Se deltagarlista på nästa sida. Se deltagarlista på nästa sida. Se deltagarlista på nästa sida.

Transkript

1 1/27 Plats och tid Gyllenhjelmssalen, Kommunhuset Strängnäs, kl. 18:00-21:10 med ajournering kl. 19:20-19:40 Paragrafer 1-16 Beslutande Se deltagarlista på nästa sida. Närvarande ersättare Se deltagarlista på nästa sida. Övriga deltagande Se deltagarlista på nästa sida. Utses att justera Lena Scharp Sandegren (MP) med Håkan Bertilsson (STRP) som ersättare Justeringens plats och tid Kommunhuset, Underskrifter Sekreterare... Jessica Sundqvist Ordförande... Maria Antropowa Ehrnfelt (M) Organ Justerande... Lena Scharp Sandegren (MP) ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat, justeringen har tillkännagivits genom anslag Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Utbildningskontoret Underskrift... Jessica Sundqvist

2 2/27 Deltagarlista Beslutande Notering Maria Antropowa Ehrnfeldt (M) Mari-Anne Törnblom (M) Torbjörn Johansson (S) 1-4 Wailith Edstein (S) Lars-Göran Yeudakimchikov Malmqvist (S) Pia Steensland (KD) Håkan Bertilsson (STRP) Lena Scharp Sandegren (MP) Eva-Lotta Ekelund (MFP) Emma Boy (SD) Tjänstgörande ersättare Per Hildebrand (M) Gun-Britt Fransson (S) Ersättare för Bibbi von Scheele (M) Ersättare för Torbjörn Johansson (S) 5-10 Ersättare Kenneth Larsson (M) Gunbritt Fransson (S) 1-4 Lena Rundberg (C) Sandra Blanksvärd (V) Tiina Ihatsu Harder (L) Rose-Marie Söderlund (SD) Övriga Tony Lööw, utbildningschef Katarina Holmsten, verksamhetschef grundskolan Marie-Louise Ramevik, verksamhetscontroller Michael Martinsson, chef för centrum för språk och stöd Evelina Fransson, sekreterare Jessica Sundqvist, registrator Johan Dunér, Lärarnas Riksförbund Robert Christensen, Lärarförbundet Antal åhörare: 7

3 3/27 BUN 1 Föredragningslista, anmälan av övriga frågor Beslut beslutar att godkänna föredragningslistan med nedanstående ändringar. a) Punkten Folkomröstning gällande ny skolstruktur, remiss flyttas upp och blir punkt 3. b) Punkten Skolstruktur för inkluderande lärmiljö flyttas upp och blir punkt 4.

4 4/27 BUN 2 Öppet sammanträde Beslut beslutar att 1. barn- och utbildningsnämndens sammanträde ska vara öppet för allmänheten till och med punkten Övriga frågor.

5 BUN 3 5/27 Dnr BUN/2017: Folkinitiativ till folkomröstning gällande ny skolstruktur, remiss Beslut föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. folkomröstning inte ska hållas i fråga om ny skolstruktur. Yrkanden Torbjörn Johansson (S), Wailith Edstein (S), Lars-Göran Yeudakimchikov Malmqvist (S), Mari-Anne Törnblom (M) och Per Hildebrand (M) yrkar bifall till liggande förslag. Håkan Bertilsson (STRP) yrkar avslag till liggande förslag. Emma Boy (SD) och yrkar avslag till liggande förslag med motiveringen att en folkomröstning bör genomföras och att detta bör ske i samband med allmänna valet Pia Steensland (KD) yrkar på ändring att barn- och utbildningsnämnden i stället föreslår kommunfullmäktige besluta att folkomröstning inte ska hållas i frågan om skolstruktur under förutsättning att ett nytt förslag till en långsiktigt hållbar skolorganisation med bred politisk samsyn arbetas fram i samarbete med berörda parter inklusive representanter från folkinitiativet. Lena Scharp Sandegren (MP) och Eva-Lotta Ekelund (MFP) yrkar bifall till Pia Steenslands (KD) ändringsyrkande. Beslutsgång Ordförande ställer bifall emot avslag till liggande förslag och finner att nämnden inte beslutar att avslå liggande förslag. Ordförande ställer därefter bifall till liggande förslag emot Pia Steenslands (KD) ändringsyrkande och finner att nämnden beslutar enligt liggande förslag. Reservation Lena Scharp Sandegren (MP), Pia Steensland (KD) och Eva-Lotta Ekelund (MFP) reserverar sig emot beslutet med hänvisning till Pia Steenslands (KD) ändringsyrkande. Emma Boy (SD) reserverar sig emot beslutet.

6 6/27 Protokollsanteckning Gunbritt Fransson (S) och Kenneth Larsson (M) begär att få antecknat till protokollet att de ställer sig bakom liggande förslag. Tiina Ihatsu Harder (L) begär att få antecknat till protokollet att hon ställer sig bakom Pia Steenslands (KD) ändringsyrkande. Lena Rundberg (C) begär att få följande antecknat till protokollet. Centerpartiet anser att folkomröstning ska hållas. Sandra Blanksvärd (V) begär att få följande antecknat till protokollet. Vänsterpartiet anser att en folkomröstning bör genomföras i samband med del allmänna valen i september Kommunen bör avvakta resultatet och väga in det i vidare beslut kring skolstrukturen i kommunen. Beskrivning av ärendet Bakgrund Den 8 december 2017 inkom ett folkinitiativ till folkomröstning gällande skolstruktur. Eftersom de formella förutsättningarna var uppfyllda beslutade kommunfullmäktige den 18 december 2017 att ärende om folkomröstning i fråga om ny skolstruktur fick väckas och att ärendet skulle remitteras till valnämnden och barn- och utbildningsnämnden för beredning, se dnr KS/2017: Beredning Inledningsvis konstateras att barn- och utbildningsnämnden har vid denna beredning av ärendet i uppdrag att bidra med skolhuvudmannens perspektiv över lämpligheten i att hålla en folkomröstning avseende sådant som är huvudmannens ansvar enligt skollagen. Huvudmannens ansvar I 2 kap. 2 skollagen (2010:800) framgår att kommuner är huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och fritidshem. Enligt 2 kap. 8 skollagen är det huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar. Enligt 2 kap. 8a skollagen ska kommuner fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Detta innebär enligt Skolverket att huvudmannen ska fördela resurser och organisera verksamheten utifrån lokala förutsättningar samt följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten så att de nationella målen och kvalitetskraven kan uppfyllas.

