Fysiska institutionen Styrelsen Sammanträde nr 3/2016 onsdagen den 11 maj 2016 Kl Plats: Sammanträdesrum H422

Transkript

1 Fysiska institutionen Kallelse Styrelsen Sammanträde nr 3/2016 onsdagen den 11 maj 2016 Kl Plats: Sammanträdesrum H422 Ledamöter Lärare Knut Deppert, professor, ordf Dan Hessman, univ.lektor Anders Mikkelsen, professor Charlotta Nilsson, univ.lektor Peter Samuelsson, univ.lektor Maria Messing, bitr.univ.lektor Else Lytken, univ.lektor Suppleanter Claes-Göran Wahlström, professor Jan Pallon, professor Christelle Prinz, univ.lektor Sven Åberg, professor Joachim Schnadt, professor Mattias Richter, univ.lektor TA-personal Cecilia Bille, ekonom Anneli Löfgren, forsk.adm.chef Bengt Meuller, forsk.ing Studenter Cerina Wittbom, doktorand Simon Skåre, GLUFS Daniel Damberg, TLTH Katarina Lindqvist, ekonom Robert Collin,forsk.ing Göran Frank, forsk.ing David Winge, doktorand Markus Ernstsson, GLUFS Filip Thor, TLTH Mötesordförande: Anders Oskarsson, st.f o bitr.prefekt Sekreterare: Charlotta Byggfors Spolén Britt-Marie Hansson, adm.chef, Per Kristiansson, st.f.o. bitr.prefekt, Tomas Brage, huvudstudierektor Nfak och Elisabeth Nilsson, studierektor Tfak DEL 1 - Information om boksläpp om fysicums historia DEL 2 - Ordinarie möte 1 Kontroll av styrelsens sammansättning för beslut 2 Utseende av justeringsperson 3 Protokollet från föregående sammanträde. Bilaga 4 Godkännande av dagordningen 5 Institutionsledningens månadsrapport. Bilaga 6 Styrelsefrågor 6.1 Rapport från valberedningen om pågående arbete.

2 7 Institutionsfrågor 7.1 Anställningsärende. Information. 7.2 Forskningsstrategi LU. Diskussion. Bilaga 7.3 Strategisk plan LU. Diskussion. Bilaga 7.4 Strategisk plan LTH. Diskussion. Bilaga 8 GU-frågor 8.1 Minskning av HÅS. Diskussion. Bilaga 9 Ekonomifrågor 9.1 Kvartalsrapport. Information. Bilaga 10 Lokalfrågor 10.1 Pågående aktiviteter. Information. 11 Nästa styrelsemöte 15 juni 2016, kl Möten under hösten 2016: 14 sep., 12 okt., 9 nov., 14 dec. (OBS kl ) Knut Deppert prefekt

3

4

5

6 Fysiska institutionen Lunds universitet INSTITUTIONSLEDNINGENS MÅNADSRAPPORT TILL STYRELSEMÖTE I MAJ Prefektbeslut - STYR 2016/476, Bilaga 2. Hänt sen sist - Ny ledamot i biblioteksstyrgruppen: Kristina Eriksson Stenström mars: Möte HMS-kommitté - 22 mars: Rektorsseminarium om LUs strategiska plan mars: Karriärutredning ( april: LUCRIS öppnade april: Arbetsbeskrivning för lärare på grundkurser Nfak fysik, Bilaga - 21 april: Flyttfest april: Farewell symposium för Mikael Eriksson. 3. Aktuellt från universitetsledningen och fakulteterna LU - 20 april: Beslut om avveckling av avdelning LU Open (Dnr: STYR2016/542). - Lärarutbildningen flyttas från Helsingborg till Lund (Dnr STYR 2015/1490) - Utseende av ledamöter till styrelsen för Lunarc (Dnr STYR 2016/436) - From 1 maj: Nya regler "Inlasning" - Infrastruktursatsning från LU: from 2017 ska en utlysning komma (mindre än 20 mkr) - Samfinansiering för färdigställande av sju strålrör på Max IV (2'382 tkr, Dnr STYR 2016/387) - Projektmedel till LINXS (Lund Institute of advanced Neutron and X-ray Studies, 3 mkr, Dnr STYR 2016/342) - LUs deltagande i Almedalsveckan 2016 (420 tkr, Dnr STYR 2016/386) - Delfinansiering av införandeprojekt Ladok 3 (2,5 mkr 2016, Dnr STYR 2017/384) NatFak - 26 april: Prefektinternat Nfak. - Ny besluts- och delegationsordning för Nfak. - Diskussioner om minskning av HÅS. - Diskussioner om ny fördelningsmodell för fakulteten. LTH - 12 april: Beslut om tillvägagångssätt vid beslut om betygsnämndernas sammansättning (Dnr: STYR2016/475) april: Upptaktsseminarium om den kommande strategiska planen april: Första mötet i projektet "Hållbart campus". - Ny organisationsstrukturer för GU och forskning är i princip klara. - Rektor LTH besökte VINNOVA, FORMAS, MISTRA och RISE. - Revidering av arbetsordning är på gång - Beslut om arbetsgrupp för framtagande av strategisk plan för LTH (Dnr STYR 2016/368) - Riktlinjer för LUCRIS (Dnr V 2016/470) 1 Månadsrapport till styrelsemöte i maj 2016

7 4. Övrigt - 17 maj: IAESTE lunchseminarium - 25 maj: Institutionsutflykt - 26 maj: Föreläsningar hedersdoktorer Nfak - 16 juni: Diskussionskväll: Framsteg i fysik och vår förståelse av universum 2 Månadsrapport till styrelsemöte i maj 2016

8 BESLUT av (6) Fysiska institutionen, UDIF Tomas Brage Angående arbetsbeskrivning för lärare på grundkurser och stödpersonal vid fysikutbildningen, naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet Bakgrund Arbetstiden för stödfunktioner på UDIF har under de senaste åren minskat drastiskt. Detta betyder att vi bland annat måste överföra en del arbetsuppgifter till lärare. Under 2013 planerades ett första försök att förändra arbetsfördelningen, som sedan genomfördes under Nu är det dags för en vidareutveckling och förtydligande, inte minst beroende på mer begränsade ekonomiska ramar. Detta dokument beskriver den modell vi föreslår skall gälla från och med hösten Modellens struktur Enligt den nya modellen finns det fyra olika lärarersättningsnivåer för kurser vid Naturvetenskapliga fakulteten av Fysiska institutionen: 1. Kursansvarig lärare (KAL) på grundkurs, 2. KAL på stor grundkurs under första terminen, 3. utökat GU-uppdrag, 4. kursersättning för avancerade/frivilliga kurser. Grundschablonen för kategori 1 3 är att ge ersättning efter en mall för fullständig undervisning. Detta betyder att vi avsätter resurser motsvarande det gamla avtalet, då en räknade föreläsningstimmar och ersatte fyra klock-timmar per kateder-timme. För en 7,5 hp kurs motsvarade detta 160 timmars ersättning. Detta motsvarar ca 160/1700 del av årsarbetstiden, men vi avrundar till 10 % för att inkludera fortbildning. Ersättning för kurser av annan storlek omräknas med modellen så att antalet undervisningstimmar är proportionellt mot antalet poäng som kursen/delkursen/kursmomentet ger. Till exempel ger en 15 hp-kurs 20% och en 6 hp-kurs 8% av årsarbetstiden. Postadress Besöksadress Telefon tomas.brage@fysik.lu.se Lunds universitet Sölvegatan 14 C, Lund Telefax Internet Fysiska institutionen, UDIF Box 118 Hämställe Lund Org. nr

