Kallelse Kommunfullmäktige

Transkript

1 Kallelse Kommunfullmäktige Tid: måndag 6 maj 2019 kl. 18:00 Plats: Stora Salongen, Folkets hus, Lilla Edet Ärenden Föredragande Formalia 1 Upprop 2 Val av justerare och tid för justering 3 Godkännande av dagordning Beslutsärenden 4 Kommunens roll i Göteborgsregionen Helena Söderbäck, förbundsdirektör GR m.fl. Kl Valärende 2019/33 6 Gemensamt vattenskyddsområde för Göta älv och Vänersborgsviken 2019/164 7 Svar på motion om Inlandsön 2018/24 8 Svar på motion om arrendeavtal för Nygårds ryttarsällskap 9 Begäran om utökat investeringsanslag för inköp av ipads och datorer till skolan 2018/ /173 Eva Lejdbrandt (L) Ordförande 1

2 Kommunstyrelsen protokoll Gemensamt vattenskyddsområde för Göta älv och Vänersborgsviken Dnr KS 2019/164 Sammanfattning Vattenresursen Göta älv och Vänersborgsviken är gemensam för flera kommuner och det har ansetts som betydelsefullt att samarbeta och utveckla gemensamma förhållningssätt och regelsystem för denna gemensamma resurs. Diskussionen om att skapa ett gemensamt vattenskyddsområde som omfattar de intagslägen där kommunerna hämtar vatten för dricksvattenproduktion har funnits sedan början av 2000-talet. Bland annat anges detta som en viktig åtgärd i de regionala vattenförsörjningsplaner för Göteborgsregionen som tagits fram både 2003 och Det ställs också krav på att kommuner skall inrätta vattenskyddsområden i enlighet med åtgärdsprogrammet för god vattenstatus som följer av EU:s Vattendirektiv. Arbetet med vattenskyddsområdet initierades vid ett seminarium i januari 2008 där politiker och tjänstemän inom VA-teknik, miljö, planering och kommunledning från kommunerna längs Göta älv och Vänersborgsviken deltog tillsammans med industrin och berörda myndigheter. Samtliga kommuner deltog på seminariet som följdes upp med ett beslut om en förstudie som genomfördes samma år. Efter förfrågan i januari 2009 från Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), förbundsstyrelsen, beslutade samtliga berörda kommuner att medverka. Efter flera års arbete kunde kommunerna enas om att gå ut på information med ett förslag till vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter. Allmänhet och berörda sakägare gavs möjlighet att ställa frågor och lämna synpunkter under perioden 22/8 till 3/ Samtliga inkomna synpunkter har sammanställts och kommenterats i en särskild rapport. Till följd av synpunkterna har ett antal förslag till förändringar i vattenföreskrifter och vattenskyddsområdet föreslagits. Således finns nu ett nytt förslag framtaget på vattenskyddsföreskrifter och vattenskyddsområde för Göta älv och Vänersborgsviken med syfte att på sikt säkra de sex kommunernas, från Vänersborg till Göteborg, tillgång till råvatten av god kvalitet. Förslaget till vattenskyddsföreskrifter, vattenskyddsområde och informationsredogörelse framgår av bilagor. 2

3 Kommunstyrelsen protokoll Beslutsunderlag Arbetsutskottets protokoll Info om förslaget Tekniskt underlag för förslag till vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter för Göta älv och Vänersborgsviken, del A (läsanvisningar), E (avgränsning av vattenskyddsområde inkl. karta), F (motiv till vattenskyddsföreskrifter inkl. föreskrifter) samt G (konsekvensbeskrivning) Ekonomiska överväganden och följder av beslut Beslutet innebär i sig inga kostnader. Kostnader som uppstår som en följd av krav på anmälan eller ansökan om tillstånd i föreskrifterna kommer att regleras i samband med översyn av miljö- och byggnämndens taxa enligt miljöbalken. Yrkande Julia Färjhage (C): Kommunfullmäktige godkänner föreliggande förslag till vattenföreskrifter och vattenskyddsområde för Göta älv och Vänersborgsviken; samt att översända förslaget till Länsstyrelsen för fortsatt handläggning efter att samtliga sex kommuner (Vänersborg till Göteborg) har delgett varandra sina beslut. Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkänner föreliggande förslag till vattenföreskrifter och vattenskyddsområde för Göta älv och Vänersborgsviken; samt att översända förslaget till Länsstyrelsen för fortsatt handläggning efter att samtliga sex kommuner (Vänersborg till Göteborg) har delgett varandra sina beslut. 3

4 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr KS 2019/164 Förslag till beslut om att inrätta vattenskyddsområde för Göta älv och Vänersborgsviken Dnr KS 2019/164 Sammanfattning Vattenresursen Göta älv och Vänersborgsviken är gemensam för flera kommuner och det har ansetts som betydelsefullt att samarbeta och utveckla gemensamma förhållningssätt och regelsystem för denna gemensamma resurs. Diskussionen om att skapa ett gemensamt vattenskyddsområde som omfattar de intagslägen där kommunerna hämtar vatten för dricksvattenproduktion har funnits sedan början av 2000-talet. Bland annat anges detta som en viktig åtgärd i de regionala vattenförsörjningsplaner för Göteborgsregionen som tagits fram både 2003 och Det ställs också krav på att kommuner skall inrätta vattenskyddsområden i enlighet med åtgärdsprogrammet för god vattenstatus som följer av EU:s Vattendirektiv. Arbetet med vattenskyddsområdet initierades vid ett seminarium i januari 2008 där politiker och tjänstemän inom VA-teknik, miljö, planering och kommunledning från kommunerna längs Göta älv och Vänersborgsviken deltog tillsammans med industrin och berörda myndigheter. Samtliga kommuner deltog på seminariet som följdes upp med ett beslut om en förstudie som genomfördes samma år. Efter förfrågan i januari 2009 från Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), förbundsstyrelsen, beslutade samtliga berörda kommuner att medverka. Efter flera års arbete kunde kommunerna enas om att gå ut på information med ett förslag till vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter. Allmänhet och berörda sakägare gavs möjlighet att ställa frågor och lämna synpunkter under perioden 22/8 till 3/ Samtliga inkomna synpunkter har sammanställts och kommenterats i en särskild rapport. Till följd av synpunkterna har ett antal förslag till förändringar i vattenföreskrifter och vattenskyddsområdet föreslagits. Således finns nu ett nytt förslag framtaget på vattenskyddsföreskrifter och vattenskyddsområde för Göta älv och Vänersborgsviken med syfte att på sikt säkra de sex kommunernas, från Vänersborg till Göteborg, tillgång till råvatten av god kvalitet. Förslaget till vattenskyddsföreskrifter, vattenskyddsområde och informationsredogörelse framgår av bilagor. 4

5 Beslutsunderlag Info om förslaget Tekniskt underlag för förslag till vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter för Göta älv och Vänersborgsviken, del A (läsanvisningar), E (avgränsning av vattenskyddsområde inkl. karta), F (motiv till vattenskyddsföreskrifter inkl. föreskrifter) samt G (konsekvensbeskrivning) Ekonomiska överväganden och följder av beslut Beslutet innebär i sig inga kostnader. Kostnader som uppstår som en följd av krav på anmälan eller ansökan om tillstånd i föreskrifterna kommer att regleras i samband med översyn av miljö- och byggnämndens taxa enligt miljöbalken. Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner föreliggande förslag till vattenföreskrifter och vattenskyddsområde för Göta älv och Vänersborgsviken; samt att översända förslaget till Länsstyrelsen för fortsatt handläggning efter att samtliga sex kommuner (Vänersborg till Göteborg) har delgett varandra sina beslut. Kristian Nordström Miljöchef kristian.nordstrom@lillaedet.se Beslut expedieras till Anna Stenlöf, samhällsbyggnadschef Kristian Nordström, miljöchef 5 sid 2/2

6 Ett vattenskyddsområde skydd för människors dricksvatten Fler än människor är beroende av det dricksvatten som kommer från vattentäkterna i Göta älv och i Vänersborgsviken. Kommunerna längs älven, Vänersborg, Trollhättan, Lilla Edet, Ale, Kungälv och Göteborg, har gemensamt arbetat fram ett förslag till vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter för sina vattentäkter. Vattenskyddsområdet tydliggör var det är angeläget att värna om det vatten som ska bli dricksvatten. Vattenskyddsföreskrifterna tydliggör vad som behöver regleras för att minska risken för akut förorening av en eller flera av vattentäkterna. Att värna om vattentäkterna betyder att de flesta verksamheter kan tillåtas, att vissa verksamheter behöver utföras med försiktighet och att några få verksamheter bedöms vara olämpliga. Redan idag finns ett vattenskyddsområde som ger Göteborgs vattentäkt i Göta älv ett visst skydd. Det vattenskyddsområde som nu föreslås skapar också ett skydd för Kungälvs, Lilla Edets, Trollhättans och Vänersborgs vattentäkter i Göta älv och i Vänersborgsviken. Samtidigt stärks skyddet för Göteborgs vattentäkt. Vattenskyddsområdets avgränsning Det regn och den snö som faller inom vattenskyddsområdet för Göta älv och Vänersborgsviken når förr eller senare vattentäkterna. Ju kortare tid det tar för vattnet att nå råvattenintaget till någon av kommunernas vattenverk, desto större är risken att en akut förorening inte hinner upptäckas eller stoppas. Vattenskyddsområdet delas in i två olika skyddszoner, inre och yttre skyddszon. En karta med förslag till vattenskyddsområde finns bilagt samt som webbkarta på I webbkartan finns möjlighet att zooma in och avläsa vattenskyddsområdets gränsdragning på fastighetsnivå. Inre skyddszon skapar rådrum, så att det är möjligt att motverka eller hinna upptäcka och åtgärda en akut förorening i händelse av olycka eller tillfälligt föroreningsutsläpp. Den inre skyddszonen omfattar det vatten som inom 12 timmar når närmsta nedströms belägna råvattenintag samt en strandzon på 50 meter. Längs Göta älv är den inre skyddszonen utvidgad och omfattar en strandzon på 100 meter. Den inre skyddszonen omfattar nuvarande samt planerade bebyggda områden varifrån dagvatten inom 12 timmar når närmsta nedströms belägna råvattenintag. Den inre skyddszonen omfattar vägområden för vägarna E6 samt E45 varifrån dagvatten inom 12 timmar når närmsta nedströms belägna råvattenintag. G ö t a äl v o c h Vä n e rs b o rg s vik e n va t t e ns k yd d so m r åd e K o rt i nf o r m at io n o m fö r sl ag et ti l l va t t e ns k yd d so m r åd e o c h va t t e n sk ydd sfö r es k ri f t e r (5) 6

7 Den inre skyddszonen begränsas längs kommungränsen mellan Vänersborg och Mellerud och dess förlängning mot Vänersnäs. Yttre skyddszon är en planeringsförutsättning som påkallar behov av hänsyn till vattentäkterna vid prövning av verksamheter och vid kommunal fysisk planering. Vid fysisk planering kan det till exempel handla om att dagvattenfrågan blir tydligare genomlyst på grund av att dagvattnet, liksom vatten som rinner av vid brandsläckning, rinner vidare till en vattentäkt. Vid prövning av verksamheter, huvudsakligen enligt miljöbalken, kan det vara motiverat att utföra mer omfattande eller detaljerad riskbedömning som grund för beslut om verksamheten. Riskbedömningen är också användbar för att i samband med prövning fatta beslut om vilka riskreducerande åtgärder som kan behövas för sådana delar av verksamheten som innebär en risk för akut föroreningspåverkan på vattentäkten. Den yttre skyddszonen tydliggör angelägenheten att inom området prioritera tillsyn av sådana verksamheter som regleras enligt miljöbalken. Den yttre skyddszonen skapar också en generell medvetenhet för boende och verksamhetsutövare om vattentäkterna och dess skyddsbehov, så att vårdslöshet i hantering av vattenskadliga ämnen kan undvikas. Den yttre skyddszonen omfattar de delar av Vänersborgsvikens och Göta älvs tillrinningsområde, vilket inte omfattas av inre skyddszon. Den yttre skyddszonen begränsas till tillrinningsområdet nedströms kommungränsen mellan Vänersborg och Mellerud och dess förlängning mot Vänersnäs. Avgränsningen av den yttre skyddszonen medför att avledning av dagvatten utanför bebyggda områden samt vattendrag som inte finns utmärkta på kartmaterial inkluderas i vattenskyddsområdet. Hade dessa vattenvägar varit kartlagda hade de inkluderats i den inre skyddszonen. Vattenskyddsföreskrifternas ändamål Vattenskyddsföreskrifterna ska vara tydliga och juridiskt hållbara. De anger vad man inte får lov att göra inom vattenskyddsområdet, inte vad man får göra eller hur man ska göra. Vattenskyddsföreskrifterna är ett komplement till annan lagstiftning. Skyddsföreskrifterna formuleras med någon av restriktionsnivåerna förbud, tillståndsplikt eller anmälningsplikt. Anmälningsplikt införs när det bör gå att bedriva en verksamhet eller utföra en åtgärd och tillsynsmyndigheten vill ha möjlighet att förelägga om försiktighetsmått i det fall det behövs. Tillståndsplikt införs när det bör gå att bedriva verksamheten eller utföra åtgärden efter att förutsättningarna bedömts i en prövning. Detta säkerställer att riskerna kan bedömas och nödvändiga villkor kan beslutas innan verksamheten påbörjas. Förbud införs när verksamheten eller åtgärden inte bör förekomma inom området. 2 (5) G ö t a äl v o c h Vä n e rs b o rg s vik e n va t t e ns k yd d so m r åd e K o rt i nf o r m at io n o m fö r sl ag et ti l l va t t e ns k yd d so m r åd e o c h va t t e ns k yd d sf ö re sk r ift e r

8 Vattenskyddsföreskrifter för Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde föreslås för sådana verksamheter som kan innebära en risk för akut förorening av vattentäkterna. För dessa verksamheter bedöms annan lagstiftning inte vara tillräcklig för att hantera den risk som finns. Tydligt regelverk, i form av skyddsföreskrifter, bedöms vara ett ändamålsenligt sätt att minska risken för akut föroreningspåverkan. Andra åtgärder för ökat skydd av vattentäkterna Vissa av de förutsättningar eller verksamheter (riskällor) som kan medföra akut förorening av vattentäkterna är inte lämpliga att hantera med hjälp av vattenskyddsföreskrifter. Andra åtgärder kan därför behövas för att skydda vattentäkten och säkerställa en tillräckligt god råvattenkvalitet. Inom vattenskyddsområdet behöver arbete göras för att minska den risk för akut föroreningspåverkan som kan orsakas av följande; Skred I ett samhällsbyggnadsperspektiv, men också för att skydda vattentäkterna, behöver risken för skred i Göta älvs dalgång hanteras. Behov finns av ytterligare kartläggning av skredkänsliga områden i vattentäkternas tillrinningsområde samt utförande av förebyggande åtgärder för att stabilisera och därmed skredsäkra skredkänslig mark. Särskilt viktigt är detta i områden där marken är eller kan vara förorenad till följd av markanvändningen. Dessutom behöver rutiner tas fram kring hur kommunerna och övriga berörda ska agera i händelse av skred för att säkerställa fortsatt funktion i dricksvattenförsörjningen. I detta arbete bör de statliga myndigheterna Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) och Sveriges Geotekniska Institut (SGI) vara engagerade. Bräddning av spillvatten Kommunernas VA-huvudmän behöver hantera risken för att orenat spillvatten når vattentäkterna. Förbyggande åtgärder behöver utföras för att minimera de tillfällen då bräddning sker, till exempel genom att välja plats för bräddpunkter med hänsyn till vattentäkternas skyddsbehov samt utforma bräddpunkterna med bästa möjliga teknik så att en bräddning får så liten negativ påverkan på vattentäkterna som möjligt Sjöfart Sjöfartsverket är tillsynsmyndighet för sjöfarten på Göta älv och Vänersborgsviken. Risken för att sjöfarten orsakar akut förorening av vattentäkterna behöver hanteras. Detta görs lämpligen genom att kommunernas VA-huvudmän för en dialog med Sjöfartsverket. Syftet är att ta reda på vilka åtgärder som kan behövas för att sjöfarten inte ska riskera att påverka vattentäkterna negativt. Transport av farligt gods Ansvaret för regelverk och tillsyn av farligt gods på väg och järnväg delas mellan Transportstyrelsen, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB), Polisen och Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). Risken för att transport av farligt gods på väg och järnväg orsakar akut förorening av vattentäkterna behöver hanteras. Detta görs lämpligen genom att kommunernas VA-huvudmän för en dialog med berörda myndigheter. Syftet är att ta reda på vilka åtgärder som kan behövas för att transportsektorn inte ska riskera att påverka vattentäkterna negativt. G ö t a äl v o c h Vä n e rs b o rg s vik e n va t t e ns k yd d so m r åd e K o rt i nf o r m at io n o m fö r sl ag et ti l l va t t e ns k yd d so m r åd e o c h va t t e ns k yd d sf ö re sk r ift e r (5) 8

