Ämne Sociala frågor Författare Jennie Olsson, Björn Bennrup

Transkript

1 Ämne Sociala frågor Författare Jennie Olsson, Björn Bennrup Insatser för personer med tungt missbruk år 2006

2

3 Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Insatser för personer med tungt missbruk Länsstyrelsen i Skåne Län Jennie Olsson, Björn Bennrup Länsstyrelsen i Skåne Län Sociala sektionen MALMÖ Tfn: lansstyrelsen@m.lst.se Upplaga: 100 ex ISBN: Omslagsbild: Björn Bennrup

4 1. Inledning Det övergripande målet för den svenska alkoholpolitiken skall vara att främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. et skall nås genom insatser för att minska den totala alkoholkonsumtionen och mot skadligt dryckesbeteende. Det övergripande målet för narkotikapolitiken är ett narkotikafritt samhälle. Narkotikapolitiska insatser skall riktas mot tillgången och efterfrågan på narkotika i syfte att minska nyrekryteringen till missbruk, förmå personer med missbruksproblem att upphöra med sitt missbruk samt att minska tillgången på narkotika. Den svenska regeringen genomför mellan 2005 och 2007 en treårig satsning för att förstärka missbrukarvården. Satsningen som går under benämningen Ett kontrakt för livet, innebär ett riktat statsbidrag för att stimulera kommuner och andra aktörer att utveckla och stärka missbrukarvården. Syftet är att underlätta för personer med missbruksproblem att få sina vårdbehov tillgodosedda. För att förbättra vården för personer med tungt missbruk har 100 miljoner kronor avsatts för år 2006 och 250 miljoner kronor kommer att fördelas nästa år. Länsstyrelsen i Skåne har tilldelats 10,8 miljoner kronor i statsbidrag att fördela till olika kommunala insatser för personer med tungt missbruk. I denna skrift beskrivs de olika projekt som Länsstyrelsen beviljat statsbidrag med syfte att förbättra arbetet för personer med tungt missbruk. Länsstyrelsen har även fått uppdrag att förmedla utvecklingsmedel till att förbättra stödet till våldsutsatta kvinnor och deras barn på lång sikt. För detta ändamål disponerar Länsstyrelsen i Skåne 9,7 miljoner kronor. Denna skrift är baserad på de ansökningar om projektmedel som verksamheterna skickat in till Länsstyrelsen. Regeringen anser att statsbidrag bör användas mer strategiskt och att kommunerna ska få långsiktigt hållbara förutsättningar för utvecklingen och finansieringen av missbruksvården. Stödet bör ges på ett sådant sätt att förändringsarbetet kan bedrivas inom ordinarie verksamhet.

5 Det bör finnas en långsiktig strategi för vården av människor med tungt missbruk som är gemensam för alla berörda aktörer såsom socialtjänst, beroendevård, psykiatri, tvångsvård och kriminalvård. År 2006 har kommunerna kunnat söka utvecklingsmedel inom följande områden 1) Specialiserad och integrerad missbruksvård 2) Behandlingsgaranti för ökad tillgänglighet och snabbare insatser. 3) Individuella vårdplaner för att sätta individen i centrum 4) Andra insatser som bidrar till en stärkt vårdkedja för personer med tungt missbruk Vilka kostnader kan kommunen få stimulansbidrag till? 1) Specialiserad och integrerad missbruksvård Täcka kostnader för att genomföra en specialisering i en kommun eller flera samverkande kommuner. Täcka kostnader för olika aktiviteter i syfte att identifiera och reglera förutsättningar och former för samverkan kring arbetet med personer med tungt missbruk som till exempel en gemensam utbildning om olika huvudmäns uppdrag, lagstiftning, resurser och metoder. Engångskostnader som till exempel utbildning, lokalanpassning med mera i samband med en förändring till integrerad mottagning mellan socialtjänst och beroendevård/psykiatri. 2) Behandlingsgaranti för ökad tillgänglighet och snabbare insatser Införande och tillämpning av lokala behandlingsgarantier för personer med tungt missbruk om längsta väntetid på högst 2-3 dagar till ett första samtal med socialtjänsten och högst 4 veckor till att en individuell vårdplan upprättats. Engångskostnader för omställning av till exempel organisation och metod inklusive utbildning. Motsvarande omställningsinsatser och gemensam kompetensutveckling tillsammans med landstingets beroendevård och psykiatri för att underlätta så att behandlingsgarantin kan införas.

6 Ekonomisk engångskompensation (schablonkostnad) för att fler personer ansöker om hjälp och för att utveckla uppsökande arbete. 3) Individuella vårdplaner för att sätta individen i centrum Införande, användande och uppföljning av individuella vårdplaner för personer med tungt missbruk. Vilka kostnader kan kommunen få stimulansmedel till? Utveckla och förankra en strategi för att implementera individuella vårdplaner med hjälp av systematiska bedömningsinstrument samt införande av programstöd för denna process. Utbildning av arbetsledare och handläggare i hur man upprättar individuella vårdplaner med stöd av ASI eller DOK. Resurser för och analys och uppföljning av uppgifter om enskildas och målgruppers behov som den strukturerade dokumentationen genererar. 4) Andra insatser som bidrar till en stärkt vårdkedja för personer med tungt missbruk Insatser som utvecklar delar av vårdkedjan som inte är tillgodosedda. Vilka kostnader kan kommunen få stimulansmedel till? Täcka kostnader för att genomföra en specialisering i en kommun eller flera samverkande kommuner till exempel i form av mobila resurser. Täcka kostnader för olika aktiviteter i syfte att identifiera och reglera förutsättningar och former för samverkan kring arbetet med personer med tungt missbruk som till exempel en gemensam utbildning om olika huvudmäns uppdrag, lagstiftning, resurser och metoder. Engångskostnader som till exempel utbildning, lokalanpassning.

