Askersunds kommuns avfallsplan ASKERSUNDS KOMMUNS AVFALLSPLAN E-post: Askersund

Transkript

1 s avfallsplan ASKERSUNDS KOMMUNS AVFALLSPLAN

2 s avfallsplan FÖRORD Denna plan utgör s avfallsplan i enlighet med kap miljöbalken och Naturvårdsverkets föreskrifter om innehåll i en kommunal avfallsplan (NFS 2006:6). Planen plan har arbetats fram under året Arbetet har drivits genom ett samordnat projekt med Laxå kommun och har bestått av en arbetsgrupp bestående av följande personer: Emma Hamilton, projektledare Kjell Hedenström, Teknisk Chef, Tekniska Förvaltningen, Askersund kommun Mårten Eriksson, VA-chef, Tekniska Förvaltningen, Askersund kommun Titti Jansson, avfallshandläggare, Tekniska Förvaltningen, Askersund kommun Ingrid Rohdin, administratör Tekniska Förvaltningen, Askersund kommun Harry Lundin, Miljöchef, Sydnärkes Miljöförvaltning Kenneth Lantz, VA- och Avfallschef, Laxå Vatten AB Jonny Danielsson, Sydnärkes Renhållnings AB 2

3 s avfallsplan SAMMANFATTNING Enligt miljöbalken ska alla kommuner inneha en renhållningsordning med en avfallsplan och lokala föreskrifter om avfallshanteringen i kommunen. Syftet med Askersunds avfallsplan är att styra avfallshanteringen mot ett hållbart och resurseffektivt samhälle. Avfallsplanen ska också fungera som en kunskapsbank över kommunens nuvarande avfallshantering. De senaste 20 åren har inneburit stora förändringar för avfallshanteringen i Sverige. Det har lett till att det finns potential till förbättringar inom hanteringen av avfallet, både ur ett nationellt perspektiv och på enskild kommunal nivå, vilket innebär att också har en hel del att arbeta med. Arbetet med att ta fram avfallsplanen har drivits genom ett samordnat projekt med Laxå kommun. I formuleringen av avfallsplanens mål och strategier har de nationella miljömålen varit vägledande. Arbetet med avfallsfrågorna är uppdelat i tre inriktningar: 1. Kunskap hos kommunen och hushållen 2. Avfallets miljöpåverkan 3. Resurshushållning Till varje mål finns det en handlings- och uppföljningsplan. Uppföljning ska ske årligen med en större översyn och revidering Därför tar avfallsplanen sikte mot 2020, där det redan finns vissa formulerade mål som man vill uppnå till dess, men de flesta av målen ska ha uppnåtts redan Avfallsplanens genomförande bedöms att medföra främst positiva miljökonsekvenser, bland annat genom att Miljökvalitetsmålen påverkas i positiv riktning. Målen innebär dessutom en mycket högre servicenivå på avfallshanteringen än tidigare, vilket hushållen kommer att uppleva främst genom: Ett serviceinriktat insamlingssystem för att samla in matavfallet Utökad service på insamling av farligt avfall Mer information om hur man ska sortera och minska på sitt avfall Tillgång till ett återbruk, där kommunen förbereder avfallet för återanvändning Kostnaderna för avfallshanteringen antas öka genom de åtgärder som ska genomföras för att uppnå de lokala målen samt de nationella målen. Den största kostnaden är förknippad med utsorteringen av matavfall. Avfallsplanen består av huvuddokument med mål och handlingsplan. Det finns dessutom åtta bilagor kopplade till planen, som bland annat beskriver nuläget, uppföljning av tidigare avfallsplan samt en ordlista med förklaringar. 3

4 s avfallsplan INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning Bakgrund Syfte Vad ska en avfallsplan innehålla? Beskrivning av genomfört samråd Framtida avfallshantering i Vision Inriktningsmål till år Inriktning 1: Kunskap hos kommunen och hushållen... 9 Inriktning 2: Avfallets miljöpåverkan Inriktning 3: Resurshushållning Konsekvenser av avfallsplanen Miljömässiga konsekvenser Samhällets påverkan Ekonomiska konsekvenser Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Nulägesbeskrivning Nedlagda deponier Befintliga Anläggningar Uppföljning gamla avfallsplan Lagstiftning och miljömål Miljöbedömning av avfallsplanen Sammanställning till Länsstyrelsen Ordlista och förklaringar 4

