, Avtal i form av beställningsskrivelse, vilket även utgör kontrakt, kan tecknas tidigast efter denna tid. Teknik- och fritidsförvaltningen tackar för ert anbud samt visat intresse och hoppas få återkomma med andra förfrågningar framöver. Anders Thorén Förvaltningschef teknik- och fritidsförvaltningen Teknik- och fritidsförvaltningen Box 246, Halmstad Besöksadress: Stationsgatan 48 Tel Fax

181 Yttrande Teknik- och fritidsförvaltningen TFN 2018/00746 Halmstad Förordning om stöd till kommuner för kostnader avseende flyttning, uppställning och skrotning av vissa fordon Näringslivsdepartementet har bjudit in Halmstads kommun att yttra sig över ett förslag till förordning om ett årligt stöd med 25 Mkr under tre år till kommuner för kostnader avseende flyttning, uppställning och skrotning av fordon. Förslagets utgångspunkt är regeringens bedömning att behov finns av att vidta olika åtgärder i syfte att minska förekomsten av så kallade bilmålvakter. Med en bilmålvakt avses en ägare till ett fordon som används av andra personer än ägaren. Målvakten underlåter att betala lagstadgade skatter och avgifter- trafikförsäkring, parkeringsböter skatt på trafikförsäkringspremier mm. Halmstads kommun välkomnar det ekonomiska stöd som förslaget kan innebära för kommunen och har inga invändningar mot sättet att administrera det, vilket redovisas i förslaget till stödförordning Företrädare för kommunens parkeringsverksamhet bedömer att bilmålvakter finns i Halmstad, men då sannolikt i ett begränsat antal. I en växande stad som Halmstad finns risk för att den kriminella verksamhet som bilmålvakterna utför kommer att öka. Ett avsevärt problem i nuläget är att myndigheterna behöver bättre verktyg för att stoppa den kriminella verksamhet som bilmålvakterna utför. För parkeringsverksamheten i Halmstad skulle sådana verktyg kunna utgöras av: Parkeringsvakternas tillgång till Transportstyrelsens vägtrafikregister som ger möjlighet att digitalt söka ett fordons ägare Möjlighet att ta bilar i beslag även på tomtmark- ej som nu enbart på allmän platsmark Möjlighet att medverka i den verksamhet med utvecklad teknik och förenklade processer som ska genomföras i Göteborgs stad FÖR TEKNIK- OCH FRITIDSNÄMNDEN Anders Thorén Förvaltningschef Halmstads kommun, Teknik- och fritidsförvaltningen, Box 246, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(1) 187

182 Anmälningsärende Teknik- och fritidsförvaltningen TFN 2018/00021 Ärende TFN 2018/00021 Beslutsinstans: Teknik- och fritidsnämnden(ex. nämnd/styrelse) Ärendets ursprung: Teknik- och fritidsförvaltningen(ex. nämnd/styrelse) Anmälningsärende 19 september 2018 Teknik- och fritidsförvaltningens förslag till beslut Teknik- och fritidsnämnden beslutar att lägga anmälningarna till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Följande anmäls till sammanträdet 19 september 2018: 1. Projektkatalogen juni Beslut i KS 47 daterat 19 juni Revidering av arvodesbestämmelser. Beslut i KF 47 daterat 22 maj Halmstads resecentrum förtydligande av ansvar samt tilläggsanslag för drift och underhåll Beslut i KF 55 daterat 12 juni Väntyta/hållplats på Stora torg Beslut i KF 56 daterat 22 juni Halmstads Hamn, färjeterminal Beslut i KF 58 daterat 12 juni Inkomna skrivelser Ang behov av handikapptoalett i anslutning till bassäng på Brottet Beslut i KHR 19 daterat 11 juni Halmstads kommun,teknik- och fritidsförvaltningen, Box 246, Halmstad Sida 1(1) direkt@halmstad.se 195

183 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum WO Halmstad Sida 30(42) KS 197 Dnr KS 2018/00323 Projektkatalogen juni 2018 Beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att fastställa projektkatalogen daterad , bilaga Kommunstyrelsen beslutar att kriterier för urval och prioritering av samhällsbyggnadsprojekt daterade , fastställda av kommunstyrelsen , bilaga 2, ska gälla även till nästa revideringsomgång av projektkatalogen. Ärendet Katalogen är en sammanställning över aktuella samhällsbyggnadsprojekt som uppdateras kontinuerligt. Den redovisas och beslutas årligen av kommunstyrelsen i juni respekdve december. Aktuella projekt och kommunlednings förvaltningens förslag till förändringar framgår av bifogad projektkatalog. Förslaget innebär, att några nya aktuella projekt lagts till, såväl som att några färdigställda eller inaktuella projekt avförs från listan. Ärendets beredning Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Förändringarna har diskuterats i samordningsgruppen respektive chefsgruppen för stadsbyggnadsfrågor där kommunlednings förvaltningen, fastighetskontoret, byggnadskontoret, teknik- och fritidsförvaltningen, räddningstjänsten, miljöförvaltningen samt näringslivsbolaget, HEM och LBVA är representerade. Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att fastställa projektkatalogen daterad , bilaga 1 2. Kommunstyrelsen beslutar att kriterier för urval och prioritering av samhällsbyggnadsprojekt daterade , fastställda av kommunstyrelsen , bilaga 2, ska gälla även till nästa revideringsomgång av projektkatalogen. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 196

184 Halmstads kommun Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen (42) Beslutsgång Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med samhällsbyggnadsutskottets förslag. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 197

185 PROJEKTKATALOG Inför KS Juni 2018 SBK Projektkatalogen uppdateras kontinuerligt. Den redovisas och beslutas av kommunstyrelsen i juni respektive december varje år. Av katalogen framgår i vilken fas samhällsbyggnadsprojektet befinner sig. Faserna är förstudiefas, startfas, planeringsfas, utbyggnadsfas och avslutningsfas. Under kolumnen tider anges beräknad sluttid för den fas projektet befinner sig i. Bedömningen görs att ärendena är möjliga att arbeta med resursmässigt under de närmaste två åren (En del omfattande uppdrag beräknas avslutas senare). Beräknad sluttid som ändrats sedan förra katalogen rödmarkeras. Kolumnen område markerar var i kommunen objektet är beläget: l - Norra kustzonen, 2 - Inlandet, 3 - Södra kustzonen, 4 - Västra stadsdelarna, 5 - Norra stadsdelarna, 6 - Östra stadsdelarna. 7 - Centrala staden. Ö - Kommunövergripande projekt. Namnförkortningar förklaras i slutet av katalogen. Projekt som avslutats sedan föregående katalog beslutades framgår också. P^ j it nu - t i nsskhhhhi -W*P = Stora projekt gfu. i" Ä-a Sjj Bild: Patrik Leonardsson. = Tillkommande projekt sedan förra katalogen NR PROJEKT/UPPDRAG ANSVFORV HANDL MEDV FÖRV ÖVERSIKTSPLANER A09 Aktualitetsöversyn OP SBK/MPF BK, TF m.fl. Planeringsf as SPECIALPLANER/PROGRAM/UTREDNINGAR B07 Översvämningsåtgärder, Getinge, etapp II TF/HL BK, TF m.fl. Utbyggnadsfas BlOa Huvudmannaskap etapp l, Söndrums SBK/FG KLM,TF, Planeringsfas centrala vänförening LBVA BlOb Huvudmannaskap etapp2, Söndrums SBK/FG KLM,TF, Planeringsfas centrala vägförening LBVA B35 Dagvattenplan LBVA/CH SBK, MF, Planeringsfas BK, RT B37 Lilla torg, detaljplan kvartersmark SBK/ BK, TF m fl Planeringsf as B42 Bastionen TF/PG BK, TF in fl Utbyggnadsfas B44 Utvecklingsplan för allmänna badstränder TF/AB SBK, BK m Planeringsfas fl B47 Översvämningsåtgärder, Nissans mynning SBK/KE LBVA, TF m Planeringsfas fl B48 Alets reservatsbildning SBK/AA TF m fl Planering B50 VA-plan SBK/EW LBVA, MF, BKmfl FAS sfas Planeringsfas INFRASTRUKTURPROJEKT COlc Resecentrum, delprojekt etapp II TF/HL SBK, BK mfl Utbyggnadsfas COld Resecentrum, delprojekt etapp III SBK/SA TF, BK, m fl Planeringsfas C03a Södra infarten, delprojekt etapp I detaljplan SBK/TR BK, TF m.fl. Planeringsfas TIDER mån-år MARK ÄGARE OMR jun-18-0 jun-18-2 jun-20-4 dec-20-4 dec-18-0 jun-19 Kommun 7 dec-18 Kommun 7 dec-18-0 jun-18-0 dec-19 Kommun 7 jun-20-0 aug-18 Kommun 7 feb-22 Kommun/ 7 Stat " Kommun 6 Sida 1 198

