Folkinitiativ till folkomröstning gällande ny skolstruktur

Transkript

1 7:1

2 7:2

3 7:3

4 7:4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valnämnden VN /6 Dnr VN/2018:1-108 Folkinitiativ till folkomröstning gällande ny skolstruktur Beslut Valnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. folkomröstning inte ska hållas i fråga om ny skolstruktur. Yrkanden Eva Strömberg (S), Nils Gunnar Westerberg (M) och Göran Svärd (S) yrkar bifall till liggande förslag. David Aronsson (V) yrkar avslag till liggande förslag. David Aronsson (V) yrkar att 1. en folkomröstning ska hållas i fråga om ny skolstruktur. 2. folkomröstningen ska hållas i samband med det allmänna valet den 9 september uppmana Kommunfullmäktige att respektera medborgardialogen och inte avgöra frågan om skolstruktur innan en folkomröstning genomförts. Lennart Schweitz (L), Lenny Söderlund (SD), Björn Siljeström (MP) yrkar bifall till David Aronssons (V) förslag. Göran Svärd (S) yrkar avslag till David Aronssons (V) förslag. Beslutsgång Ordförande ställer bifall mot avslag till liggande förslag och finner att valnämnden beslutar enligt liggande förslag. Ordförande ställer bifall mot avslag till David Aronssons (V) förslag och finner att valnämnden avslår förslaget. Omröstning begärs och följande voteringsproposition godkänns: Den som röstar för bifall till liggande förslag röstar JA och den som röstar för bifall till David Aronssons (V) förslag röstar NEJ. Omröstningen genomförs och följande röster avges: Nils Gunnar Westerberg (M), Leif Månsson (M), Eva Strömberg (S), Maj-Britt Magnusson (S) och Göran Svärd (S) röstar JA. Strängnäs kommun Tel kommun@strangnas.se Bankgiro Nygatan 10 Fax Strängnäs

5 7:5 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valnämnden /6 NEJ röstar David Aronsson (V), Lennart Schweitz (L), Björn Siljeström (MP) och Lenny Söderlund (SD). Med 5 JA och 4 NEJ finner ordförande att valnämnden beslutar enligt liggande förslag. Reservationer Lenny Söderlund (SD), David Aronsson (V), Björn Siljeström (MP) och Lennart Schweitz (L) reserverar sig mot beslutet. Beskrivning av ärendet Ett folkinitiativ om folkomröstning lämnades till kommunen den 8 december Folkinitiativet vill få till stånd en folkomröstning om ny skolstruktur. Bakgrunden till folkinitiativet är att barn- och utbildningsnämnden utfört en skolstrukturutredning med syfte att komma med ett förslag om att frigöra ekonomiska resurser genom en effektivare skol-/lokalstruktur för att förbättra lärmiljön i grundskolan i Strängnäs. Med anledning av skolstrukturutredningen har barn- och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen föreslagit kommunfullmäktige besluta att uppdra till barn- och utbildningsnämnden att påbörja och genomföra förslag 2 enligt rapport Skolstruktur för inkluderande lärmiljö, Förslag 2 innebär: Verksamheten i förskoleklass, grundskolan och fritidshemmet vid Fogdö skola ska upphöra. Verksamheten i förskoleklass, grundskolan och fritidshemmet vid Härad skola ska upphöra. Verksamheten i förskoleklass, grundskolan och fritidshemmet vid Länna skola ska upphöra. Verksamheten i grundskolans årskurs 7-9 vid Stallarholmsskolan ska upphöra. Verksamheten vid grundskolans årskurs 7-9 vid Karinslundsskolan ska upphöra. Verksamhet i förskoleklass, grundskolans årskurs 1-3 och fritidshem ska påbörjas vid Karinslundsskolan. Nuvarande verksamhet i grundskolans årskurs 4-6, samt fritidshem för motsvarande åldrar bibehålls. Planeringen är, att om kommunfullmäktige beslutar enligt förslaget från barnoch utbildningsnämnden och kommunstyrelsen, påbörja strukturförändringen höstterminen 2018 och att den ska vara helt genomförd till höstterminen Enligt folkinitiativet ska en folkomröstning ge svar på kommunmedlemmarnas syn på frågan om landsbygdsskolorna i Härad, Fogdö och Länna ska bevaras eller Strängnäs kommun Tel kommun@strangnas.se Bankgiro Nygatan 10 Fax Strängnäs