9 Det kan också finnas anledning att arbeta förebyggande, bland annat genom information, tillsyn och fysisk utformning av anläggningar för att minska risk för påverkan på vattentäkterna från fler riskkällor som inte heller de regleras i skyddsföreskrifterna. Det förebyggande arbetet innebär samverkan mellan VA-huvudmännen i de berörda kommunerna, berörda tillsynsmyndigheter och berörda verksamhetsutövare. Spillning från boskap Förebyggande arbete för att minska risken för att spillning från boskap ska påverka vattentäkterna negativt kan ske inom ramen för tillsyn av gödselhantering och vid djurskyddstillsyn. Berörda tillsynsmyndigheter är den kommunala miljönämnden och länsstyrelsen. Kemiska bekämpningsmedel Förebyggande arbete för att minska risken för att privatpersoners hantering av växtskyddsmedel och andra bekämpningsmedel ska påverka vattentäkterna negativt kan ske genom informationsinsatser. Dagvatten och släckvatten Risken för att vatten som rinner av från hårdgjorda ytor såsom byggnader, vägar och parkeringar vid regn och snösmältning, eller vid släckning av brand, påverkar vattentäkten negativt kan minskas genom att utforma anläggningar som fördröjer och/eller renar vattnet innan det når vattentäkterna. Krav på befintliga anläggningar för hantering av dagvatten och hantering av släckvatten kan ställas i arbete med nya detaljplaner, vid bygglov eller som föreläggande med stöd av Miljöbalken. Kommunernas enheter för planfrågor, bygglov och miljötillsyn är närmast berörda av åtgärder, tillsammans med de verksamhetsutövare som avleder dagvatten, t.ex. exploatörer, Trafikverket och kommunernas gatuenheter. Läkemedelsrester och mikroplaster Kommunernas VA-huvudmän behöver ha kunskap om den påverkan på vattenförsörjningen som kan komma från läkemedelsrester och mikroplaster. Göta älvs vattenvårdsförbund har startat projekt tillsammans med länsstyrelsen respektive Vänerns vattenvårdsförbund i syfte att undersöka förekomsten av läkemedelsrester och mikroplaster i Göta älv. Resultatet från dessa projekt kan användas för VA-huvudmännens fortsatta arbete med åtgärder i syfte att minska eventuell risk för vattenförsörjningen. Riskreduceringen ligger dels i uppströmsarbete, för att undvika att läkemedelsrester och mikroplaster når vattentäkterna, men också om processer för i vattenverken för att kunna hantera dessa ämnen. Fordonstvätt Information till allmänheten om att det är olämpligt, eller i vissa fall otillåtet, att tvätta bilar och andra fordon så att tvättvattnet rinner ut i mark och vatten bedöms vara en lämplig åtgärd för att minska påverkan från fordonstvätt. Förutom det arbete som nämns ovan är beredskap att hantera en eventuell olycka en oerhört viktig åtgärd för ett effektivt skydd av vattentäkterna. Detsamma gäller fungerande informationsflöde och återkoppling mellan kommunerna i syfte att arbeta förebyggande så att en akutföroreningssituation kan undvikas. 4 (5) G ö t a äl v o c h Vä n e rs b o rg s vik e n va t t e ns k yd d so m r åd e K o rt i nf o r m at io n o m fö r sl ag et ti l l va t t e ns k yd d so m r åd e o c h va t t e ns k yd d sf ö re sk r ift e r

10 Fortsatt arbete inför fastställande av vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter Förslag till vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter för Göta älv och Vänersborgsviken har informerats till allmänhet och berörda sakägare under hösten Synpunkter från sakägare har därefter beaktats av projektets styrgrupp. Ett slutligt förslag till vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter finns framme och ärendet har nu lyfts till politiska instanser i berörda kommuner för beslut. Kommunerna beslutar om att lämna en ansökan till länsstyrelsen om att fastställa förslaget till vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter. I länsstyrelsens handläggning av ärendet sker samråd med berörda myndigheter och berörda sakägare (fastighetsägare, verksamhetsutövare) ges möjlighet att yttra sig om förslaget innan vattenskyddsområdet och vattenskyddsföreskrifternas fastställs. Därefter kungörs beslutet av länsstyrelsen. Berörda sakägare har då möjlighet att överklaga beslutet. När vattenskyddsområdet och vattenskyddsföreskrifterna träder i kraft påbörjas det löpande arbetet med hantering av ansökningar, tillsyn och information om vattenskyddsområdets innebörd. En figur av de moment som ingår i det fortsatta arbetet visas nedan. Kommunerna beslutar att skicka förslaget till Länsstyrelsen för fastställande Länsstyrelsen tar del av förslaget Remiss till sakägare (Länsstyrelsen) Eventuell komplettering och revidering av förslaget Länsstyrelsen fattar beslut Möjlighet att överklaga beslut Kommunernas implementering av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Löpande handläggning och tillsyn 5 (5) G ö t a äl v o c h Vä n e rs b o rg s vik e n va t t e ns k yd d so m r åd e K o rt i nf o r m at io n o m fö r sl ag et ti l l va t t e ns k yd d so m r åd e o c h va t t e ns k yd d sf ö re sk r ift e r

11 Göteborgsregionens kommunalförbund Tekniskt underlag E: Avgränsning av Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde Bilaga E1: Förslag till vattensyddsområde för Vänersborgsviken och Göta älv Version Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde Yttre skyddszon inre skyddszon Befintligt vattenskyddsområde (Göteborgs stad) , km

12 Förslag till vattenskyddsföreskrifter för Göta älv och Vänersborgsviken vattenskyddsområde Information Den som bor eller bedriver verksamhet inom vattenskyddsområdet ska ha kontroll över sin verksamhet om den riskerar att påverka vattentäkten. Detta ska ske genom att fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten för vattentäkten och dokumentera resultaten av undersökningarna och bedömningarna. Utöver dessa vattenskyddsföreskrifter finns det nationella föreskrifter om brandfarliga vätskor och spillolja (NFS 2017:5) som innebär särskilda krav inom vattenskyddsområde. Det kan också finnas kommunala föreskrifter som gäller verksamheter inom vattenskyddsområde. Dessa finns att tillgå på respektive kommuns hemsida eller genom kontakt med kommunen. Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde Vattenskyddsområde för Göta älv och Vänersborgsviken föreslås utgöras av två olika skyddszoner, inre skyddszon och yttre skyddszon. Inre skyddszon syftar till att skapa rådrum för att hinna upptäcka och åtgärda en akut förorening i händelse av olycka. Den inre skyddszonen omfattar det vatten som inom 12 timmar når närmsta nedströms belägna råvattenintag samt en strandzon på 50 meter. Längs Göta älv är den inre skyddszonen utvidgad och omfattar en strandzon på 100 meter. Den inre skyddszonen omfattar nuvarande samt planerade bebyggda områden varifrån dagvatten inom 12 timmar når närmsta nedströms belägna råvattenintag. Den inre skyddszonen omfattar vägområden för vägarna E6 samt E45 varifrån dagvatten inom 12 timmar når närmsta nedströms belägna råvattenintag. Den inre skyddszonen begränsas längs kommungränsen mellan Vänersborg och Mellerud och dess förlängning mot Vänersnäs. Yttre skyddszon i vattenskyddsområde för Göta älv och Vänersborgsviken är en planeringsförutsättning som påkallar behov av hänsyn till vattentäkten och dess skyddsbehov vid prövningar av verksamheter och vid kommunal fysisk planering. Den yttre skyddszonen skapar medvetenhet för boende och verksamhetsutövare om den hänsyn som behöver tas till vattentäkten och dess skyddsbehov. 1 (6) F ö r sl ag t il l sk ydd sfö r es k ri f t e r i n o m Vä n e r sbo rg s vik e n oc h Göt a älv va t t e n sk ydd so m r åde Info r m at io n s ha n d l i ng

13 Den yttre skyddszonen omfattar de delar av Vänersborgsvikens och Göta älvs tillrinningsområde, vilket inte omfattas av inre skyddszon. Den yttre skyddszonen begränsas till tillrinningsområdet nedströms kommungränsen mellan Vänersborg och Mellerud och dess förlängning mot Vänersnäs. Vattenskyddsområden delas in i antingen inre och yttre skyddszon eller primär, sekundär och tertiär skyddszon. Yttre skyddszon för Göta Älvs och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde motsvarar tertiär skyddszon enligt naturvårdsverkets handbok. Befintliga krav i annan lagstiftning som omfattar verksamhet inom sekundär/ yttre skyddszon gäller inom detta vattenskyddsområde därför inte inom den yttre skyddszonen. Förslag till skyddsföreskrifter Nedanstående skyddsföreskrifter avser vattenskyddsområdets inre skyddszon. 1 Kemikalier a) Uppställning eller parkering av tankbilar, tankbilssläp, järnvägstankvagnar eller andra transportbehållare, rymmande mer än 250 liter, och som innehåller petroleumprodukter, övrigt farligt gods eller andra hälso- eller miljöfarliga produkter är förbjudet. Undantag gäller om lagringen sker med sekundärt skydd. Undantag gäller också för bränsle i drifttanken på fordon. b) Lagring av sammanlagt mer än 250 liter petroleumprodukter och andra hälso- och miljöfarliga produkter får ej ske utan tillstånd. Undantag gäller om lagringen sker med sekundärt skydd. Undantag gäller också lagring som sker på hårdgjord yta i ett utrymme inomhus som är under uppsikt och saknar golvbrunn. c) Annan hantering än uppställning och lagring, av sammanlagt mer än 250 liter petroleumprodukter eller andra hälso- och miljöfarliga produkter får ej ske utan anmälan. Undantag gäller om hanteringen sker med sekundärt skydd. Undantag gäller också för transporter. Ytterligare bestämmelser om skydd mot mark och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor inom vattenskyddsområden följer i Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2017:5 med eventuella senare ändringar. 2 Miljöfarlig verksamhet a) Anmälningspliktiga verksamheter och åtgärder enligt 2 32 kap i miljöprövningsförordningen (SFS 2013:251 och eventuella senare ändringar) får ej bedrivas utan tillstånd. Undantag från tillståndsplikten gäller för sådan miljöfarlig verksamhet eller åtgärd vilken anmälts till behörig myndighet före dagen för fastställandet av dessa skyddsföreskrifter. b) Sanering som avses i 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd får ej ske utan tillstånd. 3 Farligt avfall a) Lagring och deponering av farligt avfall är förbjuden. Undantag gäller om lagringen sker på plats utan avrinning till vatten eller infiltration i marken och där obehöriga inte har tillträde. Undantag gäller också för miljöstationer för mottagning av farligt avfall från hushållen samt 2 (6) F ö r sl ag t il l sk ydd sfö r es k ri f t e r i n o m Vä n e r sbo rg s vik e n oc h Göt a älv va t t e n sk ydd so m r åde Info r m at io n s ha n d l i ng

14 4 Avlopp för sådant farligt avfall som regleras genom tillståndsplikt enligt andra paragrafer i dessa skyddsföreskrifter. a) Utsläpp av spillvatten och processvatten får ej ske utan tillstånd. Undantag gäller för enskilda avloppsanläggningar som omfattas av tillstånd enligt 9 kap miljöbalken. b) Spridning av avloppsslam eller humanurin får ej ske utan tillstånd. 5 Dagvatten a) Anläggning för avledning av dagvatten får inte inrättas utan tillstånd. Undantag gäller anläggning för avledning från ytor som utgörs av tomtmark, lokalgator eller gång- eller cykelväg. 6 Jord och berg a) Markarbeten får ej ske utan tillstånd. Undantag gäller för markarbeten med en sammanlagd jord-/bergvolym som är mindre än 400 m³. b) Uppläggning av asfalt och oljegrus får ej ske utan anmälan. 7 Bekämpningsmedel a) Yrkesmässig spridning av kemiska växtskyddsmedel får ej ske utan tillstånd. Allmänna bestämmelser a) I de fall tillstånd krävs enligt dessa föreskrifter, får sådant medges av den kommunala nämnden för miljöfrågor i respektive kommun och kan bli förknippat med villkor. Tillsyn enligt dessa föreskrifter utövas av den kommunala nämnden för miljöfrågor i respektive kommun. b) I de fall tillstånd krävs enligt dessa skyddsföreskrifter ska skriftlig ansökan skickas till den kommunala nämnd som ansvarar för miljöfrågorna i den kommun där verksamheten ska bedrivas. I samband med sådan prövning kan nämnden föreskriva särskilda villkor som anses erforderliga för att undvika oacceptabel vattenförorening. c) I de fall anmälan krävs enligt dessa skyddsföreskrifter ska skriftlig anmälan skickas till den kommunala nämnd som ansvarar för miljöfrågorna i den kommun där verksamheten ska bedrivas. Nämnden kan förelägga om särskilda försiktighetsmått som anses erforderliga för att undvika oacceptabel vattenförorening. d) Dispens från förbud enligt dessa skyddsföreskrifter kan medges av Länsstyrelsen i Västra Götalands län efter hörande av berörda kommunala myndigheter och huvudman/huvudmän för nedströms belägen vattentäkt/-er inom vattenskyddsområdet. I samband med sådan prövning kan länsstyrelsen föreskriva särskilda villkor som anses erforderliga för att undvika oacceptabel vattenförorening. e) Brott mot skyddsföreskrifterna kan medföra påföljd enligt 29 kap 2 och 2a Miljöbalken om inte andra ansvarsbestämmelser blir tillämpliga. F ö r sl ag t il l sk ydd sfö r es k ri f t e r i n o m Vä n e r sbo rg s vik e n oc h Göt a älv va t t e n sk ydd so m r åde Info r m at io n s ha n d l i ng (6) 14

15 f) Tillstånd eller anmälan enligt dessa skyddsföreskrifter krävs inte om verksamheten tillståndsprövats eller omfattas av pågående tillståndsprövning enligt miljöbalkens 9, 11 och 12 kapitel eller annan förordning utfärdad eller med stöd av miljöbalken. g) Fastighetsägare, nyttjare av fastighet eller verksamhetsutövare inom vattenskyddsområdet ska omedelbart anmäla spill, läckage och andra händelser om de är av sådan omfattning att de kan medföra akut risk för vattenförorening. Anmälan ska göras till SOS Alarm 112. Liknande händelser av mindre akut karaktär skall snarast möjligt rapporteras till tillsynsmyndigheten. Skyltning a) Där farleder eller allmänna vägar passerar gräns till vattenskyddsområdet samt där så behövs vid hamnar inom området eller vid vägar som passerar genom området ansvarar VA-huvudmannen för att det finns skyltar som utmärker och informerar om vattenskyddsområdet. Annans mark får tas i anspråk för detta (7 kap 22 miljöbalken). Utformningen av skyltar ska följa rekommendationer från berörda myndigheter och statliga verk. b) Där sådan hantering av petroleumprodukter eller andra hälso- och miljöfarliga produkter som nämns i 1a-c sker ska skylt finnas som informerar om vattenskyddsområdets existens. Skyltarna tillhandahålls av VA- huvudmannen i den kommun där skylten ska sättas upp. Övergångsbestämmelser a) Skyddsföreskrifterna gäller enligt 7 kap. 22 miljöbalken omedelbart då vattenskyddsområdet träder ikraft, även om de överklagas. b) Verksamhet som har påbörjats före ikraftträdandet och som genom dessa skyddsföreskrifter blir tillståndspliktig får fortsätta att bedrivas till och med den dd mm åå 1. Därefter får verksamheten bedrivas endast om den som bedriver verksamheten lämnat in en ansökan om tillstånd till tillståndsmyndigheten senast den dd mm åå. c) Verksamhet som har påbörjats före ikraftträdandet och som genom dessa skyddsföreskrifter blir anmälningspliktig får fortsätta att bedrivas till och med den dd mm åå 2 Därefter får verksamheten bedrivas endast om verksamheten är anmäld och den myndighet som handlägger anmälningsärendet inte beslutar något annat. d) Verksamhet som har påbörjats före ikraftträdandet och som genom dessa skyddsföreskrifter blir förbjuden får fortsätta att bedrivas till och med den dd mm åå 3. Därefter får verksamheten bedrivas endast om verksamheten erhållit dispens från förbudet senast dd mm åå. 1 Datum sätts vanligtvis två till tre år efter ikraftträdande. 2 Datum sätts vanligtvis två till tre år efter ikraftträdande. 3 Datum sätts vanligtvis två till tre år efter ikraftträdande. 4 (6) F ö r sl ag t il l sk ydd sfö r es k ri f t e r i n o m Vä n e r sbo rg s vik e n oc h Göt a älv va t t e n sk ydd so m r åde Info r m at io n s ha n d l i ng