5 s avfallsplan Inledning 1.1 Bakgrund s avfallsplan består av ett huvuddokument som beskriver kommunens vision samt mål för avfallshanteringen tillsammans med åtgärder för att uppnå dem. Bilagorna till avfallsplanen beskriver den nuvarande avfallshanteringen inklusive avfallsmängden som uppstår inom, nedlagda deponier, befintliga avfallsanläggningar, lagstiftningen och miljömål som påverkar avfallshanteringen, uppföljning av den tidigare avfallsplanen samt en miljöbedömning av planens genomförande. Hela avfallsplanen, huvuddokumentet samt bilagorna, fastställdes av kommunfullmäktige Arbetet har drivits genom ett samordnat projekt med Laxå kommun. Sedan 1991 är alla kommuner skyldiga enligt kap miljöbalken att ta fram en kommunal avfallsplan, som tillsammans med renhållningsföreskrifterna utgör renhållningsordningen som anger hur kommunens avfallshantering ska gå till. Tidigare avfallsplanen antogs av kommunfullmäktige. Denna avfallsplan beskriver hur vi vill att avfallshanteringen ska se ut 2020 och på vilket sätt vi ska nå vår vision. Uppföljning och eventuell revidering av avfallsplanen sker De senaste 20 åren har inneburit stora förändringar för avfallshanteringen i Sverige. Bland annat genom lagändringar som bland annat omfattar deponiförbud, deponiskatt, producentansvar samt högre krav på de behandlingsanläggningar som tar hand om avfallet. I bilaga 5 finns det en mer utförlig beskrivning om lagstiftningen som berör avfallshanteringen. Drygt hälften av Sveriges 290 kommuner separerar ut och samlar in matavfallet. På senare år har källsorteringen för matavfallsinsamling och anläggningar för biologisk behandling av matavfallet har blivit allt vanligare. Drivet bakom detta är främst ett delmål och etappmål som omfattas av det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö som uppger att matavfallet ska sorteras ut och behandlas biologiskt. För att etappmålet ska uppnås måste fler kommuner införa ett insamlingssystem och vill vara med och uppnå målen. I det senaste EU-direktivet om avfall lyftes en viktig fråga; hur avfallsbehandlingen ska tydliggöras och prioriteras i enlighet med den så kallade avfallshierarkin. Den innebär att avfall ska i första hand förebyggas, i andra hand förberedas för återanvändning, i tredje hand materialåtervinnas, i fjärde hand förbränning av avfallet och i sista hand deponeras. Detta klargörs i bilden i figur 1. 5

6 s avfallsplan De förändringar som har skett inom avfallshanteringen har lett till att det finns potential att förbättra avfallshanteringen, både ur ett nationellt perspektiv och på enskild kommunal nivå. Det innebär att har en hel del arbete att göra. Utifrån den tidigare avfallsplanen (2008) har ingen prioritering lagts på avfallsfrågorna, uppföljning av målen i den gamla avfallsplanen uppnåddes inte. Genom tydliga mål och riktlinjer vill uppnå en hållbar avfallshantering utifrån de nya bestämmelserna som finns med hänsyn till de lokala förutsättningarna som berör för avfallshanteringen idag. Figur 1- EU: s Avfallshierarki 1.2 Syfte Syftet med Askersunds avfallsplan är att styra avfallshanteringen mot ett hållbart och resurseffektivt samhälle genom att ange mål för att minska mängden avfall samt öka återvinningen av det avfall som uppstår. Kommunens avfallsplan ska fungera som en kunskapsbank. Avfallsarbetet är långsiktigt och ska kontinuerligt uppdateras och förbättras. 1.3 Vad ska en avfallsplan innehålla? Naturvårdsverkets föreskrifter Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan och länsstyrelsens sammanställning (NFS: 2 006:6) anger vad en kommunal avfallsplan ska innehålla. Planen ska bland annat innehålla uppgifter 6