186 NR PROJEKT/UPPDRAG ANSVFORV MEDV FAS TIDER MARK OMR HANDL FÖRV mån-år ÄGARE C03b Södra infarten, delprojekt etapp I TF/PG BK, TF m.fl. Utbyggnadsfas dec-20 Kommun 6 C03c Södra infarten, delprojekt etapp II SBK/TR BK, TF m.fl. Planeringsfas dec-19 Kommun 6 C13 Ny vattentäkt LB VA/ML SBK, m.fl. Planeringsfas - Kommun 3 C26 Tullkammarkajen SBK/MPF BK, TF m.fl. Planeringsfas - Kommun 7 C27 Via Mickedalia SBK/KE TF Planeringsfas - Kommun 4 C28 Kaninen 11 SBK/FL TF, KLM Planeringsfas dec-18 Privat/Ko mmun 7 BOSTÄDER D165 Eskilstorp 2:4 m.fl. SBK/ TF, BK, MF m fl D166 Onsjö 13:1 SBK/ TF, BK, MF m fl INDUSTRI- OCH VERKSAMHETSPROJEKT E47 Karl XI no 7 SBK/SJ BK, TF, RT, MF m.fl. E63b Ändring av 1380-SÖN10 (Tyludden 1:7) SBK/SJ TF, BK, LBVA Startfas dec-22 Privat/ko 2 mmnu Startfas - Privat 4 Dl 15 Kv Bagaren, Söder SBK/KE TF,BK, MF Planeringsfas - Kommun 7 m.fl. D131 Valdemar Atterdag 13 o 17 SBK/JH TF,BK, MF Planeringsfas feb-19 Privat 7 m.fl. Dl 40 Fanborgen 1, 3, 4, Fanan 54, 55, 57, 30 SBK/JH TF, BK, MF Planeringsfas dec-19 Privat/ko 6 m.fl. fastigheter m fl mmun Dl 47 Termometern 1 SBK/CJE TF, BK, MF Startfas mar-19 Privat 4 m fl D149 Eldsberga 6:127 och del av 6:8 SBK/PÅL TF, BK, MF Planeringsfas apr-20 Kommun 3 m fl Dl 52 Eketånga 3:205 m fl, Söndrums centrum SBK/KE TF, BK, MF Planeringsfas apr-19 Privat/ko 4 m fl mmun D153 Kvibille 21:1, del av SBK/KE TF, BK, MF Planeringsfas feb-19 Kommun 2 m fl D154 Breared 2:15 m.fl., del av SBK/PÅL TF, BK, MF Planeringsf dec-19 Kommun 2 m fl as D156 Trönninge 12:4 SBK/PÅL TF, BK, MF Planeringsf dec-19 Privat 3 m fl as D157 Gullbrandstorp 1:548 SBK/JH TF, BK, MF Planeringsf sep-19 Privat 1 m fl as D158 Haverdal 22:1 SBK/JH TF, BK, MF Planeringsf - Privat 1 m fl as D159 Halmstad 3:20, del av SBK/CJE TF, BK, MF Startfas sep-20 Kommun 4 m fl Dl 60 Baronen 3 o 4 SBK/ TF, BK, MF Startfas dec-20 Privat 7 m fl D161 Haverdal 27:1 m fl SBK/JH TF, BK, MF Startfas - Privat 1 m fl Dl 62 Bögesgård 1:25, del av SBK/ TF, BK, MF Startfas sep-20 Privat 1 m fl Dl 63 Instruktören 27 SBK/ TF, BK, MF m fl Startfas dec-20 Privat 5 D164 Grev Kristoffer 9-13 SBK/ TF, KLM BK Startfas feb-19 Privat 7 Planeringsfas Planeringsfas sep-18 Kommun/ 7 Privat - Kommun 4 Sida 2 199

187 NR PROJEKT/UPPDRAG ANSV FORV HANDL MED V FÖRV FAS TIDER mån-år MARK ÄGARE SKOLOR OCH FÖRSKOLOR FRITIDSBEBYGGELSE, ANLÄGGNINGAR M.M. G19 Onsjö 32:121, ny stugby SBK/PÅL TF,BK, MF m.fl. G25 Gullbranna 2:4 och 6:1, del av SBK/CJE TF,BK, MF m.fl. OMR E64 Sankt Nikolaus 17 SBK/CJE TF, BK, Planeringsfas - Kyrkan 7 LBVA E68 Ekorren 4 SBK/PÅL TF, LBVA m Planeringsfas jun-20 RH/Kom 4 fl mun E69 Österskans 1 m fl SBK/KE BK, TF, MF Planeringsfas jan-21 Kommun 7 m.fl. E70 Vrangelsro 1:1 del av SBK/JH BK, TF, MF Planeringsfas - Privat 5 m.fl. E71 Norra Villmanstrand, del av Fyllinge SBK/JH BK, TF, MF Planeringsfas okt-19 Kommun 6 20:393 m.fl. E72 Södra delen Kistinge, del av Fyllinge SBK/JH BK, TF, MF Planeringsf nov-20 Privat/ko 6 20:393 m fl m.fl. as mmun E73 Kårarp 1:15 Ambulansstation SBK/KE BK, TF, MF m.fl. Planeringsf as jun-19 Kommun 5 E74 Släggan 1 SBK/JH BK, TF m.fl. Startfas - Kommun 6 F44 Holm 2:3, del av SBK/JH BK, TF, MF Planeringsfas sep-18 Kommun 2 m.fl. F46 Betyget 4 m fl, Kattegattområdet SBK/CJE BK, TF, MF m.fl. Startfas - Kommun 7 F47 Eketånga 3:230 m fl SBK/KE LBVA, TF m Planeringsfas feb-19 Kommun 4 fl F48 Val lås 1:1 m fl, del av SBK/KE TF, MK, BK Planeringsfas apr-19 Kommun 6 m fl F49 Halmstad 3:22 m fl, del av SBK/ TF, MK, BK m fl Planeringsf as apr-19 Kommun 4 F50 Folkparken SBK/SJ TF, MK, BK Planeringsfas dec-19 Privat/Ko 5 m fl mmun Planeringsfas - Privat 4 Start fas jun-20 Privat 3 UPPDRAG SOM AVSLUTATS (Sedan föregé lende beslut om katalogen) B49 Riktlinjer för uteserveringar BK/SH TF, RT, ST ni fl Planeringsfas E58 Biskopen 2 m fl Flygaregatan SBK/FG TF,BK, Planeringsfas RT,MF m fl E58a Ändring av stadsplan 436 SBK/FG KLM Planeringsfas B43 Riktlinjer för expl. inom vattenskyddsområden LBVA/JB MF, SBK, Planerings BK fas Dl 48 Skedala 4:1 SBK/JH TF, BK, MF Planeringsfas m fl D128 Ranagård, Trottaberg etapp II SBK/PÅL TF,BK, Planeringsfas RT,MF m n B24 Storgatan, genomförande TF/HL BK, SBK Utbyggnadsfas m.fl. B07 Översvämningsåtgärder, Getinge, TF/HL BK, TF m.fl. Utbyggnadsfas genomförande etapp I C21 Kattegattsleden TF/SS SBK, BK Utbyggnadsfas m.fl. UPPDRAG SOM AVBRUTITS (Sedan föregående beslut om katalogen) - 0 Privat 7 Privat 7 - Ö Privat 2 Kommun 4 Kommun Sida 3 200