9 2 av (6) För lärare på grundkurser finns det två möjliga tillägg. För kategori 2, undervisning på stora nybörjarkurser, där antalet studenter överstiger 50 studenter, höjs ersättningen med 25%, vilket för en 7,5 hp kurs motsvarar 2,5%-enheter av årsarbetstiden. Detta motiveras av ökad belastning på grund av examination, men också ett krav på ytterligare insatser vad det gäller pedagogisk utveckling och koppling till gymnasieskolan och studenternas varierande förkunskaper. Detta tillägg utfaller automatiskt och är bland annat grundat på kursens storlek föregående år. Kategori 3 kan, efter överenskommelse med studierektor, överlämnas till annan lärare, men utförs normalt av KAL. Den innebär en ökning av ersättningen för ett större ansvar för undervisning, administration och studentstöd. Detta motsvarar 2,5%- enheter för delkurser om såväl 6 hp, 7,5 hp och 15 hp och innebär att man tar ett större kursansvar och delansvar för driften av UDIF. Ersättningen under 2014 inkluderade båda dessa tillägg dock utan att man kunde förmärka någon ökad insats. Dessutom har det uttryckts önskemål om att få begränsa sin insats till den rent kursspecifika uppgiften. Vi gör därför det större ansvaret förhandlingsbart. Kurser inom kategori 4 ger ej tillräckligt med ersättning för att ersätta full undervisning enligt denna mall och de ersätts med ett belopp motsvarande inkomna medel för kursen, minus overhead. Lärares ansvar och uppgifter Med differentierad ersättning och ett distribuerat ansvar är det viktigt att ha en tydlig arbetsbeskrivning. En lärare har alltid pedagogiskt ansvar för sin kurs, men kan också få ett utökat ansvar för grundutbildningen och benämns då kursansvarig lärare. En kursansvarig lärare ansvarar för: 1. Att leda och genomföra lektioner, det vill säga undervisning i storgrupp (vi undviker begreppet föreläsningar, för att inte låsa fast undervisningsformen). Läraren kan, i samråd med studierektor, ta in andra undervisare och använder då sin ersättning för att köpa in ersättaren. 2. Att fylla i kursbudget i GRUB. 3. Att tillsammans med stödpersonal sätta schema för delkursen. 4. Att ansvara för examination av kursens alla delar. 5. Att se till att den fastställda kursplanen följs. 6. Att sprida information om kursen och se till att dess kursplan finns i både svensk och engelsk form. 7. Att uppdatera och utveckla kursens hemsida.

10 3 av (6) 8. Att utveckla och förnya kursen regelbundet, både vad det gäller kursinnehåll och pedagogiska metoder. 9. Att synkronisera kursens alla moment i form av till exempel lektioner, laborationer och räkneövningar. 10. Att stödja räkneövnings- och SI-ledare i deras arbete inom delkursen. Detta kan till exempel gälla att föreslå uppgifter och att peka på delar av kursen som kan behöva extra genomgång, samt att närvara i L-huset vid laborationsperiodens start. 11. Att i samarbete med stödpersonal vid UDIF genomföra utvärderingar på kursen. 12. Att följa upp kursen genom ett bokslut, där det bland annat redovisas de utvärderingar som gjorts. En kursansvarig lärares utökade GU-uppdrag innebär: 13. Att närvara vid UDIF (i L-huset) även utanför själva undervisningen och starten av laborationsdelen av kursen, för att aktivt delta i studentstödet det är viktigt att UDIF är bemannat och att det finns kontaktpersoner närvarande. En lärare förutsätts närvarar lika stor del av sin tid som studenterna förutsätts lägga ned på kursen som exempel om en kurs om 7,5 hp går på halvfart under 10 veckor, så bör huvudläraren befinna sig vid UDIF ungefär halvtid under dessa 10 veckor. 14. Att agera som arbetsledare för övrig personal på kursen. Detta innebär bland annat: a. Att garantera kontinuiteten för laborationer genom att kontrollera att laborationshandledare finns tillgängliga nästa termin. b. Att tillsammans med handledarna se till att laborationerna fungerar vid laborationsperiodens start detta innebär bland annat inventering, inköp och förnyelse av material och handledning. c. Att övervaka examinationen av delmoment och instruera handledarna i samverkan med studierektor och stödpersonal. Fördelning av handledaransvar vid UDIF Ansvaret för handledare på laborationer och övningar fördelas och delegeras enligt följande:

11 4 av (6) 1. UDIF-personal har ansvar för att rekrytera och föreslå handledare till laborationer och övningar, i samråd med kursansvarig lärare. 2. Vid terminens början föreslås i samråd mellan UDIF och kursansvarig lärare de laborationshandledare som ska vara aktiva på samtliga laborationer. 3. Kursansvarig lärare ansvarar för att handledare på den aktuella kursen är tillräcklig förberedda för att fullfölja sitt uppdrag från terminens start. 4. Kursansvarig lärare ansvarar för att riskanalyser är upprättade för laborationerna och att handledarna är medvetna om de riskanalyser och föreskrifter som finns för laborationerna (se miljöpärm). 5. Om problem uppstår till exempel om handledare tvingas att ställa in sin undervisning så ansvarar kursansvarig lärare för att i samråd med UDIF hitta ersättare. 6. Kursansvarig lärare stödjer handledare under laborationens/övningens genomförande och examination. 7. Kursansvarig lärare ansvarar för att kontrollera om handledare är tillgänglig nästa termin och i samråd med UDIF hitta ersättare. Stödjande personal vid UDIF Vid sidan av lärarna finns stödpersonal, med specifika uppgifter, vid UDIF. Ingen av dessa, förutom GU-administratören, arbetar fulltid vid UDIF utan har också andra arbetsuppgifter och tillhör en forskningsavdelning. Huvudstudierektor, studierektor, huvudstudievägledare och koordinatorer tillhör lärarkategorin. Studievägledare kan vara till exempel en doktorand. Amanuenser kan vara studenter på högre nivå med specifika uppgifter, som endast har en tillfällig anställning. Huvudstudierektors ansvar Huvudstudierektorn har ett delegerat ansvar från prefekten för utbildningen vid Fysiska institutionen, Naturvetenskapliga fakulteten. Detta inkluderar 1. Kursverksamhet för kurser med koder FYS, MAX, MET och vissa MNX 2. Programansvar för följande ingångar till kandidatprogrammet a. Fysik b. Fysik internationell ingång c. Kemi/fysik d. Meteorologi 3. Programansvar för Mastersprogrammen i fysik, med alla ingångar, och synkrotronljusfysik. 4. Övergripande ansvar för undervisningen lokaler, laborationer, scheman, styrdokument etc.