7 Kommun Projekt Belopp Kontaktperson Telefon Inger Skenhall 040- Burlöv ASI-utbildning Individuella vårdplaner för att sätta individen i Anne Holmblad Helsingborg centrum Helsingborg Behandlingsgaranti för ökad tillgänglighet och snabbare insatser Helsingborg Utvärdering och implementering av vårdkedja Helsingborg Reserverat för schablonkostnad Verksamhetsutveckling Ingela Bernholtz, Peter Sonnsjö Kristianstad med hjälp av IU Kristianstad Inspirationsbok o, kvalitet i missbruksvården Kristianstad Jämförelsestudie ASI och IU Utbildning tunga missbrukare med Kent Gullstrand Lund komplex problematik Lund Stöd i boende för tunga missbrukare Kompetenshöjande insatser för bättre vård Anita Ekström och behandling av personer med tungt Malmö missbruk Malmö Mobilt team Malmö Reserverat för schablonkostnad Staffanstorp Utveckling av Kompassens vårdkedja Ann-Kristin Persson Tomelilla ASI-utbildning Mari Törnblom Ystad Kommunförbundet/ Länsstyrelsen Kartläggning, boendemodell, utveckling av ASI och förbättrat samarbete Regionalt stöd för standardiserade bedömningsinstrument Summa Thomas Flinck Gunlög Stenfelt, Björn Bennrup

8 Burlöv Utveckla metoder för utredning och upprättande av individuella vårdplaner genom att utbilda två personer i ASI samt MI och införa programstöd för detta. I Burlöv arbetar en person med myndighetsutövning för personer med missbruksproblem. Det finns en öppenvårdsmottagning där en person har särskild kompetens inom missbruksfrågor. Eftersom personer med tungt missbruk många gånger inte tar kontakt för sitt missbruk men är aktuella för försörjningsstöd har en person i denna enhet ett särskilt samarbete med missbrukshandläggaren. De senaste åren har det skett en väsentlig ökning av anmälningar och ansökningar som rör barn och ungdomar och mycket av krafterna har fått samlats kring denna målgrupp vilket har gjort att metodutvecklingen inom missbruksvården har fått stå tillbaka. För att förbättra utredningar och vårdplanering i arbetet med missbrukare vill man nu utbilda personal i strukturerade bedömningsinstrument. grupp Personer med missbruk som kommer i kontakt med socialtjänsten. Utbilda en handläggare och en arbetsledare på försörjningsenheten i ASI och MI. Syfte Genom arbetet med ASI och MI förbättra den individuella vårdplaneringen i arbetet med klienter och motivera dem till förändring. Genom att även personal inom försörjningsenheten, som ofta är de som möter personer med missbruksproblem i ett första skede, tidigt upptäcka dessa personer och förbättra samarbetet mellan försörjningsenheten och missbruksenheten. Kontakt Burlövs kommun Inger Skenhall, avdelningschef Socialförvaltningen Anne-Lie Andersson, socialsekr. Box Arlöv inger.skenhall@burlov.se

9

10 Helsingborg Individuella vårdplaner för att sätta individen i centrum med gemensam systematisk bedömning och behandling för socialtjänsten och beroendesektionen. Andelen tunga missbrukare i Helsingborg är mycket stor. Enligt en kartläggning av narkotikamissbrukets omfattning 2005, den s.k. Skåne UNO, fanns det 26,5 tunga narkotikamissbrukare/ invånare. För att lyckas i motivations- och behandlingsarbete är det nödvändigt att finna samverkansmetoder för de verksamheter som är involverade. I Helsingborg har man inom socialtjänstens vuxenomsorg kontakt med cirka 700 klienter varav cirka 90 % har missbruksrelaterad problematik och inom beroendesjukvårdens mottagningar 320 patienter (varav ca 230 på beroendemottagningen och 92 på substitutionsbehandling). En gemensam bedömning och planering är således en angelägenhet för ett större antal personer med missbruk i Helsingborg för att undvika felriktade insatser och öka tryggheten för klienterna i deras kontakt med stöd och behandling. Genom gemensamma utbildningssatsningar för personal inom socialtjänsten och beroendesjukvården i strukturerade bedömningsinstrument, intervjutekniker och vårdplanering vill man skapa förutsättningar för ett gemensamt språk och förhållningssätt gentemot klienter som söker hjälp för sitt missbruk. grupp Personer med tungt missbruk Att under utbilda personal inom socialtjänsten och beroendesektionen som arbetar med personer med tungt missbruk i intervjumetodik, samtalsmetodik och behandlingsplanering för att användas i den löpande verksamheten. Syfte Genom utbildning och tillämpning av vetenskapligt prövade bedömningsinstrument förbättra kunskaperna i bedömnings- och samtalsmetodik hos personalen och på så sätt strukturera arbetet med klienterna genom manualbaserade program. Genom att anordna gemensamma utbildningsinsatser för socialtjänsten och