7 7/27 Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ enligt kommunallagen. Det innebär att fullmäktige har det yttersta ansvaret för att den kommunala förskolan, skolan och vuxenutbildningen har den kvalitet och de resurser som krävs för att uppfylla nationella mål och genomföra utbildningen enligt de krav som ställs i skollagstiftningen. Riksdag och regering fastställer nationella mål, krav och riktlinjer i skollagen, läroplanerna och i andra författningar. Huvudmannen har det yttersta ansvaret för att utbildningen genomförs i enlighet med de bestämmelser som finns i skollag, läroplaner och andra föreskrifter. Grundläggande i huvudmannens ansvarstagande är att utbildningen motsvarar skollagens krav på kvalitet, är likvärdig och att utbildningen förankras i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. 1 Skolinspektionen skriver att kommunfullmäktige är mottagare av statens uppdrag till kommunerna. Med detta följer att det är kommunfullmäktige som har det yttersta ansvaret för den kommunala skolverksamheten har den kvalitet och resurser som krävs för att uppfylla de nationella målen och att genomföra utbildningen enligt de krav som ställs i skollagstiftningen. Kommunfullmäktige är skyldig att utse en eller flera nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter. 2 I reglementet till barn- och utbildningsnämnden framgår i 1 att barn- och utbildningsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet; dvs. huvudmannaskapet. 3 Huvudmannen ska se till att utbildningen är av en jämn och hög kvalitet, så att alla elever ges förutsättningar att nå de nationella målen och att utbildningen därmed kompenserar för elevernas skiftande förutsättningar och behov. Genom att arbeta för detta ser huvudmannen till att alla elever får en likvärdig utbildning. Huvudmannen ska kontinuerligt och långsiktigt styra och utveckla utbildningen mot de nationella målen i syfte att främja ökad likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att se till att centrala förutsättningar för elevers lärande och trygghet är uppfyllda, exempelvis att fördela resurser på ett ändamålsenligt sätt och tillförsäkra en tillräcklig tillgång till elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och skolbibliotek Skolinspektionen, Huvudmannens styrning av grundskolan ett uppdrag med eleven i fokus, Kvalitetsgranskning, Rapport 2015:01 3 Se dnr KS/2016:

8 8/27 Sammanfattningsvis kan det konstateras att det i de nationella skolförfattningarna tydligt framgår att organisering av skolverksamheten och resursfördelning till densamma är frågor som rör kvalitet och likvärdighet samt ska baseras på elevers förutsättningar och behov. De nationella skolförfattningarna ger således inte utrymme för att huvudmannen i sina ställningstaganden rörande organisering av och resursfördelning till skolverksamheten väger in (lokala) ställningstaganden rörande exempelvis landsbygdsfrågor på bekostnad av kvaliteten för utbildningen i kommunens samtliga grundskolor. Organisering av kommunens skolor Enligt 10 kap. 29 skollagen är varje kommun skyldig att vid utformningen av sin grundskola beakta vad som är ändamålsenligt från kommunikationssynpunkt för eleverna. Varje kommun ska organisera sin grundskola så att ingen elev på grund av skolgången behöver bo utanför det egna hemmet. Avsteg härifrån får dock göras om förhållandena är så speciella att det framstår som orimligt att kommunen måste anordna skolgång på sådant sätt att eleven kan bo kvar i hemmet under skolgången. Vid denna bedömning ska särskild vikt fästas vid elevens ålder. Det kan konstateras härmed att skollagen inte ställer några hinder för att elever åker skolskjuts till skolan, om kommunen finner att detta är nödvändigt för att skolorganisationen ska kunna utformas på ett ändamålsenligt sätt. Om kommunens sätt att organisera sin skola skulle medföra att en elev inte kan bo kvar i hemmet under terminstid behöver särskilda överväganden dock göras. Inflytande i utbildning I 5 kap. 12 skollagen framgår att vårdnadshavare för barn i förskolan och för elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan och fritidshemmet ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen. I förarbetena till skollagen framgår att forum för samråd ska ha två huvuduppgifter. Den ena är att vara en arena, där barn, elever och vårdnadshavare kan föra fram förslag och synpunkter i olika frågor. I ett sådant forum ska man självklart inte behandla ärenden som rör enskilda barn, elever, föräldrar eller personal. Ansvaret för undervisningen ska alltid ytterst vila på den pedagogiskt utbildade personalen och synpunkter på undervisningen bör via elevråd eller liknande framföras direkt till den undervisande läraren eller vid behov till rektor. Den andra huvuduppgiften är att ge information om kommande beslut i frågor som är av intresse för de grupper som är representerade i ett forum för samråd. På så vis ges dessa en möjlighet att påverka besluten i så god tid och i sådan ordning att det innebär en reell möjlighet till inflytande. Detta innebär att skolan eller verksamheten har ansvar för att aktivt informera barnen, eleverna och vårdnadshavarna i god tid om förändringar som kommer att beröra dem och att lyssna på deras åsikter. Detta kan betraktas som ett nytt inslag och en