6 7:6 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valnämnden /6 läggas ned samt om Stallarholmskolans årskurs 7-9 ska flytta till Mariefred och Karinslundsskolans årskurs 7-9 ska flytta till Paulinska skolan. Kommunfullmäktige beslutade den 18 december 2017 att ärende om folkomröstning i fråga om ny skolstruktur får väckas. Ärendet remitterades i samband med beslutet till valnämnden och barn- och utbildningsnämnden för beredning. Kommunfullmäktige ska, med beaktande av remissinstansernas yttranden, i nästa steg fatta beslut om folkomröstning ska genomföras eller inte om den fråga som initiativet avser. Kommunfullmäktige ska besluta om folkomröstning om ärendet är av sådan art att fullmäktige kan besluta om det, och inte minst två tredjedelar av de närvarande ledamöterna röstar mot förslaget. Valnämnden är kommunens organ för valtekniska frågor och ansvarar för att allmänna val till riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige, val till Europaparlamentet och folkomröstningar genomförs. Åtgärder och aktiviteter vid en lokal folkomröstning Hur en kommunal folkomröstning ska genomföras regleras i lag (1994:692) om kommunala folkomröstningar. I anslutning till att fullmäktige beslutar om att hålla en folkomröstning ska fullmäktige besluta om 1. dag för omröstningen, 2. omröstningsdistrikt och omröstningslokaler, 3. den fråga och de svarsalternativ som ska ställas till de röstberättigade, 4. röstsedlarnas antal, innehåll och utseende, 5. huruvida röstning kan ske på annat sätt än genom personlig inställelse i omröstningslokalen, samt 6. när röstsammanräkningen senast ska vara avslutad. Ovan nämnda beslut kan fattas vid sammanträde då beslut om att hålla folkomröstning fattas eller på nästkommande fullmäktigesammanträde. Besluten fattas med enkel majoritet. Ett folkinitiativ bör leda till att en folkomröstning hålls inom skälig tid. Det kan i vissa fall innebära att det inte är möjligt att avvakta till nästa allmänna val även om det skulle ha både praktiska och ekonomiska fördelar. Det är fullmäktige som med hänsyn till omständigheterna får finna en lämplig tid för folkomröstningen. Samråd om dag för omröstning ska ske med Valmyndigheten senaste tre månader före omröstningsdagen. Kommunen ansvarar för att informera väljarna om folkomröstningen och om vilka regler som gäller. Strängnäs kommun Tel kommun@strangnas.se Bankgiro Nygatan 10 Fax Strängnäs

7 7:7 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valnämnden /6 Röstsedlar och eventuellt material från Valmyndigheten ska beställas senast två månader före valdagen. Den centrala valmyndigheten tillhandahåller uppgifter för framställning av röstlängder och röstkort efter anmälan. Kommunen ska sluta avtal med ett tryckeri och beställa röstsedlar. I god tid innan ska Valmyndigheten ha uppgifter om vallokaler och öppettider. Det är kommunen som svarar för kostnaden för att trycka och distribuera röstkorten. En folkomröstning är enbart rådgivande. Efter omröstningen ankommer det på kommunfullmäktige att genom vanligt majoritetsbeslut bestämma åtgärder och prioriteringar. Beredning Valnämnden kan ta ställning till folkinitiativets förslag om kommunal folkomröstning utifrån ett valtekniskt perspektiv. Då valnämnden svarar för genomförandet av kommunala folkomröstningar hänför sig nämndens yttrande till att belysa lagliga och praktiska förutsättningar samt kostnader för en kommunal folkomröstning. Folkomröstningens syfte Det förstärkta folkinitiativet är i första hand ett pro-aktivt verktyg för medborgarna att bli delaktiga i beslutsprocessen. Det vill säga att folkinitiativ i första hand bör ta upp nya frågor och lägga egna förslag. Samtidigt kan det inte uteslutas att folkinitiativ väcks som en reaktion på en fråga som diskuteras i till exempel fullmäktige. Det finns inte heller något hinder mot att väcka ett folkinitiativ i en fråga där beslutet redan verkställts eller för fullmäktige att säga ja till att genomföra en sådan folkomröstning. Även när fullmäktige tar ställning till ett sådant initiativ krävs dock en kvalificerad majoritet för att säga nej till att genomföra en folkomröstning, till exempel om man anser att initiativet kommer för sent för att kunna påverka en fråga. Förhållningssättet att en folkomröstning som hålls med anledning av ett folkinitiativ ska genomföras som ett led i beredningen av ett ärende framgår även av förarbetena till de nya folkinitiativsreglerna, proposition 2009/10:80. Utformning av fråga och svarsalternativ Det är fullmäktige som beslutar om utformningen av frågan och svarsalternativen, ärendet bereds i valnämnden. Det är av stor vikt att frågan utformas på ett sådant sätt att den inte kan missförstås eller tolkas på olika sätt, det samma gäller svarsalternativen. Det ska vara klart och tydligt för alla vad folkomröstningen gäller. Det är vidare viktigt att fråga och svarsalternativ Strängnäs kommun Tel kommun@strangnas.se Bankgiro Nygatan 10 Fax Strängnäs