11 beroendesektionen utöka samarbetet inom missbruksvården och skapa ett gemensamt bedömningsbatteri och vårdplanering för båda myndigheterna. Införa behandlingsgaranti som innebär rådgivning inom 2-3 dagar för personer med missbruk som söker kontakt med socialtjänsten samt att en vårdplan upprättas inom fyra veckor efter en första kontakt. En samverkansprocess mellan Psykiatrin och Socialtjänsten har tidigare inletts i form av en arbetsgrupp med deltagare från substitutionsmottagningen och beroendemottagningen (som lyder under psykiatriska klinikens beroendesektion) och socialnämndens verksamheter inom vuxenbaser och boende. Denna process vill Helsingborg nu utveckla med att erbjuda tidig rådgivning inom 2-3 dagar för personer med tungt missbruk genom en nystartad mottagning inom Vuxenenheten. De socialsekreterare som arbetar med rådgivande stöd kommer att ha utbildning i ASI och har möjlighet att genomföra en första bedömning av vårdbehovstyngd. Med resultat från den strukturerade bedömningen genom ASI kan man från rådgivningen även bistå klienter med interventioner i form av brief intervention och återfallsprevention. Materialet från bedömningen kommer sedan att vid behov ligga till grund för fördjupad bedömning och en första vårdplan inom fyra veckor. grupp Personer med tungt missbruk Utbildning av personal i rådgivning och brief intervention. Uppstart av mottagning för personer som söker råd och stöd. Erbjuda personer rådgivning inom 2-3 dagar och genomförande av gemensam vårdplan (socialtjänsten + beroendeenheten) inom fyra veckor. Syfte Öka tillgängligheten och snabbare insatser för personer med tungt missbruk.

12 Utvärdering och implementering av vårdkedjan För att kunna följa upp och utvärdera insatserna av ovannämnda projekt kommer Helsingborg att samverka med Socialhögskolan och Klinisk alkoholforskning, Lunds Universitet. Effekter som kommer att undersökas är om antalet personer som söker stöd för sitt missbruk ökar, upplevelse av delaktighet från klientens sida, mätningar före och efter genomgångna behandlingsinsatser. Speciellt intresse kommer att ägnas skillnader och likheter beträffande kön och etnicitet. Utöver dessa mätningar kommer även utfall från behandling i form av uppnådd målsättning att registreras samt -i den mån det är möjligtfeedback från anhöriga till klienter under behandling. Mätning av ökad tillgänglighet kommer att ske i form av förändring i vårdsökande. Utvärdera effekterna av utbildningsinsatserna och införandet av behandlingsgarantin inom missbruksvården genom kontinuerlig analys och uppföljning av det material som genereras från den systematiska bedömningen och vårdplaneringen. Efter utbildningsinsats och försöksverksamhet implementera en gemensam vårdplanering för socialtjänsten och beroendecentrum. grupp Personer med tungt missbruk Syfte Genom en gemensam vårdplanering förbättra och utveckla insatserna för personer med tungt missbruk och skapa en förbättrad vårdkedja för dessa personer. Kontakt Socialnämnden, vuxenenheten Anne Holmblad, verksamhetschef Box 751 Tfn Helsingborg anne.holmblad@helsingborg.se

13 Kristianstad Skapa en egen inspirationsbok baserad på personalens tankar om god kvalitet och de nationella riktlinjerna för missbruksvård. All personal som arbetar inom missbruksvården har fått beskriva sitt eget arbete om vad som är god kvalité. Materialet har samlats in men ännu inte sammanställts. Diskussioner har förts i kommunen om att man vill väva ihop personalens egna berättelser med de nationella riktlinjerna för missbruksvården. grupp All personal inomvuxenvården som arbetar med missbrukare, ca 55 personer. Att skapa en egen kvalitetsbok/inspirationsbok där det de nationella riktlinjerna vävs samman med personalens egna erfarenheter. Syfte Att all personal inom missbruksvården ska få kunskap om de nationella riktlinjerna och att personalen upplever en större delaktighet i de värdediskussioner, riktlinjer och policys som styr arbetet. Att förmedla kunskapen om kvalité i missbrukarvården till övrig personal inom förvaltningen. Vidareutveckla arbetet med integrerad utvärdering (IU) I Kristianstad har man sedan 2003 använt sig av IU, Integrerad utvärdering i arbetet med vuxna personer med missbruksproblem. Integrerad utvärdering är en utvärderingsmodell vars yttersta syfte är att svara på frågan om socialtjänstens insatser leder till en verklig förändring av klienternas livssituation. Sedan man startade har ca 200 grundintervjuer och ett 60 tal uppföljningsintervjuer gjorts. Dataprogrammet ger möjlighet att skapa kunskap inom många olika områden beroende på vilka tabeller och variabler som används. För att

14 kunna använda IU i verksamhetsanalys vill man göra en analys av de 200 grundintervjuerna och titta på faktorer som kön, ålder, missbruksbild samt boendesituation och sysselsättning med hjälp av Göran Sandell som är den som har utvecklat metoden. grupp Personal som använder sig av IU samt de klienter som intervjuats. Analysera och diskutera resultatet med den personal som arbetar med IU. Presentera materialet för politiker i socialnämnden. Syfte Vidareutveckla arbetet med IU för att använda det i direkt verksamhetsutveckling och utveckla arbetet med individuella handlings- och vårdplaner. Utvärdera resultatet av de 200 personer som intervjuats för att se vilken förändring som inträffat samt vilka insatser som bidragit till förändringen. Genomföra en jämförande studie av IU och ASI när det gäller implementering hos personalen, upplevda för- och nackdelar samt möjligheten att hitta de gemensamma nämnarna i de båda instrumenten. Kristianstad kommun arbetar sedan ett par år tillbaka med IU (integrerad utvärdering) för att strukturera och systematisera kunskaper och har tagit kontakt med Helsingborg som ska börja använda ASI. Många andra kommuner i Skåne arbetar istället med ASI-metoden och Kristianstad vill hitta metoder för att se hur man kan översätta och jämföra de båda metoderna med varandra. grupp Personal som arbetar med Integrerad utvärdering. I jämförandestudien ingår även personal från Helsingborg. Göra jämförelsestudier mellan IU och ASI.

