Kallelse till sammanträde för utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå tisdagen den 27 mars

Transkript

1 KALLELSE Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr 2:2019 Dnr: 2019/0289 Kallelse till sammanträde för utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå tisdagen den 27 mars Plats: H595, Mälardalens högskola, Eskilstuna Tid: kl Besked om förhinder att delta vid sammanträdet lämnas till Hanna Millberg senast måndag 25 mars via epost: Ledamöter: Niclas Månsson Ordförande Mats Björkman Lärarrepresentant Magnus Elfström Lärarrepresentant Joakim Johansson Lärarrepresentant Karin Molander Danielsson Lärarrepresentant Benjamin Ivarsson Studeranderepresentant Jessica Tallbacka Studeranderepresentant Adjungerade: Christine Gustafsson Universitetslektor, HVV 4-5 Maria Müllersdorf Universitetslektor, HVV 4-7 Ylva Blauberg Utbildningsledare, HVV 4-7 Tjänstemän: Helena Eken Asp Utbildnings- och forskningshandläggare, LKA Helene Lindgren Utbildnings- och forskningshandläggare, LKA Hanna Millberg Sekreterare/Utbildnings- och forskningshandläggare, LKA Fackliga Erik Janse SACO/SULF företrädare: Susanne Mejer OFR Bilaga 1: Förslag till föredragningslista

2 FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Bilaga 2.1 Nr 2:2019 Dnr: 2019/0289 Ärende Åtgärd Underlag Val av justeringsperson Beslut 2. Fastställande av föredragningslista Beslut Bil min 4. Avstämning inför ansökan om att inrätta nytt huvudområde, nya examina samt nytt utbildningsprogram inom ramen för Sörmlandskontraktet Beslut 4 ftb Bil Föredragande: Maria Müllersdorf 5. Fastställande av granskningsprocess och val av externa granskare för nytt masterprogram inom hälso- och välfärdsteknik Beslut 5 ftb Bil 5.1 Föredragande: Helena Eken Asp Kaffepaus min 6. Ansökan om att inrätta specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot akutsjukvård Föredragande: Helene Lindgren och Hanna Millberg Beslut 6 ftb Bil Ansökan om att inrätta specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot hälso- och sjukvård i hemmet Beslut 7 ftb Bil Föredragande: Helene Lindgren och Hanna Millberg min 8. Implementering av centrala kursvärderingsfrågor Föredragande Niclas Månsson Beslut 8 ftb Bil Information från studentkåren Föredragande: Jessica Tallbacka Information Föredragande: Niclas Månsson 3. Föregående mötesprotokoll Information Information Information 8 ftb 9 ftb

3 MÖTESHANDLINGAR Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr: 2:2019 Dnr: 2019/0289 Mötets öppnande 1. Val av justeringsperson Förslag till beslut att utse Joakim Johansson att jämte ordförande justera protokollet 2. Fastställande av föredragningslista Förslag till beslut att fastställa föredragningslistan 3. Föregående mötesprotokoll Föregående mötesprotokoll har justerats i vederbörlig ordning. Förslag till beslut att notera informationen

4 MÖTESHANDLINGAR Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr: 2:2019 Dnr: 2019/ Avstämning inför ansökan om att inrätta nytt huvudområde, nya examina samt nytt utbildningsprogram inom ramen för Sörmlandskontraktet Diarienummer: 2019/0813 Handläggare: Helena Eken Asp, utbildnings- och forskningshandläggare Inom ramen för Sörmlandskontraktet avser högskolan att stärka sin forskning och utbildning med digitalisering som ett prioriterat område. Högskolan kommer bland annat att revidera ett antal befintliga utbildningsprogram men även inrätta nya program. Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) är värdakademi för ett nytt program som enligt Sörmlandskontraktet ska starta höstterminen Det gäller en ny masterutbildning inom hälso- och välfärdsteknik. Akademin avser också att ansöka om ett nytt huvudområde och två nya examina kopplat till det nya utbildningsprogrammet. En första avstämning inför ansökan om att inrätta nytt huvudområden, nya examina samt nytt utbildningsprogram hålls i utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå i enlighet med fakultetsnämndens process för att inrätta nya utbildningsprogram. Utskottet har att lämna synpunkter till akademin inför det fortsatta arbetet. Föredragande: Christine Gustafsson och Maria Müllersdorf Förslag till beslut att lämna följande synpunkter till akademin i det fortsatta arbetet Ärendets beredning - Underlag Bilaga 4.1: Akademins underlag Masterprogram Agil implementering av hälso- och välfärdsteknik Bilaga 4.2: Akademins underlag nytt huvudområde Hälso- och välfärdsvetenskap

5 MÖTESHANDLINGAR Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr: 2:2019 Dnr: 2019/0289 Delges Akademichef HVV, administrativ chef HVV, utbildningsledare HVV.

6 MÖTESHANDLINGAR Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr: 2:2019 Dnr: 2019/ Fastställande av granskningsprocess och val av externa granskare för nytt masterprogram inom hälso- och välfärdsteknik Diarienummer: 2019/0813 Handläggare: Helena Eken Asp, utbildnings- och forskningshandläggare Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) har för avsikt att inom ramen för Sörmlandskontraktet inkomma till fakultetsnämnden med en ansökan om att inrätta ett nytt masterprogram inom hälso- och välfärdsteknik. En ansökan om att inrätta ett nytt huvudområde samt två nya examina tillkommer också. Den nya utbildningen är tänkt att anta studenter från och med höstterminen Inom ramen för Sörmlandskontraktet kommer också akademin för innovation, design och teknik (IDT) att inrätta nya utbildningar. Fakultetsnämnden beslutade vid sitt möte den 6 mars om en reviderad granskningsprocess för att frigöra tid att arbeta med utvecklingen av de nya programmen. Den nya processen innebär att de externa granskarna involveras redan från start och löpande tar del av och lämnar synpunkter på akademins ansökan och på utbildningens innehåll och upplägg. Akademi HVV önskar använda samma granskningsprocess vid utvecklingen av ett masterprogram inom hälsooch välfärdsteknik. Som externa granskare föreslår akademin professor Hilde Eide, Universitetet i Sørøst-Norge, Norge; professor Staffan Sävenstedt, Luleå tekniska universitet samt förvaltningschef Johan Lindström, förvaltningschef, Vård och omsorgsförvaltningen i Eskilstuna kommun. Föredragande: Helena Eken Asp Förslag till beslut att att fastställa granskningsprocess för ansökan om att inrätta nytt masterprogram inom hälso- och välfärdsteknik i enlighet med bilaga 1, samt utse professor Hilde Eide, Universitetet i Sørøst-Norge, Norge; professor Staffan Sävenstedt, Luleå tekniska universitet samt förvaltningschef Johan Lindström, förvaltningschef, Vård och omsorgsförvaltningen i Eskilstuna kommun till externa granskare.

7 MÖTESHANDLINGAR Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr: 2:2019 Dnr: 2019/0289 Ärendets beredning Fakultetsnämnden beslutade den 6 mars om en reviderad granskningsprocess för framtagandet av två nya utbildningsprogram inom ramen för Sörmlandskontraktet. Underlag Bilaga 5.1: Besluts-PM Delges Akademichef HVV, administrativ chef HVV, utbildningsledare HVV, projektledare Sörmlandskontraktet Christer Norström

8 MÖTESHANDLINGAR Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr: 2:2019 Dnr: 2019/ Ansökan om att inrätta specialistsjuksköterskeexamen och specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot akutsjukvård Diarienummer: 2018/2659, 2018/2662 Handläggare: Helene Lindgren och Hanna Millberg I verksamhetsmål, uppdrag och budget 2018 (VUB 2018) hade akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) i uppdrag att utreda specialistsjuksköterskeutbildningarna inklusive att göra en översyn av vilka inriktningar högskolan bör ge. Akademin har bland annat identifierat ett behov av att inrätta specialistsjuksköterskeexamen och specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot akutsjukvård. En första avstämning inför slutgiltig ansökan hölls i utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå den 28 november 2018 samt i fakultetsnämnden den 12 december Akademin inkom den 22 februari 2019 med ansökan till fakultetsnämnden. Akademin önskar att föreslagen utbildning startar hösten Enligt fakultetsnämndens process för att inrätta nya examina och nya utbildningsprogram ska ärendet genomgå extern granskning. Fakultetsnämnden har att besluta om extern granskning samt att utse externa granskare. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå har att bereda ärendet till fakultetsnämnden. Föredragande: Helene Lindgren och Hanna Millberg, utbildnings- och forskningshandläggare Förslag till beslut Utskottet föreslår fakultetsnämnden: att att att skicka ärendet vidare till extern granskning, utse Katarina Göransson, docent Karolinska Institutet, Åsa Engström, professor Luleå tekniska universitet och Gunnar Modin, vårdstrateg Danderyds sjukhus, samt granskarna ska inkomma med sina synpunkter senast den 20 maj 2019.

9 MÖTESHANDLINGAR Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr: 2:2019 Dnr: 2019/0289 Ärendets beredning En projektledare på akademin har lett arbetet med att ta fram underlagen i ansökan. Utbildningsplan och övriga underlag har bearbetats av berörda avdelningschefer samt av den styrgrupp som tillsatts i samband med VUBuppdraget att utreda specialistsjuksköterskautbildningarna. Underlagen har behandlats på akademi HVV:s ledningsråd. Examensmatriser har bearbetats och granskats av ämnesansvarig professor, en docent i vårdvetenskap samt av HVV:s kursplanergupp. I arbetet med att utreda specialistsjuksköterskeutbildningarna har enkätstudie genomförts med studenter som tackat ja till en utbildningsplats men sen inte valt att påbörja utbildningen. Underlag Bilaga 6.1: Besluts-PM Bilaga 6.2: Akademins ansökan Bilaga 6.3: Förslag till examensbeskrivning Bilaga 6.4: Förslag till utbildningsplan Bilaga 6.5: Lärarkompetensmatris Bilaga 6.6: Examensmålmatris specialistsjuksköterskeexamen Bilaga 6.7: Examensmålmatris magisterexamen Bilaga 6.8: VFU-blankett Delges -

10 MÖTESHANDLINGAR Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr: 2:2019 Dnr: 2019/ Ansökan om att inrätta specialistsjuksköterskeexamen och specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot hälso- och sjukvård i hemmet Diarienummer: 2018/2660, 2018/2661 Handläggare: Helene Lindgren och Hanna Millberg I verksamhetsmål, uppdrag och budget 2018 (VUB 2018) hade akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) i uppdrag att utreda specialistsjuksköterskeutbildningarna inklusive att göra en översyn av vilka inriktningar högskolan bör ge. Akademin har bland annat identifierat ett behov av att inrätta specialistsjuksköterskeexamen och specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot hälso- och sjukvård i hemmet. En första avstämning inför slutgiltig ansökan hölls i utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå den 28 november 2018 samt i fakultetsnämnden den 12 december Akademin inkom den 22 februari 2019 med ansökan till fakultetsnämnden. Akademin önskar att föreslagen utbildning startar hösten Enligt fakultetsnämndens process för att inrätta nya examina och nya utbildningsprogram ska ärendet genomgå extern granskning. Fakultetsnämnden har att besluta om extern granskning samt att utse externa granskare. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå har att bereda ärendet till fakultetsnämnden. Föredragande: Helene Lindgren och Hanna Millberg, utbildnings- och forskningshandläggare Förslag till beslut Utskottet föreslår fakultetsnämnden: att att att skicka ärendet vidare till extern granskning, utse Kerstin Carlsson, ordförande i riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering, Lisa Skär, professor Blekinge tekniska högskola samt Anna Carin Wahlberg, docent Karolinska Institutet, samt granskarna ska inkomma med sina synpunkter senast den 20 maj 2019.

11 MÖTESHANDLINGAR Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr: 2:2019 Dnr: 2019/0289 Ärendets beredning En projektledare på akademin har lett arbetet med att ta fram underlagen i ansökan. Utbildningsplan och övriga underlag har bearbetats av berörda avdelningschefer samt av den styrgrupp som tillsatts i samband med VUBuppdraget att utreda specialistsjuksköterskautbildningarna. Underlagen har behandlats på akademi HVV:s ledningsråd. Examensmatriser har bearbetats och granskats av ämnesansvarig professor, en docent i vårdvetenskap samt av HVV:s kursplanergupp. I arbetet med att utreda specialistsjuksköterskeutbildningarna har enkätstudie genomförts med studenter som tackat ja till en utbildningsplats men sen inte valt att påbörja utbildningen. Underlag Bilaga 7.1: Besluts-PM Bilaga 7.2: Akademins ansökan Bilaga 7.3: Förslag till examensbeskrivning Bilaga 7.4: Förslag till utbildningsplan Bilaga 7.5: Lärarkompetensmatris Bilaga 7.6: Examensmålmatris specialistsjuksköterskeexamen Bilaga 7.7: Examensmålmatris magisterexamen Bilaga 7.8: VFU-blankett Delges -

12 MÖTESHANDLINGAR Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr: 2:2019 Dnr: 2019/ Implementering av centrala kursvärderingsfrågor på grund- och avancerad nivå Diarienummer: - Handläggare: - Fakultetsnämnden beslutade att utse en arbetsgrupp med uppgift att göra en uppföljning av kursvärderingsfrågorna under hösten 2018, utifrån ett student- och lärarperspektiv. Arbetsgruppen återrapporterade sitt arbete vid fakultetsnämndens möte den 6 mars Fakultetsnämnden beslutade att dekan fastställer reviderade centrala kursvärderingsfrågor utifrån arbetsgruppens förslag och nämndens diskussion. De reviderade kursvärderingsfrågorna ska gälla från höstterminen Arbetsgruppen hade också sammanställt en rapport, Centrala kursvärderingsfrågor på grund- och avancerad nivå, med ett antal förslag som fakultetsnämnden beslutade att godkänna. Utskottet för utbildning på grundnivå och avanceras nivå har att diskutera följande förslag från arbetsgruppen. Att kursvärderingen som helhet ska innehålla frågor, inklusive delfrågor. De två första frågorna, inklusive delfrågor, utgörs av MDH-övergripande frågor och resterande av kursspecifika frågor. De kursspecifika frågorna möjliggör anpassning av kursvärderingen t.ex. till kursers omfattning, moment, nivå, om kursen ges inom program eller som fristående kurs samt studieform. Att studenterna ska ha tillgång till kursvärderingen med länk via Canvas från två veckor efter kursstart till 20 dagar efter avslutad kurs. Detta möjliggör kontinuerlig utvärdering under kursens gång och att alla examinationer kan utvärderas. Studenterna ska ha möjlighet att redigera sina svar. Att kursansvarig lärares arbete med att återkoppla resultat av kursvärderingar och genomförda förbättringar ska återkopplas till den studentgrupp som genomfört kursvärderingen och till nya studenter. Canvas kan användas för denna återkoppling. Föredragande: Niclas Månsson Förslag till beslut att göra följande medskick till dekan

13 MÖTESHANDLINGAR Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr: 2:2019 Dnr: 2019/0289 Underlag Bilaga 8.1: Rapport: Centrala kursvärderingsfrågor på grund- och avancerad nivå Bilaga 8.2: Kursvärderingsfrågor (inväntar dekanbeslut, avstämt med sammankallande för arbetsgruppen) Delges Dekan

14 MÖTESHANDLINGAR Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr: 2:2019 Dnr: 2019/ Information från studentkåren Studentkåren rapporterar. Förslag till beslut att notera informationen Underlag -

15 MÖTESHANDLINGAR Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nr: 2:2019 Dnr: 2019/ Information från prodekan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ordförande rapporterar Information om fakultetsnämndens internat den oktober 2019 Förslag till beslut att notera informationen Underlag -