8 7:8 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valnämnden /6 formuleras på ett sådant sätt att resultatet kan fylla en reellt rådgivande funktion i fullmäktiges fortsatta handläggning. Valnämnden har därför i beredningen av yttrande om folkomröstning ska genomföras eller inte att ta ställning till om frågan som är formulerad i folkinitiativet kan uppfylla de krav som ovan angetts. Utifrån folkinitiativets formulering kan frågan i en eventuell folkomröstning vara följande. Anser du att skolorna i Härad, Fogdö och Länna ska läggas ned samt att Stallarholmskolans årskurs 7-9 ska flytta till Mariefred och Karinslundsskolans årskurs 7-9 ska flytta till Paulinska skolan. Svar Ja eller Nej. Utifrån resultatet av denna frågeställning skulle kommunfullmäktige kunna besluta om antingen oförändrad skolstruktur eller förändrad skolstruktur enligt utredningens förslag 2. Valdeltagande En viktig fråga för folkomröstningens legitimitet är valdeltagande. Det finns ingen reglering om att valdeltagandet ska uppnå ett visst antal personer eller procent för att folkomröstningen ska bli giltig. Ett motiv för att regering och riksdag valde att inte införa sådana regler är att kommunala folkomröstningar är rådgivande och att ledamöterna faktiskt kan ta hänsyn till deltagandet när man värderar resultatet. Risken vid ett lågt valdeltagande är att resultatets representativitet ifrågasätts, det är valnämndens uppgift att vid beredningen av yttrandet till kommunfullmäktige beakta frågan om valdeltagande och vid genomförandet av en folkomröstning verka för ett högt valdeltagande. De flesta lokala folkomröstningar genomförs i samband med allmänna val, det borgar för ett högre valdeltagande. Vid ett bifall till nu aktuellt folkinitiativ innebär det med all sannolikhet att folkomröstningen genomförs samtidigt med det allmänna valet Vid en genomgång av några av de kommuner som genomfört en kommunal folkomröstning på senare år kan utläsas att valdeltagandet inte uppnått mer än %. I folkomröstningen om skolorganisationen i Strängnäs kommun 2013 var valdeltagandet 17 % av de röstberättigade. Skolstrukturen i Strängnäs är en fråga som direkt rör en begränsad del av medborgarna utifrån att det berör skolan som verksamhetsområde. Geografiskt berör det dock stora delar av kommunen. Oaktat valnämndens insats vid en eventuell folkomröstning och att folkomröstningen inte är beslutande, har valnämnden att i sin beredning till kommunfullmäktige värdera betydelsen av förväntat valdeltagande och resultatet vid en eventuell folkomröstning. Ett sätt att minska risken för ett lågt valdeltagande är att genomföra en eventuell folkomröstning samtidigt med det allmänna valet Strängnäs kommun Tel kommun@strangnas.se Bankgiro Nygatan 10 Fax Strängnäs

