ÅTGÄRDSVALSSTUDIE FÖR TRAFIK TILL OCH FÖRBI HEMMESTA

Transkript

1 ÅTGÄRDSVALSSTUDIE FÖR TRAFIK TILL OCH FÖRBI HEMMESTA

2 VÄLKOMMEN! 2

3 PROGRAM 9.30 Välkomna Bakgrund Kort om studien Vad är en åtgärdsvalsstudie? Vår tolkning av problembilden Planering i området Lunch Workshop Fika Workshop Avrundning - så går vi vidare Slut 3

4 KORT OM STUDIEN Uppdrag att utreda förutsättningarna för förbifart Hemmesta från kommundirektören i Värmdö Görs i form av en åtgärdsvalsstudie Studien drivs av Värmdö kommun Färdig studie mars

5 Remissversion översiktsp förbifart Hemmesta Åtgärden är ej med i gällan översiktsplan. Mark bör reserveras för en förb Hemmesta genom Storskogen. halvera trafiken genom samhäll 300 och 600 fordon per timme i rusningstrafik kommer att nyttja enligt PM, Trafikanalys för Värm 5

6 VAD ÄR EN ÅTGÄRDSVALSSTUDIE? Åtgärdsvalsstudier ska ge underlag för en prioritering av effektiva lösningar inom ramen för tillgängliga resurser och bidra till vidareutveckling av hela transportsystemets funktion som en del i en hållbar samhällsutveckling. 6

7 Initiera Uppstart Resurser, kompetens, förankring, samordning med annan planering, övergripande syfte Förstå situationen Studera behov, problem, brister Mål för åtgärderna Pröva tänkbara lösningar Hitta åtgärder och lösningar enligt fyrstegsprincipen Beskriva effekter Forma inriktning och rekommendera åtgärder Rekommendera åtgärder och fortsatt arbete Ansvarsfördelning mellan aktörer

8 PRÖVA TÄNKBARA LÖSNINGAR - FYRSTEGSPRINCIPEN 1. Tänk om Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. Ex lokalisering/markanvändning, parkering, trängselskatt, marknadsföring, information 2. Optimera Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen. Ex trafikstyrning, turtäthet kollektivtrafik, pendlarparkering 3. Bygg om Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer. Ex breddning, förstärkning av väg 4. Bygg nytt Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder. Ex nya vägar, spår, trafikplatser 8

9 GEOGRAFISK AVGRÄNSNING 9

11 AVGRÄNSNING I TID Planeringshorisonten är framförallt år 2030 Utblickar mot år

12 ÖVERSIKTSPLANERING VÄRMDÖ 12

13 13

14 Delområden 31 december år Ökning Procent Antal Gustavsberg Värmdölandet Ingarö Djurö-Stavsnäs Skärgården Summa Tabell hämtad från ÖP

15 Delområden Bef 2014 Högalternativ 2025 Absolut förändring Relativ förändring (%) Högalternativ 2030 Absolut förändring Relativ förändring (%) Gustavsberg Värmdölandet Ingarö Djurö-Stavsnäs Skärgården Summa

16 Delområden Bef 2014 Högalternativ 2030 öp Relativ Absolut förändring förändring (%) Utblick 2050 Absolut förändring Relativ förändring (%) Gustavsberg Värmdölandet Ingarö Djurö-Stavsnäs Skärgården Summa

17 MÅL FÖR HEMMESTA Naturlig träffpunkt på Värmdölandet Sammanhållet och levande centrum med en blandning av bostäder, arbetsplatser, service, handel och offentlig service Tryggt, tillgängligt och trafiksäkert centrum för alla Det nya bostadsbebyggelsen kring centrum ska få en kvartersstruktur med bibehållen småskalighet som möjliggör en tyst sida mot vägen 17

18 FASTIGHETSKARTA 18

19 19

20 20

21 22

22 23

23 FRILUFTSLIV 24

24 VÅR TOLKNING AV PROBLEMBILDEN 26

25 NULÄGE OCH PROBLEMBILD Väg 274 och 222 Historisk trafikutveckling och utblick mot 2030 Trafiksäkerhet Buller Farligt gods Kollektivtrafik Gång och cykel 27

27 VÄG 274 Sekundär väg för farligt gods, högsta bärighetsklass BK1 Utpekad som funktionellt prioriterad väg för Gods Dagliga persontransporter med bil Kollektivtrafikresor 29

