ÖVERSIKTSPLAN FÖR NORDMALINGS KOMMUN ALLMÄNNA INTRESSEN OCH RIKSINTRESSEN

Transkript

1 ÖVERSIKTSPLAN FÖR NORDMALINGS KOMMUN UNDERLAG, HÄNSYN OCH RIKTLINJER ANTAGANDEHANDLING, AUGUSTI 2018

2 LÄSANVISNING Översiktsplanen för Nordmalings kommun är uppdelad i tre delar: Mål, strategier och vägledning för användning av mark och vatten I denna del av översiktsplanen redovisas övergripande mål för utvecklingen av kommunen och för den framtida fysiska planeringen. I denna del återfinns även kommunens strategier för utvecklingen av den fysiska miljön, hur mark- och vattenområden kan användas i framtiden och hur det långsiktiga behovet av bostäder kan tillgodoses. Även områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen redovisas samt kommunens syn på den framtida utvecklingen av transportsystemet. Allmänna intressen och riksintressen - underlag, hänsyn och riktlinjer I denna del av översiktsplanen redovisas och beskrivs allmänna intressen och riksintressen i text, bild och kartor. Redovisningen kan sägas vara en beskrivning av förutsättningarna för den framtida mark- och vattenanvändningen och ska användas som underlag för att fördjupa kunskapen och förståelsen för allmänna intressen och riksintressen. Redovisningen innehåller även, där det är relevant, en beskrivning av den föreslagna markanvändningen i relation till allmänna intressen och riksintressen. Redovisningen innehåller även riktlinjer som ger vägledning för hur hänsyn ska tas till allmänna intressen och riksintressen vid framtida planering, exploatering eller andra beslut som rör mark- och vattenanvändningen i kommunen. På så sätt kan översiktsplanen bidra till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som de är bäst lämpade för och som medför en god hushållning i enlighet med plan- och bygglagen 2 kapitlet 2. Miljökonsekvensbeskrivning I denna del av översiktsplanen identifieras, beskrivs och bedöms den miljöpåverkan som den föreslagna mark- och vattenanvändningen i översiktsplanen kan ge upphov till. Även förslag och riktlinjer för allmänna intressen och riksintressen bedöms utifrån hur de kan bidra till att begränsa miljöpåverkan. Webb-version Användningsdelen av översiktsplanen finns även tillgänglig i Nordmalings kommuns webb-karta. Den finns på kommunens hemsida och nås via adressen: Projektledare: Sune Höglander/Tommy Samuelsson, samhällsbyggnadschef Nordmaling kommun Konsult: Tyréns AB, avdelningen för planering, trafik och landskap region Nord Foton: Nordmalings kommun där inte annat anges. Allmänt kartmaterial: Lantmäteriet 2017

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Natur- och kulturvärden...5 Naturvärden...7 Övrig värdefull natur...11 Grönstruktur...15 Friluftsliv...17 Kulturmiljöer...20 Samhällsviktiga verksamheter och naturresurser...25 Riksintresse för kommunikationer...25 Riksintresse för totalförsvaret...26 Riksintresse för vindbruk...27 Energiproduktion och distribution...28 Avfallshantering...30 Tele- och datakommunikationer...30 Värdefulla ämnen och material...32 Areella näringar...34 Jordbruk...34 Skogsbruk...35 Rennäring...37 Miljö, hälsa och säkerhet...39 Klimatförändringar...39 Miljöfarliga verksamheter...43 Förorenade områden...44 Buller...45 Transporter av farligt gods...46 Järnväg och väg...46 Luftkvalitet...47 Strålning...47 Sulfidjord...47 Vattenförsörjning, vattenkvalitet och avlopp...49

4 Enligt 3 kapitlet 4 plan- och bygglagen så ska kommunen i översiktsplanen redovisa hur hänsyn ska tas till allmänna intressen vid beslut om mark- och vattenanvändningen. Områden och anläggingar av riksintresse enligt 3 och 4 kapitlet miljöbalken ska särskilt anges samt hur kommunen ska tillgodose dem i den fysiska planeringen. I denna del av översiktsplanen redovisas och beskrivs allmänna intressen och riksintressen i text, bild och kartor. Det ska bidra till fördjupad kunskap och förståelse för de olika intressen mellan vilka avvägningar behöver göras i den framtida utvecklingen och planeringen av kommunen. Redovisningen innehåller även, där det är relevant, en beskrivning av den föreslagna mark- och vattenanvändningen i översiktsplanen och hur hänsyn har tagits till allmänna intressen och riksintressen. Denna del av översiktsplanen innehåller även riktlinjer för hur hänsyn ska tas till allmänna intressen och riksintressen vid framtida planering, exploatering eller andra beslut som rör mark- och vattenanvändningen i kommunen. På så sätt kan översiktsplanen bidra till att mark- och vattenområden i framtiden används för de ändamål som de är bäst för lämpade för så att en god hushållning med mark och vatten och andra resurser kan främjas. 4