9 9/27 förstärkning av dessa gruppers inflytande i förskolan och skolan. Syftet med forumet är inte att ersätta befintliga och fungerande samverkansformer. Avsikten är inte heller att forumet ska kunna ersätta elevernas egna sammanslutningar som t.ex. elevråd. 4 I läroplan för grundskolan framgår att de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. 5 Slutsats Det är huvudmannens ansvar att säkerställa utbildningens kvalitet inom de ramar huvudmannen förfogar över. Inflytande från elever och föräldrar är viktigt och nämns både i skollagen och läroplanen. Inflytandet handlar främst om innehåll och form av utbildningen och inte om förutsättningarna för utbildningen. Det finns ingen skrivning i lag och författning som motsäger att kommunen involverar föräldrar i strukturfrågor, men inte heller någon skrivning som ger föräldrar eller allmänhet rätt till detta. Utredningen hade en frågeställning och det var Hur skapar vi den bästa skolan för alla elever?. Under utredningen samlades nära 500 samtalsdukar in från, elever, föräldrar, personal och allmänheten. Ytterligare 267 responser inkom via kommunens webbformulär. I den fortsatta processen har sedan medborgare mött företrädare för både majoriteten och oppositionen i barn- och utbildningsnämnden och därmed fått föra fram sina synpunkter. Detta har skett dels vid fem möten som anordnats av externa aktörer, dels vid nämndens egna sammanträden under hösten Utifrån vad som anges ovan är barn- och utbildningsnämndens samlade bedömning att föräldrars och elevers möjligheter till delaktighet och inflytande enligt lag och annan författning väl har tillgodosetts i arbetet med skolstrukturutredningen. Kommunfullmäktige är som skolhuvudman ytterst ansvarig för att det finns rätt förutsättningar att tillgodose elevers behov av utbildning utifrån elevers individuella förutsättningar. I reglementet uppdras till barn- och utbildningsnämnden att fullgöra det ansvaret. Detta ska ske inom tilldelade ramar vilket medför att barn- och utbildningsnämnden har ett, av kommunfullmäktige, begränsat utrymme att verka inom. Utifrån tillsynsbeslut från Skolinspektionen kan det konstateras att ekonomiska skäl inte ett 4 Se prop. 2009/10:165 s. 314f. 5 Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11.

10 10/27 godtagbart skäl till att inte ge elever den stimulans och det stöd de har behov av och rätt till enligt skollagen. I 10 kap. 30 skollagen framgår att kommunen utifrån betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter neka föräldrars önskan att eleven ska gå i en viss skolenhet. Detta torde medföra att föräldrar inte har någon möjlighet att kräva att en elev ska gå i en skola som har en ekonomiskt eller organisatoriskt ogynnsam struktur. Att organisationen prövas av allmänheten samtidigt som budget beslutas av fullmäktige skulle kunna medföra att barn- och utbildningsnämndens verktyg för att fullgöra huvudmannaskapet begränsas i sådan grad att kommunens åtagande i skollagen inte kan uppfyllas. s förslag till beslut i ärende om långsiktig ekonomiskplanering innebär att tillgängliga resurser samlas på ett färre antal grundskolor vilket förväntas öka förutsättningarna för eleverna att nå kunskapskraven. För att uppnå samma resultat utan att besluta enligt förslag 2 skulle detta medföra ett behov av resursförstärkning. Detta innebär att de två förslag som skulle ingå i en folkomröstning inte är jämförbara. Barn- och utbildningsnämnden bedömer det inte som meningsfullt att folkomrösta om annat än två kostnadsmässigt likvärdiga förslag. Avslutningsvis påpekas att beslutet om skolstrukturen innehåller flera olika ställningstagande som fattas på olika nivåer, från lärares beslut om undervisningen till kommunfullmäktiges beslut om hur många grundskolor Strängnäs kommun ska ha. Intresset från allmänheten har varit mycket stort vilket barn- och utbildningsnämnden ser positivt på. Däremot innebär beslutet att flera viktiga överväganden behöver göras som i förlängningen kan komma att påverka samtliga kommunala verksamheter. I Sverige används som huvudregel representativ system för demokrati. Folkomröstning måste ses som ett undantagsförfarande som företas först efter att andra möjligheter att inhämta medborgarnas synpunkter har uttömts. Enligt förarbetena till kommunallagen är några av de starkaste invändningarna att det medföra att debatten om enstaka projekt blir lösryckta ur ett större sammanhang samt att den långsiktiga kommunala långtidsplaneringen försvåras. 6 Ett beslut om skolstruktur som fattas 2018 förväntas möta problem och behov som kan förutses under åtminstone perioden Att låta allmänheten i folkomröstning avgöra skolans organisation begränsar huvudmannens möjlighet att långsiktigt säkerställa kvaliteten i hela skolorganisationen. 6 Se prop. 1975/76:187 s. 166.