12 5 av (6) 5. Arbetsledning för undervisningen vid Fysiska institutionen, Naturvetenskapliga fakulteten. Detta inbegriper arbetsbeskrivningar, styrdokument, planering, pedagogisk utveckling, samverkan med andra institutioner, rekrytering med mera. 6. Är representant för Fysiska institutionen i fakultetens utbildningsnämnd och andra nämnder som berör grundutbildning. Huvudstudierektorn kan ha stöd av en studierektor, för vilken då upprättas en delegationsbeskrivning för ansvarsdelning. Huvudstudierektorn har i sin tur delegerat ansvar (vilket betyder att hen delar med sig av ansvaret, men inte blir av med det ) till Koordinator med ansvar för rekrytering och utåtriktat arbete Denna ansvarar för vårt utåtriktade arbete och vårt rekryteringsarbete. Det gäller ansvar för bland annat: 1. Rekryterings- och informationsaktiviteter mot omvärlden, såsom skola och allmänhet, i samråd med studievägledarna. 2. Rekryteringsmaterial i form av kataloger, broschyrer, hemsidor i samverkan med studievägledarna 3. Speciella evenemang, såsom Fysik- och lasershow, Kulturnatten och medverkan i Vattenhallen. 4. Rekrytering- och information i utlandet, i samråd med den internationella koordinatorn. 5. Att representera fysik i fakultetens rekryteringsråd. Huvudstudievägledare ansvarar för 1. Information till studenterna om deras utbildning, yrkesliv och rättigheter/skyldigheter 2. Stöd för studenter med speciella behov och kontakt med pedagogiskt stöd 3. Information till existerande studenter 4. Information på mässor och dylikt om våra utbildningar, arbetet delas med koordinator med ansvar för rekrytering 5. Att i samråd med huvudstudierektorn tillåta studieuppehåll och studieavbrott 6. Att i samråd med huvudstudierektorn bedöma tillgodoräknande av kurser 7. Att representera fysiska institutionen i fakultetens studievägledarnätverk Huvudstudievägledaren kan ha stöd av en studievägledare.

13 6 av (6) Internationell koordinator ansvarar för 1. information, koordination, stöd och rekrytering av utbytesstudenter, 2. Information till studenter vid Fysiska institutionen om utbytesstudier, 3. att representera fysiska institutionen i fakultetens möten angående utbytesstudier. Grundutbildningsadministratör Ansvarar för det administrativa arbetet vid grundutbildningen, till exempel vad det gäller 1. Studentadministration, till exempel a. registrering av studenter och deras resultat (LADOK) b. administration av schemaläggning och lokalbokning c. tentamensadministration d. reservantagning 2. Studentstöd till exempel a. expeditionstänstgöring b. administration av kurshemsidor och annan information 3. Lärarstöd till exempel a. viss kopiering och hantering av material b. LUCAT-registrering och SALTO-lås 4. Ekonomihantering Laboratoriekoordinator Som koordinerar inköp, uppdatering, handledning och andra frågor för laboratorierna, medan kursansvariga lärare ansvarar för laborationer på sin kurs. Programkoordinator Som ansvarar för koordinationen och utvecklingen av en viss programingång. För närvarande finns en koordinator i meteorologi, för lärarutbildningen och för de olika mastersingångarna. Deras arbetsuppgifter regleras individuellt. Lund den 11/ Tomas Brage Huvudstudierektor

14

15 Bilaga till remiss: Lunds universitets forskningsstrategi Lunds universitets forskningsstrategi Vår samtid rymmer stora globala utmaningar inom områdena fattigdom, klimat, hälsa, hållbar utveckling, samt fred och säkerhet. FN:s Agenda 2030 lyfter på ett tydligt sätt fram viktiga mål för det arbete som nu krävs för att gemensamt tackla dessa utmaningar. Integrerade och hållbara lösningar ställer höga krav på ny forskningsbaserad kunskap, men också stora krav på utbildningsinsatser. Stark, nyfikenhetsdriven forskning är en förutsättning för utmaningsrelevant forskning av hög kvalitet. De viktigaste direkta bidragen till lösningarna på samtidens problem uppstår i gränsöverskridande möten, varför forskning måste ske i samspel mellan olika discipliner men också i samverkan med olika aktörer i samhället. I alla dessa delar är Lunds universitet väl lämpat att bidra, och vi tar oss an uppgiften. Också på nationell, regional och lokal nivå är samhällets behov av forskningsbaserad kunskap större än någonsin. Sverige har under lång tid satsat stora belopp på forskning inom områden som har bedömts kunna bidra till hållbar samhällelig utveckling och internationell konkurrenskraft. Nya resurser har huvudsakligen kanaliserats via externa forskningsfinansiärer. Forskningen vid Lunds universitet är mycket konkurrenskraftigt, varför intäkterna och forskningsvolymen har ökat kraftigt. Vi har etablerat en rad starka forskningsområden och -miljöer, som kommer att utgöra språngbrädor för framtidens forskning och för nya samarbeten. Ökningen av universitetens basanslag har emellertid varit jämförelsevis liten. För Lunds universitet innebär den kraftiga tillväxten på externa medel också utmaningar och högre, delvis nya krav på ett ansvarstagande, strategiskt förhållningssätt till omvärlden och den egna forskningen. Visionen för vår forskning är att: Lunds universitet ska främja forskning som är risktagande, gränsöverskridande och av högsta kvalitet forskning som är nyfikenhetsdriven forskning som har en stark koppling till våra utbildningar och till samhällets utmaningar. Universitetet ska attrahera, utveckla och behålla de mest kvalificerade och engagerade medarbetarna och studenterna. Lunds universitet har en i många stycken unik position. Vi är ett fullskaligt och väl sammanhållet universitet med hög koncentration av kompetens och forskningsinfrastruktur. Detta är en styrka. Vidare står vi inför en alldeles unik möjlighet till forskning och industrisamverkan genom de tekniker som MAX IV och ESS kommer att erbjuda. Universitetets forskare och näringslivet kommer här att ha en gemensam arena för att på en helt ny nivå undersöka olika material och produkters beskaffenhet. Forskningen vid Lunds universitet står sig mycket väl i jämförelse med såväl svenska som utländska lärosäten. Vi ska sträva efter att på alla plan befästa och stärka vår position, men utvecklingen av vår forskning ska präglas av de grundläggande värderingar som är fastlagda i universitetets strategiska plan. För att möjliggöra en fortsatt god utveckling av forskningen vid Lunds universitet ska vi arbeta med följande mål.