9 7:9 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Valnämnden /6 Ekonomiska och praktiska konsekvenser Folkomröstningen 2013 om skolorganisationen kostade Strängnäs kommun drygt kronor. En rimlig beräkning av vad en kommunal folkomröstning skulle kosta om den genomförs samtidigt med det allmänna valet är ca kronor. Beaktat att samtliga kostnader för tryck, distribution, information, genomförande med mera åligger kommunen. En förutsättning för att en kommunal folkomröstning kan genomföras är att valnämnden tillförs nödvändiga personella och ekonomiska resurser. Motiv till valnämndens förslag till beslut Valnämnden rekommenderar att kommunal folkomröstning i denna fråga inte genomförs. Ställningstagande görs mot bakgrund av extra kostnader, att valdeltagandet riskerar att bli lågt även om folkomröstning görs samtidigt med allmänna val och resultatets legitimitet därför kan ifrågasättas samt att strukturförändringen kan ha påbörjats innan en rådgivande folkomröstnings resultat är klart. Frågan om skolstrukturen är ett ärende som endast är en del av en större helhet rörande den långsiktiga ekonomiska planeringen i Strängnäs kommun. Syftet med en rådgivande kommunal folkomröstning riskerar därmed att förfelas. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen. Uppföljning Stabsavdelningen följer upp kommunfullmäktiges beslut. Beslutsunderlag Inga handlingar bifogas. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Strängnäs kommun Tel kommun@strangnas.se Bankgiro Nygatan 10 Fax Strängnäs

10 PROTOKOLLSUTDRAG 7:10 Barn- och utbildningsnämnden BUN /7 Dnr BUN/2017: Folkinitiativ till folkomröstning gällande ny skolstruktur, remiss Beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. folkomröstning inte ska hållas i fråga om ny skolstruktur. Yrkanden Torbjörn Johansson (S), Wailith Edstein (S), Lars-Göran Yeudakimchikov Malmqvist (S), Mari-Anne Törnblom (M) och Per Hildebrand (M) yrkar bifall till liggande förslag. Håkan Bertilsson (STRP) yrkar avslag till liggande förslag. Emma Boy (SD) och yrkar avslag till liggande förslag med motiveringen att en folkomröstning bör genomföras och att detta bör ske i samband med allmänna valet Pia Steensland (KD) yrkar på ändring att barn- och utbildningsnämnden i stället föreslår kommunfullmäktige besluta att folkomröstning inte ska hållas i frågan om skolstruktur under förutsättning att ett nytt förslag till en långsiktigt hållbar skolorganisation med bred politisk samsyn arbetas fram i samarbete med berörda parter inklusive representanter från folkinitiativet. Lena Scharp Sandegren (MP) och Eva-Lotta Ekelund (MFP) yrkar bifall till Pia Steenslands (KD) ändringsyrkande. Beslutsgång Ordförande ställer bifall emot avslag till liggande förslag och finner att nämnden inte beslutar att avslå liggande förslag. Ordförande ställer därefter bifall till liggande förslag emot Pia Steenslands (KD) ändringsyrkande och finner att nämnden beslutar enligt liggande förslag. Reservation Lena Scharp Sandegren (MP), Pia Steensland (KD) och Eva-Lotta Ekelund (MFP) reserverar sig emot beslutet med hänvisning till Pia Steenslands (KD) ändringsyrkande. Emma Boy (SD) reserverar sig emot beslutet. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