11 11/27 rekommenderar med anledning av vad som anförts ovan att folkomröstning inte ska hållas i fråga om skolstruktur för en inkluderande lärmiljö. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Ingen uppföljning krävs. Beslutsunderlag KF 246, , Folkinitiativ till folkomröstning gällande nya skolstruktur Folkinitiativ till folkomröstning gällande ny skolstruktur, bilaga Beslutet skickas till Kommunstyrelsen

12 BUN 4 12/27 Dnr BUN/2017: Skolstruktur för inkluderande lärmiljö Beslut föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. uppdra till barn- och utbildningsnämnden att påbörja och genomföra förslag 2 enligt rapport Skolstruktur för inkluderande lärmiljö, , reviderad rapport. Uppdraget ska vara genomfört i sin helhet i inför höstterminen beslutar, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar enligt ovan, även för egen del att 2. uppdra åt förvaltningen att påbörja arbete att inta en skolstruktur i linje med standardskola för att få ut mest effekt av satsade skattemedel, 3. uppdra åt förvaltningen att ta fram ett lokalfunktionsprogram, 4. de medel som utgör minskade lokalkostnader i sin helhet ska användas till att öka den socioekonomiska omfördelningen i grundskolan. Yrkanden Håkan Bertilsson (STRP), Torbjörn Johansson (S), Lars-Göran Yeudakimchikov Malmqvist (S), Wailith Edstein (S), Maria Antropowa Ehrnfelt (M), Mari-Anne Törnblom (M) och Per Hildebrand (M) yrkar bifall till liggande förslag. Pia Steensland (KD) yrkar på ändring att barn- och utbildningsnämnden i stället föreslår kommunfullmäktige besluta att ett nytt förslag till en långsiktig skolorganisation med bred politisk samsyn arbetas fram i samarbete med berörda parter inklusive representanter från folkinitiativet till folkomröstning och friskolorna. Lena Scharp Sandegren (MP) och Eva-Lotta Ekelund (MFP) yrkar bifall till Pia Steenslands (KD) ändringsyrkande. Emma Boy (SD) yrkar avslag till liggande förslag. Beslutsgång Ordförande ställer bifall emot avslag till liggande förslag och finner att nämnden inte beslutar att avslå liggande förslag. Ordförande ställer därefter bifall till liggande förslag emot Pia Steenslands (KD) ändringsyrkande och finner att nämnden beslutar enligt liggande förslag.

13 13/27 Reservationer Pia Steensland (KD), Eva-Lotta Ekelund (MFP), Emma Boy (SD) och Lena Scharp Sandegren (MP) reserveras sig mot förslaget med hänvisning till sina respektive yrkanden. Protokollsanteckning Gunbritt Fransson (S) och Kenneth Larsson (M) begär att få antecknat till protokollet att de ställer sig bakom liggande förslag. Lena Rundberg (C) begär att få följande antecknat till protokollet. Centerpartiet anser inte att de kompletterande svaren är tillräckliga för att bifalla förslaget utan vidhåller tidigare avslagsyrkande. Vidare anser vi att folkomröstning ska hållas innan några förändringar genomförs. Vidare anser vi att fler alternativ bör finnas såsom att Stallarholmsskolan bör behålla sitt högstadium sett till befolkningsutvecklingen i Stallarholmen Sandra Blanksvärd (V) begär att få följande antecknat till protokollet. Vänsterpartiet anser att förslaget i sin helhet inte ger tillräckliga besparingar för att vara motiverat. Kommunen bör avvakta folkomröstningen och väga in resultatet av denna i sitt beslut. Skolans utmaningar i kommunen löses inte genom liggande förslag. I första hand bör ekonomiska medel tillföras skolan för att den ska ha möjlighet att klara sitt uppdrag. Tiina Ihatsu Harder (L) begär att få följande antecknat till protokollet. Eftersom vi inte fått tillfredsställande svar på våra frågor angående översiktsplanen. Vi ser inte något större ekonomisk aspekter yrkar vi avslag till liggande förslag. Beskrivning av ärendet Bakgrund beslutade den 28 november 2017 i det aktuella ärendet att föreslå kommunfullmäktig besluta att uppdra till barn- och utbildningsnämnden att påbörja och genomföra förslag 2 enlig rapport Skolstruktur för inkluderande lärmiljö, Kommunfullmäktige beslutade den 18 december 2017 att återremittera ärendet för ytterligare beredning, se dnr KS/2016: Som motivering till det återremissyrkande som framställdes av Ragnar Lindén (MP) m.fl. framfördes 24 frågor avseende konsekvenser som inte var klarlagda. På delegation beslutade kommunstyrelsen den 21 december 2017 att överlämna ärendet till barn och utbildningsnämnden för yttrande. Beredning Skolverket skriver i sin senaste lägesbedömning (2017) om vikten av en skola som möter varje elevs förutsättningar. I en sådan skola anpassas undervisningen efter elevers olika behov och särskilt stöd kan erbjudas. I den skolan samarbetar elevhälsan och den pedagogiska personalen för att skapa en lärmiljö som möjliggör för elever att känna sig inkluderade.

14 14/27 Kommunens långsiktiga ekonomiska plan (15 år) visar att kommunen kommer ha kostnader som överstiger intäkterna med närmare 500 miljoner kronor, om inte åtgärder vidtas. Analyser visar att en viktig strategi är att frigöra medel, vilka idag är bundna i lokaler, hyror och driftkostnader. Kommunstyrelsen beslutade i maj 2017, att under hösten 2017 genomföra tre angränsande utredningar kring: a) koncernstruktur b) skolstrukturutredning för inkluderande lärmiljö, (tillsammans med barnoch utbildningsnämnden) c) Campus/Thomaskomplexet Uppdraget bestod i att utreda hur en effektivare skolstruktur kan finansiera en inkluderande lärmiljö, som ger alla barn och elever möjligheten att nå målen. Med en effektiv skolstruktur menas, i detta sammanhang, att avsatta medel till största delen ska hamna där de får bäst effekt kopplat till elevers lärande. I en utredning konstaterade konsultföretaget KPMG att det är administrativa uppgifter som upptar rektors tid. Då rektor är ansvarig för att ordna en inkluderande lärmiljö är det problematiskt om man anser att man inte hinner med det pedagogiska ledarskapet. Intressentfokus har varit en uttalad viktig del i utredningen och dess insamlingsfas. Därför genomfördes en rad dialoger på bred front under utredningen. Fokus låg på kärnfrågan, hur vi kan skapa den allra bästa skolan för alla elever i Strängnäs kommun. Närmare 500 samtalsdukar har scannats in och 267 responser via webbformuläret har inkommit. Därtill har ett antal e-postmeddelanden och dokument från olika intressenter kring frågorna om inkluderande lärmiljö, skolstruktur med mera inkommit. Fler vuxna i skolan, bättre fysiska miljöer, datorer även i lägre åldrar, mindre klasser, ökad elevhälsa, behörig personal etc., är saker som lyfts fram i intressentdialogerna. Vart och ett av dessa områden medför kostnader och behöver finansieras. Allt som lyfts fram i dialogerna handlar inte om kostnadsdrivande fenomen. Värdegrundsfrågor som bemötande och synen på uppdrag och elever handlar om att reflektera över förhållningssättet i skolan. Det är tveklöst så att bättre förutsättningar kan åstadkomma mycket, men utan att samtidigt reflektera över hur förhållningssätt, hur man kan tänka nytt/annorlunda runt organisering och reflektera över hur undervisning genomförs, så kommer inte full effekt att uppstå. Förslagen