15 Syfte Att hitta arbetsmetoder för att kunna jämföra Integrerad Utvärdering med andra bedömningsinstrument såsom ASI. Kontakt Socialnämnden i Kristianstad Peter Sonnsjö, IFO-chef Kristianstad Ingela Bernholtz, socionom Hanna Gunnarsson, socionom Ingela.bernhotz@kristianstad.se

16 Lund En gemensam utbildningssatsning för medarbetare i Lunds kommun, Region Skånes verksamhet i Lund, medarbetare vid Statens institutionsstyrelse I Lund och kriminalvården om personer med tungt missbruk. Personer med tungt missbruk är en heterogen grupp av människor där psykiatrisk och psykologisk problematik ofta döljs av en mer uppenbar beroendeproblematik. I skandinaviska studier urskiljs ofta tre huvudgrupper av problem som förekommer hos tunga narkotikamissbrukare; personlighetsstörningar, depressioner och ångesttillstånd och psykoser. På grund av nedskärningar inom den offentliga vården har kunskaper om personer med tungt missbruk delvis gått förlorad och nyanställd personal saknar fördjupningskunskaper kring personlighetsstörningar och missbruk som den personal som lämnat verksamheten hade. Både kommunen, Region Skånes beroendesjukvård Statens Institutionsstyrelse och Kriminalvården är viktiga aktörer i vårdplaneringen för personer med tungt missbruk och ett samarbete mellan dessa aktörer är viktigt för att behandlingen skall lyckas. grupp Personal i Lunds kommun, Region Skåne, Statens Institutionsstyrelse och Kriminalvård som arbetar med utredningar, vård och behandling av missbrukare. Genomföra en 10 poängskurs vid Lunds Universitet med start 2007 för personal inom socialtjänst, Region Skåne, Kriminalvård och Statens Institutionsstyrelse. Kursen ska ges i två omgångar med max 28 deltagare i varje, den första gruppen startar vårterminen 2007 och den andra kursen startar våren Kursen ges på halvfart. Syfte -öka kunskapen kring gruppen tunga narkotikamissbrukare med eller utan psykiska störningar, -utveckla kunskapen om effektiva behandlingsmetoder för ovanstående grupp

17 -arbeta för ett gemensamt kvalitetsbaserat tänkande och att en samsyn mellan olika aktörer kan utvecklas. Verksamhetsutveckling av socialnämndens stöd i boende för tunga missbrukare Ett ordnat boende är en grundförutsättning för ett drogfritt liv och en viktig del i vårdkedjan för personer med tungt missbruk. I Lund finns tre olika boenden för personer med tungt missbruk. För att öka kvalitén i boendet och kunna erbjuda personal dygnet runt har boenden slagit ihop och personalstyrkan har utökats och en gemensam verksamhetsledare för alla tre boenden har tillsatts? För att ytterligare öka kvalitén i boendet är det viktigt att personalstyrkan är samspelta och arbetar utifrån liknande värderingar och metoder. grupp Personal som arbetar på stödboenden för missbrukare, boende på dessa stödboenden. Genomföra en kurs i internat form för 8 boendepersonal om samverkan, samarbete och kvalitet samt genomföra en grundkurs i Motiverande intervju för fyra boendepersonaler för att utforma en gemensam arbetsmetod för all boendepersonal. Syfte Öka tillgängligheten och kvalitén på stödboenden för personer med tungt missbruk. Kontakt Lunds socialförvaltning, Avdelningen för vuxna Kent Gullstrand, Box 1255 avdelningschef Lund kent.gullstrand@lund.se

18 Malmö Kompetenshöjande utbildningsinsatser för personal och chefer inom Malmö Stad och Region Skåne Enligt det förslag på strategi- och handlingsplan som är framtagen för etablerade missbrukare i Malmö stad ska personal inom socialtjänsten ha en god grundutbildning med fortlöpande kompetensutveckling. Malmö Stad fortsätter i enlighet med strategioch handlingsplanen utvecklingsarbetet där kompetensutveckling är en viktig del. MI är en evidensbaserad metod som fungerar bra att använda för att möta i människor i förändring där det blir tydligt vad klienten behöver hjälp med och var i förändringsprocessen han eller hon befinner sig. KBT-Väckarklockan är ett evidensbaserat behandlingsalternativ. Det är ett tydligt strukturerat manualbaserat program som används för att förebygga återfall i missbruk och har visat sig ge framgångsrika resultat. grupp Personal och chefer inom socialtjänsten i Malmö Stad och Region Skåne som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med tungt missbruk, personer med tungt missbruk. Erbjuda 245 utbildningsplatser i metoden/förhållningssättet Motivational Interviewing (MI) för personal och chefer inom Malmö Stad och Region Skåne. 100 utbildningsplatser i metoden KBT- Väckarklockan för personal inom Malmö Stad och Region Skåne som arbetar med etablerade missbrukare i någon form av stödkontakt/behandling. Anordna ett seminarium om vårdplanering för ca 200 socialsekreterare och chefer inom socialtjänsten som arbetar med etablerade missbrukare i Malmö Stad. Möjligtvis kommer även socialsekreterare och chefer från andra kommuner att bjudas in. Det övergripande målet är att antalet etablerade missbrukare som får vård- och behandlingsinsatser med lyckat resultat ska öka.