188 NR PROJEKT/UPPDRAG ANSV FORV MED V HANDL FÖR V D155 Marbäcks fritidsby SBK/KE TF, BK, MF m fl E59 Fanborgen 1 - ingår numera i Dl40 SBK/KE TF,BK, RT,MF m fl FAS MARK OMR ÄGARE Privat 2 Privat 6 Planeringsf as Planeringsfas TIDER mån-år PROJEKTFASER Förstudiefas = Utredning innan politiskt uppdrag Startfas = Planering av projektets olika moment Planeringsfas = Innefattar översiktsplanering, detaljplanering, lantmäteriarbete, avtalsskrivning och förprojektering m.m. men ej utförande av projektet Utbyggnadsfas = Förfrågningsunderlag och utbyggnad Avslutningsfas = Avslutning av projektet, utvärdering och erfarenhetsåterföring OMRÅDEN Område 1 - Norra kustzonen - Avser Vilshärad, Gullbrandstorp, Haverdal, Särdal, Harplinge och Steninge. Område 2- Inlandet - Avser Holm, Getinge, Kvibille, Slättåkra, Oskarström, Åled, Sennan, Johansfors, Simlångsdalen och Tönnersjö Område 3-Södra kustzonen - Avser Trönninge, Påarp, Laxvik, Eldsberga och Gullbranna. Område 4- Västra stadsdelarna - Avser Lasarettsområdet, Mickedala, Rotorp, Karlsro, Alet, Olofsdal, Kristineberg, Eketånga, Söndrum, Påsbo, Bäckagård, Stenhuggeriet, Grötvik, Bergsgård, Trottaberg, Karlstorp, Sandhamn, Görvik, Tylösand, Frösakull, Ringenäs, Mjällby, Fammarp och Onsjö Område 5-Norra stadsdelarna - Avser Frennarp, Furet, Övraby, Sofieberg, Kärleken, Norra utmarken, Kårarp och Galgberget. Område 6-Östra stadsdelarna - Avser Sannarp, Östergård, Linehed, Gustavsfält, Andersberg, Larsfrid, Vilhelmsfält, Östra stranden, Vallås, Kristinehed, Skedalahed, Brogård, Lågagård, Snöstorp, Fyllinge, Villmanstrand och Kistinge Område 7-Centrala staden - Avser Centrum, Slottsjorden, Gamletull, Nyatorp och Nyhem Område Ö - Kommunövergripande projekt - Avser övergripande utredningar. Omfattar översiktsplaner, specialplaner, infrastruktur och större byggprojekt. FÖRKORTNINGAR Förvaltningar/bolag SBK = Samhällsbyggnadskontoret, BK = Byggnadskontoret, TF = Teknik- och fritidsförvaltningen, MF = Miljöförvaltningen, RT= Räddningstjänsten, SK=Stadskontoret, HFAB = Halmstads Fastighets AB, HEM = Halmstad Miljö och Energi AB, HHSAB = Halmstads Hamn och Stuveri AB, LBVA = Laholmsbuktens VA, KLM = Kommunala Lantmäterimyndigheten Handläggare SHBK: TR=Torsten Rosenqvist, MPF=Martina PihI-Fritsi, AZ=Alexandra Zoerner, AA=Ann-Charlotte Abrahamsson, SJ=Sara Jacobsson, PÅL=Per-Åke Larsson, JH=Jenny Hemborg, CLE=Carol Jarpa de Emilson, KE=Kristin Eklund Handläggare BK: SH=Sandra Haak Handläggare TF : HL=Henrik Larsson, SS=Sabina Söderberg, PG=Peter Gustafsson, LB=Louise Bårdén Handläggare LBVA: ML=Mattias Leijon, CH=Carina Henriksson, Sida 4 201

189 1(1) Kriterier för urval och prioritering av samhällsbyggnadsprojekt Samhällsbyggnadskontoret Beslutade KS 15 Genomförande av översiktsplanen och kommunala ambitioner Ligger i linje med markanvändning och planeringsinriktning i översiktsplanen Ligger i linje med handlingsprogram för bostadsförsörjning och lokalförsörjningsstrategi Ligger i linje med planeringsdirektiv och budget Lämplighetsbedömning enligt PBL och MB Lämplighet med hänsyn till allmänna och enskilda intressen PBL 2 kap (Människors hälsa och säkerhet, jord, berg- och vattenförhållandena, möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt, möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och risken för olyckor, översvämning och erosion. Natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden. Främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning, en från social synpunkt god livsmiljö, en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror etc.) Krav på reglering med detaljplan PBL 4 kap (För en ny sammanhållen bebyggelse, en bebyggelse som ska förändras eller bevaras, om regleringen behöver ske i ett sammanhang, ett nytt byggnadsverk som kräver bygglov och dess användning far betydande inverkan på omgivningen eller om det råder stor efterfrågan på området för bebyggande etc.) Hushållning med mark och vatten MB 3 och 4 kap (Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov, med företräde för sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Stora orörda eller ekologiskt känsliga områden, brukningsvärd jordbruksmark, fyndigheter av ämnen eller material och områden av betydelse för naturvård, kulturmiljövård eller friluftsliv skyddas liksom områden lämpliga för industriell produktion, energiproduktion, energidistribution, kommunikationer, vattenförsörjning eller avfallshantering och områden av betydelse för totalförsvaret. Områden som är av riksintresse skyddas särskilt.) Miljökvalitetsnormer och naturskydd MB 5, 7 och 8 kap (Miljökvalitetsnormer för luft, buller och vatten. Reservat, biotop-, strand-, miljö-, vattenskyddsområden etc.) Samhällsekonomisk hållbarhet och nytta Angeläget för att tillgodose behovet av bostäder eller arbetsplatser Angeläget för att tillgodose behovet av offentlig service eller infrastruktur Logiska beroenden i planering och exploatering (Avstämning mot pågående planer, projekt under genomförande, planberedskap) Exploatörens genomförandeförmåga Hänsyn till eventuellt tidigare ställningstaganden och nedlagt arbete 202

190 PROJEKTKATALOG beslutad KS Projektkatalogen uppdateras kontinuerligt. Den * redovisas och beslutas av kommunstyrelsen i juni respektive december varje år. Av katalogen framgår i vilken fas samhällsbyggnadsprojektet befinner sig. Faserna är förstudiefas, startfas, planeringsfas, utbyggnadsfas och avslutningsfas. Under kolumnen tider anges beräknad sluttid för den fas projektet befinner sig i. Bedömningen görs att ärendena är möjliga att arbeta med resursmässigt under de närmaste två åren (En del omfattande uppdrag beräknas avslutas senare). Beräknad sluttid som ändrats sedan förra katalogen rödmarkeras. Kolumnen område markerar var i kommunen objektet är beläget: l - Norra kustzonen, 2 - Inlandet, 3 - Södra kustzonen, 4 - Västra stadsdelarna, 5 - Norra stadsdelarna, 6 - Östra stadsdelarna, 7 - Centrala staden, Ö - Kommunövergripande projekt. Bild: Patrik Leonardsson. Namnförkortningar förklaras i slutet av katalogen. Projekt som avslutats sedan föregående katalog beslutades framgår också. = Stora projekt = Tillkommande projekt sedan förra katalogen NR PROJEKT/UPPDRAG ANSV FORV HANDL MEDV FÖRV FAS TIDER mån-år MARK ÄGARE ÖVERSIKTSPLANER A09 Aktualitetsöversyn OP SBK/MPF BK, TF m.fl. Startfas jun-18 - Ö SPECIALPLANER/PROGRAM/UTREDNINGAR B07 Översvämningsåtgärder, Getinge, genomförande etapp I TF/HL BK, TF m.fl. Utbyggnadsfas dec-17-2 BlOa Huvudmannaskap etapp l, Söndrums SBK/FG KLMJF, Planeringsfas jun-20-4 centrala väsförening LBVA BlOb Huvudmannaskap etapp2, Söndrums SBK/FG KLMJF, Planeringsfas dec-20-4 centrala vägförening LBVA B24 Storgatan, genomförande TF/HL BK, SBK Utbyggnadsfas dec-17 Kommun 7 m.fl. B35 Dagvattenplan LBVA/CH SBK, MF, Planeringsfas mar-18-0 BK, RT B37 Lilla torg, detaljplan kvartersmark SBK/ BK, TF m fl Planeringsf jun-19 Kommun 7 as B42 Bastionen TF/ BK, TF m fl Utbyggnadsfas dec-18 Kommun 7 B43 Riktlinjer för expl. inom vattenskyddsområden LBVA/JB MF, SBK, Planerings feb-18-0 BK fas B44 Utvecklingsplan för allmänna badstränder TF/LB SBK, BK m fl Planeringsfas dec-17-0 B47 Översvämningsåtgärder, Nissans mynning SBK/KE LBVA, TF ni Förstudiefas dec-17-0 fl B48 Alets reservatsbildning SBK/AA TF m fl Planeringsfas jun-19 Kommun 7 B49 Riktlinjer för uteserveringar BK/SH TF, RT, ST Planeringsfas dec-17-0 mfl B50 VA-plan SBK/EW LBVA, MF, BK mfl Startfas jun-20 Ö OMR Sida 1 203