15 15/27 att barn- och utbildningsnämnden påbörjar att inta en skolstruktur i linje med standardskola, för att få ut mest effekt av satsade skattemedel att barn- och utbildningsnämnden beslutar om att ta fram ett lokalfunktionsprogram Förslag 1 Verksamheten i förskoleklass, grundskolan och fritidshemmet vid Fogdö skola ska upphöra. Verksamheten i förskoleklass, grundskolan och fritidshemmet vid Härad skola ska upphöra. Verksamheten i förskoleklass, grundskolan och fritidshemmet vid Länna skola ska upphöra. Verksamheten i grundskolans årskurs 7-9 vid Stallarholmsskolan ska upphöra. Förslag 2 Förslaget bygger på att Paulinska skolan kan ta över de lokaler i bottenplanet av skolan, vilka nu nyttjas av socialkontorets verksamheter. Förslaget innebär att: Verksamheten i förskoleklass, grundskolan och fritidshemmet vid Fogdö skola ska upphöra. Verksamheten i förskoleklass, grundskolan och fritidshemmet vid Härad skola ska upphöra. Verksamheten i förskoleklass, grundskolan och fritidshemmet vid Länna skola ska upphöra. Verksamheten i förskoleklass, grundskolan och fritidshemmet vid Tosteröskolan ska upphöra. Verksamheten i grundskolans årskurs 7-9 vid Stallarholmsskolan ska upphöra. Verksamheten vid grundskolans årskurs 7-9 vid Karinslundsskolan ska upphöra. Verksamhet i förskoleklass, grundskolans årskurs 1-3 och fritidshem ska påbörjas vid Karinslundsskolan. Nuvarnade verksamhet i grundskolans årskurs 4-6, samt fritidshem för motsvarande åldrar bibehålls. Förslag 3 Förslaget ska ses som en tänkbar utveckling bort mot Ytterligare skola i Mariefred-Läggesta bedöms behöva byggas för att möta den prognostiserad tillväxten. Om denna skola omfattar årskurserna 7-9, så kan den ta emot alla anvisade elever från Mariefred, Åker och Stallarholmen, som då ställer om till årskurs F-6 skolor, vilket möjliggör antingen ytterligare minskning av lokalytor alternativt säkerställer möjligheten att ta emot prognostiserade tillväxtern för lång tid framöver.

16 16/27 På liknande sätt behöver ytterligare en skola i Strängnäs ordnas för att möta prognostiserad tillväxt främst avseende F-6 och då ställa om Paulinska skolan till en 7-9 skola, alternativt till en F-6 skola och göra den nya skolan till årskurs 7-9. Utredningen har kompletterats efter att det vid nämndens sammanträden den 24 oktober 2017 framkom önskemål om en fördjupad konsekvenbeskrivning. Synpunkter har även inhämtats från de berörda eleverna efter att förslagen har formulerats. Med anledning av det återemissyrkande som framställdes på fommunfullmäktiges sammanträde den 18 december 2017 har ärende ytterliga kompletterats med svar på de frågor som ställts. Det förslag till beslut som fortsatt ligger baseras på förslag 2 i rapporten då detta beöms leda till större möjligheter att omfördela kostnader från lokaler till undervisning och lärverktyg. Det är också det förslag som mest liknar de strukturer som utgör en standardskola. Förslaget bör vara genomfört inför höstterminen Barn- och utbildingsnämnden kommer under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar enligt förslag att besluta hur genomförandet av förslag 2 kommer att gå till. Nämnden kommer även att återkomma till frågan huruvida förvaltningen ytterligare ska utreda förutsättningarna att genomföra förslag 3. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Skolor som är kvar och tar emot elever från de skolor som läggs ned kommer att få resursförstärkning genom att elevpengen från dessa elever förstärker skolans budget med sammanlagt tkr. Det ger en möjlighet till rektor att nyttja medlen för att ytterligare anställa fler lärare och/eller stärka elevhälsan. Lokalkostnaden inklusive lokalbidrag till fristående grundskolor kommer i förslaget att minska med cirka 7391 tkr. Viss ökning av lokalkostnaderna, cirka 630 tkr, blir nödvändig på Paulinska skolan. Fler barn kommer att åka skolskjuts. Då de flesta skolor som berörs är landsbygdsskolor, så förekommer redan skolskjuts i viss utsträckning. Kostnaden bedöms öka 1,1-1,6 mkr. Förslaget innebär att de medel som blir kvar i barn- och utbildningsnämndens budget på grund av minskade lokalkostnader ska användas till socioekonomisk omfördelning till de grundskolor som har det största behoven. Övriga konsekvenser har vid beredningen av beslutet har vid tagit in och särskilt beaktat barns åsikter. har även särskilt beaktat vilka konsekvenser beslutet får för barn. Vid en sammanvägd bedömning är konsekvenserna inte så omfattande att det skulle strida mot

