Tjänsteskrivelse. Beslut om utställning av förslag till vattenskyddsområde för Göta älv(dnr KS2013/86-4) 1(4) Handläggarens namn Anders Holm

Transkript

1 Tjänsteskrivelse 1(4) Handläggarens namn Anders Holm Beslut om utställning av förslag till vattenskyddsområde för Göta älv(dnr KS2013/86-4) Sammanfattning Inom arbetet med att bilda ett vattenskyddsområde för hela Göta älv inklusive Vänersborgsviken finns nu ett förslag framtaget på vattenskyddsföreskrifter och vattenskyddsområde. Syftet med att inrätta detta skyddsområde är att på sikt säkra Kungälvs (och de andra fem kommunerna från Vänersborg till Göteborg) tillgång till råvatten av god kvalitet. Inom processen att bilda ett vattenskyddsområde ska kommunstyrelsen fatta beslut om utställning som information till allmänheten och externt berörda innan det slutliga förslaget tas fram. Det föreslagna vattenskyddsområdet omfattar hela Göta älv och Vänersborgsviken inklusive det befintliga vattenskyddsområdet i Göteborg. I förslaget till vattenskyddsföreskrifter har de befintliga föreskrifterna i Göteborg beaktats så att innebörden är liknande. I föreslagna föreskrifter regleras bland annat. hur kemikalier får hanteras, hur miljöfarlig verksamhet får bedrivas, hur avfall får hanteras, hur avlopp regleras, hur avledning av dagvatten får ske, hur markarbeten får ske, uppläggning av bl.a. asfalt, reglering av fordonstvätt, betesdjur- och naturgödselhantering och bekämpningsmedelhantering samt allmänna bestämmelser och hur skyltning ska ske. Bakgrund Göta älv är vattentäkt för ca personer i Västsverige. I älven finns vattenintag i Vänersborg, Trollhättan, Lilla Edet, Kungälv och Göteborg. Älven bedöms ha ett mycket högt skyddsvärde och har föreslagits som riksintresse för dricksvattenförsörjning. Att inrätta ett vattenskyddsområde för Göta älv är ett steg i att säkra upp de berörda kommunernas behov av dricksvatten. Inrättande av vattenskyddsområde ingår också som ett led i vattendirektivsarbetet som en av åtgärderna för att säkerställa att vattenkvaliteten är god. Detta kommer krävas för alla vattentäkter. Det är Länsstyrelsen Västra Götaland som kommer att inrätta detta vattenskyddsområde för hela Göta älv och Vänersborgsviken. I dagsläget finns ett fastställt vattenskyddsområde för Kungälvs vattenintag i Göta älv, vid Dösebacka, för en del av älven. Även finns ett fastställt vattenskyddsområde för Göteborgs vattenintag vid Lärjeholm vilket sträcker sig från Lärjeholm uppströms älven till Surte hamn. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

2 2(4) Verksamhetens bedömning Gemensamt vattenskyddsområde för Göta älv År 2008 togs en förstudie fram för att läggas till grund för arbetet att ta fram ett gemensamt vattenskyddsområde för Göta älv, från Vänersborgsviken till vattenintaget i Lärje i Göteborg. Alla kommuner längs älven godkände förstudien och samtliga kommuner deltar i arbetet med att ta fram ett förslag till vattenskyddsområde och tillhörande föreskrifter. Till arbetet har en referensgrupp kopplats. Arbetet med att ta fram ett förslag till vattenskyddsområde för Göta älv inklusive Vänersborgsviken följer den i förstudien föreslagna arbetsprocessen och inkluderar ett antal olika steg vilka sammanfattas i bilden nedan. Riskinventerin g och bedömning Utkast till vattenskyddsområde och föreskrifter Information till externt berörda Tidigt samråd med Länsstyrelsen mfl Sammanställning av underlag och synpunkter Ansökan till Länsstyrelsen Länsstyrelsens handläggning med bland annat information till berörda Fastställt vattenskyddsområde I processen finns nu ett förslag för vattenskyddsområde med vattenskyddsföreskrifter för Göta älv inklusive Vänersborgsviken. Under arbetet har politiker i kommunerna informerats vid ordinarie möten samt även vid två tillfällen vid gemensamma möten för samtliga kommuner längs älven. En referensgrupp har också bidragit med synpunkter. Nästa steg är att fatta politiskt beslut i varje kommun om information genom utställning till berörda inom det föreslagna vattenskyddsområdet och övriga intresserade. Allmänheten kommer då att kunna ta del av förslaget till vattenskyddsområde vid utställningar i kommunerna även ha möjlighet att lämna synpunkter och förslag till förändringar av förslaget. Resultatet från informationen delges berörda politiska nämnder i respektive kommun. Länsstyrelsen är den myndighet som ska besluta om fastställande av vattenskyddsområdet. I samband med att berörda inom skyddsområdet informeras om förslagen kommer Länsstyrelsen och övriga berörda myndigheter, bland annat Havs- och vattenmyndigheten att ta del av förslaget inom ramen för myndighetssamråd. Efter myndighetssamrådet sammanställs inkomna synpunkter, justeras förslaget och det tekniska underlag, som utgör beslutsunderlag vid länsstyrelsens fastställande av vattenskyddsområde och vattenskyddsföreskrifter, färdigställs. Kommunerna lämnar efter beslut sedan över ärendet till Länsstyrelsen för behandling och fastställande. Innan fastställande förelägger Länsstyrelsen sakägarna inom det planerade vattenskyddsområdet att yttra sig. Även i detta skede kan alla berörda ta del av förslaget och inkomma med synpunkter som då hanteras av Länsstyrelsen.

3 3(4) Kort om förslaget till vattenskyddsområde för Göta älv inklusive Vänersborgsviken Förslaget innebär ett gemensamt vattenskyddsområde för Göta älv inklusive Vänersborgsviken. Området inkluderar även Göteborgs befintliga vattenskyddsområde. (bilaga 1) I förslaget till vattenskyddsföreskrifter har de befintliga föreskrifterna i Göteborg beaktats så att innebörden är liknande. I föreslagna föreskrifter regleras bl.a. hur kemikalier får hanteras, hur miljöfarlig verksamhet får bedrivas, hur avfall får hanteras, hur avlopp regleras, hur avledning av dagvatten får ske, hur markarbeten får ske, uppläggning av bl.a. asfalt, reglering av fordonstvätt, betesdjur- och naturgödselhantering och bekämpningsmedelhantering samt allmänna bestämmelser och hur skyltning ska ske. I detalj kan förslaget på föreskrifter läsas i bilaga 2. Bifogat finns också en konsekvensbedömning av förslag till skyddsföreskrifter (bilaga 5). En grund för förslag till skyddsföreskrifter inklusive lämpliga åtgärder för riskminskning finns i bilaga 3 och Grund för förslag till vattenskyddsområde finns i bilaga 4. Förvaltningens överväganden Syftet med att inrätta detta skyddsområde är att på sikt säkra Kungälvs tillgång till råvatten av god kvalitet. Ekonomisk bedömning Inga särskilda aspekter på frågan har funnits utifrån detta perspektiv. : Förslag till kommunstyrelsen Utställning av förslag till vattenskyddsområde för Göta älv inklusive Vänersborgsviken godkänns under förutsättning att liknande beslut fattas Göteborg, Ale, Lilla Edet, Trollhättan och Vänersborg. Utställningen ska pågå i två månader efter att ovanstående kommuner godkänt utställning av förslag till vattenskyddsområde för Göta älv inklusive Vänersborgsviken. Leif Johansson Sektorchef samhällsbyggnad Dragan Medan Verksamhetschef VA/renhållning Expedieras till: Anders Holm Dragan Medan Leif Johansson För kännedom till: Monica Dahlberg, GR. monica.dahlberg@gr kom.se

4 4(4) Kristina Franzén, miljöchef Magnus Gyllestad Kommunchef

5 Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde Vattenskyddsområde för Göta älv och Vänersborgsviken föreslås utgöras av två olika skyddszoner, inre skyddszon och yttre skyddszon. Inre skyddszon syftar till att skapa rådrum för att hinna upptäcka och åtgärda en akut förorening i händelse av olycka. Den inre skyddszonen utgörs av alla, normalt sammanhängande, ytvatten inom 12 timmars rinntid till närmsta nedströms belägna råvattenintag. Då många riskkällor är belägna i nära anslutning till Göta älv föreslås en utvidgad inre skyddszon motsvarande en strandzon om 100 m på vardera sida om huvudfåran. Den tilltagna zonen syftar också till att täcka in stora delar av de områden som återkommande hamnar under vatten vid högt vattenstånd. För övriga sammanhängande ytvatten, dvs. Vänersborgsviken och dess biflöden, samt biflöden till Göta älv, föreslås den inre skyddszonen inkludera en strandzon om 50 m på vardera sida om ytvatten. Den inre skyddszonen inkluderar samtliga bebyggda områden, samt planerade bebyggda områden varifrån förorenat dagvatten snabbt kan ledas ut i vattensystemet, direkt eller via bräddning. Därtill ingår vägområdena för vägarna E6 samt E45 inom tillrinningsområdet. Dessa områden ligger eller kommer vid exploatering att ligga inom 12 timmars rinntid till närmsta nedströms belägna råvattenintag. Yttre skyddszon i vattenskyddsområde för Göta älv och Vänersborgsviken har flera syften. Ett vattenskyddsområde är en planeringsförutsättning, särskilt vid lokaliseringsprövning enligt Miljöbalken samt en anvisning till bl.a. kommunala översiktsplaner om vilken som är den lämpligaste mark- och vattenanvändningen. Ett annat viktigt syfte är att ett vattenskyddsområde skapar förutsättningar för information och medvetenhet för boende och verksamhetsutövare. För Vänersborgviken och Göta älv föreslås en yttre skyddszon som omfattar de delar av Vänersborgsvikens och Göta älvs direkta tillrinningsområden, vilka inte omfattas av inre skyddszon. Vattenskyddsområdet och därmed den yttre skyddszonen begränsas uppströms i norr vid Vänersborgsviken, specifikt längs kommungränsen mellan Vänersborg och Mellerud och dess förlängning mot Vänersnäs. Området begränsas nedströms till strax uppströms Lärjeås utlopp. 1 (6) F ö r sl ag t il l sk ydd sfö r es k ri f t e r i n o m Vä n e r sbo rg s vik e n oc h Göt a älv va t t e n sk ydd so m r åde Info r m at io n s ma t e r ia l

6 Information Ny verksamhet och hantering av hälso- eller miljöfarliga produkter ska utformas så att ytvatten inom Göta älvs och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde inte förorenas, oavsett om verksamheten eller hanteringen är reglerad eller inte i dessa skyddsföreskrifter, eller är reglerad på annat sätt. Befintliga verksamheter eller hantering ska bedrivas så att risken för vattenförorening minimeras. Förslag till skyddsföreskrifter Nedanstående skyddsföreskrifter föreslås gälla i vattenskyddsområdets inre skyddszon. 1 Kemikalier a) Uppställning av tankbilar, tankbilssläp, järnvägstankvagnar eller andra transportbehållare, rymmande mer än 250 l, och som innehåller petroleumprodukter, övrigt farligt gods eller övriga hälso- eller miljöfarliga produkter är förbjudet. Undantag gäller om lagringen sker med sekundärt skydd. Undantag gäller också för bränsle i fordonets egen drifttank. b) Lagring av sammanlagt mer än 250 liter petroleumprodukter och andra hälso- och miljöfarliga produkter får ej ske utan tillstånd. Undantag gäller om lagringen sker med sekundärt skydd. c) Annan hantering än uppställning och lagring, av sammanlagt mer än 250 liter petroleumprodukter eller andra hälso- och miljöfarliga produkter får ej ske utan anmälan. Undantag gäller för transporter. 2 Miljöfarlig verksamhet a) Bedrivande av miljöfarlig verksamhet utan en, för denna verksamhet anpassad, rutin för att förhindra förorening av vattentäkt är förbjuden. b) Miljöfarlig verksamhet eller åtgärd som är anmälningspliktig enligt 2-32 kap i miljöprövningsförordningen (2013:251) får ej bedrivas utan tillstånd. Undantag från tillståndsplikten gäller för sådan miljöfarlig verksamhet eller åtgärd vilken anmälts till behörig myndighet före dagen för fastställandet av dessa skyddsföreskrifter den åå mm dd. c) Sanering som avses i 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd får inte vidtas utan tillstånd enligt dessa föreskrifter. 3 Avfall a) Lagring och deponering av farligt avfall är förbjuden. Undantag gäller om lagringen sker i låsbara utrymmen utan avrinning eller golvbrunnar. Undantag gäller också för miljöstationer för mottagning av farligt avfall från hushållen samt för sådant farligt avfall som hanteras genom tillståndsplikt enligt andra paragrafer i föreskrifterna. 4 Avlopp a) Utsläpp av spillvatten och processvatten får ej ske utan tillstånd. b) Spridning av avloppsslam eller humanurin får ej ske utan tillstånd. 2 (6) F ö r sl ag t il l sk ydd sfö r es k ri f t e r i n o m Vä n e r sbo rg s vik e n oc h Göt a älv va t t e n sk ydd so m r åde Info r m at io n s ma t e r ia l

7 c) Tömning av sanitetstankar är förbjudet. Undantag gäller på där för anvisade platser. 5 Dagvatten a) Avledning av dagvatten från ytor där avrinning sker till dagvattennätet eller till ytvattenrecipient får ej anläggas utan tillstånd. Undantag gäller avledning från ytor som utgörs av tomtmark eller lokalgator utanför detaljplanelagt område samt från parkeringsplatser med en yta mindre än 100 m². 6 Jord och berg d) Markarbeten får ej ske utan tillstånd. Undantag gäller för markarbeten med en sammanlagd jord-/bergvolym som är mindre än 200 m³. 7 Asfalt, oljegrus och vägsalt a) Uppläggning eller tillverkning av asfalt, oljegrus eller vägsalt får inte ske utan tillstånd. 8 Fordonstvätt a) Fordonstvätt är förbjuden på ytor där avrinning sker till dagvattennätet eller till ytvattenrecipient. Undantag gäller tvätt i anläggning avsedd för fordonstvätt där vattnet renas innan utsläpp till recipient eller dagvattennät. 9 Betesdjur och naturgödsel a) Lagring av naturgödsel är förbjudet. Undantag gäller om läckage från gödsellagringen till omgivningen inte sker. b) Längs Göta älvs huvudfåra får betesdjur ej hållas utan anmälan. 10 Bekämpningsmedel a) Yrkesmässig spridning av kemiska bekämpningsmedel får ej ske utan tillstånd. Undantag gäller för spridning på tomtmark. 11 Allmänna bestämmelser a) Tillsyn enligt dessa föreskrifter utövas av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Länsstyrelsen kan på begäran av kommunfullmäktige i respektive kommun överlåta tillsynen till den kommunala nämnden för miljöfrågor. b) I de fall tillstånd krävs enligt dessa föreskrifter ska skriftlig ansökan skickas till den kommunala nämnd som ansvarar för miljöfrågorna i den kommun där verksamheten ska bedrivas. I samband med sådan prövning kan nämnden föreskriva särskilda villkor som anses erforderliga för att undvika oacceptabel vattenförorening. c) I de fall anmälan krävs enligt dessa föreskrifter ska skriftlig anmälan skickas till den kommunala nämnd som ansvarar för miljöfrågorna i den kommun där verksamheten ska bedrivas. Nämnden kan förelägga om särskilda försiktighetsmått som anses erforderliga för att undvika oacceptabel vattenförorening. d) Dispens från dessa föreskrifter kan medges av Länsstyrelsen i Västra Götalands län efter hörande av berörda kommunala myndigheter och huvudman/huvudmän för nedströms F ö r sl ag t il l sk ydd sfö r es k ri f t e r i n o m Vä n e r sbo rg s vik e n oc h Göt a älv va t t e n sk ydd so m r åde Info r m at io n s ma t e r ia l (6)

8 belägen vattentäkt/-er inom vattenskyddsområdet. I samband med sådan prövning kan länsstyrelsen föreskriva särskilda villkor som anses erforderliga för att undvika oacceptabel vattenförorening. e) Brott mot skyddsföreskrifterna kan medföra påföljd enligt 29 kap 2 och 2a Miljöbalken om inte andra ansvarsbestämmelser blir tillämpliga. f) Tillstånd enligt dessa skyddsföreskrifter krävs inte om motsvarande delar i verksamheten tillståndsprövats eller ska tillståndsprövas enligt miljöbalkens 9, 11 och 12 kapitel eller annan förordning utfärdad eller med stöd av miljöbalken. g) Fastighetsägare, nyttjare av fastighet eller verksamhetsutövare inom vattenskyddsområdet ska omedelbart anmäla spill, läckage och andra händelser om de är av sådan omfattning att de kan medföra risk för vattenförorening. Anmälan ska göras till Räddningstjänsten. Inträffade olyckor ska omedelbart rapporteras på telefon Skyltning a) Där farleder eller allmänna vägar passerar gräns till vattenskyddsområdet samt där så behövs vid hamnar inom området eller vid vägar som passerar genom området ansvarar vattentäktens huvudman för att det finns skyltar som utmärker och informerar om vattenskyddsområdet. Annans mark får tas i anspråk för detta (7 kap 22 miljöbalken). Utformningen av skyltar ska följa rekommendationer från berörda myndigheter och statliga verk. b) Där petroleumprodukter eller andra hälso- och miljöfarliga produkter hanteras ska skylt finnas som informerar om vattenskyddsområdets existens. Skyltarna tillhandahålls av vattentäktens huvudman i den kommun där skylten ska sättas upp. Undantag gäller vid hantering av nämnda produkter för hushållsbehov. 13 Övergångsbestämmelser a) Skyddsföreskrifterna gäller enligt 7 kap. 22 Miljöbalken omedelbart då vattenskyddsområdet träder ikraft, även om de överklagas. b) Verksamhet som har påbörjats före ikraftträdandet och som genom dessa skyddsföreskrifter blir tillståndspliktig får fortsätta att bedrivas till och med den dd mm åå 1. Därefter får verksamheten bedrivas endast om den som bedriver verksamheten lämnat in en ansökan om tillstånd till tillståndsmyndigheten senast den dd mm åå. c) Verksamhet som har påbörjats före ikraftträdandet och som genom dessa skyddsföreskrifter blir anmälningspliktig får fortsätta att bedrivas till och med den dd mm åå 2 Därefter får verksamheten bedrivas endast om verksamheten är anmäld senast den dd mm åå. d) Verksamhet som har påbörjats före ikraftträdandet och som genom dessa skyddsföreskrifter blir förbjuden får fortsätta att bedrivas till och med den dd mm åå 3. Därefter får verksamheten bedrivas endast om verksamheten erhållit dispens från förbudet senast dd mm åå. 1 Datum sätts vanligtvis till två år efter ikraftträdande. 2 Datum sätts vanligtvis till två år efter ikraftträdande. 3 Datum sätts vanligtvis till två år efter ikraftträdande. 4 (6) F ö r sl ag t il l sk ydd sfö r es k ri f t e r i n o m Vä n e r sbo rg s vik e n oc h Göt a älv va t t e n sk ydd so m r åde Info r m at io n s ma t e r ia l

9 Definitioner Dagvattennät Egen anläggning Farligt avfall Fordon Hantering Hushållsbehov Hälso- eller miljöfarliga produkter Markarbeten Naturgödsel Petroleumprodukter Processvatten Med dagvattennät avses det system som är ordnat för att avleda det vatten som avrinner från gator, vägar, tak och andra konstruktioner i samband med regn och snösmältning. Med egen anläggning avses den bebyggelse mm och de ytor som geografiskt är belägna i anslutning till en verksamhet. Med farligt avfall avses ett ämne eller ett föremål som definieras enligt 3 Avfallsförordningen (2011:927). Med fordon avses ett transportmedel med förbränningsmotor som kan framföras på mark, vatten eller is. Med hantering avses en verksamhet eller åtgärd som innebär att en kemisk produkt eller bioteknisk organism tillverkas, bearbetas, behandlas, förpackas, förvaras, transporteras, används, omhändertas, destrueras, konverteras, saluförs, överlåts eller är föremål för något annat jämförbart förfarande. Detta i enlighet med Miljöbalken 14 kap 2 punkt 7. Med hushållsbehov avses sådant behov som uppkommer i det egna hushållet och som inte är förknippat med kommersiellt bruk. Hushållsbehov begränsas vid hantering av enstaka förpackningar av de största storlekarna en enskild konsument kan köpa i detaljhandeln. Tillfällig förvaring av större mängder färg, exempelvis i samband med målning av ett enskilt bostadshus skall också anses vara hantering för hushållsbehov. Med hälso- och miljöfarliga produkter avses a) Hälso- eller miljöfarliga kemiska produkter enligt Kemikalieinspektionens definition i KIFS 1994:12, samt dess ändringar eller b) Varor som innehåller hälso- och miljöfarliga ämnen c) Petroleumprodukter som bensin, motorolja mm eller d) Vätskor och fasta material som innehåller mikroorganismer och andra smittämnen. Med markarbete avses schaktning, grävning, borrning, pålning och andra jämförbara arbeten som tillfälligt eller varaktigt påverkar markens utseende och struktur. Med naturgödsel avses avföring och urin från husdjur, vilket också innefattar boskap, avseende minst 1 djurenhet. Med petroleumprodukter avses naturgas eller mineralolja. Med processvatten avses vatten som används i industriell process och i och med detta förändras i kemisk/fysisk aspekt i förhållande till recipienten/göta älv 5 (6) F ö r sl ag t il l sk ydd sfö r es k ri f t e r i n o m Vä n e r sbo rg s vik e n oc h Göt a älv va t t e n sk ydd so m r åde Info r m at io n s ma t e r ia l

10 Sekundärt skydd Tomtmark Uppställning Yrkesmässig Ytvatten Med sekundärt skydd avses a) invallning för enskilt förvaringskärl som rymmer hela kärlets volym, eller b) invallning som är gemensam för flera förvaringskärl som rymmer minst 50 % av den totala lagringskapaciteten, dock minst den största cisternens volym, eller c) dubbelmantlade rörledningar eller d) uppsamlingstråg eller annan anordning som säkerställer att vätska och andra medier kan uppfångas från ett läckande förvaringskärl eller vid spill. Det sekundära skyddet utgörs av ett tätt material som är beständigt mot avsett ämne. Med tomtmark avses mark som upptas av bl.a. småhus samt trädgård, parkeringsplats, upplagsplats, kommunikationsutrymme m.m. och som ligger i anslutning till bostadshus Med uppställning avses sådan parkering som har en varaktighet längre än 2 timmar och att fordonet har lämnats obevakat. Med yrkesmässig avses sådan verksamhet som har en viss omfattning och varaktighet, samt ett objektivt fastställbart vinstsyfte och är av självständig karaktär. Verksamheten behöver dock inte vara vederbörandes huvudsysselsättning. Kravet på vinstsyfte avser att markera gränsdragningen mot hobbyverksamhet. Med ytvatten avses hela vattenvolymen i vattendrag, sjö, tjärn, damm, å, bäck eller dike som någon gång under året är vattenförande. 6 (6) F ö r sl ag t il l sk ydd sfö r es k ri f t e r i n o m Vä n e r sbo rg s vik e n oc h Göt a älv va t t e n sk ydd so m r åde Info r m at io n s ma t e r ia l