191 NR PROJEKT/UPPDRAG ANS V FORV HANDL INFRASTRUKTURPROJEKT MEDV FÖR V FAS TIDER mån-år MARK ÄGARE C01 Resecentrum SBK/SA TF, BK Planeringsfas Kommun/ Stat 7 COlc Resecentrum, delprojekt etapp II TF/HL SBK, BK mfl Utbyggnadsfas dec-17 Kommun 7 COld Resecentrum, delprojekt etapp III SBK/HL TF, BK, m fl Planeringsfas jun-19 Kommun/ 7 Stat C03 Södra infarten SBK/TR BK, TF m.fl. Planeringsfas dec-20-6 C03a Södra infarten, delprojekt etapp I detaljplan SBK/TR BK, TF m.fl. Planeringsfas - Kommun 6 C03b Södra infarten, delprojekt etapp I TF/PG BK, TF m.fl. Utbyggnadsfas jun-19 Kommun 6 C03c Södra infarten, delprojekt etapp II SBK/TR BK, TF m.fl. Startfas dec-19 Kommun 6 C13 Ny vattentäkt LB VA/ML SBK, m.fl. Planeringsfas - Kommun 3 C21 Kattegattsleden TF/SS SBK, BK m.fl. Utbyggnadsfas apr-18-3 C26 Tullkammarkajen SBK/MPF BK, TF m.fl. Planeringsfas jun-19 Kommun 7 C27 Via Mickedalia SBK/HL TF Planeringsfas - Kommun 4 C28 Kaninen 11 SBK/ TF, KLM Startfas dec-18 Privat/Ko mmun 7 BOSTÄDER Dl 15 Kv Bagaren, Söder SBK/ TF,BK, MF Planeringsfas mar-18 Kommun 7 m.fl. D128 Ranagård, Trottaberg etapp II SBK/PÅL TF,BK, Planeringsfas dec-17 Kommun 4 RT,MF m fl D131 Valdemar Atterdag 13 o 17 SBK/HL TF,BK, MF Planeringsfas dec-18 Privat 7 m.fl. Dl 40 Fanborgen 3, 4, Fanan 54, 55, 57, 30 ni.fl. SBK/KE TF, BK, MF Planeringsfas feb-19 Privat/ko 6 fastigheter mfl mmun D147 Termometern 1 SBK/CJE TF, BK, MF Startfas mar-19 Privat 4 m fl D148 Skedala 4:1 SBK/JH TF, BK, MF Planeringsfas apr-18 Privat 2 m fl Dl 49 Eldsberga 6:127 och del av 6:8 SBK/PÅL TF, BK, MF Planeringsfas apr-20 Kommun 3 m fl D152 Eketånga 3:205 m fl, Söndrums centrum SBK/KE TF, BK, MF Planeringsfas apr-19 Privat/ko 4 m fl mmun D153 Kvibille 21:1, del av SBK/KE TF, BK, MF Planeringsfas feb-19 Kommun 2 mfl D154 Breared 2:15 m.fl., del av SBK/PÅL TF, BK, MF Startfas feb-19 Kommun 2 mfl D155 Marbäcks fritidsby SBK/KE TF, BK, MF Planeringsf maj-20 Privat 2 mfl as D156 Trönninge 12:4 SBK/PÅL TF, BK, MF Planeringsf maj-19 Privat 3 mfl as D157 Gullbrandstorp 1:548 SBK/ TF, BK, MF Planeringsf sep-19 Privat 1 m fl as D158 Haverdal 22:1 SBK/KE TF, BK, MF Planeringsf sep-19 Privat 1 m fl as D159 Halmstad 3:20, del av SBK/JH TF, BK, MF m fl Startfas sep-20 Kommun 4 $1pM OMR Sida 2 204

192 NR PROJEKT/UPPDRAG ANSV FORV MEDV HANDL FÖRV D160 Baronen 3 o 4 SBK/ TF, BK, MF m fl D161 Haverdal 27:1 m fl SBK/ TF, BK, MF m fl D162 Bögesgård 1:25, del av SBK/ TF, BK, MF m fl INDUSTRI- OCH VERKSAMHETSPROJEKT E47 Karl XI no 7 SBK/ BK, TF, RT, Startfas feb-20 Privat 1 Start fas sep-20 Privat 1 SKOLOR OCH FÖRSKOLOR FRITIDSBEBYGGELSE, ANLÄGGNINGAR M.M. G19 Onsjö 32:121, ny stugby SBK/PÅL TF,BK, MF m.fl. G25 Gullbranna 2:4 och 6:1, del av SBK/CJE TF,BK, MF m.fl. FAS TIDER MARK OMR mån-år ÄGARE Startfas dec-20 Privat 7 Planeringsfas apr-18 Kommun/ 7 MF m.fl. Privat E58 Biskopen 2 m fl Flygaregatan SBK/FG TF,BK, Planeringsfas dec-17 Privat 7 RT,MF m fl E59 Fanborgen 1 SBK/KE TF,BK, Planeringsfas feb-19 Privat 6 RT,MF m fl E63b Ändring av 1380-SÖN10 (Tyludden 1:7) SBK/SJ TF, BK, Planeringsfas feb-18 Kommun 4 LBVA E64 Sankt Nikolaus 17 SBK/CJE TF, BK, Planeringsfas nov-19 Kyrkan 7 LBVA E68 Ekorren 1 SBK/HL TF, LBVA ni Planeringsfas aug-18 RH/Kom 4 fl mun E69 Österskans 1 m fl SBK/HL BK, TF, MF Planeringsfas jun-19 Kommun 7 m.fl. E70 Vrangelsro 1:1 del av SBK/FG BK, TF, MF Planeringsfas - Privat 5 m.fl. E71 Norra Villmanstrand, del av Fyllinge SBK/FG BK, TF, MF Planeringsfas okt-19 Kommun 6 20:393 m.fl. E72 Södra delen Kistinge, del av Fyllinge SBK/FG BK, TF, MF Planeringsf jun-19 Privat/ko 6 20:393 m fl m.fl. as mmun E73 Kårarp 1:15 Ambulansstation SBK/HL BK, TF, MF m.fl. Planeringsf as jun-19 Kommun 5 E74 Släggan 1 SBK/FG BK, TF m.fl. Startfas - Kommun 6 F44 Flolm 2:3, del av SBK/JH BK, TF, MF Planeringsfas aug-18 Kommun 2 m.fl. F46 Betyget 4 m fl, Kattegattområdet SBK/HL BK, TF, MF m.fl. Start fas - Kommun 7 F47 Eketånga 3:230 m fl SBK/KE LBVA, TF m Planeringsfas feb-19 Kommun 4 fl F48 Vallås 1:1 m fl, del av SBK/KE TF, MK, BK Startfas apr-19 Kommun 6 m fl F49 Halmstad 3:22 m fl, del av SBK/ TF, MK, BK m fl Planeringsf as apr-19 Kommun 4 Planeringsfas - Privat 4 Startfas jan-19 Privat 3 UPPDRAG SOM AVSLUTATS (Sedan föregé tende beslut om katalogen) B46 Mickedala Fältridklubb SBK/AZ TF Förstudiefas Dl 43 Husaren 3 SBK/CJE TF, BK, MF Planeringsfas m fl 0125 Armadan 1 SBK/CJE TF,BK, Planeringsfas RT,MF ni fl Kommun 4 Privat 6 Kommun bolag 4 Sida 3 205