16 Bilaga 4.1 Ansökan om inrättande av masterprogram Agil implementering av hälso och välfärdsteknik Akademin för hälsa, vård och välfärd Akademi: Akademin för hälsa, vård och välfärd Handläggare på akademin: Agneta Brav, Christine Gustafsson, Maria Müllersdorf Avgränsning av huvudområde: Hälso och välfärdsvetenskap Inriktning på program: Agil implementering av hälso och välfärdsteknik Inledning Hälso och sjukvård samt vård och omsorg är i en stark utveckling i vilken nya demografiska utmaningar ställer nya och ökade krav på organisationer och medarbetare. I detta sammanhang är det angeläget att lärosäten erbjuder adekvata utbildningar och kompetensutvecklingar, särskilt för dem med specifika samhällsuppdrag, som möter aktuella och framtida behov av kompetenser. Regeringens utsedda utredare av Samordnad utveckling för god och nära vård en primärvårdsreform (SOU 2018:39), påvisar behovet av att utveckla primärvården till första linjens vård. Man förutspår att första linjens vård kommer få ett större ansvar för den allt åldrande multisjuka befolkningen i förhållande till den specialiserade sjukhusvården. Första linjens vård innefattar både regioner och kommuner. Kommunerna har ansvaret för den hälso och sjukvård samt vård och omsorg som i allt högre grad kommer att bedrivas i hemmen. I utredningen framhålls vikten av personcentrerad vård, teamarbete, förmåga till förändrade arbetssätt, utnyttjande av teknik och samverkan mellan olika huvudmän. Ett personcentrerat arbetssätt innebär krav på att utgå från patientens/brukarens behov vilket är olika för olika individer. Det innebär att professioner som arbetar inom hälso och sjukvård samt inom vård och omsorg måste vara följsamma till individens behov. Utifrån det perspektivet har vi valt att använda begreppet agil som ett uttryck för följsamhet. Ansökan avser inrättande av masterprogrammet Agil implementering av hälso och välfärdsteknik inom huvudområde hälso och välfärdsvetenskap. Behov av det tänkta utbildningsprogrammet vid MDH i relation till FUS och övrigt utbildningsutbud MDH har tecknat ett avtal med Eskilstuna kommun i det s.k. Sörmlandskontraktet där grunduppdraget är utveckling av olika utbildningar för att möta de behov som digitalisering i samhället innebär. En del i Sörmlandskontraktet är området hälsa och välfärd. I detta sammanhang har ett förslag till masterutbildning medbenämning Agil implementering av hälso och välfärdsteknik tagits fram. I FUS framgår att en av MDH:s prioriteringar ska vara: Utbildningar med specifika samhällsuppdrag, det vill säga ingenjörs, lärar och sjuksköterskeutbildningar (sid 10). Vidare framhålls i FUS att; Den

17 Bilaga 4.1 ökade förändringstakten i samhället gör att utbildningarna måste förbereda studenterna på att kunna hantera förändring och driva förändringsarbete. MDH har en rad utbildningar inom hälsa och välfärd. Studenter som efter avslutade studier kommer möta krav på förändrade arbetssätt inom såväl hälso och sjukvård som inom vård och omsorg med stöd av hälso och välfärdsteknik. I detta måste medarbetare ha kompetens för att förstå och använda olika system för att möjliggöra införandet (implementering) av olika digitala och tekniska hjälpmedel. Lika viktigt är också kompetenser i personcentrerat arbetssätt, förändringsarbete, samverkan, etik och teamarbete utifrån de olika uppgifter, kompetenser och roller som de olika professionerna undersköterska, sjuksköterska, fysioterapeut, beteendevetare, folkhälsokonsulent, socionom, läkare och arbetsterapeut har i sina uppdrag. För att möta avtalsinnehållet i Sörmlandskontraktet, prioriteringar i FUS och för att erbjuda kompetensutveckling för personal arbetande i hälso och sjukvård samt vård och omsorg, planeras initialt ett masterprogram med inriktning Agil implementering av hälso och välfärdsteknik. Efter att det planerade masterprogrammet är inrättat, är målsättningen att även implementera inslag av agil implementering av hälso och välfärdsteknik, i samtliga grundutbildningsprogram som HVV ansvarar för. Det innebär att programmen för beteendevetare, folkhälsovetare, fysioterapeuter, sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och socionomer kommer, utifrån inriktning och behov, få mer eller mindre inslag av utbildningsinslag såsom planerats utifrån intentionerna i Sörmlandskontraktet. Omvärldsanalys inklusive studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov Vård och omsorg står inför ett skifte där digitalisering och teknik kommer att spela en allt större roll i både specifika lösningar men också för att få effektivare patient/brukarfokuserade processer. För att klara av detta behövs en förståelse för vilka förändringsprocesser som man ska fokusera på, hur dessa ska implementeras samt vilka krav som ställs på ny kompetens hos personalen. Detta gäller både inom hälso och sjukvård samt vård och omsorg såväl inom sjukhus som vård i hemmet. Parallellt med digitaliseringen sker stora förändringar i vårdens organisation med fokus på hälso och sjukvård i hemmet. Detta kommer att kräva nya system för samordning av samhällets vårdoch stödinsatser. Med utbildning och forskning inom området Agil implementering av hälso och välfärdsteknik, kan vi rusta både patienter/brukare, anhöriga, personal och organisationer för att möta de demografiska utmaningar som Sverige och Norden står inför. Utmaningar som innebär en större andel åldrande och multisjuk befolkning i kombination med brist på personal som kan möta de behov som den förändrade demografin medför. Genom hälsooch välfärdsteknik kan personal frigöras till sådant som inte kan ersättas med digitala/tekniska lösningar. I den offentliga sektorn ökar behovet av att använda resurser ännu mer effektivt, varför en viktig del i utbildningen är uppföljning och utvärdering med inslag av hälsoekonomiska aspekter. Detta är en ofta försummad del i implementering av hälso och välfärdsteknik. Genom den förankring som den planerade utbildningens inriktning har i Sörmlandskontraktet, där kommun och region är starka intressenter, finns en kontinuerlig 2(5)

18 Bilaga 4.1 diskussion om dess innehåll och form. Därtill finns också sedan 2009 det etablerade samarbetet i Samhällskontraktet, i vilken Eskilstuna kommun, Västerås stad, Region Sörmland och Region Västmanland ingår både som intressenter, diskussionspartners och arbetsgivare för de tänkta studenterna. För närvarande finns inte till vår kännedom någon utbildning avseende agil implementering av hälso och välfärdsteknik vare sig på grund eller avancerad nivå på något lärosäte i Sverige. Förutsättningar beskrivning av lärarkompetensen, utbildningsmiljön och forskningsanknytningen samt samverkan och samproduktion i utbildningsprogrammet Förutsättningar för ett masterprogram med inriktning Agil implementering av hälso och välfärdsteknik är goda. En sådan inriktning, som tydligt efterfrågas av avnämarna, skulle stärka befintliga masterprogram inom området hälsa och välfärd men också ge en efterfrågad möjlighet till kompetensutveckling efter avslutad grundutbildning. På Akademin för hälsa, vård och välfärd finns det för närvarande 20 lektorer/forskare och en doktorand med relevanta inriktningar för den tänkta utbildningen (se nedanstående tabell). Den pågående rekryteringen av professor med inriktning hälso och välfärdsteknik, kommer stärka det seniora ledarskapet. Dessutom finns flera ämnesansvariga professorer med relevant kompetens för inriktningen bl. a. vård av äldre, personcentrerad vård, implementering och arbetslivsforskning. Det finns en god forskningsbas för den tänkta utbildningen genom HVV:s tre forskningsprofiler; Interventioner för människor i utsatta och sårbara livssituationer, Hälso och välfärdsteknik ur ett användarperspektiv samt Hållbart arbetsliv, livsstil och hälsa. De forskargrupper som är särskilt intressanta för utbildningens forskningsbas är HV3D, Care, Recovery & Health, Långvarigt självständigt liv och Personcentrerad vård och kommunikation. Namn Titel Ämne Forskningsinriktning Rekrytering pågår Professor Hälso och välfärdsteknik Inger Holmström Professor Vårdvetenskap Telefonrådgivning, äldre personer som vårdas i hemmet Susanna Toivanen Professor Sociologi/Arbetslivsvetenskap Arbetslivsforskning Ulrica von Thiele Schwartz Professor Psykologi/Arbetslivsvetenskap Arbetslivsforskning Implementering Christine Gustafsson Docent Vårdvetenskap Hälso och välfärdsteknik Lucia Crevani Docent Företagsekonomi med inriktning Hälso och välfärdsteknik organisation Michaela Cozza Lektor Företagsekonomi med inriktning Hälso och välfärdsteknik organisation Lena Karin Docent Vårdvetenskap Äldre, psykiatri Gustafsson Martina Summer Docent Vårdvetenskap Äldre, multisjukdom Meranius Petra von Heideken Docent Fysioterapi Hälso och välfärdsteknik, äldre Wågert Mia Folke Docent Elektronik Hälsoteknik, sensorer, Rekrytering pågår Forskare Hälso och välfärdsteknik Rose Marie Johansson Pajala Lektor Vårdvetenskap Hälso och välfärdsteknik läkemedelshantering 3(5)

19 Bilaga 4.1 Caroline Eklund Disputerad Fysioterapi Hälso och välfärdsteknik adjunkt Annelie Gusdal Lektor Vårdvetenskap Hälso och välfärdsteknik, äldre Lena Talman Lektor Socialt arbete Hälso och välfärdsteknik, funktionsnedsättning Kerstin Jorsäter Blomgren Lektor Medicinsk vetenskap Hälso och välfärdsteknik läkemedelshantering Charlotta Åkerlind Lektor Vårdvetenskap Hälso och välfärdsteknik, äldre Viktoria Zander Lektor Fysioterapi Hälso och välfärdsteknik, långvarig smärta Kicki Oljemark Lektor Socialt arbete/psykologi Systematiskt ledarskap Katarina Baudin Doktorand Arbetsterapi Hälso och välfärdsteknik, Till forskningsbasen kommer Samverkansarenan för hälso och välfärdsteknik (Arenan) som funnits på MDH sedan 2014 vara en viktig plattform. I Arenan har externa och interna intressenter inom området haft en möjlighet att träffas, utbyta erfarenheter, göra behovsbedömningar samt bedriva projekt och forskning. Arenan kommer att växla upp sin verksamhet genom att bistå i det som länge efterfrågats i samhället utveckling och utvärdering av hälso och välfärdsteknik genom forskning ett arbete som ska ledas av minst en senior forskare med stöd av flertal forskare. Genom uppväxlingen kan Arenan samla de initiativ som görs inom området hälso och välfärdsteknik och bidra med en gedigen forskningsbas till MDH:s utbildningar inom hälsa, vård och välfärd. Ytterligare ett bidrag till forskningsbas är det forskningsprojekt vid MDH som belyser hälso och välfärdsteknik ur tre perspektiv ekonomiska, organisatoriska samt individperspektiv (HV3D). I projektet ingår fyra forskare och en doktorand. Hur ser jämställdhetsaspekten ut inom det föreslagna utbildningsprogrammet Hälso och sjukvård, vård och omsorg är områden där det inte råder jämlikhet eller jämställdhet. I syfte att motverka dessa ojämlikheter/ojämställdheter, ska studenterna förberedas på ett sådant sätt att de i sitt värv ska kunna identifiera dessa, reflektera över olika åtgärder och därmed kunna unvika att bidra till upprätthållande av ojämlikheter/ojämställdhet. En jämn könsfördelning betyder dock inte jämställda förhållanden, varför studenterna i sin utbildning ska bli medvetna om vilka signaler som ojämställdhet ger och hur de kan hanteras. Avseende rekrytering av studenter finns det små möjligheter till att påverka fördelning mellan kön. Rekryteringen kommer i huvudsak ske från gruppen grundutbildade studenter och de är i majoritet kvinnor. I den marknadsföring och det material som används härför, kommer allt granskas ur ett jämställdhetsperspektiv för att motverka omedveten ojämställdhet i marknadsföringen. Hur finns hållbar utveckling med inom det föreslagna utbildningsprogrammet Om hållbar utveckling i det här sammanhanget handlar om människor som har behov av vård och omsorg på ett hållbart sätt, bör utbildningen bidra till hållbar utveckling. I utbildningen ska studenten tillägna sig kunskaper och kompetens som innebär att hälsooch välfärdsteknik kan implementeras, användas och utvärderas på ett effektivt sätt. I sådana fall kan tid frigöras så att personal kan ägna sin tid till det som kräver personliga/fysiska insatser. Personalen kan då uppleva att tiden optimeras och används på ett meningsfullt sätt. Individen i behov av hälso och sjukvård eller vård och omsorg kan genom hälso och välfärdsteknik bli mer oberoende och delaktig i sitt vardagliga liv. 4(5)

20 Bilaga 4.1 För utbildningens hållbarhet, dvs. att den kan fortsätta att ges över tid och med bibehållen kvalitet, finns ett antal faktorer som bidrar. Samläsning med övriga studenter på befintliga master och forskarutbildningsprogram är en av dessa faktorer. En annan är disputerade lärares och ämnesansvariga professorers säkerställande av god kvalitet och progression av innehåll genom forskningsbas i utbildningen. Avseende hållbar utveckling kan frågan ställas om intern konkurrens kan uppstå om studenter och lärarresurser i masterprogrammen. Sannolikheten för detta bedömer vi som små då huvudområdena och det planerade programmet Agil implementering av hälso och välfärdsteknik, kommer attrahera studenter baserat på olika incitament. Internationalisering i utbildningen Internationell kurslitteratur kommer genomgående användas i utbildningen då det är adekvat. De befintliga mastersutbildningarna vid HVV med vilken samläsning sker de år de ges, är en del i MDH:s internationella utbildningsutbud som ges på engelska. Det innebär att studenterna kommer att möta studenter från andra länder och kulturer som bidrar till internationaliseringen av utbildningen. I utbildningen kommer internationalisering även beröras utifrån perspektivet jämlik vård. Med det avses behovet av att kunna möta människor från olika delar av världen med olika bakgrund och kulturer och utifrån det möta deras behov av hälso och sjukvård samt vård och omsorg. I övrigt kommer utbildningen att berikas av ett nordiskt nätverk/forskningssamarbete. Det pågår ett initiativ till ett Nordiskt forskningsnätverk, med stöd av Nordens välfärdscenter (Nordiska ministerrådet).samtliga länder i Norden står inför liknande utmaningar, åldrande befolkning, personalbrist och behov av effektiviseringar och implementering av hälso och välfärdsteknik. Samarbete i såväl forskning som i utbildningen kommer att berika alla parters arbete. Vidare kommer viss samläsning ske med forskarutbildningen inom hälsa och välfärd i det andra årets kurser. Förslag på externa granskare Följande personer föreslås som externa granskare: 1. Professor Hilde Eide, Universitetet i Sørøst Norge, Norge 2. Professor Staffan Sävenstedt, Luleå tekniska universitet 3. Förvaltningschef Johan Lindström, beteendevetare med inriktning funktionsnedsättning, förvaltningschef, Vård och omsorgsförvaltningen i Eskilstuna kommun 5(5)

21 Bilaga 4.2 Akademin för hälsa, vård och välfärd Ansökan om inrättande av nytt huvudområde: Hälso och välfärdsvetenskap Akademi: Akademin för hälsa, vård och välfärd Handläggare på akademin: Agneta Brav, Maria Müllersdorf Nytt huvudområde: Hälso och välfärdsvetenskap Denna ansökan gäller inrättandet av ett nytt tvärvetenskapligt huvudområde och därmed en ny examen, filosofie masterexamen med huvudområdet Hälso och välfärdsvetenskap (Degree of Master of Science (120 credits) in Health and Welfare Science Inledning Samhällets demografiska och organisatoriska utveckling innebär att hälso och sjukvård samt vård och omsorg i allt högre grad kommer förflyttas från sjukhusen till hemmen. Allt fler multisjuka personer med alltmer komplicerade vårdbehov kommer att vårdas i hemmet när sjukhusen får ett mer specialiserat innehåll. Den av regeringen givna utredningen om Samordnad utveckling för god och nära vård en primärvårdsreform (SOU 2018:39), förutspås första linjens primärvård få en nyckelroll i framtidens hälso och sjukvård. I den ingår både regionernas och kommunernas ansvarsområde för hälso och sjukvård och innebär ett stort behov av samverkan mellan de olika huvudmännen. Lagen om en Samverkan vid utskrivning från sluten hälso och sjukvård (2017:612) som trädde i kraft 1 januari 2018, understryker vikten av primärvårdens ansvar och kompetensbehov. Med ansvaret om samverkan följer krav på samarbete mellan aktörerna som historiskt sett inte varit okomplicerat. Trots att aktörerna många gånger har samma målgrupp i fokus finns samarbetssvårigheter. Det finns säkerligen flera orsaker till samarbetssvårigheterna, men en viktig anledning förefaller vara att hälso och sjukvårdens aktörer och aktörerna på det sociala fältet har olika kulturer, lagstiftningar, benämningar och arbetssätt. En stor vinst för samhället, individen och de närstående, vore om dessa kulturer skulle kunna mötas och befrukta varandra, till exempel i en utbildning i syfte att möta morgondagens behov av arbets och verksamhetsledare. Den demografiska utvecklingen med allt fler äldre multisjuka patienter/brukare som har behov av hälso och sjukvård samt vård och omsorg kombinerat med en brist på resurser för att hantera detta uppdrag, kräver mer resurseffektiva insatser. Hälso och sjukvårdens utveckling vars fokus tidigare varit på sjukhusvård uppdelat i åtskilda organisatoriska enheter, kommer alltmer förskjutas till första linjens primärvård där både regioner och kommuner har ett ansvar att samverka. Samverkan mellan organisationer, professioner,