11 Göta älv och Vänersborgsviken vattenskyddsområde Grund för förslag till vattenskyddsområde

12

13 Innehållsförteckning 1 Inledning 4 2 Utformning av vattenskyddsområde för en ytvattentäkt Krav och allmän metodik Generella grunder för indelning i skyddszoner Vattentäktszon Primär skyddszon Sekundär skyddszon Tertiär skyddszon Risker/riskacceptans 6 3 Vattenskyddsområde för ytvattentäkt i Göta älv och Vänersborgsviken Vattentäkten Förslag till avgränsningsprinciper Inre skyddszon Yttre skyddszon Arbetsmodell för avgränsning Beräkning av rinntid i Göta älv Beräkning av rinntid i biflöden Transporttid inom Vänersborgsviken Transporttid i mindre sjöar inom Götaälvdalens vattensystem Ackumulerade rinntider inom Göta älvdalens vattensystem Diken och dräneringar Minsta skyddsavstånd Hänsyn till dagvatten från bebyggda områden och vägar Föreslagen utbredning av vattenskyddsområde för Vänersborgsviken och Göta älv 22

14

15

16 1 INLEDNING Föreliggande PM presenterar metodik för, samt ett första utkast till vattenskyddsområde för ytvattentäkten Göta älv inklusive Vänersborgsviken. Metodik för avgränsning baseras på Naturvårdsverkets allmänna råd och handbok om vattenskyddsområde (2010:5) 1, hädanefter benämnd som Naturvårdsverkets handbok. Därutöver tas stor hänsyn till de rådande och karakteristiska förhållanden Vänersborgsvikens och Göta älvs tillrinningsområde. Redan i förstudien fastslogs att skyddsområdet ska inkludera samtliga råvattenintag från Vänersborgs södra intag i norr till och med Alelyckan i söder. Efter beslut i projektets styrgrupp är en förutsättning att skyddsområdets utbredning i norr begränsas till Vänersborgsviken, specifikt Vänersborgs kommungräns mot Mellerud och inkluderar även Vänersborgs norra intag vid Rörvik. 2 UTFORMNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR EN YTVATTENTÄKT 2.1 KRAV OCH ALLMÄN METODIK Det övergripande målet med skyddsområde och skyddsbestämmelser är att preventivt söka skydda en vattentäkt eller område möjligt för vattentäkt. Skydd av vattentäkter regleras genom miljöbalken 2. Naturvårdsverket ger i sina allmänna råd och handbok för vattenskyddsområden anvisningar för skydd av vattentäkter. Nödvändigheten av att bevara en god vattenkvalitet kan inte ifrågasättas. Vattenskyddsområdet skall ha den storlek som behövs med hänsyn till syftet. Syftet är att skapa förutsättningar för att en så god kvalitet som möjligt på råvattnet kan erhållas inom ramen för en samhällsekonomisk avvägning så att vattnet efter normalt reningsförfarande kan användas för sitt ändamål (dricksvattenframställning). Vid dricksvattenframställning är det ofta mer samhällsekonomiskt att motverka en förorening vid källan snarare än att eliminera den med beredning i vattenverk. Grundprincipen är att vattenskyddsområdet bör utgöras av hela tillrinningsområdet till en vattentäkt. Varje skyddsområde som inte omfattar hela tillrinningsområdet är alltid associerat med en viss risk att en förorening precis utanför gränsen, som således inte omfattas av restriktionerna påverkar vattentäkten negativt. Av hydrogeologiska, hydrologiska, riskförknippade eller rimlighetsmässiga skäl begränsas ibland områdets utbredning. Det kan bero på att skyddsförhållandena är goda, uppehållstiden är tillräcklig eller det annars inte är skäligt att införa restriktioner på så stora områden. Detta innebär att skyddsområdets yttre gräns flyttas inåt mot vattentäkten, bort från vattendelaren. Naturvårdsverkets handbok anger bland annat att alla tillflöden, även bäckar, större diken och täckdiken ska beaktas vid skyddsområdets avgränsning. 1 Handbok med allmänna råd för vattenskyddsområde, 2010:5 (Naturvårdsverket 2011) med NFS 2003:16 (Naturvårdsverket 2003). 2 SFS 1998:808, Miljöbalken, 7 kap. Miljödepartementet, 1999.

17 Hushållningsreglerna i miljöbalken innebär, trots att en avvägning skall göras mellan det skyddade intresset och motstående intressen, att enbart ekonomiska hänsynstaganden inte får äventyra de värden som man vill skydda med ett vattenskyddsområde. I grunden är det en politisk fråga att göra avvägningen mellan den risk man utsätter konsumenterna för samt de restriktioner som nödvändigtvis uppkommer för att uppnå en viss riskreduktion. 2.2 GENERELLA GRUNDER FÖR INDELNING I SKYDDSZONER En uppdelning av skyddsområdet i olika zoner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade och skäliga, samt att högre respektive lägre krav kan ställas på verksamheter i olika områden beroende främst på närheten till vattentäkten. Detaljeringsgraden är enligt de allmänna råden avpassad för att avgränsa vattenskyddsområdet och dess zoner till, och inte inom, fastighetsskala. Det är inte möjligt att för varje fastighet eller varje del av ett stort vattenskyddsområde anpassa områdets gränser till förekommande verksamheter 3. I Naturvårdsverkets handbok anges att avgränsningen och skyddsområdet för en grundvattentäkt bör resultera i fyra zoner med olika restriktionsnivåer: Vattentäktszon Primär skyddszon Sekundär skyddszon Tertiär skyddszon VATTENTÄKTSZON Syftet med vattentäktszonen är att säkra ett effektivt närskydd för en vattentäkt. Principen ska vara att området ska vara otillgängligt för andra än verksamhetsutövaren. En vattentäktszon bör enligt Naturvårdsverket avgränsas kring uttagsområdet (råvattenintaget) i vattendraget eller sjön. Området bör skyddas mot obehöriga genom inhägnad och/eller markeras med hjälp av bojar/länsor. Annan verksamhet än vattentäkt bör inte förekomma inom detta område PRIMÄR SKYDDSZON Syftet med den primära skyddszonen är att är att skapa rådrum så att en olyckshändelse hinner upptäckas och åtgärdas. I Naturvårdsverkets handbok föreslås att gränsen för primär skyddszon skall motsvara en rinntid i sjöar och vattendrag vid högvattenflöde (med en återkomsttid om minst 10 år) som är upp till 12 timmar fram till nedström beläget råvattenintag. 3 Regeringsbeslut /2170/F/M GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE GRUND FÖR FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE INFORMATIONSMATERIAL (25)

18 En strandzon som bör vara minst 50 meter bred på vardera sida om ett ytvatten bör omfatta alla tillflöden i form av sjöar, åar, bäckar och större diken och täckdiken från vilka rinntiden till vattentäkten är beräknad till mindre än 12 timmar. Enligt Naturvårdsverkets handbok ska skyddsavståndet för den primära skyddszonen även motsvara ett markområde med 100 dygns uppehållstid till ytvattnet inom 12 timmars rinntid till råvattenintaget. Överslagsberäkningarna av grundvattnets uppehållstid visar att det endast är i områden med friktionsmaterial (sand och grus) som primär skyddszon behöver justeras utåt i förhållande till strandzonen på 50 m SEKUNDÄR SKYDDSZON Syftet med den sekundära skyddszonen är att skydda ytvatten från föroreningsspridning via avrinning på mark och/eller grundvattnet. Den sekundära skyddszonen bör avgränsas så att rinntiden i sjöar och vattendrag, inklusive småskalig dränering, vid högvattenflöde (med en återkomsttid om minst 10 år) är upp till 12 timmar till den primära skyddszonen och alltså upp till 24 timmar till råvattenintaget. Den sekundära skyddszonen bör omfatta en strandzon om 50 m kring ytvatten där rinntiden till den primära skyddszonen är mindre än 12 timmar. Vid stränder där primär och sekundär zon sammanfaller, blir den totala strandzonen minst m, dvs 100 m på vardera sida om vattendraget. Enligt Naturvårdsverkets handbok ska skyddsavståndet för den sekundära skyddszonen även motsvara ett markområde med 100 dygns uppehållstid till ytvattnet inom timmars rinntid till råvattenintaget TERTIÄR SKYDDSZON Syftet med den tertiära skyddszonen är att även mark- och vattenutnyttjande som negativt kan påverka vattenförekomster och vattentäkter i ett långt tidsperspektiv omfattas av vattenskyddsområdet. En tertiär skyddszon bör inrättas med syfte att omfatta resterande delar av vattenskyddsområdet som inte omfattas av övriga skyddszoner RISKER/RISKACCEPTANS I områden med få riskobjekt som kan påverka vattnets kvalitet negativt kan det vara motiverat att göra avsteg från de krav som finns på skyddsområdets utbredning och indelning i skyddszoner. Ett markområde utan beaktansvärd risk för påverkan av vattenkvaliteten, varken idag eller i framtiden, kan därför förläggas i en mindre sträng skyddszon än vad som annars vore fallet. GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE GRUND FÖR FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE INFORMATIONSMATERIAL (25)

19 Om det däremot finns många för vattentäkten beaktansvärda risker, kan det vara motiverat att inkludera markområden med dessa objekt i en strängare skyddszon än vad som blir resultatet om gränsdragningen enbart sker efter de naturgivna förutsättningarna såsom rinntid och markförhållanden. GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE GRUND FÖR FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE INFORMATIONSMATERIAL (25)

20 3 VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR YTVATTENTÄKT I GÖTA ÄLV OCH VÄNERSBORGSVIKEN 3.1 VATTENTÄKTEN Göta älv är Sveriges mest vattenrika vattendrag och avrinningsområdet sträcker sig upp i Norge och Härjedalen. Till ytan motsvarar avrinningsområdet storleken på Danmark. I medeltal flödar ca 550 m 3 /s i älven, mer än 95 % av detta vatten har sitt ursprung uppströms Göta älv, dvs. tillrinningen från de biflöden som tillrinner till älven är mycket liten. Göta älv och Vänersborgsviken utgör idag vattentäkt som tillgodoser dricksvattenbehovet för mer än personer från Vänersborg i norr till Göteborg i söder. I Vänersborgsviken finns två råvattenintag och längs älven ytterligare fyra. Täkten karakteriseras av ett vatten i ständig rörelse och med mycket hög vattenomsättning. Vid akut förorening kan intagen stängas av under tiden den förorenade vattenmassan flyter förbi, förutsatt att man på vattenverken blir varse om föroreningen. Varningssystem för flera typer av föroreningar finns kopplat till flera av vattenverken. Reservvattentillgången är mycket begränsad för de kommuner som utnyttjar älven som källa för sin dricksvattenförsörjning. Enligt Naturvårdsverkets handbok kan Vänersborgsviken och Göta älv anses ha ett extremt högt skyddsvärde som vattentäkt. Figur 3.1. Översikt över Vänersborgsviken och Götaälvdalens tillrinningsområde med ungefärliga lägen av råvattenintag Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/ GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE GRUND FÖR FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE INFORMATIONSMATERIAL (25)

21 3.2 FÖRSLAG TILL AVGRÄNSNINGSPRINCIPER Syftet med ett vattenskyddsområde är dels att medverka till en förbättrad råvattenkvalitet genom att motverka påverkan från kontinuerliga föroreningar, dels att skapa rådrum för att upptäck och hinna åtgärda en akut förorening i händelse av olycka. Vid utformning av vattenskyddsområde för Göta älv och Vänersborgsviken måste hänsyn tas till de naturliga förutsättningarna för att uppnå ett effektivt och miljömässigt motiverat vattenskydd. Den långsiktiga råvattenkvaliteten i Vänersborgsviken och Göta älv, bakgrundskvaliteten, beror nästan uteslutande på förhållanden och verksamheter uppströms det tilltänkta vattenskyddsområdet vilket enligt förutsättningarna avgränsas norrut vid gränsen till Melleruds kommun. Ett mindre omfattande och komplicerat vattenskyddsområde kan motiveras och skapar bättre förutsättningar för acceptans till gagn för vattenskyddsprocessen och för det framtida vattenskyddet. I syfte att underlätta förståelsen för vattenskyddsområdet föreslås här två skyddszoner: Inre skyddszon (som i stort motsvarar primär skyddszon enligt Naturvårdsverkets handbok) Yttre skyddszon (vilken principiellt motsvarar tertiär skyddszon enligt Naturvårdsverkets handbok) Förslag till vattentäktszon ingår inte inom detta arbete. Utformningen av dessa anses vara en enskild angelägenhet för respektive huvudman för respektive vattenverk och därmed utanför det gemensamma vattenskyddsarbetet. Mot bakgrund av vattentäktens egenskaper och det rekommenderade syftet med vattenskyddsområdet föreslås ett vattenskyddsområde för Vänersborgsviken och Göta älv med nedanstående huvudsakliga motiv till skyddszoner och begränsningar INRE SKYDDSZON Inre skyddszon syftar till att skapa rådrum hinna upptäcka och åtgärda en akut förorening i händelse av olycka. Den inre skyddszonen utgörs av alla sammanhängande ytvatten (enligt fastighetskartan) inom 12 timmars rinntid till närmsta nedströms belägna råvattenintag. Inre skyddszon i Göta älv och Vänersborgsviken vattenskyddsområde motsvarar den zon som i Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområde benämns primär skyddszon. Då många riskkällor är belägna i nära anslutning till Göta älv föreslås en utvidgad inre skyddszon motsvarande en strandzon om 100 m på vardera sida om huvudfåran. Den tilltagna strandzonen syftar också till att täcka in stora delar av de områden som återkommande hamnar under vatten vid högt vattenstånd. 9 (25) GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE GRUND FÖR FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE INFORMATIONSMATERIAL

22 För övriga sammanhängande ytvatten, dvs. Vänersborgsviken och dess biflöden, samt biflöden till Göta älv, föreslås den inre skyddszonen inkludera en strandzon om 50 m på vardera sida om ytvatten. Den inre skyddszonen inkluderar samtliga bebyggda områden, samt planerade bebyggda områden då förorenat dagvatten snabbt kan ledas ut i vattensystemet, direkt eller via bräddning. Därtill vägområdena för E6 samt E45 genom en 60 m zon längs dess sträckor inom tillrinningsområdet. Dessa områden ligger alla inom 12 timmars rinntid till närmsta nedströms belägna råvattenintag. Den inre skyddszonen inkluderar hela det område som utgör befintligt vattenskyddsområde för Göteborgs vattentäkt i Göta älv. Den inre skyddszonen anpassas inte utifrån geologiska förhållanden i området, såsom Naturvårdsverkets handbok rekommenderar. Orsaken är att syftet med den inre skyddszonen är att skapa rådrum och påverkan via mark bestående av friktionsmaterial (sand och grus) sker långsamt och utanför den tidshorisont som krävs för att skapa rådrum YTTRE SKYDDSZON Enligt Naturvårdsverkets handbok bör en yttre skyddszon införas med syfte att skydda en vattentäkt för förorening via mark och grundvatten. Man kan säga att den yttre skyddszonen syftar till att omfatta sådan mark- och vattenanvändning som har betydelse för den långsiktiga bakgrundskvaliteten i vattnet. Yttre skyddszon i Göta älv och Vänersborgsviken vattenskyddsområde motsvarar den zon som i Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområde benämns tertiärskyddszon. En sekundär skyddszon, med den innebörd som anges i handboken föreslås inte för Göta älv och Vänersborgsviken vattenskyddsområde. Den miljömässiga nyttan av en sådan sekundär skyddszon som åsyftas i handboken bedöms inte överstiga uppoffringen för berörda med hänsyn till uppströmsflödets dominanta roll, det låga bidraget av flöde genererat inom älvdalens tillrinningsområde samt riskkällornas placering i huvudsak längs och nära Göta älv. För Vänersborgviken och Göta älv föreslås att en yttre skyddszon införs vilken omfattar de delar av Vänersborgsvikens och Göta älvs direkta tillrinningsområden, vilka inte omfattas av inre skyddszon. Den yttre skyddszonen anpassas inte utifrån dräneringar eller geologiska förhållanden i området, såsom Naturvårdsverkets handbok rekommenderar. Orsaken är att den yttre 10 (25) GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE GRUND FÖR FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE INFORMATIONSMATERIAL

23 skyddszonens syfte för Göta älv och Vänersborgsviken inte är detsamma som det syfte som är kopplat till sekundär skyddszon enligt Naturvårdsverkets handbok. Den yttre skyddszonen har flera syften, varav det viktigaste är att den skapar förutsättningar för information och varseblivning för boende och verksamhetsutövare inom det tilltänkta vattenskyddsområdet. Därtill gäller inom ett vattenskyddsområde vissa generella bestämmelser såsom Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2003:24) om lagring och hantering av brandfarliga vätskor och föreskrifterna (SNFS 1997:2) om spridning av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde. Därtill anmälan om olyckshändelser enligt 2 kap. 1 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Ett vattenskyddsområde är också en planeringsförutsättning och anvisning till bl.a. kommunala översiktsplaner om vilken som är den lämpligaste mark- och vattenanvändningen. Vattenskyddsområdet och därmed den yttre skyddszonen begränsas uppströms i norr vid Vänersborgsviken, specifikt längs kommungränsen mellan Vänersborg och Mellerud och dess förlängning mot Vänersnäs. Området begränsas nedströms till strax uppströms Lärjeås utlopp. På östra och västra sidan av Vänersborgsviken och längs Götaälvdalen motsvarar den yttre skyddszonen gränsen för SMHIs delavrinningsområden för Vänern respektive Göta älv ARBETSMODELL FÖR AVGRÄNSNING Vattenskyddsområden kan avgränsas enligt två övergripande principer och arbetssätt barriärfokusering och riskfokusering. Vanligtvis görs en avvägning mellan dessa två metoder. För Vänersborgsviken och Göta älv bygger avgränsningen på följande: Rinntider i vattendrag Rinntider i sjöar Diken och dräneringar Minsta skyddsavstånd Risker/riskacceptans Utförda rinntidsberäkningar har gjorts utifrån rekommendationerna i Naturvårdsverkets handbok, denna anger att transporttider skall bestämmas utifrån en högflödessituation samt ogynnsamma vindriktningar med en återkomsttid om minst 10 år. 4 Svenskt Vattenarkiv, Delavrinningsområden, SVAR_2010_1, GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE GRUND FÖR FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE INFORMATIONSMATERIAL (25)

24 Vattendragen inom Göta älvs tillrinningsområde domineras naturligt av Göta älv och de större delavrinningsområdena till Stallbackaån, Bastån, Slumpån, Grönå och Gårdaån. Dessa åar är huvudsakligen mer än 5 meter breda och med ett djup större än 0,5 meter, och har varierande gradient. Övriga delar av vattensystem utgörs till största delen av bäckar, ca 0,5-1,5 meter breda upp till 0,5 meter djupa. Vattendragen är fördelade över hela området och majoriteten av dem har sina källflöden i högt liggande områden. Generellt är gradienten mot Göta älv förhållandevis hög vilket ger upphov till snabba vattentransporter genom stora delar av vattensystemet Det mest detaljerade underlaget som visar vattendrag inom aktuellt tillrinningsområde är lantmäteriets digitala fastighets karta, från denna kan följande typer av ytvatten identifieras (figur 3.2): Större sjö (Vänern) Mindre sjö (övriga sjöar inom tillrinningsområdet) Älv (Göta älv) Å (Slumpån, Gårdaån, Stallbackaån, Grönå, Bastån) Bäck (övriga ytvattendrag inom tillrinningsområdet) Underlag som visar diken och dräneringar finns inte, men man kan anta att all öppen mark är antingen dikad eller dränerad. Vattendragen enligt fastighetskartan består av drygt segment/delsträckor med varierande längd. För dessa har dimensionerande transporthastighet bestämts separat. Rinntiderna har därefter summerats för att bestämma den ackumulerade rinntiden till närmaste nedströms belägna vattenintag. GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE GRUND FÖR FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE INFORMATIONSMATERIAL (25)

25 Figur 3.2. Vänersborgsvikens och Götaälvdalens vattensystem. Lantmäteriet. Ärende nr MS2011/ BERÄKNING AV RINNTID I GÖTA ÄLV Vattenhastigheten i vattendrag styrs av såväl flöde, topografi som bottenförhållanden, tvärsnittets storlek och form mm. Vattnets maxhastighet, dvs transporttiden av en förorening är generellt mycket högre än medelhastigheten. GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE GRUND FÖR FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE INFORMATIONSMATERIAL (25)

26 För reglerade vattendrag som Göta älv är begreppet återkomsttid av maxflöden inte direkt relevant i betydelsen ett enbart naturligt fenomen, utan snarare magnituden och frekvensen av tappningen styr återkomsttiden. Aktuell vattendom för Vänern tillåter en tappning av max 1030 m 3 /s till Göta älv, vilket har ägt rum vid tre tillfällen sedan år Den högsta uppmätta tappningen ägde rum i januari 2001 och uppgick till närmare 1200 m 3 /s. Studier visar att såväl behov av höga som låga tappningar från Vänern kommer att bli vanligare om klimatet utvecklas så som det beskrivs av tillgängliga framtidsscenarier (SMHI:1, 2011)5, figur 3.3. Ur figuren kan utläsas att inom år är det 50 % sannolikt att en maxtappning enligt gällande vattendom kommer att äga rum under 0-4 dagar per år som medeltalsintervall under perioden. Figur 3.3. Box and whiskers-diagram över antal dagar med tappning högre eller lika med 870 m 3 /s från Vänern enligt dagens vattendom och den tappningsstrategi som tillämpas sedan hösten Inom de färgade rektanglarna ligger 50 % av beräkningarna. Staplarna representerar max- och minimivärden Strecket i mitten avser medianvärdet (SMHI:1, 2011) SMHI i samverkan med SIG har inom ramen för Götaälvutredningen tagit fram en hydrodynamisk strömningsmodell över Göta älv för att beräkna vattennivåer, strömmar och bottenskjuvspänningar i dagens och framtidens klimat 6. 5 Hydrogeologiska och meteorologiska förhållanden i Göta älvdalen, 2011, Rapport Nr , SMHI 6 Hydrodynamisk modell för Göta älv, 2011, Rapport Nr GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE GRUND FÖR FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE INFORMATIONSMATERIAL (25)

27 Rapporten anger typiska medelströmningshastigheter vid flödet 1030 m 3 /s längs olika delsträckor som följer: Vänern Trollhättan, Vm = m/s Trollhättan Lilla Edet, Vm = m/s Lilla Edet förgreningen (Nordre älv), Vm = m/s Förgreningen havet, Vm = m/s I en tvärsektion av ett vattendrag kan förhållandet mellan medelhastighet och den maximala vattenhastigheten beskrivas enligt tabell 3.1. Maximala hastigheten är större än medelhastigheten. Detta är av stor betydelse eftersom det är föroreningens maximala hastighet som är dimensionerande och inte medelhastigheten, V=Q/A. Tabell 3.1: Standardvärden för uppskattning av sambandet mellan medelhastighet och maximal hastighet i en tvärsektion av ett vattendrag. Ur Naturvårdsverkets handbok om vattenskydd 2003:67. Bottenbeskaffenhet Vmax/Vmedel] Mycket ojämn botten, sten och/eller vass och gräs 2.0 Något ojämn botten, sten 1.7 Jämn botten, sand eller grus 1.4 Jämn konstgjord sektion med trä, stål eller betong 1.3 Huvudfåran i Göta älv antas ha en jämn bottenbeskaffenhet, medelströmningshastigheterna multipliceras således med faktorn 1,4. Dimensionerande transporthastigheter för förorening (Vmax) och dess rinntid mellan olika delar av sträckan mellan Vänern och Alelyckan framgår av tabell Naturvårdsverket, 2003 Handbok 2003:6 med allmänna råd om vattenskyddsområde. GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE GRUND FÖR FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE INFORMATIONSMATERIAL (25)