19 Syfte Syftet med utbildning i MI och KBT-Väckarklockan är att förbättra personals bemötande och förhållningssätt inom verksamheter där man möter människor med etablerat missbruk samt att minska skillnader i bemötande och förhållningssätt beroende på person och verksamhet. Genom att utveckla kunskap och skicklighet i bemötande och samtalsteknik hos personal som arbetar med etablerade missbrukare såväl inom Malmö Stad (socialsekreterare, öppenvårdspersonal, behandlingspersonal och boendepersonal) som Region Skåne (sjukvårdspersonal inom beroendesjukvården) förbättra klientens förutsättningar att utveckla och hålla fast vid sin motivation och tro på att han/hon kan förändra sitt liv till att bli drogfri. Att utveckla en större förståelse och ett bättre samarbete mellan personal inom Malmö Stad och Region Skåne samt att öka kunskapen om varandras verksamheter. Syftet med seminarium om vårdplanering är att förbättra kvalitén på de individuella vårdplanerna för personer med tungt missbruk med ASI som grund samt initiera arbetet med att utvärdera de insatser som gjorts för dessa personer. Genom förbättrade vårdplaner kan rättsäkerheten för klienten öka då det tydligt framgår vad som ska ingå i behandlingen och hur ansvaret är fördelat vilket också kan underlätta för klienten att ställa krav på sin behandling. Inrätta ett uppsökande team för uppsökande verksamhet för personer med tungt missbruk bestående av personal från både socialtjänst och sjukvård. Malmö stad har med stöd av Mobilisering mot narkotika/trestadssatsningen utarbetat en strategi och handlingsplan för vård och behandling riktad till alkohol- och narkotikamissbrukare i Malmö. I arbetet med strategin och handlingsplan ingick att se över den vård och behandling som bedrivs idag och uppmärksamma nya behov för målgruppen. I genomförandet av arbetet har man riktat sig mot alla vuxna etablerade missbrukare där hänsyn har tagits till vissa specifika och utsatta grupper såsom kvinnor och tunga missbrukare. Flertalet av insatserna förutsätter en fortsatt samverkan mellan olika aktörer i Malmö. I förslaget till handlingsplan föreslås ett antal insatser som stärker vårdkedjan för etablerade missbrukare i Malmö.

20 En av insatserna i handlingsplanen är att inrätta ett uppsökande team i Malmö riktat till personer med alkohol- och narkotikamissbruk. Det är angeläget att missbrukare i Malmö Stad nås med erbjudande om hjälp och stöd och av särskild vikt är att nå missbrukare som inte själva söker hjälp för sitt missbruk. Genom inrättandet av ett uppsökande team kan man nå personer med missbruksproblem som inte själva söker hjälp för sitt missbruk. Med en uppsökande verksamhet ökar man samtidigt kunskapen om hur missbrukssituationen ser ut i Malmö och det etablerade missbrukarnas behov av vård och behandling. Genom att kartlägga och dokumentera det uppsökande arbetet för personer med missbruksproblem får man även ett bättre underlag för framtida beslutsfattande samt möjligheter att vid behov utveckla nya metoder för det uppsökande arbetet. Socialtjänsten i Malmö är organiserad i tio stadsdelar och ett uppsökande team kan få en ingång till socialtjänsten och hjälpa missbrukarna att hitta rätt i organisationen och slussa dem till rätt instans för att få hjälp med sitt missbruk. grupp Personer med tungt missbruk. Teamet skall vända sig till personer över 18 år med alkohol- och narkotikamissbruk som vistas i Malmö. Uppdraget för teamet är att genom uppsökande fältarbete, identifiera och skapa relationer till människor som av olika anledningar inte får eller tar aktiv del av kommunens/landstingets/statens skyddsnät. När relationen är etablerad består uppdraget i att slussa individerna rätt i befintliga vårdsystem samt att fungera som en lots mellan individen och samhällets vård- och behandlingsinsatser. Teamet kommer att vid behov bistå personer tillhörande andra kommuner med hjälp att upprätta kontakt med sin hemkommun. Ytterligare uppdrag är att kartlägga målgruppen och utifrån resultatet utveckla arbetsmetoder för uppsökande arbete i Malmö. Öka förståelsen och kunskapen för målgruppen samt arbeta fram ett informationsmaterial riktat till missbrukare.

21 Syfte Syftet är att genom samarbete mellan huvudmännen skapa förutsättningar för att personer med missbruksproblematik skall komma till adekvata vård- och behandlingsinsatser. Öka antalet personer med alkohol- och narkotikamissbruk som får hjälp. Medverka till att målgruppen får ökad tillgänglighet till vård- och behandlingsinsatser inom socialtjänst och sjukvård. Kontakt Stadsdelsförvaltning Centrum Sophia Nordström, Box Utvecklingssamordnare för Malmö missbruksfrågor Tfn Malmö, Kirseberg Skyddat boende för våldsutsatta missbrukande kvinnor Det finns i dagsläget inget skyddat boende som riktar sig till målgruppen missbrukande våldsutsatta kvinnor i Malmö. Mobilisering mot narkotika slår i sin rapport "Mäns våld mot missbrukande kvinnor ett kvinnofridsbrott bland andra, Rapport 8, 2005 fast att missbrukande kvinnor är en särskilt utsatt grupp och att det är svårt för dem att få adekvat hjälp när de är utsatta för våld. Kriscentrum och kvinnojourer i Malmö tar inte emot kvinnor som är påverkade av alkohol och droger och en kartläggning som gjorts inom projektet Bättre boende för hemlösa missbrukande kvinnor i Kirseberg i Malmö visar att våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem upplever ett stort behov av ett skyddat boende dit det kan fly då de är utsatta för våld och hot. De önskar stöd och hjälp för att våga anmäla det våld de utsätts för och för att kunna bryta upp ur en relation där våld förekommer. Stadsmissionshälsan i Malmö uppger att 90 % av de kvinnor som besöker mottagningen har färska spår av misshandel.