22 Bilaga 4.2 patienter/brukare och anhöriga är ledordet i tidigare nämnda utredningar och nyinstiftade lagar i området. Teamarbete ses som en mycket väsentlig del för att bli resurseffektiv. Motsvarande den organisatoriska indelning som sjukhusvård bedrivits, har utbildning och forskning om hälsa respektive välfärd i stor utsträckning bedrivits åtskilda, i olika organisatoriska former och inom skilda discipliner. Till stor del har vi fortsatt i denna tradition genom de specifika och avgränsade huvudområden som är bas för grund och avancerad nivå på HVV. I samband med inrättande av forskarutbildningen 2012 och de befintliga masterprogrammen i området hälsa och välfärd 2015, var ambitionen att skapa något nytt och gränsöverskridande. Emellertid har utbildningarna fortsatt med de traditionella huvudområden som även finns på grund, avancerad och forskarnivå, med undantag för arbetslivsvetenskap. Forskar och masterprogrammen har således fått sin yttre inramning i området hälsa och välfärd men det gränsöverskridande kunskapsfältet mellan hälsa och välfärd har inte återspeglats i examensbenämningar eller?. Motivering för ett nytt huvudområde vid MDH MDH har tecknat ett avtal med Eskilstuna kommun i det s.k. Sörmlandskontraktet med grunduppdraget att utveckla olika utbildningar för att möta det behov som digitalisering i samhället innebär. En del av Sörmlandskontraktet omfattar området hälsa och välfärd och innebär utveckling av en magister/masterutbildning kring implementering och användande av hälso och välfärdsteknik. Samverkan mellan organisationer och professioner är av högsta prioritet för att säkerställa en god och nära vård samt en trygg och säker hemgång från sjukhus till hem. Samverkan med patienter/brukare och anhöriga är en förutsättning för en personcentrerad vård. Personcentrering, teamarbete, teknikanvändning och nya arbetssätt är vägledande begrepp för att uppnå de förändringar och mål som finns för sektorn. På Akademin för hälsa, vård och välfärd erbjuds en rad olika utbildningar inom hälso och sjukvård och vård och omsorgssektorn. Dessa utbildningar har ett generellt bra söktryck på grundnivå och MDH uppnår de krav som regeringen ställt på antalet utbildade sjuksköterskor. Med de utmaningar som samhället står inför och för att uppnå de arbetssätt som ovan beskrivits, behövs en utveckling på avancerad nivå som är utöver det som de befintliga huvudområdena kan erbjuda. Ett nytt tvärvetenskapligt huvudområde Hälso och välfärdsvetenskap kan dels bidra till att förbereda studenterna på att kunna hantera förändring och förändringsarbete (FUS ) i morgondagens hälso och sjukvård samt vård och omsorg, dels bidra till ett nytt angeläget kunskapsfält. Huvudområdet erbjuder ett nytt kunskapsfält där studenter med olika bakgrund och professioner möts, får en förståelse för varandras kompetenser och skapar ett nytt förhållningssätt till sitt värv. I en studie om hur ambitionen om en god och nära vård kan förverkligas inom Samhällskontraktets aktörer (regioner och kommuner) framkom att kompetensutveckling och utbildning bör vara tvärprofessionell för att överbrygga de hinder som finns för samverkan mellan organisationer, professioner och patienter/brukare och anhöriga. Praktiken har visat att det överlappande området hälsa och välfärd varit problematiskt ända sedan Ädelreformens 1992 genomförande. I Socialstyrelsens (1996) slutrapport om Ädelreformen påtalades brister i bl.a. samarbetet mellan vårdgivare, vårdnivåer och professioner. Det är ett område där det uppenbarligen fortfarande saknas specifik och 2(5)

23 Bilaga 4.2 riktad utbildning och forskning i tillräcklig omfattning. Redan för 15 år sedan uttryckte dåvarande regering: Mång och tvärvetenskaplig forskning behövs för att lösa olika samhällsproblem och utmaningar. Kreativa forskningsmiljöer utmärks inte sällan av mångoch tvärvetenskaplighet (Regeringen: 2004). Huvudområdet Hälso och välfärdsvetenskap kan genom sitt innehåll bidra till kreativitet, utveckling och effektivisering för att möta morgondagens samhällsproblem och utmaningar. Beskrivning av huvudområdet Hälso och välfärdsvetenskap Huvudområdet Hälso och välfärdsvetenskap är tvärvetenskapligt. Ämnesmässigt kan huvudområdet Hälso och välfärdsvetenskap relatera till många discipliner vilket är grunden för tvärvetenskap. Vetenskapsrådet (2005) beskriver tvärvetenskap som gränsöverskridande över de olika ingående ämnesområdena och som gemensamt skapar ett nytt område. Ämnesrepresentanterna bidrar till något nytt, utöver sina ursprungliga discipliner. Det finns hög ambition när det gäller integrationen av olika discipliner. När graden av integration blir tillräckligt hög kan nya discipliner eller ämnen bildas. Detta kan jämföras med en mångvetenskaplig verksamhet som är ett samarbete en interaktion mellan olika kunskapsområden runt ett gemensamt problemområde, men där respektive forskare stannar inom ramen för sitt eget område och disciplin. Ett sätt att uttrycka huvudområdets avgränsning är att fokusera på vad som inkluderas i området Hälso och välfärdsvetenskap och då använda WHO:s klassifikation International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF). Socialstyrelsen (2018) rekommenderar användningen av ICF från den 1 mars 2019 varför det kan vara relevant i denna beskrivning. För huvudområdet Hälso och välfärdsvetenskap blir hälsobegreppet uttryckt enligt ICF huvudsakligen en fråga om studier av aktivitet, delaktighet och omgivningsfaktorer där vi ser att hälsa och välfärd väl relaterar till varandra. Delaktighet skulle därför utgöra en central dimension i Hälso och välfärdsvetenskap. Det kan tolkas som en möjlighet att påverka den egna livssituationen och som en rättighet som tillskrivs alla människor i ett demokratiskt och jämlikt samhälle. Delaktighet kan också tolkas som en persons engagemang i en livssituation såsom ICF beskriver det. Sammanfattningsvis innebär huvudområdet Hälso och välfärdsvetenskap en avgränsning av ett kunskapsfält där hälsoforskning och välfärdsforskning möts. Avgränsningen av välfärd innebär ett fokus på de hälsorelaterade aspekterna av välfärd. Motsvarande avgränsning av hälsa blir huvudsakligen de välfärdsrelaterade aspekterna av hälsa. Om man ser hälsoforskning och välfärdsforskning som två delmängder som delvis sammanfaller, är det således den gemensamma sektor som därmed uppstår som utgör vårt kunskapsfält. Det finns också anledning att ta fasta på de delar som efterfrågas av samhället för att möta morgondagens behov av god och nära vård. Det skulle bidra till utveckling av samverkan mellan organisationer, professioner och möjligheten till personcentring. I detta sammanhang vill vi lyfta ett antal nyckelbegrepp; samverkan, utvärdering och uppföljning samt professionsutveckling och praktikerrelevans. I begreppet samverkan inkluderas olika former av och villkor för gränsöverskridande samverkan; teamarbete, personcentrering, 3(5)

24 Bilaga 4.2 delaktighet, aktivitet och egenvård. Utvärdering och uppföljning är en alltför ofta försummad aspekt och en bärande del för evidensbasering. Slutligen ska utbildning och forskning inom huvudområdet bidra till professionsutveckling och praktikerrelevans. Av nedanstående figur illustreras huvudområdet hälso och välfärdsvetenskap både avseende vad som inkluderas men också exkluderas. Figur: Illustration av huvudområdet Hälso och välfärdsvetenskap inkluderade respektive exkluderade delar Omvärldsanalys Det finns ett antal huvudområden på avancerad nivå vid andra lärosäten som tangerar Hälso och välfärdsvetenskap men som i dagsläget inte är helt motsvarande det planerade på MDH. Nedanstående huvudområden vänder sig genomgående till en mångvetenskaplig/ professionell bakgrund, dvs. med ett samhälls, beteende, vårdvetenskapligt, medicinskt eller annat relevant ämne. I korthet framgår de enligt nedanstående tabell: Tabell: Översikt av närliggande huvudområden på andra lärosäten 4(5)

25 Bilaga 4.2 Lärosäte Huvudområde Fokus Malmö universitet Välfärd och hälsa Välfärdsstaten, organisation, struktur Jönköping University Kvalitetsförbättring och ledarskap Ledning och förbättring av verksamheter Högskolan i Halmstad Hälsa och livsstil Hälsofrämjande arbete, livsstil, hälsoinnovation Förslag på externa granskare Följande personer föreslås som externa granskare: 1. Professor Anders Kottorp, Malmö universitet, (samverkan, hälso och sjukvård i samhället) 2. Professor Sofia Kjellström, Jönköping University, (förbättring, innovation och ledarskap inom hälsa och välfärd) 3. Professor Staffan Karlsson, Högskolan i Halmstad (behovsbedömning, etiska aspekter vid implementering, samverkansprojekt) Referenser Mälardalens Kompetenscentrum för hälsa och välfärd (2019). En förstudie om kompetensutveckling i området En god och nära vård samt trygg och säker hemgång. Rapport. Regeringen (2004). Forskning för ett bättre liv. Regeringens forskningspolitiska proposition 2004/ 05:80, s 10. SFS 2017:612 (2017). Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso och sjukvård. lagar/dokument/svenskforfattningssamling/lag om samverkan vid utskrivning fran_sfs Socialdepartementet. (2018). God och nära vård En primärvårdsreform. SOU 2018:39. dokument/statens offentligautredningar/2018/06/sou / Socialstyrelsen (1996). Ädelreformen. Slutrapport 1996.Stockholm Nordstedt. Socialstyrelsen (2018). Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa ICF Hämtad Vetenskapsrådet (2005). Tvärvetenskap en analys. Vetenskapsrådets Rapportserie 10:25. 5(5)

26 Bilaga 5.1 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2: Beslutande Fakultetsnämnden Ärende 2019/0813 Besluts-PM Handläggare Helena Eken Asp 1 (2) BESLUTSPROMEMORIA Upplägg för extern granskning av två nya utbildningar inom ramen för Sörmlandskontraktet Bakgrund Inom ramen för Sörmlandskontraktet avser högskolan att stärka sin forskning och utbildning med digitalisering som ett prioriterat område. Högskolan kommer bland annat att revidera ett antal befintliga utbildningsprogram men även inrätta nya program. I det här skedet gäller det en ny masterutbildning inom hälso- och välfärdsteknik med önskad start höstterminen Innan fakultetsnämnden fattar beslut om att inrätta ett nytt utbildningsprogram ska akademin inkomma med en ansökan som genomgår extern granskning. Fakultetsnämnden beslutade på sitt möte den 6 mars 2019 om en reviderad granskningsprocess för två utbildningar som utvecklas inom Sörmlandskontraktet på initiativ från akademin för innovation, design och teknik (IDT). Syftet med den reviderade granskningsprocessen är att frigöra tid att arbeta med utvecklingen av de nya programmen. Tidigare externa granskningar av nya utbildningar har haft ett sådant upplägg att akademins färdiga ansökan skickas till granskarna som sedan lämnar sina kommentarer i ett särskilt granskningsprotokoll. Den nya granskningsprocessen, som är framtagen av utbildningsledare vid akademi IDT och handläggare på LKA, innebär att granskarna kommer med i processen redan från start och löpande tar del av och lämnar synpunkter på ansökan och på utbildningens innehåll och upplägg. Förslag på upplägg för extern granskning utifrån den process som fakultetsnämnden beslutade om den 6 mars Växelverkan mellan akademin och granskarna Akademins arbete med att ta fram utbildningarna och ansökan för respektive program samt eventuellt huvudområde och examen, kommer att delas upp i tre delar, utifrån vilka akademin förser granskarna med underlag. Uppdelningen görs med utgångspunkt i de efterfrågade punkterna som ska ingå i en ansökan enligt fakultetsnämndens processer för inrättande av utbildningsprogram (samt i förekommande fall huvudområde och examen). Akademin redovisar för varje del några av dessa punkter och granskarna får ta del av akademins underlag för att ge återkoppling. Granskarnas återkoppling leder i sin tur till förbättringar och ändringar i akademins arbete med utvecklingen av programmet och med ansökan och på så sätt

27 Bilaga 5.1 växer ansökan och arbetet med utbildningen fram i växelverkan mellan arbetsgruppen vid akademin och de externa granskarna för respektive utbildningsprogram. 2 (2) En avstämning hålls i utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå den 22 maj 2019 och i fakultetsnämnden den 12 juni 2019 då nämnden kan göra ytterligare medskick till akademin eller till granskarna i det fortsatta arbetet. Vid denna avstämning ska akademin redovisa hur långt man har kommit i sitt arbete. Ett första förslag till utbildningsplan ska redovisas och i det fall en ny examen ska inrättas även ett förslag till examensbeskrivning. Dessutom ska punkten om jämställdhetsaspekten i utbildningen belysas, exempelvis gällande rekrytering, utbildningens innehåll och framtida arbetsmarknad. Fakultetsnämndens frågeställningar till granskarna Akademin lämnar förslag på granskare som har tillfrågats och tackat ja till uppdraget. När granskare har utsetts förser handläggare vid ledningskansliet dem med ett antal centrala frågeställningar som granskningen ska ta sin utgångspunkt i och som granskarna svarar på vid det sista granskningstillfället. Granskarna kan även lämna synpunkter på andra aspekter och delar i ansökan, men dessa är främst riktade till akademin i arbetet med att ta fram utbildningen. Centrala frågeställningar i granskningen föreslås vara: Motsvarar den beskrivna utbildningen behovet på arbetsmarknaden? Motivera ditt svar. Finns förutsättningar för en forskningsbas inom huvudområdet samt att utbildningen ges i en forskande miljö? Motivera ditt svar. Mälardalens högskola arbetar aktivt med jämställdhetsfrågor och jämställdhetsintegrering i utbildningarna. Är olika jämställdhetsperspektiv tillräckligt belysta i ansökan och i den föreslagna utbildningen? Motivera ditt svar. Vilka är dina synpunkter på utbildningens innehåll, upplägg och programnamn? Motsvarar det dina förväntningar? Motivera ditt svar. Granskarna föreslås också lämna synpunkter på granskningsprocessen. Akademins slutgiltiga ansökan till fakultetsnämnden Akademin inkommer till fakultetsnämnden med den slutgiltiga ansökan den 9 september 2019 för beredning i utskottet den 9 oktober 2019 och beslut i fakultetsnämnden den 23 oktober Ansökan ska innehålla de punkter som anges i fakultetsnämndens processbeskrivning för att inrätta utbildningsprogram (och i förekommande fall huvudområde och examen). I ansökan ska även ingå en redogörelse för den externa granskningen med granskarnas synpunkter samt eventuella åtgärder eller ställningstaganden från akademin utifrån synpunkterna, exempelvis i form av en logg som har förts under arbetets gång.