28 Tabell 3.2: Dimensionerande transporthastigheter mellan olika delsträckor mellan Vänern och Alelyckan. Sträcka Vm (m/s) Vmax (m/s) Längd (km) Rinntid (h) Vänern Överby (Thn) Överby Lilla Edet Lilla Edet Dösebacka (Klv) Dösebacka Nordre älv Nordre älv Alelyckan (Gbg) Av tabell 3.2 framgår att den beräknade ackumulerade rinntiden från Vänern till Alelyckan i Göteborg är ca 27 timmar. En viss fördröjning kan dock ske vid kraftverksdammarna i Trollhättan och Lilla Edet. Denna fördröjning är dock utan betydelse i detta arbete då vattenintagen vid både Trollhättan och Lilla Edet är belägna uppströms respektive damm. Dammarna är också så kallade flödeskraftverk vilka inte har någon kapacitet att dämma flödet som kommer uppströms ifrån BERÄKNING AV RINNTID I BIFLÖDEN Naturvårdsverkets handbok anger att för mindre vattendrag kan dimensionerande transporthastigheten av en förorening schablonmässigt uppskattas utifrån typ av vattendrag (dike, bäck eller å) och vattendragets lutning, Tabell 3.3. GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE GRUND FÖR FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE INFORMATIONSMATERIAL (25)

29 Tabell 3.3: Exempel på schablonmässig uppskattning av transporthastigheter i medeltal över en vattendragssträcka. Värdena gäller för små vattendrag vid en generell högflödessituation. Ur Naturvårdsverkets handbok om vattenskydd 2010:5. Transporthastighet (v) Vattendragets lutning (i) Dike Bäck Å (1%) Lutningen på varje vattendragssegment (enligt fastighetskartan) inom tillrinningsområdet har beräknats med hjälp av GIS utifrån en digital höjdmodell8, exempel på GIS-lagrets attributtabell i figur 3.4. Ur tabell 3.3 kan vidare förhållandet mellan transporthastighet(v) och lutning(i) anpassas till följande ekvationer för bäck respektive å: Vb = (transporthastighet i bäck) Vå = (transporthastighet i å) Ur dessa ekvationer kan sedan transporthastigheten för respektive vattendragssegment, och därmed transporttid beräknas enligt figur 3.4. Även om tabellen strikt gäller för lutningar mellan 1-10 m/km så finns skäl att även kunna uträkna sambandet högre än 10 m/km. För lutning noll kommer även en transporthastighet att finnas, denna är ansatt till 0,16 m/s. 8 ASTER GDEM Data från Land Processes Distributed Active Archive Center (LP DAAC), vid U.S. Geological Survey (USGS) Center for Earth Resources Observation and Science (EROS) GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE GRUND FÖR FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE INFORMATIONSMATERIAL (25)

30 Figur 3.4. Exemplet visar ett vattendragssegment (bäck) vars längd är ca 500 meter (Length_3D) och skillnaden mellan högsta (Max_Z) och minsta (Min_Z) är 2 meter (Hdif). Lutningen (LUTN) är 4m/km. Den dimensionerande transporthastigheten (HAST) är 1.01 m/s, ur denna kan sedan transporttiden (TrTID), eller rinntiden, genom segmentet beräknas med vetskap om segmentets längd. (TrTID_ACC) anger för det aktuella vattendragssegmentet den ackumulerade rinntiden till närmast nedströms belägna vattenintag TRANSPORTTID INOM VÄNERSBORGSVIKEN I enlighet med Naturvårdsverkets rekommendationer baseras transporttiden i sjöar på antagande om snabb genomströmning, dvs. att endast delar av vattenmassan omsätts. För större sjöar är de vindinducerade strömmarna av stor betydelse för hastigheten hos ytströmmen. Vid en varaktig vind över en sjö kan den vindinducerade ytströmmen uppgå till ca 1,5 % av vindhastigheten för det övre 1-meters skiktet 9. Vissa föroreningar, såsom oljeföroreningar, kan spridas med upp till 3 % av vindhastigheten. Naturvårdsverkets handbok anger att 1,5 % av vindhastigheten kan användas som schablon vid beräkning av transportberäkningar för dimensionering av vattenskyddsområden. Handboken anger vidare att vindar med en återkomstid (styrka och ogynnsam vindriktning) om minst 10 år skall användas om sådan statistik finns. 9 Naturvårdsverket 2011 Handbok 2010:5 med allmänna råd om vattenskyddsområde. GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE GRUND FÖR FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE INFORMATIONSMATERIAL (25)

31 För arbetet med avgränsning av vattenskyddsområde för Vänersborgs kommuns vattenintag belägna vid Rörvik respektive Skräcklan, gäller att skyddsområdet skall begränsas till Vänersborgsviken. Med utgångspunkt från Naturvårdverkets riktvärde så ger en vindstyrka om exempelvis 20 m/s en vindinducerad strömningshastighet om 0,3 m/s. Detta gör att en förorening under 12 timmar kan transporteras 13 km. Givet begränsningarna gör detta att hela Vänersborgsviken hamnar inom 12 timmarsgränsen vid ogynnsam vindriktning, dvs riktning mot någon av vattenintagen, Figur 3.5. Figur 3.5. Vänersborgsviken och dess begränsning ut mot Vänern. Cirklarna motsvarar en radie om 13 km vardera kring vattenintagen i Rörvik respektive Skräcklan. Lantmäteriet. Ärende nr MS2011/ TRANSPORTTID I MINDRE SJÖAR INOM GÖTAÄLVDALENS VATTENSYSTEM För mindre sjöar har vid beräkningar av strömningshastigheter ansatts ett schablonvärde om 0,15 m/s vilket motsvarar 15 % av en vindstyrka om 10 m/s. Dimensionerande transportsträcka i en sjö avser den mest ogynnsamma riktningen, från inlopp till utlopp, dvs. inte nödvändigtvis den längsta sträckan (Figur 3.6). GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE GRUND FÖR FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE INFORMATIONSMATERIAL (25)

32 Figur 3.6. Dimensionerande transportsträcka (streckad) i mindre sjöar. Lantmäteriet. Ärende nr MS2011/ ACKUMULERADE RINNTIDER INOM GÖTA ÄLVDALENS VATTENSYSTEM Rinntiderna från sammanhängande vattensegment representerande bäck, å, älv och sjö har summerats för att identifiera de delar av vattensystemet som ligger inom 12 timmars rinntid till närmast nedströms belägna vattenintag. Brytpunkter för 12-timmarsgränsen har varit närmast nedströms punkt där två segment möts, t.ex. en förgrening eller utloppet för en sjö. Det betyder, till exempel att om den beräknade 12-timmarsgränsen hamnar någonstans i en sjö så har gränsen dragits nedströms, dvs. sjön har inte inkluderats. De ackumulerade rinntiderna visar att större delen av vattensystemet, men inte hela, hamnar inom 12-timmars rinntid till närmsta nedströms belägna vattenintag. Denna gräns framgår av den inre skyddszonens yttre gräns i bilaga DIKEN OCH DRÄNERINGAR Enligt Naturvårdsverkets handbok bör all småskalig dränering på och under mark beaktas vid utformningen av ett vattenskyddsområde och dess olika zoner. Underlag för detta finns inte att tillgå inom rimlig arbetsinsats. Rådet skulle innebära att all mark som kan antas vara dränerad eller dikad, eller i framtiden kan komma att vara dränerad eller dikad skall beaktas vid GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE GRUND FÖR FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE INFORMATIONSMATERIAL (25)

33 utformningen av skyddsområdet. Detta skulle således också inkludera all potentiell åkermark vid arbetet med skyddsområdets utbredning. Inom aktuellt tillrinningsområde upptar åkermarkerna (enligt fastighetskartan) en areal om 270 km 2 samt övrig öppen mark 174 km 2. För de specifika förhållanden som råder inom tillrinningsområdet anses det inte miljömässigt motiverat att inkludera dessa ytor inom inre skyddszon med hänsyn till uppströmsflödets (från Vänern) dominanta roll, samt det låga bidraget av tillflöde från biflöden MINSTA SKYDDSAVSTÅND Enligt Naturvårdsverkets rekommendationer i handboken för vattenskydd ska det minsta skyddsavståndet i mark fram till vattendrag vara 50 meter för den inre skyddszonen. Med hänsyn till specifika förhållanden inom Vänersborgsvikens och Göta älvs tillrinningsområde, samt med stöd av riskanalysen samt Naturvårdsverkets handbok, vilka medger en riskbaserad avgränsning, så föreslås en inre skyddszon om 100 meter på vardera sidan om Göta älv. Det kan motiveras av att riskkällornas placering i huvudsak är belägna längs älven eller nära älven samt att delar av angränsande landområden frekvent hamnar under vatten vid högt vattenstånd. För övriga sammanhängande ytvatten inom 12 timmars rinntid till närmaste nedströms vattenintag föreslås en inre skyddszon motsvarande en strandzon om 50 meter. Enskilda ej sammanhängande vattendragssegment, eller mindre sjöar som saknar utlopp, tas inte med inom den inre skyddszonen. Figur 3.7 visar ett detaljutsnitt som med 100-meterszonen kring Göta älv samt 50-meterszonen kring övriga vattendrag HÄNSYN TILL DAGVATTEN FRÅN BEBYGGDA OMRÅDEN OCH VÄGAR Bebyggda områden med hårdgjorda ytor kan vid nederbörd generera förorenat dagvatten som på kort tid leds ut i Göta älv, direkt i ledningar/diken eller via bräddning. Samtliga befintliga tätbebyggda områden, samt områden som planeras att bebyggas föreslås därför ingå i den inre skyddszonen. Samtliga inblandade kommuner har inkommit med underlagsdata för avgränsning av dessa områden. Exempel framgår av Figur 3.7. Vidare föreslås att hänsyn skall tas till större vägar vid utformning av den inre skyddszonen. Vägområdet för E6 samt E45, genom en zon om 60-m (30 m på vardera sida) längs sträckningen (enligt underlag från Trafikverket) inom skyddsområdet ingår i den inre skyddszonen i föreliggande förslag. GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE GRUND FÖR FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE INFORMATIONSMATERIAL (25)

34 Figur 3.7. Exempel från Lilla Edet som visar de delar som föreslås ingå i den inre skyddszonen (rödrutig), ytvatten med 100-meters strandszon längs Göta älv samt 50 meter kring övriga ytvatten, därtill bebyggda områden enligt fastighetskartan. Lantmäteriet. Ärende nr MS2011/ FÖRESLAGEN UTBREDNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR VÄNERSBORGSVIKEN OCH GÖTA ÄLV Det föreslagna vattenskyddsområdet sträcker sig från kommungränsen mellan Mellerud och Vänersborg i norr och inkluderar Vänersborgsvikens och Göta älvs direkta tillrinningsområde. Området utgör en areal om km 2 varav av den inre skyddszonen upptar en yta om 400 km 2. Markfördelningen (marktyper enligt fastighetskartan) inom hela det föreslagna vattenskyddsområdet, samt specifikt för inre skyddszon framgår av tabell 3.4. GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE GRUND FÖR FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE INFORMATIONSMATERIAL (25)

35 Tabell 3.4 Markfördelning (enligt fastighetskartan) inom skyddsområde och specifikt inre skyddszon. Sträcka Yta vattenskyddsområde (km 2 ) Yta inre skyddszon (km 2 ) Industriområden Övrig bebyggelse Barrskog Lövskog Vatten Åkermark Övrig öppen mark (25) GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE GRUND FÖR FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE INFORMATIONSMATERIAL

36 Göta älv och Vänersborgsviken vattenskyddsområde Konsekvensbedömning av förslag till skyddsföreskrifter

37

38 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Uppgift och syfte Begränsningar Konsekvens av en komplex verklighet 2 2 Riskkällans karakatär Vid vilken typ av tillfälle förorening sker från en riskkälla Vilken typ av förorening som når omgivningen Spridningssätt från riskkällan till omgivningen 4 3 Konsekvens för verksamhetsutövare och allmänhet Hållpunkter under processen Information till berörda Samråd med länsstyrelsen Kungörelse av beslut Information Efterlevnad av skyddsföreskrifterna Anmälan och ansökan om tillstånd Dispensansökan Ersättning 8 4 Konsekvens för kommunen Hållpunkter under processen Information till berörda Myndighetssamråd Ansökan till länsstyrelsen Samråd med länsstyrelsen Kungörelse av beslut Information Efterlevnad av skyddsföreskrifterna Anmälan och ansökan om tillstånd Dispensansökan Tillsyn Riktlinjer för handläggning Uppskyltning av vattenskyddsområdet 12 6 Nyttan av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter 13 7 Konsekvens avseende respektive skyddsföreskrift KEMIKALIER Miljöfarlig verksamhet Avfall Avlopp 21

39 7.5 5 Dagvatten Jord och berg Asfalt, oljegrus och vägsalt Fordonstvätt Betesdjur och gödsel Bekämpningsmedel Allmänna bestämmelser Skyltning Övergångsbestämmelser 35 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Beskrivning av processen före och efter fastställande av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Bakgrund till skyddsföreskrifter inom vattenskyddsområde Bilaga 3 Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden (till 7 kap 21, 22 och 25 miljöbalken) och hur de beaktas i skyddsföreskrifterna för Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde Bilaga 4 Bilaga 5 Exempel på blanketter för ansökan om tillstånd och anmälan Exempel på beslut avseende ansökningar om tillstånd och anmälningar

40 1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND Arbetet med att ta fram förslag till nytt vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för hela Göta Älv och Vänersborgsviken har pågått sedan sommaren Arbetet samordnas av GR, Göteborgsregionens kommunalförbund, och drivs gemensamt av de sex berörda kommunerna Vänersborg, Trollhättan, Lilla Edet, Ale, Kungälv och Göteborg. Projektets arbetsgrupp och styrgrupp har under det senaste året arbetat för att ta fram ett förslag till vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter vilka ska vara miljömässigt motiverade och samtidigt ge vattentäkten Göta älv inklusive Vänersborgsviken ett tillräckligt gott skydd. Under den process som föregår ansökan till länsstyrelsen om att fastställa vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter uppkommer ofta frågor både från kommunens beslutsfattare och från allmänheten. En grundläggande fråga är ofta vilken påverkan det kommande vattenskyddsområdet och skyddsföreskrifterna kommer att ha för alla som berörs. 1.2 UPPGIFT OCH SYFTE På uppdrag av projektets styrgrupp har Sweco gjort en bedömning som ska belysa de konsekvenser som kan uppstå för dels den enskilde, dels för kommunerna, till följd av de föreskrifter som i dagsläget diskuteras inom projektet. Som information, för att bättre kunna förstå varje föreskrift, redovisas i detta dokument karaktären hos den riskkälla som regleras samt syftet med restriktionen. För varje enskild föreskrift som ingår i nuvarande förslag redovisas; Riskkälla Syfte Konsekvenser I dokumentet redovisas också en bedömning av vad processen, fram till fastställande av skyddsområde och skyddsföreskrifter, kräver av kommunerna. Målgruppen för detta dokument är tjänstemän och politiker i de berörda kommunerna. Syftet är att dokumentet ska kunna användas som information och kunskapskälla när frågor uppkommer, både inför och efter fastställande av vattenskyddsområdet och dess skyddsföreskrifter. 1.3 BEGRÄNSNINGAR Bedömningen anger övergripande konsekvenser och kan inte direkt tillämpas på enskilda fastigheter eller verksamheter. Exakt vilka konsekvenser som uppkommer för den enskilde beror på dennes verksamhet och hur den avses att anpassas till skyddsföreskrifternas innehåll. GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE KONSEKVENSBEDÖMNIG AV FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER INFORMATIONSMATERIAL (36)

41 Konsekvenserna kan inte kvantifieras, dvs inte anges i form av hur mycket halter av olika ämnen kommer att minska i vattnet. För detta krävs detaljkunskap om alla de verksamheter som idag sker och som i framtiden inte kommer att fortsätta ske inom vattenskyddsområdet. Skyddsföreskrifterna gäller ju inte enbart dagens situation utan ska även hantera framtidens verksamheter i skyddsområdet. Det krävs viss baskunskap avseende kommunernas formella ärendegång liksom om behovet av att skydda en dricksvattentäkt för att fullt ut kunna tillgodogöra sig innehållet i dokumentet. Vid kommunikation med allmänhet och verksamhetsutövare bör innehållet i detta dokument användas som underlag för att ta fram bättre anpassad information. 1.4 KONSEKVENS AV EN KOMPLEX VERKLIGHET I den här bedömningen av vilka konsekvenser som kan uppkomma till följs av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Göta älv och Vänersborgsviken ligger fokus på att på en generell nivå och förändringar över tid beaktas inte. För att veta hur en enskild verksamhet påverkas behöver man ha svar kring en mängd faktorer. Detta är på förhand en omöjlig uppgift, särskilt som många av de faktorer som ingår som byggstenar i konsekvensen varierar över tid eller inte är kända idag. Det kan handla om framtida beslut, naturfenomen och människors attityder. Nedan visas en översiktlig bild av de huvudsakliga faktorer som tillsammans avgör vilken konsekvens som uppstår för en viss verksamhet, på en viss plats, vid en viss tidpunkt. Figur 1: De konskevenser som uppkommer när vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter inrättas i ett område beror på en mängd faktorer, varav vissa varierar över tid och vissa inte är kända alls idag. GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE KONSEKVENSBEDÖMNIG AV FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER INFORMATIONSMATERIAL (36)

42 2 RISKKÄLLANS KARAKATÄR Skyddsföreskrifterna syfte är att minska risken att Göta älv och Vänersborgsviken förorenas till följd av en oönskad händelse. Hur allvarlig en sådan oönskad händelse kan bli styrs i grunden av tre parametrar; Vid vilken typ av tillfälle förorening sker från en riskkälla Vilken typ av förorening som når omgivningen Spridningssätt från riskkällan till omgivningen Dessa tre parametrar är utgångspunkten vid riskanalysens genomförande som är en viktig del av framtagandet av skyddsföreskrifter. Självklart ökar risknivån ju större mängder av ett ämne som når omgivningen. Vissa ämnen är skadliga för omgivningen redan vid små mängder medan andra blir det först vid stora utsläpp. 2.1 VID VILKEN TYP AV TILLFÄLLE FÖRORENING SKER FRÅN EN RISKKÄLLA Förorening från en riskkälla kan ske genom normala händelser, vid bristande hantering eller i samband med olyckor. De två sista utgör så kallad oönskad händelse, något som endast uppkommer som en avvikelse från den normala hanteringen. Sådana händelser kan förorena vattentäkter genom sin blotta existens utan att bristande hantering eller olyckor eller sker. Normala händelser är t.ex. att vägdagvatten når vattentäkten och att det släpps ut renat avloppsvatten från enskilda avloppsanläggningar. Förorening genom bristande hantering sker när t.ex. miljöfarliga ämnen inte tas om hand på korrekt sätt. Normal hantering utgör inget problem för vattentäkten men den bristande hanteringen medför att förorening sker. Typexempel för föroreningar genom olyckor är släckvatten från bränder eller en vält tankbil med miljöfarlig last, men kan även vara översvämningar, skred och liknande. Nedan ges ett exempel som tydliggör de tre olika tillfällena: Normal händelse: Låga halter av förorenande ämnen tillförs vattentäkten med renat avloppsvatten som släpps ut från ett reningsverk. Bristande hantering: Förhöjda halter av förorenande ämnen tillförs vattentäkten med avloppsvatten som pga av otillräcklig funktion i reningsprocessen inte är godkänt då det släpps ut från ett reningsverk. Olycka: Orenat avloppsvatten tillförs vattentäkten efter att en pump havererat och bräddning sker från ett reningsverk. För de flesta av de riskkällor som avses att regleras i skyddsföreskrifterna kan utsläppet ske genom mer än en av de tre kategorierna. Ett exempel på detta anges ovan. Ett annat exempel är förorening från dagvatten som kan ske vid normal händelse men även vid bristande hantering eller om en olycka sker. GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE KONSEKVENSBEDÖMNIG AV FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER INFORMATIONSMATERIAL (36)

43 2.2 VILKEN TYP AV FÖRORENING SOM NÅR OMGIVNINGEN Ämnen, och därmed även föroreningar, är antingen kemiska, mikrobiella eller fysiska. Kemiska ämnen förorenar genom att ändra kemin i vattnet och därmed påverka halter av kemiska ämnen i vattnet. Vid en viss halt, som är olika för olika ämnen, överskrids riktlinjer och gränsvärden 1 vilket kan medföra en risk för ekosystem och/eller människors/djurs hälsa. Mikrobiella föroreningar består av virus och parasiter och förorenar genom att finnas i vattnet och där växa till fler om det är gynnsamma förhållanden. Vid vissa halter kan mikrobiella föroreningar i vattnet medföra att djur och/eller människor blir sjuka. Fysiska ämnen utgörs av partiklar (t.ex växtrester och jord) som påverkar vattnets kvalitet genom att finnas i vattnet. Vid en viss halt, som är olika för olika ämnen, överskrids riktlinjer och gränsvärden 2 vilket kan medföra en risk för ekosystem och/eller människors/djurs hälsa. Riskkällor kan medföra utsläpp av en eller flera av de tre typerna, t.ex. kan enskilda avlopp kan innebära både att vattnets kemi ändras och att mikrobiella föroreningar tillförs till vattnet. Vid utsläpp av flera olika sorters föroreningar uppstår ibland en så kallad cocktail-effekt som innebär att förekomsten av ett ämne gör ett tidigare relativt ofarligt ämne skadligt. Detta beror oftast på att ämnen blandar sig kemiskt och skapar ett tredje ämne som kan vara mer toxiskt än de två ursprungsämnena. Cocktail-effekter är dels svåra att förutse utan fullständig kemisk information och oftast ännu svårare att spåra till sina respektive källor. Risken för cocktaileffekter tas rent praktiskt om hand av reglering av utsläpp från främst industrier och dagvatten, och kräver kompetens och kunskap av tillståndsmyndigheten för att riskminskning ska kunna uppnås. 2.3 SPRIDNINGSSÄTT FRÅN RISKKÄLLAN TILL OMGIVNINGEN En förorening tillförs mark eller vatten på olika sätt. Själva tillförseln kan ske antingen i en avgränsad punkt eller mer diffust, utspritt över ett större område. Tidpunkten då tillförseln sker kan antingen vara tillfällig eller kontinuerlig, dvs ske mer eller mindre konstant. Tillfälliga utsläpp är tidsbegränsade som t.ex. en olycka eller förorening från ett upplag med snö. Kontinuerliga utsläpp sker inte alltid jämnt men utsträckt över en lång period och går inte att härleda till en specifik tid, t.ex. utsläpp från enskilda avlopp. Ett utsläpp från en punkt, t.ex. industri eller avloppsreningsverk sker på en specifik punkt, vilket gör utsläppet till en punktkälla. Föroreningar från bekämpningsmedel på åkrar sker diffust eftersom ämnet ligger på/i jorden, lakas ut/spolas av, sprids från ett större område och kan därmed inte härledas till en punkt. 1 Gränsvärde = Värde som anger högsta tillåtna gränsen för besvärande eller skadlig kemisk eller fysikalisk påverkan. 2 Gränsvärde = Värde som anger högsta tillåtna gränsen för besvärande eller skadlig kemisk eller fysikalisk påverkan. GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE KONSEKVENSBEDÖMNIG AV FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER INFORMATIONSMATERIAL (36)