193 NR PROJEKT/UPPDRAG ANSV FORV HANDL MEDV FÖRV FAS Dl 04 ICv Kilot SBK/HL BK, TF, RT, Planeringsfas MF in.fl. E66 Eketånga 24: l och 27: l, del av SBK/PÅL BK, TF, MF Planeringsfas m. fl. B19 LBVA utanför vova / Föruts. för SBK/TR BK, TF m.fl. Planeringsfas förhandsb. för bygglov på landsbygd Dl 50 Drivbänken 24 m fl SBK/HL KLM Planeringsfas B23 Brogatan, etapp II, genomförande TF/HL SBK,TF Utbyggnadsfas TIDER mån-år UPPDRAG SOM AVBRUTITS (Sedan föregående beslut om katalogen) D146 Ekipaget 1 SBK/NL MF, TF, LBVA m.fl. E67 Tylösand SBK/KE BK, TF, MF m.fl. Planeringsfas Planeringsfas MARK OMR ÄGARE Privat 7 Kommun 4-0 Privat 4 Kommun 7 Kommun 4 Kommun 4 PROJEKTFASER Förstudiefas = Utredning innan politiskt uppdrag Startfas = Planering av projektets olika moment Planeringsfas = Innefattar översiktsplanering, detaljplanering, lantmäteriarbete, avtalsskrivning och förprojektering m.m. men ej utförande av projektet Utbyggnadsfas = Förfrågningsunderlag och utbyggnad Avslutningsfas = Avslutning av projektet, utvärdering och erfarenhetsåterföring OMRÅDEN Område 1 - Norra kustzonen - Avser Vilshärad, Gullbrandstorp, Haverdal, Särdal, Harplinge och Steninge. Område 2- Inlandet - Avser Holm, Getinge, Kvibille, Slättåkra, Oskarström, Åled, Sennan, Johansfors, Simlångsdalen och Tönnersjö Område 3- Södra kustzonen - Avser Trönninge, Påarp, Laxvik, Eldsberga och Gullbranna. Område 4- Västra stadsdelarna - Avser Lasarettsområdet, Mickedala, Rotorp, Karlsro, Alet, Olofsdal, Kristineberg, Eketånga, Söndrum, Påsbo, Bäckagård, Stenhuggeriet, Grötvik, Bergsgård, Trottaberg, Karlstorp, Sandhamn, Görvik, Tylösand, Frösakull, Ringenäs, Mjällby, Fammarp och Onsjö Område 5-Norra stadsdelarna - Avser Frennarp, Furet, Övraby, Sofieberg, Kärleken, Norra utmarken, Kårarp och Galgberget. Område 6-Östra stadsdelarna - Avser Sannarp, Östergård, Linehed, Gustavsfält, Andersberg, Larsfrid, Vilhelmsfält, Östra stranden, Vallås, Kristinehed, Skedalahed, Brogård, Lågagård, Snöstorp, Fyllinge, Villmanstrand och Kistinge Område 7-Centrala staden - Avser Centrum, Slottsjorden, Gamletull, Nyatorp och Nyhem Område Ö - Kommunövergripande projekt - Avser övergripande utredningar. Omfattar översiktsplaner, specialplaner, infrastruktur och större byggprojekt. FÖRKORTNINGAR Förvaltningar/bolag SBK = Samhällsbyggnadskontoret, BK = Byggnadskontoret, TF = Teknik- och fritidsförvaltningen, MF = Miljöförvaltningen, RT= Räddningstjänsten, SK=Stadskontoret, HFAB = Halmstads Fastighets AB, HEM = Halmstad Miljö och Energi AB, HHSAB = Halmstads Hamn och Stuveri AB, LBVA = Laholmsbuktens VA, KLM = Kommunala Lantmäterimyndigheten Handläggare SHBK: TR=Torsten Rosenqvist, MPF=Martina PihI-Fritsi, AZ=Alexandra Zoerner, AA=Ann-Charlotte Abrahamsson, KLE=Katarina Löfkvist Eriksson, SJ=Sara Jacobsson, PÅL=Per-Åke Larsson, FG=Frida Guntell, NL=Niklas Lidström, HL=Helena Lundberg, CLE=Carol Jarpa de Emilson, PB=Pemilla Berminge, KE=Kristin Eklund Handläggare BK: SH=Sandra Haak Handläggare TF : CJ= Christer Johansson, HL=Henrik Larsson, SS=Sabina Söderberg, PG=Peter Gustafsson, LB=Louise Bårdén Handläggare LBVA: ML=Mattias Leijon, CH=Carina Henriksson, JB=Jonas Bengtsson, Sida 4 206

194 ARVODESBESTÄMMELSER TILL HALMSTADS KOMMUNS FÖRTROENDEVALDA antaget av kommunfullmäktige den 15 december 1988, 313, med senaste ändring den 24 februari 2015, 11 Arvodesprinciper Det enskilda arvodesbeloppet fastställs med hänsyn till uppdragets omfattning och innehåll till viss procentandel av ett basarvode. Basarvodet fastställs enligt det belopp som utges till ledamöterna vid Sveriges Riksdag. Avstämning sker vid det tillfälle som Riksdagens arvodesnämnd fastställer detta arvode. Det då fastställda arvodet träder i kraft 1 januari året därpå. Årsarvodet för 2018 är kronor och månadsarvodet är kronor. Tillämpningsområde 1 Där inte annat sägs nedan gäller dessa bestämmelser för kommunens förtroendevalda, vilka innehar förtroendeuppdrag enligt följande: - Ledamot och ersättare i kommunfullmäktige. - Ledamot i kommunal nämnd. Kommunstyrelsen är en sådan nämnd. - Ledamot i kommunal bolagsstyrelse. - Ledamot i av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen tillsatt kommitté eller beredning. - Ledamot i kommunal nämnds utskott eller beredning i den mån detta organ uttryckligen inrättats genom beslut i kommunfullmäktige. - Ledamot i en av en nämnd utsedd tillfällig kommitté vald bland nämndens ledamöter och ersättare. Tillfällig kommitté med ledamöter och ersättare från flera nämnder utsedd av kommunstyrelsen. - Ledamot av delegation som utsetts att bevaka kommunens rätt i bolag och övriga företag där kommunen har intressen liksom partirepresentant som kommunen enligt bolagsordning, konsortialavtal eller annan överenskommelse utsett att närvara vid bolagsstämma. - Ledamot i kommungemensam nämnd. - Kommunens revisorer, lekmannarevisorer i bolag och dess ersättare. 207