28 Bilaga 6.1, 7.1 Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2:2019 Ärende 2018/2659, 2018/2660, 2018/2661, 2018/ (6) Besluts-PM Beslutande Fakultetsnämnden Handläggare Hanna Millberg Helene Lindgren Ansökan om att inrätta specialistsjuksköterskeexamina och specialistsjuksköterskeutbildningar med inriktningarna akutsjukvård samt hälso- och sjukvård i hemmet Bakgrund I verksamhetsmål, uppdrag och budget 2018 (VUB 2018) hade akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) i uppdrag att utreda specialistsjuksköterskeutbildningarna inklusive att göra en översyn av vilka inriktningar högskolan bör ge. Akademin har identifierat ett behov av att inrätta två nya specialistsjuksköterskeinriktningar. I VUB 2019 finns ett uppdrag som ger akademin möjlighet att ansöka till fakultetsnämnden om att inrätta specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot akutsjukvård samt inriktning mot hälso- och sjukvård i hemmet. En första avstämning inför slutgiltig ansökan hölls i utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå den 28 november 2018 samt i fakultetsnämnden den 12 december Fakultetsnämnden beslutade om följande medskick till akademin i det fortsatta arbetet: Beakta att avgränsning av inriktningarna för de nya examina behöver preciseras i ansökan Beakta att underlag i ärendet beskriver lärarkompetensen på akademin inom de föreslagna inriktningarna men att även lärarkompetensmatriser behövs Akademin behöver i sin ansökan redogöra för tillgången på VFUplatser Akademin behöver i sin ansökan redogöra för effekten på de befintliga specialistsjuksköterskeutbildningarna avseende studenter och lärarresurser inom akademin och relationen mellan nya och befintliga utbildningar avseende intern konkurrens Akademin behöver i sin ansökan beskriva rekryteringsplan avseende studenter för att minska ojämställdheten inom de nya programmen Akademin bör noga överväga att utlova att fristående kurser kan tillgodoräknas inom föreslagna program då programmen samt examina ännu inte är inrättade och innehållet därmed ännu inte är fastställt Akademin i sitt fortsatta arbete ska säkerställa att forskningsbasen är tillräcklig i relation till utbildningarnas innehåll.

29 Bilaga 6.1, 7.1 Akademin inkom den 22 februari 2019 med ansökningar till fakultetsnämnden om att inrätta specialistsjuksköterskeexamen och specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning akutsjukvård samt specialistsjuksköterskeexamen och specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning hälso- och sjukvård i hemmet. Detta PM behandlar båda ansökningarna. Akademin önskar att föreslagna utbildningar startar hösten Enligt fakultetsnämndens process för att inrätta nya examina och nya utbildningsprogram ska ärendena genomgå extern granskning. Fakultetsnämnden har att besluta om extern granskning samt att utse externa granskare. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå har att bereda ärendet till fakultetsnämnden. 2 (6) Faktasammanställning Akademins ansökan innehåller de punkter som efterfrågas i fakultetsnämndens fastställda process för inrättande av examina samt utbildningsprogram: Avgränsning av huvudområdet/inriktningen (gäller för examina) Behov av utbildning/examen i relation till FUS och övrigt utbildningsutbud Förutsättningar i form av lärarkompetens, utbildningsmiljö, forskningsanknytning och samverkan/samproduktion Utformning, genomförande och resultat samt programmets innehåll och upplägg inklusive internationalisering, jämställdhet och hållbar utveckling Studentperspektiv efterfrågan och möjlighet att påverka och bidra till utveckling inom programmet Arbetslivsperspektiv arbetsmarknadens behov, anställningsbarhet Beredning på akademin Förslag på externa granskare Förslag på examensbeskrivning Förslag på utbildningsplan Examensmålmatris I ansökan har de medskick som fakultetsnämnden gjorde vid avstämningen den 12 december 2018, se ovan, bemötts. Ansökan om att inrätta examina För respektive inriktning föreslår akademin följande examenskrav: Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot hälso- och sjukvård i hemmet 60 hp på avancerad nivå vari ingår verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Inom ramen för kursfordringarna ska ingå:

30 Bilaga 6.1, 7.1 o Minst 50 hp vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad inom området hälso- och sjukvård i hemmet inklusive ett självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp o Minst 4,5 hp medicinsk vetenskap inom området palliativ vård och akutsjukvård Krav ställs på legitimation som sjuksköterska som Socialstyrelsen har utfärdat 3 (6) Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot akutsjukvård 60 hp på avancerad nivå vari ingår verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Inom ramen för kursfordringarna ska ingå: o Minst 40 hp vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad inom området akutsjukvård inklusive ett självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp o Minst 15 hp medicinsk vetenskap inom området akutsjukvård Krav ställs på legitimation som sjuksköterska som Socialstyrelsen har utfärdat Högskolan har ett examenstillstånd för specialistsjuksköterskeexamen från Universitetskanslersämbetet (UKÄ). I examenstillståndet är inte inriktningar preciserade och högskolan beslutar därmed själv om vilka inriktningar som ska inrättas. Högskoleförordningen (1993:100), bilaga 2, anger ett antal givna inriktningar för specialistsjuksköterskeexamen, därtill finns möjlighet att inrätta en specialistsjuksköterskeexamen med viss annan inriktning vilket gäller de nu sökta examina. Enligt högskoleförordningen ska en specialistsjuksköterskeexamen, med undantag för inriktningen mot distriktsköterska, omfatta 60 högskolepoäng samt ett självständigt arbete där omfattningen inte är preciserad. För specialistsjuksköterskeexamen ska studenterna ha fullgjort verksamhetsförlagd del av utbildningen (VFU) där omfattningen anpassas efter respektive inriktnings behov. Det ställs också krav på sjuksköterskelegitimation utfärdad av Socialstyrelsen. De föreslagna examenskraven i respektive examensbeskrivning uppfyller högskoleförordningens krav. Avgränsning av inriktningarna Högskolan har idag två specialistsjuksköterskeutbildningar med inriktningarna anestesisjukvård och intensivsjukvård där viss överlappning finns med den föreslagna inriktningen mot akutsjukvård. Högskolan har även specialistsjuksköterskeutbildning inriktning distriktsköterska med viss överlappning mot inriktningen hälso- och sjukvård i hemmet. Akademin redogör i sin ansökan för hur de föreslagna inriktningarna skiljer sig från högskolans befintliga inriktningar. Enligt akademin skiljer sig både inriktningen akutsjukvård och inriktningen hälso- och sjukvård i hemmet skiljer sig tydligt mot högskolans befintliga specialistsjuksköterskeutbildningar. Viss överlappning mellan utbildningarna finns och akademin

31 Bilaga 6.1, 7.1 anger att de där ser möjligheter till samläsningsvinster. För de föreslagna inriktningarna identifierar akademin möjlig samläsning inom kursen vetenskaplig teori och metod samt examensarbetet. 4 (6) Examenskrav och examensmål De föreslagna utbildningsprogrammen är upplagda så att de ska leda till specialistsjuksköterskeexamen med respektive inriktning samt till magisterexamen med huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Examenskraven för specialistsjuksköterskeexamen finns listade ovan. Magisterexamen med huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad finns redan inrättad och ställer krav på 60 hp vara 45 hp på avancerad nivå. Av dessa ska 30 hp vara inom huvudområdet vari ingår ett examensarbete på 15 hp. De föreslagna utbildningsprogrammen uppfyller examenskraven för båda examina. Bifogade examensmatriser visar att kurserna i programmen bidrar till uppfyllandet av samtliga examenskrav. Lärarresurser och forskningsbas Enligt akademin finns samarbets-/samläsningsvinster att hämta mellan idag etablerade specialistsjuksköterskeutbildningar och förslagna inriktningar inom samma områden. Akademin redogör för lärarresurserna inom respektive inriktning i bifogade lärarkompetensmatriser. Lärarkompetensmatriserna är ännu inte fullständiga avseende uppskattad tid i utbildning respektive forskning och kommer att kompletteras inför fakultetsnämndens möte den 24 april Inriktning akutsjukvård: Akademin redovisar i lärarkompetensmatrisen nio adjunkter, en professor samt tre universitetslektorer aktuella för utbildningen. Av adjunkterna är två specialistsjuksköterskor inom akutsjukvård. Ingen av de disputerade lärarna har specifik inriktning mot akutsjukvård, däremot är universitetslektorerna verksamma inom de närliggande områdena intensivvård, anestesisjukvård och operation. Akademin anger att det är stor brist nationellt på disputerade lärare inom akutsjukvårdsområdet. MDH har nyligen anställt tre doktorander med inriktning akutsjukvård vilka enligt ansökan kommer att bidra till utbildningens forskningsbas. En kontinuerlig annonsering av lektorer inom akutområdet sker och akademin för också diskussioner med andra lärosäten om samverkan kring utbildningen på sikt för större resurseffektivitet. Inriktning hälso- och sjukvård i hemmet: Akademin redovisar i lärarkompetensmatrisen två professorer, fyra docenter, sju universitetslektorer, sex doktorander och nio adjunkter aktuella för utbildning. Akademin anger att flertalet lektorer och doktorander har relevanta inriktningar och specialistutbildningar för den tänkta utbildningen samt att ämnesansvarig har specifik kompetens inom området. Forskningsbasen finns bl.a. genom akademins tre forskningsprofiler Interventioner för människor i utsatta och sårbara livssituationer, Hälso- och välfärdsteknik ur ett användarperspektiv samt Hållbart arbetsliv, livsstil och hälsa. De forskargrupper som akademin

32 Bilaga 6.1, 7.1 anger är särskilt intressanta för utbildningens forskningsbas är Care, Recovery & Health, Långvarigt självständigt liv och Personcentrerad vård och kommunikation men även Välfärdsforskning och Hållbart arbetsliv. 5 (6) Externa granskare Vid inrättande av nya utbildningsprogram utser fakultetsnämnden externa granskare, vanligtvis tre stycken med representation från såväl akademi som studenternas framtida arbetsmarknad, med uppdrag att granska föreslaget utbildningsprogram och examen. Akademin lämnar i sin ansökan förslag på följande externa granskare: Specialistsjuksköterska med inriktning akutsjukvård: Katarina Göransson, docent vid Karolinska Institutet, utbildad akutsjuksköterska. Åsa Engström, professor vid Luleå Tekniska universitet, utbildningsledare för specialistsjuksköterskeutbildningar för ambulans-, anestesi-, intensivvård och operation. Gunnar Modin, vårdstrateg, Danderyds sjukhus, utbildad akutsjuksköterska. Specialistsjuksköterska med inriktning hälso- och sjukvård i hemmet: Kerstin Carlsson, Ordförande i Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering (MAS-MAR). Lisa Skär, professor vid Blekinge Tekniska högskola, specialitet vård på distans. Anna Carin Wahlberg, docent vid Karolinska Institutet, ansvarig för specialistutbildningarna Granskarna har kompetenser inom olika sektorer och bör kunna bidra med olika perspektiv som kan vara värdefulla för akademin och inför fakultetsnämndens slutliga ställningstagande om att inrätta programmet. Överväganden Lärarresurser och forskningsbas Akademin anger att det nationellt är brist på disputerade lärare inom akutsjukvårdsområdet och tänkta disputerade lärare inom programmet är främst verksamma inom närliggande områden. Av lärarkompetensmatrisen framgår ännu inte hur mycket tid av sin tjänst som lärarna beräknas ha inom programmet samt till forskning. Akademin har antagit tre doktorander inom området akutsjukvård för att bygga upp en forskningsbas inom akutsjukvård och för att försöka säkerställa framtida lärarresurser. Fakultetsnämnden har att ta ställning till är om detta är tillräckligt för en god forskningsbas inom området akutsjukvård. Akademin anger att det finns möjlighet att samordna nuvarande distriktsköterskeutbildning och tänkt specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning hälso- och sjukvård i hemmet när det gäller vissa kurser. Höstterminen 2018 ställdes distriktsköterskeutbildningen in på grund av få

33 Bilaga 6.1, 7.1 sökande och en översyn görs för närvarande av utbildningen. Om distriktsköterskeutbildningen inte heller kan starta höstterminen 2019, kommer detta kunna påverka den tänkta inriktningen utifrån tänkta gemensamma resurser/samverkansmöjligheter? 6 (6) Rekrytering Det är idag nationell brist på specialistsjuksköterskor och angeläget att utbilda flera specialistsjuksköterskor. MDH har sedan 2015 ett särskilt uppdrag att utöka antalet programnybörjare på specialistsjuksköterskeutbildningarna. Utbyggnaden omfattar en utökning med 20 nybörjarstudenter jämfört med antalet nyregistrerade studenter 2014 (år 2014 var antalet registrerade programnybörjare 89 och utbyggnaden avsåg en utökning till 109 programnybörjare totalt, antalet programnybörjare 2018 var 47). Högskolan har haft svårigheter att nå detta mål och sedan 2015 har antalet registrerade programnybörjare minskat. Akademin anger i sin ansökan att de föreslagna utbildningarna skulle kunna möjliggöra för högskolan att nå utbyggnadsuppdraget och akademin redogör för ett stort intresse och behov på arbetsmarknaden för specialistsjuksköterskor med de båda föreslagna inriktningarna. Dock är det, precis som akademin redogör för i sin ansökan, allt färre studenter som söker specialistsjuksköterskeutbildningar. Ett stort behov på arbetsmarknaden innebär inte automatiskt många sökande och registrerade på programmen. Det tänkta upplägget med distansstudier på halvfart skulle kunna bidra till att göra de föreslagna utbildningarna mer attraktiva att söka. Högskolan har idag fyra specialistsjuksköterskeutbildningar inrättade där samtliga utbildningar haft svårigheter att fylla sina platser de senaste åren (för inriktningen anestesi är tillgången på VFU-platser begränsande). Om även de nya programmet får problem att fylla sina platser finns risken att kvaliteten på utbildningarna till slut påverkas eftersom det blir för kostsamt att driva flera utbildningar med få studenter. Utformning De föreslagna utbildningsprogrammen är tänkta att leda till både specialistsjuksköterskeexamen och magisterexamen med inriktning mot omvårdnad. I ansökan saknas akademins resonemang kring innehåll och upplägg för att rymma båda examina i en så pass kort utbildning och hur studenterna ges förutsättningar att uppnå mål och krav för båda examensutgångarna. Beredningens rekommendation Tjänstemannaberedningen bedömer att vissa delar av ansökan kan förtydligas och resonemang kan utvecklas men bedömer ändå att ansökan är av sådan kvalitet att den kan gå vidare till extern granskning. Beredningen föreslår att föreslagna granskare utses, i enlighet med akademins förslag. Granskarnas synpunkter föreslås inkomma senast den 20 maj 2019 för att akademin därefter ska ges möjlighet att lämna kommentarer för vidare beredning inför utskott och nämnd i augusti och september, då ett eventuellt beslut om inrättande kan fattas.