28 STORA TRAFIKVARIATIONER ÖVER ÅRET Mätpunkt på väg 274 (mätning april/oktober samt november 2013) fordon totalt andel tung trafik 9% 8040 (riktning 1 norr ut) 8410 (riktning 2 söder ut) Antas samma skillnad sommar/höst som för väg 222 skulle sommartrafiken hamna runt fordon/dygn i juli. Mätpunkt på väg 222 (mätning april/maj/juli/oktober 2013) Skillnaden mellan juli och oktober 29% 30

29 TRAFIKUTVECKLING VÄG 274 Modellvolymerna för väg 274 genom Hemmesta år 2030 skattar dygnsflödet till

30 FRAMKOMLIGHET BILTRAFIK VÄG 274 Väg 274 genom Hemmesta Begränsad framkomlighet beror sannolikt mest på att gående och cyklister passerar vägen på signalreglerat övergångsställe Tidvis även problem med att göra vänstersväng till/från lokalvägnätet 32

31 VÄG 222 Sekundär väg för farligt gods Utpekad som funktionellt prioriterad väg för Gods Dagliga persontransporter med bil Kollektivtrafikresor 33

32 TRAFIKUTVECKLING VÄG 222 Bedöms öka med cirka 3000 fordon/dygn mellan Ålstäket och Strömma till år

33 FRAMKOMLIGHET BILTRAFIK VÄG 222 Begränsas av: Många korsningar och in- och utfarter Linjeföring, skymd sikt och avsaknad av belysning Broöppning i Strömma (1 maj-15 okt) 2 gånger i timmen (ej högtrafik) Fotgängare och cyklister 35

34 DISPENSTRAFIK LÅNGA OCH BREDA TRANSPORTER Dispenser utfärdas med olika giltigheter För en längre period för ett större område (t ex Stockholms län) För en enskild transport under en viss tidsperiod Hur mycket av den dispenstrafik som har permanenta tillstånd och som trafikerar här finns det inga uppgifter om. När Essingeleden öppnades för dispenstrafik år 2015 minskade antalet dispenser (enskilda ansökningar) över Resarö med 43% jämfört med året innan (från 237 till 144). 36

35 ANTAL TRAFIKOLYCKOR 18 Rapporterade olyckor Allvarliga olyckor (ISS 9-) Måttliga olyckor (ISS 4-8)* Lindriga olyckor (ISS 1-3) Totalt 122 rapporterade olyckor under perioden 37

36 VANLIGASTE OLYCKSTYPER 30 Vanligaste olyckstyper

37 BULLER Trafiken på Skärgårdsvägen en påtaglig bullerkälla 39

38 FARLIGT GODS STÄLLER KRAV PÅ OMGIVNINGEN Inga tillstånd behövs för att köra genom Hemmesta med farligt gods och därmed finns inga uppgifter om antal transporter 40

39 AVSTÅND KRING TRANSPORTLEDER FÖR FARLIGT GODS Rekommendationer från Länsstyrelsen 2000 (nytt underlag på remiss 2012) Avsteg kan vara möjligt efter fördjupad riskanalys 41

40 KOLLEKTIVTRAFIK 42

41 KOLLEKTIVTRAFIK ÅVS Framkomlighet i stomnätet, sträckan Hemmesta Ålstäket (Restid efter skyltad hastighet) (Målrestid enligt stomnätsplanen ) (Befintlig restid) Restider exklusive hållplatstid riktning mot Nacka Tpl (FM) Restider exklusive hållplatstid riktning mot Hemmesta (EM) 43

42 KOLLEKTIVTRAFIK, IDENTIFIERADE PROBLEM Hållplatsutformning Tätt mellan hållplatser Dålig sikt Många in-/utfarter Inga busskörfält Drift och underhåll Risk för större slitage, Komfortproblem för resenären 44

43 KOLLEKTIVTRAFIKANDEL 45

44 CYKEL 46

45 GÅNG OCH CYKEL Gång- och cykelnätet ofullständigt I Hemmesta centrum finns en gång- och cykelväg på östra sidan om vägen. Cyklister och gående tvingas byta sida vid ett av de två signalreglerade övergångställena utmed vägen. Arbete pågår med utbyggnad av gång- och cykelväg norr om Hemmesta Dalväg. Låg standard på cykelparkeringar i Hemmesta centrum 47

