Renhållningsordning för Halmstads kommun Del 1 Avfallsplan - bilagor

Transkript

1 Renhållningsordning för Halmstads kommun 2019 Del 1 Avfallsplan - bilagor 1. Miljöbedömning 2. Uppföljning av mål och åtgärder i avfallsplan Behandlingsanläggningar 4. Nedlagda deponier lista från MIFO-inventering 5. Avfallsmängder Beslutad av Kommunfullmäktige KF 216

2 AVFALLSPLAN BILAGA 1 1. Miljo bedo mning Innehåll Sammanfattning... 1 Bakgrund och syfte... 2 Bedömningsgrunder för miljöpåverkan... 7 Avfallsplanens miljöpåverkan Förebygga uppkomsten av avfall Öka utsorteringsgraden av avfallet Minska inslaget av farligt avfall i kretsloppet Öka återföring av näringsämnen från organiskt avfall Förbättra förutsättningarna för en resurseffektiv avfallshantering med hänsyn till säkerhet, miljö och arbetsmiljö Minska nedskräpning i samhället Minska risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda avfalls-deponier Underlag Sammanfattning Sammantaget bedöms avfallsplanens genomförande inte medföra betydande miljöpåverkan. Varken naturområden eller andra områden riskerar att påverkas så negativa miljöeffekter kan uppstå till en följd av avfallsplanens genomförande. Istället bidrar ett genomförande av mål och åtgärder till att avhjälpa miljöproblem. En genomlysning av miljökonsekvenser för avfallsplanens genomförande kopplat till de nationella miljökvalitetsmålen, etappmålen och avfallshierarkin har gjorts och planens mål och åtgärder bidrar positivt till dessa. Det finns därför inte några formella krav på omfattningen av miljökonsekvensbeskrivningen. När tidigare avfallsplan i Renhållningsordning för Halmstads kommun 2013 togs fram bedömdes den kunna leda till betydande miljöpåverkan och innehåller därför en mer formell miljökonsekvensbeskrivning. Ställningstagandet grundades i att den innehöll mål som påverkade utvecklingen av tillståndspliktiga verksamheter, vilka i sig utgör betydande miljöpåverkan. 1

3 AVFALLSPLAN BILAGA 1 Bakgrund och syfte Den gamla avfallsplanen Renhållningsordning för Halmstads kommun Avfallsplan, bedömdes vid framtagande ha betydande miljöpåverkan, vilket främst kan kopplas till att den innehöll mål som påverkade utvecklingen av tillståndspliktiga verksamheter, vilka i sig utgör betydande miljöpåverkan. För Avfallsplan 2013 togs därför en miljökonsekvensbeskrivning fram. En bedömning har gjorts, se nedan, att den nya planen inte medför betydande miljöpåverkan, varför det inte finns formella krav på omfattningen av miljökonsekvensbeskrivningen. Ambitionen är dock att även i denna plan beskriva miljökonsekvenser samt på vilket sätt planen bidrar till uppfyllelsen av de nationella miljökvalitetsmålen och etappmålen samt medför att avfallet hanteras enligt avfallshierarkin, vilket är de grundläggande mål och strategier som en avfallsplanen ska utgå från. Bedömning av betydande miljöpåverkan En ny miljöbedömningsförordning, med regler för hur miljöbedömning av bland annat planer och program ska gå till, trädde i kraft vid årsskiftet 2017/2018. Efter samråd med länsstyrelsen, som hölls den 20 december 2017, har konstaterats att den gamla lagstiftningen ska gälla för avfallsplanen, då handläggningen av denna påbörjades före årsskiftet. Skillnaderna mellan den gamla och den nya lagsstiftningen bedöms inte vara så stora att de har betydelse för resultatet av bedömningen av betydande miljöpåverkan. Referenser i detta samrådsunderlag görs till både den gamla lagstiftningen (Miljöbalken kap 6 samt Förordningen om MKB (SFS1998:905), samt till den nya i kursiv stil (SFS 2017:955, SFS2 017:966). Vid ändringar eller upprättande av planer och program som kan anses medföra betydande miljöpåverkan ska en miljöbedömning genomföras, MB 6:11 (MB 6:3 ). Kommunen som upprättar planen ska i ärendet redovisa sin bedömning av om planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan (Förordning om MKB 6 ). Enligt den nya versionen av kap 6 i MB ska kommunen i ett särskilt beslut avgöra om genomförandet av planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan (MB 6 kap. 5-7 ). I förordningen om MKB finns kriterier som med automatik medför att planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Dessa rör påverkan på vissa tillståndspliktiga verksamheter samt på vissa skyddade naturområden (Förordning om MKB 4 ). (Motsvaras av Miljöbedömningsförordning 2. 5 i nya miljöbedömningsförordningen utgör en ytterligare utveckling av vad som ska beaktas och den har även legat till grund för nedanstående slutsatser). Vid framtagningen av avfallsplanen från 2013 fanns bland annat mål om utsortering av matavfall som krävde en ny anläggning som i sig kräver en miljöprövning, samt utveckling av Kistingeområdet för bland annat deponering som krävde en ny detaljplan. Merparten av avfallsplanens nya mål utgör en fortsättning på den riktning som stakats ut i nu gällande avfallsplan och innebär att utsorteringsgraden ska öka, mer avfall ska behandlas med biogasproduktion med mera, men innebär inte att nya förutsättningar anges för de verksamheter som ska hantera avfallen. Planen har genomgående positiva miljöeffekter genom minskningen av mängden avfall, ökad resurshushållning genom materialåtervinning, minskad nedskräpning etcetera. Den främjar en hållbar utveckling och ökar möjligheterna att följa lagstiftningen, då det är krav på resurshushållning och att följa avfallshierarkin i MB och avfallsförordningen, som ligger till grund för mål och åtgärder i planen. Planen medför inte i sig miljöproblem, men kan bidra till att avhjälpa miljöproblem, som till exempel nedskräpning och spridning av giftiga ämnen. Områden kommer inte att påverkas på ett sådant sätt att negativa miljöeffekter uppstår. Planen medför inte i sig miljöeffekter som behöver avhjälpas. Planen påverkar ej naturområden negativt. Åtgärden för minskad nedskräpning kan ha en positiv effekt generellt på naturområden och stränder. Planen i sig kan inte ses medföra några miljöproblem utan 2

4 AVFALLSPLAN BILAGA 1 istället avser den att ge positiva miljöeffekter. När planens åtgärder omsätts i praktiska handlingar ska dock alltid en bedömning göras, så att det sätt som väljs för genomförandet inte har negativa miljöeffekter som inte tidigare förutsetts. Sammantaget bedöms den nya avfallsplanens genomförande inte medföra betydande miljöpåverkan. Muntligt samråd kring omfattning och innehåll av miljöbedömningen av avfallsplanen genomfördes med Länsstyrelsen i Hallands län den 20 december Vid detta framkom att länsstyrelsen delar kommunens uppfattning att avfallsplanen inte ska anses medföra betydande miljöpåverkan. Avfallsplanens koppling till nationella målsättningar De nationella miljömålen, etappmål med mera beskrivs närmare i avsnitt 4.2 i avfallsplanen. Här ges en kort beskrivning som underlag för redovisnings av planens koppling till målen. Av Sveriges 16 miljökvalitetsmål är det några som i högre utsträckning berör hanteringen av avfall. Avfall är en del av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Åtgärder inom avfallsområdet påverkar även möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan och Ett rikt odlingslandskap samt bidrar även till att nå vissa delar av generationsmålet: "Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser." För Halmstad, som kuststad, är även miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust av betydelse kopplat till nedskräpning vid stränder och till hur avfall hanteras i hamnar. Det finns två etappmål för avfallsområdet: Ökad resurshushållning i livsmedelskedjan, där insatser ska vidtas så att resurshushållningen i livsmedelskedjan ökar genom att minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 procent behandlas så att även energi tas tillvara senast Detta bedöms på nationell nivå ej uppnås inom utsatt tid. Ökad resurshushållning i byggsektorn, där insatser ska vidtas så att förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall är minst 70 viktprocent senast år Målet uppnås nationellt sannolikt redan idag, men är svårt att mäta på ett tillförlitligt sätt. Naturvårdsverket har även tagit fram ett avfallsförebyggande program, där fokusområden utgörs av mat, textil, elektronik och byggande och rivning. En ny nationell avfallsplan samt avfallsförebyggande program, som ska gälla , är under utarbetande av Naturvårdsverket. I tabellen sammanfattas hur målen i avfallsplanen är kopplade till ovan redovisade nationella mål och strategier. 3

5 AVFALLSPLAN BILAGA 1 Prioriterat område Miljökvalitetsmål Etappmål Avfallsförebyggande programmet Avfallshierarkin Kommentarer 1. Förebygga uppkomsten av avfall 2. Öka utsorteringsgraden av hushållsavfallet 3. Minska inslaget av farligt avfall i kretsloppet 4. Öka återföring av näringsämnen från organiskt avfall Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Hav i balans samt levande kust Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Matavfall Byggavfall Mat, Textil, Elektronik, Byggande och rivning + (+) (+) (+) Förbättra förutsättningarna för en resurseffektiv avfallshantering med hänsyn till säkerhet, miljö och arbetsmiljö Minska nedskräpning i samhället Minska risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda avfallsdeponier Minskade avfallsmängder sparar resurser både i tillverkning och avfallshanteringsledet och minskar miljöbelastningen. Vid återanvändning bör beaktas att vissa produkter med farliga ämnen eller stor miljöbelastning bör tas ur kretsloppet. Ökad utsortering främjar återvinning som sparar resurser både i tillverkning och avfallshanteringsledet och minskar miljöbelastningen. Vid återvinning måste farliga ämnen i produkter tas om hand. Om det farliga avfallet tas om hand minskar spridningen av giftiga ämnen i miljön, haven och i odlingslandskapet. Återföring av näringsämnen sparar resurser. Strävan efter rena fraktioner fria från tungmetaller och miljögifter är viktigt vid återföring av näringsämnen. God planering och samverkan för avfallshantering förbättrar förutsättningarna för uppfyllelsen av övriga mål i avfallsplanen. Avfallstransporter med låga utsläpp och bullernivåer bidrar till lägre klimatpåverkan, giftfri miljö och god bebyggd miljö. Minskad nedskräpning ger renare stränder och hav och en bättre miljö i staden och i odlingsområden. Spridning av giftiga ämnen med avfallet minskar. Riskreducerande åtgärder kan minska spridningen av metangas, miljögifter och näringsläckage. Förklaring till tabellen: + målen i avfallsplanen bidrar positivt till att uppfylla målet/inriktningen (+) målen i avfallsplanen bidrar positivt till att uppfylla målet/inriktningen under förutsättning att hänsyn tas till att giftiga ämnen/miljöskadliga produkter ska tas ur kretsloppet Förutom de miljökvalitetsmål som redovisas ovan påverkas flera av de övriga miljökvalitetsmålen i viss utsträckning av avfallsplanens mål. T.ex. så innefattar målområde 5 mål som syftar till att avfallstransporter ska ha låga partikelutsläpp, vilket bidrar till att uppfylla målet om frisk luft. Nedlagda deponier kan ha ett högt utläckage av kväve i vatten och åtgärder som minskar detta kan bidra till minskad övergödning. Åtgärder mot förorening i grundvatten från nedlagda deponier kan även ha positiv effekt på målet om grundvatten av god kvalitet. 4

6 AVFALLSPLAN BILAGA 1 Riksdagens definition av miljökvalitetsmålen som är kopplade till avfallsplanens målområden De nationella miljökvalitetsmålen beslutades av riksdagen redan Här redovisas de mål och delmål som har kopplingar till avfallsplanens mål och åtgärder. Begränsad klimatpåverkan "Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås." Frisk luft "Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas." Giftfri miljö "Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna." Ingen övergödning "Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten." Grundvatten av god kvalitet "Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag." Hav i balans och levande kust och skärgård "Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar." Ett rikt jordbrukslandskap "Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks." God bebyggd miljö "Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas." 5