34 Bilaga 6.2 Akademin för hälsa, vård och välfärd Ansökan om inrättande av specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning akutsjukvård respektive Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot akutsjukvård Akademi: Akademin för hälsa, vård och välfärd Handläggare på akademin: Utbildningsledare Agneta Brav, Avdelningschef Lillemor Stribeck Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning omvårdnad Denna ansökan avser inrättande av program för specialistsjuksköterska med inriktning akutsjukvård och Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning akutsjukvård 60 hp. Inledning Ansökan avser specialistsjuksköterskeexamen för inriktningen akutsjukvård som omfattas av de nationella bestämmelserna beskrivet i högskoleförordningen, bilaga 2, Examensordning, viss annan inriktning. Det innebär att krav på dels legitimation som sjuksköterska som Socialstyrelsen utfärdat, dels fullgörande av kursfordringar om 60 hp. Utöver de examensmål som fastställts för specialistsjuksköterskor, ska specialistsjuksköterskeexamen med inriktning akutsjukvård omfatta nedanstående examensmål där studenten ska kunna: - - visa förmåga att självständigt observera, bedöma och utvärdera vårdbehov, habilitering och rehabilitering hos patienter inom akutsjukvård, visa förmåga att självständigt planera, genomföra och utvärdera åtgärder som behövs vid olika sjukdomstillstånd för att främja hälsan samt förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer inom akutsjukvård, visa förmåga att ansvara för undersökningar och behandlingar inom akutsjukvård, och visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper samt färdigheter under vårdsituationer och mot målgrupper som är särskilt relevanta inom akutsjukvård. De befintliga specialistsjuksköterskeexamina vid MDH, inrättades innan lärosätet fastslog sina regler för examensbeskrivningar. Examensbeskrivningarna för de tidigare inrättade utbildningarna, hänvisar till utbildningsplanerna, utan ytterligare specificerade krav. Enligt de nuvarande inrättade reglerna, får endast examina som leder till yrkeslegitimation

35 Bilaga 6.2 hänvisa till utbildningsplanen. Övriga examina, som denna ansökan avser, ska ha preciserade examenskrav. I de lokala kraven för specialistsjuksköterskeexamen föreslås att ingå ett examensarbete omfattande 15 hp som ger studenten möjlighet att ansöka om filosofie magisterexamen inom huvudområdet vårdvetenskap med inriktning omvårdnad. Magisterexamen finns redan inrättad. Anledningen till att omfatta dubbla examina i denna utbildning grundar sig dels på UKÄs kvalitetsutvärdering som gjordes av specialistsjuksköterskeutbildningar 2014, dels den utredning om framtidens specialistsjuksköterskeutbildningar som presenterades 2018 (SOU 2018:77). I kvalitetsutvärderingen fann man att en stor del av de examensarbetena om 7,5 hp inte höll kvalitetskraven för utbildningen. Det föranledde att ett flertal lärosäten har ökat examensarbetena att omfatta 15 hp. Det förefaller angeläget att ta fasta på andra lärosätens erfarenheter och de slutsatser de dragit när en ny utbildning ska inrättas. I utredningen om framtidens specialistsjuksköterskor framgår att många avnämare är positiva till dubbla examina och ses som en styrka. Detta är också något som förordas av Svensk sjuksköterskeförening. Specialistsjuksköterskeexamen omfattar minst 40 hp vårdvetenskap med inriktning omvårdnad samt minst 15 hp medicinsk vetenskap inom akutsjukvård. Tyngden i utbildningen är den omvårdnad som sjuksköterskan i sitt värv utför inom den akuta sjukvården varför omfattningen återspeglas i examenskraven. Dessutom krävs kompetens inom medicinsk vetenskap för säkerställande av korrekt medicinsk behandling inom akutsjukvård. Avgränsning av utbildningen Inom den svenska akutsjukvården inryms olika specialistinriktningar. På Mälardalens högskola finns idag utbildningar inom akutområdet med inriktning anestesi- respektive intensivvård. Nedanstående beskrivningar särskiljer de två befintliga utbildningarna från den till akutsjuksköterska som föreliggande ansökan avser. Beskrivningarna är huvudsakligen baserade med referens till Svensk sjuksköterskeförening och Högskoleförordningen, bilaga 2. I en mycket förenklad bild kan relationen/avgränsningen mellan de olika specialistinriktningarna beskrivas i en kronologisk ordning. Akutsjuksköterskan medverkar i den första akuta fasen av patienten, intensivvårdssjuksköterskan övertar vid behov vården från akutmottagningen och medverkar i den efterföljande intensiva vården av patienten. Anestesisjuksköterskan medverkar vid behov av sövning av patienten. Det innebär att de olika inriktningarna har tydligt olika uppgifter och ansvar. En akutsjuksköterska måste kunna identifiera potentiellt livshotande tillstånd baserat på symtom och tecken, ibland självständigt påbörja en medicinsk utredning och inleda farmakologisk behandling. Akutsjuksköterskan ska också bedöma vårdbehov, adekvat vårdnivå, sortera och prioritera för att säkerställa en god och säker vård för patienten och närstående. För ett patientsäkert och flödeseffektivt omhändertagande krävs därför specialistkompetens inom akutsjukvård. Att verka självständigt innebär för akutsjuksköterskan att ha handlingsberedskap och prioriteringsförmåga vid avancerade och komplexa akuta vårdsituationer De patienter som intensivvårdssjuksköterskan vårdar är kritiskt sjuka med svikt i ett eller flera organ. I vårdförloppet har de ofta passerat den initiala akutmottagningen för vidare 2(10)

36 Bilaga 6.2 omhändertagande och intervention på intensivvårdsavdelningen. En stor del av den moderna intensivvården handlar om att förebygga och inte bara behandla och övervaka en redan uppkommen svikt. Att vara proaktiv, det vill säga att ligga steget före och ha handlingsberedskap för oväntade situationer är egenskaper som är nödvändiga hos intensivvårdssjuksköterskan. Arbetet skall också präglas av ett holistiskt och etiskt förhållningssätt. Anestesisjuksköterskan ska ansvara för övervakning och utförande av lokal och generell anestesi, analgesi och sedering i samband med ett perioperativt omhändertagande vid kirurgi, operation, undersökning och behandling av patienter. På ordination av anestesiolog ska anestesisjuksköterskan planera, övervaka och självständigt genomföra anestesiologisk omvårdnad i form av narkos och bedövning vid kirurgi, ge sedering vid undersökningar, behandlingar, regionala och lokala anestesier. Behov av det tänkta utbildningsprogrammet vid MDH i relation till FUS och övrigt utbildningsutbud I FUS framgår att en av MDHs prioriteringar ska vara: Utbildningar med specifika samhällsuppdrag, det vill säga ingenjörs-, lärar- och sjuksköterskeutbildningar (sid 10). MDH har även ett regeringsuppdrag att utbilda fler sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor. Detta mål har uppnåtts för grundutbildade sjuksköterskor. När det gäller specialistsjuksköterskor har målet inte uppnåtts huvudsakligen pga av att rekryteringsmålen inte uppfyllts. Med hänsyn till det sviktande studentflödet till specialistsjuksköterskeutbildningarna gjordes en initial kartläggning av ansökningar, antagning och registrerade studenter i specialistsjuksköterskeutbildningarna på Mälardalens högskola mellan 2013 och I kartläggningen framkom bland annat att: antal sökande har genomgående sjunkit till alla fyra inriktningarna, antalet registrerade studenter har varit relativt konstant för anestesi- och intensivvårdsutbildningarna, antalet registrerade studenter har ökat över åren för barnmorskeprogrammet inget program uppnår rekryteringsmålet, vad gäller antal registrerade studenter, antalet registrerade studenter har mer än halverats under perioden för distriktsjuksköterskeutbildningen, antalet registrerade studenter i psykiatrisjuksköterskeutbildningen ökade markant 2017 jämfört med tidigare år som tidigare år varit konstant låg i förhållande till rekryteringsmål Kartläggningens resultat i relation till regeringens uppdrag att öka antalet nybörjarstudenter på specialistsjuksköterskeutbildningarna, ger ett negativt utslag. Istället för att totalt öka antalet studenter med 20 stycken har det minskat med åtta. Jämförelsen utgår från antalet registrerade studenter Tyvärr fortsätter den negativa ansökningstrenden till flertalet specialistutbildningar även höstterminen För distriktsjuksköterskeutbildningen har ansökningstalen minskat till hälften jämfört med föregående läsår. Det resulterade i att den ställdes in med hänsyn till de få studenter som förväntades bli registrerade. Vidare har ansökningstalen för psykiatriinriktningen återgått till ett lägre antal än (10)

37 Bilaga 6.2 Ovanstående förhållande föranledde rektor att satsa strategiska medel för att göra en översyn av befintliga utbildningsprogram till specialistsjuksköterskor. Således framgår i VUB 2018 att HVV fick ett specifikt uppdrag att utreda specialistsjuksköterskeutbildningarna inklusive att göra en översyn av vilka inriktningar högskolan bör ge. I VUB 2019 kommer ett uppdrag om att skapa underlag för att inrätta nya program för specialistsjuksköterskor med inriktning hälso- och sjukvård i hemmet respektive akutsjukvård. Förutsättningar - beskrivning av lärarkompetensen, utbildningsmiljön och forskningsanknytningen samt samverkan och samproduktion i utbildningsprogrammet Förutsättningar för en specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning akutsjukvård är goda. På akademin finns grundutbildning till sjuksköterska och andra specialistsjuksköterskeutbildningar med väl etablerade utbildningsformer. För sammanhanget är programmen med inriktning intensivvård och anestesi särskilt intressanta då de också är inom området akutsjukvård. Det torde finnas samverkansvinster att hämta mellan den nya inriktningen akutsjukvård och de två redan etablerade programmen. Det är nationellt en stor brist på disputerade lärare i akutsjukvårdsområdet. För att stärka forskningsbasen på MDH har tre doktorander nyligen antagits med inriktningen akutsjukvård vilket kommer bidra till en stabil grund för utbildningarna i akutområdet. Självklart kan inte garanteras att dessa doktorander blir kvar på lärosätet men under deras doktorandtid kommer de bidra till utbildningens forskningsbas. De ekonomiska villkoren för att kompetensutveckla adjunkter har förändrats under hösten 2018 vilket indikerar att en satsning på kompetensutveckling av adjunkt (-er) inom akutsjukvård skulle kunna vara möjlig de närmaste åren. Möjligheten till post-doc för disputerade lärare inom akutsjukvård kan vara en annan lösning för att öka attraktiviteten att fortsätta sin anställning på MDH. De resurser som åtgår för doktorandernas handledning kommer inte påverka de lärarresurser som krävs inom specialistsjuksköterskeutbildningarna för akut-, anestesi- eller intensivvård. På Akademin för hälsa, vård och välfärd finns det för närvarande tre lektorer inom akutområdet, tre doktorander och åtta adjunkter med specialistinriktning (se vidare bilaga lärarmatris). Det sker en kontinuerlig annonsering efter lektorer i akutområdet. HVVs medarbetare, som i sina nätverk med personer som är disputerade i akutsjukvård eller skall snart disputera, kontaktas fortlöpande för diskussion om eventuellt åtagande vid HVV. I syfte att bli mer effektiv och för att utnyttja resurser bättre, pågår också diskussioner med tre andra lärosäten om samverkan kring utbildningen på sikt. Det finns logistiska och ekonomiska aspekter som är svåra att lösa men det finns goda exempel i landet som erfarenheter kan hämtas från. Utformning, genomförande och resultat - beskrivning av programmets innehåll och upplägg inklusive internationalisering, jämställdhet och hållbar utveckling, kvalitetssäkring av examensarbeten, kurser inom utbildningsprogrammet som tidigare getts vid MDH Programmet för specialistsjuksköterskeexamen med inriktning akutsjukvård innebär en utbildning som erbjuder fördjupade kunskaper inom vårdvetenskap och medicinsk vetenskap med en tydlig inriktning mot akutsjukvård genom integrering av ämnen under utbildningen i både teori och klinik. Studenten uppmuntras under utbildningen att utveckla 4(10)

38 Bilaga 6.2 sin kompetens i att arbeta i inter- och intraprofessionella team, samt att bidra till organisationens och vetenskapsområdets utveckling. Utbildningen ska även bidra till att studenten får möjlighet till utvecklad självkännedom och förmåga att reflektera kring etiska frågeställningar Akutsjukvård är ett kunskapsintensivt område i snabb utveckling. Akutsjuksköterskan behöver inneha ett kritiskt reflekterande förhållningssätt och kompetens för att kunna verka i denna miljö, för att kunna utvärdera och utveckla omvårdnaden av patienten i relation till nya forskningsrön. Dessutom krävs kunskaper för att kunna arbeta som akutsjuksköterska i samband med stora olyckor, katastrofer och olika former av trauma. Akutsjuksköterskan ska inneha kunskaper och färdigheter för att självständigt ansvara för patientens omvårdnad inom akutsjukvård och under eget yrkesansvar delta i den medicinska vården, samt en magisterexamen som innebär en akademisk, vetenskaplig utbildning på avancerad nivå. Utbildningen består av teoretiska och verksamhetsförlagda studier. Olika former av kunskap och färdigheter förvärvas på olika sätt vilket kräver varierande arbetsformer. Av betydelse är att studenten i samtliga kurser kan utveckla ett vetenskapligt reflekterande förhållningssätt genom att tillämpa ett varierat och problemorienterat arbetssätt i studierna. Kunskapen integreras och utvecklas genom att studenten systematiskt bearbetar forsknings- och erfarenhetsbaserade kunskaper med klinisk förankring. Lärandet sker genom föreläsningar, seminarier, simuleringar, metodövningar, litteraturstudier och studieuppgifter enskilt eller i grupp. Webbaserade arbetssätt används under hela utbildningen. Utvecklingen av programmet har skett med huvudsakligt stöd av den medarbetare som byggde upp Sophiahemmets akutsjukvårdsutbildning och som har varit och är fortfarande en mycket eftertraktad utbildning. Denna medarbetare kommer också att vara drivande i genomförandet av programmet på MDH. Utbildningen omfattar 60 högskolepoäng (hp) på avancerad nivå, varav 43,5 hp är vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad och 16,5 hp är medicinsk vetenskap. Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) omfattar 15 hp. Nedan redovisas de kurser som ingår i programmet, fördelat mellan vårdvetenskap med inriktning omvårdnad respektive medicinsk vetenskap. Kurs Akutsjukvård 1 Akut bedömning och omvårdnad inom intrahospital akutsjukvård Akutsjukvård 2 Specifik omvårdnad och vårdprocessen vid akuta sjukdomstillstånd Akutsjukvård 3 Avancerad omvårdnad och katastrofmedicin vid akuta skadehändelser och trauma Omvårdnad inom akutsjukvård 1 VFU, Avancerad omvårdnad inom akutsjukvård 2 VFU Vetenskaplig teori och metod inom vårdvetenskap Examensarbete i vårdvetenskap med inriktning akutsjukvård Totalt Vårdvetenskap Medicinsk med inriktning vetenskap omvårdnad 4,5 hp 3 hp 3 hp 4,5 hp 4,5 hp 3 hp 4,5 hp 4,5 hp 7,5 hp 15 hp 43,5 hp 3 hp 3 hp 16,5 hp För behörighet krävs Svensk legitimation som sjuksköterska, sjuksköterskeexamen enligt 1993 års studieordning och kandidatexamen inom omvårdnadsvetenskap eller 5(10)

39 Bilaga 6.2 vårdvetenskap. Dessutom krävs Svenska B/Svenska 3 samt Engelska A/Engelska 6. Därutöver krävs minst 12 månaders dokumenterad yrkeserfarenhet (på heltid eller motsvarande) som sjuksköterska efter utfärdad examen. Rekryteringsmålet är initialt 15 studenter med successiv ökning över tre år till 30 studenter. Rekryteringsmålet måste dock ställas mot tillgången av VFU-platser, från vilka orter som studenterna kommer ifrån och för att uppnå det mål som Regeringen ställt på MDH för utbildade specialistsjuksköterskor. Utbildningen planeras som en distansutbildning och ges i första hand ges på halvfart, men om det är logistiskt möjligt och på sikt, även på helfart. Kurserna kommer utformas som webbaserade för att tillgängliggöra dem för studenter som inte bor i närområdet och/eller för att tillgängliggöra dem oavsett tid på dygnet. För den verksamhetsförlagda delen av utbildningen ansvarar akademin för placeringar i Södermanlands respektive Västmanlands län. De studenter som inte har denna region som bostadsort kan VFU på annan ort ansökas. Med stöd av andra lärosätens (t ex Karolinska Institutet) erfarenheter och praxis för VFU för distansundervisning för specialistsjuksköterskeutbildningar, har en rutin för detta ansökningsförfarande tagits fram. Denna rutin innebär i korthet att om studenten avser göra sin VFU på annan ort, får denne själv skaffa fram plats och sedan ansöka om detta via en specifik blankett om VFU på annan ort (se bilaga VFU annan ort). I utbildningen kommer internationalisering främst beröras i kursen Akutsjukvård 3 Avancerad omvårdnad och katastrofmedicin vid akuta skadehändelser och trauma. I den ingår nationella och globala perspektiv på de katastrofmedicinska principerna. Internationell kurslitteratur kommer genomgående användas i utbildningen då det är adekvat. Hälso- och sjukvård, vård och omsorg är områden där det inte råder jämlikhet eller jämställdhet. I syfte att motverka dessa ojämlikheter/ojämställdheter, ska studenterna förberedas på ett sådant sätt att de i sitt värv ska kunna identifiera dessa, reflektera över olika åtgärder och därmed kunna förebygga sitt eget bidrag till upprätthållande av ojämlikheter/ojämställdhet. I akutsjukvården är det en större utjämning mellan män och kvinnor på de olika befattningarna. En jämn könsfördelning betyder dock inte jämställda förhållanden, varför studenterna i sin utbildning ska bli medvetna om vilka signaler som ojämställdhet ger och hur de kan hanteras. Avseende rekrytering av studenter finns det små möjligheter till att påverka fördelning mellan kön. Rekryteringen kommer i huvudsak ske från gruppen grundutbildade studenter och de är i majoritet kvinnor. Som ovan nämnts är det en jämnare fördelning mellan män och kvinnor i akutsjukvården, varför vi förväntar oss också en jämnare könsfördelning i den planerade utbildningen i akutsjukvård. I den marknadsföring och det material som används härför, kommer allt granskas ur ett jämställdhetsperspektiv för att motverka omedveten ojämställdhet i marknadsföringen. Om hållbar utveckling i det här sammanhanget handlar om att människor som har behov av adekvat akutsjukvård oaktat om det är inom primärvård eller på sjukhus bör utbildningen bidra till hållbar utveckling. I utbildningen ingår, förutom själva omvårdnadsoch medicinska aspekterna, även inter- och intraprofessionellt teamarbete, vårdprocessen i de olika akuta faserna, våld i nära relationer, trauma och katastrofkunskap. Dessa kunskapsområden bidrar till kompetensen om vem som gör vad och när det sker i det akuta skedet. Det i sin tur bidrar till ett effektivt resursutnyttjande och hållbarhet. För utbildningens hållbarhet, dvs. att den kan fortsätta att ges över tid och med bibehållen kvalitet, finns ett antal faktorer som bidrar till detta. Samläsning med de två övriga specialistsjuksköterskeutbildningarna inom akutområdet är en av dessa faktorer. En annan är de tre doktorandprojekt inom akutområdet som kommer att bidra med forskningsbas 6(10)

