KLIMATSTYRNING SOM IPM METOD

Transkript

1 KLIMATSTYRNING SOM IPM METOD (FEBRUARI 2019) KLARA LÖFKVIST JONAS MÖLLER NIELSEN Research Institutes of Sweden Jordbruk och trädgård

2 Bakgrund Vi får färre växtskyddsmedel tillåtna, alla metoder måste utnyttjas IPM innebär att förebyggande växtskyddsinsatser i första hand ska prioriteras Biologisk bekämpning kommer att få större betydelse framöver Klimatstyrningen är en viktig del i en växtskyddsstrategi i växthus

3 Klimatstyrningen har betydelse för Svampproblem luftfuktigheten; ventilation, fläktar, elda och lufta. Tillväxtreglering (dynamisk klimatstyrning) Optimala växtförutsättningar en frisk planta står emot skadegörare bättre. Insekterna dvs skadegörarna Nyttodjuren Samspelet mellan skadegörarna och nyttodjuren 3

4 Fokus för klimatstyrningen Växternas tillväxt och utveckling. Stärka växten för att den ska må bra en växt som mår bra står emot skadegörare bättre. Energieffektiv styrning som sparar energi Tillväxtreglering Växtskyddsaspekter 4

5 Sanering Solarisering genom att i tomma hus, stänga luftorna och låta temperaturen bli hög i 1-2dygn, släpp sedan temperaturen i 7-10 dygn och höj åter i 1-2 dygn. OM tomt i två veckor på sommaren. Hög temperatur (40 C) i kombination med låg fuktighet (VPD 4,76)under 3 dygn kunde trips elimineras helt., vid 35 C var man tvungen att hålla på i 7-8 dygn och vid 30 Cfickman ingen effekt alls. Frost förre insekter överlever 5

6 Temperaturintegrering en grund i dynamisk klimatstyrning

7 Ljus - temperatur - CO2 Mulet Halvklart Soligt % fotosyntes av maximal fotosyntes C ppm CO2 C ppm CO2 C ppm CO Idag Önskvärt

8 Dynamisk klimatstyrning och fördelarna Grunden är alltid en kraftig dynamisk klimatstyrning För tillväxtreglering låg grundtemperatur, hög luftningstemperatur, kraftig morgondropp - låga gå all in Minskar inflygning Danska studier har visat att till följd av mindre luftning så minskar skadetrycket genom inflygning med upp till 5 ggr. Med en minskad lucköppning från 22 % öppning i traditionell styrning till 7% i dynamisk styrning kunde skadetrycket av trips i växthusen minskas med 40 % 8

9 MEN Risker med dynamisk klimatstyrning A. gossypii (gurkbladlusen) kan öka vid dynamisk styrning i relation till traditionell styrning. Pga högre medeltemperaturer under delar av dygnet Kan vara negativ för nyttodjuret Aphidoletes aphidimyza då de är nattaktiva och behöver en viss minimal temperatur för att vara flygaktiva (Messenlink et al. 2014). Steklar kan vara känsliga för höga temperaturer de kan resultera i att de slutar lägga ägg vilket förstör populationsdynamiken. Effekten av dynamiska klimatregimer varierar, generaliseringar kan inte göras. 9

10 Temperatur Stor betydelse för skadegörarna, nyttodjuren och samspelet dem emellan. Generellt ju högre temp desto snabbare utvecklingstid (upp till viss optimal temp) Vid höga temp kan skadegörarnas utvecklingstid vara snabbare än nyttodjurens (som då inte blir så effektiva) Vid höga temperaturer rör sig insekter mera (flyga för att kyla av sig) Alla nyttodjur har sitt eget temperaturoptimum 10

11 Exempel temperatur Aphidius colemani fungerar mellan 10 C -30 C Utvecklingstiden från ägg till adult är som optimalast mellan C. Vid temperaturer över 30 eller 31 C upphör utvecklingen även kortare perioder med höga temperaturer (36 C) kan skada dess utveckling Neuseilus (före detta Amblyseilus) cucumeris rör sig mindre i temperaturer över 20 C dvs stöter inte på tripsen lika ofta och effektiviteten hos dem blir därför lägre vid en högre temperatur. 11

12 Luftfuktighet Spelar stor rollförsvampangrepp Mikroklimatet viktigare än den relativa luftfuktigheten i luften Luftfuktigheten i kobination med temperaturen avgörande Luftfuktigheten spelar roll för hur mycket nyttodjuren rör sig. Alla nyttodjur har sitt eller sina optimum för lutfuktigheten 12