16 Definitioner Dagvatten Farligt avfall Hantering Hälso- eller miljöfarliga produkter Lokalgata Markarbeten Petroleumprodukter Processvatten Sekundärt skydd Spillvatten Nederbördsvatten, dvs regn eller smältvatten, som inte tränger ned i marken utan avrinner på markytan. Med farligt avfall avses ett ämne eller ett föremål som definieras som farligt avfall enligt 3 Avfallsförordningen (2011:927). Med hantering avses en verksamhet eller åtgärd som innebär att en kemisk produkt eller bioteknisk organism tillverkas, bearbetas, behandlas, förpackas, förvaras, transporteras, används, omhändertas, destrueras, konverteras, saluförs, överlåts eller är föremål för något annat jämförbart förfarande. Detta i enlighet med Miljöbalken 14 kap 2 punkt 7. Med hälso- och miljöfarliga produkter avses i dessa föreskrifter kemiska produkter klassificerade och märkta som farliga enligt gällande CLP-förordning och Kemikalieinspektionens anvisningar, dvs kemikalier med faropiktogram. En lokalgata är en länk i lokalnät som förmedlar trafik inom ett bostadsområde och som har intilliggande fastigheter som startoch målpunkt, gågator, gångfartsområden och liknande. Motsvarar vägklassificering klass 7 och klass 8 i Trafikkontoret Göteborgs Stads Teknisk handbok ( ). Med markarbete avses schaktning, grävning, borrning, pålning och andra jämförbara arbeten som tillfälligt eller varaktigt påverkar markens utseende och struktur. Med petroleumprodukter avses naturgas eller mineralolja. Med processvatten avses vatten som används i industriell process och i och med detta förändras i kemisk/fysisk aspekt i förhållande till recipienten/göta älv Med sekundärt skydd avses a) invallning för enskilt förvaringskärl som rymmer hela kärlets volym, eller b) invallning som är gemensam för flera förvaringskärl som rymmer minst 50 % av den totala lagringskapaciteten, dock minst den största cisternens volym, eller c) dubbelmantlade rörledningar eller d) uppsamlingstråg eller annan anordning som säkerställer att vätska och andra medier kan uppfångas från ett läckande förvaringskärl eller vid spill. Det sekundära skyddet utgörs av ett tätt material som är beständigt mot avsett ämne. Det sekundära skyddet ska omfatta alla delar som omfattas av föreskrift. Med spillvatten avses det vatten som spolas från toaletter och vatten som avleds från bad, dusch, diskning och tvätt i hushåll eller motsvarande inom en verksamhet. 5 (6) F ö r sl ag t il l sk ydd sfö r es k ri f t e r i n o m Vä n e r sbo rg s vik e n oc h Göt a älv va t t e n sk ydd so m r åde Info r m at io n s ha n d l i ng

17 Tomtmark Uppställning/parkering Med tomtmark avses mark upptas av byggnader och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål, samt trädgård och parkeringsplats som ligger i anslutning till bostadshus. Allmän plats är inte tomtmark. Med uppställning eller parkering avses en varaktighet längre än 2 timmar och att fordonet eller behållaren har lämnats obevakat. 6 (6) F ö r sl ag t il l sk ydd sfö r es k ri f t e r i n o m Vä n e r sbo rg s vik e n oc h Göt a älv va t t e n sk ydd so m r åde Info r m at io n s ha n d l i ng

18 RAPPORT GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Läsanvisning till tekniskt underlag (del B-G) för förslag till vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter för Göta älv och Vänersborgsviken REVIDERAD SWECO ENVIRONMENT AB VATTENRESURSER UPPDRAGSNUMMER Sweco 18

19 FÖ RÖRD Föreliggande dokument är en läsanvisning till en rad delrapporter vilka utgör underlag i arbetet inför fastställande av vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter för Göta älv och Vänersborgsviken. Läsanvisningen innehåller en kort presentation av vad som återfinns i de olika delarna. Sweco Gullbergs Strandgata 3 Box 2203 SE Göteborg, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm 19

20 Del B: Göta älv och Vänersborgsvikens vattentäkter Denna del utgör en beskrivning av de grundläggande förutsättningarna, karaktären, i det område som föreslås bli vattenskyddsområde för Göta älv och Vänersborgsviken. Beskrivningen omfattar nuvarande markanvändning och hydrologiska förutsättningar. Här finns också en beskrivning av vattentäkterna. Del C: Riskanalys för Göta älv och Vänersborgsvikens vattentäkter Här redovisas den riskinventering och riskanalys som utförts i samband med arbetet att ta fram förslag till vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter för vattentäkterna. Del D: Åtgärder för ökat skydd av Göta älv och Vänersborgsvikens vattentäkter Denna del beskriver vilka olika sorters åtgärder, utöver inrättande av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter som kan tillämpas för att uppnå ett ökat skydd för vattentäkterna i Göta älv och Vänersborgsviken. Del E: Avgränsning av Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde Denna del beskriver grunderna samt metodiken för avgränsning av vattenskyddsområde. Här redovisas de faktorer samt beräkningar som legat till grund för den utformning som föreslås för inre och yttre skyddszon. I bilaga presenteras förslag till vattenskyddsområde. Del F: Utformning av vattenskyddsföreskrifter för Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde Denna del beskriver syfte och motiv för de vattenskyddsföreskrifter som föreslås för den inre skyddszonen i Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde. I bilagor till denna del presenteras förslag till vattenskyddsföreskrifter samt den generella lagstiftning som gäller inom alla vattenskyddsområden i Sverige. 1 (2) REVIDERAD

21 Del G: Beskrivning av konsekvens för berörda inom Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde Här presenteras ett övergripande resonemang om den påverkan av vattenskyddsområdet och vattenskyddsföreskrifterna som resulterar i en konsekvens för boende och verksamhetsutövare. Beskrivningen är övergripande och kan inte direkt tillämpas på enskilda fastigheter eller verksamheter. 2 (2) REVIDERAD

22 repo001.docx RAPPORT GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Tekniskt underlag E Avgränsning av Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde REVIDERAD SWECO ENVIRONMENT AB VATTENRESURSER UPPDRAGSNUMMER Sweco 22

23 repo001.docx FÖ RÖRD Fler än personer är beroende av Vänersborgsviken och Göta älv för att få tillgång till dricksvatten. Att trygga möjligheten att använda Vänersborgsviken och Göta älv som vattentäkter, både idag och i framtiden är en självklarhet. Detta görs bland annat genom att skapa vattenskyddsområde med tillhörande bestämmelser, kallade vattenskyddsföreskrifter. Syftet med Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde är att minska risken för att vattnet blir så förorenat att det inte är lämpligt att göra dricksvatten av det. Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde är ett samarbetsprojekt där sex kommuner gemensamt arbetat fram ett förslag till vattenskyddsområde med vattenskyddsföreskrifter. Redan idag finns ett vattenskyddsområde som ger Göteborgs vattentäkt i Göta älv ett visst skydd. Det vattenskyddsområde som nu föreslås skapar också ett skydd för Kungälvs, Lilla Edets, Trollhättans och Vänersborgs vattentäkter i Göta älv och i Vänersborgsviken. Samtidigt stärks skyddet för Göteborgs vattentäkt. De kommuner som ingår i samarbetet kring det gemensamma vattenskyddsområdet är Vänersborg, Trollhättan, Lilla Edet, Ale, Kungälv och Göteborg. Här får invånarna helt eller till stor del sitt dricksvatten från Vänersborgsviken och Göta älv. Ale kommun har ingen egen vattentäkt i Göta älv utan försörjs via Göteborg och Kungälvs kommuner. Flera andra kommuner i regionen får också del av det dricksvatten som kommer från Göta älv. Detta dokument är en del i det underlag som tagits fram i arbetet med att skapa ett vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter för Vänersborgsviken och Göta älv. Här redovisas grunden och metodiken för förslag till vattenskyddsområde för vattentäkterna. Arbetet har huvudsakligen utförts under , bland annat all datainsamling som ligger till grund för förslaget. Förslaget har reviderats under 2018 till följd av politiskt beslut i berörda kommuner. Syftet med dokumentet är att visa vilka avvägningar och bedömningar som gjorts i framtagandet av förslaget. Målgrupp för dokumentet är myndigheter som ska yttra sig angående förslaget samt berörda sakägare och organisationer som är intresserade av att fördjupa sig i bakgrunden till förslaget till vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter. Redan i den förstudie som gjordes inför arbetet med vattenskyddsområdet fastslogs att vattenskyddsområdet ska inkludera samtliga råvattenintag från Vänersborgs södra intag i norr till och med Alelyckan i söder. Efter beslut i projektets styrgrupp omfattar förslaget till vattenskyddsområde även Vänersborgs kommuns norra råvattenintag vid Rörvik. Efter beslut i Ale och Göteborgs kommuner berörs inte det nuvarande vattenskyddsområdet för Göteborgs vattentäkt i Göta älv av förslag till gemensamt vattenskyddsområde för övriga delar av Göta älv samt för Vänersborgsviken. Det kompletta underlagsmaterialet består av flera delar som tillsammans utgör bakgrunden till det förslag till vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter som tagits fram. Övriga delar i underlaget utgörs av Göta älv och Vänersborgsvikens Sweco Skånegatan 3 Box 5397 SE Göteborg, Telefon +46 (0) Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm 23

24 vattentäkter, Riskanalys för Göta älv och Vänersborgsvikens vattentäkter, Åtgärder för ökat skydd av Göta älv och Vänersborgsvikens vattentäkter, Utformning av vattenskyddsföreskrifter för Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde och Bedömning av konsekvens för berörda inom Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde. Även dessa dokument riktar sig i första hand till myndigheter som ska yttra sig angående förslaget samt berörda sakägare och organisationer som är särskilt intresserade av bakgrunden till förslaget. TEKNISKT UNDERLAG E REVIDERAD

25 Innehållsförteckning 1 Syftet med vattenskyddsområdet 1 2 Metodik för avgränsning av vattenskyddsområdet Avgränsning till del av tillrinningsområdet Befintliga vattenskyddsområden Indelning i skyddszoner Arbetsmodell för avgränsning Vattendrag och sjöar i tillrinningsområdet Beräkning av rinntid i Göta älv Beräkning av rinntid i biflöden Transporttid i Vänersborgsviken Transporttid i mindre sjöar Ackumulerade rinntider Diken, dräneringar och genomsläpplig mark Minsta skyddsavstånd Hänsyn till dagvatten Risker 13 3 Förslag till vattenskyddsområde Inre skyddszon Yttre skyddszon 14 Bilagor Bilaga E.1 Förslag till vattenskyddsområde för Vänersborgsviken och Göta älv TEKNISKT UNDERLAG E REVIDERAD

26 TEKNISKT UNDERLAG E REVIDERAD

27 27

28 1 Syftet med vattenskyddsområdet Att skapa ett vattenskyddsområde med tillhörande vattenskyddsföreskrifter är en del i kommunernas arbete för att trygga vattenförsörjningen, bland annat genom att skydda vattentäkterna så att de går att använda som vattentäkter även i framtiden. Vattenskyddsområdet ska skydda vattentäkterna i ett långsiktigt perspektiv ett flergenerationsperspektiv. Det handlar därför om att i arbetet med att ta fram förslag till vattenskyddsområde hantera såväl nutida som framtida risker för vattentäkterna. Vänersborgsviken och Göta älv är vattentäkter som är i ständig rörelse och med mycket hög vattenomsättning. Den långsiktiga råvattenkvaliteten i Vänersborgsviken och Göta älv, bakgrundskvaliteten, beror nästan uteslutande på förhållanden och verksamheter uppströms det tilltänkta vattenskyddsområdet vilket enligt förutsättningarna avgränsas norrut vid gränsen till Melleruds kommun. Det huvudsakliga syftet med vattenskyddsområdet är därför att motverka uppkomsten av akuta föroreningssituationer och att skapa rådrum att hinna upptäcka och åtgärda en akut förorening om en olycka inträffar. 2 Metodik för avgränsning av vattenskyddsområdet Metodiken som tillämpas vid avgränsning av vattenskyddsområdet för baseras på Naturvårdsverkets allmänna råd och handbok om vattenskyddsområde 1, här benämnd som Naturvårdsverkets handbok. Därutöver tas stor hänsyn till de rådande och karakteristiska förhållanden som finns i Vänersborgsvikens och Göta älvs tillrinningsområde. 2.1 Avgränsning till del av tillrinningsområdet Utgångspunkten vid avgränsning av vattenskyddsområdet för Vänersborgsviken och Göta älv är att omfatta den del av det totalt km 2 avrinningsområdet som avrinner direkt till Vänersborgsviken och Göta älv. Denna del av avrinningsområdet avgränsas i norr vid Vänersborgsviken, längs kommungränsen mellan Vänersborg och Mellerud och dess förlängning mot Vänersnäs. I söder avgränsas området strax nedströms Göteborgs råvattenintag vid Lärjeholm, se Figur 1. 1 Handbok med allmänna råd för vattenskyddsområde, 2010:5 (Naturvårdsverket 2011) med NFS 2003:16 (Naturvårdsverket 2003). 1(15) TEKNISKT UNDERLAG E REVIDERAD

29 Figur 1: Karta över Göta älvs avrinningsområde samt den del av avrinningsområdet varifrån vattnet rinner direkt till Göta älv och Vänersborgsviken. 2(15) TEKNISKT UNDERLAG E REVIDERAD

30 2.2 Befintliga vattenskyddsområden I dagsläget finns ett vattenskyddsområde för Göteborgs vattenförsörjning, d.v.s. för råvattenintaget vid Lärjeholm. Detta fastställdes av länsstyrelsen 1998 och sträcker sig från Lärjeholm i söder upp till Surte hamn i norr, vilket är ca 3 timmars rinntid uppströms råvattenintaget. Vattenskyddsområdet utgörs av en skyddszon och utgörs, förutom älven, av ett landområde som omfattar tillrinningsområdet till denna del av Göta älv. Detta vattenskyddsområde påverkas inte av förslag till vattenskyddsområde för resterande delar av Göta älv och för Vänersborgsviken. Kungälvs kommun har vid Dösebacka ett fastställt vattenskyddsområde från Det omfattar brunnsområdet och en del av stranden i anslutning till intaget. Vattenskyddsområdet är avsett att skydda brunnarna vilket innebär ett annat syfte än det nya vattenskyddsområdet. Detta vattenskyddsområde påverkas inte av förslag till vattenskyddsområde för Göta älv och för Vänersborgsviken. 2.3 Indelning i skyddszoner En uppdelning av vattenskyddsområdet i olika zoner gör att arbetet för att skydda vattentäkten, bland annat genom vattenskyddsföreskrifter kan anpassas beroende främst på närheten till vattentäkten. Detaljeringsgraden är enligt de naturvårdsverkets handbok avpassad för att avgränsa vattenskyddsområdet och dess skyddszoner till, och inte inom, fastighetsskala. Det är inte möjligt att för varje fastighet eller varje del av ett stort vattenskydd. Vattenskyddsområdet för Vänersborgsviken och Göta älv föreslås utformas med två skyddszoner: Inre skyddszon (vilken principiellt motsvarar primär skyddszon enligt Naturvårdsverkets handbok) Yttre skyddszon (vilken principiellt motsvarar tertiär skyddszon enligt Naturvårdsverkets handbok) För vattentäkterna föreslås inga vattentäktszoner. Ur säkerhetssynpunkt vill kommunerna inte märka ut på en sådan detaljnivå var vattenintagen är belägna. 2.4 Arbetsmodell för avgränsning För Vänersborgsviken och Göta älv bygger avgränsningen på följande kriterier: Rinntider i vattendrag Rinntider i sjöar Minsta skyddsavstånd Diken och dräneringar Dagvattenavrinning Risker/riskacceptans 3(15) TEKNISKT UNDERLAG E REVIDERAD