22 grupp Våldsutsatta missbrukande kvinnor som riskerar att bli hemlösa om de bryter upp ur en relation där våld förekommer. Skapa möjligheter att inom ett akutboende för hemlösa missbrukande kvinnor ta emot våldsutsatta missbrukande kvinnor i akut behov av skydd Ge missbrukande våldsutsatta kvinnor omvårdnad och praktiskt stöd. Två kvinnliga socionomer ska anställas på boendet och få utbildning om våld mot kvinnor och missbruk. Syfte Utveckla kompetens och metoder för att hjälpa våldsutsatta missbrukande kvinnor. Hitta fungerande arbetsmetoder som både inriktar sig på våldsproblematiken och missbruksproblematiken. Genom att utveckla samarbete och samverkan mellan socialtjänst, sjukvård, polis och andra instanser förbättra omhändertagandet av våldsutsatta missbrukande kvinnor. Kontakt Malmö Stad/Kirseberg SDF Anneli Larsson, Box 31 stadsdelschef Malmö Rolf L Nilson, boendesamordnare Tfn anneli.larsson@malmo.se rolf.l.nilson@malmo.se

23 Staffanstorp Utökning av det uppsökande arbetet för personer med tungt missbruk Kartläggningen Skåne-UNO 2004 en kartläggning av narkotikamissbrukets omfattning visar att antalet kände missbrukare i Staffanstorp har ökat successivt sedan 1979, antalet kända narkomaner har sexdubblats men förmodligen avmattats under senare år, antalet tunga och injicerande missbrukare har dock inte ökat i samma takt utan missbruket av cannabis är det vanligast förekommande missbruket. Vid karläggningen 2004 inrapporterades 126 missbrukare, varav 75 % var män och 25 % var kvinnor. De åldersgrupper som överväger är åringar och i dessa åldersgrupper är cannabis det övervägande missbruket. Därför finns det ett behov av att stärka arbetet med unga missbrukare och att utöka det uppsökande arbetet med ovannämnda åldersgrupp men även för målgruppen i stort. grupp Personer med tungt missbruk, framförallt unga vuxna år. Utökning av det uppsökande verksamheter genom förändring av arbetstider och arbetsuppgifter för personalen för att utöka det uppsökande arbetet. Syfte Nå fler personer med missbruksproblem och personer som inte själva söker hjälp för sitt missbruk, framförallt unga personer med missbruksproblematik. Fortsatt arbete med den gruppinriktade verksamheten som påbörjades 1 januari, 2006.

24 Kompassen erbjuder i dagsläget, förutom bedömning av bistånd rörande behandlingsinsatser och försörjningsstöd, motiverande och behandlingsinriktade samtal, stöd till anhöriga, uppföljning efter behandling och visst stöd i boende. Gruppverksamhet bedrivs i en lägenhet i centrala Staffanstorp i form av motivations- och stödsamtal under utredning och uppföljningssamtal efter extern avslutad behandling. Det finns dock behov av att fortsätta med förstärkning av Kompassens vårdkedja med utökning av behandlingspersonal, gruppverksamhet i olika former, lokal utanför Rådhuset och ett ökat samarbete med arbetsmarknadens och bostadsmarknadens aktörer för att hjälpa klienter att kunna få arbete och bostad efter avslutad behandling. Man är i behov av en jourlägenhet/träningslägenhet som kan användas för insatser vid olika faser i behandlingsarbetet, dels i den inledande utredningsfasen och dels i utredningsfasen och dels i eftervården efter en behandlingsperiod inför inträde på bostadsmarknaden. grupp Personer med tungt missbruk som deltar i Kompassens verksamhet. Att inrätta en jourlägenhet för personer med missbruk. Att fördjupa samarbetet med andra aktörer såsom arbetsförmedling och hyresvärdar. Syfte Att ge heltäckande adekvata insatser från den första kontakten med socialtjänsten till den tidpunkt då klienten är rehabiliterad till drogfrihet, bostad och självförsörjning. Införande av behandlingsgaranti

25 Tjänstemännen i Staffanstorp anser att man har stabilitet i den arbetsgrupp som arbetar med missbrukare och att missbruksvården fungerar bra och är lättillgänglig. Behandlingsgarantin bygger på en första kontakt med socialtjänsten inom två till tre dagar och att en individuell vårdplan upprättas inom fyra veckor. För att detta ändamål ska uppnås vill man utbilda personal i ASI, ADAD och MI och utveckla nödvändigt programstöd för detta och införa individuella vårdplaner med hjälp av den kartläggning som görs i ASI. grupp Personal inom missbruksvården, personer med tungt missbruk som kommer i kontakt med socialtjänsten. Utbilda personal i ASI, ADAD och MI. Inrätta en behandlingsgaranti inom två- tre dagar samt upprätta en individuell vårdplan inom fyra veckor. Syfte Att öka tillgängligheten och att snabbare insatser sker inom missbruksvården. Utvärdera Kompassens verksamhet Verksamheten dokumenteras löpande inom teamet i teammötesprotokoll och dagboksanteckningar från gruppverksamheten med kvantitativa och kvalitativa data. Dock vill man nu anlita en extern utvärderare för att utvärdera Kompassens verksamhet. grupp Personer med tungt missbruk Genomföra en extern utvärdering av Kompassens verksamhet

26 Syfte Att se hur Kompassens verksamhet fungerar och vilka resultat insatserna för missbrukare ge samt se vilka förändringar/resultat ovanstående insatser har lett till. Kontakt Socialnämnden i Staffanstorp Ann-Kristin Persson, IFO-chef Rådhuset, Torget Staffanstorp ann-kristin.persson@staffanstorp.se