195 - Ersättare, som ej tjänstgör i ledamots ställe, vid sammanträde med kommunal nämnd och kommunal bolagsstyrelse; dock icke ersättare för revisor i andra fall än då dennes närvaro är erforderlig på grund av gällande föreskrifter om närvaroskyldighet. Dessa bestämmelser gäller även - Representanter för organisationer/intressegrupper i organ som är obligatoriska för kommunen att inrätta. Ersättningsformer 2 Enligt dessa bestämmelser kan följande slag av ersättningar utgå: a) Arvode i form av årsarvode, grundarvode, sammanträdesarvode och förrättningsarvode. b) Kostnadsersättning i form av traktamente, reseersättning och övriga ersättningar enligt och 15 nedan. c) Ersättning för förlorad arbetsförtjänst. d) Ersättning för förlorad pensionsförmån. Årsarvode och grundarvode 3 Årsarvode utgår enligt kommunfullmäktiges särskilda beslut (Bilagor A och B). Grundarvode utgår till ledamöter och ersättare i fullmäktige, nämnd, bolagsstyrelse eller permanent kommitté enligt kommunfullmäktiges särskilda beslut (Bilaga C). Avgår förtroendevald, som har årsarvode och/eller grundarvode, under tjänstgöringsperioden, fördelas arvodet mellan denne och den som träder i dennes ställe, i förhållande till den tid, varunder var och en av dem innehaft uppdraget. Kommunråd/oppositionsråd 4 Kommunråd/oppositionsråd erhåller årsarvode enligt bilaga A, men ingen ersättning därutöver förutom tillägg som motsvarar semesterdagstillägg för arbetstagare anställda i kommunen. Detta tillägg utbetalas utan samband med uttagen ledighet vid kalenderårets slut. Skulle heltidsengagerat kommunråd/oppositionsråd inneha ordförandeuppdrag för vilket särskilt arvode enligt bilaga B är fastställt, ska detta arvode ej utgå. 208

196 Kommunråd/oppositionsråd med deltidsuppdrag äger ej rätt till grundarvode, ersättning för deltagande i sammanträde eller förrättning berörande kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige. För sidouppdrag utöver ovan nämnda utgår ersättning enligt arvodesbestämmelserna. För kommunråd/oppositionsråd med deltidsuppdrag som även har ordförandeuppdrag med årsarvode ska ersättningen sammantaget inte överstiga ersättningen för heltidsengagerat kommunråd. För heltids- och deltidsengagerade kommunråd/oppositionsråd gäller att de är berättigade till ledighet som motsvarar semester för arbetstagare anställda i kommunen med motsvarande ålder. Heltids och deltidsengagerade kommunråd/oppositionsråd är vidare tillförsäkrad ett socialt försäkringsskydd jämte grupplivförmåner som motsvarar det som gäller för arbetstagare anställda i kommunen. Kommunen har antagit särskilda pensionsbestämmelser för förtroendevalda. För förtroendevald med årsarvode enligt Bilaga A ska, vid bortovaro över 14 kalenderdagar, frågan om reducering av arvodet prövas av kommunstyrelsen Ordförande/vice ordförande 5 Årsarvode utgår till ordförande och vice ordförande enligt Bilaga B. Förtroendevald ordförande och vice ordförande har ej rätt till grundarvode, annat arvode, arvode för sammanträde (varken inom eller utom kommunen) eller arvode för förrättning inom kommunen, som berör samma nämnd eller kommitté som årsarvodet avser. Tillkommer extraordinära uppgifter, tillfälliga beredningar el dyl för ordförande eller vice ordförande som inte kunnat förutsägas ingå i årsarvodet kan förrättningsarvode och ersättning för förlorad arbetsförtjänst utges, efter prövning av kommunstyrelsens personalutskott förhandlingsdelegation. Vid deltagande i utbildning (med utbildning avses exempelvis kommunens ledardag, jämställdhetsdag, omvärldsbevakningsdag) utgår alltid förrättningsarvode och ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Vid deltagande i utbildningar/kurser såväl inom som utom kommunen som berör nämndens verksamhetsområde erhålles förrättningsarvode och ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Även vid deltagande i kommungemensamma utbildningar t ex kommunens ledardag erhålles förrättningsarvode och ersättning för förlorad 209

197 arbetsförtjänst. Vid förrättning som sker utom kommunen får ordförande och vice ordförande förrättningsarvode och ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Vid deltagande i ordförande- respektive vice ordförande- konferenser som genomförs med högst 10 halvdagar per år utgår ersättning med sammanträdesarvode och ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Då kommunstyrelsens ledamöter och ersättare deltager i ordförande- respektive vice ordförande- konferenser utgår ersättning med sammanträdesarvode och förlorad arbetsförtjänst. För förtroendevald med årsarvode enligt Bilaga B ska, vid bortovaro mer än tre månader, frågan om reducering av arvodet prövas av personalutskottet förhandlingsdelegationen efter vederbörande nämnds hörande. Ledamot i kommunstyrelse som utses att vara utskottsordförande får arvode enligt Bilaga A. Ordförande (ej kommunråd/oppositionsråd) i något av kommunstyrelsens utskott har vid sammanträde med kommunstyrelsen rätt till sammanträdesarvode, grundarvode och ersättning för förlorad arbetsförtjänst. För ordförande som också är utskottsordförande i samma nämnd är båda uppdragen inkluderade i arvodet som ordförande. För ledamot som är utskottsordförande i samma nämnd fastställer personalutskottet förhandlingsdelegationen arvodets storlek. Årsarvode till ordförande/vice ordförande inkluderar ersättning för ansvaret att verksamheten i respektive kommunala organ bedrives på ur allmän synpunkt tillfredsställande sätt. Till kategorin ordförandeuppgifter hör regelbundna besök på respektive förvaltningskontor, samråd och kontinuerliga överläggningar med tjänstemän, förberedelser till sammanträden, protokollsjustering, verksamhetsberedningar eller förlängda beredningar med kommunstyrelsen, sammanträffande med företrädare för myndigheter, andra kommunala nämnder samt med revisionen. Ledamot och ersättare 6 Grundarvode utgår till ledamöter och ersättare i fullmäktige, nämnd, bolagsstyrelse eller permanent kommitté enligt Bilaga C. Grundarvode är avsett att utgöra ersättning för gruppsammanträde, inläsning av sammanträdeshandlingar och förberedelser inför sammanträdet. 210

198 Förtroendevald som uppbär grundarvode får dessutom såväl sammanträdes- som förrättningsarvode. Gruppledararvode 7 Till utsedda gruppledare för respektive parti, som är företrädda i kommunfullmäktige, utgår gruppledararvode. Gruppledararvode utges enligt följande procentsats av basarvodet per år 1 10 mandat 10 % 11 eller fler mandat 15 % Utöver detta arvode utgår ingen annan ersättning (till gruppledare) för uppdraget som gruppledare Varje parti, enligt ovan, anmäler till kommunfullmäktige namn på en eller två personer som gruppledare. Det utgår endast ett gruppledararvode per parti. Sammanträdesarvode 8 För varje påbörjat sammanträde inom kommunen utgår ersättning med ett fast belopp uppgående till 1,2 % av basarvodets månadsbelopp, detta oavsett hur långt sammanträdet är eller om det går över dygnsbryt, vilket motsvarar 785 kronor i 2018 års nivå. För kommunfullmäktiges budgetsammanträde som pågår mer än 7 timmar utgår dubbelt arvode. För ledamot i valnämnd utgår dubbelt sammanträdesarvode på valdagen. Vid deltagande i flera sammanträden som påbörjats under ett och samma dygn är ersättningen maximerad till två sammanträdesarvoden. Sammanträdesarvode utgår inte vid protokollsjustering. Sammanträdesarvode utgår inte vid sammanträde med valberedning i omedelbar anslutning till kommunfullmäktiges sammanträde. Sammanträdesarvode utgår inte heller vid sammanträde med arbetsutskott, beredning och dylikt i omedelbar anslutning till respektive nämnds sammanträde. 211