31 2.4.1 Vattendrag och sjöar i tillrinningsområdet Vattendragen inom Göta älvs tillrinningsområde domineras naturligt av Göta älv och de större delavrinningsområdena till Stallbackaån, Bastån, Slumpån, Grönå och Gårdaån. Dessa åar är huvudsakligen mer än 5 meter breda och med ett djup större än 0,5 meter, och har varierande gradient. Övriga delar av vattensystem utgörs till största delen av bäckar, ca 0,5-1,5 meter breda upp till 0,5 meter djupa. Vattendragen är fördelade över hela området och majoriteten av dem har sina källflöden i högt liggande områden. Generellt är gradienten mot Göta älv förhållandevis hög vilket ger upphov till snabba vattentransporter genom stora delar av vattensystemet. Det mest detaljerade underlaget som visar vattendrag inom aktuellt tillrinningsområde är lantmäteriets digitala fastighets karta, se Figur 2. Från denna kan följande typer av ytvatten identifieras; Större sjö (Vänern) Mindre sjö (övriga sjöar inom tillrinningsområdet) Älv (Göta älv) Å (Slumpån, Gårdaån, Stallbackaån, Grönå, Bastån) Bäck (övriga ytvattendrag inom tillrinningsområdet) Figur 2. Vänersborgsvikens och Götaälvdalens vattensystem. 4(15) TEKNISKT UNDERLAG E REVIDERAD

32 2.4.2 Beräkning av rinntid i Göta älv Vattenhastigheten i vattendrag styrs av såväl flöde, topografi som bottenförhållanden, tvärsnittets storlek och form mm. Vattnets maxhastighet, dvs transporttiden av en förorening är generellt mycket högre än medelhastigheten. För reglerade vattendrag som Göta älv är begreppet återkomsttid av maxflöden inte direkt relevant i betydelsen ett enbart naturligt fenomen, utan snarare magnituden och frekvensen av tappningen styr återkomsttiden. Aktuell vattendom för Vänern tillåter en tappning av max 1030 m 3 /s till Göta älv, vilket har ägt rum vid tre tillfällen sedan år Den högsta uppmätta tappningen ägde rum i januari 2001 och uppgick till närmare 1200 m 3 /s. Studier visar att såväl behov av höga som låga tappningar från Vänern kommer att bli vanligare om klimatet utvecklas så som det beskrivs av tillgängliga framtidsscenarier 2 se Figur 3. Ur figuren kan utläsas att inom år är det 50 % sannolikt att en maxtappning enligt gällande vattendom kommer att äga rum under 0-4 dagar per år som medeltalsintervall under perioden. Figur 3: Box and whiskers-diagram över antal dagar med tappning högre eller lika med 870 m 3 /s från Vänern enligt dagens vattendom och den tappningsstrategi som tillämpas sedan hösten Inom de färgade rektanglarna ligger 50 % av beräkningarna. Staplarna representerar max- och minimivärden Strecket i mitten avser medianvärdet (SMHI:1, 2011) 2 Hydrogeologiska och meteorologiska förhållanden i Göta älvdalen, 2011, Rapport Nr , SMHI 5(15) TEKNISKT UNDERLAG E REVIDERAD

33 SMHI i samverkan med SGI har inom ramen för Götaälvutredningen tagit fram en hydrodynamisk strömningsmodell över Göta älv för att beräkna vattennivåer, strömmar och bottenskjuvspänningar i dagens och framtidens klimat 3. Rapporten anger typiska medelströmningshastigheter vid flödet 1030 m 3 /s längs olika delsträckor som följer: Vänern Trollhättan, Vm = m/s Trollhättan Lilla Edet, Vm = m/s Lilla Edet förgreningen (Nordre älv), Vm = m/s Förgreningen havet, Vm = m/s I en tvärsektion av ett vattendrag kan förhållandet mellan medelhastighet och den maximala vattenhastigheten beskrivas enligt Tabell 1. Maximala hastigheten är större än medelhastigheten. Detta är av stor betydelse eftersom det är föroreningens maximala hastighet som är dimensionerande och inte medelhastigheten, V=Q/A. Tabell 1: Standardvärden för uppskattning av sambandet mellan medelhastighet och maximal hastighet i en tvärsektion av ett vattendrag. Ur Naturvårdsverkets handbok om vattenskydd 2003:64. Bottenbeskaffenhet Vmax/Vmedel] Mycket ojämn botten, sten och/eller vass och gräs 2.0 Något ojämn botten, sten 1.7 Jämn botten, sand eller grus 1.4 Jämn konstgjord sektion med trä, stål eller betong 1.3 Huvudfåran i Göta älv antas ha en jämn bottenbeskaffenhet, medelströmningshastigheterna multipliceras således med faktorn 1,4. Dimensionerande transporthastigheter för förorening (Vmax) och dess rinntid mellan olika delar av sträckan mellan Vänern och Alelyckan framgår av Tabell 2. 3 Hydrodynamisk modell för Göta älv, 2011, Rapport Nr Naturvårdsverket, 2003 Handbok 2003:6 med allmänna råd om vattenskyddsområde. 6(15) TEKNISKT UNDERLAG E REVIDERAD

34 Tabell 2: Dimensionerande transporthastigheter mellan olika delsträckor mellan Vänern och Alelyckan. Sträcka Vm (m/s) Vmax (m/s) Längd (km) Rinntid (h) Vänern Överby (Thn) Överby Lilla Edet Lilla Edet Dösebacka (Klv) Dösebacka Nordre älv Nordre älv Alelyckan (Gbg) Av Tabell 2. framgår att den beräknade ackumulerade rinntiden från Vänern till Alelyckan i Göteborg är ca 27 timmar. En viss fördröjning kan dock ske vid kraftverksdammarna i Trollhättan och Lilla Edet. Denna fördröjning är dock utan betydelse i detta arbete då vattenintagen vid både Trollhättan och Lilla Edet är belägna uppströms respektive damm. Dammarna är också så kallade flödeskraftverk vilka inte har någon kapacitet att dämma flödet som kommer uppströms ifrån Beräkning av rinntid i biflöden Utförda rinntidsberäkningar har gjorts utifrån rekommendationer i Naturvårdsverkets handbok, vilken anger att transporttider skall bestämmas utifrån en högflödessituation samt ogynnsamma vindriktningar med en återkomsttid om minst 10 år. Naturvårdsverkets handbok anger att för mindre vattendrag kan dimensionerande transporthastigheten av en förorening schablonmässigt uppskattas utifrån typ av vattendrag (dike, bäck eller å) och vattendragets lutning, Tabell 3. TEKNISKT UNDERLAG E REVIDERAD (15) 34

35 Tabell 3: Exempel på schablonmässig uppskattning av transporthastigheter i medeltal över en vattendragssträcka. Värdena gäller för små vattendrag vid en generell högflödessituation. Ur Naturvårdsverkets handbok om vattenskydd 2010:5. Vattendragets lutning (i) Transporthastighet (v) Dike Bäck Å (1%) Lutningen på varje vattendragssegment (enligt fastighetskartan) inom tillrinningsområdet har beräknats med hjälp av GIS utifrån en digital höjdmodell5, exempel på GIS-lagrets attributtabell i figur 3.4. Ur tabell 3.3 kan vidare förhållandet mellan transporthastighet(v) och lutning(i) anpassas till följande ekvationer för bäck respektive å: Vb = i (transporthastighet i bäck) Vå = i (transporthastighet i å) Ur dessa ekvationer kan sedan transporthastigheten för respektive vattendragssegment, och därmed transporttid beräknas enligt Figur 4. Även om värdena strikt gäller för lutningar mellan 1-10 m/km så finns skäl att även kunna uträkna sambandet högre än 10 m/km. För lutning noll kommer även en transporthastighet att finnas, denna är ansatt till 0,16 m/s. 8(15) 5 ASTER GDEM Data från Land Processes Distributed Active Archive Center (LP DAAC), vid U.S. Geological Survey (USGS) Center for Earth Resources Observation and Science (EROS) TEKNISKT UNDERLAG E REVIDERAD

36 Figur 4: Exemplet visar ett vattendragssegment (bäck) vars längd är ca 500 meter (Length_3D) och skillnaden mellan högsta (Max_Z) och minsta (Min_Z) är 2 meter (Hdif). Lutningen (LUTN) är 4m/km. Den dimensionerande transporthastigheten (HAST) är 1.01 m/s, ur denna kan sedan transporttiden (TrTID), eller rinntiden, genom segmentet beräknas med vetskap om segmentets längd. (TrTID_ACC) anger för det aktuella vattendragssegmentet den ackumulerade rinntiden till närmast nedströms belägna vattenintag Transporttid i Vänersborgsviken I enlighet med Naturvårdsverkets rekommendationer baseras transporttiden i sjöar på antagande om snabb genomströmning, dvs. att endast delar av vattenmassan omsätts. För större sjöar är de vindinducerade strömmarna av stor betydelse för hastigheten hos ytströmmen. Vid en varaktig vind över en sjö kan den vindinducerade ytströmmen uppgå till ca 1,5 % av vindhastigheten för det övre 1-meters skiktet 6. Vissa föroreningar, såsom oljeföroreningar, kan spridas med upp till 3 % av vindhastigheten. Naturvårdsverkets handbok anger att 1,5 % av vindhastigheten kan användas som schablon vid beräkning av transportberäkningar för dimensionering av vattenskyddsområden. Handboken anger 6 Naturvårdsverket 2011 Handbok 2010:5 med allmänna råd om vattenskyddsområde. 9(15) TEKNISKT UNDERLAG E REVIDERAD

37 vidare att vindar med en återkomsttid (styrka och ogynnsam vindriktning) om minst 10 år skall användas om sådan statistik finns. För arbetet med avgränsning av vattenskyddsområde för Vänersborgs kommuns vattenintag belägna vid Rörvik respektive Skräcklan, gäller att skyddsområdet skall begränsas till Vänersborgsviken. Med utgångspunkt från Naturvårdverkets riktvärde så ger en vindstyrka om exempelvis 20 m/s en vindinducerad strömningshastighet om 0,3 m/s. Detta gör att en förorening under 12 timmar kan transporteras 13 km. Givet begränsningarna gör detta att hela Vänersborgsviken hamnar inom 12 timmarsgränsen vid ogynnsam vindriktning, dvs riktning mot någon av vattenintagen, Figur 5. Figur 5: Vänersborgsviken och dess begränsning ut mot Vänern. Cirklarna motsvarar en radie om 13 km vardera kring vattenintagen i Rörvik respektive Skräcklan Transporttid i mindre sjöar För mindre sjöar har vid beräkningar av strömningshastigheter ansatts ett schablonvärde om 0,15 m/s vilket motsvarar 15 % av en vindstyrka om 10 m/s. Dimensionerande transportsträcka i en sjö avser den mest ogynnsamma riktningen, från inlopp till utlopp, dvs. inte nödvändigtvis den längsta sträckan, se exempel i Figur 6. 10(15) TEKNISKT UNDERLAG E REVIDERAD

38 Figur 6: Dimensionerande transportsträcka (streckad) i mindre sjöar Ackumulerade rinntider Rinntiderna från sammanhängande vattensegment representerande bäck, å, älv och sjö har summerats för att identifiera de delar av vattensystemet som ligger inom 12 timmars rinntid till närmast nedströms belägna vattenintag. Brytpunkter för 12-timmarsgränsen har varit närmast nedströms punkt där två segment möts, t.ex. en förgrening eller utloppet för en sjö. Det betyder, till exempel att om den beräknade 12-timmarsgränsen hamnar någonstans i en sjö så har gränsen dragits nedströms, dvs. sjön har inte inkluderats. De ackumulerade rinntiderna visar att större delen av vattensystemet, men inte hela, hamnar inom 12-timmars rinntid till närmsta nedströms belägna vattenintag. Denna gräns framgår av den inre skyddszonens yttre gräns i bilaga Diken, dräneringar och genomsläpplig mark Enligt Naturvårdsverkets handbok bör all småskalig dränering på och under mark beaktas vid utformningen av ett vattenskyddsområde och dess olika zoner. Rådet skulle innebära att all mark som kan antas vara dränerad eller dikad, eller i framtiden kan komma att vara dränerad eller dikad skall beaktas vid utformningen av skyddsområdet. Underlag som visar diken och dräneringar finns inte, men antagande görs att all mark som enligt fastighetskartan är klassificerad som öppen mark och jordbruksmark antingen är dikad TEKNISKT UNDERLAG E REVIDERAD (15) 38

39 eller dränerad. Inom aktuellt tillrinningsområde upptar åkermarkerna (enligt fastighetskartan) en areal om 270 km² samt övrig öppen mark 174 km². Det bedöms inte motiverat att inkludera dessa ytor inom inre skyddszon med hänsyn till uppströmsflödets (från Vänern) dominanta roll, samt det låga bidraget av tillflöde från biflöden. Vattenskyddsområdets zoner anpassas inte utifrån geologiska förhållanden i området, såsom Naturvårdsverkets handbok rekommenderar. Orsaken är att syftet med vattenskyddsområdet främst är att minska risken för akut föroreningspåverkan och skapa rådrum vid akuta händelser. Påverkan via mark sker långsamt och utanför den tidshorisont som krävs för att skapa rådrum Minsta skyddsavstånd Enligt Naturvårdsverkets rekommendationer i handboken för vattenskydd ska det minsta skyddsavståndet i mark fram till vattendrag vara 50 meter för den inre skyddszonen (primär skyddszon enligt handboken). Med hänsyn till specifika förhållanden inom Vänersborgsvikens och Göta älvs tillrinningsområde, samt med stöd av riskanalysen samt Naturvårdsverkets handbok, vilka medger en riskbaserad avgränsning, så föreslås en utökad inre skyddszon till100 meter på vardera sidan om Göta älv. Det kan motiveras av att riskkällornas placering i huvudsak är belägna längs älven eller nära älven samt att delar av angränsande landområden frekvent hamnar under vatten vid högt vattenstånd. För övriga sammanhängande ytvatten inom 12 timmars rinntid till närmaste nedströms vattenintag föreslås en inre skyddszon motsvarande en strandzon om 50 meter. Enskilda ej sammanhängande vattendragssegment, eller mindre sjöar som saknar utlopp, tas inte med inom den inre skyddszonen. Figur 7 visar ett detaljutsnitt som av den inre skyddszonens utbredning längs Göta älv och biflöden. Figur 7: Exempel, söder om Göta, som visar den inre skyddszonen med rött raster. Den inre skyddszonen är 100 meter på var sida om Göta älv samt 50 meter på var sida om övriga ytvatten. 12(15) TEKNISKT UNDERLAG E REVIDERAD

40 2.4.9 Hänsyn till dagvatten Bebyggda områden och vägar med hårdgjorda ytor kan vid nederbörd generera förorenat dagvatten som på kort tid leds ut i vattentäkterna, direkt i ledningar/diken eller via bräddning. Samtliga tätbebyggda områden, samt områden som planeras att bebyggas föreslås därför ingå i den inre skyddszonen. Samtliga inblandade kommuner har inkommit med underlagsdata för avgränsning av dessa områden. Exempel framgår av Figur 8. Vid avgränsningen av den inre skyddszonen tas hänsyn till större vägar. Vägområdet för E6 samt E45 samt 30 m på vardera sida längs sträckningen inkluderas i inre skyddszonen. Figur 8: Exempel från södra delen av Göta som hur den inre skyddszonen (rött raster), omfattar bebyggda områden, framtida exploateringsområden och väg E Risker Riskanalysen som utförts visar att det finns en mängd allvarliga hor för vattentäkten. Det är först när det finns en transportväg mellan en riskkälla och vattentäkten som det finns en risk för förorening. Naturliga vattendrag och diken, dräneringar och dagvattenavledning utgör alla transportvägar för en eventuell förorening. Vid avgränsning av vattenskyddsområdet beaktas förekommande och förväntade riskkällor, i kombination TEKNISKT UNDERLAG E REVIDERAD (15) 40