40 Bilaga 6.2 och kompetens. En tredje är disputerade lärares och ämnesansvarig professors säkerställande av god kvalitet och progression av innehåll samt forskningsbas i utbildningen. Den fjärde är lärare med specialistutbildning inom akutområdet som bidrar med yrkesmässig kompetens. Avseende hållbar utveckling kan frågan ställas om intern konkurrens kan uppstå om studenter och lärarresurser mellan de två befintliga utbildningarna (anestesi- och intensivvård) och den inom akutsjukvård. Som ovan beskrivits, är det tre separata utbildningar med olika innehåll, verksamhets- och ansvarsområde, även om alla är inom akutområdet. Vi bedömer att det inte borde bli någon intern konkurrens vare sig det gäller studentrekrytering eller lärarkapacitet. Vad gäller utbildningen anestesi har den alltid haft gott söktryck och där tillgången till VFU har varit en begränsning gällande hur många studenter som kunnat antas till utbildningen. Söktrycket till intensivvårdsutbildningen har minskat över åren och en akutsjukvårdsutbildning skulle i detta fall snarare ses som en möjlighet att öka antalet specialistsjuksköterskeutbildade enligt regeringens uppdrag. Möjligheten att samordna kurser mellan de tre utbildningarna, anestesi, intensiv- och akutsjukvård i högre utsträckning har diskuterats. Det skulle t ex kunna göras genom en gemensam grund för examensarbeten inom akutområdet. Det i sin tur skulle öppna upp möjligheten för den enskilde studenten att läsa in ytterligare specialistutbildningar inom akutområdet utan att behöva skriva ytterligare examensarbete. Detta betraktas som en mycket attraktiv lösning för arbetsgivare och troligen även för studenter. Den första akutsjukvårdskursen kommer till stor del samläsas med akutsjukvårdskursen i inriktningen hälso- och sjukvård i hemmet. Ytterligare en fråga om hållbar utveckling är tillgång till VFU-platser. Det framgick i våra initiala samtal med Nya Karolinska Sjukhuset om en akututbildning, att de var mer än villiga att ta många studenter till VFU, då de har ett väldigt stort behov av denna kompetens. De ser VFU som en ypperlig möjlighet till rekrytering. Givet många andra stora sjukhus i närområdet och i Stockholm, ser vi att strategin borde vara liknande. En förfrågan om VFUplatser har i första hand gått ut till det kontaktnät som finns på akademin. Verksamheterna har ombetts att uttrycka sitt intresse för att ta emot studenter på verksamhetsförlagd utbildning. I andra hand har förfrågan även gått ut till omkringliggande regioner för att kartlägga intresse att ta emot studenter för VFU. Det har inte varit möjligt få mer precisa uppgifter i antal platser, då vi inte kan skriva avtal om VFU-platser innan utbildningen är inrättad. Även om inga bindande uppgifter har efterfrågats, är verksamheterna försiktiga med att uppge mer precis information om antal preliminära platser så lång tid i förväg. En sammanställning av regionernas svar kommer att presenteras så fort som alla uppgifter inkommit (troligen under mars-april). För att säkerställa kvaliteten i examensarbeten kommer dessa att dels valideras mot de övriga specialistsjuksköterskeutbildningars nivå, dels mot andra lärosätens och deras kriterier, i synnerhet om den planerade samverkan kan omsättas i praktiken. Ämnesansvarig professor kommer ytterst ansvara för att examensarbetena uppfyller kriterier för godkänd nivå och att det är en progression i förhållande till grundutbildningens nivå. De kurser som tidigare finns i utbildningsutbudet och som planeras ingå i programmet är i första hand kursen Vetenskaplig teori och metod inom vårdvetenskap samt Examensarbete i vårdvetenskap. En viss modifiering sker i den senare kursen så att den får en adekvat inriktning, dvs akutsjukvård. 7(10)

41 Bilaga 6.2 Studentperspektiv - beskrivning av studenternas efterfrågan och liknande utbildningar i närområdet. Även beskrivning av studenternas möjlighet att bidra till utvecklingen av utbildningen. Allt färre studenter söker utbildningar till specialistsjuksköterska som ovan nämnts. För att få kunskap om varför studenter som tackat ja till en utbildningsplats, väljer att inte påbörja utbildningen, genomfördes en enkätstudie till studenter Svaren ger en komplex bild där t ex kombinationen av studier och privatliv inte är möjlig, studier på helfart är inte kompatibelt med varken ekonomi eller vad arbetsgivaren önskar avseende närvaro på arbetsplatsen. Logistiska orsaker med att de geografiska förutsättningarna för studier som inte varit optimala var ett annat skäl. Resultatet från enkäten bekräftar tidigare erfarenheter och kunskaper som erhållits från samverkansmöten med verksamhetsföreträdare på olika nivåer och också samverkan med andra lärosäten under de senaste fyra åren. Utbildning till specialistsjuksköterska med inriktning mot akutsjukvård erbjöds på nedanstående lärosäten i Sverige för 2017 och Söktrycket är gott på de lärosäten som erbjuder utbildning, särskilt i Stockholm, vilket är positivt för MDH som skulle kunna bli ett attraktivt alternativ för sökande. Lärosäte Inriktning Tidpunkt Totalt sökande 1:a hand Sophiahemmet Akut HT 2017 HT Örebro Universitet Akut HT 2017 HT 2018* Lunds Universitet Akut VT 2017 VT uppdragsutbildning 28 Linneuniversitetet Akut HT 2017 HT Uppsala Universitet Akut HT *Ställdes in pga lärarbrist För utveckling av programmet kommer de program- och kursvärderingar som genomförs, vara av största betydelse. Dessa planeras att ske enligt de rutiner som MDH har och vara en grund för eventuella förändringar i kurser och program. Arbetslivsperspektivet - beskrivning av arbetsmarknadens behov och säkerställande av studenternas anställningsbarhet Mälardalens högskola (MDH) ligger i ett område som kan attrahera studenter inte bara från närområdet utan också från övriga Mellansverige och nationellt, under förutsättning att utbildningarna utformas mer tillgängliga. Givet det minskade antalet studenter som söker och sedan registrerar sig på specialistsjuksköterskeutbildningar på MDH, finns det anledning att utröna om det är rätt utbildningar som MDH erbjuder ur ett 8(10)

42 Bilaga 6.2 verksamhetsperspektiv. I syfte att diskutera detta har ett antal möten genomförts med företrädare för kommun och landsting men även med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som en samlande företrädare. Sedan mitten på 2000 talet har Riksföreningen för Akutsjuksköterskor (Swedish Emergency Nurses Association, SENA) tillsammans Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och svensk sjuksköterskeförening (SFF) med stöd från verksamhetschefer inom sjukvården på nationell basis, påtalat det utökade behovet av specialistsjuksköterskor inom akutsjukvård. Utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv krävs specialistsjuksköterskekompetens i denna specifika kontext, vilket samtliga aktörer är överens om. Senast i februari 2019 samlades SENA till en tvådagarskonferens med 450 deltagare. Verksamhetsföreträdare uttryckte med emfas om bristen på utbildade akutsjuksköterskor och utbildningsplatser härför. Nya Karolinska sjukhuset i Stockholms Läns Landsting, har tillfrågat MDH/HVV om vi kan tillmötesgå en del av deras behov av akututbildad personal med inriktning mot akutsjukvård. Man beräknar behovet som mycket stort då en omorganisation av akutsjukvården är politiskt initierad. Omorganisationen innebär att en stor del av akutsjukvården ska flyttas ut från den slutna vården till primärvården, med så kallade närakuter. I siffror uppges behovet av utbildade specialistsjuksköterskor inom akutsjukvård nationellt uppgå till cirka Enbart Karolinska Universitetssjukhuset uppger att de har behov av mellan specialistsjuksköterskor i akutsjukvård den kommande 5 årsperioden. Sannolikt har de övriga sjukhusen i Stockholm samt i landet i övrigt liknande behov. En pågående utredning om God och nära vård. En primärvårdsreform (SOU 2018:39) stärker ovan nämnda trend om akutmottagningar inom primärvården och därmed ökat behov av akututbildad personal. Frågan gällande utbildning inom akutsjukvård från Nya Karolinska sjukhuset har även ställts till flera lärosäten i Stockholm men i nuläget har de inte kunnat möta behovet. Flera av de större arbetsgivarna inom Stockholms Läns Landsting erbjuder idag specialistutbildning med bibehållen lön (däribland akutsjukvård) vilket med stor sannolikhet kommer att öka sökandeantalet till adekvata utbildningar. Området akutsjukvård befinner sig i kontinuerlig förändring. Den intrahospitala akutsjukvården har idag få gemensamma nämnare jämfört med det som gällde för 20 år sedan. Arbetet på akutvårdskliniker och på de intermediära enheterna genomsyras av högspecialiserad medicinsk-teknisk utrustning, komplexa vårdmiljöer och krav på multikompetent personal. Med ett ständigt ökande söktryck på landets akutmottagningar, med äldre och sjukare patienter och en snabb utveckling av diagnostik, övervakning och behandling, ställs mycket höga krav gällande kompetens på de personalgrupper som verkar inom den akuta kontexten. Många akutmottagningar och intermediärvårdsavdelningar har idag en så hög personalomsättning att hela arbetspass bemannas med helt eller delvis nyutbildade sjuksköterskor. Detta är ett stort problem eftersom en modern akutsjukvård ställer höga krav på just erfarenhet och kompetens. För att kunna behålla kompetent och erfaren personal är det av vikt att kunna erbjuda medarbetarna möjlighet till kompetensutveckling och därmed också karriärmöjligheter. Sammanfattningsvis kan konstateras att sjukvården är i en kontinuerlig förändring med ett ökat utbildningsbehov av specialistutbildade sjuksköterskor i akutsjukvård. Det ställer krav på lärosätets möjligheter att erbjuda utbildningar som är i fas med verksamhetens utveckling och de behov som individen (studenten) har i ett livslångt lärande. I närområdet finns idag inte tillräckligt många utbildningsplatser för att täcka sjukvårdens behov av specialistsjuksköterskor inom akutsjukvård. Kortfattad redogörelse för hur ärendet har beretts på akademin 9(10)

43 Bilaga 6.2 Med uppdraget från rektor att utreda specialistsjuksköterskeutbildningarna på MDH skapades en projektgrupp Projekt Specialistsjuksköterskeutbildningar med en anställd projektledare. En arbetsordning fastställdes med: - en beslutande styrgrupp (akademichef, utbildningsledare, ämnesansvarig vårdvetenskap, ämnesansvarig medicinsk vetenskap), - HVVs ledningsråd med uppdrag att bistå styrgruppen i beslut (akademichef, avdelningschefer, administrativ chef, forskningsledare, utbildningsledare, samordnare för extern samverkan, samordnare för internationalisering) - en projektgrupp som lämnar förslag till beslut och verkställer beslutade uppdrag (projektledare, avdelningschef för specialistsjuksköterskeutbildningar, utbildningsledare administrativ, ordförande i kursplanegruppen adjungeras vid behov) - en referensgrupp som bereder och lämnar remissvar på projektgruppens förslag (företrädare för respektive specialistsjuksköterskeutbildning samt barnmorskor, styrgrupp i samråd med avdelningschef utser referensgrupp) En samarbetsyta upprättades för projektet där information om projektet presenterats. Vid akademins möten med arbetstagarorganisationerna (SACO och OFR) har det varit en stående punkt för information och diskussion. Ett första utkast till kursplaner och utbildningsplan har tagits fram av projektledaren (med specialistkompetens inom akutsjukvård) i samråd med medarbetare i de övriga utbildningarna inom akutområdet. Då ny akademichef tillträdde under hösten 2018, övertog samtidigt den tidigare akademichefen projektledarrollen och för att ansvara för styrgruppens arbete. Allt material har granskats i styrgruppen som lämnat förslag på övergripande revideringar som projektledaren verkställt. De slutliga förslagen till kursplaner har granskats av lektorer inom vårdvetenskap och inom området akutsjukvård (intensivvård och ambulanssjukvård) och av avdelningscheferna i vårdvetenskap och vårdpedagogik innan de hanterats i gängse ordning via HVVs kursplanegrupp. Där har även examensmatriser med samtliga planerade kurser granskats. Examensmatriserna har bearbetats och granskats av ämnesansvarig professor och en docent i vårdvetenskap. Utbildningsplan och övrigt underlag till ansökan har bearbetats av styrgruppen och berörda avdelningschefer. Allt underlag har föredragits på HVVs ledningsråd. Förslag på externa granskare Följande personer föreslås som externa granskare: 1. Professor Åsa Engström, Luleå tekniska universitet, utbildningsledare för specialistsjuksköterskeutbildningar för ambulans-, anestesi- intensivvård och operation 2. Docent Katarina Göransson, Karolinska Institutet, utbildad akutsjuksköterska 3. Gunnar Modin, Vårdstrateg, Danderyds sjukhus, utbildad akutsjuksköterska Bifogas till ansökan Förslag utbildningsplan Examensmålsmatris Lärarkompetensmatris Examensbeskrivning 10(10)

44 Bilaga 6.3 Beslutsdatum: 2019-??-?? Beslutande: Fakultetsnämnden Dnr: 1 (1) EAMENSBESKRIVNING Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot akutsjukvård Postgraduate Diploma in Specialist Nursing Emergency Care Utbildningsnivå Specialistsjuksköterskeexamen avläggs på avancerad nivå. Nationella bestämmelser Utbildningen ska svara mot beskrivningen av utbildning på grundnivå och/eller avancerad nivå enligt 1 kap. 8-9 högskolelagen (1992:1434) samt de krav som ska uppfyllas enligt examensbeskrivningen för aktuell examen enligt högskoleförordningens (1993:100) bilaga 2. Därtill gäller de nedan preciserade krav som högskolan själv bestämmer inom ramen för den nationella examensbeskrivningen. Examenskrav Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot akutsjukvård uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 hp på avancerad nivå vari ingår verksamhetsförlagd utbildning. Inom ramen för kursfordringarna ska ingå - minst 40 hp vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad inom området akutsjukvård inklusive ett självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp och - minst 15 hp medicinsk vetenskap inom området akutsjukvård. Vidare ställs det krav på legitimation som sjuksköterska som Socialstyrelsen har utfärdat.