17 17/27 barnets bästa att fatta beslut om föreslagna förändringar. Däremot bör det som framkommit av barnkonsekvensanalysen beaktas när förslag om hur beslutet ska genomföras tas fram för att utvärdera vilka kompenserande åtgärder som bör vidtas. Uppföljning Skolstrukturförändringen kommer att följas upp inom ramen för barn- och utbildningsnämndens löpande månads-, delårs- och årsrapporter. Beslutsunderlag Skolstruktur för inkluderande lärmiljö - Så skapar vi den bästa skolan för alla elever, reviderad Komplettering till Skolstrukturutredning för inkluderande lärmiljö, Synpunkter från Strängnäs kommuns ungdomsråd, Synpunkter Fogdö skolas elevråd, Synpunkter från Stallarholmsskolans elevråd, Synpunkter Lännaskolans elever åk 2-3, Synpunkter Härads skolas elever åk 2-3, Svar på oppositionens frågor avseende skolstruktur för inkluderande lärmiljö, Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige

18 18/27 BUN 5 Uppföljning av tilläggsbelopp, Information Michael Martinsson, chef för centrum för språk och stöd, informerar om tilläggsbelopp som har beviljats inför vårterminen Den muntliga informationen läggs till handlingarna. BUN 6 Gymnasieelever hos externa utbildningsanordnare samt Kommunala aktivitetsansvaret, Information Marie-Louise Ramevik, verksamhetscontroller, informerar om kommunens gymnasieelever hos externa utbildningsanordnare samt det kommunala aktivitetsansvaret. Den muntliga informationen läggs till handlingarna. BUN 7 Dnr BUN/2016: Skolinspektionens tillsyn 2016, Information Marie-Louise Ramevik, verksamhetscontroller, informerar om Skolinspektionens regelbundna tillsyn 2016 och hur det systematiska kvalitetsarbetet planeras genomföras med anledning av Skolinspektionens föreläggande. Den muntliga informationen läggs till handlingarna. BUN 8 Skolinspektionens kvalitetsgranskningar, Information Marie-Louise Ramevik, verksamhetscontroller, informerar om Skolinspektionens kvalitetsgranskningar planerade och genomförda kvalitetsgranskningar av bl.a. sex och samlevnad och garanterad undervisningstid. Den muntliga informationen läggs till handlingarna.

19 19/27 BUN 9 Dnr BUN/2017: Nödvändig skolutrustning ska vara utan kostnad, motion Beslut föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. avslå motionen med motiveringen att elevers behov av tillgång till dator eller annan IT-utrustning för skolarbete tillgodoses inom ramen för gällande ordning. Beslutsgång Ordföranden finner att det bara finns ett förslag till beslut och att detta blir nämndens beslut. Beskrivning av ärendet Bakgrund David Aronsson (V) och Peter Hjukström (V) inkom den 21 september 2017 med en motion, se dnr KS/2017: Motionärerna yrkade att 1. Avtalet inom de kommunala skolorna för lånedatorer tas bort. 2. Avtalet ersätts med ett dokument där elev och vårdnadshavare skriver under på att de har sett, läst och förstått kommunens Riktlinjer om förstörd och förlorad egendom inom utbildningsväsendet och regler för IT-användning, eller motsvarande. Syftet med motionen är att elever oavsett vårdnadshavares ekonomiska förutsättningar ska erbjudas samma möjlighet att ta hem skolans datorer. Kommunfullmäktige beslutade under sammanträde den 25 september 2017 att skicka motionen till barn- och utbildningsnämnden för beredning. Beredning Enligt 10 kap skollagen (2010:800) ska utbildningen i grundskolan vara avgiftsfri. Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Trots detta får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. Skolinspektionen är tillsynsmyndighet över att huvudmän uppfyller skollagens krav på avgiftsfri utbildning. Enligt Skolinspektionens praxis på området krävs det att eventuella kostnader för eleven är helt frivilliga och att det alltid finns minst ett kostnadsfritt alternativ. 7 7 Skolinspektionen , dnr :46