44 De två kombinationerna ger sammanlagt upphov till fyra olika kategorier vad avser spridningssätt. Exempel på riskkällor inom respektive klass anges nedan. Tillfällig Kontinuerlig Punkt Oljeutsläpp från en tankbil som vält Utsläpp av renat avloppsvatten från ett reningsverk eller enskild anläggning Diffus Markpartiklar som efter avverkning transporteras med regnvatten från skogsmark Urlakning från förorenad mark 5 (36) GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE KONSEKVENSBEDÖMNIG AV FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER INFORMATIONSMATERIAL

45 3 KONSEKVENS FÖR VERKSAMHETSUTÖVARE OCH ALLMÄNHET Skyddsföreskrifter avser att minska risken för att vattentäkten förorenas. När beslut fattas om att fastställa skyddsföreskifter inom ett vattenskyddsområde innebär det att både verksamhetsutövare, allmänhet och myndigheter upplever konsekvenser av beslutet. Skulle beslutet inte medföra några konsekvenser kan föreskrifterna betraktas som verkningslösa och bidrar därmed inte till ett ökat vattenskydd jämfört med dagens situation. I kapitel 7 finns en redovisning av konsekvenser kopplade till respektive föreskrift. I bilaga 1 återfinns en generell beskrivning av den process som föregår fastställande av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter samt tiden därefter då alla som berörs av ska börja jobba efter de nya förutsättningar som ges. 3.1 HÅLLPUNKTER UNDER PROCESSEN INFORMATION TILL BERÖRDA Allmänheten inkluderas rent praktiskt i processen då kommunerna informerar om förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Under en period finns då möjlighet att lämna skriftliga synpunkter på förslaget. Kommunerna går igenom alla synpunkter som kommer in och bedömer om de ska medföra någon ändring i förslaget SAMRÅD MED LÄNSSTYRELSEN När Länsstyrelsen har fått en ansökan från kommunerna om att fastställa vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter bjuds alla berörda in till samråd. Under samrådsperioden kan alla som berörs av vattenskyddsområdet lämna skriftliga synpunkter på förslaget. Länsstyrelsen går igenom alla synpunkter och ber vanligtvis kommunerna att bemöta dessa. Synpunkterna kan innebära att förslaget ändras igen. Först därefter kan länsstyrelsen fortsätta son handläggning och fatta beslut om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter KUNGÖRELSE AV BESLUT När vattenskyddsområdet och skyddsföreskriftera har fastställts kungör länsstyrelsen beslutet i lämpliga tidningar. Allmänheten blir därigenom informerad om att skyddsområdet och skyddsföreskrifterna har fastställts och vilket datum de börjar gälla. I kungörelsen finns också information om när och hur beslutet kan överklagas. 3.2 INFORMATION Information och samarbete med de som berörs är av yttersta vikt för att ett vattenskyddsområde ska fungera på ett bra och tillräckligt sätt så vattentäkten skyddas. För att uppnå detta måste allmänheten vara medveten om vattenskyddet och förstå betydelsen av det. Till detta behövs en allmän respekt och förståelse för det allmänna GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE KONSEKVENSBEDÖMNIG AV FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER INFORMATIONSMATERIAL (36)

46 dricksvattenbehovet och vattentäkten, vilket det idag inte alltid finns trots att vatten är vårt viktigaste livsmedel. Huvudmannen har ett stort ansvar i att förmedla denna information både före, under och efter framtagandet av ett vattenskyddsområde. 3.3 EFTERLEVNAD AV SKYDDSFÖRESKRIFTERNA Skyddsföreskrifterna berör verksamhetsutövare genom att de behöver anmäla sin verksamhet, erhålla tillstånd eller dispens från förbud för att i fortsättningen få fortsätta att bedriva sin verksamhet. Om verksamheten ändras och inte längre berörs av skyddsföreskrifterna behöver den inte följa föreskrifternas krav. Var och en som är verksam eller vistas inom vattenskyddsområdet har ett ansvar 3 att se till att de föreskrifter som gäller inom vattenskyddsområdet följs. I bilaga 4 återfinns exempel på blanketter för ansökningar om tillstånd och anmälningar etc som används i kommuner som berörs av andra vattenskyddsområden ANMÄLAN OCH ANSÖKAN OM TILLSTÅND Anmälningar och tillståndsansökningar skickas in till den kommunala miljönämnden. Den som ansöker om tillstånd eller anmäler en verksamhet behöver lägga ned en viss egen tid för att ta fram ansökan och hantera ärendet. Ett tillstånd kan bli förknippat med särskilda villkor som verksamhetsutövaren måste följa för att tillståndet ska gälla. Villkoren ska grundas på förutsättningar för den enskilda verksamheten och måste följas för att tillståndet ska vara giltigt. Vid anmälan kan verksamhetsutövaren bli förelagd att följa vissa försiktighetsmått. Kommunen har rätt att ta ut en kostnad för att pröva ärendet. Denna kostnad läggs normalt på verksamhetsutövaren som skickar in en anmälan eller ansöker om tillstånd. Kommunen kan bestämma att inte ta ut någon avgift. Dialogen som sker med kommunen i samband med att kommunen prövar tillståndsansökan och hanterar anmälan kan skapa ett underlag för verksamhetsutövaren att utföra bättre egenkontroll DISPENSANSÖKAN Ansökan om dispens från de förbud som anges i skyddsföreskrifterna prövas av Länsstyrelsen i Västra Götaland. Länsstyrelsen har rätt att ut en kostnad för att pröva ärendet. Denna kostnad läggs normalt på verksamhetsutövaren som skickar in dispensansökan. En dispens kan bli förknippad med villkor. Villkoren ska grundas på förutsättningar för den enskilda verksamheten och måste följas för att tillståndet ska vara giltigt. 3 Enligt 29 kap 2 och 2a miljöbalken. GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE KONSEKVENSBEDÖMNIG AV FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER INFORMATIONSMATERIAL (36)

47 3.4 ERSÄTTNING En verksamhetsutövare som påverkas av skyddsföreskrifterna på ett sätt som gör att pågående markanvändning avsevärt försvåras kan ha rätt till ersättning från vattentäktens huvudman. Eventuella ersättningsfrågor prövas av mark- och miljödomstolen. Ärenden om ersättningsanspråk kan prövas först då skyddsföreskrifterna är fastställda. Vid överklagan ska beslut även ha fattats i den instans som prövar överklagan. Den som söker om ersättning måste ha fått ett slutligt beslut i ett ärende som kan ligga till grund för prövningen. Ett sådant beslut kan till exempel vara att man inte fått tillstånd för det man önskar utföra eller att villkoren som ges upplevs så långsgående att de omöjliggör verksamhet. Det kan också vara att man nekats dispens från ett förbud i skyddsföreskrifterna. GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE KONSEKVENSBEDÖMNIG AV FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER INFORMATIONSMATERIAL (36)

48 4 KONSEKVENS FÖR KOMMUNEN Kommunerna berörs dels under processen inför fastställandet, dels då beslut har fattats och arbetet med vattenskyddsområdet och skyddsföreskrifterna ska ske inom kommunens verksamhet. Här presenteras de konsekvenser som uppkommer för kommunerna inför och efter fastställande av vattenskyddsområdet och skyddsföreskrifter. I kapitel 5 finns en redovisning av konsekvenser som kan uppkomma till följd av varje enskild föreskrift. 4.1 HÅLLPUNKTER UNDER PROCESSEN INFORMATION TILL BERÖRDA Kommunerna har en viktig roll under den tid då information till berörda pågår. I första hand utgörs det ansvaret av att på ett tydligt och tillgängligt sätt delge förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter så att den som berörs lätt kan hitta och förstå det som informeras. Detta ansvar ligger på vattentäktens huvudman men det är en fördel om övriga berörda förvaltningar deltar för att stärka kommunens gemensamma budskap i frågan. Under denna period kan det komma många frågor som kommunerna behöver kunna besvara på ett tydligt och enhetligt sätt. Det får inte finnas en risk att olika personer inom kommunen ger motsatta svar på samma fråga. Det är en fördel om det på förhand har bestämts vem inom kommunen som ska besvara frågor som kommer in och vilken ställning kommunen har i de vanligaste frågorna MYNDIGHETSSAMRÅD Innan ansökan skickas till länsstyrelsen är det en fördel om förslaget förankrats hos berörda myndigheter. Myndigheternas yttranden kan väga tungt inför länsstyrelsens beslut. Rent formellt finns detta krav endast för den som fastställer vattenskyddsområdet och skyddsföreskrifterna, dvs länsstyrelsen. Genom att utföra ett förberedande myndighetssamråd har kommunerna möjlighet att inhämta värdefulla synpunkter och vid behov anpassa förslaget. Myndighetssamråd sker med berörda nämnder inom kommunerna, länsstyrelsen, SGU, Havs- och vattenmyndigheten, Trafikverket, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Fiskeriverket och Sjöfartsverket ANSÖKAN TILL LÄNSSTYRELSEN Kommunfullmäktige i respektive kommun kommer att få ärendet om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter på sitt bord i syfte att fatta beslut om att skicka ansökan till länsstyrelsen om fastställande. Ansökan inkluderar handlingar som utgör beslutsunderlag samt en fastighetsägarförteckning som inte får vara äldre än två månader. Beslutsunderlaget och fastighetsägarförteckning tillhandahålls av vattentäktens huvudman. GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE KONSEKVENSBEDÖMNIG AV FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER INFORMATIONSMATERIAL (36)

49 4.1.4 SAMRÅD MED LÄNSSTYRELSEN När Länsstyrelsen handlägger ärendet bjuds alla berörda in till samråd. Länsstyrelsen ber vanligtvis kommunerna att bemöta de yttranden som kommer in från de som berörs av vattenskyddsområdet. Detta hanteras vanligen av tjänstemän på kommunerna (kommunens arbetsgrupp och styrgrupp i projektet). Kräver synpunkterna revideringar och kompletteringar av förslaget görs detta. Är ändringarna omfattande kan ärendet behöva lyftas till respektive kommunfullmäktige för nytt beslut. Detta är dock ovanligt. Först därefter kan Länsstyrelsen avsluta sin handläggning och fatta beslut om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter KUNGÖRELSE AV BESLUT När vattenskyddsområdet och skyddsföreskriftera har fastställts kungör länsstyrelsen beslutet i lämpliga tidningar. Kommunerna har ingen aktiv roll i detta skede. I takt med att allmänheten blir varse att ett beslut har fattats och att det kan innebära restriktioner för den verksamhet man bedriver är det sannolikt att kommunens tjänstemän och politiker får ta emot både synpunkter och frågor. Även i detta skede är det en fördel om det på förhand har bestämts vem inom kommunen som ska besvara frågor som kommer in och vilken ställning kommunen har i de vanligaste frågorna. 4.2 INFORMATION När vattenskyddsområdet och skyddsföreskrifterna är fastställda behöver information komma ut till berörda. Utan god information är det svårt för den enskilde att förstå innebörden av beslutet. Ett tydligt och ändamålsenligt informationsmaterial som är tillgängligt på rätt ställen underlättar såväl den enskildes anpassning till vattenskyddsområdet och dess föreskrifter som kommunens arbete att kommunicera vad som gäller. I arbetet med information berörs egentligen alla delar i kommunen, såväl tjänstemän som politiker. Ju mer kunskap som finns internt desto bättre information kan invånare och verksamhetsutövare få. 4.3 EFTERLEVNAD AV SKYDDSFÖRESKRIFTERNA Då vattenskyddsområdet och skyddsföreskrifterna trätt i kraft ska miljönämnderna i respektive kommun utöva tillsyn och hantera tillståndsfrågor och anmälning av verksamhet. Ett bra stöd i arbetet är en verksamhetsrutin för hur hanteringen av ärenden ska skötas så att samma hantering sker i samtliga kommuner. Detta arbete har påbörjats. Miljösamverkan i Västra Götaland har gett ut en dokumentation kallad Vattenskyddsområden fastställande och tillsyn 4 som ger råd och anvisningar till kommunerna. I bilaga 5 återfinns exempel på beslut avseende ansökningar om tillstånd och anmälningar etc som gjorts av kommuner som berörs av andra vattenskyddsområden. 4 Miljösamverkan i Västra Götaland, Vattenskyddsområden fastställande och tillsyn, 2011 GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE KONSEKVENSBEDÖMNIG AV FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER INFORMATIONSMATERIAL (36)

50 Här anges också exempel på de taxor som kommunerna tillämpar för sin handläggning av ärenden och för sin tillsyn ANMÄLAN OCH ANSÖKAN OM TILLSTÅND Den kommunala miljönämnden blir mottagare för anmälningar och tillståndsansökningar enligt skyddsföreskrifterna. Föreskrifter som ställer krav på tillstånd eller anmälan medför arbete med handläggning av ärenden för kommunerna. Hantering av tillståndsansökan eller anmälan sker på miljökontoret och beslut fattas av nämnden. Detta arbete kräver personella resurser för att kunna tillgodoses. Tillståndshanteringen ger samtidigt kommunen bättre kunskap om riskerna med olika verksamheter inom området, kunskap som bland annat kan ligga till grund för vattenskyddande åtgärder utöver vattenskyddsföreskrifterna. Kommunen har rätt 5 att ta ut en kostnad för att pröva tillståndsansökningar och hantera anmälningar. Denna kostnad läggs normalt på verksamhetsutövaren som skickar in en anmälan eller ansöker om tillstånd. Kommunen kan bestämma att inte ta ut någon avgift. Beslut om detta bör tas i varje kommun men det är en fördel om bedömningar görs på likartade sätt inom hela vattenskyddsområdet DISPENSANSÖKAN Ansökan om dispens från de förbud som anges i skyddsföreskrifterna prövas av Länsstyrelsen i Västra Götaland. Innan länsstyrelsen fattar beslut ges berörd kommun möjlighet att lämna synpunkter i ärendet. Hantering av dispensärenden medför arbete för såväl länsstyrelsen som kommunerna. Detta arbete kräver personella resurser för att kunna tillgodoses TILLSYN Tillsyn inom vattenskyddsområden är dels tillsyn med stöd av fastställda föreskrifter för vattenskyddsområdet, dels tillsyn på verksamheter inom vattenskyddsområdet med stöd av miljöbalken och andra författningar. Länsstyrelsen har tillsynsansvar 6 för vattenskyddsområden som fastställt av länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan överlåta åt en kommunal nämnd att utöva den operativa tillsynen, om kommunfullmäktige begär det. Tillsynsmyndigheten ansvarar för uppföljning av föreskrifterna genom tillsyn av de verksamheter som berörs. När det gäller enskilda verksamheter som redan idag står under tillsyn av kommunens miljönämnd ändras inte tillsynsansvaret för att verksamheten ligger inom ett vattenskyddsområde utan det ansvaret tillhör även fortsatt den kommunala miljönämnden. 5 Enligt 2 förordningen (1989:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken och 27 kap. 1 miljöbalken 6 Miljötillsynsförordningen 2011:13 GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE KONSEKVENSBEDÖMNIG AV FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER INFORMATIONSMATERIAL (36)

51 4.4 RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING Riktlinjer för hantering av tillståndsansökningar och anmälningar kan med fördel konkretiseras i en dokumentation Handläggningsriktlinjer eller liknande. Kommunerna inom det gemensamma vattenskyddsområdet har uttryckt en vilja att ta fram tydliga riktlinjer och anvisningar om hur handläggning av ärenden enligt vattenskyddsföreskrifterna ska hanteras. Även länsstyrelsen kan, som tillsynsmyndighet, vara en part i detta arbete. Samverkan mellan de olika kommunerna är viktigt för att skapa en samstämmighet i beslut och så att bedömningar och krav på likvärdiga verksamheter görs på ett förutsägbart och rättssäkert sätt. Andra värden som tillförs vid samverkan är erfarenhetsutbytet mellan kommunerna och att tillsynen blir så lite splittrad som möjligt ur verksamhetsutövarens synvinkel. 4.5 UPPSKYLTNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDET Uppskyltning av vattenskyddsområden är en viktig del av informationen om vattenskyddsområde. Krav på skyltning anges i vattenskyddsföreskrifterna. En separat s.k. skyltplan som anger var skyltar ska sitta och vilken typ av skyltar det ska vara på de olika platserna, kommer att tas fram gemensamt av de berörda kommunerna. GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE KONSEKVENSBEDÖMNIG AV FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER INFORMATIONSMATERIAL (36)

52 6 NYTTAN AV VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER Ett vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för med sig en rad konsekvenser som var för sig och tillsammans medverkar till ett ökat vattenskydd och en bättre råvattenkvalitet. Några av dessa anges kort nedan i syfte att uppmärksamma dessa i samband med denna konsekvensanalys. Människor som bor och vistas inom vattenskyddsområdet blir uppmärksamma på att Göta älv och Vänersborgsviken är vattentäkter och kan då visa större aktsamhet. Betydelsen av vattenskyddsområdet tydliggörs och vattentäktens ställning stärks i förhållande till andra intressen. Kommunerna visar invånarna att man värdesätter arbetet med god säkerhet i dricksvattenförsörjningen. Vid fysisk planering tas större hänsyn till vattentäkt om marken ligger inom ett vattenskyddsområde. Ett renare råvatten ger bättre förutsättningar för att producera ett hälsosamt dricksvatten. Den som dricker eller använder vattnet löper mindre risk att bli sjuk. För känsliga brukare (dialys mm) kan även små kvalitetsförsämringar orsaka stora problem. GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE KONSEKVENSBEDÖMNIG AV FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER INFORMATIONSMATERIAL (36)

53 7 KONSEKVENS AVSEENDE RESPEKTIVE SKYDDSFÖRESKRIFT I det här kapitlet finns en redovisning av de förutsättningar och konsekvenser som kan identifieras för varje enskild föreskrift. Som grund för denna sammanställning ligger information som redovisats i föregående kapitel. I bilaga 2 återfinns en generell bakgrund till arbete med vattenskyddsföreskrifter samt allmänna riktlinjer avseende detta arbete. I bilaga 3 redovisas Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden (till 7 kap 21, 22 och 25 miljöbalken) och hur de beaktas i skyddsföreskrifterna för Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde KEMIKALIER 1a Uppställning av tankbilar, tankbilssläp, järnvägstankvagnar eller andra transportbehållare, rymmande mer än 250 l, och som innehåller petroleumprodukter, övrigt farligt gods eller övriga hälsoeller miljöfarliga produkter är förbjudet. Undantag gäller om lagringen sker med sekundärt skydd. Undantag gäller också för bränsle i fordonets egen drifttank. Riskkällans karaktär Tillfälle Ämnestyp Spridningssätt Bristande hantering, olycka Kemisk förorening Punktmässigt och tillfälligt För att minska risken för att en stor volym orsakar förorening ställs krav på sekundärt skydd. Sekundärt skydd innebär att tankarna/behållarna står i en invallning och ämnet vid läckage samlas upp i invallningen och inte läcker ut i naturen och vattnet. Syfte Petroleumprodukter är svårsanerade 7 och utsläpp bör förebyggas i lämpligaste mån. Formuleringen utan sekundärt skydd innebär att uppställning får ske om rätt skyddsåtgärder finns. Genom att införa krav på sekundärt skydd minskar risken för läckage till omgivningen och därmed även risken för att vattentäkten ska förorenas. I vattenskyddsområden gäller generellt särskilda restriktioner för hantering av petroleumprodukter genom Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor (NFS 2003:24). I föreskrifterna för Göta älv har dessa generella riktlinjer skärpts inom inre skyddszon. 7 Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområde 2010:5. GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE KONSEKVENSBEDÖMNIG AV FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER INFORMATIONSMATERIAL (36)

54 Konsekvens Verksamhet och allmänhet Kommunerna Restriktionen innebär en konsekvens för verksamhetsutövare eftersom säkerhetsåtgärder i form av sekundärt skydd krävs. Föreskriften kommer huvudsakligen beröra yrkesmässiga verksamhetsutövare då de flesta privatpersoner inte hanterar mer än 250 l. Verksamhetsutövaren måste ansöka om och erhålla dispens från länsstyrelsen för att verksamheten ska undantas från förbudet. Föreskriften medför inte någon prövning hos kommunernas nämnd för miljöfrågor. Kommunernas huvudman är remissinstans vid länsstyrelsens handläggning av dispensansökningar. I de fall kommunen har övertagit tillsynsansvaret från länsstyrelsen är nämnden för miljöfrågor ansvarig för tillsyn så att föreskriften efterlevs. Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd NFS 2003:24 behandlar kraven för tillsyn av petroleumprodukter inom vattenskyddsområden 8. 1b Lagring av sammanlagt mer än 250 liter petroleumprodukter och andra hälso- och miljöfarliga produkter får ej ske utan tillstånd. Undantag gäller om lagringen sker med sekundärt skydd. Riskkällans karaktär Tillfälle Bristande hantering, olycka Se under 1a Ämnestyp Kemisk förorening Spridningssätt Punktmässigt och tillfälligt Syfte Se under 1a Konsekvens Verksamhet och allmänhet Restriktionen innebär en konsekvens för verksamhetsutövare eftersom säkerhetsåtgärder i form av sekundärt skydd krävs. Föreskriften kommer huvudsakligen beröra yrkesmässiga verksamhetsutövare då de flesta privatpersoner inte 8 Miljösamverkan i Västra Götaland, Vattenskyddsområden fastställande och tillsyn, 2011 GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE KONSEKVENSBEDÖMNIG AV FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER INFORMATIONSMATERIAL (36)

55 hanterar mer än 250 l. Om sekundärt skydd saknas krävs att verksamhetsutövaren söka och erhålla tillstånd för att lagring av mer än 250 liter ska vara tillåten. Kommunerna I de fall sekundära skydd saknas ska tillståndsansökan lämnas in hos den kommunala nämnden för miljöfrågor. Föreskriften ställer även krav på tillsyn och uppföljning av tillståndsgivningen. Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd NFS 2003:24 behandlar kraven för tillsyn av petroleumprodukter inom vattenskyddsområden 9. 1c Annan hantering än uppställning och lagring, av sammanlagt mer än 250 liter petroleumprodukter eller andra hälso- och miljöfarliga produkter får ej ske utan anmälan. Undantag gäller för transporter. Riskkällans karaktär Tillfälle Ämnestyp Spridningssätt Bristande hantering, olycka Kemisk förorening Punktmässigt och tillfälligt Annan hantering än uppställning och lagring kan vara lossning/lastning/tankning av kemikalier. Sådan hantering sker normalt koncentrerat under kort tid. Förekomst av petroleumprodukter i vatten kan även i mycket låga halter ge smakproblem, och i större halter är det direkt hälsofarligt. Syfte Genom att få kännedom om aktiviteten på förhand kan kommunen meddela eventuella skyddsåtgärder om så behövs. Genom anmälningar får kommunerna en samlad bild över var riskerna och verksamhetsutövarna finns. Med denna kunskap är det lättare att följa upp, bedriva tillsyn, och informera gällande skyddsåtgärder. Risken för att förorening av vattentäkten ska ske minskar eftersom kommunen, tillsammans med verksamhetsutövarna, kan arbeta förebyggande mot förorening. 9 Miljösamverkan i Västra Götaland, Vattenskyddsområden fastställande och tillsyn, 2011 GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE KONSEKVENSBEDÖMNIG AV FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER INFORMATIONSMATERIAL (36)