7 s avfallsplan om avfallsmängder, nuvarande avfallshantering samt mål och åtgärder för att minska mängden avfall som uppstår. I föreskrifterna framgår också att planen ska omfatta allt avfall, inte bara det som kommunen ansvarar för. Askersunds avfallsplan har först och främst fokus på det avfall som omfattas av det kommunala ansvaret och behandlar endast andra avfallsflöden översiktligt Kommunen kan påverka hanteringen av avfall som inte ingår i det kommunala ansvaret genom att föra dialoger med olika aktörer, exempelvis Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI), Elkretsen och verksamheterna inom Laxå kommun, som själva ansvarar för sin avfallshantering. 1.4 Beskrivning av genomfört samråd Arbetet med att ta fram s nya avfallsplan har skett i samråd med olika aktörer, företag och kommunens invånare. Planen har arbetats fram under året Arbetet har drivits genom ett samordnat projekt med Laxå kommun. En politisk styrgrupp upprättades bestående av representanter från Tekniska Nämnden i Askersunds, Sydnärkes Renhållnings styrelse, Laxå Vattens styrelse samt Sydnärkes Miljönämnd. Styrgruppen är förankrad i respektive kommunstyrelse. En arbetsgrupp bestående av tjänstemän från Tekniska Förvaltningen, Sydnärkes Renhållnings AB,, Sydnärkes Miljöförvaltning, Laxå Vatten AB, samt en projektanställd projektledare har drivit och samordnat projektet. Dessa nyckelpersoner har på så sätt kunnat bidra med sin expertis i processen med framtagandet av avfallsplanen. Under året har man informerat om arbetet med avfallsplanen genom löpande skrifter i kommuntidningen Bo i Askersunds samt på s hemsida. Texterna har uppmanat läsaren till att bidra med synpunkter till arbetet och synpunkter har tagits emot via och telefonsamtal. Projektledaren har under flera tillfällen informerat olika intresseföreningar, byalag, handikapps- och pensionärsråd om arbetet med avfallsplanen och därigenom tagit emot synpunkter och förslag. Under hösten deltog, genom projektet, i Framtidsveckan i Örebro Län 2012, ett brett samarbetsprojekt med syfte att skapa mötesplatser där miljön, klimatet och hållbar utveckling står i centrum. På så sätt publicerades information om arbetet med avfallsplanen genom en bilaga till den regionala tidningen Nerikes Allehanda. Under veckan bjöd projektet och Tekniska Förvaltningen in till ett öppet seminarium om avfall och miljö. Avfallsplanen ställdes ut på remiss mellan den 11 dec jan 2013 och inleddes med en kungörelse i Nerikes Allehanda. Avfallsplanen med tillhörande bilagor fanns sedan tillgängligt för berörda på kommunhuset, Askersunds bibliotek samt s hemsida. I samband med utställningen skickades materialet till olika delar av kommunens 7

8 s avfallsplan egna verksamheter, närliggande kommuner, Länsstyrelsen, organisationer för pensionärer samt funktionshindrade samt större fastighetsägare. Det kom in synpunkter från PRO Åsbro samt en gemensam skrivelse från Moderaterna, Kristdemokraterna samt Centerpartiet. Synpunkterna har tagits emot men innebär för närvarande inga förändringar i avfallsplanen. 2 Framtida avfallshantering i I formuleringen av avfallsplanens mål och strategier har de nationella samt regionala miljömålen varit vägledande. Ambitionsnivån för de mätbara målen i avfallsplanen ska motsvara lika hög eller i vissa specifika mål, högre ambitionsnivå än i de nationella miljökvalitetsmålen. Läs mer om de nationella och regionala miljökvalitetsmålen i bilaga 5. Arbetet med avfallsfrågorna är uppdelat på tre inriktningsmål: 1. Kunskap hos kommunen och hushållen 2. Avfallets miljöpåverkan 3. Resurshushållning Avfallsplanen är uppbyggd på följande sätt: Visionen - Så här vill vi att avfallshanteringen ska se ut i det långa loppet. Inriktning - I en verkan att uppnå visionen har vi delat upp arbetet i 3 målområdeninriktningar, det kommunen ska prioritera under åren Delmål- Mätbara mål hur man ska uppnå inriktningsmålet. Uppföljning - Med vilka metoder ska nyckeltal användas för att följa upp delmålen. Direkt kopplade till specifika delmål samt aktiviteter i handlingsplanen. Handlingsplan- Konkreta aktiviteter, direkt kopplade till specefika delmål, som ska genomföras för att uppnå delmålen. 2.1 Vision avfallshantering ska genomföras med bästa tänkbara resurshushållning och därmed vara en viktig del i att uppnå ett hållbart samhälle både ur ett miljö- och samhällsekonomiskt perspektiv. ska vara ett föredöme i den egna avfallshanteringen och ska underlätta för hushållen att uppnå en god och miljöriktig resurshushållning. Alla hushåll och verksamheter agerar aktivt för att minska mängden avfall och dess farlighet; både genom mindre konsumtion samt ökad källsortering av det avfall som uppstår. 8