20 20/27 IT-utrustningen som lånas ut till elever, främst i årskurserna 7-9 och gymnasieskolan, är kommunens egendom. Det avtal som kommunen har tagit innebär att eleven har möjlighet att ta med sig IT-utrustningen hem. Förutsättningen för att eleven ska kunna ta med datorn hem är att elevens vårdnadshavare åtar sig att ersätta kommunen vid skada eller förlust av ITutrustning. På det sättet kan vårdnadshavare, som inte kan eller vill åta sig att ersätta kommunen i de fall skadan uppkommit på grund av elevens vårdslöshet, välja att inte ingå avtalet med kommunen. I de fall vårdnadshavaren väljer att inte teckna avtalet med kommunen får eleven inte ta med sig IT-utrustningen hem utan har i stället möjlighet att låna en dator eller annan IT-utrustning under skoltid och sedan lämna tillbaka utrustningen före skoldagens slut. Uppgifter och material som är databaserade får då inte vara beroende av tillgång till den dator som skolan erbjuder, utan ska gå att få tillgång till genom en privat dator i hemmet. För hushåll med svag ekonomi finns det anledning att ansöka om ekonomiskt bistånd från socialnämnden. Ekonomiskt bistånd ska lämnas för hemutrustning. I hemutrustning ingår dator med internetuppkoppling. Vid socialnämndens bedömning av behovet av dator ska särskild hänsyn tas till behoven av barn och ungdomar som går i skolan. 8 Eftersom hemlåningen av skolans IT-utrustning är helt frivillig kan den inte anses strida emot skollagens krav på att utbildningen ska vara kostnadsfri. Att ett barn kan blir skadeståndsskyldigt vid skada eller förlust av annans egendom framgår av skadeståndslagen (1972:207). Vårdnadshavarens skadeståndsansvar för ett barn begränsas däremot i lagen till skada som barnet vållat genom brott. Skadestånd kan annars regleras i avtal. Skadestånd i avtalsförhållanden omfattas inte av skadeståndslagens bestämmelser. För de fall ett avtal inte finns på plats mellan kommunen och vårdnadshavaren blir det i praktiken svårt att gentemot vårdnadshavaren åberopa ett skadeståndsanspråk. Riktlinjer för förstörd och förlorad egendom inom utbildningsväsendet 9 reglerar inte rättsförhållandet mellan skolan och vårdnadshavaren. Styrdokumentet är en viljeriktning från huvudmannens sida och beskriver hur skolorna bör agera när situationer med förlorad eller förstörd egendom uppstår. Riktlinjen beskriver för övrigt till stor del rättsläget och är alltså, så som den måste förstås, mer tänkt som ett handläggningsstöd än en information till vårdnadshavare. Det finns alltså ingen direkt mening i att vårdnadshavarna skriver under denna, men skulle däremot kunna läggas som en bilaga till avtalet. Riktlinjen är framtagen särskilt med anledning av att elever med datorer och annan IT-utrustning får ta ansvar för egendom till ett betydande värde, som dessutom är mer stöldbegärlig än en vanlig lärobok. Av den anledningen går det alltså inte att jämföra en dator med 8 Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd (SOFS 2013:1) 9 Se dnr BUN/2014:74-048, beslutade av utbildningschef

21 21/27 ett marknadsvärde om kr eller mer med en lärobok med ett marknadsvärde om 300 kr. Det finns därmed anledning till att även fortsättningsvis låta ett avtal reglera förhållandet mellan kommunen och vårdnadshavaren. Motionärerna har påtalat att det i avtalet finns en skrivning i kommunens avtal som medför att eleven vid vissa förutsättningar blir blir fullt ut ersättningsskyldiga för återförskaffning eller reparation av utrustningen. Vid en undersökning av vilka avtal som de kommunala grundskolorna använder har det uppmärksammats att detta beror på att vissa skolor har använt sig av en äldre avtalsblankett. I det gällande avtalet daterat finns följande skrivning: Om datorn på grund av oaktsamhet, vårdslöshet eller av uppsåt skadas eller förloras kan eleven bli skyldig att ersätta skolan för skadan med skäligt belopp, beräknat utifrån datorns marknadsvärde i oskadat skick. I det avtal som tagits fram inför nästa läsår finns följande skrivning med: Eleven är ansvarig för skada på lånad IT-utrustning, om eleven varit vårdslös eller med avsikt orsakat skadan. Detsamma gäller vid förlust av lånad IT-utrustning. Ersättningen kan som högst uppgå till det marknadsvärde IT-utrustningen har vid skade- eller förlusttillfället. Om uppkommen skada eller förlust har sin grund i vårdslöshet kan elevens ersättningsskyldighet sättas ned. Vid prövningen om ersättningsskyldigheten ska sättas ned beaktas till exempel elevens ålder och handlingens beskaffenhet. Ersättningsskyldighet föreligger alltid vid avsiktlig orsakad skada eller förlust. För fel på IT-utrustning som omfattas av produktgaranti bär eleven inget ansvar. Utbildningskontoret har redan påbörjat ett arbete med att se över rutinerna för fakturering av skadestånd enigt avtal om lån av dator eller annan IT-utrustning. Utbildningskontoret kommer med anledning av det uppdagade felet att vidta tillräckliga åtgärder för att säkerställa att samtliga skolor använder de uppdaterade versionerna av avtalsblanketterna. De datorer och annan IT-utrustning som köps in av kommunen för att användas av elever bokförs som en tillgång som skrivs av på tre år. Avskrivningen är rak och proportionerlig utifrån antalet månader datorn har varit i bruk. Skadeståndet för en förstörd eller borttappad dator eller annan IT-utrustning beräknas utifrån skolans eget inköpspris med beaktande av gjorda avskrivningar. I och med de nya avtalen som kommer att börja användas nästa läsår kommer datorns värde att framgå tydligt. På det sättet kan vårdnadshavaren själv få en överblick av vilken typ av kostnad den genom avtalet förbinder sig till. För de fall skadestånd blir aktuellt skickas en faktura till vårdnadshavare. I många fall täcks fakturan av vårdnadshavarens hemförsäkring, vilket betyder att vårdnadshavaren inte själv behöver stå för hela beloppet utan enbart för självrisken. I de fall vårdnadshavare trots påminnelser inte betalar fakturan görs en bedömning på skolan om fakturan ska avskrivas eller skickas vidare. För de fall barn- och utbildningsnämnden ska väcka talan i domstol eller ansöka om betalningsföreläggande hos kronofogdemyndigheten måste ett formellt beslut