199 Förrättningsarvode 9 Vid deltagande i förrättning utgår förrättningsarvode 1,2 % av basarvodets månadsbelopp, oavsett förrättningens längd och antal förrättningar per dygn. Med dygn avses härvidlag klockan Den som erhåller årsarvode har samma rätt till förrättningsarvode för förrättning utom kommunen som övriga förtroendevalda. Heltidsengagerad förtroendevald erhåller dock inte sådant förrättningsarvode. Vid både sammanträde och förrättning under ett och samma dygn för samma organ utgår endast ett arvode på 1,2 % av basarvodets månadsbelopp vilket motsvarar 785 kronor i 2018 års nivå. Den sammanlagda förrättnings- och sammanträdesersättningen under ett och samma dygn kan högst uppgå till två arvoden. (Avser deltagande i sammanträde eller förrättning för olika organ). Förrättningsarvode utges även för resdag. Med förrättning menas utbildning, planeringsdagar och dylikt. Kontaktdagar 10 Respektive nämnd och styrelse ska ge ledamöter och ersättare rätt till, att efter egen bedömning, utföra förrättningar i form av kontaktverksamhet, studier av verksamhet och dylikt. Antalet förrättningar med ersättning får inte överskrida 6 heldagar alternativt 12 halvdagar per kalenderår och förtroendevald. Respektive nämnd och styrelse ska närmare utforma regler för denna verksamhet. Verksamheten ska rymmas inom respektive nämnds/styrelses budget. Kontaktdagar omfattar samtliga förtroendevalda oavsett om man har uppdrag i nämnd, styrelse eller kommunfullmäktige. Kontaktdagar tillämpas även för ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige, som inte har uppdrag i nämnd eller styrelse. Antalet förrättningar för dessa får inte överskrida 3 heldagar alternativt 6 halvdagar. Kommunfullmäktiges presidium ska närmare utforma regler för denna verksamhet. Verksamheten ska rymmas inom kommunfullmäktiges budget. 212

200 Vid deltagande i förrättning enligt ovan utgår förrättningsarvode och ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Vid deltagande i förrättning enligt ovan utgår ett halvt förrättningsarvode för halvdagar dvs 0,6 % av basarvodets månadsbelopp vilket motsvarar 393 kronor i 2018 års nivå och ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Traktamente 11 Traktamente vid förrättning utom kommunen ska utgå enligt de grunder som fastställts i för kommunens arbetstagare gällande Traktamentsavtal. Reseersättning 12 Ersättning för resa och parkeringsavgift utgår i samband med sammanträde inom kommunen. Endast en reseersättning utgår vid två eller flera omedelbart på varandra följande sammanträden eller förrättningar. Ersättning för resa utgår även vid protokollsjustering. För resa i samband med sammanträde eller förrättning utgår reseersättning enligt det för kommunens arbetstagare gällande kommunala reseavtalet. Kommunråd/oppositionsråd äger rätt till ersättning för resor enligt samma regler som gäller för kommunens arbetstagare. Rådhuset betraktas som fast arbetsplats. I övrigt hänvisas till av kommunfullmäktige antagna reseriktlinjer. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst 13 Vid sammanträde inom kommunen eller förrättning utgår ersättning för förlorad arbetsförtjänst. För egen företagare ska årsinkomsten utgöra underlag för beräkning av förlorad arbetsförtjänst. I den mån årsinkomst (lön) ej kan fastställas ska förlorad arbetsförtjänst fastställas genom jämförelse med normallöner i respektive bransch. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst ska, på begäran, kunna styrkas genom intyg från arbetsgivare eller motsvarande. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst utgår till ledamot även vid justering av kommunfullmäktiges och samtliga nämnders protokoll. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst är maximerad till 10 timmar/dygn med högst 0,6 % av basarvodets månadsbelopp/timme vilket motsvarar 393 kronor i 2018 års nivå. 213

201 Ersättning för förlorad arbetsförtjänst utgår ej till kommunråd/oppositionsråd. Ej heller till kommunråd/oppositionsråd med deltidsuppdrag för uppdrag inom kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst utgår ej heller till förtroendevald som åtnjuter årsarvode enligt bilaga B för sammanträde eller förrättning inom kommunen som berör samma nämnd eller kommitté som årsarvodet avser. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst utgår ej heller till gruppledare. Vid deltagande i utbildning utgår alltid ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Ersättning för förlorad tjänstepensionsförmån 14 Förtroendevald ledamot/ersättare äger rätt till ersättning för förlorad tjänstepensionsförmån. Ersättning för förlorad tjänstepensionsförmån utgår schabloniserat på så sätt att kommunen tillhandahåller en traditionell pensionsförsäkring för den förtroendevalde. Avgiften uppgår till den procentsats (för närvarande 4,5 %) som gäller som avgift i överenskommelse om kollektivavtalad pension till kommunens arbetstagare (KAP-KL). Avsättning till pensionsförsäkring beräknas på erhållen ersättning för förlorad pensionsförmån. Förtroendevald ordförande och vice ordförande äger rätt till ersättning för förlorad tjänstepensionsförmån. Ersättning för förlorad tjänstepensionsförmån utgår schabloniserat på så sätt att kommunen tillhandahåller en traditionell pensionsförsäkring för den förtroendevalde. Avgiften uppgår till den procentsats (för närvarande 4,5 %) som gäller som avgift i överenskommelsen om kollektivavtalad pension till kommunens arbetstagare (KAP- KL). Avsättning till pensionsförsäkring beräknas schablonmässigt på 35 procent av gällande årsarvode enligt Bilaga B. Blankett för begäran om förlorad tjänstepensionsförmån utdelas en gång per år och ska inlämnas i den mån förtroendevald önskar ersättning. 214

202 De ordförande och vice ordförande vars förlorade tjänstepension ej täcks av den schablonmässiga ersättningen, kan inkomma med styrkt anspråk på ytterligare kompensation för förlorad tjänstepension. Arvode till överförmyndare 15 Till av kommunfullmäktige utsedd överförmyndare utges arvode med 7 % av basarvodet och till av kommunfullmäktige utsedd ersättare för överförmyndare utges arvode med 55 % av överförmyndarens arvode. Arvode till begravningsofficiant 16 Till av kommunen utsedda begravningsofficianter utges ersättning med 1,2 % av basarvodets månadsbelopp per begravning. Arvode till vigselförrättare 17 Till av länsstyrelsen förordnade vigselförrättare utges ersättning med 0,6 % av basarvodet för första vigseln och 0,3 % till därpå följande vigslar, dock kan högst 1,2 % av basarvodet per dag. Arvode utges till samtliga förordnade vigselförrättare. Arvode till kommunråd och tjänstemän som är vigselförrättare utges enbart vid vigslar på icke kontorstid. Arvode till Handikapprådet och Pensionärsrådet 18 Handikapprådet Till ledamöter i Handikapprådet som utsetts av kommunfullmäktige utges ersättning enligt Bilaga C, sammanträdesarvode och ersättning för förlorad arbetsförtjänst vid deltagande i sammanträde. Till representanter för Handikapporganisationerna utges sammanträdesarvode och ersättning för förlorad arbetsförtjänst vid deltagande i sammanträde med Handikapprådet, deltagande i arbetsutskott samt deltagande i möte med tillgänglighetsgrupp 215

203 Då representanter för Handikapporganisationer, inför sammanträde i Handikapprådet eller på grund av särskild kallelse från kommunen, deltager i referensgrupp utges ersättning med 0,2 procent av basarvodets månadsbelopp per tillfälle. Pensionärsrådet Till ledamöter i Pensionärsrådet som utsetts av kommunfullmäktige utges ersättning enligt Bilaga C, sammanträdesarvode och ersättning för förlorad arbetsförtjänst vid deltagande i sammanträde. Till representanter för Pensionärsorganisationerna utges sammanträdesarvode och ersättning för förlorad arbetsförtjänst vid deltagande i sammanträde med Pensionärsrådet. Då representanter för Pensionärsorganisationer, på grund av särskild kallelse från kommunen, deltager i informations- och samrådsutskott utges ersättning med 0,2 procent av basarvodets månadsbelopp per tillfälle. Övriga ersättningar 19 Barntillsynskostnader Ersättning utgår för styrkta kostnader som föranletts av uppdraget. Vid vård och tillsyn av barn som vårdas i den förtroendevaldes familj utgår ersättning till och med den månad barnet fyller 12 år. Ersättning utgår inte för tillsyn, som utförs av egen familjemedlem, mor- eller farföräldrar eller av sammanboende och inte heller för tid, då barnet vistas i kommunal eller annan alternativ barnomsorg. Förtroendevald som önskar ersättning för barntillsyn meddelar stadskontoret vem man anlitat för barntillsyn. Den personen ersätts av kommunen för uppdraget med ett arvode per timme samt i förekommande fall ersättning för obekväm tid. Vård av funktionshindrad Ersättning utgår för särskilda kostnader som föranletts av uppdraget vis vård och tillsyn av funktionshindrad person, som vistas i den förtroendevaldes bostad. Ersättning utgår inte för tillsyn, som utföres av egen familjemedlem eller av sammanboende. 216