7 AVFALLSPLAN BILAGA 1 Definition av FNs globala hållbarhetsmål (Agenda 2030) som är kopplade till avfallsplanens målområden Hösten 2015 antog FN:s generalförsamling en resolution för Agenda 2030: Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling. Agendan innebär att alla 193 medlemsländer har förbundit sig att arbeta för att uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld till år Agendan inkluderar 17 mål för en hållbar utveckling globalt samt 169 delmål. Här redovisas de mål och delmål som har kopplingar till avfallsplanens mål och åtgärder. Mål 2 Ingen hunger Avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad nutrition samt främja ett hållbart jordbruk. Delmål 2.4 Senast 2030 uppnå hållbara system för livsmedelsproduktion samt införa motståndskraftiga jordbruksmetoder som ökar produktiviteten och produktionen, som bidrar till att upprätthålla ekosystemen, som stärker förmågan till anpassning till klimatförändringar, extrema väderförhållanden, torka, översvämning och andra katastrofer och som successivt förbättrar mark- och jordkvaliteten. Mål 3 Hälsa och välbefinnande Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar. Delmål 3.9 Till 2030 väsentligt minska antalet döds- och sjukdomsavfall till följd av skadliga kemikalier samt föroreningar och kontamineringar av luft, vatten och mark. Mål 6 Rent vatten och sanitet Säkerställa tillgången till och en hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla. Delmål 6.3 Till 2030 förbättra vattenkvaliteten genom att minska föroreningar, stoppa dumping och minimera utsläpp av farliga kemikalier och material, halvera andelen obehandlat avloppsvatten och väsentligt öka återvinningen och en säker återanvändning globalt. Mål 7 Hållbar energi för alla Säkerställa tillgång till ekonomiskt överkomlig, tillförlitlig, hållbar och modern energi för alla Delmål 7.2 Till 2030 väsentligen öka andelen förnybar energi i den globala energimixen. Mål 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt Verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla. Delmål 8.4 Fram till 2030 successivt förbättra den globala resurseffektiviteten i konsumtionen och produktionen samt sträva efter att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring, i enlighet med det tioåriga ramverket för hållbar konsumtion och produktion, med de utvecklade länderna i täten. Delmål 8.8 Skydda arbetstagarnas rättigheter och främja en trygg och säker arbetsmiljö för alla arbetstagare, inklusive arbetskraftsinvandrare, i synnerhet kvinnliga migranter, och människor i otrygga anställningar. Mål 11 Hållbara städer och samhällen Göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara. Delmål 11.6 Till 2030 minska städernas negativa miljöpåverkan per person, bland annat genom att ägna särskild uppmärksamhet åt luftkvalitet samt hantering av kommunalt och annat avfall. Delmål 11.7 Senast 2030 tillhandahålla universell tillgång till säkra, inkluderande och tillgängliga grönområden och offentliga platser, i synnerhet för kvinnor och barn, äldre personer och personer med funktionsnedsättning. 6

8 AVFALLSPLAN BILAGA 1 Mål 12 Hållbar konsumtion och produktion Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Delmål 12.2 Senast 2030 uppnå en hållbar förvaltning och ett effektivt nyttjande av naturresurser. Delmål 12.3 Till 2030, halvera det globala matsvinnet per person i butiks- och konsumentledet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelkedjan, även förlusterna efter skörd. Delmål 12.4 Senast 2020 uppnå miljövänlig hantering av kemikalier och alla typer av avfall under hela deras livscykel, i enlighet med överenskomna internationella ramverket, samt avsevärt minska utsläppen av dem i luft, vatten och mark i syfte att minimera deras negativa konsekvenser för människors hälsa och miljön. Delmål 12.5 Till 2030 väsentligt minska mängden avfall genom åtgärder för att förebygga, minska, återanvända och återvinna avfall. Delmål 12.6 Uppmuntra företag, särskilt stora och multinationella företag, att införa hållbara metoder och att integrera hållbarhetsinformation i sin rapporteringscykel. Delmål 12.7 Främja hållbara offentliga upphandlingsmetoder, i enlighet med nationell politik och nationella prioriteringar. Delmål 12.8 Senast 2030 säkerställa att människor överallt har den information och medvetenhet som behövs för en hållbar utveckling och livsstilar i harmoni med naturen. Mål 14 Hav och marina resurser Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt för en hållbar utveckling Delmål 14.1 Till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slagsföroreningar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen. Delmål 14.2 Senast 2020 förvalta och skydda marina och kustnära ekosystem på ett hållbart sätt för att undvika betydande negativa konsekvenser, bland annat genom att stärka deras motståndskraft, samt vidta åtgärder för att återställa dem i syfte att uppnå friska och produktiva hav. Delmål 14.5 Senast 2020 skydda minst 10 procent av kust- och havsområdena, i överensstämmelse med nationell och internationell rätt och på grundval av bästa tillgängliga vetenskapliga rön. Mål 17 Genomförande och globalt partnerskap Stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling. Delmål Uppmuntra och främja effektiva offentliga och offentliga-privata partnerskap samt partnerskap inom det civila samhället vilka bygger på erfarenheterna från andra partnerskap och deras finansieringsstrategier. Bedömningsgrunder för miljöpåverkan Tidsmässig och geografisk avgränsning Tidsmässig avgränsning är i huvudsak perioden , då flertalet av målen är satta för den perioden, men en del åtgärder innebär ett första steg mot en förändring som leder till resultat som ligger längre fram i tiden. Den geografiska avgränsningen är i huvudsak Halmstads kommun, men mål och åtgärder som avser att förbättrad resurshushållning och omhändertagande av farligt avfall ger en positiv miljöpåverkan i större skala och de positiva konsekvenserna kan inte alltid urskiljas tydligt på den lokala nivån. Därför redovisas konsekvenserna mestadels ur ett mer generellt perspektiv. Detaljeringsgrad De miljökonsekvenser som tas upp i MKB:n är inte avfallshanteringens totala miljökonsekvenser utan konsekvenser av de mål som föreslås i avfallsplanen. Avfallsplanen beskriver på ett övergripande sätt inriktningen för Halmstads kommun arbete med avfallshantering. Frågor som bättre kan bedömas i samband med prövning av andra planer och program eller vid tillståndsprövning behandlas inte här. Det gäller till exempel lokalisering av anläggningar, tillåtlighet och villkor för avfallsbehandlings- 7

9 AVFALLSPLAN BILAGA 1 anläggningar, transporter av farligt avfall eller planering av operativ tillsyn. En del mål och åtgärder är formulerade så att det lämnar mycket utrymme för på vilket sätt man väljer att genomföra dem och i denna MKB kan endast den övergripande intentionen bedömas. De strategier, rutiner och åtgärder som tas fram som ett resultat av planen ska bedömas för sig, före genomförande. Nollalternativ Som nollalternativ har valts nuvarande förhållanden avseende avfallshanteringen i Halmstad, vilket belyses i Uppföljning av avfallsplanens mål och åtgärder i avfallsplan Där framgår i vilken utsträckning målen i föregående avfallsplan har uppnåtts. Andra alternativ Inriktningen för avfallsplanen är redan från början given då det finns nationella riktlinjer samt EUdirektiv som är vägledande för kommunernas avfallsplaner. Avfallshierarkin har varit styrande vid framtagningen och diskussionen kring alternativ har rört ambitionsnivå och tidsplan för genomförande. Avfallsplanen syftar till att behandla avfall så högt upp i avfallshierarkin som möjligt utifrån de lokala förutsättningar som finns i Halmstad. Förhållande till andra planer och program Avfallsplanen är ett kommunalt upprättat styrdokument som ska harmoniera med andra kommunala dokument såsom översikts- och detaljplaner, kommunala tillsynsplaner och andra handlingsprogram. Se även avsnitt Kommunala planer och handlingsprogram. Avfallsplanens miljöpåverkan Sammanfattning av förutsedda miljökonsekvenser Avfallsplanens mål bedöms leda till minskad resursförbrukning, då planen styr högre upp i avfallstrappan mot minskade avfallsmängder och bättre utsortering som ger förutsättningar för högre grad av återvinning. Återföring av näringsämnen i kretsloppet utgör också en förbättrad hushållning med naturresurser. Vid återanvändning och återvinning av avfall bör beaktas att felaktig hantering kan öka risken för spridning av farliga ämnen eller på annat sätt motverka en minskad miljöbelastning. Till exempel kan det vara bättre ur miljösynpunkt att byta ut vissa äldre hushållsprodukter med hög energianvändning mot nya energisnåla och vid återvinning är det viktigt att fraktionerna som återvinns hålls rena från farliga ämnen. Målen syftar även till en högre insamlingsgrad för farligt avfall, vilket syftar till att minska spridningen av gifter i miljön. Avfallsplanen ska också ge förutsättningar för en minskad nedskräpning, vilket kan ha betydelse både för spridning av farliga ämnen i miljön, minskade risker för att djur skadas av skräp och för upplevelsen av natur och miljö. Planen innehåller även mål som syftar till att förbättra förutsättningarna för avfallshanteringen, vilket främjar uppfyllelsen av övriga mål, samt syftar till att avfallshanteringen i stort ska ha en minskad miljöpåverkan bland annat genom transporter med låga bullernivåer, låga partikelutsläpp och fossilfria bränslen. I planens mål ingår även att utföra undersökningar och åtgärder vid gamla deponier, vilket kan minska utläckage av näringsämnen samt spridningen av metangas och miljögifter och bidra till att skydda grundvatten. Struktur för redovisning i miljökonsekvensbeskrivningen till avfallsplanen Redovisning av avfallsplanens miljöpåverkan avses ske målområde för målområde. I detta samrådsunderlag redovisas målområdena med en inledande beskrivning samt mål och åtgärder. Under varje målområde redovisas nollalternativ och miljökonsekvenser. 8

10 AVFALLSPLAN BILAGA 1 Redovisning av miljökonsekvenser per område 1. Förebygga uppkomsten av avfall Mängden avfall och dess eventuella farlighet bestäms redan i tillverkningsledet. Därför krävs det också insatser mot ökad resurseffektivitet på både nationell och internationell nivå. Kommunens insatser fokuserar på att ge en ökad medvetenhet om en mer resurseffektiv konsumtion och möjlighet till återbruk. Förutom informationsinsatser kan kommunen även ställa avfallsförebyggande krav vid upphandling, tex resurseffektiva förpackningar. En stor utmaning ligger i att underlätta för individer och verksamhetsutövare att medverka till att skapa ett mer resurseffektivt och kretsloppsanpassat samhälle. Det finns också produkter som inte lämpar sig för återanvändning eller återvinning och ska plockas bort från materialflödet. Exempelvis vissa inredningstextilier och plastleksaker med giftigt innehåll. Mål Åtgärd Ansvarig 1.1 Kärlavfall, förpackningar och tidningar från hushållen ska minska per invånare mellan Förklaring Kärlavfall avfall i sopkärlet inklusive matavfall Förpackningar och tidningar glas, metall, kartong/papper och plast samt tidningar och trycksaker som samlas in av förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI). 1 Information och dialog om avfall ska genomföras enligt en övergripande kommunikationsplan för avfallsplanen. 2 Besök på Växtvärket erbjuds alla 5-klassare i kommunen. 3 Bereda möjligheter att lämna produkter till återbruk. 4 Utreda hur taxan skulle kunna utformas för att i högre grad vara styrande för att minska uppkomsten av avfall. Åtgärd i kommunal verksamhet 1 Alla förvaltningar och bolag redovisar hur de arbetar med minimering av avfall. Kommunstyrelsen i samverkan med HEM HEM HEM HEM Kommunstyrelsen 2 Genomföra pilotprojekt på arbetsplatser som inspirerar kommunala Kommunstyrelsen verksamheter och bolag till avfallsförebyggande arbete. 3 Öka kunskapen om att förebygga avfall hos kommunens personal. Kommunstyrelsen 4 Matsvinnet från tallriksskrapet i kommunala restauranger inom förskola, Servicenämnden grundskola och äldreomsorg ska fortsätta att minska. 5 Matavfallet i kommunala restauranger och tillagningskök förskola, grundskola Servicenämnden och äldreomsorg ska fortsätta att minska. Styrmedel Informationsinsatser till invånare, verksamhetsutövare och kommunala arbetsplatser Upphandling används för att ställa avfallsförebyggande krav. Renhållningstaxan 9

11 AVFALLSPLAN BILAGA 1 Nollalternativ Mängden restavfall (kärlavfall) samt förpackningar och tidningar per invånare i Halmstads kommun har minskat med 12 procent under perioden Detta bedöms främst kopplat till att det under samma period ses en tydlig minskning i insamlat returpapper. Detta tros framförallt bero på att tidningar och tidskrifter i allt högre utsträckning läses digitalt. Totalt samlades 327 kg restavfall (kärlavfall), förpackningar och tidningar in per invånare Mängden avfall per invånare är relativ hög i Halmstad. Det har delvis sin förklaring i att det under sommarhalvåret tillkommer många sommargäster som inte är registrerade som invånare och avfallsstatistiken per invånare är beräknad på den fasta befolkningen. Miljökonsekvenser Generellt sett är det mer resurseffektivt att förebygga avfall än att material- eller energiåtervinna. Genom att förebygga uppkomsten av avfall sparas resurser både i tillverkning samt avfallshanteringsledet och därigenom minskar miljöbelastningen. Några av de avfallstyper som orsakar stora samlade utsläpp av klimatgaser från utvinning, produktion och avfallshantering är matavfall, textil, elektronik samt bygg- och rivningsavfall. Konsekvensen av att inte främja förebyggandet av avfall kan bli att avfall inte tas tillvara på det mest resurseffektiva sättet. Genom att arbeta i enlighet med planens mål att förebygga avfall, kan resurser sparas både i tillverknings- och avfallshanteringsledet. Därmed kan miljöbelastningen minskas både avseende klimatpåverkan och spridning av giftiga ämnen. Vid återanvändning bör det dock beaktas att vissa produkter med farliga ämnen eller stor miljöbelastning bör tas ur kretsloppet. Nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Hav i balans och levande kust och skärgård Ett rikt jordbrukslandskap God bebyggd miljö Globala hållbarhetsmål Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, Delmål 8.4 Hållbara städer och samhällen, Delmål 11.6 Hållbar konsumtion och produktion, Delmål 12.2, 12.3, 12.4, 12.5, 12.6, 12.7,