41 med den hänsyn som tas till dagvatten från bebyggelse och vägar. Inom området finns ingen övrig riskkälla eller enskilt större riskobjekt som påverkat utformningen av vattenskyddsområdet. 3 Förslag till vattenskyddsområde Mot bakgrund av vattentäktens egenskaper och det rekommenderade syftet med vattenskyddsområdet föreslås ett vattenskyddsområde för Vänersborgsviken och Göta älv med nedanstående huvudsakliga motiv till skyddszoner och begränsningar. Vattenskyddsområdet visas i Bilaga E Inre skyddszon Den inre skyddszonen syftar till att minska risken för akut förorening och för att skapa möjlighet att hinna upptäcka och åtgärda en akut förorening i händelse av olycka. Underlaget som använts för att identifiera vattendrag och sjöar är Lantmäteriets digitala fastighetskarta. Den inre skyddszonen i Göta älv och Vänersborgsviken vattenskyddsområde motsvarar den skyddszon som i Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområde benämns primär skyddszon. Den inre skyddszonen omfattar det vatten som inom 12 timmar når närmsta nedströms belägna råvattenintag samt en strandzon på 50 meter. Längs Göta älv är den inre skyddszonen utvidgad och omfattar en strandzon på 100 meter. Detta beror på att många riskkällor är belägna i nära anslutning till Göta älv Den utökade inre skyddszonen syftar också till att täcka in stora delar av de områden som återkommande hamnar under vatten vid högt vattenstånd. Den inre skyddszonen omfattar nuvarande och planerade bebyggda områden varifrån dagvatten inom 12 timmar når ett vattenintag. Detta beror på att förorenat dagvatten snabbt kan ledas ut i vattensystemet, direkt eller via bräddning Den inre skyddszonen omfattar vägområden för vägarna E6 samt E45 varifrån dagvatten inom 12 timmar når ett vattenintag. Den inre skyddszonen är totalt 60 meter bred längs dessa vägar. Den inre skyddszonen begränsas längs kommungränsen mellan Vänersborg och Mellerud och dess förlängning mot Vänersnäs. 3.2 Yttre skyddszon Den yttre skyddszonen är en förutsättning för olika slags planering. Den visar var det finns behov av att ta hänsyn till vattentäkten, och risken att vattentäkten förorenas, vid tillsyn, prövning av verksamheter och vid kommunal fysisk planering. Den yttre skyddszonen skapar också medvetenhet för boende och verksamhetsutövare om 14(15) TEKNISKT UNDERLAG E REVIDERAD

42 vattentäkten och dess skyddsbehov, så att vårdslöshet i hantering av vattenskadliga ämnen kan undvikas. Den yttre skyddszonen omfattar den mark som inte ligger i inre skyddszon och varifrån vatten förr eller senare når Vänersborgsvikens och Göta älv (vilket kallas tillrinningsområde). Detta område avgränsas i öster och väster vid gränsen för SMHIs delavrinningsområden för Vänern respektive Göta älv 7. Den yttre skyddszonen begränsas till tillrinningsområdet nedströms kommungränsen mellan Vänersborg och Mellerud och dess förlängning mot Vänersnäs. Den yttre skyddszonen i Göta älv och Vänersborgsviken vattenskyddsområde motsvarar den skyddszon som i Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområde benämns tertiär skyddszon. En sekundär skyddszon, med den innebörd som anges i handboken föreslås inte för Göta älv och Vänersborgsviken vattenskyddsområde. Den miljömässiga nyttan av en sådan sekundär skyddszon som åsyftas i handboken bedöms inte motiverad med hänsyn till uppströmsflödets dominanta roll, det låga bidraget av flöde genererat inom Vänersborgsvikens och Göta älvs tillrinningsområde samt riskkällornas placering i huvudsak längs och nära Göta älv. 7 Svenskt Vattenarkiv, Delavrinningsområden, SVAR_2010_1, 15(15) TEKNISKT UNDERLAG E REVIDERAD

43 RAPPORT GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Tekniskt underlag F Motiv till vattenskyddsföreskrifter för Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde REVIDERAD SWECO ENVIRONMENT AB VATTENRESURSER UPPDRAGSNUMMER Sweco 43

44 FÖ RÖRD Fler än personer är beroende av Vänersborgsviken och Göta älv för att få tillgång till dricksvatten. Att trygga möjligheten att använda Vänersborgsviken och Göta älv som vattentäkter, både idag och i framtiden är en självklarhet. Detta görs bland annat genom att skapa vattenskyddsområde med tillhörande bestämmelser, kallade vattenskyddsföreskrifter. Syftet med Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde är att minska risken för att vattnet blir så förorenat att det inte är lämpligt att göra dricksvatten av det. Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde är ett samarbetsprojekt där sex kommuner gemensamt arbetat fram ett förslag till vattenskyddsområde med vattenskyddsföreskrifter. Redan idag finns ett vattenskyddsområde som ger Göteborgs vattentäkt i Göta älv ett visst skydd. Det vattenskyddsområde som nu föreslås skapar också ett skydd för Kungälvs, Lilla Edets, Trollhättans och Vänersborgs vattentäkter i Göta älv och i Vänersborgsviken. Samtidigt stärks skyddet för Göteborgs vattentäkt. De kommuner som ingår i samarbetet kring det gemensamma vattenskyddsområdet är Vänersborg, Trollhättan, Lilla Edet, Ale, Kungälv och Göteborg. Här får invånarna helt eller till stor del sitt dricksvatten från Vänersborgsviken och Göta älv. Ale kommun har ingen egen vattentäkt i Göta älv utan försörjs via Göteborg och Kungälvs kommuner. Flera andra kommuner i regionen får också del av det dricksvatten som kommer från Göta älv. Detta dokument är en del i det underlag som tagits fram i arbetet med att skapa ett vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter för Vänersborgsviken och Göta älv. Arbetet har utförts under I samband med politiska beslut under 2018 samt efter synpunkter från sakägare under 2018 har vissa ändringar gjorts i underlaget. Syftet med dokumentet är att visa på vilka grunder förslaget till vattenskyddsföreskrifter vilar och att visa motiven för föreslagna vattenskyddsföreskrifter. Målgrupp för dokumentet är myndigheter som ska yttra sig angående förslaget samt berörda sakägare och organisationer som är intresserade av att fördjupa sig i bakgrunden till förslaget till vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter. Det kompletta underlagsmaterialet består av flera delar som tillsammans utgör bakgrunden till det förslag till vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter som tagits fram. Övriga delar i underlaget utgörs av Göta älv och Vänersborgsvikens vattentäkter, Riskanalys för Göta älv och Vänersborgsvikens vattentäkter, Åtgärder för ökat skydd av Göta älv och Vänersborgsvikens vattentäkter, Avgränsning av Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde och Beskrivning av konsekvens för berörda inom Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde. Även dessa dokument riktar sig i första hand till myndigheter som ska yttra sig angående förslaget samt berörda sakägare och organisationer som är särskilt intresserade av bakgrunden till förslaget. Sweco Skånegatan 3 Box 5397 SE Göteborg, Telefon +46 (0) Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm 44

45 Innehållsförteckning 1 Vattenskyddsföreskrifter en av flera åtgärder 1 2 Vattenskyddsföreskrifternas syfte 1 3 Utformning av vattenskyddsföreskrifter 2 4 Bakgrund till föreslagna vattenskyddsföreskrifter 2 5 Förslag till vattenskyddsföreskrifter 3 6 Motiv för föreslagna skyddsföreskrifter 4 7 Indirekt lagstiftning inom vattenskyddsområde 10 Bilagor Bilaga F.1 Bilaga F.2 Förslag till vattenskyddsföreskrifter för Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde Indirekt lagstiftning inom vattenskyddsområde TEKNISKT UNDERLAG F REVIDERAD

46 46

47 1 Vattenskyddsföreskrifter en av flera åtgärder Att inrätta 1 bestämmelser, benämnda vattenskyddsföreskrifter, inom vattenskyddsområdet för Vänersborgsviken och Göta älv är en av flera åtgärder för att trygga möjligheten att använda Vänersborgsviken och Göta älv som vattentäkter varje dag, både idag och i framtiden. Vattenskyddsföreskrifter föreslås för verksamheter som bedöms kunna störa eller i värsta fall omöjliggöra vattenverkens produktion av ett hälsosamt dricksvatten. Det finns verksamheter eller händelser som bedöms kunna störa produktionen av ett hälsosamt dricksvatten men som ändå inte regleras i vattenskyddsföreskrifterna. Det kan bero på att verksamheten redan är tillräckligt reglerad i annan lagstiftning eller att det finns andra sätt som är bättre för att nå ett starkt vattenskydd, exempelvis genom tillsyn eller information. Att en verksamhet inte regleras i vattenskyddsföreskrifterna betyder alltså inte nödvändigtvis att den inte kan påverka produktionen av dricksvatten. Mer information om andra åtgärder för att skydda vattentäkterna finns i underlaget Åtgärder för ökat skydd av Göta älv och Vänersborgsvikens vattentäkter. 2 Vattenskyddsföreskrifternas syfte I Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd om vattenskyddsområde 2 anges vad syftet bör vara med vattenskyddsföreskrifter i olika delar av vattenskyddsområdet. De allmänna råden omfattar generella förhållanden och skyddszoner som följer metodiken i Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområde (2010:5). Vid utformning av vattenskyddsföreskrifter tas därför hänsyn till de specifika förutsättningarna som råder. Påverkan via mark och grundvatten samt mark- och vattenutnyttjande som sker kontinuerligt och bedöms inte vara grund för utformning av vattenskyddsföreskrifter för Göta älv och Vänersborgsviken. I vattenskyddsområdet för Göta älv och Vänersborgsviken är syftet med vattenskyddsföreskrifterna att minska risken för att en, i första hand akut föroreningssituation, ska störa eller i värsta fall omöjliggöra vattenverkens produktion av ett hälsosamt dricksvatten. Vattenskyddsföreskrifter föreslås därför för vattenskyddsområdets inre skyddszon, vars syfte är att skapa utrymme för att motverka, upptäcka och åtgärda en akut föroreningssituation. I den yttre skyddszonen föreslås inga vattenskyddsföreskrifter. Att ändå göra detta område till vattenskyddsområde är en viktig signal om att hänsyn behöver tas i olika sammanhang om att det som sker inom området kan påverka en vattentäkt. Mer att läsa om motiven för den yttre skyddszonen finns i Avgränsning av Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde. 1 Vattenskyddsföreskrifter meddelas med stöd av 7 kap. 22 Miljöbalken 2 Naturvårdsverkets handbok 2010:5 samt Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområde (NVFS 2003:16) 1(11) TEKNISKT UNDERLAG F REVIDERAD

48 3 Utformning av vattenskyddsföreskrifter Vattenskyddsföreskrifterna är utformade som restriktioner i markanvändningen/verksamheten. Vattenskyddsföreskrifterna anger därför inte hur man ska göra utan vad man inte får lov att göra inom vattenskyddsområdet. Vattenskyddsföreskrifternas innehåll är ett komplement till annan lagstiftning och dubbelregleringar ska inte förekomma om det inte finns särskilda skälv för det. Under senare år har det i vattenskyddssammanhang aktualiserats att de vattenskyddsföreskrifter som föreslås ska vara möjliga att utöva praktisk tillsyn över, annars är de inte lämpliga föreskrifter. Föreskrifterna formuleras med någon av följande restriktionsnivå: Anmälningsplikt föreslås för verksamheter eller åtgärder som normalt går att bedriva, men den prövande myndigheten vill ha möjlighet att ge föreläggande innan verksamheten påbörjas. Föreläggande avser försiktighetsmått som ska vidtas för att verksamheten eller åtgärden ska vara tillåten och bedöms utifrån de förutsättningar som råder i den specifika verksamheten. Tillståndsplikt föreslås för verksamheter eller åtgärder som normalt går att bedriva men först efter att den prövande myndigheten har bedömt förutsättningarna för den specifika verksamheten i en prövning. Myndigheten kan ge villkor som behöver uppfyllas för att verksamheten ska vara tillåten. Förbud föreslås för verksamheter eller åtgärd som inte ska förekomma. 4 Grund för föreslagna vattenskyddsföreskrifter Den riskanalys 3 och den riskvärdering 4 som gjorts för vattentäkterna är stöd i arbetet att utforma vattenskyddsföreskrifter men är inte det enda som påverkar vad som föreslås ska regleras och vilken restriktionsnivå som föreslås. Andra aspekter finns som också måste beaktas i arbetet. De viktigaste aspekterna visas i Figur 1. I Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde är det dessutom ställningstaganden i sex olika kommuner som ska jämkas ihop i de gemensamma vattenskyddsföreskrifter som föreslås. Vattenskyddsföreskrifterna i det befintliga vattenskyddsområdet för Göteborgs vattentäkt i Göta älv har beaktats i arbetet men kommer att upphöra gälla när de nu föreslagna vattenskyddsföreskrifterna träder ikraft. 2(11) 3 Riskanalys för Göta älv och Vänersborgsvikens vattentäkter, Åtgärder för ökat skydd av Göta älv och Vänersborgsvikens vattentäkter, TEKNISKT UNDERLAG F REVIDERAD

49 Riskanalys och riskvärdering Övriga åtgärder Handbok 2010:5 med allmänna råd 2003:16 Förslag vattenskyddsföreskrifter Ambitionsnivå Vattentäktens egenskaper Juridisk praxis Figur 1: Resultatet från riskanalysen, tillsammans med den efterföljande riskvärderingen, är ett av flera underlag som används vid framtagandet av förslag till vattenskyddsföreskrifter Förslaget till vattenskyddsföreskrifter är därtill resultat av en avvägning där den nytta vattentäkten erhåller med givna vattenskyddsföreskrifter sätts i relation till den uppoffring vattenskyddsföreskrifterna medför för dem som berörs. Vattenskyddsföreskrifterna ska bidra till att säkerställa nyttjandet av vattentäkten både nu och i framtiden men får samtidigt inte gå längre än vad som krävs för att uppnå detta. 5 Förslag till vattenskyddsföreskrifter Förslag till vattenskyddsföreskrifter finns i Bilaga F1 Förslag till skyddsföreskrifter för Göta älv och Vänersborgsviken. Förslaget omfattar riskkällor som identifierats inom Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde och för vilka vattenskyddsföreskrifter bedöms vara motiverat som en del i arbetet att nu och i framtiden säkerställa nyttjandet av vattentäkterna för produktion av dricksvatten. Kemikaliehantering omfattande mer än 250 liter Bedrivande av miljöfarlig verksamhet Sanering som avses i 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Lagring och deponering av farligt avfall Utsläpp av spillvatten och processvatten (även enskilda avloppsanläggningar) Spridning av avloppsslam och humanurin Dagvattenavledning TEKNISKT UNDERLAG F REVIDERAD (11) 49

50 Markarbeten Uppläggning av asfalt och oljegrus Yrkesmässig spridning av kemiska växtskyddsmedel 6 Motivering till föreslagna skyddsföreskrifter Nedan utvecklas resonemanget avseende motivering till föreslagna vattenskyddsföreskrifter för Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde. Observera att vattenskyddsföreskrifter endast föreslås för den inre skyddszonen. 1 Kemikalier a Uppställning eller parkering av tankbilar, tankbilssläp, järnvägstankvagnar eller andra transportbehållare, rymmande mer än 250 liter, och som innehåller petroleumprodukter, övrigt farligt gods eller andra hälso- eller miljöfarliga produkter är förbjudet. Undantag gäller om lagringen sker med sekundärt skydd. Undantag gäller också för bränsle i drifttanken på fordon. b c Motivering Lagring av sammanlagt mer än 250 liter petroleumprodukter och andra hälsooch miljöfarliga produkter får ej ske utan tillstånd. Undantag gäller om lagringen sker med sekundärt skydd. Undantag gäller också lagring som sker på hårdgjord yta i ett utrymme inomhus som är under uppsikt och saknar golvbrunn. Annan hantering än uppställning och lagring, av sammanlagt mer än 250 liter petroleumprodukter eller andra hälso- och miljöfarliga produkter får ej ske utan anmälan. Undantag gäller om hanteringen sker med sekundärt skydd. Undantag gäller också för transporter. Petroleumprodukter är svårsanerade 5 och kan redan vid mycket liten mängd störa eller omöjliggöra produktion av ett hälsosamt dricksvatten. Riskanalysen som utförts visar att hantering av farligt gods utgör en risk som påkallar behov av aktiv riskhantering. Hantering av petroleumprodukter för hushållens och lantbrukets utgör en lägre risk men förebyggande åtgärder, för att en föroreningssituation inte ska uppkomma, är ändå nödvändiga. Genom att reglera hantering av petroleumprodukter och andra hälsofarliga kemikalier minskar risken att hanteringen försämrar möjligheten att använda vattentäkterna för dricksvattenproduktion. Reglering av denna hantering rekommenderas även enligt Naturvårdsverkets allmänna råd 2003:16. I vattenskyddsområden gäller generellt särskilda restriktioner för hantering av petroleumprodukter genom Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor och spilloljor (NFS 2017:5). Enligt dessa föreskrifter får brandfarliga vätskor och spilloljor inte hanteras inom vattenskyddsområde utan sekundärt skydd. 5 Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområde 2010:5. 4(11) TEKNISKT UNDERLAG F REVIDERAD