56 Konsekvens Verksamhet och allmänhet Kommunerna Skyddsföreskriften gäller hantering av mer än 250 l, vilket innebär att föreskriften till största del kommer beröra verksamhetsutövare och inte privatpersoner. Anmälan ska ske till den kommunala miljönämnden. Hantering av anmälningsärenden sker på miljökontoret MILJÖFARLIG VERKSAMHET 2a Bedrivande av miljöfarlig verksamhet utan en, för denna verksamhet anpassad, rutin för att förhindra förorening av vattentäkt är förbjuden. Riskkällans karaktär Tillfälle Ämnestyp Spridningssätt Bristande hantering, olycka Kemisk förorening, Mikrobiell förorening och fysisk. Punktmässigt och tillfälligt Vid bristande hantering eller olycka kan skadliga mängder föroreningar läcka från en verksamhet och nå vattentäkten. Cocktaileffekt kan förstärka skadan. Vid t.ex. brandbekämpning sköljs partiklar från rök och brinnande material ut med släckvattnet, och kan leda till höga halter av miljöfarliga ämnen lösta eller förångade i släckvattnet. Detta vatten kan förorena vattentäkten om det släpps ut. Risk för förorening finns särskilt vid verksamheter som hanterar produkter som antingen lätt fattar eld eller som hanterar miljöfarliga produkter. Syfte När ett akut skede uppkommer finns sällan tid att fundera på hur man ska agera för att minska risken för spridning. Viktiga instrument för att minska konsekvenserna av en oönskad händelse är t.ex. att ha fungerande beredskap och en rutin för att hantera släckvatten. Konkret och aktuell information i beredskapsplanen, ökar tryggheten och underlättar arbetet. Räddningsinsatser kan då påbörjas snabbt och bedrivas effektivt. Detta medför att konsekvenserna av olyckan kan minimeras. 17 (36) GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE KONSEKVENSBEDÖMNIG AV FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER INFORMATIONSMATERIAL

57 Konsekvens Verksamhet och allmänhet Kommunerna Föreskriften förbjuder inte miljöfarlig verksamhet men kräver en anpassad rutin. På detta sätt införs inga konsekvenser för verksamhetsutövarna förutsatt att en sådan rutin finns. Om kunskap saknas om var i verksamheten riskerna finns behöver verksamhetsutövaren ta reda på detta. Verksamhetsutövaren måste ansöka om och erhålla dispens från länsstyrelsen för att verksamheten ska undantas från förbudet. Föreskriften medför inte någon prövning hos kommunernas nämnd för miljöfrågor. Kommunernas huvudman är remissinstans vid länsstyrelsens handläggning av dispensansökningar. I de fall kommunen har övertagit tillsynsansvaret från länsstyrelsen är nämnden för miljöfrågor ansvarig för tillsyn så att föreskriften efterlevs. 2b Miljöfarlig verksamhet eller åtgärd som är anmälningspliktig enligt 2-32 kap i miljöprövningsförordningen (2013:251) får ej bedrivas utan tillstånd. Undantag från tillståndsplikten gäller för sådan miljöfarlig verksamhet eller åtgärd vilken anmälts till behörig myndighet före dagen för fastställandet av dessa skyddsföreskrifter den åå mm dd. Riskkällans karaktär Tillfälle Ämnestyp Bristande hantering och olycka Kemisk förorening, Mikrobiell förorening och fysisk. Vid bristande hantering eller olycka kan skadliga mängder föroreningar läcka från en verksamhet och nå vattentäkten. Cocktaileffekter kan förstärka skadan. Spridningssätt Punkt och tillfälligt Syfte Genom att ställa krav på tillstånd för anmälningspliktiga miljöfarliga verksamheter ges kommunen tillfälle att upprätta villkor kopplade till tillståndet och den specifika verksamheten, innan verksamheten får påbörjas. Villkoren kan innehålla krav på försiktighetsåtgärder så att verksamheten kan bedrivas på ett sätt som inte riskerar att förorena Göta älv vid normalt förfarande, bristande hantering eller olycka. Konsekvens Verksamhet och allmänhet Genom att höja restriktionsnivån från Miljöbalkens krav på anmälan till tillståndsplikt i dessa föreskrifter 18 (36) GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE KONSEKVENSBEDÖMNIG AV FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER INFORMATIONSMATERIAL

58 medför föreskriften en annan typ av prövning för den enskilde. Tillståndsansökan ska göras till den kommunala miljönämnden. Kommunerna Hantering av tillståndsansökan sker på miljökontoret. Nämnden fattar beslut i ärendet. 3c Sanering som avses i 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd får inte vidtas utan tillstånd enligt dessa föreskrifter. Riskkällans karaktär Tillfälle Ämnestyp Spridningssätt Bristande hantering och olycka. Kemisk förorening, eller fysisk. Punkt och tillfälligt Vid bristande hantering eller olycka kan skadliga mängder föroreningar läcka från en verksamhet och nå vattentäkten. Cocktaileffekter kan förstärka skadan. Syfte Genom att ställa krav på tillstånd för sådan sanering som enligt befintlig lagstiftning reda är anmälningspliktig ges kommunen tillfälle att upprätta villkor kopplade till tillståndet och den specifika verksamheten, innan verksamheten får påbörjas. Villkoren kan innehålla krav på försiktighetsåtgärder så att verksamheten kan bedrivas på ett sätt som inte riskerar att förorena vattentäkten vid normalt förfarande, bristande hantering eller olycka. Konsekvens Verksamhet och allmänhet Kommunerna Genom att höja restriktionsnivån från Miljöbalkens krav på anmälan till tillståndsplikt i dessa föreskrifter medför föreskriften en annan typ av prövning för den enskilde. Tillståndsansökan ska göras till den kommunala miljönämnden. Hantering av tillståndsansökan sker på miljökontoret. Nämnden fattar beslut i ärendet. 19 (36) GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE KONSEKVENSBEDÖMNIG AV FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER INFORMATIONSMATERIAL

59 7.3 3 AVFALL 3a Lagring och deponering av farligt avfall är förbjuden. Undantag gäller om lagringen sker i låsbara utrymmen utan avrinning eller golvbrunnar. Undantag gäller också för miljöstationer för mottagning av farligt avfall från hushållen samt för sådant farligt avfall som hanteras genom tillståndsplikt enligt andra paragrafer i föreskrifterna. Riskkällans karaktär Tillfälle Ämnestyp Normalt användande och bristande hantering Kemisk förorening, men kan även vara mikrobiell eller fysisk. Farligt avfall kan medföra allvarlig förorening av en vattentäkt vid läckage från avfallet eller om avfallet hamnar direkt i vattnet. Cocktaileffekter kan förstärka skadan. Spridningssätt Punkt och kontinuerligt. Syfte Genom att förbjuda lagring och deponering som sker där avrinning kan förekomma minskar risken för förening av vattentäkten. Konsekvens Verksamhet och allmänhet Kommunerna Föreskriften förbjuder inte lagring eller deponering av avfall men kräver att ingen avrinning kan ske eller att golvbrunnar inte får finnas. På detta sätt inför man inga konsekvenser för verksamhetsutövarna förutsatt lagringen av avfallet sker enligt reglerna. Verksamhetsutövaren måste ansöka om och erhålla dispens från länsstyrelsen för att verksamheten ska undantas från förbudet. Föreskriften medför inte någon prövning hos kommunernas nämnd för miljöfrågor. Kommunernas huvudman är remissinstans vid länsstyrelsens handläggning av dispensansökningar. I de fall kommunen har övertagit tillsynsansvaret från länsstyrelsen är nämnden för miljöfrågor ansvarig för tillsyn så att föreskriften efterlevs. 20 (36) GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE KONSEKVENSBEDÖMNIG AV FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER INFORMATIONSMATERIAL

60 7.4 4 AVLOPP 4a Utsläpp av spillvatten och processvatten får ej ske utan tillstånd. Riskkällans karaktär Tillfälle Ämnestyp Spridningssätt Normal händelse, Bristande hantering och olycka Mikrobiell förorening. Punkt, diffust och kontinuerligt eller tillfälligt. Mikrobiell förorening av vattentäkter i Sverige har blivit uppmärksammat de senaste åren till följd av föroreningar i bl.a. Östersund och Skellefteås vattentäkter som ledde till närmare sjukdomsfall. Utsläpp av spillvatten och processvatten innebär en risk att vattentäkten förorenas mikrobiellt. Föroreningen utgörs av parasiter och virus som riskerar att göra människor och djur sjuka när de dricker vattnet. Berörda vattenverk är idag inte rustade med tillräckliga mikrobiologiska barriärer som tar bort parasiterna och viruset. Förutom de mikrobiologiska föroreningarna medför spillvatten och processvatten ett utsläpp av näringsämnen såsom kväve. Risken finns även att vattnet är förorenat av kemiska ämnen såsom lösningsmedel och medicin. Syfte För att få kunskap om hur mycket spillvatten och processvatten som släpps ut inom den inre skyddszonen och för att kunna ange villkor bedöms tillståndsplikt vara lämpligt. Genom att villkoren som ges vid tillståndsgivningen följs minskar risken för förorening av vattentäkten. Redan befintlig lagstiftning ställer krav på tillstånd för stora utsläpp av spillvatten och vissa sorters processvatten. Med denna föreskrift kompletteras kraven så att de gäller allt utsläpp, även små. Konsekvens Verksamhet och allmänhet Tillståndsansökan ska göras till den kommunala miljönämnden. 21 (36) GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE KONSEKVENSBEDÖMNIG AV FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER INFORMATIONSMATERIAL

61 Kommunerna Hantering av tillståndsansökan sker på miljökontoret. Nämnden fattar beslut i ärendet. 4b Spridning av avloppsslam eller humanurin får ej ske utan tillstånd. Riskkällans karaktär Tillfälle Normal händelse, bristande omhändertagande eller olycka. Se 4a Ämnestyp Mikrobiell och kemisk förorening Spridningssätt Diffust och tillfälligt Syfte Se 4a Konsekvens Verksamhet och allmänhet Kommunerna Tillståndsansökan ska göras till den kommunala miljönämnden. Hantering av tillståndsansökan sker på miljökontoret. Nämnden fattar beslut i ärendet. 4c Tömning av sanitetstankar är förbjudet. Undantag gäller på där för anvisade platser. Riskkällans karaktär Tillfälle Normal händelse, bristande omhändertagande samt olycka. Se 4a Ämnestyp Mikrobiell och kemisk förorening Spridningssätt Diffust och tillfälligt Syfte Genom att förbjuda tömning, på andra platser än anvisade (vilka lämpligen bör vara anpassade för ändamålet), minskar risken för förorening av vattentäkten. Konsekvens Verksamhet och allmänhet Föreskriften förbjuder tömning av sanitetstankar på platser som inte är anvisade för detta ändamål. Under förutsättning att tillräckligt många platser anvisas och att informationen om detta är tydlig är konsekvensen för den enskilde begränsad till att behöva uppsöka en 22 (36) GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE KONSEKVENSBEDÖMNIG AV FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER INFORMATIONSMATERIAL

62 sådan plats för att tömma sin sanitetstank. Verksamhetsutövaren måste ansöka om och erhålla dispens från länsstyrelsen för att verksamheten ska undantas från förbudet. Kommunerna Föreskriften medför inte någon prövning hos kommunernas nämnd för miljöfrågor. Kommunernas huvudman är remissinstans vid länsstyrelsens handläggning av dispensansökningar. I de fall kommunen har övertagit tillsynsansvaret från länsstyrelsen är nämnden för miljöfrågor ansvarig för tillsyn så att föreskriften efterlevs DAGVATTEN 5d Avledning av dagvatten från ytor där avrinning sker till dagvattennätet eller till ytvattenrecipient får ej anläggas utan tillstånd. Undantag gäller för ytor som utgörs av tomtmark eller lokalgator utanför detaljplanelagt område samt för parkeringsplatser med en yta mindre än 100 m². Riskkällans karaktär Tillfälle Ämnestyp Spridningssätt Naturlig händelse, bristande hantering eller olycka. Kemisk, mikrobiell eller fysisk förorening. Punktmässigt och kontinuerligt Dagvatten kan innehålla en mängd föroreningar. Innehållet skiljer sig åt beroende på vilken typ av område dagvattnet kommer ifrån. Vägdagvatten innehåller t.ex. föroreningar med bl.a. fosfor, bly, koppar och kadmium och halterna är oftast direkt proportionerliga mot trafikmängden på vägen. Från tak och byggnader kan andra typer av kemiska föroreningar komma och även mikrobiella föroreningar. Svårt förorenat dagvatten finns ibland i områden med industrier eller bensinstationer. Cocktaileffekter kan förstärka risken för vattentäkten. 23 (36) GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE KONSEKVENSBEDÖMNIG AV FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER INFORMATIONSMATERIAL

63 Syfte För att det ska finnas möjlighet att ange villkor för sådan avledning av dagvatten som kan förorena vattentäkten bedöms tillståndsplikt vara lämpligt. Genom att villkoren som ges vid tillståndsgivningen följs minskar risken för förorening av vattentäkten. Konsekvens Verksamhet och allmänhet Kommunerna Tillståndsansökan ska göras till den kommunala miljönämnden. Hantering av tillståndsansökan sker på miljökontoret. Nämnden fattar beslut i ärendet JORD OCH BERG 6a Markarbeten får ej ske utan tillstånd. Undantag gäller för markarbeten med en sammanlagd jord-/bergvolym som är mindre än 200 mᶟ. Riskkällans karaktär Tillfälle Ämnestyp Spridningssätt Normal hantering, bristande hantering och olycka. Kemisk förorening, eller fysisk. Diffust och tillfälligt Markarbeten, såsom schaktning, grävning mm innebär en risk att vattentäkten förorenas av både fysiska partiklar och av kemiska ämnen. Genom att skyddande växttäcke grävs bort och fördröjningen genom/på marken minskar ökar både mängden och hastigheten av det vatten och föroreningar som når vattentäkten. En risk är också att föroreningar som finns i marken sätts i rörelse och når vattentäkten. Många sorters föroreningar är fastlagda på markpartiklarna och med ökad tillförsela av partiklar till vatten ökar även tillförseln av sådana föroreningar. Syfte För att det ska finnas möjlighet att ange villkor för sådant markarbete som kan förorena vattentäkten bedöms tillståndsplikt vara lämpligt. Genom att villkoren som ges vid tillståndsgivningen följs minskar risken för förorening av vattentäkten. 24 (36) GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE KONSEKVENSBEDÖMNIG AV FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER INFORMATIONSMATERIAL

64 Konsekvens Verksamhet och allmänhet Kommunerna Tillståndsansökan ska göras till den kommunala miljönämnden. Hantering av tillståndsansökan sker på miljökontoret. Nämnden fattar beslut i ärendet ASFALT, OLJEGRUS OCH VÄGSALT 7a Uppläggning eller tillverkning av asfalt, oljegrus eller vägsalt får inte ske utan tillstånd. Riskkällans karaktär Tillfälle Normalt användande, bristande hantering och olycka. Vid stora upplag av dessa produkter kan regnvatten skölja med sig föroreningar via dagvattensystem och ut i vattentäkten. Ämnestyp Kemisk förorening eller fysisk. Spridningssätt Diffust och tillfälligt Syfte För att det ska finnas möjlighet att ange villkor för sådana upplag som kan förorena vattentäkten bedöms tillståndsplikt vara lämpligt. Genom att villkoren som ges vid tillståndsgivningen följs minskar risken för förorening av vattentäkten. Konsekvens Verksamhet och allmänhet Kommunerna Tillståndsansökan ska göras till den kommunala miljönämnden. Hantering av tillståndsansökan sker på miljökontoret. Nämnden fattar beslut i ärendet FORDONSTVÄTT 8a Fordonstvätt är förbjuden på ytor där avrinning sker till dagvattennätet eller till ytvattenrecipient. Undantag gäller tvätt i anläggning avsedd för fordonstvätt där vattnet renas innan utsläpp till recipient eller dagvattennät. Riskkällans karaktär Tillfälle Ämnestyp Spridningssätt Bristande hantering. Kemisk förorening. Punktmässigt och Fordonstvätt innebär att vattnet från tvätten får med sig partiklar från smörjoljor, korrosion, däck, avfettningsmedel och dylikt vilket riskerar att förorena 25 (36) GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE KONSEKVENSBEDÖMNIG AV FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER INFORMATIONSMATERIAL

65 tillfälligt vattentäkten. Syfte Genom att införa restriktioner styrs verksamheten undan från plaster där fordonstvätt kan orsaka mest skada för vattentäkten. Konsekvens Verksamhet och allmänhet Kommunerna Föreskriften förbjuder enbart fordonstvätt där avrinning sker på olämpligt sätt till dagvattennätet eller till ytvattenrecipient. Föreskriften innebär konsekvenser för boende i de kommuner som idag inte reglerar detta genom kommunala regler för fordonstvätt. Konsekvensen är att den som vill tvätta sitt fordon antingen får stå på mark som inte avrinner till ytvatten eller dagvatten alteranativt får åka till en anläggning avsedd för fordonstvätt. Verksamhetsutövaren måste ansöka om och erhålla dispens från länsstyrelsen för att verksamheten ska undantas från förbudet. Föreskriften medför inte någon prövning hos kommunernas nämnd för miljöfrågor. Kommunernas huvudman är remissinstans vid länsstyrelsens handläggning av dispensansökningar. I de fall kommunen har övertagit tillsynsansvaret från länsstyrelsen är nämnden för miljöfrågor ansvarig för tillsyn så att föreskriften efterlevs BETESDJUR OCH GÖDSEL 9a Lagring av naturgödsel är förbjudet. Undantag gäller om läckage från gödsellagringen till omgivningen inte sker. Riskkällans karaktär Tillfälle Normal händelse, bristande omhändertagande samt olycka. Avrinning eller läckage av naturgödsel riskerar att förorena vattentäkten med parasiter, virus och näringsämnen. Ämnestyp Mikrobiell och kemisk förorening Spridningssätt Diffust och tillfälligt Syfte Genom att förbjuda lagring som medför läckage till omgivningen minskar risken för vattentäkten, samtidigt som undantaget öppnar upp för möjligheten att lagra gödsel under rätt förutsättningar. 26 (36) GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE KONSEKVENSBEDÖMNIG AV FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER INFORMATIONSMATERIAL

66 Konsekvens Verksamhet och allmänhet Kommunerna Föreskriften förbjuder enbart lagring av naturgödsel om läckage från lagringen kan ske. På detta sätt inför man inga konsekvenser för verksamhetsutövarna förutsatt att lagringen sker enligt reglerna. Föreskriften stämmer överens med förordningen 1998:915 om miljöhänsyn i jordbruket där krav finns gällande utformning av gödselhantering så att avrinning eller läckage till omgivningen inte sker. Föreskriften inkluderar all lagring av naturgödsel till skillnad från förordningen som undantar mindre jordbruk. Verksamhetsutövaren måste ansöka om och erhålla dispens från länsstyrelsen för att verksamheten ska undantas från förbudet. Föreskriften medför inte någon prövning hos kommunernas nämnd för miljöfrågor. Kommunernas huvudman är remissinstans vid länsstyrelsens handläggning av dispensansökningar. I de fall kommunen har övertagit tillsynsansvaret från länsstyrelsen är nämnden för miljöfrågor ansvarig för tillsyn så att föreskriften efterlevs. 9b Längs Göta älvs huvudfåra får betesdjur ej hållas utan anmälan. Riskkällans karaktär Tillfälle Normal händelse och bristande omhändertagande. Strandbete utgör främst en risk för vattentäkten pga av risken för mikrobiell förorening. Ämnestyp Spridningssätt Mikrobiell förorening. Diffust och tillfälligt Mikrobiell förorening av vattentäkter i Sverige har blivit uppmärksammat de senaste åren till följd av föroreningar i bl.a. Östersund och Skellefteås vattentäkter som ledde till närmare sjukdomsfall. Det kan inte uteslutas att parasiter mm kan smitta från djur till människa, t.ex. via dricksvattnet. Syfte Genom att djurhållning längs Göta älvs huvudfåra ska anmälas finns 27 (36) GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE KONSEKVENSBEDÖMNIG AV FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER INFORMATIONSMATERIAL

67 möjlighet för kommunerna att förelägga om försiktighetsåtgärder. Med kännedom om hur många djur som hålls i området och var de betar kan kommunerna nå ut med riktad information och riktlinjer för att på lämpligt sätt minska risken för förorening av vattentäkten. Konsekvens Verksamhet och allmänhet Den som håller betesdjur inom inre skyddszon, längs Göta älvs huvudfåra, behöver anmäla detta till den kommunala miljönämnden. Anmälan ska ske till den kommunala miljönämnden. Kommunerna Hantering av anmälningsärenden sker på miljökontoret BEKÄMPNINGSMEDEL 10a Yrkesmässig spridning av kemiska bekämpningsmedel får ej ske utan tillstånd. Undantag gäller för spridning på tomtmark. Riskkällans karaktär Tillfälle Ämnestyp Spridningssätt Normalt användande, bristande hantering och vid olyckor. Kemisk förorening Kontinuerligt och diffust. Kemiska bekämpningsmedel används av privatpersoner, företag och myndigheter. Mycket små mängder bekämpningsmedel kan göra ett dricksvatten otjänligt. Även i låga doser har bekämpningsmedel hälsoskadliga effekter på människor och miljön. Ett känt bekämpningsmedel som förbjöds under 1970-talet är DDT, vilket man än idag hittar spår av i vattentäkter. De flesta bekämpningsmedel har en begränsad rörlighet i marken vilket tillsammans med sin långa nerbrytningstid gör att de stannar kvar i marken och på platsen under lång tid och därmed kan orsaka en långtidsverkande förorening vattnet. Förekomst av bekämpningsmedel i vattentäkter har lett till att flera kommunala 28 (36) GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE KONSEKVENSBEDÖMNIG AV FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER INFORMATIONSMATERIAL

68 vattentäkter i Sverige har fått stängas ner. Bekämpningsmedel nämns som nummer två i Svenskt vattens lista Tolv punkter för bättre dricksvatten vilket visar på allvarligheten och den stora risken med användning av bekämpningsmedel i närheten av vattentäkter där det anges att; Spridning av bekämpningsmedel inom ett vattenskyddsområdes inre zon bör förbjudas. I framtiden ska inte bekämpningsmedelsrester kunna påvisas i vattentäkter. Syfte Genom att införa restriktioner på yrkesmässig spridning som utgör den största delen av spridning av bekämpningsmedel, minskar förekomsten av medlen i naturen och därmed även risken för att förorening av vattentäkten ska ske. Med tillståndsgivning ges kommunerna även möjlighet att sätta krav och villkor på verksamhetsutövaren för att minska risken för förorening. Konsekvens Verksamhet och allmänhet Kommunerna Skyddsföreskriften gäller endast yrkesmässig spridning. Det innebär att de som yrkesmässigt vill sprida bekämpningsmedel måste ha tillstånd av kommunala miljönämnden. Föreskriften gäller inte för spridning på tomtmark, vilket innebär mark som upptas av bl.a. småhus samt trädgård, parkeringsplats, upplagsplats, kommunikationsutrymme m.m. som ligger i anslutning till bostadshus. Tillståndsansökan ska göras till den kommunala miljönämnden. Enligt SNFS 1997:2, 14 är dock yrkesmässig spridning tillståndspliktig överallt inom vattenskyddsområde. Hantering av tillståndsansökan sker på miljökontoret. Nämnden fattar beslut i ärendet. 29 (36) GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE KONSEKVENSBEDÖMNIG AV FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER INFORMATIONSMATERIAL