46 WORKSHOP 1 Utvecklingsbehov och bevarandevärden i området 48

47 GRUPPINDELNING Grupp 1 - Värmdösalen Patrik Stenberg, Värmdö kommun Magnus Birke, Svensk Byggkultur AB Markus Aggefors, Hemmesta Södra Vägförening Sophie Dahllöf, Torshäll Samfällighetsförening Leif Rinman, Friluftsfrämjandet Matilda Feldt, Hemmesta Skola Rolf Lennart, Hagabergs Samfällighetsförening Grupp 2 - Värmdösalen Ann Hagström, Värmdö kommun Paula Rönnbäck, Värmdö kommun Erik Barkman, Svensk Byggkultur AB Tommy Ahlsved, Hemmesta Södra Vägförening Tom Arnbom, Fågelklubben Micke Windahl, LRF Olivia Edström, Hemmesta Skola Grupp 3 - Nämndöfjärden Andreas Dahlberg, Värmdö kommun Peter Elmlund, Svensk Byggkultur AB Sven Persson, Södra Kopparmora Anders Liljeblad, Torshäll Samfällighet Thomas Hammar Magnus Olsson, Keolis Amanda Haugen, Hemmesta Skola Grupp 4 - Saxarfjärden Josefin Johansson, Värmdö kommun Viveca Jansson, Värmdö kommun Marcus Wallin, L E Lundberg Ingrid Westman, Torsby Samfällighet Gunnar Lindberg, Torshäll Samfällighet Gunnar Lundmark, Friluftsfrämjandet Fredrik Johansson, Keolis Wilma Rosenberg Lindahl, Hemmesta Skola 49

48 WORKSHOP FÖRSTÅ SITUATIONEN Vilka är de största utvecklingsbehoven problem och brister i området? 5 min individuellt Notera behoven ett behov per post-it Vad är viktigast att bevara vad fungerar bra i området? 5 min individuellt Notera faktorer ett per post-it Sammanfatta gruppens arbete 50 min gruppvis Sammanställ gruppens arbete på två mind-maps ett med utvecklingsbehov och ett med viktigast att bevara Även kartunderlag finns för att markera geografiskt 50

49 WORKSHOP 2 Mål för området 51

50 OLIKA TYPER AV MÅL Mål för åtgärdsvalsstudien: Genomföras enligt processen för åtgärdsval och fyrstegsprincipen Beskriva förutsättningarna för förbifart Hemmesta Färdigställd i mars Mål för åtgärderna: Handlar om vad som ska uppnås, tex bättre tillgänglighet, ökad trafiksäkerhet, mindre buller Målen ska ta sikte på de effekter man vill uppnå, inte åtgärden i sig 52

51 TRANSPORTPOLITISKA MÅL Övergripande mål: Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Funktionsmål och hänsynsmål: Det övergripande målet ska uppnås genom att tillgängligheten för medborgarna och näringslivet säkerställs samtidigt som hänsyn tas till trafiksäkerhet, miljö och hälsa. 53

52 FUNKTIONSMÅLET - TILLGÄNGLIGHET Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Funktionsmålet ska uppnås genom att transportsystemet utvecklas enligt sju preciseringar, som tar fasta på näringslivets och olika medborgargruppers behov av tillgänglighet. 54

53 HÄNSYNSMÅLET SÄKERHET, MILJÖ OCH HÄLSA Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt, bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och miljökvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa. 55

54 NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv 56

55 KOMMUNALA MÅL De tio miljömålen, bland annat: 3. Bygg ut miljöanpassade trafiksystem 10. Främja en god bebyggd miljö I ÖP finns även en mängd mål inom olika områden, som tex trafik, natur, kulturmiljö, grönstruktur, klimat, hållbar utveckling 57

56 MÅL FÖR HEMMESTA Naturlig träffpunkt på Värmdölandet Sammanhållet och levande centrum med en blandning av bostäder, arbetsplatser, service, handel och offentlig service Tryggt, tillgängligt och trafiksäkert centrum för alla Det nya bostadsbebyggelsen kring centrum ska få en kvartersstruktur med bibehållen småskalighet som möjliggör en tyst sida mot vägen 58

57 WORKSHOP MÅL FÖR ÅTGÄRDERNA Vilka mål är lämpliga för de åtgärder som ska tas fram i fasen Pröva tänkbara lösningar? Diskutera två och två i 10 min Notera mål ett per post-it Sammanfatta gruppens arbete Sortera inom målområden Fundera på hur målen kan följas upp/utvärderas? 25 min gruppvis Sammanställ gruppens arbete på en mind-map Redovisning 59

58 SÅ GÅR VI VIDARE Vi sammanställer och vidareutvecklar materialet Ny workshop i december - Pröva tänkbara lösningar Fredag 18 december kl Värmdö kommun, Skogsbovägen 9-11, Gustavsberg 60