45 Bilaga Utbildningsplan Specialistsköterskeutbildning med inriktning akutsjukvård Programkod: Giltig från: Beslutsinstans: Behörighet: Diarienummer: Akademi: Fastställandedatum: Reviderad: Fakultetsnämnden Svensk legitimation som sjuksköterska, sjuksköterskeexamen enligt 1993 års studieordning och kandidatexamen inom omvårdnadsvetenskap eller vårdvetenskap. Dessutom krävs Svenska B/Svenska 3 samt Engelska A/Engelska 6. Därutöver krävs minst 12 månaders dokumenterad yrkeserfarenhet (på heltid eller motsvarande) som sjuksköterska efter utfärdad examen. I de fall programmet går att söka som senare del gäller att den sökande måste uppfylla de särskilda behörighetskrav som gällde för programmets första termin samt ha läst motsvarande programmets tidigare terminer. HVV Mål Studenten ska efter godkänd specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning akutsjukvård visa sådan kunskap och förmåga som krävs för självständigt arbete som specialistsjuksköterska. Vidare är målet med utbildningen att leda till en examen på magisternivå inom vårdvetenskap och förbereder för fortsatt utbildning på avancerad nivå och forskarnivå. Mål för Specialistsjuksköterskeexamen respektive magisterexamen enligt Högskoleförordningen (SFS 1993:100, med uppdateringar): Specifika krav för inriktning akutsjukvård (annan inriktning) enligt nedan. För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten: visa förmåga att självständigt observera och utvärdera vårdbehov, habilitering och rehabilitering hos patienter inom akutsjukvård visa förmåga att självständigt planera, genomföra och utvärdera åtgärder som behövs vid olika sjukdomstillstånd för att främja hälsan samt förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer inom akutsjukvård visa förmåga att ansvara för undersökningar och behandlingar inom akutsjukvård visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper samt färdigheter under vårdsituationer och mot målgrupper som är särskilt relevanta för akutsjukvård Kunskap och förståelse För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten:

46 Bilaga visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet. För magisterexamen ska studenten: visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen. Färdighet och förmåga För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan, visa förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder, visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete, visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer, visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede, och visa vårdpedagogisk förmåga. För magisterexamen ska studenten: visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För specialistsjuksköterskeexamen ska studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

47 Bilaga För magisterexamen ska studenten: visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Undervisningsspråk Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, viss undervisning kan ske på engelska. Svensk och engelsk litteratur används. Innehåll Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning akutsjukvård innebär att studenten fördjupar sina kunskaper inom vårdvetenskap och medicinsk vetenskap med en tydlig inriktning mot akutsjukvård genom integrering av ämnen under utbildningen i både teoretiska- och verksamhetsförlagda delar. Utbildningens innehåll bidrar till att studenten utvecklar sin kompetens i att arbeta i inter- och intraprofessionella team, samt att bidra till organisationens och vetenskapsområdets utveckling. Akutsjukvård är ett kunskapsintensivt område i snabb utveckling. I utbildningen ingår moment som utvecklar ett kritiskt reflekterande förhållningssätt och kompetens för att kunna verka i denna miljö, för att kunna utvärdera och utveckla omvårdnaden av patienten i relation till nya forskningsrön. Innehållet i utbildningen bidrar också till studentens lärande att kunna arbeta som akutsjuksköterska i samband med stora olyckor, katastrofer och olika former av trauma. Vidare innehåller utbildningen delar där studenten utvecklar kunskaper och färdigheter för att självständigt kunna ansvara för patientens omvårdnad inom akutsjukvård och under eget yrkesansvar delta i den medicinska vården, samt för en magisterexamen som innebär en akademisk, vetenskaplig utbildning på avancerad nivå. I utbildningen ingår teoretiska- och verksamhetsförlagda delar. Olika former av kunskap och färdigheter förvärvas på olika sätt vilket kräver varierande arbetsformer. Av betydelse är att studenten i samtliga kurser kan utveckla ett vetenskapligt reflekterande förhållningssätt genom att tillämpa ett varierat och problemorienterat arbetssätt i studierna. Kunskapen integreras och utvecklas genom att studenten systematiskt bearbetar forsknings- och erfarenhetsbaserade kunskaper med klinisk förankring. Lärandet sker i huvudsak genom föreläsningar, seminarier, simuleringar, metodövningar, litteraturstudier och studieuppgifter enskilt eller i grupp. Ett webbaserat arbetssätt används under hela utbildningen. Utbildningen omfattar 60 högskolepoäng (hp) på avancerad nivå, varav 43,5 hp är vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad och 16,5 hp är medicinsk vetenskap. Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) omfattar 15 hp. Nedan redovisas kurserna som ingår i programmet med fördelning mellan vårdvetenskap med inriktning omvårdnad respektive medicinsk vetenskap.

48 Bilaga Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Akutsjukvård 1 akut bedömning och omvårdnad inom intrahospital akutsjukvård, 7,5 hp (varav 3 hp medicinsk vetenskap) Akutsjukvård 2 specifik omvårdnad och vårdprocessen vid akuta sjukdomstillstånd, 7,5 hp (varav 4,5 hp medicinsk vetenskap) Akutsjukvård 3 Avancerad omvårdnad och katastrofmedicin vid akuta skadehändelser och trauma, 7,5hp (varav 3 hp medicinsk vetenskap) Omvårdnad i akutsjukvård 1 VFU, 7,5 hp (varav 3 hp medicinsk vetenskap) Avancerad omvårdnad inom akutsjukvård 2 VFU, 7,5 hp (varav 3 hp medicinsk vetenskap) Vetenskaplig teori och metod inom vårdvetenskap, 7,5 hp Examensarbete inom vårdvetenskap, 15 hp Mindre förändringar i kursutbudet kan komma att ske under utbildningen till följd av kontinuerligt kvalitetsarbete. Val inom programmet Programmet innehåller inga valbara kurser Examen Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina: Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning akutsjukvård (Postgraduate Diploma in Specialist Nursing - Emergency Care) Filosofie magisterexamen inom huvudområdet Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. (Degree of Master of Science (60 credits) in Caring Science with Specialization in Nursing). Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter Behörighetskrav för enskilda kurser finns för fortsatta studier inom programmet. Se respektive kursplan.

49 Bilaga Lärarmatris; professor och lektorer specialistsjuksköterskeprogrammet akutsjukvård Namn Inger K Holmström Karin Skoglund Dara Rasoal Pernilla Avelin Ny rekrytering Titel, yrkesprofession, avhandlingsområde, ämne (forskningsinriktning) Anställningens omfattning vid MDH i % Uppskattad tid i aktuell utbildning Tid för forskning Akutsjukvård I Akutsjukvård II Akutsjukvård III VFU I VFU II Vetenskaplig teori och metod Professor, leg. sjuksköterska, PhD hälsooch sjukvårdsforskning, ämnesansvarig avancerad nivå, forskarutbildning och forskning (telefonrådgivning, äldre personer som vårdas i hemmet) 100 x x Universitetslektor, leg sjuksköterska, 100 x x x x x PhD vårdvetenskap, iintensivvård) Universitetslektor, leg sjuksköterska, 100 x x x x x PhD vårdvetenskap (operation, etik) Universitetslektor, leg. sjuksköterska, 100 x x x x x Med.dr., medicinsk vetenskap (anestesi) Universitetslektor 100 Examensarbete Lärarmatris; doktorander specialistsjuksköterskeutbildning akutsjukvård Anna Swege Victoria Pavedahl Dragana Milesic Karlsson Doktorand, leg. sjuksköterska, vårdvetenskap, äldre i ambulanssjukvård Doktorand, leg. sjuksköterska, vårdvetenskap, vårdande på akutmottagning Doktorand, leg. sjuksköterska, vårdvetenskap, nyutbildade sjuksköterskors arbetsmiljö Anställningens omfattning vid MDH i % Uppskattad tid i aktuell utbildning Tid för forskning Akutsjukvård I Akutsjukvård II Akutsjukvård III VFU I VFU II Vetenskaplig teori och metod x x x x x x x x x x Examensarbete

50 Bilaga Namn Titel, yrkesprofession, specialistutbildning Anställningens omfattning vid MDH i % Anders Widmark Jenny Hagelin Carina Palesjö Tommy Ranta Hillevi Carnesten Therese Lindberg Marcus Carnesten Henrik Revenäs Jakob Lebermann Universitetsadjunkt, leg sjuksköterska, specialistutbildning: akut, ambulans, anestesi, intensivvård Universitetsadjunkt, leg sjuksköterska, specialistutbildning: akut Universitetsadjunkt, leg sjuksköterska, specialistutbildning: Intensivvård Universitetsadjunkt, leg sjuksköterska, specialistutbildning: anestesi, ambulans Universitetsadjunkt, leg sjuksköterska, specialistutbildning: ambulans Universitetsadjunkt, leg sjuksköterska, specialistutbildning: internmedicin Universitetsadjunkt, leg sjuksköterska, specialistutbildning: ambulans Universitetsadjunkt, leg sjuksköterska Specialistutbildning: anestesi Universitetsadjunkt, leg sjuksköterska Specialistutbildning: ambulans Lärarmatris; Adjunkter specialistsjuksköterskeutbildning akutsjukvård Uppskattad tid i aktuell utbildning Tid för forskning Akutsjukvård I Akutsjukvård II Akutsjukvård III x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x 100 x x x VFU I VFU II Vetenskaplig teori och metod 100 x x x x x Examensarbete

51 Examensmatris för specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning akutsjukvård Bilaga 6.6 Kursnamn: Akutsjukvård 1 Akut bedömning och omvårdnad inom intrahospital akutsjukvård Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Annan inriktning Kurskod:VAE 235 Syfte: Kursen syftar till att studenten ska tillägna sig fördjupade kunskaper om bedömning, prioritering och omvårdnad vid potentiella livshotande och akuta sjukdomstillstånd inom intrahospital akutsjukvård. Vidare syftar kursen till att studenten ska fördjupa sina kunskaper om patientsäkerhet inom intrahospital akutsjukvård. Nivå: A1N, Omfattning: 7,5 hp visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet. visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan visa förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede visa vårdpedagogisk förmåga visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens Visa förmåga att självständigt observera, bedöma och utvärdera vårdbehov, habilitering och rehabilitering hos patienter i akutsjukvård Visa förmåga att självständigt planera, genomföra och utvärdera åtgärder som behövs vid olika sjukdomstillstånd för att främja hälsan samt förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer i akutsjukvård Visa förmåga att ansvara för undersökningar och behandlingar i akutsjukvård Visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper samt färdigheter under vårdsituationer och mot målgrupper som är särskilt relevanta för akutsjukvård Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: 1. redogöra för och reflektera över specialistsjuksköterskans kärnkompetenser och ansvarsområde inom intrahospital akutsjukvård 2. självständigt och utifrån ett professionellt förhållningssätt gentemot patient och närstående planera, initiera, genomföra och utvärdera omvårdnad utifrån patientens symptom och specifika behov vid svikt i vitala funktioner 3. bedöma patientens omvårdnadsbehov i livets alla skeden inom intrahospital akutsjukvård och utifrån bedömningen initiera och genomföra omvårdnadsåtgärder och utvärdera dessa Examinationer TEN1, Salstentamen VIL1, Verksamhetsintegrerat lärande INL1, Inlämningsuppgift

52 Examensmatris för specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning akutsjukvård Bilaga 6.6 utifrån evidens och behandlingsriktlinjer 4. självständigt analysera patientsäkerhetsrisker och initiera åtgärder för att minimera dessa i intrahospital akutsjukvård 5. identifiera, bedöma och utvärdera patientens behov av specifik farmakologisk behandling vid akut smärta 6. initiera och utvärdera behandling utifrån generella riktlinjer och ordinationer inom intrahospital akutsjukvård 7. initiera och utvärdera omvårdnadsåtgärder utifrån jämlik vård, mänskliga rättigheter och behandlingsriktlinjer inom intrahospital akutsjukvård 8. Utifrån normer och etiska värderingar reflektera över hur dessa påverkar det egna förhållningssättet i vårdande och behov av egen kompetensutveckling

53 Examensmatris för specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning akutsjukvård Bilaga 6.6 Kursnamn: Akutsjukvård 2 Specifik omvårdnad och vårdprocessen vid akuta sjukdomstillstånd Kurskod: BMA Syfte: Kursen syftar till att studenten ska ytterligare fördjupa sina kunskaper om den enskilde patientens behov av specifik omvårdnad, om intra- och interprofessionell samverkan och om vårdprocesser inom intrahospital akutsjukvård. Nivå: A1N Omfattning: 7,5 hp Kunskap och förståelse visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet. visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan visa förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Annan inriktning visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede visa vårdpedagogisk förmåga visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens Visa förmåga att självständigt observera, bedöma och utvärdera vårdbehov, habilitering och rehabilitering hos patienter i akutsjukvård Visa förmåga att självständigt planera, genomföra och utvärdera åtgärder som behövs vid olika sjukdomstillstånd för att främja hälsan samt förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer i akutsjukvård Visa förmåga att ansvara för undersökningar och behandlingar i akutsjukvård Visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper samt färdigheter under vårdsituationer och mot målgrupper som är särskilt relevanta för akutsjukvård Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: 1. identifiera och bedöma patientens komplexa omvårdnadssituation och planera åtgärder för denna som en del i det intra- och interprofessionella team inom intrahospital akutsjukvård 2. redogöra för processer inom intrahospital akutsjukvård och utifrån dessa planera, leda och samordna omvårdnadsåtgärder 3. självständigt bedöma, planera, initiera och utvärdera patientens omvårdnadsbehov i livets alla skeden utifrån helhetssyn och etiskt förhållningssätt inom intrahospital akutsjukvård 4. reflektera över sitt omvårdnadsansvar som specialistsjuksköterska inom intrahospital akutsjukvård i samverkan med Examinationer TEN1, Salstentamen, INL1, Inlämningsuppgift SEM1, Seminarium,

54 Examensmatris för specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning akutsjukvård Bilaga 6.6 patient, närstående och myndigheter 5. identifiera och analysera fysiologiska och patofysiologiska förlopp vid akuta symptom och tecken på ohälsa och relatera dessa till akut intrahospital omvårdnad 6. analysera specifika omvårdnadsåtgärder inom intrahospital akutsjukvård utifrån teoribildning och evidens

55 Examensmatris för specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning akutsjukvård Bilaga 6.6 Kurs Kursnamn: Akutsjukvård 3 Avancerad omvårdnad och katastrofmedicin vid akuta skadehändelser och trauma, Kurskod: VAE 237 Syfte: Kursen syftar till att studenten ska fördjupa sina kunskaper om akuta skadehändelser och trauma för att självständigt kunna bedöma och vårda utifrån patienters komplexa och unika behov. Vidare är syftet att studenten ska fördjupa kunskaperna i akutsjukvård med inriktning mot katastrofmedicin. Nivå: A1F Omfattning: 7,5 hp Kunskap och förståelse visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet. visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan visa förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Annan inriktning visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede visa vårdpedagogisk förmåga visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens Visa förmåga att självständigt observera, bedöma och utvärdera vårdbehov, habilitering och rehabilitering hos patienter i akutsjukvård Visa förmåga att självständigt planera, genomföra och utvärdera åtgärder som behövs vid olika sjukdomstillstånd för att främja hälsan samt förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer i akutsjukvård Visa förmåga att ansvara för undersökningar och behandlingar i akutsjukvård Visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper samt färdigheter under vårdsituationer och mot målgrupper som är särskilt relevanta för akutsjukvård Lärandemål Examinationer Efter avslutad kurs ska studenten kunna: 1. reflektera kring avancerad omvårdnad vid akuta skadehändelser och trauma 2. självständigt bedöma och prioritera patientens behov och utifrån detta initiera, genomföra och utvärdera avancerade omvårdnadsåtgärder vid akuta skadehändelser och trauma 3. prioritera akuta medicinska behandlingar och avancerade omvårdnadsåtgärder inom det multiprofessionella teamet i livets alla skeden vid akuta skadehändelser och trauma 4. initiera, genomföra och utvärdera avancerade omvårdnadsåtgärder utifrån mänskliga TEN1, Salstentamen, SEM1, Seminarium INL1, Inlämningsuppgift,

56 Examensmatris för specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning akutsjukvård Bilaga 6.6 rättigheter, en jämlik och personcentrerad vård vid akuta skadehändelser och trauma 5. reflektera över det egna förhållningssättet vid bedömning och beslut om medicinska behandlingar och avancerade omvårdnadsåtgärder vid akuta skadehändelser och trauma 6. självständigt bedöma, informera och vårda närstående vid akuta skadehändelser och trauma 7. beskriva samhällets beredskap vid extraordinära händelser, stora olyckor och katastrofer 8. beskriva och reflektera över samverkan mellan myndigheter, organisationer och professioner vid extraordinära händelser, stora olyckor och katastrofer 9. visa fördjupad kunskap om katastrofmedicinska principer och reflektera över eget ansvarsområde i katastrofteamet relaterat till det omgivande samhälle och utifrån ett nationellt och globalt perspektiv