69 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 11a Tillsyn enligt dessa föreskrifter utövas av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Länsstyrelsen kan på begäran av kommunfullmäktige i respektive kommun överlåta tillsynen till den kommunala nämnden för miljöfrågor. Syfte Aktiv tillsyn, och möjlighet att ge förelägganden eller anmälan vid lagöverträdelse, är grundläggande för att skyddsföreskrifterna ska bidra till ökat vattenskydd. Tillsynen av ett vattenskyddsområde syftar till att kontrollera efterlevnaden av de regler som finns i föreskrifterna för vattenskyddsområdet. Genom att också följa väl utformade kontrollprogram (egenkontroll) kan verksamhetsutövare säkerställa att föreskrifterna efterlevs. Konsekvens Verksamhet och allmänhet Kommunerna I de kommuner där Länsstyrelsen behåller tillsynen av vattenskyddsområdet och dess skyddsföreskrifter kan samma typ av verksamhet komma att bli föremål för tillsyn både av länsstyrelsen (avseende vattenskyddsområdet) och av kommunen i det fall tillsyn sker enligt t.ex. miljöbalken. För den enskilde torde det vara en fördel ju färre tillsynsmyndigheter man har i sin verksamhet. Länsstyrelsen har tillsynsansvar 10 för vattenskyddsområden som fastställt av länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan överlåta åt en kommunal nämnd att utöva den operativa tillsynen, om kommunfullmäktige begär det. Genom att kommunerna tar över tillsynen får den kommunala miljönämnden och dess förvaltning större kunskap om verksamheter inom kommunen samt större chans att påverka kravställning mm. 11b I de fall tillstånd krävs enligt dessa föreskrifter ska skriftlig ansökan skickas till den kommunala nämnd som ansvarar för miljöfrågorna i den kommun där verksamheten ska bedrivas. I samband med sådan prövning kan nämnden föreskriva särskilda villkor som anses erforderliga för att undvika oacceptabel vattenförorening. 11c I de fall anmälan krävs enligt dessa föreskrifter ska skriftlig anmälan skickas till den kommunala nämnd som ansvarar för miljöfrågorna i den kommun där verksamheten ska bedrivas. Nämnden kan 10 Miljötillsynsförordningen 2011:13 GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE KONSEKVENSBEDÖMNIG AV FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER INFORMATIONSMATERIAL (36)

70 förelägga om särskilda försiktighetsmått som anses erforderliga för att undvika oacceptabel vattenförorening. Syfte Genom att ange denna text i skyddsföreskrifterna blir det tydligt för verksamhetsutövaren var denne ska vända sig för att söka tillstånd eller anmäla sin verksamhet enligt vattenskyddsföreskrifterna. Konsekvens Verksamhet och allmänhet Kommunerna Den som bedriver en verksamhet som är anmälningseller tillståndspliktig enligt dessa skyddsföreskrifter ska ansöka om tillstånd samt inlämna sin ansökan hos den kommunala miljönämnden. Ansökan eller anmälan är vanligtvis förknippad med en kostnad för den enskilde. Därtill behöver den som ansöker om tillstånd lägga ned en viss egen tid för att ta fram ansökan och hantera ärendet. Ett tillstånd, samt anmälan, kan bli förknippat med särskilda villkor som verksamhetsutövaren måste följa för att tillståndet ska gälla. Hantering av tillståndsansökan och anmälningar sker på miljökontoret i respektive kommun och beslut fattas av nämnden. Detta arbete kräver personella resurser för att kunna tillgodoses. I de fall kommunen har övertagit tillsynsansvaret från länsstyrelsen är nämnden för miljöfrågor ansvarig för tillsyn så att föreskriften efterlevs. Genom att villkoren som ges vid tillståndsgivningen följs minskar risken för förorening av vattentäkten. 11d Dispens från dessa föreskrifter kan medges av Länsstyrelsen i Västra Götalands län efter hörande av berörda kommunala myndigheter och huvudman/huvudmän för nedströms belägen vattentäkt/-er inom vattenskyddsområdet. I samband med sådan prövning kan länsstyrelsen föreskriva särskilda villkor som anses erforderliga för att undvika oacceptabel vattenförorening. Syfte Genom att ange denna text i skyddsföreskrifterna blir det tydligt för verksamhetsutövaren var denne ska vända sig för att ansöka om dispens enligt vattenskyddsföreskrifterna. Dispensprövning görs enligt 7 kap. 22 andra stycket miljöbalken och 7 kap. 26 MB. Enligt bestämmelsen får dispens endast ges om det är GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE KONSEKVENSBEDÖMNIG AV FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER INFORMATIONSMATERIAL (36)

71 förenligt med förbudet eller föreskriftens syfte. Konsekvens Verksamhet och allmänhet Kommunerna Den som bedriver en verksamhet som är förbjuden enligt dessa skyddsföreskrifter måste ansöka om dispens för att få bedriva sin verksamhet. Ansökan är vanligtvis förknippad med en kostnad för den enskilde. Därtill behöver den som ansöker om tillstånd lägga ned en viss egen tid för att ta fram ansökan och hantera ärendet. En ev dispens kan bli förknippad med särskilda villkor som verksamhetsutövaren måste följa för att dispensen ska gälla. Huvudmannen i respektive kommun är remissinstans till länsstyrelsen vid en dipensansökan enligt skyddsföreskrifterna. Detta arbete kräver personella resurser för att kunna tillgodoses. 11e Brott mot skyddsföreskrifterna kan medföra påföljd enligt 29 kap 2 och 2a Miljöbalken om inte andra ansvarsbestämmelser blir tillämpliga. Syfte Genom att ange denna text i skyddsföreskrifterna blir det tydligt för verksamhetsutövaren vad som gäller om denne gör sig skyldig till brott mot vattenskyddsföreskrifterna. Konsekvens Verksamhet och kommunerna Brott mot skyddsbestämmelserna kan medföra påföljd för de som utför brottet såväl som de som är medvetna om att brottet begås. Brott mot skyddsföreskrifterna ska alltid anmälas till tillsynsmyndigheten. Det ligger i allas berördas intresse att utföra egenkontroll av sin verksamhet för att se till att skyddsföreskrifterna följs i den egna verksamheten. 11f Tillstånd enligt dessa skyddsföreskrifter krävs inte om motsvarande delar i verksamheten tillståndsprövats eller ska tillståndsprövas enligt miljöbalkens 9, 11 och 12 kapitel eller annan förordning utfärdad eller med stöd av miljöbalken. Syfte Genom att ange denna text i skyddsföreskrifterna blir det tydligt för verksamhetsutövaren vad som gäller verksamheten även om fattas av 32 (36) GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE KONSEKVENSBEDÖMNIG AV FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER INFORMATIONSMATERIAL

72 miljöbalkens 9, 11 och 12 kapitel. Konsekvens Verksamhet och allmänhet Verksamhetsutövaren behöver inte dubbla ansökningar i de fall något som omfattas av skyddsföreskrifterna redan har erhållit tillstånd enligt miljöbalkens 9, 11 och 12 kapitel. Kommunerna I de fall delar som omfattas av skyddsföreskrifterna inte redan har givits tillstånd enligt miljöbalkens 9, 11 och 12 kapitel, handlägger kommunernas miljökontor tillståndsanmälningar enligt skyddsföreskrifterna. Beslut fattas av nämnden 11g Fastighetsägare, nyttjare av fastighet eller verksamhetsutövare inom vattenskyddsområdet ska omedelbart anmäla spill, läckage och andra händelser om de är av sådan omfattning att de kan medföra risk för vattenförorening. Anmälan ska göras till Räddningstjänsten. Inträffade olyckor ska omedelbart rapporteras på telefon 112. Syfte Genom att ange denna text i skyddsföreskrifterna blir det tydligt för verksamhetsutövaren vad som gäller vid spill, läckage och andra händelser om de är av sådan omfattning att de kan medföra risk för vattenförorening. Konsekvens Verksamhet och kommunerna Den som upptäcker spill, läckage och andra händelser om de är av sådan omfattning att de kan medföra risk för vattenförorening är skyldig att anmäla detta till Räddningstjänsten SKYLTNING 12a Där farleder eller allmänna vägar passerar gräns till vattenskyddsområdet samt där så behövs vid hamnar inom området eller vid vägar som passerar genom området ansvarar vattentäktens huvudman för att det finns skyltar som utmärker och informerar om vattenskyddsområdet. Annans mark får tas i anspråk för detta (7 kap 22 miljöbalken). Utformningen av skyltar ska följa rekommendationer från berörda myndigheter och statliga verk. Syfte Personer som färdas på vägar genom vattenskyddsområdet ska veta om att de färdas genom ett vattenskyddsområde för att kunna larma om det händer något som kan riskera att förorena vattentäkten. 33 (36) GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE KONSEKVENSBEDÖMNIG AV FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER INFORMATIONSMATERIAL

73 Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområde poängterar att väl anpassad information är ett kostnadseffektivt hjälpmedel för att förhindra oönskade aktiviteter och olyckstillbud inom ett vattenskyddsområde 11. Uppskyltning av vattenskyddsområden är därför en viktig del av informationen till personer som uppehåller sig inom vattenskyddsområdet även om de bara passerar tillfälligt. En separat s.k. skyltplan som anger var skyltar ska sitta och vilken typ av skyltar det ska vara på de olika platserna, arbetas fram av vattentäktens huvudman. Konsekvens Verksamhet och allmänhet Kommunerna Vattenskyddsområdets existens förmedlas till allmänhet som bor, verkar eller tillfälligt uppehåller sig inom vattenskyddsområdet. Vattentäktens huvudman tar fram en skyltplan och hanterar tillstånd och montering av skyltar. Det krävs tillstånd från väghållaren att sätta upp skyltarna inom vägområdet.. 12b Där petroleumprodukter eller andra hälso- och miljöfarliga produkter hanteras ska skylt finnas som informerar om vattenskyddsområdets existens. Skyltarna tillhandahålls av vattentäktens huvudman i den kommun där skylten ska sättas upp. Undantag gäller vid hantering för hushållsbehov. Syfte Personer som hanterar petroleumprodukter eller andra hälso- och miljöfarliga produkter inom vattenskyddsområdet ska veta om att de befinner sig i ett vattenskyddsområde för att kunna larma om det händer något som kan riskera att förorena vattentäkten. Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområde poängterar att väl anpassad information är ett kostnadseffektivt hjälpmedel för att förhindra oönskade aktiviteter och olyckstillbud inom ett vattenskyddsområde 12. Konsekvens Verksamhet och allmänhet Den som är ansvarig för platser där petroleumprodukter eller andra hälso- och miljöfarliga produkter hanteras ansvarar för att skyltar sätts upp på väl synlig plats i anslutning till hanteringen. Huvudmannen för vattentäkten kan ta ut en avgift för skyltarna. 11 Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområde 2010:5. 12 Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområde 2010:5. 34 (36) GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE KONSEKVENSBEDÖMNIG AV FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER INFORMATIONSMATERIAL

74 Kommunerna Vattentäktens huvudman tillhandahåller skyltar och ger råd och anvisningar om var dessa bör sättas upp. En avgift kan tas ut för skyltarna ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER 13a Skyddsföreskrifterna gäller enligt 7 kap. 22 Miljöbalken omedelbart då vattenskyddsområdet träder ikraft, även om de överklagas. Syfte Genom att ange denna text i skyddsföreskrifterna blir det tydligt för alla som berörs av vattenskyddsområdet om vad som gäller vid överklagande. Länsstyrelsens beslut om vattenskyddsområde kan överklagas till regeringen enligt 18 kap. 1 Miljöbalken. Längden på vattenskyddsprocesser är ofta svåra att förutse och genom ikraftträdande redan vid första beslutet undviker man att vattentäkten står utan skyddsområde längre än nödvändigt. Konsekvens Verksamhet och allmänhet samt Kommunerna Även om överklagan har gjorts behöver tillstånd, anmälningar och dispenser hanteras enligt skyddsföreskrifterna. Först om den myndighet som prövar överklagan beslutar om ändring av beslutet ändras förutsättningarna. 13b Verksamhet som har påbörjats före ikraftträdandet och som genom dessa skyddsföreskrifter blir tillståndspliktig får fortsätta att bedrivas till och med den dd mm åå 13. Därefter får verksamheten bedrivas endast om den som bedriver verksamheten lämnat in en ansökan om tillstånd till tillståndsmyndigheten senast den dd mm åå. 13c Verksamhet som har påbörjats före ikraftträdandet och som genom dessa skyddsföreskrifter blir anmälningspliktig får fortsätta att bedrivas till och med den dd mm åå. Därefter får verksamheten bedrivas endast om verksamheten är anmäld senast den dd mm åå. 13d Verksamhet som har påbörjats före ikraftträdandet och som genom dessa skyddsföreskrifter blir förbjuden får fortsätta att bedrivas till och med den dd mm åå. Därefter får verksamheten bedrivas endast 13 Datum sätts vanligtvis till två år efter ikraftträdande. GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE KONSEKVENSBEDÖMNIG AV FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER INFORMATIONSMATERIAL (36)

75 om verksamheten erhållit dispens från förbudet senast dd mm åå. Syfte För verksamhet som har påbörjats före ikraftträdandet behöver såväl verksamhetsutövaren som kommunernas miljönämnder och miljökontor samt länsstyrelsen ha en tidsperiod för att kunna hantera de krav på tillstånd, anmälan och förbud som i och med skyddsföreskrifterna träder i kraft. Detta för att ansökningar ska hinna upprättas, hanteras och beslutas. Konsekvens Verksamhet och allmänhet Under den tidsperiod som anges i beslutet är verksamhetsutövaren skyldig att inkomma med anmälan, ansökan om tillstånd eller ansökan om dispens. Kommunerna Kommuner och länsstyrelsen behöver anpassa sin organisation för att kunna hantera de ärenden som uppkommer till följd av skyddsföreskrifterna. 36 (36) GÖTA ÄLV OCH VÄNERSORGSVIKEN VATTENSKYDDSOMRÅDE KONSEKVENSBEDÖMNIG AV FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER INFORMATIONSMATERIAL

76 BILAGA 1: Beskrivning av processen före och efter fastställande av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Vattenskyddsprocessen Information om förslag Ansökan Beslut Implementering Berörda Kommunerna Moment Klartecken att informera allmänhet och berörda om förslag till VSO och VSF Godkännande hos politisk instans i respektive kommun Inbjudan, via kungörelse att ta del av förslag till VSO och VSF Information av förslaget till fastighetsägare, myndigheter och andra sakägare Respektive kommun deltar vid informationen i sin egen kommun Möjlighet ta del av förslaget och lämna synpunkter. Ansökan till länsstyrelsen om att fastställa VSO och VSF Beslut i politisk instans i respektive kommun Beslutet är offentlig handling och möjligt att ta del av för allmänheten Länsstyrelsen i Västra Götaland hanterar ärendet Sökande politisk instans i respektive kommun ansvarar för ev komplettering Samråd med möjlighet ta del av förslag till beslut och lämna synpunkter. Länsstyrelsen i Västra Götaland fattar beslut och kungör detta Delgivning via utsänt beslut. Möjlighet att överklaga länsstyrelsens beslut Delgivning via kungörelse. Möjlighet att överklaga länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen i Västra Götaland är tillsynsmyndighet i kommuner som inte övertagit denna. Länsstyrelsen handlägger ansökan om dispens. Miljönämnden hanterar tillstånds och anmälningsärenden.huvudmannen ansvarar för uppskyltning. Riktlinjer för handläggning tas fram och information sker. Ansökningar enligt skyddsföreskrifterna inom en övergångsperiod för befintliga verksamheter eller omedelbart för nya verksamheter. Göta älv och Vänersborgvikens vattenskyddsområde Konsekvensbedömning av förslag till vattenskyddsföreskrifter

77 BILAGA 2: Bakgrund till skyddsföreskrifter inom vattenskyddsområde Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde Konsekvensbedömning av förslag till skyddsföreskrifter Skyddsföreskrifter och andra åtgärder Ett vattenskyddsområde och dess skyddsföreskrifter är ett av verktygen för att uppnå och upprätthålla ett tillräckligt bra skydd av en dricksvattentäkt. Det finns dock flera typer av riskkällor som varken är möjliga eller lämpliga att reglera genom skyddsföreskrifter. I syfte att uppnå ett säkert skydd av Göta älv och Vänersborgsviken kommer vattenskyddsområdet och dess skyddsföreskrifter vara en av flera nödvändiga åtgärder. Föreskrifterna kompletteras med aktivt arbete med övriga typer av riskreducerande åtgärder. De åtgärdstyper som kan bidra till riskminskning, och därmed ett ökat vattenskydd, utöver vattenskyddsföreskrifter utgörs främst av följande; Beredskap Kunskap om risker i en verksamhet Riktlinjer för planering Tillsyn och tillstånd Fysisk åtgärd Information Olika typer av riskreducerande åtgärder bidrar på olika sätt till ett ökat vattenskydd. Vilka åtgärder som är lämpliga varierar för olika risker och beror på förutsättningar i enskilda fall samt på hur allvarliga olika riskkällor är. Lagstöd för vattenskyddsföreskrifter Vattenskyddsföreskrifterna har utformats med vattentäktens nutida och framtida skyddsbehov i fokus och representerar i många avseenden en tillämpning och uttolkning av miljöbalkens intentioner som uttrycks i miljöbalkens allmänna hänsynsregler (MB 2 kap). I vissa fall kan en föreskrift med stöd av miljöbalkens 7 kap innefatta ett större krav på försiktighet än vad som följer av miljöbalkens allmänna aktsamhetsregler. Föreskrifter för vattenskyddsområde meddelas med stöd av 7 kap. 22 Miljöbalken. Utformning av vattenskyddsföreskrifter Föreskrifter bör utformas med Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområde (NVFS 2003:16) som referensram och norm. De allmänna råden är dock anpassade utifrån generella förhållanden och skyddszoner som följer metodiken i Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområde (2010:5). De allmänna råden är därför inte tillämpliga rakt av i alla vattenskyddsområden. Vid utformning av skyddsföreskrifter behöver hänsyn tas till de specifika förutsättningarna som råder. Tidigt i den process om funnits för att ta fram förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Göta älvs och Vänersborgsviken klarlades att vattentäkterna (främst Göta älv) har en unik karaktär som vattentäkt, med ständigt strömmande vattenmassa och med 95 % bidrag från områden uppströms vattenskyddsområdet. Förutsättningarna för skyddsföreskriftera för Göta älvs och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde skiljer sig alltså från NFS 2003:16 och även från många andra vattenskyddsområden i Sverige, vilka inrättats för att skydda sjöar. I Göta älvs och Vänersborgsvikens är det främst akuta risker som föreslås regleras i skyddsföreskrifterna. 1 (3) BILAGA 2 Göta älv och Vänersorgsviken vattenskyddsområde Konsekvensbedömning av förslag till skyddsföreskrifter Informationsmaterial

78 Föreskrifterna formuleras med någon av följande restriktionsnivåer: Anmälningsplikt används då man vill ha kännedom om en verksamhet eller en åtgärd inom vattenskyddsområde. Tillståndsplikt används då man vill kontrollera förutsättningarna för hur en verksamhet eller åtgärd bedrivs inom ett vattenskyddsområde. Förbud är en strängare reglering än ett tillståndskrav och bör användas om huvudregeln är att verksamheten eller åtgärden inte skall bedrivas. Observera att de verksamheter som anges i vattenskyddsföreskrifterna formellt är förbjudna så länge som inte anmälan skett, tillstånd givits eller dispens erhållits. Riskanalysens överföring till vattenskyddsföreskrifter Riskanalysens resultat är en av flera aspekter som beaktas vid utformning av förslag till skyddsföreskrifter. Utöver riskanalys påverkar Naturvårdsverkets allmänna råd, baserade på Miljöbalkens allmänna hänsynsregler, samt kommunernas ställningstagande, såväl omfattning som nivå av de restriktioner som föreslås. Det finns således ingen koppling mellan enbart riskanalysens resultat och föreskrifternas utformning, annat än att riskanalysen är vägledande för kommunen. Det finns också riskkällor som omfattas av riskanalysen som varken är möjliga eller lämpliga att reglera genom skyddsföreskrifter. För att minska risken till en acceptabel nivå kan det bli aktuellt att tillämpa någon av de övriga riskreducerande åtgärder som anges i inledningen av denna bilaga. Det finns t.ex. många riskkällor som varken är möjliga eller lämpliga att reglera i t.ex. skyddsföreskrifter. Ett sådant exempel är olyckor med farligt gods. En olycka kan innebära enorm fara för en vattentäkt men man kan inte i föreskrifter förbjuda en olycka att ske. Det är helt enkelt andra åtgärder som får vidtas för att öka vattenskyddet och säkerheten, till exempel att styra var sådan trafik får/inte får ske, ordna täta diken, ha god beredskap att agera vid olycka etc. Vattenskyddsföreskrifter för Göta älv och Vänersborgsviken För Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde föreslås att skyddsföreskrifter införs som gäller i inre skyddszon. I hela vattenskyddsområdet gäller dessutom de restriktioner och anvisningar som gäller generellt för vattenskyddsområden. Detta innebär att endast verksamheter i inre zon omfattas av de specifika föreskrifterna. Generella restriktioner inom vattenskyddsområdet Det finns restriktioner och anvisningar som gäller generellt inom vattenskyddsområden, så även inom det föreslagna vattenskyddsområdet för Göta Älv. Dessa är meddelade med stöd av annan lag än miljöbalkens 7 kap. 22 MB. Vilka dessa är och vilken omfattning de har, kan ändras över tid. Detta är ett skäl till varför inte samtliga regleringar införs i vattenskyddsföreskrifterna. Den som berörs av vattenskyddsområdet är skyldig att känna till vilka restriktioner och anvisningar som är aktuella, liksom att känna till all annan lagstiftning, och allt sammantaget kan inte utläsas från vattenskyddsföreskrifterna. I dagsläget är följande generella föreskrifter aktuella inom vattenskyddsområde; Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2003:24 om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor 2 (3) BILAGA 2 Göta älv och Vänersorgsviken vattenskyddsområde Konsekvensbedömning av förslag till skyddsföreskrifter Informationsmaterial

79 Statens naturvårdsverks föreskrifter (SNFS 1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel. 3 (3) BILAGA 2 Göta älv och Vänersorgsviken vattenskyddsområde Konsekvensbedömning av förslag till skyddsföreskrifter Informationsmaterial

80 Bilaga 3 Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden (till 7 kap 21, 22 och 25 miljöbalken) och hur de beaktas i skyddsföreskrifterna för Göta älv och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde Tidigt i den process om funnits för att ta fram förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Göta älvs och Vänersborgsviken klarlades att vattentäkterna (främst Göta älv) har en unik karaktär som vattentäkt, med ständigt strömmande vattenmassa och med 95 % bidrag från områden uppströms vattenskyddsområdet. Förutsättningarna för skyddsföreskriftera för Göta älvs och Vänersborgsvikens vattenskyddsområde skiljer sig alltså från NFS 2003:16 och även från många andra vattenskyddsområden i Sverige, vilka inrättats för att skydda sjöar. I Göta älvs och Vänersborgsvikens är det främst akuta risker som föreslås regleras i skyddsföreskrifterna. Föreskrift 1. I föreskrift för vattenskyddsområde bör föreskrivas att endast vattentäktsverksamhet får bedrivas i vattentäktszonen och att detta område bör vara inhägnat eller, om det omfattar ytvatten, vara synligt avgränsat. 2. I föreskrifterna bör anges att vattentäktszonen och mark som nyttjas för infiltration (för konstgjord grundvattenbildning) enbart får disponeras av vattentäktsinnehavaren och för vattentäktsverksamhet. Ja / Nej Beaktas i skyddsföreskrifterna Nej Nej I förslaget finns ingen vattentäktszon varför denna inte blir aktuell. Föreskriften bedöms inte medverka till ett bättre vattenskydd då områdena kring intagen skyddas på andra sätt. Det finns även starka skäl att inte märka ut var intagen är placerade. I förslaget finns ingen vattentäktszon varför denna inte blir aktuell. Föreskriften bedöms inte medverka till ett bättre vattenskydd då områdena kring intagen skyddas på andra sätt. Det finns även starka skäl att inte märka ut var intagen är placerade. 3. I föreskrifterna för ett vattenskyddsområde bör, för primär skyddszon, föreskrivas att hantering av petroleumprodukter inte får förekomma annat än för att försörja bostads- och jordbruksfastigheter med olja och att det i sådana fall krävs tillstånd. För sekundär skyddszon bör föreskrivas att det krävs tillstånd för sådan hantering av petroleumprodukter som på kort eller lång sikt kan motverka syftet med skyddet. Myndigheten bör ange i föreskrifterna vilken hantering som avses. Ja Detta beaktas i 1 i förslaget som, liksom allmänna rådet förespråkar, delar upp hanteringen av petroleumprodukter enligt vilken hantering som avses. 1a) Uppställning, 1b) Lagring, 1c) Annan hantering än uppställning och lagring.föreskriften har tagit beaktande att hantering med sekundärt skydd inte är förbjudet och att undantag gäller för transporter. 4. I föreskifter för ett vattenskyddsområde bör föreskrivas att i primär skyddszon är hantering av kemiska bekämpningsmedel förbjuden. För sekundär skyddszon bör föreskrivas om krav på tillstånd för hantering av kemiska bekämpningsmedel. För yrkesmässig hantering av växtnäringsämnen i vattenskyddsområde bör föreskrivas om krav på tillstånd. Myndigheten bör ange i föreskrifterna vilken hantering som avses. Nej Spridning av växtnäringsämnen bedöms inte medföra en akut föroreningsrisk och ingår därför inte i skyddsföreskrifter för Göta älv. 5. I föreskrifter för ett vattenskyddsområde bör föreskrivas att i primär och sekundär skyddszon permanenta upplag av bark och timmer är förbjudna. I sekundär skyddszon bör upplag från en avverkningssäsong få förekomma. För tillfälliga sådana upplag i primär skyddszon bör föreskrivas om krav på tillstånd. Nej Upplag av timmer bedöms inte medföra en akut föroreningsrisk och ingår därför inte i skyddsföreskrifter för Göta älv.