12 AVFALLSPLAN BILAGA 1 2. Öka utsorteringsgraden av avfallet Det som blir kvar efter det som går att laga eller återbruka, ska när det är lämpligt, materialåtervinnas. Genom producentansvaret har förpacknings- och tidningsinsamlingen(fti) sedan många år ett uppdrag att tillhandahålla insamlingssystem för förpackningar och tidningar. Regeringen har beslutat att från 2025 ska insamling av de vanligaste materialen ska ske fastighetsnära och det är producenterna som ska bekosta insamlingen. Servicen ska ökas stegvis och redan till 2021 ska 60 procent vara uppfyllt. En del fastighetsägare erbjuder redan idag den tjänsten i fastigheten till sina hyresgäster. Även i den kommunala verksamheten uppstår avfall som ska sorteras ut för materialåtervinning, vilket görs på flera arbetsplatser. Ett viktigt verktyg är också att redan i upphandlingsskedet ställa krav på återvinningsbara förpackningar. Ungefär en tredjedel av allt avfall som uppkommer inom Sverige kommer från byggsektorn. Bygg- och rivningsavfall är ett prioriterat område i den nationella avfallsplanen och i det avfallsförebyggande programmet. Materialåtervinning av icke farligt bygg- och rivningsavfall ska enligt EU:s avfallsdirektiv öka. Genom återbruk och återvinning minskas trycket på exploatering av ändliga resurser och energikrävande utvinning av nya råvaror. Mål Åtgärd Ansvarig 2.1 Till år 2025 ska minst 75 procent av hushållsavfallet i soppåsen vara rätt sorterat. Förklaring Avser endast den soppåse som är avsedd att gå till förbränning, den gröna påsen med matavfall är inte inräknad. Genom återkommande plockanalyser mäts andel avfall som finns kvar i restavfallet men som skulle gått till materialåtervinning, den gröna matavfallspåsen eller insamling av farligt avfall. 2.2 Till år 2025 ska alla hushåll ha tillgång till fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper. 2.3 Utsorteringsgraden för byggoch rivningsavfall ska öka. 1 Utveckla tillgängligheten till insamlingssystem i kommunen i syfte att öka återvinningsgraden. 2 Utveckla och erbjuda produkter och tjänster som gör det lätt att göra rätt. 3 Bevaka utvecklingen av matavfallspåsar av förnybar råvara samt möjlighet till materialåtervinning av påsarna. 4 Utreda utveckling av systemet med optisk sortering för utsortering av fler fraktioner. 5 Ta fram en strategi för utveckling av återvinningscentralerna. 6 Införa källsortering av vissa fraktioner på några offentliga platser. (T.ex. glas, metall, papper) Åtgärd i kommunal verksamhet 1 Alla kommunala arbetsplatser har utsortering av förpackningar, matavfall och farligt avfall. 2 Ta fram rutiner för att öka utsorteringsgraden av bygg- och anläggningsavfall från kommunala byggprojekt. 3 Alla hyresgäster i HFAB har fastighetsnära utsortering av förpackningar och returpapper. HEM HEM HEM HEM HEM Teknik och fritidsnämnden Kommunstyrelsen Fastighetsnämnden HFAB Tillägg i KF beslut

13 AVFALLSPLAN BILAGA 1 Styrmedel Informationsinsatser till hushåll och verksamheter enligt kommunikationsplan. Internutbildning och information för inköpare. Upphandlingskrav på återvinningsbara förpackningar Nollalternativ I avfallsplanen från 2013 fanns ett mål gällande ökad utsorteringsgrad av hushållsavfall. Utsorteringsgraden har dock inte ökat under perioden Mål i avfallsplanen 2013 innehöll en åtgärd om att införa separat insamling av hushållens matavfall. Detta blev försenat och verkställdes sommaren Det är på grund av denna anledning som förhållandena hösten 2017, efter att utsorteringen av matavfall införts, ligger till grund för nollalternativet. Hösten 2017 utgjordes drygt 28 procent av avfallet i påsen för restavfall av brännbart avfall. Övriga fraktioner som finns i påsen, men borde varit utsorterade, domineras av förpackningar, tidningar och matavfall. Miljökonsekvenser Genom återbruk och återvinning minskas trycket på exploatering av ändliga resurser och energikrävande utvinning av nya råvaror. Utsortering av matavfall har införts, men den första plockanalysen visar att hushållen ännu inte sorterar ut matavfall, tidningar och förpackningar i tillräcklig omfattning. De finns även små mängder farligt avfall och elektronik i påsarna med brännbart hushållsavfall. Konsekvensen av nollalternativet, att inte arbeta vidare med åtgärder som främjar utsortering av avfall kan bli att utsorteringsgraden stagnerar. Genom att arbeta i enlighet med planens mål att öka utsorteringen av hushållsavfallet främjas återvinning, vilket sparar resurser både i tillverknings- och avfallshanteringsledet och minskar miljöbelastningen både avseende klimatpåverkan och spridning av giftiga ämnen. Det är viktigt att sträva efter så rena fraktioner som möjligt i det utsorterade materialet, så att återvinningen blir effektiv och att farliga ämnen inte riskerar spridas. Vid återvinning måste farliga ämnen i produkter tas om hand. Nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö God bebyggd miljö Globala hållbarhetsmål Hållbara städer och samhällen, Delmål 11.6 Hållbar konsumtion och produktion, Delmål 12.2, 12.5, 12.7,

14 AVFALLSPLAN BILAGA 1 3. Minska inslaget av farligt avfall i kretsloppet I samhället hanteras idag stora mängder kemikalier, elektronik, batterier, lampor, impregnerat trä, läkemedel m.m. som kan göra stor skada på miljön. Allt farligt avfall ska omhändertas på ett miljöriktigt sätt och inte hamna i soppåsen, avloppet eller naturen. Med ny teknik blir många av de elektroniska produkterna mindre i volym, men nya produkter kommer ständigt på marknaden och omsättningen är hög och volymerna fortsatt stora. Hushållen i Halmstad lämnar årligen drygt ton farligt avfall på återvinningscentralerna, men det finns mer elektronik och kemikalier som står oanvända eller ligger gömda i byrålådan eller i garaget. Stickprov genom plockanalyser genomförs årligen. De visar att det finns elektronik och annat farligt avfall i den vanliga soppåsen som går till förbränning. I förlängningen är målet att uppkomsten av farligt avfall ska minska. Kemikalier och produkter med farligt avfall förekommer även i kommunal verksamhet. Hanteringen av måste ske på ett sätt som hindrar att de sprids till mark, luft och vatten. En resurseffektiv hantering, tex att inte köpa in större volymer än nödvändigt, är viktig då destruktionskostnaden av överblivet material ofta överstiger inköpskostnaden. Mål Åtgärd Ansvarig 1 Information om insamlingsställen för elektronik (WEEE direktivet) ska vara lättillgängliga. HEM 3.1 Insamlad mängd farligt avfall från hushållen ska ha ökat jämfört med 2017 års utfall. 3.2 Inget farligt avfall i hushållens sopkärl. 2 Återkommande informationskampanjer om farligt avfall. 3 Erbjuda produkter och tjänster som underlättar för hushållen att lämna farligt avfall. 4 Vid tillsyn, särskilt beakta förvaring och hantering av farligt avfall i miljöfarlig verksamhet. Åtgärd i kommunal verksamhet 1 Alla kommunala arbetsplatser har insamlingsplats för batterier och annat farligt avfall från verksamheten. 2 Alla kommunala arbetsplatser ska känna till och följa gällande kemikalierutin. 3 Fasa ut eller på annat sätt förhindra att utfasningsämnen i använda kemikalier från kommunala verksamheter når spillvattennätet. HEM HEM Miljönämnden Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Styrmedel Informationsinsatser till invånare, verksamhetsutövare och kommunala arbetsplatser för att öka insamlingen av farligt avfall Krav vid upphandling och rutiner för inköp som minimerar beställning och hantering av farligt avfall Tillsyn 13

15 AVFALLSPLAN BILAGA 1 Nollalternativ Mängden insamlat farligt avfall ökade mellan 2011 och 2015 för att sedan drastiskt minska 2016 till 2584 ton. Det kan ha sin förklaring i inpasseringssystemet som gör att invånare från grannkommunerna inte längre har fri tillgång till ÅVC:erna i Halmstad samt att verksamhetsutövare väljer andra lösningar, till exempel containerhämtning. Total mängd insamlat farligt avfall på nationell nivå har ökat under motsvarande period. Statistik som återfinns i Svensk avfallshantering (Avfall Sverige, 2017), visar att det framförallt är tryckimpregnerat trä som utgör ökningen av farligt avfall. Miljökonsekvenser Det farliga avfallet innehåller ämnen, som på olika sätt är skadliga för människors hälsa och miljön. Det är viktigt att avfallet samlas in och omhändertas på ett korrekt sätt. Om det farliga avfallet blandas med andra avfallsfraktioner, sprids de farliga ämnena i samhället. Då kan de till exempel hamna på åkrar eller i förbränningsanläggningar avsedda för rena fraktioner som trä, där reningsutrustningen inte är anpassad för farligt avfall. Därmed kan de farliga ämnena spridas i luften eller ge upphov till förorening av aska, som annars kan nyttjas som en resurs. En ökad insamling av farligt avfall bidrar framför allt till uppfyllelsen av miljömålet giftfri miljö. Det kan också indirekt medföra ökad återanvändning då utsorterade avfallsfraktioner generellt blir renare. Nationella miljökvalitetsmål Giftfri miljö Hav i balans och levande kust och skärgård Ett rikt jordbrukslandskap God bebyggd miljö Globala hållbarhetsmål Rent vatten och sanitet, Delmål 6.3 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, Delmål 8.4, 8.8 Hållbara städer och samhällen, Delmål 11.6 Hållbar konsumtion och produktion, Delmål 12.4, 12.7,

16 AVFALLSPLAN BILAGA 1 4. Öka återföring av näringsämnen från organiskt avfall Jordbruket och annan växtlighet behöver näringsämnen som fosfor, kväve och kalium. Det är ämnen som finns bundet i det organiska avfallet. Genom biologisk behandling av matavfall och slam kan dessa näringsämnen återföras till kretsloppet. I Sverige uppstår mer än en miljon ton matavfall per år. Närmare hälften av detta kommer från hushållen och studier visar att en tredjedel av innehållet i soppåsen är matavfall. Den andra hälften kommer från livsmedelsindustrin, grossister, butiker, storkök och restauranger. Det miljömässigt bästa alternativet är även här att hindra uppkomsten av avfall, men det näst bästa är att använda det organiska materialet för biogasproduktion. Biogas kan ersätta fossila bränslen och samtidigt möjliggöra att växtnäringsämnen återförs in i kretsloppet. En annan källa till viktiga näringsämnen är från avloppsfraktioner från reningsverk och även enskilda avlopp. Spridning av gödsel från avloppsslam är hårt reglerat för att inte få spridning av oönskade ämnen på produktiv mark. Slamhanteringen vid Västra strandens reningsverk är Revaq-certifierat och nämnden för Laholmsbuktens VA arbetar uppströms med avloppsvatten för att minska mängden oönskade ämnen redan vid källan. I Halmstads kommun finns ca enskilda avlopp, och en stor del av dessa bedöms vara undermåliga och uppfyller inte dagens reningskrav. För att kommunens tillsynsmyndighet ska kunna ställa krav på kretsloppsanpassning av enskilda avlopp behövs en kommunal strategi för återföring av avloppsfraktioner till produktiv mark. Mål Åtgärd Ansvarig 1 Informationsinsatser till hushåll för att öka utsorteringen av matavfall enligt HEM kommunikationsplan. 4.1 Senast 2025 ska minst 60 procent av matavfallet från hushållen utsorteras för att användas för biogasproduktion och näringsåterföring. (nationellt mål 50% 2020) 2 Informationsinsatser för att öka utsorteringen av livsmedelsavfall från verksamheter. Kommunstyrelsen 4.2 Senast 2025 ska minst 99 procent av innehållet i de gröna påsarna vara utsorterat matavfall. 4.3 Insamling av vegetabiliskt och animaliskt livsmedelsavfall från verksamheter i Halmstad ska öka. 4.4 Återföring näringsämnen från avlopp ska utvecklas. Åtgärd i kommunal verksamhet 1 Alla kommunala restaurangkök och personalmatsalar har utsortering av matavfall. 2 Ta fram en strategi och underlag för ett kommunalt system för hantering av avloppsfraktioner från enskilda avlopp. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Styrmedel Informationsinsatser för ökad insamling av mat- och livsmedelsavfall Taxa och avgifter som premierar utsortering livsmedelsavfall Tillsyn 15