204 Funktionshindrad förtroendevald Ersättning utgår till handikappad förtroendevald för de särskilda kostnader som föranletts av uppdraget. Häri ingår kostnader för resor, ledsagare, tolk, hjälp med inläsning av handlingar och liknande. Ersättning ska för att utgå anses skälig med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. För att kunna få ersättning enligt 19 ska den förtroendevalde vid varje tillfälle då ersättning begärs, anmäla detta till sekreteraren i vederbörande kommunala organ. Tolkning av arvodesbestämmelserna 20 Kommunstyrelsens personalutskott förhandlingsdelegation beslutar om tolkningen och tillämpningen av dessa bestämmelser samt utfärdar i förekommande fall tillämpningsanvisningar. Frågor om tillämpning av dessa bestämmelser handläggs av kommunledningsförvaltningens HR- avdelning. Översyn av arvodesbestämmelserna 21 Dessa bestämmelser ska, inför varje ny mandatperiod, bli föremål för översyn. 217

205 Bilaga A (från och med ) Förteckning över årsarvoden till heltids- och deltidsengagerade förtroendevalda samt utskottsordförande i kommunstyrelsen. För kommunråd utgår utöver arvoden semesterdagsstillägg utan samband med uttagen ledighet. % av basarvode Arvode/månad Motsvarar årsarvode i 2018 års nivå Kommunråd som tillika är kommunstyrelsens ordförande Övriga kommunråd/oppositionsråd (kommunråd/oppositionsråd med deltidsuppdrag enligt tjänstgöringsgrad) kr/mån kr kr/mån kr Kommunråd som tillika är ordförande i personal- och ledningsutskottet inklusive förhandlingsdelegationen, tillägg med kr/mån kr Ledamot i kommunstyrelsen som kr/mån kr är 1:e vice ordförande i personal- och ledningsutskott inklusive förhandlingsdelegationen, tillägg med Oppositionsråd som tillika är 2.e vice ordförande i personaloch ledningsutskottet inklusive förhandlingsdelegationen, tillägg med Kommunråd som är ordförande i samhällsbyggnadsutskottet, tillägg med kr/mån kr kr/mån kr 218

206 Ledamot i kommunstyrelsen som kr/mån kr är 1:e vice ordförande i samhällsbyggnadsutskottet, tillägg med Oppositionsråd som tillika är 2.e vice ordförande i samhällsbyggnadsutskottet, tillägg med kr/mån kr Kommunråd som tillika är ordförande i utskottet för tillväxt och hållbar utveckling, tillägg med kr/mån kr Ledamot i kommunstyrelsen som kr/mån kr är 1:e vice ordförande i utskottet för tillväxt och hållbar utveckling, tillägg med Oppositionsråd som tillika är kr/mån kr 2.e vice ordförande i utskottet för tillväxt och hållbar utveckling, tillägg med Den maximala ersättningen till kommunstyrelsens ordförande är 110 % av basarvodet. Den maximala ersättningen till övriga kommunråd är 100 % av basarvodet. 219

207 Bilaga B (från och med ) Förtroendevald ordförande med årsarvode Årsarvode utgår med nedanstående procentsats beräknat på basarvodets årsbelopp Motsvarar årsarvode i 2018 års nivå Vice ordförande 55 % av ordförandes årsarvode i 2018 års nivå Kommunfullmäktiges ordförande 20 % :e vice ordförande 40 % av KF ordförandens arvode 2:e vice ordförande 40 % av KFordförandens arvode Socialnämnd inkl individutskott 40 % Barn- och ungdomsnämnd 40 % Hemvårdsnämnd 40 % Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd inkl individutskott 40 % Teknik- och fritidsnämnd 25 % Byggnadsnämnd 25 % Fastighetsnämnd 25 % Kulturnämnd 25 % Miljönämnden 25 % Revisionsgrupp 20 % Servicenämnd 20 % Räddningsnämnd 15 % Laholmsbuktens VA-nämnd 20 % LBVA:s 1:e vice ordförande LBVA:s 2:e vice ordförande Valnämnd, valår/folkomröstning 10 % Valnämnd, ej valår 5 % Valnämnd, två val samma år 15 % Nämnden för överförmyndare i samverkan Halmstad, Hylte och 15 % Laholm Handikapprådet 2 % Pensionärsrådet 2 % Halmstads Energi och Miljö AB 25 % 20 % Halmstads Fastighets AB 25 % Hallands Hamnar AB * 1:e och 2:e vice ordförande 20 % Hallands Hamnar Halmstad AB * 15 % 10% Destination Halmstad AB 15 % Halmstads Energi och Miljö Nät AB 10 % ** 220

208 Halmstads Stadsnät AB 15 % Halmstads Näringslivs AB 15 % Halmstad Flygplats AB 15 % Industristaden AB 10 % Halmstad Rådhus AB 15 % Halmstad Business Incubator AB 10 % * Då personkretsen är densamma i Hallands Hamnar AB och Hallands Hamnar Halmstad AB halveras ersättningarna till 1:e respektive 2:e vice ordförande i Hallands Hamnar AB. ** Då personkretsen är densamma ordförande respektive vice ordförande i Halmstad Energi och Miljö AB respektive Halmstad Energi och Miljö Nät AB ska ersättningarna halveras. 221

209 Bilaga C (från och med ) Förteckning över grundarvoden till av kommunen utsedda ledamöter och suppleanter i fullmäktige, kommunstyrelse, nämnder, utskott, kommittéer och bolagsstyrelse Årsarvode utgår med nedanstående procentsats beräknat på basarvodets årsbelopp Kommunfullmäktige 2 % Kommunstyrelse 1,5 % Samhällsbyggnadsutskott 1,5 % Personal - och ledningsutskott 1,5 % Förhandlingsdelegation 1,5 % Utskottet för tillväxt och hållbar utveckling 1,5 % Socialnämnd 1,5% Socialnämndens individutskott 1 % Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd 1,5 % Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd individutskott 1 % Barn- och ungdomsnämnd 1,5 % Byggnadsnämnd 1,5 % Fastighetsnämnd 1,5 % Handikapprådet* 1 % Pensionärsrådet* 1 % Hemvårdsnämnd 1,5 % Kulturnämnd 1,5 % Miljö- och hälsoskyddsnämnd 1,5 % Revisorer 1,5 % Teknik- och fritidsnämnd 1,5 % Räddningsnämnd 1,5 % Servicenämnd 1,5 % Valnämnd, valår 1,5 % Valnämnd, ej valår 1 % Aktiebolag 1,5 % Lekmannarevisor i bolag 1,5 % Kommungemensam nämnd 1,5 % Ledamöter och ersättare *Arvode enligt bilaga C utgår endast till de av kommunfullmäktige utsedda ledamöterna i handikapp- respektive pensionärsrådet 222

210 Tidigare gjorda ändringar i reglementet Den 21 oktober 1992, 168, den 21 december 1989, 281, den 24 oktober 1991, 202, den 25 mars 1993, 39, den 23 juni 1993, 101, den 16 december 1993, 179, den 25 augusti 1994, 115, den 8 december 1994, 185, den 23 maj 1996, 68, den 19 december 1996, , den 24 september 1998, , den 27 maj 1999, 86, den 27 april , den 29 september 2000, 141, den 22 mars 2001, 22-25, den 29 november 2001, , den 20 december 2001, 146, den 24 januari 2002, 11, den 30 januari 2003, 13, den 27 mars 2003, 23-24, den 18 juni 2003, 79, den 27 november 2003, den 25 november 2004, 126, den 16 juni 2005, 91, den 21 december 2005, 179, den 26 januari 2006, 9, den 27 april 2006, 46, den 27 september 2007, , den 19 december 2007, 189, den 28 oktober 2010, 110, den 22 mars 2011, 21, den 27 mars 2012, 31-32, den 18 juni 2013, 75, den 18 mars 2014, 25 och den 17 juni 2014,