27 Tomelilla Utbildning av personal inom socialtjänsten i ASI, Addiction Severity Index. Tomelilla kommun inledde år 2005 ett samarbete på IFo-nivå inom Sösk, Sydöstra Skånes samarbetskommitté (Tomelilla, Ystad, Simrishamn och Skurup kring frågor om missbruksvård och förebyggande barn- och ungdomsarbete. Ett uttalat syfte med detta var att finna former för ett informationsutbyte kring de olika kommunernas missbruksverksamheter för att eventuellt se vilka gemensamma utvecklingsbehov som kunde identifieras. En fråga som kommunerna uttryckte ett gemensamt behov av att utveckla var ett förbättrat utrednings- bedömnings- och dokumentationssystem och ASI blev den metod man valde som gemensam metod. Härigenom vill man utveckla en gemensam grund för ASI i de samverkande kommunerna och IFO-chefer och personal från missbruksvården från respektive kommuner har inlett ett samarbete sedan ett år tillbaka. grupp Personal inom missbruksvården, personer med tungt missbruk Utbilda tre handläggare inom ASI under en tvåårsperiod och införa ett dokumentationssystem som bygger på ASI i respektive kommun. Syfte Stärka missbruksarbetet i kommunerna genom i första hand kompetensutveckling med ASI-utbildning av berörd personal med tillhörande dokumentationssystem. Ha ett gemensamt bedömningsinstrument och kunskapsunderlag i de fyra samverkande kommunerna för att kunna utbyta information, lära och stödja varandra och arbeta med gemensam kompetensutveckling i framtiden.

28 Kontakt Individ- och familjeomsorgen i Tomelilla Hans Axell Gustafs Torg Tomelilla hans.axell@tomelilla.se

29 Ystad Kartläggning av gruppen tunga missbrukare och deras behov av sociala insatser Enligt den år 2004 genomförda UNO-kartläggningen av narkotikamissbruket i Skåne finns det i Ystad 75 kända tunga missbrukare. Det finns en grupp personer med renodlat tungt mångårigt alkoholmissbruk som till följd av sitt missbruk är utslagna från bostads- och arbetsmarknaden. Samlat utgör dessa två grupper av drygt 100 personer med varierande problem, ca 15 personer har någon form av dubbeldiagnos. För de klienter med den tyngsta problematiken av alkohol- och narkotikamissbruk ofta kombinerad med en aktiv kriminell livsstil och som befinner sig längst bort från ett normalt samhällsliv och för denna grupp har man haft svårigheter att hitta stöd som fungerar över tid och tio av dem är mer eller mindre helt utslagna från bostadsmarknaden. Därför finns det ett starkt behov av metodutveckling som grundas på en mer djupgående kartläggning av klienternas problem och behov för att hitta adekvata behandlingsmetoder för denna grupp av klienter. grupp Personer med tungt missbruk Genomföra en kartläggning av gruppen tunga missbrukare med fokus på problem, behov och möjligheter. Syfte Att få en samlad bild av hur situationen ser ut för gruppen tunga missbrukare i Ystad och vilka problem och behov som de har för att hitta adekvata behandlingsmetoder för denna grupp av klienter.

30 Fortsätta det pågående arbetet med kompetens- och metodutveckling tillsammans med psykiatrin vilket innefattar fortsatt arbete med ASI (Addiction Severity Index) samt MI-utbildning (Motivational Interviewing) Ystad fick tillsammans med Sjöbo, Simrishamn, Skurup utvecklingsmedel till ASI-utbildning Det finns nu två licensierade grupper i ASI bestående av arbetsledare och socialsekreterare från Ystad och Sjöbo. ASI-utredningar har börjat tillämpas i Ystad men det finns ett behov av förstärkta utbildningsinsatser inom ASI och även komplettera ASI-utbildningen med utbildning i MI i samarbete med psykiatrin. Genomföra två utbildningsomgångar i ASI och MI i samarbete med psykiatrin. Syfte Genom arbetet med strukturerade bedömningsinstrument få ökad kunskap för den grupp klienter som genomgått ASI-utredning och för att på så sätt förbättra vårdplaneringen för denna grupp och följa upp hur socialtjänstens insatser förbättrat/påverkat den aktuella klientens livssituation. Utveckla en boendemodell för de missbrukare som är utestängda från den vanliga bostadsmarknaden och förbättra samarbetet med andra berörda myndigheter. Förutom samarbete med psykiatrin finns ett utbyggt samarbete mellan socialtjänsten och det kommunala bostadsföretaget, Ystadbostäder. Sedan tidigare driver socialnämnden ett gruppboende för missbrukare med fem boendeplatser. Sedan hösten 2005 har socialtjänsten tillsammans med psykiatrin och Ystadbostäder fört en diskussion om bostadssituationen för personer med missbruksproblem och att det finns ett behov av att utveckla metoder för att hitta fungerande

31 boendeformer för denna grupp. Socialtjänsten samarbetar också med Kriminalvården kring gemensamma behandlingsplaneringar för enskilda planeringar och med Vägverkets satsning på Operation Trafiknykterhet som syftar till att få snabb kontakt med rattfylleriomhändertagna personer. grupp Personer med tungt missbruk Lägga en grund för en vårdkedja för den mest utsatta gruppen missbrukare genom att utveckla en boendemodell som svarar mot dessa klienters behov. Utveckla former för samarbete med andra berörda myndigheter. Syfte Förebygga hemlöshet för den mest utsatta gruppen av missbrukare. Fortsätta med att förbättra metod- och kompetensutveckling inom missbruksvården i samarbete med andra myndigheter och förbättra samarbetet mellan berörda myndigheter? Förstärka och förbättra vårdkedjan för personer med tungt missbruk. Kontakt Socialnämnden i Ystad kommun Thomas Flinck, Blekegatan 1 enhetschef Ystad Tfn thomas.flinck@ystad.se