11 PROTOKOLLSUTDRAG 7:11 Barn- och utbildningsnämnden /7 Protokollsanteckning Gunbritt Fransson (S) och Kenneth Larsson (M) begär att få antecknat till protokollet att de ställer sig bakom liggande förslag. Tiina Ihatsu Harder (L) begär att få antecknat till protokollet att hon ställer sig bakom Pia Steenslands (KD) ändringsyrkande. Lena Rundberg (C) begär att få följande antecknat till protokollet. Centerpartiet anser att folkomröstning ska hållas. Sandra Blanksvärd (V) begär att få följande antecknat till protokollet. Vänsterpartiet anser att en folkomröstning bör genomföras i samband med del allmänna valen i september Kommunen bör avvakta resultatet och väga in det i vidare beslut kring skolstrukturen i kommunen. Beskrivning av ärendet Bakgrund Den 8 december 2017 inkom ett folkinitiativ till folkomröstning gällande skolstruktur. Eftersom de formella förutsättningarna var uppfyllda beslutade kommunfullmäktige den 18 december 2017 att ärende om folkomröstning i fråga om ny skolstruktur fick väckas och att ärendet skulle remitteras till valnämnden och barn- och utbildningsnämnden för beredning, se dnr KS/2017: Beredning Inledningsvis konstateras att barn- och utbildningsnämnden har vid denna beredning av ärendet i uppdrag att bidra med skolhuvudmannens perspektiv över lämpligheten i att hålla en folkomröstning avseende sådant som är huvudmannens ansvar enligt skollagen. Huvudmannens ansvar I 2 kap. 2 skollagen (2010:800) framgår att kommuner är huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och fritidshem. Enligt 2 kap. 8 skollagen är det huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar. Enligt 2 kap. 8a skollagen ska kommuner fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Detta innebär enligt Skolverket att huvudmannen ska fördela resurser och organisera verksamheten utifrån lokala förutsättningar samt följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten så att de nationella målen och kvalitetskraven kan uppfyllas. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

12 PROTOKOLLSUTDRAG 7:12 Barn- och utbildningsnämnden /7 Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ enligt kommunallagen. Det innebär att fullmäktige har det yttersta ansvaret för att den kommunala förskolan, skolan och vuxenutbildningen har den kvalitet och de resurser som krävs för att uppfylla nationella mål och genomföra utbildningen enligt de krav som ställs i skollagstiftningen. Riksdag och regering fastställer nationella mål, krav och riktlinjer i skollagen, läroplanerna och i andra författningar. Huvudmannen har det yttersta ansvaret för att utbildningen genomförs i enlighet med de bestämmelser som finns i skollag, läroplaner och andra föreskrifter. Grundläggande i huvudmannens ansvarstagande är att utbildningen motsvarar skollagens krav på kvalitet, är likvärdig och att utbildningen förankras i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. 1 Skolinspektionen skriver att kommunfullmäktige är mottagare av statens uppdrag till kommunerna. Med detta följer att det är kommunfullmäktige som har det yttersta ansvaret för den kommunala skolverksamheten har den kvalitet och resurser som krävs för att uppfylla de nationella målen och att genomföra utbildningen enligt de krav som ställs i skollagstiftningen. Kommunfullmäktige är skyldig att utse en eller flera nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter. 2 I reglementet till barn- och utbildningsnämnden framgår i 1 att barn- och utbildningsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet; dvs. huvudmannaskapet. 3 Huvudmannen ska se till att utbildningen är av en jämn och hög kvalitet, så att alla elever ges förutsättningar att nå de nationella målen och att utbildningen därmed kompenserar för elevernas skiftande förutsättningar och behov. Genom att arbeta för detta ser huvudmannen till att alla elever får en likvärdig utbildning. Huvudmannen ska kontinuerligt och långsiktigt styra och utveckla utbildningen mot de nationella målen i syfte att främja ökad likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att se till att centrala förutsättningar för elevers lärande och trygghet är uppfyllda, exempelvis att fördela resurser på ett ändamålsenligt sätt och tillförsäkra en tillräcklig tillgång till elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och skolbibliotek. Sammanfattningsvis kan det konstateras att det i de nationella skolförfattningarna tydligt framgår att organisering av skolverksamheten och Skolinspektionen, Huvudmannens styrning av grundskolan ett uppdrag med eleven i fokus, Kvalitetsgranskning, Rapport 2015:01 3 Se dnr KS/2016: Justerandes sign Utdragsbestyrkande