81 Bilaga 3 6. I föreskrifter för ett vattenskyddsområde bör föreskrivas om förbud mot ytterligare infiltrationsanläggningar för hushållsspillvatten och utsläpp av annat avloppsvatten i primär skyddszon. För sekundär skyddszon bör föreskrivas om krav på tillstånd för sådana anläggningar. Nej Det finns ingen anledning att införa generellt förbud för infiltrationsanläggningar då de i många fall är ett bättre alternativ för en ytvattentäkt än t.ex. en markbädd. Genom tillståndsplikt för miljöfarlligt verksamhet enligt 2b möjliggörs val av mest lämpliga utformning beroende på platsspecifika förutsättningar. 7. I föreskrifter för ett vattenskyddsområde bör anges att upplag av avfall eller av snö som härrör från trafikerade ytor i en skyddszon inte får förekomma i en skyddszon med strängare föreskrifter. 8. I föreskrifter för ett vattenskyddsområde bör anges att i primär och sekundär skyddszon upplag av asfalt, oljegrus eller vägsalt är förbjuden. I primär skyddszon bör föreskrivas om krav på tillstånd för spridning av vägsalt. Nej / Ja Ja Upplag inom inre skyddszon (i princip all stadsbebyggelse) med snö som kommer från inre skyddszonen fångas inte av denna föreskrift varför den blir verkningslös. Dessutom regleras redan dumpning av snö i älven av annan lagstiftning. Att föra in snö från yttre till inre skyddszon bedöms inte utgöra en så stor akut risk att det bör regleras i skyddsföreskrifterna. Upplag av avfall regleras i 3. Detta beaktas i 7 som anger tillståndsplikt för uppläggning eller tillverkning av asfalt, oljegrus eller vägsalt. Förbud bedöms inte vara motiverat i vattenskyddsområdet. 9. I föreskrifter för ett vattenskyddsområde bör anges att materialtäkt är förbjuden i primär och sekundär skyddszon för en grundvattentäkt och i primär skyddszon för ytvattentäkt. För husbehovstäkter i ett vattenskyddsområdet bör föreskrivas om krav på tillstånd. Oljespill får ej förekomma. Det bör även föreskrivas att tillfartsvägar till täkter så långt som möjligt ska vara avspärrade. Nej Materialtäkt är reglerad med tillståndsplikt enligt MB om den överstiger en viss storlek. Sådan materialtäkt som inte omfattas av tillståndsplikt enligt MB bedöms inte innebära en akut risk för förorening av vattentäkten. 10. I föreskrifter för ett vattenskyddsområde bör föreskrivas att schaktningsarbete, t.ex. i samband med vägbyggen eller annat byggande, och muddring inte får utföras utan tillstånd. För pålning, spontning och underjordsarbete bör föreskrivas om krav på tillstånd i primär och sekundär skyddszon för en grundvattentäkt och i primär skyddszon för en ytvattentäkt. 11. I föreskrifter för ett vattenskyddsområde bör anges att i primär skyddszon för grundvattentäkt är anläggningar för lagring av och utvinning av värmeenergi ur berg, mark och vatten, uttag av vatten från berg och jord, samt även andra typer av borrningar som kan påverka vattentillgång/kvalitet, förbjudna och att i sekundär skyddszon för grundvattentäkt och i primär skyddszon för ytvattentäkt krävs tillstånd för sådana anläggningar. Ja Nej Detta beaktas i 6 i förslaget som förbjuder alla markarbeten utan tillstånd. Undantag har införts för markarbeten med en sammanlagd jord-/bergvolym som är mindre än 200 m³. Energianläggningar bedöms inte medföra en akut föroreningsrisk och ingår därför inte i skyddsföreskrifter för Göta älv.

82 Bilaga I föreskrifter för ett vattenskyddsområde bör föreskrivas att i primär skyddszon transport av farligt gods får ske endast på anvisade transportleder. Nej Länsstyrelsen i Västra Götaland m.fl har angivit att denna restriktion är olämplig att inkludera i skyddsföreskrifterna då möjligheten att utöva tillsyn är mycket begränsad. Detta är en risk som får reduceras genom andra åtgärdet än vattenskyddsområdet och dess föreskrifter. 13. I föreskrifter för ett vattenskyddsområde bör anges att i primär skyddszon sådan miljöfarlig verksamhet som innebär risk för förorening av yt- och grundvatten inte får etableras. I sekundär skyddszon bör föreskrivas om krav på tillstånd för ny anmälningspliktig miljöfarlig verksamhet. 14. I föreskrifter för ett vattenskyddsområde bör, om det behövs för att uppnå tillräckligt skydd, meddelas förbud och inskränkningar i rätten att förfoga över fastigheter inom den del av vattenskyddsområdet som utgör tertiär skyddszon. Sådana inskränkningar kan t.ex. avse ändrad markanvändning. De kan i vissa fall sammanfal med föreskrifter för övriga skyddszoner. Ja Detta beaktas i 2 som föreslårtillståndsplikt för miljöfarlig verksamhet. Inte aktuellt. 15. Om det visar sig att syftet med vattenskyddsområdet inte uppnås med befintliga föreskrifter bör föreskrifterna ändras eller kompletteras så att nödvändigt skydd uppnås. Inte aktuellt.

83 BILAGA 4 Exempel på blanketter för ansökan om tillstånd och anmälan

84 Anmälan om hantering av mer än 250 liter petroleumprodukter per år inom vattenskyddsområde Enligt föreskrifterna för vattenskyddsområde för Köperödssjöarna (Öresjö) Sökande Namn Organisationsnummer/Personnummer Adress Postadress Telefon bostad (även riktnummer) Telefon arbete (även riktnummer) Telefon mobil E-postadress Fastighet Fastighetsbeteckning Verksamheten kommer att bedrivas inom Köperrödssjöarnas vattenskyddsområde och inom följande zoner (flera alternativ möjliga) Zoombar karta finns på Trollhättans hemsida, Sök på vatten på Miljöförvaltningens sidor. Primär zon Sekundär zon Tertiär zon Anmälan Anmälan avser Cistern Transformator Annat, ange vad: Befintlig hantering Ny hantering Sedan tidigare anmäld cistern Maximal samtidig hantering / volym på behållare Ungefärlig inköpt / lagrad mängd per år Material eller typ av förvaring / typ av behållare Stålcistern Plastcistern Annan behållare/ förvaring, ange hur/vad: Cistern /Behållare. Finns intyg från tillverkaren eller från återkommande kontroll) Ja Nej Cistern har sekundärt skydd Ja Nej Vid sekundärt skydd, ange typ av skydd Ange invallningsvolym Placering av behållare / förvaringsställe Utomhus under jord Utomhus ovan jord Inomhus med rör synliga Inomhus med rör ingjutna Finns skylt uppsatt enligt modell från tekniska kontoret, Uddevalla Kommun Ja Nej, kommentar; Reviderad sid 1(2) Miljöförvaltningen POSTADRESS TELEFON TELEFAX TROLLHÄTTAN miljo@trollhattan.se

85 Tekniska beskrivningar Följande bilagor ska bifogas ansökan Intyg / Rapport från kontroll av behållare/cistern Situationsplan / Karta (se exempelskiss nedan) Omgivningsbeskrivning (exempelvis närhet till vattendrag, större dike, dränering, enskilda brunnar, vattentäkt osv.) Riskanalys En bedömning och värdering av den risk som verksamheten kan utgöra för vattenkvalitén i Köperödssjöarnas vattenskyddsområde. Riskanalysen ska innehålla en redogörelse för vilka konsekvenser en olycka kan medföra samt redogöra för förebyggande (säkerhetsanordningar, tillsyn, kunskap/utbildning etc.) och skadebegränsande (invallning, åtgärder i byggnader) åtgärder som vidtagits. Information Tillstånd krävs enligt upprättade skyddsföreskrifter för Köperödssjöarna (beslutade av länsstyrelsen den 28 augusti 2009). Information om vattenskyddsföreskrifterna, blanketter och en zoombar karta över området finns på Trollhättans Stads hemsida under rubriken vatten på Miljöförvaltningens sida. Timavgift tas ut för handläggning av anmälan enligt vattenskyddsföreskrifterna, enligt av kommunfullmäktige fastställd taxa. Ofullständig ansökan kan ta längre tid att handlägga. Personuppgiftslagen (PUL). För att administrera din ansökan krävs registrering i vårt datasystem. Du har rätt att ta del av de uppgifter som berör dig och även begära rättelse av dessa. Namnteckning Ort och Datum Namnteckning, sökanden Namnförtydligande Exempel Skiss på cisternens placering Fastighetsgräns Byggnad Norr Söder m Avstånd och placering i förhållande till byggnad. Cistern

86 Ansökan om tillstånd för åtgärder inom vattenskyddsområde enligt 1-6 vattenskyddsföreskrifter för Köperödssjöarna (Öresjö) Sökande Namn Organisationsnummer/Personnummer Adress Postadress Telefon bostad (även riktnummer) Telefon arbete (även riktnummer) Telefon mobil E-postadress Fastighet Fastighetsbeteckning Verksamheten kommer att bedrivas inom följande zoner (flera alternativ möjliga) Zoombar karta finns på Trollhättans kommuns hemsida, Sök på vatten på Miljöförvaltningens sidor. Primär zon Sekundär zon Tertiär zon Ansökan Ansökan avser (flera alternativ möjliga) Ändring Befintlig Nyanläggning Hantering av större mängder än för normalt hushållsbehov av för grund- eller ytvattnet skadliga ämnen såsom impregneringsmedel, lösningsmedel eller andra miljöfarliga kemiska produkter (tillstånd krävs i primär och sekundär zon) Yrkesmässig hantering av kemiska bekämpningsmedel (tillstånd krävs i primär, sekundär och tertiär zon) OBS. Gäller samtidigt som ansökan om tillstånd till spridning av kemiska bekämpningsmedel enligt 14 SNFS 1997:2 Lagring av stallgödsel från fler än tre djurenheter (tillstånd krävs i primär och sekundär zon) Upplag av avfall eller förorenade massor (tillstånd krävs i primär och sekundär zon) Upplag av vägsalt, asfalt eller oljegrus (förbjudet i primär zon, tillstånd krävs i sekundär zon) Permanenta upplag av bark, flis, spån, timmer och liknande utan tak, inom 50 m från vattendrag som normalt är vattenförande (förbjudet i primär zon, tillstånd krävs i sekundär zon) Upplag av snö med ursprung från trafikerade ytor utanför den primära och sekundär skyddszonen (förbjudet i primär zon, tillstånd krävs i sekundär zon) Större schaktningsarbeten (tillstånd krävs i primär och sekundär zon) Tekniska beskrivningar Följande bilagor skall bifogas ansökan Situationsplan/Skiss/Karta Beskrivning av verksamheten (se nästa sida för mer detaljer) Omgivningsbeskrivning (exempelvis närhet till vattendrag, enskilda brunnar, vattentäkt osv.) Riskanalys En bedömning och värdering av den risk som verksamheten kan utgöra för vattenkvalitén inom vattenskyddsområdet. Riskanalysen ska innehålla en redogörelse för vilka konsekvenser en olycka kan medföra samt redogöra för förebyggande (säkerhetsanordningar, tillsyn, kunskap/utbildning, utbyte av kemikalier etc.) och skadebegränsande (invallning, åtgärder i byggnader) åtgärder som vidtagits. Reviderad sid 1(2) Miljöförvaltningen POSTADRESS TELEFON TELEFAX TROLLHÄTTAN miljo@trollhattan.se

87 Beskrivning av verksamheten (Vad som minst skall finnas med i beskrivning av verksamheten) Hantering av större mängder än för normalt hushållsbehov av för grund- eller ytvattnet skadliga ämnen såsom impregneringsmedel, lösningsmedel eller andra miljöfarliga kemiska produkter Skadligt ämne som skall hanteras (ex. diesel, motorolja, lösningsmedel etc.) Hantering per år (ungefärlig) Maximal samtidig hantering Beskrivning av behållare (volym i m 3 eller i liter, material, besiktningsresultat) Förvaringsplats/Hanteringsplats (inomhus, utomhus eller i mark) Underlag vid förvaringen (tätt golv utan avlopp, inom invallning, på mark eller annat) Invallningsvolym (m 3 eller i liter) Kopia på det senaste besiktningsprotokollet för cistern över 1 kubikmeter som ska användas Säkerhetsdatablad för de kemikalier som avses hanteras eller förvaras Yrkesmässig hantering av kemiska bekämpningsmedel Växtföljdsredogörelse eller motsvarande Markering på karta av de skiften som ska besprutas Typ av bekämpningar och normala tidpunkter. Sprutningens omfattning (ha/år i snitt, sprutans bombredd, doser samt journal) Typ av bekämpningsmedel (medel, klass. Förvaring av säkerhetsdatablad.) Redogörelse för påfyllning av vatten och medel i sprutan och dess rengörning (plats, underlag osv.) Redogörelse för lagring av bekämpningsmedel (utrymme, utformning, avlopp) Uppgifter om vem som utför spridningen (namn, behörighet, kontaktuppgifter) Lagring av stallgödsel från fler än tre djurenheter Beskrivning av djurhållningen (antal djur, djurslag) Beskrivning av gödsellagringen (gödseltyp, lagringskapacitet i m 3, krav på lagringskapacitet) Upplag av avfall, förorenade massor, vägsalt, asfalt, oljegrus, bark, flis, spån, timmer eller snö från trafikerade ytor Beskrivning av upplaget (vad lagras, mängd) Beskrivning av de skyddsåtgärder som vidtagits för att förhindra förorening av vatten (täckning, tätt underlag, invallning osv.) Beskrivning av omhändertagande av dagvatten från upplaget Analysresultat från provtagning (gäller avfall och förorenade massor) Angivelse för när upplaget påbörjas och beräknas att avvecklas Större schaktningsarbeten Beskrivning av planerade arbeten (omfattning, syfte med schaktningen, planerad tid för schaktning) Beskrivning av material (vilket material, mängd material i ton eller m 3 ) Beskrivning av hänsyn till yt- och grundvatten (avstånd till yt- och grundvatten, skyddsåtgärder) Information Information om vattenskyddsföreskrifterna, blanketter och en zoombar karta över området finns på Trollhättans Stads hemsida under rubriken vatten på Miljöförvaltningens sida. Timavgift tas ut för prövning av ansökan om tillstånd enligt vattenskyddsföreskrifterna, enligt av kommunfullmäktige fastställd taxa. Ofullständig ansökan kan ta längre tid att handlägga. Personuppgiftslagen (PUL) För att administrera din ansökan krävs registrering i vårt datasystem. Du har rätt att ta del av de uppgifter som berör dig och även begära rättelse av dessa. Namnteckning Ort och Datum Namnteckning, sökanden Namnförtydligande

88 Ifylld blankett insändes till Miljö och hälsoskyddsnämnden Vänersborg Anmälan om hantering av mer än 250 liter/år av petroleumprodukter enligt vattenskyddsföreskrifter för Köperödssjöarna Sökande Namn Organisationsnummer/Personnummer Adress Postadress Telefon bostad (även riktnummer) Telefon arbete (även riktnummer) Telefon mobil E-postadress Fastighet Fastighetsbeteckning Verksamheten kommer att bedrivas inom Vattenskyddsområdet för Köperrödssjöarna och inom följande zoner (flera alternativ möjliga) Länk till zoombar karta finns på vår hemsida, sök på miljö& hälsa/vattenskyddsområdeuddevalla Primär zon Sekundär zon Tertiär zon Anmälan Anmälan avser Cistern Transformator Annat Befintlig hantering Maximal samtidig hantering Ny hantering Ungefärlig lagrad mängd per år Material eller typ av förvaring Stålcistern Plastcistern Annan förvaring, ange hur Vid befintlig cistern, Är cisternen kontrollerad (bifoga kontrollintyg) Ja Nej Cistern har sekundärt skydd Ja Nej Vid sekundärt skydd, ange typ av skydd Ange invallningsvolym Placering av förvaringsställe Utomhus under jord Utomhus ovan jord Inomhus med rör synliga Inomhus med rör ingjutna Finns skylt uppsatt enligt modell från tekniska kontoret, Uddevalla Kommun Ja Nej, kommentar; Postadress Vänersborg Besöksadress Sundsgatan 29 Telefon Telefax E-post Postgiro Bankgiro

89 Tekniska beskrivningar Följande bilagor skall bifogas ansökan Situationsplan /Karta (se exempelskiss nedan) Omgivningsbeskrivning (exempelvis närhet till vattendrag, enskilda brunnar osv.) Riskanalys, en bedömning och värdering av den risk som verksamheten kan utgöra för vattenkvalitén i Köperödssjöarna Riskanalysen ska innehålla en redogörelse för vilka konsekvenser en olycka kan medföra samt redogöra för förebyggande- (säkerhetsanordningar, tillsyn, kunskap/utbildning, utbyte av kemikalier etc.) och skadebegränsande- (invallning, åtgärder i byggnader) åtgärder som vidtagits. Information Information om vattenskyddsföreskrifterna, blanketter och en zoombar karta över området finns på vår hemsida Sök på miljö & hälsa/vattenskyddsområde Uddevalla. Särskild avgift tas ut för prövning av anmälan, enligt en av kommunfullmäktige fastställd taxa. Ofullständig anmälan kan ta längre tid att handlägga. Personuppgiftslagen (PUL) För att administrera din anmälan krävs registrering i vårt datasystem. Du har rätt att ta del av de uppgifter som berör dig och även begära rättelse av dessa. Namnteckning Ort och Datum Namnteckning, sökanden Namnförtydligande Exempelskiss på cisternens placering Fastighetsgräns Byggnad Norr Söder m Avstånd och placering i förhållande till byggnad. Cistern

90 Ifylld blankett insändes till Miljö- och hälsoskyddsnämnden Vänersborg Ansökan om tillstånd enligt vattenskyddsföreskrifter för Köperödssjöarna Sökande Namn Organisationsnummer/Personnummer Adress Postadress Telefon bostad (även riktnummer) Telefon arbete (även riktnummer) Telefon mobil E-postadress Fastighet Fastighetsbeteckning Verksamheten kommer att bedrivas inom följande zoner (flera alternativ möjliga) Länk till zoombar karta finns på vår hemsida, sök på miljö & hälsa/vattenskyddsområde Uddevalla Primär zon Sekundär zon Tertiär zon Ansökan Ansökan/Anmälan avser (flera alternativ möjliga) Ändring Befintlig Nyanläggning Hantering av större mängder än för normalt hushållsbehov av för grund- eller ytvattnet skadliga ämnen såsom impregneringsmedel, lösningsmedel eller andra miljöfarliga kemiska produkter (tillstånd krävs i primär och sekundär zon) Yrkesmässig hantering av kemiska bekämpningsmedel (tillstånd krävs i primär, sekundär och tertiär zon) OBS. Gäller samtidigt som ansökan om tillstånd till spridning av kemiska bekämpningsmedel enligt 14 SNFS 1997:2 Lagring av stallgödsel från fler än tre djurenheter (tillstånd krävs i primär och sekundär zon) Upplag av avfall eller förorenade massor (tillstånd krävs i primär och sekundär zon) Upplag av vägsalt, asfalt eller oljegrus (förbjudet i primär zon, tillstånd krävs i sekundär zon) Permanenta upplag av bark, flis, spån, timmer och liknande utan tak, inom 50 m från vattendrag som normalt är vattenförande (förbjudet i primär zon, tillstånd krävs i sekundär zon) Upplag av snö med ursprung från trafikerade ytor utanför den primära och sekundär skyddszonen (förbjudet i primär zon, tillstånd krävs i sekundär zon) Större schaktningsarbeten (tillstånd krävs i primär och sekundär zon) Tekniska beskrivningar Följande bilagor skall bifogas ansökan Situationsplan /Karta Beskrivning av verksamheten (se nästa sida för mer detaljer) Omgivningsbeskrivning (exempelvis närhet till vattendrag, enskilda brunnar osv.) Riskanalys, en bedömning och värdering av den risk som verksamheten kan utgöra för vattenkvalitén i Köperödssjöarna Riskanalysen ska innehålla en redogörelse för vilka konsekvenser en olycka kan medföra samt redogöra för förebyggande- (säkerhetsanordningar, tillsyn, kunskap/utbildning, utbyte av kemikalier etc.) och skadebegränsande- (invallning, åtgärder i byggnader) åtgärder som vidtagits. Postadress Vänersborg Besöksadress Sundsgatan 29 Telefon Telefax E-post miljo@vanersborg.se Postgiro Bankgiro