16 1. Universitetet ska vidareutveckla sin strategiska förmåga 2 Universitetet behöver ta ett större ansvar för att strategiskt vidareutveckla sin forskning. Detta ökade ansvarstagande ska genomsyra alla verksamheter och beslutsnivåer inom universitetet och det är därför tydligt kopplat till universitetets styrning, som ska präglas av ett kollegialt ledarskap med förmåga att prioritera. Vi behöver arbeta på två fronter för att nå detta mål: För det första behöver vi bli bättre på att systematiskt och taktiskt dra nytta av befintliga och nya resurser för att utveckla vår forskning. För det andra behöver vi vidareutveckla vår roll som kunskapsförmedlare till såväl allmänhet som beslutsfattare för att på så sätt påverka och bidra till en gynnsam utveckling av samhället. Viktiga förutsättningar för ett kritiskt och strategiskt förhållningssätt är att vi bedriver effektiv omvärldsbevakning och att vi systematiskt utvärderar våra insatser och prestationer inom forskning och samverkan. Förväntade effekter är effektivare resursutnyttjande och ökad beredskap för stora och små förändringar inom universitetet och i omvärlden. En viktig beståndsdel i vår strategi för att vidareutveckla och stärka universitetets forskning och samverkan är ett robust forskningsstöd. Det kvalificerade stödet till forskarna i samband med ansökningar om forskningsbidrag och vid projektadministration, ska vidareutvecklas. Ledarskapet inom forskning ska utvecklas med sikte på ökad kvalitet genom ett väl underbyggt strategiskt förhållningssätt och med forskningsetik och jämställdhet som viktiga komponenter. Vi ska: Sträva efter bättre balans mellan anslagsfinansiering och extern finansiering av vår forskning. Häri ingår att påverka forskningspolitiken i en riktning som innebär att basanslaget höjs. Minska den sårbarhet som kan bli en konsekvens av ett stort beroende av extern forskningsfinansiering genom att ta ett större ekonomiskt ansvar för våra forskare. Utveckla en genomtänkt finansieringspolicy som stärker forskningen och tar hänsyn till att forskning växer underifrån. Gynna ny och risktagande forskning genom att erbjuda anställningar med tydliga karriärvägar och goda villkor som också är konkurrenskraftiga internationellt. Bygga kunskap om våra styrkor och svagheter, inklusive starka och svaga forskningsmiljöer, samt om effekten av olika satsningar som vi gör, och på grundval av detta understödja och avveckla forskningsmiljöer. Bygga kapacitet för kvalificerad omvärldsbevakning och på eget initiativ analysera trender för att kunna förutse och reagera på förändringar i samhället. 2. Universitetet ska skapa förutsättningar för gränsöverskridande forskning Universitetet ska bedriva gränsöverskridande forskning av högsta kvalitet, något som Lunds universitet med sin bredd är väl rustat för. Förmågan att mobilisera slagkraftiga forskarkonstellationer, som effektivt och uthålligt kan ta sig an komplexa och omfattande utmaningar inom forskning och samverkan är ett signum för Lunds universitet. Det är också en framgångsfaktor i konkurrensen om externa

17 forskningsmedel. Sådan gränsöverskridande forskning bygger ofta på en solid bas av nyfikenhetsdriven och långsiktig forskning. Vi ska underlätta gränsöverskridande forskning genom att: 3 Utveckla strukturer som bidrar till att skapa samlad kunskap om forskningen vid Lunds universitet och som leder till nya forskningssamarbeten över ämnes- och fakultetsgränser. Häri ingår att etablera virtuella och fysiska arenor för möten över olika gränser. Motverka och avveckla strukturer och rutiner som försvårar tvärvetenskap och annan gränsöverskridande forskning. Verka för långsiktig finansiering av nyfikenhetsdriven forskning. 3. Universitetets forskning ska bidra till att formulera och ta sig an samhällets utmaningar Kopplingen mellan forskning, utbildning och omgivande samhälle ska stärkas och incitamentsstrukturer för detta ska utvecklas. Forskningen vid LU har stor ämnesbredd och resultaten av vår forskning ska bidra till samhällets utveckling, något som ofta kräver ett gränsöverskridande tillvägagångssätt. Forskningen vid Lunds universitet är relevant och viktig för samhället och ska vara beredd att ta sig an samhälleliga utmaningar på regional, nationell och global nivå. Vi ska ha en stor bredd inom vår forskning och våra forskningsmiljöer ska kunna utvecklas för att ta sig an nya, oförutsedda utmaningar. Vår forskning ska sträva mot att skapa ytor mot olika samhällssektorer. Vi ska ge högre prioritet åt kombinationsanställningar med industrin, den offentliga sektorn, skolor och myndigheter. Vår breda forskningsbas ska bidra till hållbar utveckling på alla nivåer i samhället och till en stark innovationsmiljö med kopplingar till företag och till sjukvård och övrig offentlig sektor. 4. Forskning vid universitetet ska stödjas av ändamålsenlig och tillgänglig forskningsinfrastruktur God tillgång till forskningsinfrastruktur såsom forskningsanläggningar, högpresterande instrumentering, bibliotek, omfattande databaser m.m. är inte bara en förutsättning för effektiv egen forskning. Den bidrar också i hög grad till fördjupat nationellt och internationellt samarbete inom forskningen samt skapar förutsättningar för utökad samverkan med olika aktörer i samhället. Forskningen vid Lunds universitet behöver stödjas av ändamålsenlig och tillgänglig forskningsinfrastruktur. Att åstadkomma detta är en av universitetets stora utmaningar. Därför ska vi: Utveckla forskningsinfrastruktur som främjar framgångsrika och attraktiva forskningsmiljöer och göra denna känd och tillgänglig. Avveckla icke ändamålsenlig forskningsinfrastruktur. På alla nivåer arbeta för att åstadkomma hållbar finansiering av befintlig och ny forskningsinfrastruktur samt verka för en ändamålsenlig nationell policy för finansiering och medfinansiering av forskningsinfrastruktur.