17 AVFALLSPLAN BILAGA 1 Nollalternativ Mål i avfallsplanen 2013 innehöll en åtgärd om att införa separat insamling av hushållens matavfall. Detta blev försenat och verkställdes sommaren Det är på grund av denna anledning som förhållandena hösten 2017, efter att utsorteringen av matavfall införts, ligger till grund för nollalternativet. Plockanalysen från hösten 2017 visade att 35 procent av matavfallet från hushållen då sorterades ut i den gröna påsen för att gå till biogasproduktion. Resten av matavfallet finns i soppåsen med restavfall, som går till förbränning. Under åren tog avpaketeringsanläggningen på Stålverksgatan emot ca ton matavfall samt vegetabiliskt och animaliskt livsmedelsavfall från verksamheter och butiker/grossister i och runt Halmstad. Anläggningen fick monteras ner när fastigheten skulle rivas Insamlingen fortsatte men i väntan på att mottagningsanläggningen på Kristinehed stod klar sommaren 2017 hanterades livsmedelsavfallet utanför kommunen. För närvarande finns ingen tydlig redovisning över mängderna animaliskt livsmedelsavfall från verksamheter i Halmstad Miljökonsekvenser Då matavfallet behandlas i en rötningsanläggning för utvinning av biogas övergår energin i avfallet till biogas. Samtidigt frigörs näringsämnena i avfallet och blir tillgängligt för upptag i växter. Tack vare att biogasprocessen sker i slutna rötkammare stannar växtnäringen kvar i den rötade slutprodukten som kallas biogödsel. I stort sett all biogödsel som produceras i Sverige avsätts inom lantbruket. Halten av olika föroreningar ligger normalt mycket lågt i biogödsel, då de fraktioner som rötas är väl sorterade. Det är dock viktigt att arbeta för att matavfallet sorteras rätt och att inga föroreningar från till exempel felsorterat farligt avfall hamnar i fraktionen, för att föroreningar inte ska spridas med biogödseln. Användning av biogödsel minskar behovet av artificiellt framställt mineralgödsel och bidrar till att sluta kretsloppen för näringsämnena. Biogasen är ett fossilfritt energislag som är helt koldioxidneutralt och därmed bidrar till att minska klimatpåverkan. Rötning av matavfallet med utvinning av biogas är en mer resurseffektiv behandling än kompostering, då utsläpp av växthusgaser förhindras och näringsämnena bevaras bättre i biogödseln än i den komposterade produkten. Nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö God bebyggd miljö Globala hållbarhetsmål Ingen hunger, Delmål 2.4 Rent vatten och sanitet, Delmål 6.3 Hållbar energi för alla, Delmål 7.2 Hållbara städer och samhällen, Delmål 11.6 Hållbar konsumtion och produktion, Delmål 12.5,

18 AVFALLSPLAN BILAGA 1 5. Förbättra förutsättningarna för en resurseffektiv avfallshantering med hänsyn till säkerhet, miljö och arbetsmiljö. Målen under detta område har mer karaktären av inriktningar andra och här redovisas heller inte några specifika åtgärder. De kommunala verktygen redovisas som styrmedel. Målen är heller inte lika mätbara som flera av de andra, men är ändå viktiga för helheten för avfallshanteringen. Staden har genom tiderna planerats efter den tidens ideal. Ibland har det inneburit bilfria kvarter och smala gränder med en mycket begränsad framkomlighet för större fordon. Synsättet på trafiksäkerhet och arbetsmiljö har också förändrats under stadens framväxt. Regeringens beslut om fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper (2018) kan också komma att påverka. Det gör att vi behöver se över förutsättningar för insamling av hushållens avfall och i en del fall hitta nya lösningar som ger trygga bostadsområden och uppfyller dagens behov och lagstiftning. Effektiviseringar som minskar det totala transportarbetet och fordon som drivs med fossilfria bränslen minskar miljöbelastningen. Men miljöhänsyn är ett brett begrepp, som förutom utsläpp och buller från transporter även kan innebära i anspråkstagande av mark som leder till förlust av grönstruktur. Här avses även risk för brand och andra tillbud som kan ge upphov till utsläpp av miljöstörande ämnen från avfallet. Det är här viktigt med en helhetssyn utifrån ett samhällsperspektiv och beakta såväl kundperspektiv som samhällsnytta, säkerhet och miljöperspektiv. Det finns idag flera företag i Halmstad som verkar inom avfallsområdet, vilket skapar både mångfald och synergi. Halmstads kommun behöver samverka med det lokala och regionala näringslivet för en fortsatt god utveckling. Miljö- och säkerhetskraven är stora inom avfallsverksamheten. Stora krav ställs på anläggningar och tekniska system, vilket i sin tur ställer krav på storskalighet och stora investeringar. Varje enskild kommun får allt svårare att själv klara av detta. Samverkan med andra kommuner och näringslivet behövs för att klara morgondagens utmaningar. Mål 5.1 Alla hämtningsställen ska uppfylla kravet på god säkerhet, bra arbetsmiljö och miljöhänsyn. 5.2 Transporter inom avfallsverksamheten ska ha låga utsläpp av partiklar, låga bullernivåer och drivas med fossilfria drivmedel. 5.3 Halmstads kommun ska dels genom egna anläggningar och dels genom samverkan med andra aktörer skapa förutsättningar för en effektiv och miljöriktig och säker hantering av alla typer av avfallsfraktioner. Ansvarig HEM HEM HEM Styrmedel Lokal och regional samverkan Interna rutiner för kommunikation om avfallshantering Bygglov, förhandsbesked och detaljplaner Upphandlingskrav för transporter Kommunikation, dialog och information Föreskrifter för avfallshantering Renhållningstaxa 17

19 AVFALLSPLAN BILAGA 1 Nollalternativ HEM har i en intern utredning konstaterat att det finns problem vid av kommunens totalt hämtningsställen när det gäller trafiksäkerhet och arbetsmiljö. Av dessa har 446 hämtställen åtgärdats till maj Arbete pågår med syfte att alla hämtningsställen ska uppfylla kravet på god säkerhet, bra arbetsmiljö och miljöhänsyn. Här ska även redovisas nuläge avseende miljöstatus på HEM:s fordonspark och vilka krav som gäller för val av drivmedel och upphandling av nya fordon. Arbete med att ta fram underlag pågår under samrådsfasen. Miljökonsekvenser Området innehåller mål som strävar mot god planering och samverkan för avfallshantering. Detta förbättrar förutsättningarna för uppfyllelsen av övriga mål i avfallsplanen. Om man tar hänsyn till behovet av avfallshantering tidigt i processen vid planering av nya bostadsområden till exempel kan man öka förutsättningarna för att det ska bli enkelt att göra lätt vid sortering av avfallet samtidigt som man tillgodoser krav på säker miljö både för allmänheten och avfallshämtaren samt planerar för system som minskar transporter och utsläpp när avfallet insamlas. Avfallstransporter med låga utsläpp och bullernivåer bidrar till lägre klimatpåverkan, minskad spridning av giftiga ämnen och god bebyggd miljö. Nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Giftfri miljö Ett rikt jordbrukslandskap God bebyggd miljö Globala hållbarhetsmål Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, Delmål 8.4, 8.8 Hållbara städer och samhällen, Delmål 11.6 Hållbar konsumtion och produktion, Delmål 12.5, 12.7, 12.8 Genomförande och globalt partnerskap, Delmål

20 AVFALLSPLAN BILAGA 1 6. Minska nedskräpning i samhället Skräpiga miljöer hittar vi på stränderna, torg, parker och stråk där människor rör sig. Speciellt helger, sommartid och vid evenemang, bland annat studentaktiviteter. Undersökningar av Håll Sverige Rent (2017) visar på en tydlig upptrappning av nedskräpning i Sverige i stadsmiljö, längs kusterna och i havet. Längs stränderna består skräpet framförallt av förpackningar och i stadsmiljö och parker är det framförallt fimpar, snus och tuggummi som slängs. Skräpmätning är ett verktyg för att utvärdera effekten av olika åtgärder. Problemen med plast och annat skräp i haven har sitt ursprung i nedskräpning på land. Av det skräp som finns på stränderna längs med Sveriges kust är drygt 80 procent plast. Regeringen har uppmärksammat marin nedskräpning och utsläpp av mikroplast, och EU-kommissionen har tagit fram en EU-gemensam strategi. Byggarbetsplatser ger upphov till kringflygande material och skräp som inte har förankrats. I industriområden och längs större vägar hittas också stora mängder skräp, plus att det förekommer dumpning av gamla bilar och annat skräp i naturen. Det är ofta skräpigt runt återvinningstationer. Dels är det förpackningsmaterial från överfulla insamlingskärl, men ibland även annat avfall som inte hör hemma där. Mål Åtgärd Ansvarig 6.1 Nedskräpningen i offentlig miljö (gator, parker, torg, badstränder m fl.) ska minska under perioden Införa skräpmätning för i offentlig miljö(stadsmiljö, park och stränder) senast Öka invånarengagemanget för minskad nedskräpning, bland annat genom kampanjer där effekten av nedskräpning synliggörs. 3 Öka antalet papperskorgar med stor kapacitet i innerstan och andra platser där nedskräpningen är omfattande. Teknik-och fritidsnämnden Teknik-och fritidsnämnden Teknik- och fritidsnämnden Åtgärd i kommunal verksamhet 1 Fortsätta och utveckla arbetet med barn och unga med till exempel städdagar, värna om närmiljön samt nolltolerans mot nedskräpning och skadegörelse. Barn- och ungdomsnämnden 2 Ta fram rutiner och goda exempel för att förebygga nedskräpning från Fastighetsnämnden kommunala byggprojekt. Styrmedel Informationsinsatser till invånare, verksamhetsutövare och kommunala arbetsplatser för att förebygga nedskräpning Upphandling används för att ställa avfallsförebyggande krav. 19

21 AVFALLSPLAN BILAGA 1 Nollalternativ Målet från Halmstads kommuns avfallsplan 2013 överensstämmer med nuvarande mål med undantag av tidsramen. Det äldre målet uppfylldes inte, då ingen mätmetod för skräpmätning i offentlig miljö togs fram. Det går därför inte att påvisa om det har skett någon förändring i omfattningen av nedskräpning mellan , men upplevelsen är att nedskräpningen inte har minskat, vilket går i linje med undersökningar i Sverige gjorda av Håll Sverige Rent. Miljökonsekvenser Minskad nedskräpning ger renare stränder och hav samt en bättre miljö i staden och i odlingsområden. Genom att minska nedskräpning kan stadsmiljön upplevas tryggare och trevligare och problem så som skadegörelse kan undvikas. Skador på djur och människor samt spridning av giftiga ämnen med avfallet kan minska genom minskad nedskräpning. Åtgärder i stadsmiljö kan bidra till minskade mängder skräp i andra miljöer då skräp lätt sprids. Exempelvis kan skräp från staden spridas med vindar och vattendrag ut i havet. Där finns det risk för att fåglar och marina däggdjur tar skada av skräpet. I havet är också förekomsten av mikroskopiska skräppartiklar från spridning av plast är ett allvarligt problem. Nationella miljökvalitetsmål Giftfri miljö Hav i balans och levande kust och skärgård Ett rikt jordbrukslandskap God bebyggd miljö Globala hållbarhetsmål Hållbara städer och samhällen, Delmål 11.6 Hållbar konsumtion och produktion, Delmål 12.7, 12.8 Hav och marina resurser, Delmål

22 AVFALLSPLAN BILAGA 1 7. Minska risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda avfallsdeponier Gamla avfallsdeponier som var i drift innan miljölagstiftningen skärptes kan innebära risk för förorening av mark och påverkan på yt-och grundvatten och därigenom innebära ökade hälsorisker för människor och djur. Enligt det nationella miljökvalitetsmålet för giftfri miljö ska alla områden med stor risk för människors hälsa eller miljön åtgärdas till Kommunerna ska redovisa detta i den kommunala avfallsplanen och översiktsplanen. 2014/2015 lät kommunen göra en MIFO 1 -inventering av samtliga kända nedlagda deponier i Halmstad. Totalt inventerades 43 nedlagda deponier, varav 18 är kommunala. En deponi fick riskklass 1 och 22 fick riskklass 2. Av de som fick en hög riskklass (1 och 2) krävs ytterligare utredning och eventuellt åtgärder för att förebygga risker för negativ påverkan på människor och miljö. Kommunen ansvarar för Gustavsfältsdeponin, som på grund av sitt centrala läge hamnade i den högsta riskklassen. Kommunen ansvarar även för sjutton av riskklass 2-anläggningarna. Fördjupade utredningar av dessa görs enligt en prioriteringslista. Nedlagda deponier som ingick i MIFO-inventeringen listas i bilaga 4. Se även kapitel 5.4. Mål Åtgärd Ansvarig 7.1 Senast 2025 ska nedlagd 1 Kommunal nedlagd deponi med riskklass 1 är säkerställd till Kommunstyrelsen deponi i riskklass 1 och minst 15 2 Minst tre av de kommunala nedlagda Kommunstyrelsen procent av nedlagda deponier i deponierna med riskklass 2 är riskklass 2 ha en åtgärdsplan säkerställda till och vid behov åtgärdats. 3 Juridiskt ansvariga för nedlagda Miljönämnden deponier är informerade om miljökvalitetsmålet om nedlagda deponier. 4 I kommunens översiktsplan ska områden Kommunstyrelsen där deponiverksamhet bedrivits vara angivna. Styrmedel Kommunens som huvudman och markägare Informationsinsatser till juridiskt ansvariga för nedlagda deponier Tillsyn 1 MIFO - Metodik för Inventering av Förorenade Områden framtagen av Naturvårdsverket. 21