13 PROTOKOLLSUTDRAG 7:13 Barn- och utbildningsnämnden /7 resursfördelning till densamma är frågor som rör kvalitet och likvärdighet samt ska baseras på elevers förutsättningar och behov. De nationella skolförfattningarna ger således inte utrymme för att huvudmannen i sina ställningstaganden rörande organisering av och resursfördelning till skolverksamheten väger in (lokala) ställningstaganden rörande exempelvis landsbygdsfrågor på bekostnad av kvaliteten för utbildningen i kommunens samtliga grundskolor. Organisering av kommunens skolor Enligt 10 kap. 29 skollagen är varje kommun skyldig att vid utformningen av sin grundskola beakta vad som är ändamålsenligt från kommunikationssynpunkt för eleverna. Varje kommun ska organisera sin grundskola så att ingen elev på grund av skolgången behöver bo utanför det egna hemmet. Avsteg härifrån får dock göras om förhållandena är så speciella att det framstår som orimligt att kommunen måste anordna skolgång på sådant sätt att eleven kan bo kvar i hemmet under skolgången. Vid denna bedömning ska särskild vikt fästas vid elevens ålder. Det kan konstateras härmed att skollagen inte ställer några hinder för att elever åker skolskjuts till skolan, om kommunen finner att detta är nödvändigt för att skolorganisationen ska kunna utformas på ett ändamålsenligt sätt. Om kommunens sätt att organisera sin skola skulle medföra att en elev inte kan bo kvar i hemmet under terminstid behöver särskilda överväganden dock göras. Inflytande i utbildning I 5 kap. 12 skollagen framgår att vårdnadshavare för barn i förskolan och för elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan och fritidshemmet ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen. I förarbetena till skollagen framgår att forum för samråd ska ha två huvuduppgifter. Den ena är att vara en arena, där barn, elever och vårdnadshavare kan föra fram förslag och synpunkter i olika frågor. I ett sådant forum ska man självklart inte behandla ärenden som rör enskilda barn, elever, föräldrar eller personal. Ansvaret för undervisningen ska alltid ytterst vila på den pedagogiskt utbildade personalen och synpunkter på undervisningen bör via elevråd eller liknande framföras direkt till den undervisande läraren eller vid behov till rektor. Den andra huvuduppgiften är att ge information om kommande beslut i frågor som är av intresse för de grupper som är representerade i ett forum för samråd. På så vis ges dessa en möjlighet att påverka besluten i så god tid och i sådan ordning att det innebär en reell möjlighet till inflytande. Detta innebär att skolan eller verksamheten har ansvar för att aktivt informera barnen, eleverna och vårdnadshavarna i god tid om förändringar som kommer att beröra dem och att lyssna på deras åsikter. Detta kan betraktas som ett nytt inslag och en förstärkning av dessa gruppers inflytande i förskolan och skolan. Syftet med forumet är inte att ersätta befintliga och fungerande samverkansformer. Avsikten Justerandes sign Utdragsbestyrkande

14 PROTOKOLLSUTDRAG 7:14 Barn- och utbildningsnämnden /7 är inte heller att forumet ska kunna ersätta elevernas egna sammanslutningar som t.ex. elevråd. 4 I läroplan för grundskolan framgår att de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. 5 Slutsats Det är huvudmannens ansvar att säkerställa utbildningens kvalitet inom de ramar huvudmannen förfogar över. Inflytande från elever och föräldrar är viktigt och nämns både i skollagen och läroplanen. Inflytandet handlar främst om innehåll och form av utbildningen och inte om förutsättningarna för utbildningen. Det finns ingen skrivning i lag och författning som motsäger att kommunen involverar föräldrar i strukturfrågor, men inte heller någon skrivning som ger föräldrar eller allmänhet rätt till detta. Utredningen hade en frågeställning och det var Hur skapar vi den bästa skolan för alla elever?. Under utredningen samlades nära 500 samtalsdukar in från, elever, föräldrar, personal och allmänheten. Ytterligare 267 responser inkom via kommunens webbformulär. I den fortsatta processen har sedan medborgare mött företrädare för både majoriteten och oppositionen i barn- och utbildningsnämnden och därmed fått föra fram sina synpunkter. Detta har skett dels vid fem möten som anordnats av externa aktörer, dels vid nämndens egna sammanträden under hösten Utifrån vad som anges ovan är barn- och utbildningsnämndens samlade bedömning att föräldrars och elevers möjligheter till delaktighet och inflytande enligt lag och annan författning väl har tillgodosetts i arbetet med skolstrukturutredningen. Kommunfullmäktige är som skolhuvudman ytterst ansvarig för att det finns rätt förutsättningar att tillgodose elevers behov av utbildning utifrån elevers individuella förutsättningar. I reglementet uppdras till barn- och utbildningsnämnden att fullgöra det ansvaret. Detta ska ske inom tilldelade ramar vilket medför att barn- och utbildningsnämnden har ett, av kommunfullmäktige, begränsat utrymme att verka inom. Utifrån tillsynsbeslut från Skolinspektionen kan det konstateras att ekonomiska skäl inte ett godtagbart skäl till att inte ge elever den stimulans och det stöd de har behov av och rätt till enligt skollagen. 4 Se prop. 2009/10:165 s. 314f. 5 Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