18 Bidra till ansvarsfullt användande av de resurser som Sverige avsätter för forskningsinfrastruktur genom att optimera nyttjandet av lokala, regionala, nationella och internationella forskningsinfrastrukturer samt arbeta för att resurser allokeras på ett effektivt sätt. Proaktivt arbeta med frågeställningar kring digitalisering av forskningsdata och datahantering Universitetet ska tillvarata de möjligheter som de nya, stora forskningsanläggningarna i Lund erbjuder Vi ska ta vara på de unika möjligheter som MAX IV ger och närheten till ESS kommer att erbjuda. Det handlar om nya möjligheter i befintlig och ny forskning inom universitetet, men förhållandet ger oss även konkurrensfördelar såsom ökad synlighet, i samband med rekrytering av medarbetare och studenter och för att skapa samarbete med relevanta aktörer. Vi ska sträva efter att dra största möjliga nytta av anläggningarna och om möjligt utveckla forskningsinriktningar inom samtliga fakulteter som gynnas av dessa. Vår vetenskapliga kompetens ska möjliggöra forskningssamverkan som bygger på eller bidrar till användningen av MAX IV och ESS. 6. Universitetets forskning ska synliggöras Universitetets forskning ska ha stor synlighet såväl nationellt som internationellt. Genom att vår forskning har hög relevans och stort nyhetsvärde bidrar den till vår synlighet och profileringen av universitetet nationellt och internationellt. Det gör vår forskning eftertraktad för beslutsfattare, media, allmänhet med flera. Synlighet i positiva sammanhang ökar universitetets attraktionskraft, vilket är en styrka vid rekrytering av nya medarbetare och studenter. Vi ska upprätthålla en medvetenhet om internationell ranknings betydelse för bilden av Lunds universitet och dess attraktivitet. Vi ska aktivt uppmuntra initiativ som bidrar till positiv uppmärksamhet kring universitetets insatser. 7. Forskning och utbildning inom universitetet ska vara ömsesidigt berikande Ett universitet har två centrala och oskiljaktiga uppdrag, att utbilda och att skapa ny kunskap. Det senare uppdraget, forskning, i förening med utbildning är vad som utmärker ett universitet från andra kunskapsförmedlande och kunskapsproducerande institutioner. Vid Lunds universitet tas detta dubbla uppdrag på yttersta allvar, varför vi systematiskt arbetar för att vår forskning och utbildning ska vara ömsesidigt berikande. Bra forskning ska lyfta utbildningens innehåll och studenternas lärande, och forskare ska delta i undervisningen. Lunds universitet har en viktig roll att spela för utvecklingen och vidmakthållandet av det öppna samhället. Vi förmedlar kunskap som på bästa sätt gör det möjligt för studenter att fatta beslut som medvetna och informerade individer. Vi ska uppnå detta genom att:

19 5 Verka för att läraranställningar innehåller såväl väsentliga forskningskomponenter som undervisning för att garantera utbildningens forskningsanknytning. Sträva efter att studenter tar del av resultat från forskning genom den undervisning de får och att seniora forskare undervisar även på grundnivå så att studenter möter dessa tidigt under sin utbildning. Säkerställa att forskar- och forskningsetik är begrepp som ingår i den undervisning som ges till studenterna. Utvärdering av forskningsstrategin Det strategiska utvecklingsarbetet och den verksamhetsplanering som sker på fakulteterna och i övriga forskande verksamheter ska ta avstamp i och bygga vidare på de strategier som beskrivs här. Lunds universitets forskningsstrategi ska följas upp och utvärderas, vilket sker i form av en halvtidsöversyn.

20 Strategisk plan för Lunds universitet Status förslag april 2016

21 Strategisk plan struktur Kontexten Viktiga utmaningar och möjligheter Var vi står Värdegrund Vision och mål Strategier som bryts ned till konkreta verksamhetsmål för varje fakultet/motsvarande enhet och i den årliga verksamhetsplanen och resursfördelningen Utvärdering att planen har nedbrutits till konkreta verksamhetsplaner för fakulteter/motsvarande ska ske 2019 Uppföljning av planens mål och strategier ska ske 2021

22 Kontexten Omvärld Genom att utveckla en medvetenhet av förändringar och utveckling globalt och i universitetets närhet finns en utgångspunkt för att utnyttja möjligheter. Kontinuerlig analys är nödvändig och ramarna förändras ständigt. Globalt förutspås flera viktiga utvecklingstrender vilka har betydelse för Lunds universitet Det finns stor utmaning att skapa hållbar utveckling inom flera grundläggande områden, som klimat, miljö, demograf, hälsa, migration, integration, urbanisering, säkerhetsfrågor och jämlikhet; ar utvecklats som de globala målen enligt Agenda Utveckling inom digitalisering förändrar förutsättningar för utbildning, forskning, stödverksamhet och kommunikation Inom varje område där universitet verkar finns en globalisering och ökad rörlighet som kommer att förändra förutsättningarna för verksamheten under kommande år Ökad konkurrens inom universitetsvärlden Var vi står Ett fullskaligt universitet med stor erfarenheter av samarbete över gränserna Attraktiv studentmiljö med en hög grad av studentmedverkan Engagerade medarbetare Mångfald och jämställdhet har prioriterats Långsiktig verksamhet av hög kvalitet inom utbildning och forskning med internationellt ledande position inom flera områden Välutvecklad infrastruktur Stor erfarenhet av samverkan med omvärlden med ett omfattande regionalt, nationellt och internationellt nätverk med unik erfarenhet av en närhet till Danmark Framgångsrik innovationsverksamhet där många välkända innovationer har sin utgång från universitetet Omfattande kulturproduktion genom flera välkända museer och publik verksamhet De stora forskningsanläggningarna MAX IV och ESS kommer att tas i bruk under perioden, vilket kommer att möjliggöra ny forskning och nya samarbeten Värdegrund I enlighet med Magna Charta Universitatum står Lunds universitet för Ansvarsfull autonomi fritt från politiska, ideologiska, ekonomiska och andra påtryckningar Akademisk frihet Som statlig myndighet bygger de grundläggande principerna för värdegrunden Demokrati Legalitet Objektivitet Fri åsiktsbildning Respekt för allas lika värde Effektivitet och service Lunds universitet betonar också Etnisk och social mångfald Nyfikenhet, engagemang, kreativitet och självdistans baserad på humor

23 Lunds universitet förstår, förklarar och förbättrar vår värld och människors villkor I strävan mot visionen är målet att Lunds universitet är en förebild att ta fram kunskap som är bas för framtidens vetande och för hållbar utveckling. Detta sker genom att utbildning och forskning präglas av hög kvalitet och av samarbeten i aktiv samverkan med omvärlden. För att nå detta mål kommer följande områden att ha särskild betydelse Sammanflätad utbildning och forskning av hög kvalitet Samspel inom universitetet och med omvärlden Attraktivitet Studiemiljö och medarbetarskap Möjligheterna med MAX IV och ESS Var vi står, möjligheteter och utmaningar, värdegrund