51 Om det finns ett sekundärt skydd minskar risken att hanteringen av kemikalier ska orsaka läckage till omgivningen och därmed även risken för att vattentäkten ska förorenas. I de fall sekundärt skydd finns bedöms det vara en godtagbar förebyggande åtgärd som gör att hanteringen inte omfattas av de förbud eller krav på anmälan eller tillstånd som annars föreslås. Som komplement till föreslagna vattenskyddsföreskrifter behövs bland annat en fungerande beredskap för att förhindra spridning av en förorening till vattentäkten, eller till den plats där vattnet hämtas in till vattenverket, om en oförutsedd händelse inträffar. 2 Miljöfarlig verksamhet a Anmälningspliktiga verksamheter och åtgärder enligt 2 32 kap i miljöprövnings-förordningen (SFS 2013:251 och eventuella senare ändringar) får ej bedrivas utan tillstånd. Undantag från tillståndsplikten gäller för sådan miljöfarlig verksamhet eller åtgärd vilken anmälts till behörig myndighet före dagen för fastställandet av dessa skyddsföreskrifter. b Motivering Sanering som avses i 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd får ej ske utan tillstånd. Vid bristande hantering eller olycka kan skadliga mängder föroreningar läcka från en verksamhet och nå vattentäkten. Cocktaileffekter, som innebär att flera ämnen blandas och tillsammans är mer skadliga än varje ämne för sig, kan förstärka den negativa påverkan. Riskanalysen som utförts visar att olyckor eller utsläpp från bland annat industrier utgör en risk som påkallar behov av aktiv riskhantering. För de miljöfarliga verksamheter som redan är tillståndspliktiga enligt miljöbalken bedöms befintlig lagstiftning, tillsammans med det faktum att området avgränsas som vattenskyddsområde och den hänsyn som då ska tas i samband med prövning, vara ett lämpligt sätt att arbeta med hantering av risk för vattentäkten. Den föreskriften som föreslås syftar främst till att möjliggöra en skarpare prövning av sådana miljöfarliga verksamheter som enligt miljöbalken är anmälningspliktig. Genom att ställa krav på tillstånd för anmälningspliktiga miljöfarliga verksamheter ges kommunens miljönämnd tillfälle att innan verksamheten får påbörjas, upprätta villkor kopplade till tillståndet utifrån risken för påverkan på vattentäkten. Detsamma gäller för sådan sanering som enligt befintlig lagstiftning redan är anmälningspliktig. Villkoren kan innehålla krav på försiktighetsåtgärder så att verksamheten kan bedrivas på ett sätt som inte riskerar att påverka möjligheten att nyttja vattentäkterna för dricksvattenproduktion. Detta avspeglar kommunernas ambition att arbeta aktivt för att förebygga att risk för akut påverkan på vattentäkten uppkommer. 5(11) TEKNISKT UNDERLAG F REVIDERAD

52 Reglering av anmälningspliktig miljöfarlig verksamhet rekommenderas även enligt Naturvårdsverkets allmänna råd 2003:16. Som komplement till föreslagna vattenskyddsföreskrifter behövs bland annat en fungerande beredskap för en oförutsedd händelse orsakar spridning av förorenande ämnen till vattentäkten. För all miljöfarlig verksamhet och sanering är den ordinarie miljötillsynen som utförs en annan viktig del för att uppnå ett starkt vattenskydd, liksom verksamhetsutövarnas kunskap om de risker som finns och löpande egenkontroll för att verksamheten inte ska riskera att störa produktionen av ett hälsosamt dricksvatten. 3 Farligt avfall a Lagring och deponering av farligt avfall är förbjuden. Undantag gäller om lagringen sker på plats utan avrinning till vatten eller infiltration i marken och där obehöriga inte har tillträde. Undantag gäller också för miljöstationer för mottagning av farligt avfall från hushållen samt för sådant farligt avfall som hanteras genom tillståndsplikt enligt andra paragrafer i dessa skyddsföreskrifter. Motivering Reglering av upplag av avfall rekommenderas enligt Naturvårdsverkets allmänna råd 2003:16. I föreslaget vattenskyddsområde bedöms övrig lagstiftning vara tillräcklig för att hantera den risk som uppkommer vid hantering av avfalls om inte klassas som farligt avfall. Riskanalysen som utförts visar att hantering av farligt avfall utgör en risk som påkallar behov av aktiv riskhantering. Farligt avfall kan medföra allvarlig förorening av en vattentäkt vid läckage från avfallet eller om avfallet genom ovarsamhet eller olycka hamnar direkt i vattnet. Cocktaileffekter, som innebär att flera ämnen blandas och tillsammans är mer skadliga än varje ämne för sig, kan förstärka den negativa påverkan. Genom att förbjuda lagring och deponering av farligt avfall på platser där avrinning kan förekomma och där obehöriga kan ta sig in och orsaka oförutsett läckage eller spridning till omgivningen minskar risken för att vattentäkten förorenas. Detta avspeglar kommunernas ambition att arbeta aktivt för att förebygga att risk för akut påverkan på vattentäkten uppkommer. Som komplement till föreslagen vattenskyddsföreskrift behöver verksamhetsutövare arbeta för att säkerställa funktionen i de fysiska anordningar som ska omöjliggöra spridning till omgivningen och hindra obehöriga från att ta sig in till de platser där lagringen sker. Den ordinarie miljötillsynen som utförs i verksamheter med hantering av farligt gods av alla slag är en annan viktig del för att uppnå ett starkt vattenskydd, liksom verksamhetsutövarnas kunskap om de risker som finns och löpande egenkontroll för att verksamheten inte ska riskera att störa produktionen av ett hälsosamt dricksvatten. 6(11) TEKNISKT UNDERLAG F REVIDERAD

53 4 Avlopp a b Motivering Utsläpp av spillvatten och processvatten får ej ske utan tillstånd. Undantag gäller för enskilda avloppsanläggningar som omfattas av tillstånd enligt 9 kap miljöbalken. Spridning av avloppsslam eller humanurin får ej ske utan tillstånd. Den främsta påverkan från avlopp på Göta älv och Vänersborgsviken som vattentäkt avser parasiter och virus som riskerar att göra människor sjuka när de använder vattnet för dryck och matlagning i de fall parasiterna eller virusen inte avlägsnas i vattenverk. Riskanalysen som utförts, med parasiter och virus som bedömt ämne, visar att avlopp utgör en risk som kräver aktiv riskhantering. Även de kemikalier, t.ex. läkemedelsrester, mikroplatser och lösningsmedel som finns i spillvatten och processvatten från hushåll och verksamheter kan störa produktionen av dricksvatten i vattenverken. Befintlig lagstiftning ställer krav på tillstånd för stora utsläpp av spillvatten, nya spillvattenanläggningar och vissa sorters processvatten. Med den vattenskyddsföreskrift som föreslås stärks möjligheten att reglera mindre omfattande utsläpp av spillvatten och processvatten liksom äldre enskilda avloppsanläggningar som inte prövats enligt 9 kap i miljöbalken. Reglering av avloppsanläggningar, dock endast som innebär infiltration i marken, rekommenderas enligt Naturvårdsverkets allmänna råd 2003:16. I vattenskyddsföreskrifterna för Göta älv och Vänersborgsviken är kommunernas ambitionsnivå att tydligare reducera risken för främst spridning av parasiter och virus varför alla typer av enskilda avloppsanläggningar omfattas. Genom att införa krav på tillstånd för utsläpp av avloppsvatten och processvatten, liksom för spridning av avloppsslam och humanurin, kan myndigheten ge villkor för verksamheten innan den får påbörjas. Villkoren syftar till att minska risken att det uppkommer en påverkan på vattentäkten som kan störa produktionen av dricksvatten. Som komplement till föreslagna vattenskyddsföreskrifter behöver den som har en anläggning som släpper ut spillvatten eller processvatten genom kontroll och skötsel säkerställa funktionen i de fysiska anläggningar som syftar till att rena vattnet till en godkänd kvalitet innan det släpps ut i vatten eller mark. Den ordinarie miljötillsynen som utförs vid avloppsanläggningar av olika slag är en annan viktig del för att uppnå ett starkt vattenskydd liksom information till allmänheten om att äldre enskilda avloppsanläggningar inte ger en tillräcklig rening av avloppsvattnet. 7(11) TEKNISKT UNDERLAG F REVIDERAD

54 5 Dagvatten a Anläggning för avledning av dagvatten får inte inrättas utan tillstånd. Undantag gäller anläggning för avledning från ytor som utgörs av tomtmark, lokalgator eller gång- eller cykelväg. Motivering Dagvatten kan innehålla en mängd föroreningar och innehållet skiljer sig åt beroende på vilken typ av område dagvattnet kommer ifrån. Cocktaileffekter, som innebär att flera ämnen blandas och tillsammans är mer skadliga än varje ämne för sig, kan förstärka den negativa påverkan. Riskanalysen som utförts, både avseende dagvatten från bebyggelse och vägar, visar att dagvatten utgör en risk som påkallar behov av en aktiv riskhantering. För Göta älv och Vänersborgsviken som vattentäkt utgör dagvatten främst en risk för störning i dricksvattenproduktionen i det fall dagvattnet för med sig en koncentration av ämnen som läckt ut t.ex. till följd av en olycka. Genom att reglera avledningen av dagvatten med tillståndsplikt i vattenskyddsföreskrifterna kan villkor ställas på hur avledningen ska ordnas för att hindra en akut förorening från att nå vattentäkten via dagvattnet. Beroende på hur förorenat dagvattnet är kan även hastig tillförsel av dagvatten i samband med skyfall orsaka problem vid framställning av dricksvatten. Möjligheten att tydligare lyfta den hänsyn som behöver tas till vattentäkten vid utformning av dagvattenhantering avspeglar kommunernas ambition att arbeta aktivt för att förebygga att risk för akut påverkan på vattentäkten uppkommer. För att hantera den risk för vattentäkten som orsakas av dagvatten behövs bland annat fysiska åtgärder som innebär skapande av dagvattenanläggningar som på ett effektivt sätt kan fånga upp och hindra föroreningar från att flöda vidare mot vattentäkten. Annat arbete som minskar risken för vattentäkten kopplat till dagvatten handlar om att genom uppströmsarbete se till att förorenande ämnen inte alls kan nå dagvattnet. 6 Jord och berg a Markarbeten får ej ske utan tillstånd. Undantag gäller för markarbeten med en sammanlagd jord-/bergvolym som är mindre än 400 m³. Motivering För Göta älv och Vänersborgsviken som vattentäkt utgör markarbeten främst en risk för störning i dricksvattenproduktionen genom att risken för skred ökar när marken bearbetas. Därtill finns en risk för vattentäkten om markarbeten sker där föroreningssituationen är värre än vad som var känt innan markarbetet startade. Många sorters föroreningar kan vara fastlagda på markpartiklarna och med ökad och koncentrerad tillförsel av markpartiklar till vatten ökar även tillförseln av ämnen som kan störa dricksvattenproduktionen. Riskanalysen som utförts visar att olika ingrepp i marken, med anledning av 8(11) TEKNISKT UNDERLAG F REVIDERAD

55 det som beskrivs ovan, utgör en risk som påkallar behov av en aktiv riskhantering. Genom att reglera markarbeten med tillståndsplikt i vattenskyddsföreskrifterna kan villkor ställas på hur detta får ske så att risken minskar för en oönskad som kan medföra en akut störning i produktionen av ett hälsosamt dricksvatten. Detta avspeglar kommunernas ambition att arbeta aktivt för att förebygga att risk för akut påverkan på vattentäkten uppkommer. Reglering av markarbeten, bland annat i form av schaktning, pålning och spontning rekommenderas enligt Naturvårdsverkets allmänna råd 2003:16. Som komplement till föreslagen vattenskyddsföreskrift behöver arbete ske för att säkra skedkänslig mark, främst där det också är bekräftat eller misstänkt förekomst av föroreningar i marken men även i jungfrulig eller opåverkad mark. Vid markarbeten behöver verksamhetsutövaren ha kunskap om föroreningssituationen och skredbenägenheten i den mark där arbetet ska utföras och vidta de fysiska åtgärder som är nödvändiga för att arbetet inte ska riskera att störa dricksvattenproduktionen. Det behöver också finnas beredskap att hindra en påverkan på vattentäkten om en oförutsedd händelse inträffar. b Motivering Uppläggning av asfalt och oljegrus får ej ske utan anmälan. Asfalt och oljegrus innehåller olika ämnen som kan störa produktionen av ett hälsosamt dricksvatten i det fall det sprids till vattentäkten i tillräckligt hög koncentration. Uppläggning av asfalt och oljegrus har inte bedömts i den riskanalys som utförts för vattentäkten. En anmälningsplikt i vattenskyddsföreskrifterna är ett komplement till övrig lagstiftning som möjliggör för kommunens miljönämnd att ge förelägganden om försiktighetsmått innan verksamheten påbörjas. Reglering av upplag av asfalt och oljegrus rekommenderas enligt Naturvårdsverkets allmänna råd 2003:16, dock med förbud vilket inte bedöms vara motiverat i föreslaget vattenskyddsområde för Göta älv och Vänersborgsviken. 7 Bekämpningsmedel a Yrkesmässig spridning av kemiska växtskyddsmedel får ej ske utan tillstånd. Motivering Mycket små mängder bekämpningsmedel kan göra ett dricksvatten otjänligt. Även i låga doser har bekämpningsmedel hälsoskadliga effekter på människor. Riskanalysen som utförts visar att hantering av kemiska bekämpningsmedel påkallar behov av en aktiv riskhantering. Kemiska växtskyddsmedel, liksom andra bekämpningsmedel, används av privatpersoner, företag och myndigheter. 9(11) TEKNISKT UNDERLAG F REVIDERAD

56 För Göta älv och Vänersborgsviken som vattentäkt är det i första hand inte normal användning av växtskyddsmedel som är en risk, utan oförutsedda händelser där en högre koncentration kan uppkomma i vattentäkten. Vid yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel finns ofta högre kunskap om hanteringen än vad privatpersoner normalt har. Den kunskap som finns och de mer eller mindre frivilliga åtgärder som görs bedöms dock inte vara tillräckliga för att minska risken för vattentäkten. Yrkesmässig hantering regleras i vattenskyddsföreskrifterna då det vid en oförutsedd händelse kan spridas så stora mängder till omgivningen att en störning bedöms kunna uppkomma i vattenverkens produktion av ett hälsosamt dricksvatten Genom den tillståndsplikt som föreslås kan villkor ges som syftar till att minska risken för att oförutsedda händelser medför att betydande mängder växtskyddsmedel når vattentäkten. Detta avspeglar kommunernas ambition att arbeta aktivt för att förebygga att risk för akut påverkan på vattentäkten uppkommer Reglering av bekämpningsmedel rekommenderas enligt Naturvårdsverkets allmänna råd 2003:16, dock med förbud vilket inte bedöms vara motiverat i föreslaget vattenskyddsområde för Göta älv och Vänersborgsviken. Inte heller bedöms det vara motiverat att reglera andra sorters bekämpningsmedel än växtskyddsmedel, bland annat eftersom övrig lagstiftning inom området utvecklats sedan de allmänna råden togs fram. Privatpersoner hanterar mindre mängder vid ett och samma tillfälle vilket inte innebär samma risk för vattentäkten, helt enkelt eftersom att en mindre mängd inte orsakar samma skadliga koncentration i vattentäkten. Som komplement till föreslagen vattenskyddsföreskrift är information om hur växtskyddsmedel kan påverka vattnet och miljön ett viktigt arbete, både riktat till privatpersoner och yrkesverksamma som hanterar växtskyddsmedel. 7 Indirekt lagstiftning inom vattenskyddsområde Det finns restriktioner och anvisningar som gäller generellt inom vattenskyddsområden, så även inom det föreslagna vattenskyddsområdet för Göta älv och Vänersborgsviken. Dessa är meddelade med stöd av annan lag än miljöbalkens 7 kap. 22 MB. Vilka dessa är och vilken omfattning de har kan ändras över tid. Det är därför inte möjligt att som bilaga till vattenskyddsföreskrifterna ha en fullständig och aktuella beskrivning över all indirekt lagstiftning som råder. Den som berörs av vattenskyddsområdet är skyldig att känna till vilka restriktioner och anvisningar som är aktuella, liksom att känna till all annan lagstiftning. De i dagsläget 6 gällande restriktioner och anvisningar som per automatik träder ikraft då ett område fastställs som vattenskyddsområde redovisas som utsnitt i bilaga F2 och redogörs kort för nedan; 10(11) TEKNISKT UNDERLAG F REVIDERAD