15 PROTOKOLLSUTDRAG 7:15 Barn- och utbildningsnämnden /7 I 10 kap. 30 skollagen framgår att kommunen utifrån betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter neka föräldrars önskan att eleven ska gå i en viss skolenhet. Detta torde medföra att föräldrar inte har någon möjlighet att kräva att en elev ska gå i en skola som har en ekonomiskt eller organisatoriskt ogynnsam struktur. Att organisationen prövas av allmänheten samtidigt som budget beslutas av fullmäktige skulle kunna medföra att barn- och utbildningsnämndens verktyg för att fullgöra huvudmannaskapet begränsas i sådan grad att kommunens åtagande i skollagen inte kan uppfyllas. Barn- och utbildningsnämndens förslag till beslut i ärende om långsiktig ekonomiskplanering innebär att tillgängliga resurser samlas på ett färre antal grundskolor vilket förväntas öka förutsättningarna för eleverna att nå kunskapskraven. För att uppnå samma resultat utan att besluta enligt förslag 2 skulle detta medföra ett behov av resursförstärkning. Detta innebär att de två förslag som skulle ingå i en folkomröstning inte är jämförbara. Barn- och utbildningsnämnden bedömer det inte som meningsfullt att folkomrösta om annat än två kostnadsmässigt likvärdiga förslag. Avslutningsvis påpekas att beslutet om skolstrukturen innehåller flera olika ställningstagande som fattas på olika nivåer, från lärares beslut om undervisningen till kommunfullmäktiges beslut om hur många grundskolor Strängnäs kommun ska ha. Intresset från allmänheten har varit mycket stort vilket barn- och utbildningsnämnden ser positivt på. Däremot innebär beslutet att flera viktiga överväganden behöver göras som i förlängningen kan komma att påverka samtliga kommunala verksamheter. I Sverige används som huvudregel representativ system för demokrati. Folkomröstning måste ses som ett undantagsförfarande som företas först efter att andra möjligheter att inhämta medborgarnas synpunkter har uttömts. Enligt förarbetena till kommunallagen är några av de starkaste invändningarna att det medföra att debatten om enstaka projekt blir lösryckta ur ett större sammanhang samt att den långsiktiga kommunala långtidsplaneringen försvåras. 6 Ett beslut om skolstruktur som fattas 2018 förväntas möta problem och behov som kan förutses under åtminstone perioden Att låta allmänheten i folkomröstning avgöra skolans organisation begränsar huvudmannens möjlighet att långsiktigt säkerställa kvaliteten i hela skolorganisationen. Barn- och utbildningsnämnden rekommenderar med anledning av vad som anförts ovan att folkomröstning inte ska hållas i fråga om skolstruktur för en inkluderande lärmiljö. 6 Se prop. 1975/76:187 s Justerandes sign Utdragsbestyrkande

16 PROTOKOLLSUTDRAG 7:16 Barn- och utbildningsnämnden /7 Ekonomiska konsekvenser för kommunen Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen. Övriga konsekvenser Beslutet medför inga övriga konsekvenser. Uppföljning Ingen uppföljning krävs. Beslutsunderlag KF 246, , Folkinitiativ till folkomröstning gällande nya skolstruktur Folkinitiativ till folkomröstning gällande ny skolstruktur, bilaga Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes sign Utdragsbestyrkande