13 Exempel luftfuktighet Aphidius colemanis fuktighetsoptimum 75-85%, både över och under denna nivå minskar livslängden. Neuseilus cucumeris var aktivare i såväl höga luftfuktigheter som i mycket låga. Tripsen däremot inte så aktiva i låga luftfuktigheter och de stötte därför in på rovkvalstren lika ofta. I de temperaturer (17-25 C) som växter normalt sätt produceras i bör därför luftfuktigheten ligga någonstans runt 0,75 kpa i VPD för att rovkvalstren ska bli så effektiva som möjligt. Beauveria bassiana (BotaniGard) är som effektivast i höga luftfuktigheter - mikroklimatet kring bladen eller precis vid insekten avgörand 13

14 Ljus och belysning Påverkan från ljuset är åter beroende på vilken skadegörare samt vilket nyttodjur det är. Vissa nyttodjur behöver en dvalperiod i mörker för att bli reproduktiva. Om dagen förlängs med artificiell tilläggsbelysning och inte tillräckligt kort dagslängd ges finns det en risk för att nyttodjuren inte fungerar optimalt En ökad belysning kan i andra fall vara gynnsam för nyttodjuren. Kan vara svårare att få det biologiska växtskyddet att fungera effektivt under vinterhalvåret på våra breddgrader Insekter använder optiska signaler för att orientera sig och är därför beroende av UV ljus för att kunna se korrekt. skuggväv som ändrar ljusspektrat tar bort UV-ljuset gör att växterna inte kan hittas lika lätt. Det finns också del forskning kring svampangrepp och UV-belysning. Problemet är att kunna uppnå denna belysning på ett ekonomiskt lönsamt sätt. Ett företag som heter Cleanlight har utvecklat UV lampor för hortikulturell produktion som kan skydda mot svampar, bakterier och virus. 14

15 Exempel ljus och belysning Encarsia är effektivare mot vita flygare i längre dagslängder och högre ljusintensiteter. Inte lönt att sätta in encarsia för sent om inte belysning finns N. cucumeris äggläggning gynnades av längre dagslängder och högre ljusintensitet vilket gör att även dessa blir effektivare som predatorer av en ökad belysning under vinterhalvåret. Amblyseius swirskii Utsättningsmetoderna kan spela roll. Under den mörkare delen av året fick man bättre aktivitet hos när man spred ut dem i kulturen jämfört med om man satte ut påsar. 15

16 Ventilation Dynamisk klimatstyrning Öppning på lä resp. vind sidan Var finns träd med problem? Omgivningarna spelar stor roll för både skadegörare och naturliga fiender Insektsnät i luftluckorna vanligare internationellt 16

17 Luftrörelser och fläktstyrning Många insekter är känsliga för alltför kraftiga vindar och luftrörelser. Luftrörelserna i växthuset kan därför påverka såväl skadegörare som nyttodjur betydligt. Reproduktionshastigheten, äggläggningen Etableringen försämras Skadegörande insekter kan också vara känsliga för luftrörelser och ökade luftrörelser skulle därför kunna vara en del i en bekämpningsstrategi. 17

18 Exempel Luftrörelser och fläktstyrning Aphidius rosae Vindhastigheter på 2 m/s kan reducera äggläggningsförmågan Aphidius ervi vindhastigheter > 0,5 m/s kan påverka parningsbeteendet negativt. 18

19 Interaktion skadegörare och nyttodjur Olika optimala temperaturer Samspelet viktigt - hur mycket rör de sig i förhållande till varandra? - hur snabba utvecklingscyklar har de - vid vilken temperatur har skadegörarna snabbare utvecklingstid än nyttodjuren? Det är alltid mikroklimatet som har betydelse fläckvisa problem där mikroklimatet fallerar Jämna växthusklimat viktiga. 19

20 Appliceringsteknik För att få en bättre effekt av kemiska bekämpningsmedel och framförallt bättre träff av dem, kan man höja temperaturen vid sprutning. En ökad temperatur från C upp till C gav 25%ökad effektivitet i bekämpningen av trips eftersom de flyger mera i ett varmare klimat. 20

21 Styrningen kommer att bli komplex Många aspekter som behöver vägas sammanjobba stegvis 1. Vilka skadegörare brukar ni ha i kulturen och vilka optimum (temp., fuktighet, ljus) behöver undvikas. Finns det något de ogillar (luftrörelser) 2. Vilka nyttodjur sätter ni in? - vid vilka temperaturer fungerar de bäst? - är de nattaktiva? - hur rör de sig, i fukt, värme, går eller flyger de? - etablering ev. minskad fläktstyrning Detta sätter gränserna för den dynamiska styrningen som alltid är grunden 21

22 Prydnadsväxtförsök Dynamisk styrning med morgondropp samt klimat för nyttodjur mot skadegörare

23 25-29 C temperatur RF 15 C ljusflöde

24

25

26 Retarderingsmedel Dynamiskt klimat & morgondropp

27 Uppmät avdelningstemperatur ( C) REFERENS Uppmätta avdelningstemperaturer företag B :00: :00: :00: :00: :00: :00: :00: :00: :00: :00: :00:00 20 Tidpunkt