57 Naturvårdsverkets föreskrifter gällande skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor och spilloljor (NFS 2017:5). Enligt dessa föreskrifter får mer än 250 L brandfarliga vätskor och spilloljor inte hanteras inom ett vattenskyddsområdes primära (inre) och sekundära (yttre) skyddszon utan sekundärt skydd. Cisterner i och ovan mark samt rörledningar och slangledningar ska ha sekundärt skydd. Undantag från kravet gäller dock för cisterner med tillhörande ledningar i pannrum eller motsvarande i bostadshus och som är under regelbunden uppsikt, om inte tillsynsmyndigheten anger annat. Rörledning i byggnad får inte dras i eller under golv, utan ska förläggas väl synlig. Påfyllningsrör till cisterner inom vattenskyddsområde ska vara skyltade så att det framgår att det är inom vattenskyddsområde. I föreskrifterna anges också att om vattenskyddsområdets föreskrifter innehåller strängare krav så gäller de kraven. Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel (NFS 2015:2). Dessa föreskrifter förmedlar genom 6 kap 1 krav på tillstånd för yrkesmässig användning av växtskyddsmedel inom primär och sekundär skyddszon i vattenskyddsområden. Bestämmelsen gäller inte vattenskyddsområden som har inrättats efter den 1 januari 2018 och är därför inte aktuell inom det föreslagna vattenskyddsområdet för Vänersborgsviken och Göta älv. TEKNISKT UNDERLAG F REVIDERAD (11) 57

58 RAPPORT GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Tekniskt underlag G REVIDERAD SWECO ENVIRONMENT AB VATTENRESURSER UPPDRAGSNUMMER Sweco 58

59 repo001.docx FÖ RÖRD Fler än personer är beroende av Vänersborgsviken och Göta älv för att få tillgång till dricksvatten. Att trygga möjligheten att använda Vänersborgsviken och Göta älv som vattentäkter, både idag och i framtiden är en självklarhet. Detta görs bland annat genom att skapa vattenskyddsområde med tillhörande bestämmelser, kallade vattenskyddsföreskrifter. Syftet med Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde är att minska risken för att vattnet blir så förorenat att det inte är lämpligt att göra dricksvatten av det. Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde är ett samarbetsprojekt där sex kommuner gemensamt arbetat fram ett förslag till vattenskyddsområde med vattenskyddsföreskrifter. Redan idag finns ett vattenskyddsområde som ger Göteborgs vattentäkt i Göta älv ett visst skydd. Det vattenskyddsområde som nu föreslås skapar också ett skydd för Kungälvs, Lilla Edets, Trollhättans och Vänersborgs vattentäkter i Göta älv och i Vänersborgsviken. Samtidigt stärks skyddet för Göteborgs vattentäkt. De kommuner som ingår i samarbetet kring det gemensamma vattenskyddsområdet är Vänersborg, Trollhättan, Lilla Edet, Ale, Kungälv och Göteborg. Här får invånarna helt eller till stor del sitt dricksvatten från Vänersborgsviken och Göta älv. Ale kommun har ingen egen vattentäkt i Göta älv utan försörjs via Göteborg och Kungälvs kommuner. Flera andra kommuner i regionen får också del av det dricksvatten som kommer från Göta älv. Detta dokument är en del i det underlag som tagits fram i arbetet med att skapa ett vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter för Vänersborgsviken och Göta älv. Arbetet har utförts under med viss revidering Syftet med dokumentet är att visa vilka slags konsekvenser som kan uppkomma för dem som berörs av det föreslagna vattenskyddsområdet och vattenskyddsföreskrifterna. Målgrupp för dokumentet är främst berörda sakägare och organisationer som är intresserade av att fördjupa sig kring förslaget till vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter. Det kompletta underlagsmaterialet består av flera delar som tillsammans utgör bakgrunden till det förslag till vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter som tagits fram. Övriga delar i underlaget utgörs av Göta älv och Vänersborgsvikens vattentäkter, Riskanalys för Göta älv och Vänersborgsvikens vattentäkter, Åtgärder för ökat skydd av Göta älv och Vänersborgsvikens vattentäkter, Avgränsning av Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde, Utformning av vattenskyddsföreskrifter för Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde. Dessa dokument riktar sig i första hand till myndigheter som ska yttra sig angående förslaget samt berörda sakägare och organisationer som är särskilt intresserade av bakgrunden till förslaget. Sweco Skånegatan 3 Box 5397 SE Göteborg, Telefon +46 (0) Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm 59

60 Innehållsförteckning 1 Olika slags påverkan av vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter 1 2 Konsekvenser till följd av vattenskyddsområdet 1 3 Konsekvenser till följd av vattenskyddsföreskrifterna Information Efterlevnad av vattenskyddsföreskrifterna Anmälan och ansökan om tillstånd Dispensansökan Ersättning 3 4 Så påverkas den som hanterar kemikalier bedriver miljöfarlig verksamhet ska sanera föroreningar hanterar farligt avfall har en avloppsanläggning sprider avloppsslam avleder dagvatten utför markarbeten har upplag av asfalt och oljegrus sprider växtskyddsmedel 6 TEKNISKT UNDERLAG G REVIDERAD

61 61

62 1 Olika slags påverkan av vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter Ett vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter medför en påverkan för verksamhetsutövare som berörs av vattenskyddsföreskrifterna. Även arbetet med andra åtgärder som behöver utföras för att säkerställa Göta älvs och Vänersborgsvikens funktion som dricksvattentäkter kan innebära en påverkan för dem som bor och verkar inom vattenskyddsområdet. Även kommunernas organisationer påverkas av att ett vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter införs. Sist men inte minst medför vattenskyddsområdet och vattenskyddsföreskrifterna en påverkan för vattentäkten. Här presenteras ett övergripande resonemang om den påverkan av vattenskyddsområdet och vattenskyddsföreskrifterna som resulterar i en konsekvens för boende och verksamhetsutövare. Beskrivningen är övergripande och kan inte direkt tillämpas på enskilda fastigheter eller verksamheter. För att veta hur en enskild verksamhet berörs behöver man ha svar kring en mängd faktorer, varav vissa förändras över tid. Exempel på sådana faktorer är hur verksamheten är tänkt att bedrivas, vilka förhållanden som gäller på den specifika platsen, hur myndigheten kommer att bedöma verksamheten och vilka omvärldsfaktorer som påverkar attityden till både verksamheten och vattenskydd. Vissa av faktorerna påverkas av framtida beslut, naturfenomen och människors attityder. 2 Konsekvenser till följd av vattenskyddsområdet Avgränsningen av ett område som vattenskyddsområde innebär att vattentäktsintresset tydliggörs. Vattenskyddsområdet och dess olika zoner blir en förutsättning som behöver beaktas vid miljötillsyn, prövning av verksamheter och vid kommunal fysisk planering. Vattenskyddsområdet visar också var boende och verksamhetsutövare behöver ha en medvetenhet för om vattentäkten så att vårdslöshet i hantering av vattenskadliga ämnen kan undvikas. De konsekvenser som uppkommer för boende och verksamhetsutövare till följd av vattenskyddsområdet beror bland annat på hur den berörde, myndigheter och marknaden värderar och bedömer vattentäktsintresset i relation till verksamhetens intresse, något som är beroende av förutsättningarna i varje enskilt fall och därför inte låter sig generaliseras. En direkt konsekvens av vattenskyddsområdet är de generella föreskrifter som per automatik träder ikraft när ett område blir vattenskyddsområde och gäller inom hela området. Vilka dessa är kan förändras över tid. I dagsläget gäller följande generella föreskrifter inom vattenskyddsområden i Sverige; Naturvårdsverkets föreskrifter gällande skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor och spilloljor (NFS 2017:5). Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel (NFS 2015:2). TEKNISKT UNDERLAG G REVIDERAD (6) 62

63 3 Konsekvenser till följd av vattenskyddsföreskrifterna Vattenskyddsföreskrifter är en av flera åtgärder för att trygga möjligheten att använda Vänersborgsviken och Göta älv som vattentäkter varje dag, både idag och i framtiden. När beslut fattas om att fastställa vattenskyddsföreskrifter inom ett vattenskyddsområde innebär det att den som gör något som omfattas av föreskrifterna upplever en konsekvens av beslutet. Skulle beslutet inte medföra några konsekvenser kan föreskrifterna betraktas som verkningslösa och bidrar därmed inte till ett ökat vattenskydd jämfört med dagens situation. I huvudsak kan konsekvenserna av de vattenskyddsföreskrifter som föreslås för den inre skyddszonen i Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde delas in i tre delar som i olika utsträckning berör verksamhetsutövare och boende. Information om vattenskyddsområdet är en grundförutsättning för att kunna känna till vad som gäller. Efterlevnad av de vattenskyddsföreskrifter som blir gällande är lika viktigt som att följa övrig lagstiftning. Möjligheten att pröva sin rätt till ersättning om man som boende eller verksamhetsutövare i området påverkas i avsevärd omfattning är en grundprincip i svensk rättssäkerhet och gäller även för fastställda vattenskyddsföreskrifter. I följande avsnitt utvecklas resonemanget kring dessa bitar. 3.1 Information Alla som berörs av vattenskyddsföreskrifterna behöver informera sig om vad i vattenskyddsföreskrifterna de behöver hantera i sin verksamhet eller för det de avser att göra. Att sprida information om vattenskyddsföreskrifterna är därför av yttersta vikt för att föreskrifterna ska få betydelse i arbetet att skydda vattentäkten. Huvudmannen för vattentäkterna har ett stort ansvar i att förmedla information om vattenskyddsområdet och vattenskyddsföreskrifterna både under arbetet inför fastställande och då det har blivit fastställt. 3.2 Efterlevnad av vattenskyddsföreskrifterna Vattenskyddsföreskrifterna berör verksamhetsutövare och boende genom att det för vissa verksamheter eller aktiviteter krävs en anmälan eller ett erhållet tillstånd eller dispens från förbud för att verksamheten eller åtgärden ska vara tillåten. Om verksamheten ändras och inte längre berörs av skyddsföreskrifterna behöver den inte följa föreskrifternas krav. Var och en som är verksam eller vistas inom vattenskyddsområdet har ett ansvar 1 att se till att de vattenskyddsföreskrifter som gäller inom vattenskyddsområdet följs. 2(6) 1 Enligt 29 kap 2 och 2a miljöbalken. TEKNISKT UNDERLAG G REVIDERAD

64 3.2.1 Anmälan och ansökan om tillstånd Anmälningar och tillståndsansökningar hanteras av den kommunala miljönämnden i den kommun verksamheten eller aktiviteten finns. Den som ansöker om tillstånd eller anmäler en verksamhet behöver lägga ned en viss egen tid för att ta fram ansökan och hantera ärendet. Ett tillstånd kan bli förknippat med särskilda villkor som verksamhetsutövaren måste följa för att tillståndet ska gälla. Villkoren ska grundas på förutsättningar för den enskilda verksamheten och måste följas för att tillståndet ska vara giltigt. Vid anmälan kan verksamhetsutövaren bli förelagd att följa vissa försiktighetsmått. Ett tillstånd gäller under en begränsad tidsperiod. Det är vanligt i vattenskyddssammanhang att ett tillstånd ges över flera år, förutsatt att inget i verksamheten ändras utanför ramarna för tillståndet. En anmälan kan resultera i att tillsynsmyndigheten när som helst efter det att anmälan gjorts ställer krav på försiktighetsmått i det fall det finns grund för det. För att underlätta för den sökanden att lämna in rätt uppgifter i samband med anmälan eller tillståndsansökan har kommunerna som omfattas av vattenskyddsområdet ambitionen att ta fram en förtryckt ansökningsblankett där det framgår vilka uppgifter som ska lämnas in samband med ansökan. Värt att nämna är att en tillståndsansökan enligt vattenskyddsföreskrifterna inte alls har samma omfattning som en tillståndsansökan enligt miljöbalken. Bland annat finns inte krav på miljökonsekvensbeskrivning eller samråd med berörda. Kommunen har rätt att ta ut en avgift för att pröva ärendet om anmälan eller ansökan om tillstånd och det är den sökande som betalar. Den kostnad som ett tillstånd eller en anmälan är förenat med är ett politiskt beslut. Respektive kommuns politiska instanser bestämmer om avgift skall tas ut och hur stor avgiften skall vara. Avgiften kan variera från kommun till kommun Dispensansökan Ansökan om dispens från de förbud som anges i vattenskyddsföreskrifterna prövas av Länsstyrelsen i Västra Götaland. Länsstyrelsen har rätt att ut en avgift för att pröva ärendet och det är den sökande som betalar. En dispens kan bli förknippad med villkor. Villkoren ska grundas på förutsättningar för den enskilda verksamheten och måste följas för att dispensen ska vara giltig. 3.3 Ersättning En verksamhetsutövare som berörs av vattenskyddsföreskrifterna på ett sätt som gör att pågående markanvändning avsevärt försvåras kan ha rätt till ersättning från vattentäktens huvudman. Eventuella ersättningsfrågor prövas av mark- och miljödomstolen. Ärenden om ersättningsanspråk i domstolen kan prövas först då vattenskyddsföreskrifterna är fastställda och verksamhetsutövaren har fått sitt ärende prövat av kommunens miljönämnd eller av länsstyrelsen (dispens). Den som ansöker om ersättning måste alltså ha fått ett slutligt beslut i ett ärende som kan ligga till grund för prövningen. Ett sådant beslut kan till exempel vara att man inte fått tillstånd för den verksamhet man bedriver eller att villkoren som ges upplevs så långtgående att de omöjliggör verksamhet. Det kan TEKNISKT UNDERLAG G REVIDERAD (6) 64

65 också vara att man nekats dispens för en pågående verksamhet som enligt vattenskyddsföreskrifterna blir förbjuden. 4 Så påverkas du som Vattenskyddsföreskrifterna riktas till olika typer av hantering eller åtgärder som kan störa eller i värsta fall omöjliggöra vattenverkens produktion av ett hälsosamt dricksvatten. Vad denna påverkan kan utgöras av för den hantering och de åtgärder som omfattas av vattenskyddsföreskrifterna visas nedan. Vilken konsekvens som uppkommer för den enskilde verksamhetsutövaren beror på förutsättningar i det enskilda fallet hanterar kemikalier Den som hanterar mer än 250 liter petroleumprodukter, eller andra produkter som är hälso- eller miljöfarliga, behöver se till att verksamheten prövas enligt föreskrifterna. Viss hantering är förbjuden medan annan hantering kräver tillstånd eller behöver anmälas. Det gäller oavsett om allt förvaras i samma behållare eller om volymen är uppdelad på flera behållare som förvaras på samma plats eller inom samma fastighet. Om det finns eller ordnas en skyddsanordning, ett så kallat sekundärt skydd, som vid ett läckage kan samla upp tillräckligt mycket av det som förvaras påverkas inte av föreskriften. Vad som gäller för att anordningen ska uppfylla kravet sekundärt skydd framgår av en definition som hör till vattenskyddsföreskrifterna. 4.2 bedriver miljöfarlig verksamhet Den som ska starta en ny miljöfarlig verksamhet som är anmälningspliktig enligt miljöbalken behöver också söka och få ett tillstånd enligt vattenskyddsföreskrifterna. Tillståndsprövningen ersätter inte anmälan enligt miljöbalken utan båda behöver göras. Ansökan om tillstånd hanteras av kommunens miljönämnd och syftet är att bedöma om och i så fall hur den miljöfarliga verksamheten kan bedrivas så att vattentäkten inte förorenas. Denna tillståndsansökan är långt ifrån lika omfattande som den ansökan som krävs om en verksamhet är tillståndspliktig enligt miljöbalken. Kravet på att göra en tillståndsansökan gäller inte om den miljöfarliga verksamheten som bedrivs har anmälts enligt miljöbalken innan vattenskyddsföreskrifterna fastställs. 4.3 ska sanera föroreningar Den som ansvarar för en sanering som omfattas av 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd behöver också söka och få ett tillstånd enligt vattenskyddsföreskrifterna. Tillståndsprövningen ersätter inte den prövning som sker enligt miljöbalken utan båda behöver göras. Ansökan om tillstånd hanteras av kommunens miljönämnd och syftet är att bedöma om och i så fall hur saneringen kan göras så att vattentäkten inte förorenas. Denna tillståndsansökan är långt ifrån lika omfattande som den ansökan som krävs om en verksamhet är tillståndspliktig enligt miljöbalken. 4(6) TEKNISKT UNDERLAG G REVIDERAD