9 s avfallsplan Inriktningsmål till år 2020 Delmål : Kunskap hos kommunen och hushållen Senast 2020 vet minst 95 % av tillfrågade hushåll hur man skiljer på olika typer av avfallsfraktioner och vet hur och var de kan lämnas in till återvinning. Minst 90 % av hushållen är generellt nöjda med avfallshanteringen i kommunen. Delmål : Avfallets miljöpåverkan 2020 ska det inte finnas något farligt avfall, inklusive el- och elektronikavfall, alls i hushållssoporna. Delmål : Resurshushållning Den totala mängden hushållsavfall per invånare i är mindre jämfört med Det finns högst 15 % förpacknings- och tidningsmaterial i hushållssoporna Den utsorterade matavfallsfraktionen är av mycket god kvalitet och innehåller endast 100 % matavfall. Minst 85 % av matavfallet från hushållen i sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring och energi tas tillvara. Inriktning 1: Kunskap hos kommunen och hushållen Hushållen och verksamheterna i vet hur de ska sortera och insamlingssystemet ska genomsyras av service och kundnytta. ska ha god kunskap om avfallsflödena i kommunen. Delmål Inriktning Senast 2016 vet minst 85 % av tillfrågade hushåll hur man skiljer på olika typer av avfallsfraktioner och vet hur och var de kan lämnas in till återvinning. 1.2 Senast 2016 är minst 80 % av hushållen generellt nöjda med avfallshanteringen i kommunen. 1.3 Mellan 2014 och 2016 har andelen hushåll som uppger att de medvetet agerar för att ge upphov till mindre avfall ökat. 1.4 Senast 2016 har alla verksamheter inom kommunen som har tillsyn lämnat in uppgifter på deras avfallsflöden till Sydnärkes Miljöförvaltning. 1.5 Senast 2014 ska alla hushåll som hemkomposterar annat avfall än trädgårdsavfall anmält det till Sydnärkes Miljöförvaltning. 1.6 Senast 2014 ska avfallstaxan vara miljöstyrd. 1.7 ska föregå med gott exempel och ha rutiner för källsortering av förpacknings- och tidningsmaterial, farligt avfall samt el- och elektronikavfall senast

10 s avfallsplan Uppföljning Inriktning 1 Kopplat till delmål Utgår från nyckeltal Uppföljning sker år: Hämtas 2014, kundenkät a 1.g Koppling till aktivitet 1.4 Utgår från 0-värde b SM 1.5 Utgår från att 7 stycken hushåll är c SM anmälda 1.6 Inga nyckeltal. Uppnås vid 1.d TF genomförande 1.7 Schablon uppskattning minskad mängd brännbart avfall hos kommunens verksamheter e 1.f SM Handlingsplan Inriktning 1 Ansvar för uppföljning 1 Aktivitet Kopplat År/Tid för Kostnad 2 Ansvar 1 till mål utförande 1.a Kundenkät 1,1, 1.2, 2014, 2016 Medel TF b Utökat avsnitt angående avfall i Låg SM tillsynsverksamheten 1.c Informationsinsats inför Hög TF matavfallsinsamling 1.d Förändring av Låg TF renhållningsföreskrifter/avfallstaxan e Införande av källsortering i kommunens Låg SM verksamheter enligt miljödiplomeringens mål 1.f Uppföljning på minskad mängd brännbart Låg SM avfall i kommunens egna verksamheter 1.g Löpande förbättring av information på hemsida samt andra kanaler om källsortering och hur man kan minska på avfallet. Delta i rikstäckande och regionala kampanjer , TF Hög TF 1 TF är förkortning för Tekniska Förvaltningen, SM är förkortning för Sydnärkes Miljöförvaltning 2 Se avsnitt