23 AVFALLSPLAN BILAGA 1 Nollalternativ Målet från Halmstads kommuns avfallsplan 2013 anses uppfyllt då MIFO-inventering och riskklassning är slutförd Inventeringen visar att 23 av drygt 40 nedlagda deponier ska förses med åtgärdsplaner. Arbetet med åtgärdsplaner är påbörjade enligt en prioriteringsordning, men det kommer att ta flera år att färdigställa underlaget för behov av insatser. Nollalternativet innebär att arbetet med åtgärdsplaner avstannar. Miljökonsekvenser Om arbetet med att åtgärda nedlagda avfallsdeponier inte fortsätter i enlighet med avfallsplanens mål kommer en del av dessa att utgöra miljörisk genom utläckage av metangas, näringsämnen och miljögifter. För att bedöma omfattningen av miljöpåverkan från deponierna och vilka åtgärder som bör göras krävs mer ingående undersökningar av varje deponi, vilket ingår i det planerade arbetet med åtgärdsplaner. Där behov finns kommer riskreducerande åtgärder att genomföras vilket leder till minskad klimatpåverkan, minskad övergödning, minskad spridning av giftiga ämnen och minskad risk för skada på grundvattenresurser. Nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet Hav i balans och levande kust och skärgård Ett rikt jordbrukslandskap God bebyggd miljö Globala hållbarhetsmål Hälsa och välbefinnande, Delmål 3.9 Rent vatten och sanitet, Delmål 6.3 Hållbar energi för alla, Delmål 7.2 Hållbara städer och samhällen, Delmål 11.6 Hållbar konsumtion och produktion, Delmål 12.4,

24 AVFALLSPLAN BILAGA 1 Underlag Miljökonsekvensbeskrivningen av avfallsplanen utgår från följande underlag; EU s ramdirektiv för avfall (2008/98/EG) Avfallsförordning (2011:927) Från avfallshantering till resurshushållning - Sveriges avfallsplan Renhållningsordning för Halmstads kommun med avfallsplan (KF , 59) samt Uppföljning av avfallsplanens mål och åtgärder, Tidsperiod: 2013 maj 2016, Version 1.0. De nationella miljökvalitetsmålen, Muntligt samråd kring omfattningen och innehåll av miljöbedömningen av avfallsplanen genomfördes med Länsstyrelsen i Hallands län den 20 december Miljöbedömningen är gjord av Ramböll december Efter samrådet har samhällsbyggnadskontoret lagt till en redovisning av de nationella miljökvalitetsmålen och de globala hållbarhetsmålen (Agenda 2030) som respektive målområde bedöms ha kopplingar till. Ett studentarbete av Elin Bergqvist mars 2018 Agenda 2030 och Halmstads kommuns förslag till avfallsplan en kartläggning av kopplingar ligger till grund för bedömning av kopplingar mellan de globala hållbarhetsmålen och avfallsplanen. Med synpunkter som kommit in under samråd och utställning har en del av målen och åtgärderna redigerats, men inte i den omfattningen att de påverkat den miljöbedömning som gjordes i december Målområdenas inledande text, mål, åtgärder och styrmedel som anges i denna bilaga är de reviderade texterna efter utställning. 23

25 AVFALLSPLAN BILAGA 2 2. Uppfo ljning av ma l och a tga rder i avfallsplanen 2013 Uppföljningen är gjord av samhällsbyggnadskontoret i samverkan med HEM. Uppgifter har även tagits in från tjänstemän på Laholmsbuktens VA, teknik- och fritidsförvaltningen, miljöförvaltningen och måltidsservice på servicekontoret. En uppföljning gjordes även 2015/2016, och redovisades för kommunstyrelsen våren Utfallet har förändrats något för två av målen. Insamlad mängd farligt avfall som har minskat något och insamling av matavfall från hushållen som påbörjades i juni Syfte I avfallsplanen 2013 finns mål och åtgärder för nio områden. Åtgärderna har två huvudsyften: Ytterligare förbättra omhändertagandet av de avfallsfraktioner som kommunen har ett ansvar för hushållsavfall. Skapa förutsättningar lokalt för omhändertagande av övrigt avfall som uppstår i kommunen. Sammanfattning Fyra av tolv mål har uppnåtts, men flera av målen är möjliga att nå. Av 34 åtgärder kopplade till målen är det endast sex som inte nås. Stora avfallsmängder, utsorteringsgraden och nedskräpningen ser ut att vara de största utmaningarna. Hushållsavfallet har minskat perioden Däremot är det ingen förbättring när det gäller utsorteringsgraden, den ligger fortfarande under 60 procent och plockstudier visar att avfallet i soppåsarna från hushållen till stor del består av förpackningsmaterial och matavfall. Det finns även en viss mängd farligt avfall i soppåsarna. Insamlad mängd farligt avfall på återvinningscentralerna har ökat något under perioden Efter det att inpasseringssystemet infördes 1 januari 2016 har det minskat markant. Vilket sannolikt är en följd av att verksamhetsutövare valt andra lösningar. Insamlingen av matavfall från hushållen blev försenad, men infördes 1 juni I samband med det genomförde HEM flera informationsinsatser. Mottagning av paketerat livsmedelsavfall för biogasproduktion från verksamheter påbörjades Anläggningen är för närvarande inte i bruk. Återföring av fosfor i avloppsvattnet till åkermark har uppnåtts med stor marginal men system för återföring av andra näringsämnen har inte tagits fram. HEM har utvecklat kontroll och säkerhet vid Kristinehedsanläggningen som nu också kan ta omhand utsorterat matavfall från hushåll och verksamheter. Området vid Kistinge har planlagts så det kan inrymma en effektiv och säker hantering av olika avfallsfraktioner. Det sker en samverkan inom främst recycling-branschen i Halland, och där finns ytterligare möjligheter att vidareutveckla avfalls- och materialåtervinning. Hämtställen som inte uppfyller krav på säkerhet, miljö och arbetsmiljö håller på att åtgärdas men behöver kontinuerligt utvecklas. Målet om att minska nedskräpning i offentlig miljö har inte kunnat mätas men inget tyder på att nedskräpningen har minskat och målet är inte uppfyllt. I samverkan med länsstyrelsen har Halmstad färdigställt en MIFO-inventering av nedlagda deponier. Arbete med åtgärdsplaner för 23 deponier med hög riskklass är påbörjad. 1

26 AVFALLSPLAN BILAGA 2 Lägesbeskrivning för målen vid uppföljning 2017 Gradering för hur målen utvecklats Uppfyllt/implementerat Delvis uppfyllt/påbörjat Ej uppfyllt Förebygga uppkomsten av avfall Kärlavfall, grovsopor, förpackningar och tidningar från hushållen ska minska per invånare mellan Öka utsorteringsgraden (källsortering) av hushållsavfallet Till år 2016 ska utsorteringsgraden av hushållsavfallet ha ökat till 67 procent. 3. Minska inslaget av farligt avfall i kretsloppet Insamlad mängd farligt avfall från hushållen ska ha ökat jämfört med 2011 års utfall på ton. 4. Öka andelen avfall som behandlas biologiskt. 1. Senast 2016 ska minst 40 procent av matavfallet från hushållen utsorteras för att användas som biogas. 2. Mottagning av vegetabiliskt och animaliskt livsmedel från verksamheter i Halmstad ska öka till ton senast Till 2016 ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avloppsvattnet tillvaratas och återföras till åkermark 4. Påbörja återföring av näring från enskilda avlopp till produktiv mark 5. Förbättra förutsättningarna för en effektiv och miljömässigt god avfallshantering i kommunen. Halmstads kommun ska dels genom egna anläggningar och dels genom samverkan med andra aktörer skapa förutsättningar för en effektiv och miljöriktig hantering av alla typer av avfallsfraktioner. 6. Medverka till ett regionalt samarbete inom avfallsområdet. Öka den regionala samverkan inom hela avfallsområdet under kommande period Förbättra avfallshanteringen med hänsyn till säkerhet, miljö och arbetsmiljö. Senast 2016 ska samtliga hämtningsställen uppfylla kravet på god säkerhet, bra arbetsmiljö och miljöhänsyn. 8. Minska nedskräpning i samhället. Vid planperiodens slut ska nedskräpningen i offentlig miljö (gator, parker, torg, badstränder m fl.) ha minskats jämfört med Minska risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda avfalls deponier. Risken för eventuella föroreningar i mark där nedlagda deponier varit lokaliserade ska vara kända och i de fall där miljö och hälsorisker förekommer ska det upprättas en åtgärdsplan. 2

27 AVFALLSPLAN BILAGA 2 1 Förebygga uppkomsten av avfall Mål 2013 Kärlavfall, grovsopor, förpackningar och tidningar från hushållen ska minska per invånare mellan Resultat Mängden restavfall(kärlavfall), förpackningar och tidningar per invånare har minskat med 12 procent under perioden Statistiken redovisar restavfall som samlas in från hushållen samt utsorterade förpackningar och tidningar (FTI). Halmstads befolkning har under den perioden ökat med personer (6,7 procent). Trots den ökningen har även den sammanlagda mängden hushållsavfall minskat något. Mängden avfall per invånare relativt hög i Halmstad. Det har delvis sin förklaring i att det under sommarhalvåret tillkommer många sommargäster som inte är registrerade som invånare och avfallsstatistiken per invånare är beräknad på den fasta befolkningen. Grovavfall som lämnas på ÅVC, tex byggavfall, är inte inkluderat i sammanställningen då det innehåller en betydande men okänd andel avfall från verksamhetsutövare. Här redovisas heller inte övrig materialåtervinning, trädgårdsavfall eller farligt avfall. Efter det att inpasseringssystemet infördes vid årsskiftet 2015/2016 märks en kraftig minskning av grovavfall på ÅVC, minus 14 procent jämfört med En trolig förklaring är att del verksamhetsutövare istället valt andra aktörer för hantering av grovavfall, tex containerhämtning. En del av minskningen kan också bero på att invånare från grannkommunerna inte längre har fri tillgång till ÅVC i Halmstad. ÅTGÄRDER Under 2013 ta fram en informationplan och därefter genomföra informationsinsatser under planeringsperioden Ansvarig: Kommunstyrelsen och HEM RESULTAT Det saknas en övergripande kommunikationsplan för hela renhållningsordningen. HEM har upprättat kommunikationsplaner för aktiviteter som HEM har ansvar för tillsatte HEM en ny kommunikatörstjänst med fokus på matutsorteringen och avfallsminimering samt anställde en skolinformatör invigdes kunskapscentret Växtvärket med skolelever årskurs 5 som målgrupp gavs första numret av magasinet Hållbart ut till alla hushåll, och planeras att i ges ut varje kvartal. 3

28 AVFALLSPLAN BILAGA 2 Utökat samarbete med föreningar och ideella organisationer omfattande återbruk av olika varor, t ex textilier. Informera vid kommunens återvinningscentraler om var hushållen kan lämna sådana varor och produkter. Ansvarig: HEM Strukturen för renhållningstaxan utformas så att den stimulerar till att minska uppkomsten av avfall och öka återanvändning och återvinning. Ansvarig: Kommunstyrelsen och HEM Samarbete med föreningar är inte genomfört, men internt samarbete med Haldahuset sker sedan många år, framförallt på ÅVC Flygstaden. Möjligheter till ytterligare textilåtervinning. Informationsinsatser på ÅVC är inte genomfört. Strukturen för taxan gjordes om 2015 och styr mot minskad behållarstorlek och längre tömningsintervall i syfte att öka återvinningen av förpackningar. Taxan premierar restauranger och storkök med utsortering av matavfall och därigenom ökad återvinning genom biogas och biogödsel. Matavfallet (svinnet) i den kommunala verksamheten ska fortsätta att minska. Ansvarig: Servicenämnden Matsvinnet från tallriksskrapet har nästan halverats i Halmstads grund- och gymnasieskolor. Idag kastas 6 procent jämfört med 12 procent år Servicenämnden arbetar med målstyrning och belöning vid uppnådda mål. Under hösten 2016 påbörjas mätning av produktionssvinn och kassation i restaurangköken. Ett projekt inom äldreomsorgen kommer också startas upp. 4