22 22/27 fattas efter en lämplighetsbedömning som har utgångspunkt i vårdnadshavarens betalningsförmåga. Detta är mycket ovanligt. Motionärerna har även tagit upp omständigheten att elever som är i behov av stödåtgärder som en extra anpassning ibland får specialpedagogiska program installerade på sin skoldator och då behöver ha tillgång till detta även hemma för att göra läxor etc. I de fall vårdnadshavare inte vill underteckna ett låneavtal väger elevens behov av stödåtgärder tyngre än kommunens ekonomiska behov och skolan väljer då att göra ett undantag från principen om att avtal krävs för att eleven ska få låna hem skolans dator. Avslutningsvis kan det konstateras att det självklart står barn- och utbildningsnämnden fritt att besluta att barn och elever samt deras vårdnadshavare aldrig ska krävas på skadestånd för förstörd eller borttappad egendom. Däremot skulle detta kunna utmynna i att det inte finns något incitament för eleverna att vara aktsamma med skolans datorer och ITutrustning. Det skulle också troligen medföra en ökad kostnad för barn- och utbildningsnämnden. Med anledning av ovanstående bör motionen avslås. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen. För de fall motionen beviljas skulle det kunna innebära en ökad kostnad för kommunen i och med att kommunen inte har någon juridisk rätt till ersättning för skada om inte ett brott har begåtts. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Ingen uppföljning krävs. Beslutsunderlag Motion, inkommen Protokollsutdrag, KF 184, Beslutet skickas till Kommunfullmäktige

23 BUN 10 23/27 Dnr BUN/2017: Ny ledamot till utskott för antagning till den kommunala gymnasieskolan Beslut beslutar att 1. befria Håkan Bertilsson (STRP) från sitt uppdrag som ledamot i utskottet för antagning till den kommunala gymnasieskolan, 2. befria Lena Scharp Sandegren (MP) från sitt uppdrag som ersättare i utskottet för antagning till den kommunala gymnasieskolan och i stället utse Lena Scharp Sandegren (MP) till ledamot i samma utskott, 3. utse Lena Rundberg (C) till ersättare i utskottet för antagning till den kommunala gymnasieskolan. Beslutsgång Ordföranden finner att det bara finns ett förslag till beslut och att detta blir nämndens beslut. Beskrivning av ärendet Enligt barn- och utbildningsnämndens reglemente äger nämnden rätt att inrätta särskilt utskott. Till ett sådant utskott väljer nämnden ledamöter och ersättare bland dess ledamöter och ersättare för samma tid som de invalts i nämnden. För samma tid väljs även en ordförande och en vice ordförande ( 23-25). Avgår ledamot eller ersättare i utskottet ska nämnden snarast förrätta fyllnadsval för återstoden av tjänstgöringstiden ( 26 st 2). Nämnden har även rätt att delegera vissa beslut åt ett utskott att besluta på nämndens vägnar i en viss grupp av ärenden (6 kap. 33 kommunallagen). Enligt delegationsordningen för barnoch utbildningsnämnden beslutar utskottet om vilka program som ska starta och vilket antal platser respektive program ska ha, se p och Den 24 februari 2015 beslutade barn- och utbildningsnämnden att inrätta ett utskott för antagning till den kommunala gymnasieskolan (BUN 14, ). Håkan Bertilsson (STRP) har begärt att befrias från sitt uppdrag som ledamot i utskottet för antagning till den kommunala gymnasieskolan. Det föreslås därför att Lena Scharp Sandgren (MP) som ni är ersättare i utskottet i stället ska utses till ledamot och att Lena Rundberg (C) ska utses till ersättare i utskottet. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.

24 24/27 Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Ingen uppföljning krävs. Beslutsunderlag Inga handlingar bifogas. Beslutet skickas till Håkan Bertilsson Lena Scharp Sandegren Lena Rundberg

25 25/27 BUN 11 Övriga frågor Inga övriga frågor behandlades. BUN 12 Information från utbildningschef Utbildningschefen Tony Lööw informerar om följande: Rekryteringar som pågår till den administrativa enheten på utbildningskontoret. Grundskolans ekonomiska läge Planeringen inför ett eventuellt genomförande av skolstruktur för inkluderande lärmiljö. Debatten kring tjänstemän som först via sociala medier. Brand på skola och förskola. Överklaganden från fristående skolor. Campusutredningen. BUN 13 Information från ordföranden Ordföranden Maria Antropowa Ehrnfelt (M) lämnade ingen information.

26 26/27 BUN 14 Ärendebalanslista Ärendebalanslista, daterad, delges nämnden. Listan uppdateras kontinuerligt. BUN 15 Delegationsärenden Förteckningar över delegationsbeslut daterade , delegationsbeslut om skolskjuts läsår 2016/ samt delegationsbeslut, tagna i Lex BUN- Delegation/ , anmäls till nämnden och läggs sedan till handlingarna.

27 27/27 BUN 16 Anmälningsärenden Information Följande anmälningsärenden meddelas för nämnden. 1. Beslut från Skolverket om återbetalning för statsbidrag för mindre barngrupper i förskolan för bidragsåret 2016/2017, BUN/2016: Anmälan av Paulinska skolan i Strängnäs kommun, (SI :10576), BUN/2017: Anmälan om kränkande behandling vid Finningeskolan, Strängnäs kommun (beo dnr :9534), BUN/2017: Beslut från Skolverket om godkänd redovisning av statsbidrag för Lågstadiesatsning för 2016/2017, BUN/2016:317: Överklagan av beslut om bidrag 2018, Europaskolan Strängnäs AB, BUN/2108: Beslut från Skolverket om fastställt bidragsbelopp för 2018 maxtaxa, BUN/2017: Beslut från Skolverket om återbetalning för statsbidrag gällande traineejobb eller tidsbegränsad anställning inom hälso- och sjukvård och äldreomsorg 2017, BUN/2017: Överklagan av beslut om bidrag 2018, Friskolan Karlavagnen, BUN/2018: Beslut från Skolverket om återbetalning av statsbidrag gällande Fritidshemssatsning för 2016/2017, BUN/2016: Anmälan om kränkande behandling vid Finningeskolan, Strängnäs kommun (beo dnr :9534), BUN/2017:638: Anmälan om kränkande behandling vid Finningeskolan, Strängnäs kommun (beo dnr :9534), BUN/2017: Barnkö, Samverkansprotokoll UK