28

29

30

31

32 Medeltemperatur för julstjärna Temperatur ( C) BLÅ = referens GRÖN = dynamisk + dropp Veckonummer

33

34 IPM tillägg Ventilera på läsidan Stäng av fläktarna Belysningsstrategi Höjd temp vid applicering

35 Klimatinställningar Dynamisk styrning Bastemperatur uppvärmning Hög ventilationstemperatur Sänk bastemperaturen vid ett temperatursummeöverskott Morgondropp Stäng av värmen 3 h före soluppgång, temperaturen 5 grader under uppvärmningstemperaturen minst 30 minuter före soluppgången Låt solen värma växthuset fram till kl. 9 innan värmesystemet får gå på Läsidesventilation

36 Detta kan ni testa direkt oavsett Kraftig dynamisk klimatstyrning med dropp Sanering mellan kulturer om möjligt! Solarisering och kyla Vilka skadegörare och nyttodjur har du i din odling och vad har de för klimatkrav Ventilera i första hand på läsidan (passiv inflygning undviks) Höjd temperatur (26-28 C) vid applicering av växtskyddsmedel mot trips och troligtvis andra flygande insekter Komplexa helhetslösningar där flera aspekter vägs in Ni som odlar i växthus använd potentialen i klimatstyrningen 36

37 TACK FÖR ATT NI LYSSNADE! Research Institutes of Sweden Jordbruk och trädgård

38 Priva v. 7xx/930

39

40

41 DGT-Volmatic Dynamisk styrning

42 Gemensam ventilationstemperatur Kan vara Relativ eller Absolut. GEMENSAM LUFTNINGSTEMPERATUR Avd: Luftningstemp gemensam Relativ Avstånd till värmekrav 2.0 C F = Fast L = Ljusberoende Ljusnivåerna då ljustillägget skall gälla ställs in på Ljusnivåer och ramper. Avläsning TZ: F till C L till C Ljusberoende 0.0 C Luftn krav 20.0 C TEMPTILLÄGG VID LÅG FUKTIGHET CO2-BEROENDE TILLÄGG Tidzoner 1-4 är DAG - tidzoner 5 & 6 är NATT

43 Ljusnivåer och ramper Ljusnivå då ljustillägg skall börja. Ljusnivå för fullt ljustillägg. LJUSNIVÅER OCH RAMPER Avd: 1 Ljusnivåer start + fullt tillägg TZ: Start klx Fullt klx TZ: Ramp C/h Ramp för ökande ljustillägg 6.0 C Ramp för minskande ljustillägg 1.5 C/h GEMENSAM UPPVÄRMN. TEMP Tidzoner 1-4 är DAG - tidzoner 5 & 6 är NATT

44 OBS! Ventilationsinställningarna kan lokalt överstyras av luftningszonerna (om de används)!

45 Medeltemperaturprogrammet Överstyr grundinstäln. delvis. Tid då medeltemp. skall justeras. Litet värde ger STOR dynamik, stort värde ger LITEN dynamik. I förhållande till grundinställning. Avläsning GEMENSAM UPPVÄRMN TEMP Avd: Medeltempstyrn aktiv Ja Medeltemperaturkrav 20.0 C Medelberäkning period 72 tim Återhämtn tid 8 tim Tidzon medeltemp begränsn TZ: Max C Min C 5109 Återh temp 0.0 C Medeltemp 18.7 C 6 Tidzoner 1-4 är DAG - tidzoner 5 & 6 är NATT

46 Ventilation & temperaturberoende ljustillägg Medeltemperaturstyrning Temperaturintegrering Priva DGT-Volmatic I 110 rad 9-11 I rad 5-13 I 120 rad GEMENSAM 4106 TZ: Avd: LUFTNINGSTEMPERATUR Relati Max v C Luftningstemp gemensam Avstånd till värmekrav 2.0 C F = Fast LJUSNIVÅER OCH RAMPER Avd: 1 Ljusnivåer start + fullt tillägg TZ: TZ: F till C L till C Ljusberoende 0.0 C Luftn krav 20.0 C TEMPTILLÄGG VID LÅG FUKTIGHET CO2-BEROENDE TILLÄGG Start klx Fullt klx TZ: Ram p C/h GEMENSAM UPPVÄRMN TEMP Medeltempstyrn aktiv Avd: 1 Ja Medeltemperaturkrav 20.0 C Medelberäkning period 72 tim Återhämtn tid 8 tim Tidzon medeltemp begränsn 4119 Min L = Ljusberoende C 5109 Återh temp 0.0 C Medeltemp 18.7 C 6