29 AVFALLSPLAN BILAGA 2 2 Öka utsorteringsgraden (källsortering) av hushållsavfallet Mål 2013 Till år 2016 ska utsorteringsgraden av hushållsavfallet ha ökat till 67 procent. Resultat Utsorteringsgraden har inte ökat sedan avfallsplanen antogs och ligger fortfarande under 60 procent. Materialåtervinningen förpackningar, tidningar, skrot, däck och gips har till och med minskat, men det är främst tidningsinsamlingen som ligger bakom den minskningen som en direkt följd av att tidningarna i högre grad läses digitalt. Andel materialåtervinning och övrigt utsorterat avfall på ÅVC som kommer från verksamheter har inte kunnat separeras. Målet sattes utifrån ett antagande att matavfallsinsamlingen från hushållen skulle införas Matavfallsinsamlingen infördes istället 1 juni Tidigare plockanalyser visar att närmare en tredjedel av avfallet i soppåsarna är matavfall. Totalt är det närmare tre fjärdedelar av innehållet i soppåsarna material som ska hanteras på annat sätt. Förutom matavfall finns där förpackningar, tidningar, trädgårdsavfall, textilier och även en liten mängd farligt avfall som läkemedel, batterier, elektronik mm * Faller under producentansvar Plockanalyser som genomförts i maj 2015 och april 2017 visar att tre fjärdedelar av innehållet i soppåsarna är material som bör sorteras ut, tex förpackningar och matavfall. Textilier som utgör 2-3 procent redovisas under övrigt brännbart. Ungefär en halv procent av avfallet i påsarna är elektronik och annat farligt avfall som kanyler och läkemedel. Bakgrund Genom återbruk och återvinning minskas trycket på exploatering av ändliga resurser och energikrävande utvinning av nya råvaror. En statlig utredning om ansvarsfördelning för insamling av förpackningar och tidningar har pågått under flera år. Besked om förändringar av kommunernas roll och ansvar har flyttats fram flera gånger. ÅTGÄRDER Samverka med producentansvariga och fastighetsinnehavare för att utveckla nuvarande hämtningssystem så att fler hushåll får närmre till inlämningsplats för källsortering av hushållsavfall vid fastighetsnära återvinningsstationer eller motsvarande alternativ. RESULTAT Det pågår en nationell utredning kring producentansvaret och vilken roll kommunerna ska ha. Besked om förändringar av kommunernas roll och ansvar har flyttats fram flera gånger. Om kommunerna tilldelas ansvar för insamling av förpackningar kan HEM:s planerade anläggning för utsortering av matavfall anpassas till att även hantera förpackningar. 5

30 AVFALLSPLAN BILAGA 2 Senast 2014 införa separat insamling av hushållens matavfall. Ansvarig: HEM Anläggningen för optisk sortering av soppåsar blev försenad. Insamlingen startades 1 juli Öka och utveckla tillgängligheten i kommunens insamlingssystem. Ansvarig: HEM (Åtgärden avser fastighetsnära insamling- FNI) HEM har avvaktat den statliga utredningen för insamling av förpackningar. Om ansvaret för att sortera ut förpackningar tillfalller kommunen, skulle detta kunna göras med hjälp av optisk sortering. Vid Villmanstrand, Flygstaden, Oskarström, Getinge och Simlångsdalen ska det finnas återvinningscentraler. Ansvarig: Kommunstyrelsen och HEM Införa källsortering av vissa fraktioner på offentlig plats. I centralorten har Villmanstrand eller Flygstaden öppet alla veckodagar. Getinge och Oskarström har öppet en dag på helgen under hela året samt ytterligare en halvdag under sommaren. Simlångsdalen har öppet varannan lördag. Varken HEM eller Teknik- och fritidsnämnden har initierat denna åtgärd. Ansvarig: Teknik- och fritidsnämnden i samverkan med HEM Informationsinsatser till hushåll och verksamheter enligt informationsplan. Ansvarig: Kommunstyrelsen och HEM Kvalitetssäkra rutiner för utsortering av förpackningar och matavfall i den kommunala verksamheten. Ansvarig: Kommunstyrelsen och HEM En kommunikationsplan för information om matutsortering och källsortering med fokus på återvinning och återanvändning är framtagen 2014 och uppdateras kontinuerligt. HEM har genomfört informationsinsatser på temat återanvändning, återvinning och minimering vid årliga event som tex Vallåsdagen, Andersbergsfestivalen, Halmstadgillet, Pride På HEM:s webb och på Facebook finns information om källsortering. Förpackningsinsamling finns i många verksamheter. Servicekontoret, ansvariga för den huvudsakliga mathanteringen inom kommunal verksamhet, är sedan 2014 miljöcertifierade enligt ISO (2018 gick servicenämnden över till ett annat miljöledningssystem - miljödiplomering enligt Svensk Miljöbas) Matavfall från kommunal verksamhet hämtas av HEM för transport till biogasproduktion. Mål och rutiner siktar på att ytterligare öka källsorteringen på de olika enheterna. HEM har i de egna verksamheterna kvalitetssäkrat rutinerna för utsortering av förpackningar och matavfall och kommunikationsinsatser samt utbildningar har hållits för all personal. Kontinuerlig information går ut internt om återvinning och placering av källsorterade förpackningar. 6

31 AVFALLSPLAN BILAGA 2 3 Minska inslaget av farligt avfall i kretsloppet Mål 2013 Insamlad mängd farligt avfall från hushållen ska ha ökat jämfört med 2011 års utfall på ton. Resultat Målet uppfylldes till 2015 då insamlad mängd farligt avfall från hushållen har ökat jämfört med 2011 års utfall, men år 2016 minskade mängden avsevärt. Det kan ha sin förklaring i inpasseringssystemet som gör att invånare från grannkommunerna inte längre har fri tillgång till ÅVC i Halmstad och att verksamhetsutövare väljer andra lösningar, tex containerhämtning. Summor baserade på insamlad statistik från samtliga återvinningscentraler och avser allt farligt avfall till farliga baren, samt tryckt trä och elektronik. Plockanalyserna från hushållens avfall visar att soppåsarna innehåller ca 0,5 procent elektronik och annat farligt avfall. Insamlad mängd farligt avfall ton ton ton ton ton 2016* ton ÅTGÄRDER Samverka med producentansvariga och utveckla insamlingsställen för mindre elektronikprodukter i anslutning till försäljningsställen. RESULTAT Ett nytt producentansvar (WEEE-direktivet) för elektronik har införts 2015, vilket innebär att många försäljningsställen nu är ansvariga för att samla in uttjänade produkter. Utöver det utökade producentansvaret sker dock ingen samverkan med producentansvariga. Ansvarig: HEM Att kontinuerligt göra plockstudier av hushållsavfallet. Ansvarig: HEM Ökad information till hushållen samt årliga riktade informationskampanjer i bostadsområden. Ansvarig: HEM Under planperioden har plockanalys genomförts 2015 och kommer fortsättningsvis att genomföras varje kalenderår. Under 2016 utökas antalet kundmöten och riktade kampanjer till ytterligare områden i bland annat Vallås, Andersberg Söndrum, Rotorp och Grötvik. Nya kunskapscentret Växtvärket med fokus på skolor ska också bidra till information om farligt avfall och påverkan på kretsloppet. 7

32 AVFALLSPLAN BILAGA 2 4 Öka andelen avfall som behandlas biologiskt Mål och resultat avsnittet innehåller fyra mål som följer efter bakgrund. Mål 4: Senast 2016 ska minst 40 procent av matavfallet från hushållen utsorteras för att användas för biogasproduktion. Resultat Införande av utsortering av hushållens matavfall är framflyttat till 2017 då uppförandet av en sorteringsanläggning för är försenat. ÅTGÄRDER Införa insamlingssystem för separering av matavfall från hushållen. Ansvarig: HEM Informationsinsatser till hushåll enligt informationsplan. Ansvarig: Kommunstyrelsen och HEM RESULTAT Anläggningen för optisk sortering togs i bruk 2017 och insamling av matavfall från hushållen startades 1 juli. Informationsinsatser har genomförts under Broschyren Så sorterar du matavfall har delats ut på event och föreläsningar hos Bostadsrättsföreningar, organisationer och kommunens verksamheter Mål 4: Mottagning av vegetabiliskt och animaliskt livsmedelsavfall från verksamheter i Halmstad ska öka till ton senast Resultat Under åren tog avpaketeringsanläggningen på Stålverksgatan emot ca ton matavfall samt vegetabiliskt och animaliskt livsmedelsavfall in från verksamheter och butiker/grossister i och runt Halmstad. Anläggningen fick monteras ner när fastigheten skulle rivas Insamlingen fortsatte men i väntan på att mottagningsanläggningen på Kristinehed stod klar sommaren 2017 hanterades livsmedelsavfallet utanför kommunen. ÅTGÄRDER Fortsatt utbyggnad av avpaketeringsanläggningen för mottagning av vegetabiliskt och animaliskt avfall från verksamhetsutövare. Ansvarig: HEM RESULTAT Avpaketeringsanläggningen har tillfälligt monterats ned men kommer att samordnas med uppbyggnad av anläggningen för optisk sortering vid Kristinehed 2016/

33 AVFALLSPLAN BILAGA 2 Mål 4:3 Till 2016 ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avloppsvattnet tillvaratas och återföras till produktiv mark, varav minst hälften ska återföras till åkermark. Resultat Målet nås med god marginal. År 2015 återfördes 82 procent av slammet för spridning på åkermark (2014, 90 procent). Det förekommer att vissa slampartier inte uppfyller kvalitetskraven enligt Revaq, och den alternativa hanteringen är då antingen att använda slammet till anläggningsjord eller att transportera det till förbränning. ÅTGÄRDER Fortsatt arbete med så kallat uppströms arbete i syfte att långsiktigt förbättra slamkvaliteten. Ansvarig: Nämnden för Laholmsbuktens VA Fortsatt rötning av slam för produktion av jordförbättringsmedel. Ansvarig: Nämnden för Laholmsbuktens VA RESULTAT Västra Strandens avloppsreningsverk är Revaqcertifierat sedan februari 2012 och följer reglerna för det, Renare vatten bättre kretslopp. Verket genomgår årligen extern granskning som säkerställer ett fungerande uppströmsarbete. Oavsett hur slammet ska användas så genomgår allt slam från avloppsreningsverken i Halmstads kommun rötning i rötkammare på Västra strandens avloppsreningsverk. Mål 4:4 Påbörja återföring av näring från enskilda avlopp till produktiv mark. Resultat Återföring av näringsämnen från enskilda avlopp kommer i konflikt med målet en giftfri miljö. Slammet från de enskilda avloppen levereras i en mer koncentrerad form än det utspädda avloppsvattnet och har ett relativt högt innehåll av metaller och annat oönskat innehåll. Rötrester med ursprung från detta slam är därför mindre lämpliga för jordbrukssektorn att ta emot. Dock är större delen av metallerna bundet i sedimentet av slammet medan en stor del av fosfor, kväve och kalium finns löst i vatten/klarfasen i de utsorterade WC-fraktionerna. Genom att inrikta utvinningen av näringsämnen på vattenfasen finns möjligheten att utvinna ca 500 kg fosfor och undvika spridning av ca 100 kg metaller årligen. ÅTGÄRDER Utveckla ett system för återföring av näring till produktiv mark från utsorterade WC-fraktioner. Under år 2015 ska detta system ha utvärderats och kostnadsberäknats och ligga till grund för framtida hantering av denna avfallsfraktion. Ansvarig: HEM Utse huvudmannaskap för återföring av näring från utsorterade WC-fraktioner. Ansvarig: Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige RESULTAT Ett samarbetsavtal har upprättats med en entreprenör gällande omhändertagande av fosfor från fosforfilter. Entreprenören samlar in fosforfiltermaterialet och näringen återförs till produktiv mark eller används som jordförbättringsmedel i matjordstillverkning. Kommunstyrelsen inväntar HEMs utredning angående hur ett system för återföring av näring från utsorterade WC-fraktioner kan utvecklas, innan beslut om huvudmannaskap fattas. 9

34 AVFALLSPLAN BILAGA 2 5 Förbättra förutsättningarna för en effektiv och miljömässigt god avfallshantering i kommunen Mål Halmstads kommun ska dels genom egna anläggningar och dels genom samverkan med andra aktörer skapa förutsättningar för en effektiv och miljöriktig hantering av alla typer av avfallsfraktioner. Resultat Halmstads kommun har planlagt områden för att möjliggöra en effektiv och miljöriktig hantering av alla avfallsfraktioner. HEM har utökat säkerheten för avfallshanteringen vid Kristinehed. HEM och flera andra aktörer utvecklar sina verksamheter för en effektiv och miljösäker hantering av olika avfallsfraktioner. Läckage av lakvatten från krossnings- och balningsområdet upptäcktes Läckaget är åtgärdat och orsaken utreds. ÅTGÄRDER Fortsatt utveckling av Kristinehedsanläggningen så att sortering, krossning och balning av avfall för energiåtervinning kan utföras med minimal påverkan på omgivningen. Ansvarig: HEM Fortsätta att medverka i utvecklingen och kompletteringen av lämpliga områden såsom Kistingeområdet till moderna återbruks- och återvinningscentra med möjligheter till ökad service och kontroll och: - behandling för återbruk och återvinning av material - beredning av avfall för energiutvinning - kompostering av jord och slam - behandling av bygg- och rivningsavfall - behandling av jord- och schaktmassor - behandling av förorenade massor - behandling av farligt avfall - mellanlagring och deponering - mottagning av snömassor Ansvarig: Kommunstyrelsen RESULTAT Fortsatt kontroll av dag- och lakvattenhantering, utökad brandsäkerhet med brandtorn och övervakning med IR-kameror, fångstnät runt östra området där krossning och balning sker, utökade städrutiner inom och utanför området, hårdare regler för krossning vid olämpliga vind- och väderförhållanden. Ett planprogram för område tas fram för beslut under Planprogrammet möjliggör behandling, beredning, mellanlagring och mottagning enligt listan. 10