24 Sammanflätad högkvalitativ utbildning och forskning Lunds universitet har 2026 högkvalitativ utbildning och forskning som är tätt sammanflätade För varje enhet ska finnas ett strategiskt arbete och mål för hur utbildning och forskning integreras och incitamentstruktur för detta ska utarbetas Utbildning och forskning ska vara strategiskt planerade utifrån ett framtidsperspektiv Utbildningen ska vara av hög kvalitet, där studenterna stöds och engageras, pedagogisk kvalitet säkerställs och förbättrad utbildningskvalitet premieras. Forskarutbildningen ska vara en vital brygga mellan utbildning och forskning där forskarstuderande delta i såväl grundutbildning som i forskningsprojekt. Forskningen ska vara av hög kvalitet, ha stark koppling till utbildningarna, och vara grundad i nyfikenhetsdriven vetenskap och för att möjliggöra hållbar utveckling För hög kvalitet i utbildning och forskning krävs hög kompetens och högt engagemang bland medarbetare, optimala stödverksamhet och tillgång till ändamålsenlig infrastruktur. Varje enhet ska därför utveckla strategi för kompetensförsörjning, för att vidmakthålla och utveckla professionell stödverksamhet och för behov av ändamålsenlig infrastruktur Lunds universitet ska också säkra en informationsstrukturell hållbarhet och verka för ökad tillgänglighet av forskningsinformation

25 Samspel Lunds universitet är 2026 genomsyrad av samarbeten i utbildning och forskning och med en aktiv samverkan med omvärlden Lunds universitet ska säkerställa en nära dialog med omvärlden för inriktning mot hållbar utveckling och för nyttiggörande av utbildning och forskning Inom Lunds universitet ska samarbeten inom utbildning och forskning inom och mellan fakulteterna öka och ett strategiskt arbete ska genomföras för säkerställande av incitament för samarbeten, skapande av nya områden för samarbeten och för undanröjande av hinder för samarbeten Samhällets behov av kompetensförsörjning ska stärkas genom samverkan med omvärlden inom utbildning och betonas särskilt för det livslånga perspektivet och för behov för nyanlända Stärkt fokus på hållbar utveckling genom genomsyrad kunskap om Agenda 2030, forskning för hållbar utveckling och samverkande processer för hållbarhet Stärkta innovationsprocesser och entreprenörskunskap så att forskar- och studentidéer i högre grad når utanför akademin och att det förs en nära dialog med det regionala innovationssystemet för optimering av inkubatorer, forskarparker och riskkapital

26 Attraktivitet Lunds universitet har 2026 en attraktivitet baserad på en internationell verksamhetsmiljö, goda förutsättningar och stöd för utbildning och forskning, öppenhet, diversitet, delaktighet, jämställdhet, långsiktig hållbarhet, synlighet och kultur Internationalisering ska vidareutvecklas så att fler internationella studenter studerar vid universitet och antalet studenter med studieplaceringar utomlands ökat. Det ska vidare utvecklas en aktiv dialog och samverkan med tongivande partneruniversitet runt om i världen genom att det utvecklas långsiktiga internationaliseringsstrategier för samtliga globala regioner. Lunds universitet ska vidare premiera aktivt deltagande i LERU och U21 där universitetets frågor förs fram Framtidsinriktat. Lunds universitet ska vara framtidsinriktat och aktivt utveckla och penetrera nya framtidsfrågor Goda förutsättning för utbildning och forskning ska finnas i form av resurser, infrastruktur, studentmiljöer och tydlighet i karriärvägar och anställningsvillkor Ökat fokus på jämställdhet och likabehandling, mångfald, integration och breddad rekrytering Lunds universitet ska vara i framkant av den digitala utvecklingen genom att en tydlig digitaliseringsstrategi utvecklas, genom att försörja omvärlden med kunskap om digitalisering och genom att utbildning, forskning och stödverksamhet genomsyras av digitaliseringens konsekvenser Ökad synlighet i det nationella och internationella vetenskapssamhället, i samhällsdebatten och med publik verksamhet Lunds universitet ska stärka och utveckla sin roll som kulturbärare Aktivt strategiskt arbete ska initieras för att följa den statliga värdegrunden Ökad medvetenhet i etik och etiskt förhållningssätt utgående från personligt ansvar Aktiv dialog med alumner som universitetets företrädare och resurser

27 Studiemiljö och medarbetarskap Lunds universitet är 2026 präglad av ansvarstagande och engagerade studenter och medarbetare i en god studiemiljö, med god arbetsmiljö och med en kultur som förmår prioritera Studenter ska vara aktiva och engagerade i sin utbildning och med hög grad av studentinflytande, särskilt för internationella studenter Studentpopulationens sammansättning ska präglas av mångfald En god och stimulerande studiemiljö präglad av studier i kombination med möjligheter till engagemang i studentlivet God arbetsmiljö med ökat fokus på hälsa-, miljö- och säkerhetsarbetet En ledningsstruktur där kollegialitet kombineras med tydliggjorda beslutsgångar så att deltagande i ledarskapet blir en del av medarbetarskapet. Lunds universitet ska genomsyras av en kultur som tillåter flexibilitet och förmår prioritera så att verksamhetsområden kan initieras, följas upp och avvecklas. Lunds universitet ska ha en ledarskapskultur som plägas av öppenhet och tydlighet där det finns aktivt stöd till ledare på alla nivåer Ett aktivt arbete att säkra god finansiering

28 MAX IV och ESS Lunds universitet har 2026 tillvaratagit möjligheterna med MAX IV och närheten till ESS Utbildning och forskning vid MAX IV och ESS ska stärkas och initieras Forskningssamarbeten vid MAX IV och ESS ska stärkas liksom tydliggörande av nationell och internationell betydelse för anläggningarna Forskare vid Lunds universitet ska vara samverkanspartner för forskare från andra lärosäten som utnyttjar MAX IV och ESS Lunds universitet ska katalysera ett ökat användande av MAX IV och ESS av det omgivande samhället Lunds universitet ska etablera verksamhet vid Science Village Scandinavia

29 Fördjupade strategier för Globala målen och Agenda 2030 MAX IV och ESS Digitaliseringen Lunds universitet som kulturbärare Kommunikation Samverkan med omvärlden Utbildning Forskning

30

31 Strategisk plan LTH

32 Arbetsgrupp Sven Lidin, Sammankallande Hanna Isaksson, Stefan Kröll, Eva Leire, Fredrik Nilsson, Björn Sanders, Studentrepresentant Fredrik Tufvesson

33 Tidsplan 8 April Prefektråd 18 April Hearing 1, struktur Maj Strukturen spikad Slutet av Maj Hearing 2, projekt Juni Deadline projekt September Arbete med slutversion Oktober, början Hearing slutversion Oktober, slutet Remiss November Beslut