91 Beskrivning av verksamheten (Vad som minst skall finnas med i beskrivning av verksamheten) Hantering av större mängder än för normalt hushållsbehov av för grund- eller ytvattnet skadliga ämnen såsom impregneringsmedel, lösningsmedel eller andra miljöfarliga kemiska produkter Skadligt ämne som skall hanteras (ex. diesel, motorolja, lösningsmedel etc.) Hantering per år (ungefärlig) Maximal samtidig hantering Beskrivning av behållare (volym i m 3 eller i liter, material, besiktningsresultat) Förvaringsplats/Hanteringsplats (inomhus, utomhus eller i mark) Underlag vid förvaringen (tätt golv utan avlopp, inom invallning, på mark eller annat) Invallningsvolym (m 3 eller i liter) Kopia på det senaste besiktningsprotokollet på cisterner som skall användas Säkerhetsdatablad för de kemikalier som avses hanteras eller förvaras Yrkesmässig hantering av kemiska bekämpningsmedel Växtföljdsredogörelse Markering på karta av de skiften som skall besprutas Beräknad tidpunkt för spridning Sprutningens omfattning (ha/år i snitt, beräknad dos) Typ av bekämpningsmedel (medel, klass, säkerhetsdatablad) Redogörelse för rengörning och påfyllning av sprutan (plats, underlag osv.) Redogörelse för lagring av bekämpningsmedel (utrymme, avlopp) Uppgifter om vem som utför spridningen (namn, sprutcertifikat, kontaktuppgifter) Lagring av stallgödsel från fler än tre djurenheter Beskrivning av djurhållningen (antal djur, djurslag) Beskrivning av gödsellagringen (gödseltyp, lagringskapacitet i m 3 ) Upplag av avfall, förorenade massor, vägsalt, asfalt, oljegrus, bark, flis, spån, timmer eller snö från trafikerade ytor Beskrivning av upplaget (vad lagras, mängd) Beskrivning av de skyddsåtgärder som vidtagits för att förhindra förorening av vatten (täckning, tätt underlag, invallning osv.) Beskrivning av omhändertagande av dagvatten från upplaget Analysresultat från provtagning (gäller avfall och förorenade massor) Angivelse för när upplaget påbörjas och beräknas att avvecklas Större schaktningsarbeten Beskrivning av planerade arbeten (omfattning, syfte med schaktningen, planerad tid för schaktning) Beskrivning av material (vilket material, mängd material i ton eller m 3 ) Beskrivning av hänsyn till yt- och grundvatten (avstånd till yt- och grundvatten, skyddsåtgärder) Information Information om vattenskyddsföreskrifterna, blanketter och en länk till zoombar karta över området finns på vår hemsida Sök på miljö & hälsa/vattenskyddsområde Uddevalla. Särskild avgift tas ut för prövning av ansökan om tillstånd enligt vattenskyddsföreskrifterna, enligt en av kommunfullmäktige fastställd taxa. Ofullständig ansökan kan ta längre tid att handlägga. Personuppgiftslagen (PUL) För att administrera din ansökan krävs registrering i vårt datasystem. Du har rätt att ta del av de uppgifter som berör dig och även begära rättelse av dessa. Namnteckning Ort och Datum Namnteckning, sökanden Namnförtydligande

92 BILAGA 5 Exempel på beslut avseende ansökningar om tillstånd och anmälningar

93 Delegationsbeslut Dnr xxxxxxxxxxxxxxx Delgivningskvitto Handläggare: xxxxxxxxxxxxxxxxxx Telefon: E-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxx Vänersborg Föreläggande om försiktighetsmått vid hantering av oljeprodukter på fastigheten xxxxxxxxxxxxx, inom vattenskyddsområde Ärendebeskrivning xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx har inkommit med anmälan om hantering av petroleumprodukter inom Köperödssjöarnas vattenskyddsområde. Om det överstiger 250 liter/år är det enligt Naturvårdverkets föreskrifter NFS 2003:24 anmälningspliktigt. Det finns två cisterner på fastigheten och de är belägna inom sekundär zon. Den ena har korrisionskydd och är senast besiktigad Skall besiktas i år, 2010, alltså vart 6:e år. Den andra är senast kontrollerad 2007 och har ej korrisionskydd. Ska besiktas i år, 2010 alltså vart 3:e år pga det saknas korrisionsskydd. Vid nyinstallataion av cisterner ska dessa ha sekundärt skydd. Beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden förelägger xxxxxxxxxxxxxxxxxx om följande försiktighetsmått vid hantering av oljeprodukter på fastigheten xxxxxxxxxxxxxxxx. - om någon väsentlig förändring i lagring eller hantering sker ska detta meddelas miljö- och hälsoskyddskontoret. - gällande lagstiftning angående besiktning, hantering och lagring gäller alltid. - skylt ska finnas som informerar om att cisternen står inom vattenskyddsområde. - vid spill, läckage och andra händelser som kan medföra risk för vattenförorening ska räddningstjänsten larmas och miljö- och hälsoskyddskontoret informeras. Lagstöd: Miljöbalken 26 kap. 9, Skyddsföreskrifter för Köperödssjöarnas vattentäkt samt Naturskyddsverkets föreskrifter 2003:24 och dess ändringar. Beslutet kan överklagas, se nedan Miljö- och hälsoskyddskontoret xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx Miljöskyddsinspektör Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Postgiro Bankgiro Vänersborg Sundsgatan miljo@vanersborg.se

94 Detta beslut kan överklagas hos Länsstyrelsen. Tala om vilket beslut Ni överklagar genom att ange diarienummer. Ange också varför Ni anser att beslutet är oriktigt och vilken ändring Ni vill ha. Bifoga handlingar eller annat som Ni anser stöder Er uppfattning. Underteckna skrivelsen och uppge namn, fullständig adress och telefonnummer. Överklagandet skall lämnas in eller skickas till : Miljö- och hälsoskyddsnämnden VÄNERSBORG För att överklagandet skall kunna prövas måste handlingarna ha kommit in till nämnden inom tre veckor från den dag Ni fick del av beslutet. Har Ert överklagande kommit in i rätt tid kommer handlingarna att skickas vidare till Länsstyrelsen om nämnden inte själv ändrar beslutet på det sätt som Ni har begärt Om något är oklart kan Ni vända Er till Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, tfn

95 Delegationsbeslut Dnr xxxxxxxxxxxxxxxx Delgivningskvitto Handläggare: xxxxxxxxxxxxxxxxx Telefon: E-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxx Vänersborg Tillstånd för yrkesmässig hantering av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde på fastigheten xxxxxxxxxxxxxx Ärendebeskrivning xxxxxxxxxxx har ansökt om tillstånd för yrkesmässig hantering av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde för Köperödssjöarna. Enligt ansökan brukas åkermark inom primär och sekundär zon. Svensson har tillstånd för yrkesmässig användning av bekämpningsmedel av klass 1 och 2. Sprutan är ej funktionstestad. Enligt ansökan kommer Ally 50ST och Roundup Bio att användas. Fastigheten och i ansökan utpekade skiften som kommer att besprutas ligger i inom sekundär och primär zon. Skiften inom primär zon har en 10 m bred anlagd skyddszon. Svensson kommer troligen anlägga ytterligare 10 m skyddszon. Information Lantbrukssprutan ska funktionstestas. Detta är också ett krav om miljöersättningar utgår. Se information på Jorbruksverkets hemsida. Säkert Växtskydds Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av lantbruksspruta med bom bör användas. Mark- och vindanpassat skyddsavstånd ska hållas vid spridning av bekämpningsmedel. Dokumentation från spridningstillfällena ska sparas i 3 år framåt och vid begäran kunna visas för tillsynsmyndigheten. Vid spill, läckage och andra händelser som kan medföra risk för vattenförorening ska räddningstjänsten larmas och Miljö- och hälsoskyddskontoret informeras. Vid förändringar i verksamheten ska Miljö- och hälsoskyddskontoret kontaktas. Vid omfattande förändringar kan nytt tillstånd behöva sökas. Beslutet fråntar inte sökanden skyldigheten att följa annan tillämplig lagstiftning. Tillståndet kan återkallas av Miljönämnden om ovanstående villkor eller gällande bekämpningsmedelslagstiftning överträds eller försummas. Sker förändringar i lagstiftningen med längre gående krav än ovan givna villkor gäller lagstiftningen utöver vad som står i detta tillstånd. Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Postgiro Bankgiro Vänersborg Sundsgatan miljo@vanersborg.se

96 Beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden ger xxxxxxxxxxxx tillstånd för yrkesmässig hantering av bekämpningsmedel Ally 50ST och Roundup Bio på fastigheten xxxxxxxxxxxxx. Villkor: -Ally 50ST är ett lättrörligt preparat och skall med mycket stor försiktighet användas inom primär zon. Lättrörliga preparat ska på sikt ej användas inom primär zon. -Markanpassat skyddsavståndet till Skottenesjön och vattenförande diken inom primär zon skall vara minst 10 m.. Utöver detta ska vindanpassat skyddsavstånd göras. -Sprutan ska funktionstestas. Påfyllning, rengörning och transport av bekämpningsmedel ska utföras på ett säkert sätt. Överdosering får inte ske och därför ska bekämpningströsklar och dosnycklar följas. -Sökanden ska årligen gå igenom användningen av bekämpningsmedel för att försöka utesluta eller ersätta dessa med produkter som kan antas vara mindre farliga för miljön och människors hälsa. I växtodlingsplaneringen bör stor vikt läggas vid att minimera riskerna för vattentäkten Tillståndet tidsbegränsas till 31 december Därefter ska en ny prövning göras. Lagstöd: Miljöbalken 2 kap 3 och 7 och 16 kap 2, Länsstyrelsen i Västra Götalands beslut om skyddsområde och skyddsföreskrifter för Köperödssjöarnas vattentäkt i Uddevalla kommun, 14 FS 2009:304. Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2003:24./. Den som är missnöjd med beslutet kan överklaga det hos Länsstyrelsen. Se nedan. För Miljö- och hälsoskyddsnämnden xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx Miljöinspektör

97 Detta beslut kan överklagas hos Länsstyrelsen. Tala om vilket beslut Ni överklagar genom att ange diarienummer. Ange också varför Ni anser att beslutet är oriktigt och vilken ändring Ni vill ha. Bifoga handlingar eller annat som Ni anser stöder Er uppfattning. Underteckna skrivelsen och uppge namn, fullständig adress och telefonnummer. Överklagandet skall lämnas in eller skickas till : Miljö- och hälsoskyddsnämnden VÄNERSBORG För att överklagandet skall kunna prövas måste handlingarna ha kommit in till nämnden inom tre veckor från den dag Ni fick del av beslutet. Har Ert överklagande kommit in i rätt tid kommer handlingarna att skickas vidare till Länsstyrelsen om nämnden inte själv ändrar beslutet på det sätt som Ni har begärt Om något är oklart kan Ni vända Er till Miljö- och hälsoskyddskontoret, tel

98 DELEGATIONSBESLUT 1(4) Handläggning Ellinor Josefsson Andersson,Erling Direkttelefon Gräsvikens Gård 1 E-post ellinor.josefsson@trollhattan.se Trollhättan Datum Dnr Föreläggande om försiktighetsmått vid spridning av kemiskt bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde, på fastigheten Gräsviken 3:1, i Trollhättans kommun Beslut Erling Andersson, personnummer Miljönämnden beslutar att förelägga 5757, att vid spridning av kemiskt bekämpningsmedel på åkrar inom fastigheten Gräsviken iaktta följande försiktighetsmått: 3:1 1. Spridningen av bekämpningsmedlet ska ske enligt bestämmelserna i Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning av kemiska bekämpningsmedel (1997:2). 2. Bekämpningen får endast utföras av personer med behörighet. 3. I primär och sekundär zon ska följande markanpassade skyddsavstånd till sjö eller vattendrag tillämpas vid spridning av bekämpningsmedel. Lutning i % < Avstånd i meter Överdosering får inte ske. Dosnycklar ska användas i den mån det finns för den aktuella grödan. 5. Sprutan ska funktionstestas minst en gång under tillståndsperioden. 6. Utrustning för bestämning av vindhastighet, vindriktning och temperatur ska finnas på platsen för spridningen. 7. Tillredning, påfyllning och rengöring av sprutan ska ske i fält på gräsbevuxen mark, biobädd eller hårdgjord yta med avlopp till flytgödselbrunn, urinbrunn eller annan tank. 8. Sprutjournal ska föras vid varje spridningstillfälle. Gärdhemsvägen Trollhättan Telefon Fax miljo@trollhattan.se Bankgiro

99 (4) Dnr Bekämpningsmedlen ska lagras frostfritt i ventilerat, låst utrymme med tätt underlag. 10. Bekämpningen får utföras t.o.m Beslutet fattas med stöd av 26 kap 9 miljöbalken (1998:808) med hänvisning till 2 kap 3 och 7 miljöbalken, 2 Skyddsföreskrifter för Köperödssjöarnas vattentäkt i Uddevalla kommun samt 5 Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning av kemiska bekämpningsmedel (1997:2). Beslut om timdebiterad avgift Miljönämnden beslutar att Erling Andersson, personnummer , ska debiteras timtaxa om kronor för utförd handläggning av ansökan om tillstånd för spridning av kemiskt bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde. Beslutet är fattat med stöd av 27 kap 1 miljöbalken med hänvisning till bilaga 1 i Taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens och strålskyddslagens område för Trollhättans kommun. Taxan har fastställts av kommunfullmäktige den 18 oktober Redogörelse för ärendet Erling Andersson har den 29 februari 2012 till Miljönämnden inkommit med en ansökan om tillstånd för spridning av kemiskt bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde på fastigheten Gräsviken 3:1. Ansökan har kompletterats den 12 april 2012 under ett möte mellan Miljöförvaltningen och Andersson. Gärdhemsvägen Trollhättan Telefon Fax miljo@trollhattan.se Bankgiro Erling Enligt ansökan är syftet med spridningen att bekämpa ogräs på åkrar inom fastigheten. Man avser att använda medlen 50 T och Roundup Bio. Fastigheten är belägen inom den sekundära zonen för Köperödssjöarnas vattenskyddsområde. Miljönämndens bedömning Miljönämnden ser inget hinder för att bekämpning utförs under förutsättning att den utförs enligt anmälan och enligt gällande miljöskyddsbestämmelser, samt med iakttagande av lämpliga och gällande skyddsåtgärder. Information Lättrörliga preparat ska på sikt inte användas inom primär och sekundär zon. Detta beslut befriar inte verksamhetsutövaren att iaktta vad som gäller enligt andra bestämmelser för den verksamhet ansökan avser. Vid förändringar utifrån anmälan ska Miljönämnden informeras. Vid spill, läckage och andra händelser som kan medföra risk för vattenförorening ska Räddningstjänsten larmas och Miljönämnden informeras.

100 (4) Sker ändringar i lagstiftningen med längre gående krav än ovan givna villkor gäller lagstiftningen utöver vad som anges i dessa villkor. Avgift 2250 kr, 3 timmar à 750 kronor, enligt Miljönämndens taxa som har fastställts av kommunfullmäktige. Faktura skickas separat. Övriga upplysningar Detta beslut är fattat av Miljöförvaltningen på delegation av Miljönämnden. Det innebär att politikerna i nämnden har gett tjänstemännen på förvaltningen i uppdrag att besluta. Detta beslut kan överklagas. Om ni vill överklaga beslutet ska det ske inom tre veckor enligt bifogade bilaga. På uppdrag av Miljönämnden Ellinor Josefsson Miljöinspektör Gärdhemsvägen Trollhättan Telefon Fax miljo@trollhattan.se Bankgiro

101 (4) Bilaga: Hur man överklagar Gärdhemsvägen Trollhättan Telefon Fax miljo@trollhattan.se Bankgiro

102 Delegationsbeslut Dnr xxxxxxxxxxxxxxxx Delgivningskvitto Handläggare: xxxxxxxxxxxxxxxxx Telefon: E-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxx Vänersborg Tillstånd för yrkesmässig hantering av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde på fastigheten xxxxxxxxxxxxxx Ärendebeskrivning xxxxxxxxxxx har ansökt om tillstånd för yrkesmässig hantering av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde för Köperödssjöarna. Enligt ansökan brukas åkermark inom primär och sekundär zon. Svensson har tillstånd för yrkesmässig användning av bekämpningsmedel av klass 1 och 2. Sprutan är ej funktionstestad. Enligt ansökan kommer Ally 50ST och Roundup Bio att användas. Fastigheten och i ansökan utpekade skiften som kommer att besprutas ligger i inom sekundär och primär zon. Skiften inom primär zon har en 10 m bred anlagd skyddszon. Svensson kommer troligen anlägga ytterligare 10 m skyddszon. Information Lantbrukssprutan ska funktionstestas. Detta är också ett krav om miljöersättningar utgår. Se information på Jorbruksverkets hemsida. Säkert Växtskydds Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av lantbruksspruta med bom bör användas. Mark- och vindanpassat skyddsavstånd ska hållas vid spridning av bekämpningsmedel. Dokumentation från spridningstillfällena ska sparas i 3 år framåt och vid begäran kunna visas för tillsynsmyndigheten. Vid spill, läckage och andra händelser som kan medföra risk för vattenförorening ska räddningstjänsten larmas och Miljö- och hälsoskyddskontoret informeras. Vid förändringar i verksamheten ska Miljö- och hälsoskyddskontoret kontaktas. Vid omfattande förändringar kan nytt tillstånd behöva sökas. Beslutet fråntar inte sökanden skyldigheten att följa annan tillämplig lagstiftning. Tillståndet kan återkallas av Miljönämnden om ovanstående villkor eller gällande bekämpningsmedelslagstiftning överträds eller försummas. Sker förändringar i lagstiftningen med längre gående krav än ovan givna villkor gäller lagstiftningen utöver vad som står i detta tillstånd. Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Postgiro Bankgiro Vänersborg Sundsgatan miljo@vanersborg.se

103 Beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden ger xxxxxxxxxxxx tillstånd för yrkesmässig hantering av bekämpningsmedel Ally 50ST och Roundup Bio på fastigheten xxxxxxxxxxxxx. Villkor: -Ally 50ST är ett lättrörligt preparat och skall med mycket stor försiktighet användas inom primär zon. Lättrörliga preparat ska på sikt ej användas inom primär zon. -Markanpassat skyddsavståndet till Skottenesjön och vattenförande diken inom primär zon skall vara minst 10 m.. Utöver detta ska vindanpassat skyddsavstånd göras. -Sprutan ska funktionstestas. Påfyllning, rengörning och transport av bekämpningsmedel ska utföras på ett säkert sätt. Överdosering får inte ske och därför ska bekämpningströsklar och dosnycklar följas. -Sökanden ska årligen gå igenom användningen av bekämpningsmedel för att försöka utesluta eller ersätta dessa med produkter som kan antas vara mindre farliga för miljön och människors hälsa. I växtodlingsplaneringen bör stor vikt läggas vid att minimera riskerna för vattentäkten Tillståndet tidsbegränsas till 31 december Därefter ska en ny prövning göras. Lagstöd: Miljöbalken 2 kap 3 och 7 och 16 kap 2, Länsstyrelsen i Västra Götalands beslut om skyddsområde och skyddsföreskrifter för Köperödssjöarnas vattentäkt i Uddevalla kommun, 14 FS 2009:304. Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2003:24./. Den som är missnöjd med beslutet kan överklaga det hos Länsstyrelsen. Se nedan. För Miljö- och hälsoskyddsnämnden xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx Miljöinspektör

104 Detta beslut kan överklagas hos Länsstyrelsen. Tala om vilket beslut Ni överklagar genom att ange diarienummer. Ange också varför Ni anser att beslutet är oriktigt och vilken ändring Ni vill ha. Bifoga handlingar eller annat som Ni anser stöder Er uppfattning. Underteckna skrivelsen och uppge namn, fullständig adress och telefonnummer. Överklagandet skall lämnas in eller skickas till : Miljö- och hälsoskyddsnämnden VÄNERSBORG För att överklagandet skall kunna prövas måste handlingarna ha kommit in till nämnden inom tre veckor från den dag Ni fick del av beslutet. Har Ert överklagande kommit in i rätt tid kommer handlingarna att skickas vidare till Länsstyrelsen om nämnden inte själv ändrar beslutet på det sätt som Ni har begärt Om något är oklart kan Ni vända Er till Miljö- och hälsoskyddskontoret, tel

105

106

107

108 10 DEL AV SURTE 43:1 ALE KOMMUN x A L G T R M E K LARS-ERIC LUNDGREN LEDNINGSPLAN 1:400 R

109 Riskanalys vattenskyddsföreskrifter Göta älv Projekt: Green Village Utförd av: COWI Johan Mårtensson Senaste rev: Denna riskanalys överlämnas till anbudslämnande entreprenör som tillsammans med byggherren tillser att detta efterlevs på arbetsplatsen. Nr Beskrivning av risk för utsläpp / spill från arbetsmaskiner/ lagringsplatser 1 Slangbrott på arbetsmaskiner (hydralolja, diesel m.m.) 2 Läckande bränslepump, läckage i skarvar/kopplingar Utsliten slang, klämskada, sabotage. Utsliten / skadad pump / koppling. Skadade packningar. Sabotage. 3 Diesel stöld. Beror helt på hur stölden utförs, ex borrar hål i tank på maskin och diesel tappas ut i mark. 4 Lagring av bränsle och smörjmedel (oljor). 5 Länshållning av regnvatten från schakter. 6 Tillfälliga / ej föranmälda fordon inom arbetsområdet Möjliga orsaker till utsläpp / spill Oaktsamhet vid tankning, påfyllning eller användande av smörjmedel. Om utsläpp / spill sker under tiden länshållning pågår. Bristande utrustning/ skadad utrustning eller annan orsak. Konsekvenser för vattenskyddsområdet. Via regnvatten kan utsläpp / spill ledas ner i grundvatten. Via regnvatten kan utsläpp / spill ledas ner i grundvatten. Via regnvatten kan utsläpp / spill ledas ner i grundvatten. Via regnvatten kan utsläpp / spill ledas ner i grundvatten. Via länshållning kan utsläpp / spill ledas ner i grundvatten. Via regnvatten kan utsläpp / spill ledas ner i grundvatten. Förebyggande åtgärder på arbetsplatsen Daglig tillsyn, utbyte av skadade slangar före arbetsstart. Alla arbetsmaskiner har absolupptagande medel (en påse innehållande upptagningsmedel m.m.). Daglig tillsyn, utbyte av skadade delar före arbetsstart. Låsta tankar, "blockerade" tankar över natten med maskinen. Låsta maskiner. Täckning av ADR tankar med sprängmattor eller dylikt. Godkända och provtryckta ADR tankar. Särskilda förvaringsplatser. Förvaring av smörjoljor i slutna kärl i arbetsconteinrar. APD plan anslagen där förvaringsplatser framgår. Länshållning sker om risk föreligger via infiltrering innan det länshålls vidare ut i naturmark / dagvattensystem. Informationstavla gällande vattenskyddsområde placerad synligt innan fordon passerar in i arbetsområdet, förslagsvis i korsningen Danska vägen och Alstigen. Övriga förebyggande åtgärder Anslagen arbetsmiljöplan ska innehålla viktig information gällande larmlista (nödlägesberedskapslita) samt tydliga arbetsinstruktioner om olycka sker med spill / utsläpp. All personal på arbetsplatsen får information (utbildning) om förutsättningar och regler gällande arbete inom vattenskyddsområdet. Detta upprepas när ny personal anländer under byggtiden. På arbetsplatsen ska även finnas länsor. Under hela arbetstiden sker löpande uppdateringar och information om behov finns.

110

111

112

113

114

115

116

117

118

119 Göta älv och Vänersborgsviken vattenskyddsområde Grund för förslag till skyddsföreskrifter inklusive lämpliga åtgärder för riskminskning