35 AVFALLSPLAN BILAGA 2 6 Medverka till ett regionalt samarbeta inom avfalls området MÅL Öka den regionala samverkan inom hela avfallsområdet under kommande period Resultat Ett visst arbete år påbörjat. HEM medverkar i det nätverk för lokalt näringsliv inom avfalls- och recycling-branschen som EMC samordnar. BAKGRUND Miljö- och säkerhetskraven är stora inom avfallsverksamheten. Stora krav ställs på anläggningar och tekniska system, vilket i sin tur ställer krav på storskalighet och stora investeringar. Varje enskild kommun får allt svårare att själv klara av detta. Samverkan med andra kommuner och näringslivet behövs för att klara morgondagens utmaningar. ÅTGÄRDER Initiera frågan om en gemensam avfallsplan för regionen hos Region Halland. Ansvarig: Kommunstyrelsen och HEM Under perioden starta flera gemensamma utvecklingsprojekt med Högskolan i Halmstad och det lokala näringslivet. RESULTAT Varken HEM eller kommunstyrelsen har initierat denna åtgärd. HEM har kontaktat angränsande kommuner för samverkan för en ny avfallsplan, men kommunerna befinner sig tidsmässigt i olika skeden. Högskolan, näringslivet, kommun, skola och HEM håller på att gemensamt ta fram ett kunskapscenter, Växtvärket. Ansvarig: Kommunstyrelsen och HEM Utveckla samarbetet med det lokala näringslivet inom avfallsområdet. Ansvarig: Kommunstyrelsen Utveckla samarbete med andra regioner som gränsar till södra Halland. Inom ramen för Energi och Miljöcentrum (EMC) så har det i Halmstad bildats en recycling- grupp där det lokala näringslivet och HEM samverkar. Det pågår diskussioner om samverkan att erbjuda mottagning av hushållsavfall och matavfall till den optiska sorteringen. Ansvarig: Kommunstyrelsen och HEM 11

36 AVFALLSPLAN BILAGA 2 7 Förbättra avfallshanteringen med hänsyn till säkerhet, miljö och arbetsmiljö. MÅL 2013 Senast 2016 ska samtliga hämtningsställen uppfylla kravet på god säkerhet, bra arbetsmiljö och miljöhänsyn. Resultat Arbete pågår men hinner inte färdigställas under En projekttjänst på HEM tillsattes i slutet av 2013 för att hantera frågan om besvärliga hämtställen, men samtliga hämtställen hinner inte åtgärdas innan planperiodens slut. Till maj 2016 är 446 hämtställen åtgärdade. Problem i soprum som t.ex. trösklar, dörrstopp och felvända kärl har rättats till. På en del hämtställen har kärlen flyttats ut till vägen på grund av att vändplats för tunga fordon saknas. Hämtställen där kärl dragits på ej godkänt underlag tex singel och grus har tagits bort. Fastigheter med träd som växer över vägen som skadar renhållningsfordon och är en säkerhetsrisk på grund av skymd sikt har rapporterats. BAKGRUND HEM har i en intern utredning konstaterat att det idag finns problem vid av kommunens totalt hämtningsställen när det gäller trafiksäkerhet och arbetsmiljö. Med hämtningsställe menas hämtningsfordonets uppställningsplats. Dessutom behöver det totala transportarbetet minska, för att i sin tur minska miljöbelastningen. ÅTGÄRDER I samband med översynen av avfalls-föreskrifterna ytterligare förtydliga och skärpa villkoren avseende arbetsmiljö och säkerhet. Ansvarig: Kommunstyrelsen Genom förebyggande åtgärder ska risken för bränder i avfallsupplag minimeras. Ansvarig: HEM i samverkan med räddningsnämnden I samband med planläggning av bostadsområden ska avfallsinsamling alltid redovisas med hänsyn till trafik, miljö, tillgänglighet, arbetsmiljö och insamlingssystem (individuella kärl, gemensamhetsanläggning, sopsug mfl). Ansvarig: Kommunstyrelsen Utveckla rutiner för ökad samverkan och kommunikation inom kommunens verksamhet. Ansvarig: Kommunstyrelsen och HEM RESULTAT Utfördes i samband med utformningen av de nya avfallsföreskrifterna och antog tillsammans med Renhållningsordningen Förebyggande åtgärder som implementerats inkluderar bland annat ett brandtorn och värmekameror för att detektera värmeutveckling i avfallshögarna. Avfallskontroller på avfall som kommer in till Kristinehed sker löpande. Under 2016 kommer antalet avfallskontroller att utökas. Avfallsinsamling beaktas av planarkitekterna i detaljplanearbetet, men kan inte alltid redovisas då den slutgiltiga lösningen fastställs först vid bygglovskedet. Det finns inga skriftliga rutiner än, men det har blivit en ökad samverkan och kommunikation genom att planerna stäms av i samordningsgruppen där SBK, BK, TE, MH, RN, HNAB, LBVA och HEM är representerade. 12

37 AVFALLSPLAN BILAGA 2 8 Minska nedskräpning i samhället. Mål 2013 Vid planperiodens slut ska nedskräpningen i offentlig miljö (gator, parker, torg, badstränder m fl.) ha minskats jämfört med Resultat Målet har inte kunnat mätas, men inget tyder på att nedskräpningen har minskat. Bakgrund Problemen med plast i haven har sitt ursprung i nedskräpning på land. Skräpiga miljöer hittar vi på stränderna, torg, parker och stråk där människor rör sig. Speciellt helger, sommartid och vid evenemang, bla studentaktiviteter. Byggarbetsplatser ger upphov till kringflygande material och skräp som inte har förankrats. Industriområden och längs större vägar hittas också stora mängder skräp, plus att det förekommer dumpning av gamla bilar och annat skräp i naturen. Det är ofta skräpigt runt återvinningstationer. Dels är det förpackningsmaterial från överfulla insamlingskärl men ofta också annat avfall som inte är hör hemma där. Skräpmätning är ett verktyg för att utvärdera effekten av olika åtgärder. Kommunen har ingen metod för att mäta mängden avfall som uppkommer från nedskräpning. ÅTGÄRDER Att senast 2013 tagit fram en metod för skräpmätning i offentlig miljö. RESULTAT Ingen metod har tagits fram. Skräp i och utanför papperskorgar samlas in samtidigt och vikten har inte följts upp. Ansvarig: Teknik- och fritidsnämnden Analys av detta utifrån våra registrerade nedskräpnings - ärenden (och klagomål på avfall ärenden) Jag har då jämfört perioden med perioden (för att inte få årstids bias) Tittar man på alla ärenden med nedskräpning i ärenderubriken så var det 36 efter men bara 26 perioden före. En hel del av de ärende är av karaktären överfulla sopkärl och kanske inte helt relevanta i sammanhanget. Jag har tittat på alla ärendena ovan och valt ut de som är av karaktären dumpning av avfall (säckar, möbler, rivningsavfall m.m.) i naturen (inte skräpig tomt). Jag får det då till 11 ärenden efter men bara 5 i perioden före. Det finns såklart en del osäkerheter i en sådan här jämförelse men tendensen tycks vara att det är en ökning av nedskräpningen. Tomas Sjöstedt 13

38 AVFALLSPLAN BILAGA 2 9 Minska risken för negativ miljöpåverkan från nedlagda avfallsdeponier. Mål Risken för eventuella föroreningar i mark där nedlagda deponier varit lokaliserade ska vara kända och i de fall där miljö och hälsorisker förekommer ska det upprättas en åtgärdsplan. Resultat MIFO-inventering och riskklassning är slutförd Inventeringen visar att 23 av drygt 40 nedlagda deponier ska förses med åtgärdsplaner. Arbetet med åtgärdsplaner är påbörjade enligt en prioriteringsordning, men det kommer att ta flera år att färdigställa underlaget för behov av insatser. Bakgrund Gamla avfallsdeponier som var i drift innan miljölagstiftningen skärptes kan innebära risk för förorening av mark och påverkan på yt-och grundvatten och därigenom innebära ökade hälsorisker för människor och djur. Enligt det nationella miljökvalitetsmålet för giftfri miljö ska alla områden med stor risk för människors hälsa eller miljön åtgärdas till ÅTGÄRDER Samtliga tidigare avfallsupplag/ deponier ska senast 2016 ha inventerats och riskklassats enligt MIFO- metodiken. Ansvarig: Kommunstyrelsen I kommunens översiktsplan ska områden där deponiverksamhet bedrivits vara angivna. Ansvarig: Kommunstyrelsen RESULTAT Samtliga deponier inventerade och riskklassade enligt MIFOmetodiken till juni Områden där deponiverksamhet bedrivits är angivna i kommunens översiktsplan som beslutades

39 AVFALLSPLAN BILAGA 3 3. Behandlingsanla ggningar i Halmstads kommun Avsnittet omfattar behandlingsanläggningar som är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt Miljöprövningsförordningen (SFS 2013:251). Uppgifterna avser år Nedan redovisas ett urval av de anläggningar inom Halmstads kommun som hanterar avfall samt vilken typ av avfall de hanterar. Uppdelningen av anläggningarna är inspirerad av avfallshierarkin. Materialåtervinning Eliaexpress i Halmstad AB Kistinge På anläggningen sker mekanisk bearbetning av betong, tegel och asfalt i form av krossning samt kompostering av park- och trädgårdsavfall. Även sortering av byggavfall och verksamhetsavfall förekommer. Mindre mängder felsorterat farligt avfall samt avfall för anläggningsändamål lagras på anläggningen. Gips Recycling Tar emot gipsavfall från bygg- och rivningsverksamhet som lagras, sorteras och krossas. Halmstad Bärarelag AB Anläggningen tar emot och sorterar jord, sten, betong, tegel, schaktmassor och träavfall som sedan, beroende på avfallstyp, genomgår mekanisk bearbetning genom krossning alternativt flisning. Kuskatorpet Metoder som används för återvinning eller bortskaffande på Kuskatorpet är bland annat mekanisk bearbetning genom krossning, och flisning av inert avfall, träavfall m.m., kompostering av slam från avloppsreningsverk m.m. och sortering av verksamhetsavfall. På anläggningen lagras även farligt avfall, byggavfall, verksamhetsavfall samt träavfall. Lars Carlssons Skrot i Halmstad AB Här sker mekanisk bearbetning genom kapning av skrot. Också sortering och lagring av verksamhetsavfall och byggavfall förekommer. Mottaget elavfall genomgår sortering och demontering. Bilbatterier, el- och elektronikavfall, oljeavfall m.m. lägras även dessa på anläggningen. NCC Sverige AB På anläggningen sker mekanisk bearbetning genom krossning av inert avfall. Även lagring av inert avfall samt asfalt förekommer på anläggningen. NCC Sverige AB asfaltverk Uppbruten asfalt tas emot. Asfalten sorteras sedan och genomgår mekanisk bearbetning för att slutligen användas som utfyllnad. Ragn-Sells AB På anläggningen lagras icke- farligt avfall. Ragn-Sells Specialavfall AB På anläggningen behandlads farligt avfall, så som oljefilter och färgburkar. Slaggprodukter i Halmstad AB Tar emot järn- och metallskrot samt slagg- och skållprodukter. Mekanisk bearbetning sker i form av sönderdelning av metaller. 1

40 AVFALLSPLAN BILAGA 3 Stena Recycling AB (f.d. RECI) Mottagning, behandling och upparbetning av avloppsoljor (slop, svenska avfallsoljor, emulsioner, oljeslam etc.), förorenat dagvatten och förorenat vatten. Stena Recycling AB Fragmenteringsanläggning Typ av avfall som hanteras är järn- och metallskrot, sortering av NF (icke järnhaltiga metaller) sortering av förbehandlat elektronikskrot. Metoder som används för återvinning eller bortskaffande är sönderdelning och sortering av metaller. Stena Recycling AB J&M Typ av avfall som tas emot är metallskrot, bilbatterier, el- och elektronikavfall, oljeemulsioner och annat farligt avfall. Metoder som används för återvinning eller bortskaffande är sortering, mekanisk bearbetning (kapning av skrot) och mellanlagring. Stena Recycling AB Returpapper På anläggningen lagras sortering och mellanlagring av verksamhetsavfall i form av papper, wellpapp och förpackningar (plåt/plast). Det sker även lagring av farligt avfall, huvudsakligen olja, lösningsmedel samt emulsioner. Stena Recycling AB Stena Nordic Recycling Center (SNRC) På anläggningen fragmenteras skrot samt tidigare sanerat och sorterat el-avfall. Vidare sker sortering av icke sanerat el-avfall, fragmenterat skrot samt NF. Farligt avfall, icke sanerat el-avfall, fragmenterat avfall, skrot och NF lagras i anläggningen. Stena Technoworld AB Freonåtervinning På anläggningen sker destruktion av kylmedier (fluorkarboner och pentaner). Transportcentralen i Halmstad AB Typ av avfall som tas emot och lagras på anläggningen är byggavfall samt park- och träavfall. Byggavfallet sorteras och genomgår mekanisk bearbetning i form av krossning. Träavfallet behandlas genom flisning. Biologisk behandling Laholmsbuktens VA - Västra strandens avloppsreningsverk Halmstads kommuns avloppsslam behandlas för tillfället på Västra Strandens reningsverk i Laholm. Först produceras biogas i en rötkammare. Därefter avvattnas slammet och används exempelvis på jordbruksmark eller som anläggningsjord. Borås Energi och Miljö - Sobackens miljöanläggning För tillfället (2017) skickas Halmstads kommuns invånares matavfall till Sobackens miljöanläggning i Borås för produktion av biogas genom rötning. Energiåtervinning HEM AB - Avfallsvärmeverket Kristinehed Energiutvinning genom förbränning av brännbart avfall så som hushållsavfall, industri och verksamhets avfall, flis och trä samt tryckimpregnerat trä. 2