11 s avfallsplan Inriktning 2: Avfallets miljöpåverkan Hushållen och verksamheterna i bidrar medvetet med att minska mängden farligt avfall i hushållssoporna ska det inte finnas något farligt avfall i hushållssoporna. Delmål: ska det vara mindre farligt avfall, inklusive el- och elektronikavfall i hushållssoporna än mängden ska det vara mindre farligt avfall, inklusive el- och elektronikavfall i hushållssoporna än mängden Senast 2016 ska de identifierade kommunala deponierna i vara riskklassade enligt MIFO modellen för förorenade områden. Uppföljning Inriktning 2 Kopplat till delmål Utgår från nyckeltal Enligt plockanalysen 2012 var mängden farligt avfall & el- och elektronikavfall i hushållssoporna 0,14 % Insamlad mängd på Kretloppstationen 2011: 32,7 ton farligt avfall, 228 ton el- och elektronikavfall Uppföljning sker år: 2014, a 2.b 2.c 1.d 1.g Koppling till aktivitet Ansvar för uppföljning 3 TF värde, läs mer i bilaga d TF/SM Handlingsplan Inriktning 2 Aktivitet Kopplat År/Tid för Kostnad 4 Ansvar 3 till mål utförande 2.a Plockanalys av hushållssoporna , 2016 Medel TF 2.b Genomföra Farligt Avfall kampanj Medel TF 2.c Införande av ett förbättrat Hög TF insamlingssystem av farligt avfall d Delta i regionalt projektet för att klassificera deponierna enligt MIFO modellen för förorenade områden. Mer information i bilaga TF/SM 3 TF är förkortning för Tekniska Förvaltningen, SM är förkortning för Sydnärkes Miljöförvaltning 4 Se avsnitt

12 s avfallsplan Inriktning 3: Resurshushållning Hushållen, storköken & restaurangerna i bidrar medvetet till resurshushållning och minskade avfallsmängder genom att förbättra den egna källsorteringen och konsumera medvetet. Kommunen ska visa gott föredöme genom att på de egna verksamheterna källsortera och agera medvetet för att minska avfallsmängderna. Inriktning 3a: ska vara med och bidra till det nationella delmålet om biologisk behandling. Inriktning 3b: Avfallsmängderna i ska minska totalt och källsorteringen av det avfall som uppstår ska öka. Delmål 3.1. Senast 2014 ska det finnas ett system för att separera ut och samla in matavfall hos alla hushållen i Senast år 2014 ska minst 50 % av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling Senast 2016 ska minst 70 % av matavfallet från hushållen i sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring och energi tas tillvara I den utsorterade matavfallsfraktionen ska det senast 2016 vara av mycket god kvalitet och endast innehålla 100 % matavfall Den totala mängden hushållsavfall per invånare i är mindre 2014 jämfört med Den totala mängden hushållsavfall per invånare i är mindre 2016 jämfört med Mängden matavfall inom storkök i kommunens egna verksamheter ska minska med 20 % år 2016 i jämförelse med år Senast 2016 ska det finnas högst 20 % förpacknings- och tidningsmaterial i hushållssoporna Mängden förpacknings- och tidningsmaterial i hushållssoporna ska vara mindre 2014 i jämförelse med