57 Examensmatris för specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning akutsjukvård Bilaga 6.6 Kursnamn: Omvårdnad i akutsjukvård 1 (verksamhetsförlagd utbildning) Kurskod: VAE Syfte: Kursens syfte är att studenten ska fördjupa sina kunskaper och kliniska färdigheter i att bedöma patientens specifika behov av omvårdnad i det akuta skedet och förstå de processflöden som uppstår inom den intrahospitala akutsjukvården. Nivå: A1F Omfattning: 7,5 hp Kunskap och förståelse visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet. visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan visa förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Annan inriktning visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede visa vårdpedagogisk förmåga visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens Visa förmåga att självständigt observera, bedöma och utvärdera vårdbehov, habilitering och rehabilitering hos patienter i akutsjukvård Visa förmåga att självständigt planera, genomföra och utvärdera åtgärder som behövs vid olika sjukdomstillstånd för att främja hälsan samt förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer i akutsjukvård Visa förmåga att ansvara för undersökningar och behandlingar i akutsjukvård Visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper samt färdigheter under vårdsituationer och mot målgrupper som är särskilt relevanta för akutsjukvård Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: 1. redogöra för fysiologi, etiologi, patofysiologi, symtom, utredning och behandling vid akuta tillstånd och utifrån detta värdera behov av information till patienter och anhöriga 2. självständigt analysera komplexa vårdsituationer och i samråd med patienten och anhöriga värdera patientens omvårdnadsbehov utifrån ett personcentrerat förhållningssätt, aktuella styrdokument och behandlingsprinciper inom den intrahospitala akutsjukvården 3. bedöma, genomföra och utvärdera olika omvårdnadsinsatser utifrån aktuella behandlingsprinciper Examinationer VFU1, Verksamhetsförlagd utbildning, SEM1, Seminarium, INL1, Inlämningsuppgift

58 Examensmatris för specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning akutsjukvård Bilaga 6.6 inom den intrahospitala akutsjukvården 4. i samverkan med intra- och interprofessionella team visa förmåga att identifiera, bedöma och prioritera behov av medicinska insatser och övervakning inom den intrahospitala akutsjukvården 5. visa förmåga att med stöd av intra- och interprofessionella team kunna organisera arbetet inom den intrahospitala akutsjukvården 6. självständigt reflektera över eget och andras förhållningssätt och dess betydelse för vårdrelationen inom den intrahospitala akutsjukvården

59 Examensmatris för specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning akutsjukvård Bilaga 6.6 Kursnamn: Vetenskaplig teori och metod inom vårdvetenskap Kurskod: VAE Syfte: Kursen syftar till att studenten ska utveckla fördjupad kunskap och förståelse för vetenskaplig teori och metod inom vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Studenten ska fördjupa sin kunskap om evidens, forskningsetik och vårdvetenskapliga begrepp relevanta för specialistsjuksköterskan och utveckla sitt kritiska förhållningssätt till kunskap och forskning. Nivå: A1N Omfattning: 7,5 hp Kunskap och förståelse visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet. visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan visa förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Annan inriktning visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede visa vårdpedagogisk förmåga visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens Visa förmåga att självständigt observera, bedöma och utvärdera vårdbehov, habilitering och rehabilitering hos patienter i i akutsjukvård Visa förmåga att självständigt planera, genomföra och utvärdera åtgärder som behövs vid olika sjukdomstillstånd för att främja hälsan samt förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer i i akutsjukvård Visa förmåga att ansvara för undersökningar och behandlingar i akutsjukvård Visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper samt färdigheter under vårdsituationer och mot målgrupper som är särskilt relevanta för akutsjukvård Lärandemål Examinationer Efter avslutad kurs ska studenten kunna: 1. identifiera och reflektera kring vetenskapsteoretiska utgångspunkter i forskningsprocessen och i relation till professionen 2. systematiskt granska, värdera, analysera och sammanställa forskningsresultat med kvantitativ och kvalitativ ansats relevant för specialistsjukskötersk ans yrkesutövning 3. identifiera, definiera och värdera etiska aspekter vid vetenskapligt arbete med särskild hänsyn till mänskliga rättigheter 4. kritiskt granska och värdera vårdvetenskapliga begrepp relevanta för specialistsjukskötersk ans yrkesområde SEM1 Seminarium, INL1, Inlämningsuppgift, SEM2, Seminarium,. VIL1, Verksamhetsintegrerat lärande,

60 Examensmatris för specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning akutsjukvård Bilaga identifiera och reflektera över specialistsjukskötersk ans kärnkompetenser i relation till det specifika arbetsområdet

61 Examensmatris för specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning akutsjukvård Bilaga 6.6 Kursnamn: Avancerad omvårdnad inom akutsjukvård 2, (verksamhetsförlagd utbildning), Kurskod: VAE Syfte: Kursens syfte är att studenten ska ytterligare fördjupa sina teoretiska kunskaper och kliniska färdigheter i att självständigt urskilja, formulera, problematisera samt reflektera kring den akuta vårdprocessen. Syftet är även att studenten ska ytterligare fördjupa sina färdigheter mot effektivt ledningsarbete inom den akuta vårdprocessen utifrån hur ett operativt ledningsansvar kan utformas för att rätt kompetens finns på rätt plats i rätt tid. Nivå: A1F Omfattning: 7,5 hp Kunskap och förståelse visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet. visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan visa förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt Annan inriktning visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede visa vårdpedagogisk förmåga visa självkännedom och empatisk förmåga visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens Visa förmåga att självständigt observera, bedöma och utvärdera vårdbehov, habilitering och rehabilitering hos patienter i akutsjukvård Visa förmåga att självständigt planera, genomföra och utvärdera åtgärder som behövs vid olika sjukdomstillstånd för att främja hälsan samt förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer i akutsjukvård Visa förmåga att ansvara för undersökningar och behandlingar i akutsjukvård Visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper samt färdigheter under vårdsituationer och mot målgrupper som är särskilt relevanta för akutsjukvård Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: 1. självständigt och systematiskt sammanställa data om patientens avancerade omvårdnadsbehov utifrån kliniska undersökningsfynd samt patientens anamnes i det akuta skedet 2. självständigt och i samverkan med patient och anhöriga upprätta individuella vårdplaner för patienter i alla livets skeden inom den intrahospitala akutsjukvården 3. analysera ett förändrat hälsotillstånd och utifrån patientsäkerhet, vårdkvalitet och effektivitet anpassa det fortsatta vårdandet inom den intrahospitala Examinationer VFU1, Verksamhetsförlagd utbildning, SEM1, Seminarium, INL1, Inlämningsuppgift,

62 Examensmatris för specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning akutsjukvård Bilaga 6.6 akutsjukvården 4. självständigt ansvara för övervakning inom den intrahospitala akutsjukvården i relation till patientens hälsostatus samt ha förmåga att tolka resultat av övervakning med fokus på patientsäkerhet 5. självständigt och i samverkan med intraoch interprofessionella team uppvisa en förmåga att leda, planera och samordna akuta och avancerade omvårdnadsinsatser 6. agera i rollen som ledare i förhållande till specialistsjuksköterskans ansvarsområde och aktuell teoribildning inom den intrahospitala akutsjukvården 7. leda, planera, genomföra och utvärdera förbättringsprojekt utifrån vårdvetenskaplig och medicinsk evidens i området kvalitetssäkrande och ledande funktioner inom den intrahospitala akutasjukvården

63 Bilaga 6.7 Examensmålsmatris Filosofie magisterexamen i huvudområdet vårdvetenskap med inriktning omvårdnad Kursnamn: Vetenskaplig teori och metod i vårdvetenskap Kurskod: VAE Syfte: Kursen syftar till att studenten ska utveckla fördjupad kunskap och förståelse för vetenskaplig teori och metod inom vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad. Studenten ska fördjupa sin kunskap om evidens, forskningsetik och vårdvetenskapliga begrepp relevanta för specialistsjuksköterskan och utveckla sitt kritiska förhållningssätt till kunskap och forskning. Nivå: A1N Omfattning: 7,5 hp, Magistermatris Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, visa fördjupad vetenskaplig metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata vetenskapliga metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, visa sådan färdighet som fordras för att delta i forskning- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet visa förmåga att inom huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter vid forsknings- och utvecklingsarbete visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: Examinationer 1. identifiera och reflektera kring vetenskapsteoretiska utgångspunkter i forskningsprocessen och i relation till professionen 2. systematiskt granska, värdera, analysera och sammanställa forskningsresultat med kvantitativ och kvalitativ ansats relevant för specialistsjuksköterskan s yrkesutövning 3. identifiera, definiera och värdera etiska aspekter vid vetenskapligt arbete med särskild hänsyn till mänskliga rättigheter 4. kritiskt granska och värdera vårdvetenskapliga begrepp relevanta för specialistsjuksköterskan s yrkesområde 5. identifiera och reflektera över specialistsjuksköterskan s kärnkompetenser i relation till det specifika arbetsområdet

64 Bilaga 6.7 Examensmålsmatris Filosofie magisterexamen i huvudområdet vårdvetenskap med inriktning omvårdnad Kursnamn: Examensarbete inom vårdvetenskap Kurskod: VAE Syfte: Kursen syftar till att studenten ska fördjupa sina kunskaper inom vårdvetenskap med inriktning mot specialistsjuksköterskans yrkesområde inom hälso- och sjukvård i hemmet. Studenten ska dessutom fördjupa och tillämpa sina kunskaper i vetenskapsteori, forskningsmetodik och forskningsetik genom ett självständigt empiriskt examensarbete. Nivå: A1E Omfattning: 15 hp, Magistermatris Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, visa fördjupad vetenskaplig metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata vetenskapliga metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, visa sådan färdighet som fordras för att delta i forskning- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet visa förmåga att inom huvudområdet vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter vid forsknings- och utvecklingsarbete visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling Lärandemål Efter avslutad kurs ska studenten kunna: 1. identifiera och avgränsa ett vårdvetenskapligt problemområde relevant för specialistsjuksköterskors yrkesområde inom anestesi- eller intensivvård och formulera ett syfte i relation till detta 2. systematiskt söka, analysera, värdera och kontrastera tidigare forskning relaterat till valt problemområde inom anestesi eller intensivvård 3. identifiera, beskriva, tillämpa och värdera en för syftet relevant vetenskaplig metod 4. identifiera, tillämpa och värdera etiska aspekter i relation till examensarbetet 5. bearbeta, analysera, rapportera samt värdera kvaliteten på data 6. beskriva och värdera sitt resultat i ett examensarbete utifrån kvalitetskriterier relevanta för vald metod Examinationer UPS1, Examensarbete, 15 hp, skriftligt examensarbete med muntlig presentation samt skriftlig och muntlig granskning av annat självständigt arbete.

65 Bilaga 6.7 Examensmålsmatris Filosofie magisterexamen i huvudområdet vårdvetenskap med inriktning omvårdnad kontrastera och värdera resultatet med tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter 8. värdera resultatet i relation till samhällsrelevans och anestesi- eller intensivvårdssjuksköterskors yrkesområde 9. identifiera ytterligare behov av kunskapsutveckling avseende valt problemområde 10. kritiskt granska samt föra en vetenskaplig diskussion avseende eget och andras examensarbete

66 Bilaga 6.7 Examensmålsmatris Filosofie magisterexamen i huvudområdet vårdvetenskap med inriktning omvårdnad

67 Bilaga 6.8 Bilaga: VFU annan ort Ansökan om verksamhetsförlagd utbildning (VFU) utanför Södermanlands respektive Västmanlands än Utbildning: Specialistsjuksköterskeprogrammet inriktning akutsjukvård Mälardalens högskola ordnar endast VFU-platser inom Södermanlands och Västmanlands län. Om du själv ordnar en plats utanför dessa län behövs nedanstående uppgifter som vi ber att du fyller i nedan. Tänk på att ansökan med dessa uppgifter måste vara oss tillhanda senast 6 veckor innan VFU-perioden startar för att ansökan ska kunna behandlas och eventuellt godkännas. Kvalitetskraven på utbildningsplatsen måste vara uppfyllda. I särskilda fall kan undantag göras. Nedanstående uppgifter fylls i av ansökande student. Studentens namn Personnummer Utbildning/termin Typ av placering, datum och antal veckor Utbildningsplatsens namn Utbildningsplatsens adress Namn och telefonnummer till kontaktperson på utbildningsplatsen E-postadress till kontaktperson Kvalitetskrav på utbildningsplatsen ( se även nästa sida) Ansvarig handledare bör vara specialistutbildad Ansvarig handledare innehar pedagogisk inom verksamhetsområdet (eller motsvarande) kompetens, t ex handledarutbildning eller och ha minst ett års yrkeserfarenhet motsvarande Ja nej ja nej Mejla denna blankett till kursansvarig xxxxxxxxx

68 Bilaga 6.8 Bilaga: VFU annan ort Kvalitetskrav för verksamhetsförlagd utbildning En viktig del i specialistsjuksköterskeutbildningen är den verksamhetsförlagda delen där studenten får möjlighet att utveckla sina kunskaper och kompetens i verksamheten. För att säkerställa att utbildningen håller en god kvalitet finns ett antal kvalitetskriterier som skall vara uppfyllda. Nedanstående kvalitetskriterier bedöms och fylls i av MDH i samverkan med utbildningsplatsen. Kvalitetskriterier för mottagande enhet Ja Nej Ansvarig handledare bör vara specialistutbildad inom verksamhetsområdet (eller motsvarande) Ansvarig handledare ska ha minst ett års yrkeserfarenhet Ansvarig handledare innehar pedagogisk kompetens i form av handledarutbildning eller motsvarande Ansvarig handledare medverkar vid planering, uppföljning och slutbedömning av student under VFU Det finns rutiner för säkerställande av sekretesslagen Det finns lokaler med internetuppkoppling och övrig utrustning för att möjliggöra genomförandet av seminarier Kvalitetskriterier för Mälardalens högskola Utsedd handläggare medverkar i planeringen av VFU-placeringen Ansvarar för att informera om program- och kursinnehåll Ansvarar för att information om program- och kursinnehåll finns tillgängligt på MDHs webbplats Ansvarar för examination av VFU Erbjuder handledarutbildning 7,5 hp i MDHs ordinarie årliga kursutbud

69 Bilaga 7.2 Akademin för hälsa, vård och välfärd Ansökan om inrättande av specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning hälsooch sjukvård i hemmet respektive Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot hälso- och sjukvård i hemmet Akademi: Akademin för hälsa, vård och välfärd Handläggare på akademin: Utbildningsledare Agneta Brav Avdelningschef Lillemor Stribeck Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning omvårdnad Denna ansökan avser inrättande av program för specialistsjuksköterska med inriktning hälso- och sjukvård i hemmet och Specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot hälsooch sjukvård i hemmet 60 hp. Inledning Ansökan avser specialistsjuksköterskeexamen för inriktningen hälso- och sjukvård i hemmet som omfattas av de nationella bestämmelserna beskrivet i högskoleförordningen, bilaga 2, Examensordning, viss annan inriktning. Det innebär att krav på dels legitimation som sjuksköterska som Socialstyrelsen utfärdat, dels fullgörande av kursfordringar om 60 hp. Utöver de examensmål som fastställts för specialistsjuksköterskor, ska specialistsjuksköterskeexamen med inriktning hälso- och sjukvård i hemmet omfatta nedanstående examensmål där studenten ska kunna: - - visa förmåga att självständigt observera, bedöma och utvärdera vårdbehov, habilitering och rehabilitering hos patienter inom hälso- och sjukvård i hemmet, visa förmåga att självständigt planera, genomföra och utvärdera åtgärder som behövs vid olika sjukdomstillstånd för att främja hälsan samt förebygga uppkomsten av sjukdom och sjukdomskomplikationer inom hälso- och sjukvård i hemmet, visa förmåga att ansvara för undersökningar och behandlingar inom hälso- och sjukvård i hemmet, och visa förmåga att tillämpa sina specialistkunskaper samt färdigheter under vårdsituationer och mot målgrupper som är särskilt relevanta inom hälso- och sjukvård i hemmet. De befintliga specialistsjuksköterskeexamina vid MDH, inrättades innan lärosätet fastslog sina regler för examensbeskrivningar. Examensbeskrivningarna för de tidigare inrättade