41 AVFALLSPLAN BILAGA 3 Deponering HEM AB Skedaladeponi Typer av avfall som tas emot är inert och icke farligt obrännbart avfall från företag och återvinningscentraler, restprodukter från förbränning, park- och trädgårdsavfall och slam. På deponin mellanlagras även brännbart avfall. Metoder som används för återvinning eller bortskaffande är krossning, balning, sortering och deponering. EliaExpress i Halmstad AB Trönninge deponi Deponering av byggavfall. Stena Recycling AB Avfallsdeponi På avfallsdeponin deponeras icke-farligt avfall från Stenas anläggningar. Det sker också behandling av farligt avfall samt omdisponering av redan deponerade massor. Mellanlagring av mindre mängder farligt avfall och brännbart balat avfall samt ytterligare sortering av fragmenterat avfall äger också rum på deponin. Bilskrot Bendt bil AB Tar emot uttjänta och krockade bilar som sedan demonteras. Halmstad Bildemontering AB Tar emot uttjänta bilar som sedan demonteras. Kristineheds Bildemontering AB Tar emot uttjänta bilar som sedan demonteras. Sammanställning gjord av Ramböll

42

43 AVFALLSPLAN BILAGA 4 4. Nedlagda deponier Id Namn Typ av deponi Typ av avfall Riskklass Gustavfälts AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg, industri, 1 schaktmassor Tiarps AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg, industri, 2 schaktmassor Marbäcks AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg Skandinaviska jutes deponi 1 Icke-kommunal Industriavfall Skandinaviska jutes deponi 2 Icke-kommunal Industriavfall Brynestorps AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg, schaktmassor Marskogs AFA Kommunal Hushålls, bygg, industriavfall Susegårdens AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg Norra utmarkens AFA Kommunal Hushålls, Industri Marelids AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg, industri Sennans AFA Kommunal, Bygg, schaktmassor, förekommer 2 Icke-kommunal hushållsavfall Trönninges AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg, industri, 2 schaktmassor Frökontorets deponi Icke-kommunal Bygg, industri, schaktmassor Slättåkra AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg, schaktmassor 2 (Svag) Lövhults AFA Kommunal Hushålls, latrin 2 (Svag) Johansfors AFA Kommunal Hushålls 2 (Svag) Särdals AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg, schaktmassor 2 (Svag) Släggarps AFA Kommunal Hushålls, industri 2 (Svag) Örnakulls AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg, industri 2 (Svag) Harpas kulle deponi Icke-kommunal Bygg, schaktmassor 2 (Svag) Kärrets deponi/örjans valls Kommunal Trädgårds, bygg 2 (Svag) B-plan Nissans utfyllnad Oskarström Icke-kommunal Industri 2 (Svag) Furets AFA Kommunal Bygg, schaktmassor 2 (Svag) Mareds AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg, industri Vinnalts AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg, industri Stenas deponi 1 Icke-kommunal Industri Stenas deponi 2 Icke-kommunal Industri Stenas deponi 3 Icke-kommunal Industri Slottsmöllans AFA Icke-kommunal Bygg, schaktmassor Kattabrottets deponi Kommunal Trädgårds, bygg, schaktmassor Långenäsuddens AFA Kommunal Hushålls Simlångsdalens AFA Kommunal Hushålls, industri Brandshults AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg, industri Klaraborgs AFA Kommunal Trädgårds, schaktmassor Kvibilles AFA Kommunal Trädgårds, bygg, schaktmassor Risarps byggdeponi Icke-kommunal Trädgårds, bygg, schaktmassor Getinge utfyllnadsområde Kommunal Bygg, schaktmassor Eldsbergas AFA Kommunal Trädgårds, schaktmassor Onsjö schaktmassedeponi Kommunal Schaktmassor Vilshärads Kommunal Schaktmassor 3 Schaktmassedeponi Deponi Kommunal Bygg, schaktmassor 3 Sveagatan/bensinstation Byggets AFA Kommunal Hushålls, trädgårds, bygg Margretebergs deponi Icke-kommunal Bygg, schaktmassor 4 Inventering av nedlagda deponier i Halmstads kommun, Länsstyrelsen i Halland 2015, Dnr

44

45 AVFALLSPLAN BILAGA 5 5. Avfallsma ngder I detta avsnitt redovisas mängderna och fördelningen av det hushållsavfall som samlades in i Halmstad kommun 2016 och Det framgår också vad det avfall som läggs i sopkärlen består av. Sist i avsnittet presenteras hur avfallet behandlas efter insamlingen. Slam från enskilda avloppsanläggningar inkluderas egentligen också i begreppet hushållsavfall men redovisas inte här. Hushållsavfallsmängder Hushållsavfallet utgörs dels av det som samlas i påsarna i hushållens sopkärl, det vill säga matavfall och restavfall, dels av det utsorterade avfall som hushållen själva transporterar till återvinningscentralen eller återvinningsstationen. Den totala mängden insamlat hushållsavfall i Halmstad uppgår till cirka ton per år. Fördelningen mellan olika avfallsslag inklusive förpackningar och returpapper presenteras i nedanstående diagram, figur 2. Figur 2 Fördelningen av hushållsavfall inklusive förpackningar och returpapper för Halmstads kommun 2017 samt I statistiken för grovavfall, tryckt trä samt elektronik ingår även avfall från verksamheter. * Ingår i producentansvaret. Observera att i kategorin grovavfall inkl. trädgårdsavfall ingår en viss andel som kommer från verksamheter och därmed inte utgör hushållsavfall och det går därför inte att dra någon slutsats om vilken kategori som utgör den största delen av hushållsavfallet. Restavfallet står dock för en stor del av hushållsavfallet, 37 procent, vilket motsvarar 221 kg/person och år för Matavfallet står för enbart 2 procent. Dock bör det tas i beaktande att utsortering av matavfall infördes i Halmstad fr o m juni Fram till dess slängdes matavfallet tillsammans med restavfallet. Mängden insamlade förpackningar och returpapper motsvarade 68 kg per person och farligt avfall och elektronik står för 4 procent Enligt plockanalyser gjorda 2016 stod matavfall för 28 procent av mat- och restavfallet. Bortsett från att det skedde en viss utsortering av matavfall 2017, så var fördelningen mellan olika slag av hushållsavfall ganska lika vid en jämförelse mellan 2016 och Mängden insamlat hushållsavfall för Halmstad 2016 och 2017 presenteras i nedanstående tabell (tabell 1). För att ha något att jämföra med redovisas även mängder för hela Sverige i tabellen. Impregnerat trä och elektronik är fraktioner som i huvudsak räknas som farligt avfall. I tabellen redovisas dessa separat från det övriga farliga avfallet. 1

46 AVFALLSPLAN BILAGA 5 Typ av avfall Kärlavfall (Matoch restavfall) Matavfall (kärlavfall) Restavfall (kärlavfall) Grovavfall inkl trädgårdsavfall ** Impregnerat trä ** (FA) Elektronik*, ** inkl batterier (FA) Farligt avfall - övrigt Förpackningar* och returpapper* Totalt 2017 Halmstad [ton] ** 823** [ton] ** 826** [kg/person] ** 8** [kg/person] ** 8** Sverige 2017 [kg/person] [kg/person] * Ingår i producentansvaret ** I statistiken för Halmstad ingår även avfall från verksamheter Tabell 1. Mängd insamlat hushållsavfall 2016 och 2017 fördelat på typ av avfall. Mängderna visas i kg avfall per person samt total mängd avfall för Halmstad och motsvarande jämförelsetal på nationell nivå. (FA=farligt avfall). Den totala mängden hushållsavfall per person i Halmstad minskade något mellan 2016 och 2017, framför allt avseende kärlavfall och förpackningar. En liknande trend syns på nationell nivå Figur 3 Fördelningen av hushållsavfall exklusive grovavfall, trädgårdsavfall och impregnerat trä för Halmstads kommun * ingår i producentansvaret När grovavfall, trädgårdsavfall och impregnerat trä är exkluderade från hushållsavfallet uppgår restavfallet till 69 procent av totalen och matavfallet till 4 procent. Förpackningar och returpapper står för 21 procent samtidigt som farligt avfall och elektronik står för 6 procent. Vid en nationell jämförelse slängs fortfarande mer hushållsavfall per person i Halmstad än genomsnittet i landet även när grovavfall exkluderas ur jämförelsen. Det gäller både förpackningar och returpapper samt kärlavfall. En del av förklaringen är att Halmstad är en sommarstad med många fritidsboende. Eftersom fritidsboende som bor utanför kommunen inte räknas in i invånarantalet så blir mängden per person högre. 2

47 AVFALLSPLAN BILAGA 5 Innehållet i soppåsen och den gröna matavfallspåsen I Halmstads kommun sker det kontinuerligt plockanalyser av kärlavfallet. Plockanalys är när avfallet i soppåsen gås igenom och de olika typerna av avfall vägs. Plockanalyserna baseras på ett urval av hushåll inom fyra områden i Halmstads kommun, varav två är villaområden och två är områden med flerfamiljshus, varav ett område använder sopsug. Vilka områden som väljs för kontroll av innehållet i de olika påsarna varierar från gång till gång, varpå resultatet ej alltid är jämförbart mellan de olika plockanalyserna. Figur 4 Fördelning av innehållet i det insamlade restavfallet (kärlavfallet) för en genomsnittlig invånare i Halmstads kommun våren 2017, innan utsortering av matavfall startades. *Ingår i producentansvaret. För kärlavfallet våren 2017 anses matavfallet och restavfallet vara de avfallstyper som är rätt sorterade, totalt 56 procent. De resterande 44 procenten anses vara felsorterat avfall, det vill säga exempelvis förpackningar och returpapper som skulle ha lämnats till återvinning eller farligt avfall som skulle lämnats för omhändertagande och destruktion. 27 procent av kärlavfallet består av restavfall och av dessa 27 procent restavfall står textil för knappt 1 procent. 29 procent av kärlavfallet består av matavfall. Störst del av felsorterat avfall står returpapper och förpackningar för med 36 procent. I kärlavfallet återfinns även 5 procent trädgårdsavfall och 3 procent inert material, exempelvis trasigt porslin, som inte kan förbrännas. Kärlavfallet innehåller även en mindre mängd eloch elektronikavfall (<1 procent) samt farligt avfall (<1 procent). Under sommaren 2017 införde kommunen utsortering av matavfall från restavfallet så att matavfallet läggs i en separat grön påse och resten (restavfallet) i en vanlig soppåse. Fördelningen av innehållet i det insamlade restavfallet för en genomsnittlig invånare i Halmstads kommun, baserat på plockanalys på våren 2018, presenteras i figur 5. Figur 5 Fördelning av innehållet i det insamlade restavfallet (soppåsen) för en genomsnittlig invånare i Halmstads kommun våren 2018, efter utsortering av matavfall startades. *Ingår i producentansvaret. 3

48 AVFALLSPLAN BILAGA 5 Resultatet visar endast 28 procent av restavfallet har sorterats korrekt. Störst del av felsorterat avfall står förpackningar och returpapper för med 35 procent. Trots införandet av utsortering av matavfall så utgör matavfall 24 procent av avfallet i påsen för det brännbara restavfallet. Där återfinns även 6 procent trädgårdsavfall och 5 procent inert material. Soppåsen innehåller även en mindre mängd farligt avfall och el- och elektronikavfall (1 procent). Sedan utsorteringen av matavfall påbörjades i juni 2017 har plockanalyser gjorts även på innehållet i den gröna påsen, matavfallspåsen. Resultatet för en genomsnittlig invånare i Halmstads kommun presenteras i figur 6. Figur 6 Fördelningen av innehållet i det insamlade matavfallet för en genomsnittlig invånare i Halmstads kommun våren *Faller under producentansvar. Plockanalysen från våren 2018 visade att 87 procent av avfallet är rätt sorterat. Hela 13 procent av det insamlade matavfallet bedöms dock som onödigt matavfall, det vill säga mat som kasserats, men skulle kunna ha ätits. Förpackningar och returpapper utgör 11 procent av innehållet i de insamlade gröna påsarna och restavfall utgör 2 procent. Trädgårdsavfall, inerta material samt farligt avfall och el- & elektronikskrot står för mindre än 1 procent vardera. Eftersom matavfallsinsamlingen inte har funnits så länge finns det ännu inte underlag för att dra slutsatser hur stor andel av det totala matavfallet från hushållen som sorteras ut och därmed används för biogasproduktion och näringsåterföring. Det går dock att göra en grov uppskattning baserat på antagandet att den totala andelen matavfall motsvarar resultatet från plockanalysen våren 2017 och att utsorteringen till gröna påsar motsvarar den sortering som gjorts enligt plockanalysen våren Den totala mängden matavfall per person kan då uppskattas till ca 39 kg under perioden 1 juni-31 december 2017 och utsorteringsgraden har då varit cirka 26 procent. Sammanställning gjord av Ramböll i samverkan med HEM