34 Varför skall vi ha en strategisk plan?

35 Struktur för planen Värdegrund Vision Verksamhetsområden Särskilda Förutsättningar Mål Utvecklingsprojekt

36 Värdegrund Lunds universitets värdegrund har tre utgångspunkter i enlighet med Magna Charta Universitatum står Lunds universitet för autonomi (frihet från politiska, ideologiska, ekonomiska och andra påtryckningar) och akademisk frihet. Som statlig myndighet bygger de grundläggande principerna på demokrati, legalitet, objektivitet, fri Åsiktsbildning, respekt för allas lika värde och effektivitet och service. Lunds universitet betonar också etnisk och social mångfald samt nyfikenhet, engagemang, kreativitet och självdistans baserad på humor. För utveckling av Lunds universitet behövs ett arbete med värdegrunden, som framförallt står att finna i den statliga värdegrunden med de många lagar som styr denna (ex diskrimineringslagen). Ett aktivt arbete med informering och implementering av värdegrunden är därför viktig

37 Vision Lunds universitet är en global förebild som förstår, förklarar och förbättrar vår värld och människors villkor. LTH samarbetar med sin omgivning för att identifiera, analysera och bidra till lösningen av lokala och globala utmaningar genom utbildning och forskning.

38 Verksamhetsområden Lunds Tekniska Högskola har en särställning bland fakulteterna genom en extra stark koppling till det omgivande samhället-sammanflätning. Möjlighet men också utmaning. Verksamheten är beroende av att vi vidmakthåller ett starkt förtroende gentemot våra studenter men också gentemot samhället i övrigt. Vi skall förse näringsliv och offentlig sektor med välutbildade studenter som bär med sig vår vision. Vi måste utvecklas i samklang med omgivningen men inte hamna i någon beroendeställning. Rekrytering och personalförsörjning är nyckelfrågor Livslångt lärande och vidareutbildning är underrepresenterat i vår portfolio

39 Särskilda Förutsättningar LTH är en teknisk fakultet vid ett fullsakligt universitet. Integration gentemot andra fakulteters verksamhet är en väg att bättre på att bidra till att lösa globala utmaningar. Detta gäller såväl samarbeten med de andra våta fakulteterna som gentemot samhällsvetenskap och humaniora. LTH är en teknisk högskola i en dynamisk och expansiv region. Våra studenter skall förberedas på en internationell arbetsmarknad, vår forskning och våra industrisamarbeten är globala, men riktar sig även lokalt till en internationell region LTH befinner sig i en region där tyngdpunkten i industrin ser annorlunda ut än i resten av landet. LTH befinner sig geografiskt och verksamhetsmässigt nära de stora anläggningarna.

40 Mål för Verksamheten I strävan mot visionen är Lunds universitet en primär källa för kunskap som bidrar till att formulera och lösa samhällsrelevanta utmaningar. Detta sker genom vetenskapsbaserad utbildning och forskning präglad av akademisk frihet, hög kvalitet, tvärvetenskapliga samarbeten och aktiv samverkan med omvärlden.

41 Mål för Verksamheten I strävan mot visionen är målet att LTH är en förebild att ta fram kunskap som är bas för framtidens vetande och för hållbar utveckling. Detta sker genom att rekrytering till utbildning och forskning präglas av hållbarhet och hög kvalité och med tanke på viktiga utmaningar. Mätbara mål: Rekryteringsmål, produktionsmål, utbildningsmål, samarbetsmål, administrativa mål

42 Utvecklingsprojekt Den mest specifika delen i planen. Här kan vi ta upp hur våra utbildningar skall utvecklas, hur forskningsprioriteringar skall göras och hur vi skapar den bästa miljön för studenter och medarbetare. Rekrytering och finansiering av personal är en central fråga här, liksom ett förtydligande av hur vi kan utnyttja våra unika förutsättningar bättre.

43 Utvecklingsprojekt - Forskning Ett utvecklingsprojekt för forskning skall syfta till att specifikt arbeta med de stora utmaningarna. Ett utvecklingsprojekt för forskning bör vara vägledande för all verksamhet; utbildning (program och inriktningar) forskning (rekrytering) och samarbeten (institutions och fakultetsgränser, lokalt, utanför högskolan och internationellt

44 United Nations Sustainable Development goals

45 Grand Challenges for Engineering in the 21st Century Advance Personalized Learning Make Solar Energy Economical Enhance Virtual Reality Reverse-Engineer the Brain Engineer Better Medicines Advance Health Informatics Restore and Improve Urban Infrastructure Secure Cyberspace Provide Access to Clean Water Provide Energy from Fusion Prevent Nuclear Terror Manage the Nitrogen Cycle Develop Carbon Sequestration Methods Engineer the Tools for Scientific Discovery

46 University College London Grand Challenges UCL Grand Challenges are the mechanisms through which expertise from across UCL and beyond can be brought together to address the world's key problems. They support researchers to think about how their work relates to global issues. Global Health Sustainable Cities Intercultural Interaction Human Wellbeing UCL Grand Challenges is a key part the UCL Research Strategy, which aims to: cultivate leadership founded in excellence foster cross-disciplinarity grounded in expertise realise the impact of a global university.

47 Vad tror ni om att bygga forskningsstrategin på stora utmaningar? Hur gör vi? Hur mäter vi?

48 Utvecklingsprojekt Rekrytering Studenter, Doktorander, Lärarpersonal, Administratörer. Hur kan en strategi hjälpa oss att bli bättre på dessa uppgifter? Hur mäter vi?

49 Utvecklingsprojekt Karriärvägar Hur blir LTH en bättre arbetsgivare? Hur mäter vi?

50 Utvecklingsprojekt Pedagogik Hur vill vi driva pedagogiskt utvecklingsarbete? Vilka är hindren? Vilka är drivkrafterna? Hur mäter vi?