66 4.4 hanterar farligt avfall Lagring och deponering av farligt avfall får inte förekomma på platser där eventuella föroreningar kan rinna ut i naturen. För att lagringen eller deponeringen ska få förekomma behöver det också finnas en anordning som gör att obehöriga inte har tillträde. En sådan anordning kan till exempel vara ett låsbart utrymme eller en inhägnad som stänger ute obehöriga. 4.5 har en avloppsanläggning Den som har en enskild avloppsanläggning avsedd för spillvatten eller en anläggning avsedd för processvatten och som inte tillståndsprövats enligt miljöbalken behöver söka och få ett tillstånd enligt vattenskyddsföreskrifterna för att få fortsätta nyttja anläggningen. För att göra en ny avloppsanläggning med ansluten vattentoalett eller en ny anläggning för att ta hand om processvatten behövs tillstånd enligt miljöbalken. I så fall behövs inte tillstånd enligt vattenskyddsföreskrifterna också. 4.6 sprider avloppsslam Den som ska sprida avloppsslam och urin behöver söka och få ett tillstånd enligt vattenskyddsföreskrifterna innan arbetet påbörjas. Krav gäller oavsett var slammet eller urinen kommer ifrån och omfattar alltså också små avloppsanläggningar. 4.7 avleder dagvatten Den som ska anlägga en ny anordning för avledning av dagvatten behöver söka och få ett tillstånd enligt vattenskyddsföreskrifterna innan arbetet påbörjas. Om dagvattnet rinner av från lokalgator, gång- eller cykelvägar eller trädgårdar behövs dock ingen prövning enligt vattenskyddsföreskrifterna. 4.8 utför markarbeten Den som ska schakta, gräva, påla, sponta eller utföra andra markarbeten behöver söka och få ett tillstånd enligt vattenskyddsföreskrifterna innan arbetet påbörjas. Mindre markarbeten under 400 kubikmeter behöver inte prövas. Om flera markarbeten ska utföras på samma fastighet är det den sammanlagda volymen berg- och jordmassor som räknas. 4.9 har upplag av asfalt och oljegrus Den som har ett upplag där asfalt och oljegrus ska hanteras behöver göra en anmälan om detta enligt vattenskyddsföreskrifterna. Anmälan hanteras av kommunens miljönämnd och syftet är att bedöma om uppläggningen kan orsaka förorening av vattentäkten. Beroende på hur omfattande verksamheten är kan den också behöva prövas enligt miljöbalken, vilket gäller oavsett om upplaget ligger inom vattenskyddsområdet eller inte. TEKNISKT UNDERLAG G REVIDERAD (6) 66

67 4.10 sprider växtskyddsmedel Den som i ditt yrke sprider kemiska växtskyddsmedel behöver söka och få ett tillstånd enligt vattenskyddsföreskrifterna innan arbetet påbörjas. 6(6) TEKNISKT UNDERLAG G REVIDERAD

68 Kommunstyrelsen protokoll Svar på motion om Inlandsön Dnr KS 2018/24 Sammanfattning Centerpartiet (Julia Färjhage, Jörgen Andersson, Paulina Svenungsson, Fredrik Hermansson och Lars Ivarsbo) har i en motion, inkommen den 11 februari 2015, föreslagit att kommunen agerar för att Inlandsön ska komma till användning för kommuninvånare och turister samt att utvecklingen av Inlandsön sker i samråd med invånare och i samarbete med företagare och föreningar i kommunen, där SFK Laxen är en viktig part. Av motionen framgår bland annat att det finns preliminära planer på en ny slussled, varför det inte tillåts några permanenta byggnationer på ön. Fram till dess byggstart av sluss sker vill centerpartiet dock att Inlandsön inte ska stå oanvänd. Området Inlandsön är en del av fastigheten Kanalområdet 1:1 som ägs av Sjöfartsverket. Området ligger utanför detaljplan och inom strandskyddsområde. Genom regeringens nationella plan för infrastruktur togs år 2018 ett beslut om nya slussar i Göta älv, vilka ska anpassas till framtidens Vänersjöfart. Nuvarande sluss i Lilla Edet ligger vid den nordvästra sidan om Inlandsön och det är i dagsläget oklart om den nya slussen ska ligga väster eller öster om nuvarande sluss. En placering öster om nuvarande sluss skulle enligt kommunens mark- och exploateringschef påverka Inlandsön mer än om placering sker väster om slussen. Trolig byggstart för ny sluss har tidigare officiellt angetts vara år Vid kontakt med Sjöfartsverket i detta ärende har även år 2024 nämnts. Sjöfartsverket har samtidigt uppgett att redan nästa år ska Vattenfall, som äger kraftstationen som ligger öster om Inlandsön, utföra dammsäkerhetshöjande åtgärder vid kraftstationen. En stor del av Inlandsön ska därvid tas i anspråk som arbetsområde. Transport av material och massor kommer ske via den norra bron över älven. På direkt fråga om hur Sjöfartsverket i dagsläget skulle ställa sig till en förfrågan om att få använda Inlandsön för olika tillfälliga verksamheter för allmänhet och turister har svaret varit nekande med hänvisning till Vattenfalls kommande arbete. Då det klargjorts att kommunen inte kommer få rådighet till marken på Inlandsön för tillfällig verksamhet är det i nuläget inte meningsfullt att göra ytterligare utredning om det finns intresse från företagare att bedriva verksamhet på Inlandsön eller möjligheten till tidsbegränsade bygglov och strandskyddsdispens för de ändamål som motionen tar upp. Beslutsunderlag Arbetsutskottets protokoll Tjänsteskrivelse Centerpartiets motion Kultur- och fritidsnämndens yttrande ,

69 Kommunstyrelsen protokoll Yrkande Julia Färjhage (C) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Frej Dristig (SD) tillstyrker Julia Färjhages yrkande. Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige avslår motionen. 69

70 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr KS 2018/24 Svar på motion om Inlandsön Dnr KS 2018/24 Sammanfattning Centerpartiet (Julia Färjhage, Jörgen Andersson, Paulina Svenungsson, Fredrik Hermansson och Lars Ivarsbo) har i en motion, inkommen den 11 februari 2015, föreslagit att kommunen agerar för att Inlandsön ska komma till användning för kommuninvånare och turister samt att utvecklingen av Inlandsön sker i samråd med invånare och i samarbete med företagare och föreningar i kommunen, där SFK Laxen är en viktig part. Av motionen framgår bland annat att det finns preliminära planer på en ny slussled, varför det inte tillåts några permanenta byggnationer på ön. Fram till dess byggstart av sluss sker vill centerpartiet dock att Inlandsön inte ska stå oanvänd. Området Inlandsön är en del av fastigheten Kanalområdet 1:1 som ägs av Sjöfartsverket. Området ligger utanför detaljplan och inom strandskyddsområde. Genom regeringens nationella plan för infrastruktur togs år 2018 ett beslut om nya slussar i Göta älv, vilka ska anpassas till framtidens Vänersjöfart. Nuvarande sluss i Lilla Edet ligger vid den nordvästra sidan om Inlandsön och det är i dagsläget oklart om den nya slussen ska ligga väster eller öster om nuvarande sluss. En placering öster om nuvarande sluss skulle enligt kommunens mark- och exploateringschef påverka Inlandsön mer än om placering sker väster om slussen. Trolig byggstart för ny sluss har tidigare officiellt angetts vara år Vid kontakt med Sjöfartsverket i detta ärende har även år 2024 nämnts. Sjöfartsverket har samtidigt uppgett att redan nästa år ska Vattenfall, som äger kraftstationen som ligger öster om Inlandsön, utföra dammsäkerhetshöjande åtgärder vid kraftstationen. En stor del av Inlandsön ska därvid tas i anspråk som arbetsområde. Transport av material och massor kommer ske via den norra bron över älven. På direkt fråga om hur Sjöfartsverket i dagsläget skulle ställa sig till en förfrågan om att få använda Inlandsön för olika tillfälliga verksamheter för allmänhet och turister har svaret varit nekande med hänvisning till Vattenfalls kommande arbete. Då det klargjorts att kommunen inte kommer få rådighet till marken på Inlandsön för tillfällig verksamhet är det i nuläget inte meningsfullt att göra ytterligare utredning om det finns intresse från företagare att bedriva verksamhet på Inlandsön eller möjligheten till tidsbegränsade bygglov och strandskyddsdispens för de ändamål som motionen tar upp. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Centerpartiets motion

71 Kultur- och fritidsnämndens yttrande , 102 Ekonomiska överväganden och följder av beslut - Förslag till beslut Kommunfullmäktige avslår motionen. Ingrid Murisoja Utredare ingrid.murisoja@lillaedet.se Beslut expedieras till Kultur- och fritidsnämnden Karin Holmström 71 sid 2/2

72 Lilla Edet zoi5-oz-io MOTION ANGÅENDE INLANDSÖN 2015 ~~2~ 1 1 Diarians ~bl~ ~S o~ti i - Inlandsön med sitt fantastiska läge mitt i älven har i över ioo år varit fabriksområde.. När kartongbruket nu är rivet och marken sanerad öppnar sig nu nya möjligheter, inte minst urturistsynpunkt, Vi kan bland annat bjuda på ett av Sveriges bästa laxfisken, Sveriges äldsta sluss, en strategisi<t placerad småbåtshamn för kanalfarare och vackra Slottsparken, Vi måste ta till vara på möjligheterna Inlandsön ger oss. dn ägs av Sjöfartsverket och då det finns preliminära planer på en ny slussled så tillåts inga permanenta byggnationer på ön. Det finns doek ännu ingen finansiering fören ny slussled och byggstart Kommer allra tidigast vara ~o~~. För oss är det inget alternativ att Inlandsön ska stå oanvänd fram till dess. Inlandsön potential rrråste tas tillvaran Möjligheterna att använåa Inlandsön utan att uppföra permanent verksamhet är stora. Ett rekreationsområde för kommunens invånare som Kompletteras med uppställningsplats med el för husbitar och husvagnar några övernattningsstugor samt toaletter och duschar Ett utvecklat laxfisf<e med ett nytt omlöp på Inlandsöns grillplatser, rastskjul mm ö samarbete med SFK Laxen är några möjligheter. Vi ser även framför oss att det på sommaren I<an finnas en liten kiosk med turistinformation på ön, Centerpartiet yrkar: att Lilla Edets kommun agerar för att Inlandsön ska Komma till användning för kommuninvånare och turister att utvecklingen av Inlandsön sker w samråd med invånare och i samarbete med företagare och föreningar i kommunen, där SFK Laxen är en viktig part. Julia Färjhage (C) Jörgen Andersson (C) Paulina Svenungsson (C) Fredrik Hermansson (C) Lars Ivarsbo (C) 72 ~ ~ ~ ~

73 73

74 74

75 Kommunstyrelsen protokoll Svar på motion om arrendeavtal för Nygårds ryttarsällskap Dnr KS 2018/26 Sammanfattning Jörgen Andersson och Julia Färjhage, Centerpartiet har inkommit med en motion angående Nygårds Ryttarsällskap. Nygårds Ryttarsällskap har sin anläggning på kommunal mark strax utanför Nygårds samhälle. Klubben startades för 38 år sedan av människor med egna hästar som behövde en plats att träna på. För att utvecklas och göra anläggningen tillgänglig för personer med rörelsehinder vill föreningen ha vatten och avlopp. Föreningen har haft möjlighet att söka pengar från bl.a. Allmänna Arvsfonden för detta men då krävs ett tioårigt arrende med kommunen. Motionärerna yrkar att kommunen förlänger arrendet med Nygårds Ryttarsällskap. Kultur- och fritidsnämnden har yttrat sig i ärendet / 62 och hänvisar till två gällande arrendeavtal dels för befintliga grusplaner och byggnader, dels för betesmarker. Löptiden för båda arrendeavtalen är tio år, vilket tillgodoser motionärernas yrkande. Området där arrendena ligger kommer på sikt att exploateras. När detta sker beror på efterfrågan av bostäder i Nygårds området. Detaljplanering krävs före exploatering. Någon detaljplanering för området ligger inte med i årets investeringsplan. Om en detaljplan skulle startas kan en antagen detaljplan tidigast vara klar Efter kontakt mellan kommunen och Nygårds ryttarsällskap konstateras att frågan om förlängning av arrende p.g.a. bidrag till vatten och avlopp inte längre är aktuell. Eftersom arrende redan finns och behovet att förlänga arrende p.g.a. bidragsansökan inte längre är aktuellt, föreslås motionen avslås. Beslutsunderlag Arbetsutskottets protokoll Planerings- och exploateringschefens tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens protokoll (återremiss) / 21 Kultur- och fritidsnämndens beslut / 62. Motion från Centerpartiet angående Nygårds Ryttarsällskap. Ekonomiska överväganden och följder av beslut Finansieringsfrågan är inte aktuell i detta skede. 75

76 Kommunstyrelsen protokoll Yrkande Peter Spjuth (V) yrkar avslag på motionen. Julia Färjhage (C) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Beslutsgång Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen bifaller arbetsutskottets förslag. Kommunstyrelsens beslutsförslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige anser motionen besvarad. 76

77 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr KS 2018/26 Svar på motion angående Nygårds ryttarsällskap Dnr KS 2018/26 Sammanfattning Jörgen Andersson och Julia Färjhage, Centerpartiet har inkommit med en motion angående Nygårds Ryttarsällskap. Nygårds Ryttarsällskap har sin anläggning på kommunal mark strax utanför Nygårds samhälle. Klubben startades för 38 år sedan av människor med egna hästar som behövde en plats att träna på. För att utvecklas och göra anläggningen tillgänglig för personer med rörelsehinder vill föreningen ha vatten och avlopp. Föreningen har haft möjlighet att söka pengar från bl.a. Allmänna Arvsfonden för detta men då krävs ett tioårigt arrende med kommunen. Motionärerna yrkar att kommunen förlänger arrendet med Nygårds Ryttarsällskap. Kultur- och fritidsnämnden har yttrat sig i ärendet / 62 och hänvisar till två gällande arrendeavtal dels för befintliga grusplaner och byggnader, dels för betesmarker. Löptiden för båda arrendeavtalen är tio år, vilket tillgodoser motionärernas yrkande. Området där arrendena ligger kommer på sikt att exploateras. När detta sker beror på efterfrågan av bostäder i Nygårds området. Detaljplanering krävs före exploatering. Någon detaljplanering för området ligger inte med i årets investeringsplan. Om en detaljplan skulle startas kan en antagen detaljplan tidigast vara klar Efter kontakt mellan kommunen och Nygårds ryttarsällskap konstateras att frågan om förlängning av arrende p.g.a. bidrag till vatten och avlopp inte längre är aktuell. Eftersom arrende redan finns och behovet att förlänga arrende p.g.a. bidragsansökan inte längre är aktuellt, föreslås motionen avslås. Beslutsunderlag Planerings- och exploateringschefens tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens protokoll (återremiss) / 21 Kultur- och fritidsnämndens beslut / 62. Motion från Centerpartiet angående Nygårds Ryttarsällskap. 77

78 Ekonomiska överväganden och följder av beslut Finansieringsfrågan är inte aktuell i detta skede. Förslag till beslut Kommunfullmäktige avslår motionen. Karin Holmström Avdelningschef karin.holmstrom@lillaedet.se Beslut expedieras till Kultur- och fritidsnämnden 78 sid 2/2

79 Kommunstyrelsen protokoll Svar på motion angående Nygårds ryttarsällskap Dnr KS 2018/26 Sammanfattning Jörgen Andersson och Julia Färjhage, Centerpartiet har inkommit med en motion angående Nygårds Ryttarsällskap. Nygårds Ryttarsällskap har sin anläggning på kommunal mark strax utanför Nygårds samhälle. Klubben startades för 38 år sedan av människor med egna hästar som behövde en plats att träna på. För att utvecklas och göra anläggningen tillgänglig för personer med rörelsehinder vill föreningen ha vatten och avlopp. Föreningen har möjlighet att söka pengar från bl a Allmänna Arvsfonden för detta men då krävs ett tioårigt arrende med kommunen. Motionärerna yrkar att kommunen förlänger arrendet med Nygårds Ryttarsällskap. Kultur- och fritidsnämnden har yttrat sig i ärendet / 62 och hänvisar till två gällande arrendeavtal dels för befintliga grusplaner och byggnader, dels för betesmarker. Löptiden för båda arrendeavtalen är tio år, vilket tillgodoser motionärernas yrkande. Beslutsunderlag Arbetsutskottets protokoll Kommunchefens tjänsteskrivelse Kultur- och fritidsnämndens beslut / 62. Motion från Centerpartiet angående Nygårds Ryttarsällskap. Yrkande Peter Spjuth (V): Kommunstyrelsen återremitterar ärendet till kommunledningsförvaltningen för att utreda tänkt framtida exploatering i området. Motionen ska besvaras senast på kommunfullmäktige Lars Ivarsbo (C), Uno Ekberg (S), Ulf Wetterlund (L), Frej Dristig (SD) och Julia Färjhage (C) tillstyrker Peter Spjuths yrkande. Beslut Kommunstyrelsen återremitterar ärendet till kommunledningsförvaltningen för att utreda tänkt framtida exploatering i området. Motionen ska besvaras senast på kommunfullmäktige

80 Kommunstyrelsen protokoll Beslutet expedieras till Lena Palm, kommunchef Anna Stenlöf, samhällsbyggnadschef 80

81 81

82 82