13 s avfallsplan Uppföljning Inriktning 3 Kopplat till delmål Utgår från nyckeltal Uppföljning sker år: Koppling till aktivitet Inga nyckeltal. Ja/Nej a TF 3.2 Enligt plockanalys 2012 bestod 32,62 % av hushållssopan av förpacknings- och tidningsmaterial. 2014, a TF Enligt FTIAB samlade de in 51,95 kg per invånare Utgår från 0-värde a,3a,1d,1g TF 3.5 TF 3.6 Mängd hushållsavfall som gick till förbränning (exklusive grovavfall) 2012: ton (2011) 2014, d 1.g 3.d värde, beräkna mängd c TF 3.8 TF 3.9 Enligt plockanalys 2012 bestod 32,62 % av hushållssopan av förpacknings- och tidningsmaterial. Enligt FTIAB samlade de in 51,95 kg per invånare d 1.g 3.d Ansvar för uppföljning 6 Handlingsplan Inriktning 3 Aktivitet Kopplat År/Tid för Kostnad Ansvar 6 till mål utförande 3.a Införa system för separera ut och 3.1, 2014 Hög TF samla in matavfall hos hushållen 3.b Införa kontroller av Medel TF hushållssoporna 3. c Kampanj riktad till storköken Låg TF 3.d Införa Återbruket Bumerang Hög TF 5 Se avsnitt TF är förkortning för Tekniska Förvaltningen, SM är förkortning för Sydnärkes Miljöförvaltning 13

14 s avfallsplan Konsekvenser av avfallsplanen 3.1 Miljömässiga konsekvenser En miljöbedömning av avfallsplanen har genomförts då planen antas kunna medföra betydande miljöpåverkan. Det bedöms att främst medföra positiva miljökonsekvenser, bland annat genom att de nationella miljökvalitetsmålen påverkas i positiv riktning. Miljöbedömningen omfattar och beskriver de tre identifierade miljöaspekterna Återföring av växtnäring och tillverkning av förnyelsebart bränsle genom att producera biogas av matavfallet Mindre farligt avfall i hushållssoporna då servicenivån höjs genom fastighetsnära insamling av det farliga avfallet Ökad resurshushållning, återanvändning, källsortering och därmed högre materialåtervinning på grund av ökad information samt införandet av Återbruket Bumerang Följande negativa miljöaspekter har identifierats men bedöms att inte ha en betydande miljöpåverkan: Ökad transport vid insamling av matavfallet Ökad transport vid fastighetsnära insamling av farligt avfall och grovavfall 3.2 Samhällets påverkan Avfallsplanens mål innebär en mycket högre servicenivå på avfallshanteringen än tidigare vilket hushållen kommer att uppleva främst genom: Ett serviceinriktat insamlingssystem för att samla in matavfallet. Utökad service på insamling av farligt avfall. Utökad och tydlig information om hur man ska källsortera och hur man kan minska på mängden avfall. Tillgång till ett återbruk, där kommunen förbereder avfallet för återanvändning genom att hushållen kan lämna in produkter till Bumerangen istället för att slänga det. Ambitionsnivån på avfallshanteringen i mellan 2008 och 2012 har befunnit sig på en låg nivå, vilket också har resulterat i att målen i den gamla avfallsplanen inte uppnåddes. Ytterligare en förändring som kan påverka hushållen i är att kommunerna Askersund, Laxå, Lekeberg, Kumla och Hallsberg i dagsläget ser över möjligheten att starta samverkan kring avfallsfrågorna. 14

15 3.3 Ekonomiska konsekvenser s avfallsplan Avfallsverksamheten i kommunen är helt finansierade av avgifter; via avfallstaxan. Denna fastställs av kommunfullmäktige och ska täcka insamling, transport och behandling av avfallet som omfattas av den kommunala renhållningsskyldigheten. Detta innebär också kostnaden för administration och kundservice av avfallshanteringen. Kostnaderna för avfallshanteringen ökar genom de åtgärder som ska genomföras för att nå de lokala målen samt de nationella målen. Den största kostnaden är förknippad med utsorteringen av matavfall. En utredning har skett om ekonomiska konsekvenser av matavfallsinsamlingen vilket uppskattas kosta ca 285 kr mer per hushåll och år. De kostnader som är kopplade till handlingsplanen till delmålen inom Inriktningarna 1, 2 och 3 anges enligt följande: Låg < kr Mellan kr kr Hög > kr 15