51 Utvecklingsprojekt Administration Hur blir vi snabbare, rörligare, skickligare? Hur mäter vi?

52 Om Svar Anhålles Synpunkter önskas på frågorna inom två veckor, d.v.s. senast måndagen 2/5. Skriv till

53 ÅTERRAPPORTERING av (3) Fysiska institutionen, UDIF Tomas Brage överproduktionen av HÅS Fysiska institutionen hade under perioden ett tre-årsmedelvärde av 250 HSTK. Uppdraget till 2014 drogs ned till 225 HSTK och vårt resultat hamnade på 240 HSTK, dvs en överproduktion gentemot uppdraget på 7%. Vi hade redan 2013 påbörjat flera åtgärder, bland annat var vi kanske först ut med en aktiv avbokning av noll-presterande studenter. Flera åtgärder vidtogs under 2015 (nedläggning av en programingång och vissa kurser), för att minska överproduktionen ytterligare, men vårt resultat hämmas på grund av flera omständigheter: 1. Vi hade inga kurser som erbjuds endast utanför program, som vi kunde lägga ned för att få snabbt genomslag på resultatet, 2. De extra studieplatser som erbjöds till internationella ingångarna på kandidatprogrammet drogs in, men studenterna är naturligtvis kvar under en längre tid. 3. Vi har infört SI-metoden på första kursen, vilket medförde att vi fick bättre genomströmning från första terminen. 4. Fysik är grunden till flera olika mindre program, vilka tenderar att bli underkritiska om vi skär ner antagningen. Vi ser resultatet av 2 och 3 genom att antalet studenter på vårt första år når rekordstorlek, trots att intaget har skurits ned. Får att minska vår HSTK-produktion ytterligare krävs tyvärr att vi begränsar fakultetens kärnverksamhet, det vill säga programstudenter, vilket skiljer oss från flera andra institutioner. Vi har redan under 2015 påbörjat detta arbete och kommer att fortsätta under Vår strategi bygger på följande åtgärder: 1. Begränsning av intaget till första kursen, FYSA01, Fysik 1, 30 hp. Vi började begränsningarna redan 2014, och har fortsatt under Hösten 2015 antogs i princip endast programstudenter, förutom den obligatoriska enda fristående kursaren. Vi uppnådde fakultetens föreslagna mål om 94 registrerade (där antalet registrerade hösten 2014 var 97) med 83 registrerade Postadress Besöksadress Telefon tomas.brage@fysik.lu.se Lunds universitet Sölvegatan 14 C, Lund Telefax Internet Fysiska institutionen, UDIF Box 118 Hämställe Lund Org. nr

54 2 av (3) studenter efter några veckor. Detta trots att vi på grund av sjukdom missade att göra avregistrering av noll-aktiva studenter. Under vårterminen 2016 var målet 31 registrerade studenter och i nu-läget har vi 36, varav en handfull är utbytesstudenter (att jämföra med 52 våren 2015 och inga utbytesstudenter). Vi önskar att överföra studenter från hösten till våren, för att få en mera jämn kull på de båda terminerna. Den totala registreringen under dessa två terminer är därför 83+36=119, att jämföra med fakultetens mål om 94+31=125 och vårt värde för 2014/2015 om 97+52=147. Vi nådde detta resultat genom att a) Anta endast programstudenter, b) Begränsa antagning av populära ingångar, som detta år var astronomi och den internationella. c) Stänga svensk fysikingång för vår-intag endast internationell och kemi/fysik är öppna. d) Avregistrering av noll-aktiva. 2. Marknadsföring av utbytesstudier Vi är mycket aktiva för att öka antalet utresande utbytesstudenter, vilket har gett resultat vi räknar med runt 15 utresande 2016, en märkbar ökning från tidigare år. 3. Endast programstudenter. Vi fokuserar enbart på programstudenter inom det naturvetenskapliga programmet. Efter flera försök till strategier, med påföljande problem med antagningen, så har vi beslutat att från och med hösten 2016 följa strategin: a) endast anta programstudenter till vår första kurs, FYSA01. b) Arbeta med särskild behörighet för alla andra kurser och mastersprogram. Detta betyder att alla grundläggande behöriga sökande blir villkorligt antagna, men endast de som gått de tidigare obligatoriska kurserna är särskilt behöriga. Detta löser problemet med skuggande studenter och överföringen från andra högskolor etc. c) verkställa strikta krav på uppflyttning, det vill säga till exempel miniminivå på avklarade poäng, till andra året, fjärde terminen och examensarbeten. Dessa åtgärder är långsiktiga, men kommer att ge ganska drastiska resultat. Vi är till och med oroade för att vi överbromsar. 4. begränsning av mastersantagning. Vi har stängt alla mastersingångar, förutom den allmänna fysikingången, för intag på våren. Risker med begränsningarna förslag till åtgärder Den största risken är att vi skär ned för mycket på kärnverksamheten och därmed gör våra olika ingångar underkritiska. Vi försöker också undvika att skära ned så att vi drabbar vår enda möjlighet att kompensera för den

55 begränsade svenska antagningen - våra betalstudenter. Vi har hittills varit framgångsrika med att anta betalstudenter. Vi söker nya möjligheter, genom study abroad, riktade satsningar och hoppas att fakulteten stöder en speciell antagning för betalstudenter. 3 av (3)

56 ÅTERRAPPORTERING av (6) Fysiska institutionen, UDIF Tomas Brage Ytterligare insatser mot överproduktionen av HÅS Fysiska institutionen lämnade in en rapport för hur vi arbetar mot överproduktionen av HÅS för ungefär en månad sedan se bilaga 1. Vi redogjorde där för de drastiska åtgärder vi har gjort i minskning av antalet registrerade på vår första kurs, vilket är ingången till våra program. Vi beskrev också det unika läget för Fysiska institutionen, eftersom vi inte erbjuder några kurser utanför våra program. Detta gör att våra neddragningar syns i antalet nybörjarstudenter, men inte i HÅS-produktion ännu. Fysiska institutionen ser allvaret i det uppkomna läget och kommer därför att samarbete fullt ut med fakulteten för att ytterligare begränsa överproduktionen. Vi välkomnar att man tillfälligt förändrat tilldelningssystemet så att incitamentet för att bibehålla hög intagning försvinner och de mest aktiva institutionerna inte bestraffas. Vi bygger våra åtgärder på de som rekommenderats av fakultetsstyrelsen, men vill även gå längre. Dessa är de åtgärder och processer vi ämnar arbeta med inför HT 2016: 1. Omförhandling med LTH om de gemensamma mastersprogrammen. 2. Ökad rekrytering av utresande utbytesstudenter 3. Endast programstudenter på första kursen, starka behörighetskrav på övriga. 4. Begränsad programantagning på kandidatnivå. 5. Sen anmälan endast i nödfall. 6. Aktivt arbete med registrering av tidigt avbrott. 7. Begränsning av antagning till mastersprogram. 8. Uppmuntran av studenter att bredda sina studier. 1. Omförhandling med LTH om de gemensamma mastersprogrammen. Bakgrund: LTH och Naturvetenskapliga fakulteten erbjöd från 2007 parallella mastersprogram i fotonik och nanovetenskap. Dessa är viktiga för våra kandidatstudenter och spänner i forskningsanknytning över fakulteterna. Tyvärr la LTH ned sina versioner av programmen för ett par år sedan. Det faktum att programmen nu administreras från NF ser de flesta som något Postadress Besöksadress Telefon tomas.brage@fysik.lu.se Lunds universitet Sölvegatan 14 C, Lund Telefax Internet Fysiska institutionen, UDIF Box 118 Hämställe Lund Org. nr