32 Regionalt stöd för standardiserade bedömningsinstrument ett samarbetsprojekt mellan Kommunförbundet/FOU Skåne, Länsstyrelsen och IMS. I Sverige används huvudsakligen två instrument för vuxna med denna inriktning Addicition Severity Index (ASI) och Dokumentation inom missbruksvården (DOK). Båda instrumenten bygger på intervjuer och innehåller klientskattningar av hjälpbehov på flera områden (fysisk och psykisk hälsa, arbete och försörjning, alkohol- och drogproblem, relationer etc.). Det har under senare år också visat sig att breda standardiserade bedömningsmetoder, som ASI och DOK, kan fungera som gemensamt beslutsunderlag vid sektorsövergripande samverkan och kanske särskilt i samarbetet kring enskilda klienter. Nu används ASI-intervjun även inom landstingens beroendevård, särskilt i större städer, och bedömningsmetoden utgör huvudinstrumentet i kriminalvårdens klientbedömningssystem där ASI-intervjuer genomförs i princip med samtliga klienter. Därmed får olika yrkesgrupper tillgång till ett gemensamt språk i sitt klientsamarbete. En annan metod som fungerar bra i kombination med ASI är MI (Motivational Interviewing). MI är en evidensbaserad metod som fungerar bra att använda för att möta i människor i förändring där det blir tydligt vad klienten behöver hjälp med och var i förändringsprocessen han eller hon befinner sig. Användningen av standardiserade bedömningsmetoder inom socialtjänstens missbruksvård har ökat markant de senaste åren. Idag finns ASI-intervjun i omkring 60 kommuner, inklusive många av de största kommunerna och antalet enheter uppgår till fler än 150. Dessa siffror kan jämföras med läget så sent som år 2002, då ASI-intervjun förekom i endast ett tiotal kommuner. För socialtjänstens del finns nu dessutom utöver SiS-institutionerna - ett 60-tal behandlingsenheter och en del kommuner som använder DOK som dokumentationssystem. Dagens huvudtendens är otvetydigt ett ökat intresse för standardiserad klientbedömning. Många kommuner funderar på och planerar att börja använda ASI, i flera kommuner har ASI införts med hjälp av utvecklingsmedel från Länsstyrelsen och i Malmö med stöd av Mobilisering mot narkotika. I Socialstyrelsens kommande riktlinjerna

33 för missbruks- och beroendevården lyfter man fram betydelsen av att använda standardiserade bedömningsinstrument i bedömnings- och utredningsarbetet. Med denna utveckling kan vi förvänta oss att standardiserade bedömningsmetoder nu också kommer att börja användas av väsentligt flera verksamheter och att detta dessutom, i större utsträckning än tidigare, kommer att involvera socialarbetare och chefer utan tidigare erfarenhet av ASI/DOK eller andra motsvarande metoder. Det stöd som för närvarande ges, främst från IMS och IKM-DOK, behöver därför förstärkas och i ökad utsträckning lokaliseras närmare verksamheterna. I samverkan med IMS har en modell för regionalt stöd tagits fram. grupp Personal i Skånes kommuner som behöver vägledning och stöd i sitt arbete med standardiserade bedömningsinstrument. 1) I samarbete med FOU Skåne, Länsstyrelsen och IMS bygga upp en regional stödfunktion. 2) Utbildningsinsatser från IMS för de regionala kontaktpersonerna så att de kan fungera som utbildare i ASI-intervjun, i användningen av de datortekniska hjälpmedlen och i stöd till lokala chefer och praktiker i användningen av ASI-information i enskilt klientarbete och i verksamhetsplanering och utveckling. 3) Utbildningsinsatser från IMS för chefer som planerar att söka implementera ASI-intervjun i den ordinarie verksamheten, i samarbete med regionala kontaktpersoner och värdorganisationer. 4) IMS anordnar en årlig nätverkskonferens, i samarbete med regionala kontaktpersoner och värdorganisationer, för de regionala stödpersonerna, för de verksamheter, främst inom missbruksvården, som använder standardiserade bedömningsmetoder samt för dem som utbildar och utvecklar de olika tekniska hjälpmedlen.

34 Den regionala kontaktpersonen ska 1) ge utbildning, stöd och handledning till socialarbetare och chefer i de enheter som står inför att införa ASI-intervjun och/eller inför fördjupad användning av information på klient- och gruppnivå från ASI-intervjun. 2) vid behov delta i av IMS arrangerade utbildningsinsatser för dem, 3) delta i olika aktiviteter i det av IMS samordnade nätverket Syfte Att kvalitetsgranska, stödja implementeringen av samt -i särskilda fall- bidra till utveckling av standardiserade bedömningsmetoder utgör ett av IMS huvuduppdrag. På längre sikt är målet att bygga upp en stödstruktur för ett långsiktigt och hållbart stöd, främst till enheter inom missbruksvården som använder ASI/DOK som grund i bedömningsarbetet och som beslutsunderlag i verksamhetsplanering och -utveckling. På kort sikt, dvs. för de kommande två åren, är målet att med IMS som nationell bas bygga upp ett regionalt nätverk för stöd till implementering av standardiserade och systematiska arbetssätt i form av utbildning, stöd och handledning, som chefer och socialarbetare inom missbrukarvården behöver i samband med att de påbörjar och fortsätter att utveckla och använda informationen från ett standardiserat bedömningsarbete. Kontakt Länsstyrelsen i Skåne Björn Bennrup, socialkonsulent Kungsgatan 33 Tfn Malmö bjorn.bennrup@m.lst.se Kommunförbundet FOU Skåne Gunlög Stenfelt Box 53 Tfn Lund gunlog.stenfelt@kfsk.se

35

36

37 Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad Kungsgatan 13, Malmö Tfn 044/ , Fax 044/ E-post