5 Natur- och kulturvärden I detta avsnitt redovisas de områden där särskild hänsyn ska tas till natureller kulturvärden. De miljöer som redovisas är viktiga för att naturens ekosystem ska kunna fortsätta att producera ekosystemtjänster som vi människor är beroende av. Ett flertal av de områden som redovisas utgör miljöer i vilka ekosystemen bidrar till att producera livsmedel och råvaror, där träd och växtlighet binder kol och vatten, där naturen erbjuder möjlighet till upplevelser och rekreation och där vårt kulturarv och den historiska utvecklingen synliggörs i landskapet. Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster är produkter, tjänster och nyttor som skapas av naturens ekosystem och som kan bidra till välbefinnande, utveckling och tillväxt. Att uppmärksamma ekosystemtjänster är ett sätt att synliggöra vårt beroende av fungerande ekosystem och en frisk och fungerande natur. Många av världens ekosystemtjänster håller på att gå förlorade och nyttjas på ett ohållbart sätt. EU har antagit som mål att förlusten av ekosystemtjänster ska upphöra. I det nationella miljömålsarbetet anges att betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster ska vara allmänt känt och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avvägningar och i andra beslut där det är relevant. Olika kategorier av ekosystemtjänster Producerande Ekosystemens förmåga att producera livsmedel, material eller energi. Fisk, svamp, trä, alger eller snäckor för utsmyckning är exempel på producerande ekosystemtjänster. Reglerande De processer i ekosystemen som exempelvis renar luft och reglerar övergödning och giftiga ämnen. Trädens förmåga att lagra kol, våtmarkers möjlighet att magasinera vatten och fisk och växters funktion för att reglera övergödning är exempel på reglerande ekosystemtjänster. Kulturella Ekosystemens förmåga att skapa upplevelsevärden och estetiska värden som är viktiga för människors hälsa och välbefinnande. Promenader i skog och mark, att njuta av en vacker utsikt, en paddlingstur i naturskön miljö eller ett besöksmål i form av ett fiskeläge är exempel på kulturella ekosystemtjänster. Den kulturhistoriskt värdefulla Tallbergsbron i en naturskön miljö. Foto: Nordmalings kommun. Stödjande De processer som skapar förutsättningar för alla de andra ekosystemtjänsterna. Fotosyntes, tillhandhållande av habitat och upprätthållande av näringsvävarnas dynamik är exempel på stödjande ekosystemtjänster. 5

6 Vä g5 3 Vä g5 08 Vä g 5 3 Vä g 3 53 Vä g 5 1 M o vä g e n U tå k er s vä g e n Mo R un d v ik s vä g e n B Mas on itev. Sko la Kyr ka E4 Bac kvä ge n Res ec en tru m Rid dar g. Röd vik svä gen No tho lm en Ham ng. Kun gsv. Röd vik svä gen Ham ng. Kun gsv. E4 Afä rsv äge n Bry ga reg. Kyr ka Ko mun hu s B Sko lg. Hem vä gen Sko la Sta lga tan Vä g 53 9 Vä g 51 2 Vä g 51 2 Riksintresse naturvård och Natura 2000 Bjurholms kommun Vännäs kommun Hörnsjö Mjösjö-Näset Norrfors Grönnäs Brattsbacka Nyåker Tallberg Gräsmyr Nordsjö Hummelholm Torrböle Mullsjö Trehörningsjö Djupsjö Örsbäck Umeå kommun Högåker Klöse Brattfors Baggård Långed Hyngelsböle Lögdenäsen Olofsfors Levar Håknäs Nordmaling Öre Örnsköldsviks kommun Lögdeå Aspeå Rundvik Ava Järnäs Kråken-Tjäruskär Gideå Järnäsklubb Husum Teckenförklaring Natura 2000 Örnsköldsvik Riksintresse naturvård Lantmäteriet, Naturvårdsverket km ³

7 Naturvärden Riksintresse för naturvården och Natura 2000 Öreälven - riksintresse och Natura 2000 Älven är utpekad som både riksintresse och Natura-2000 och utgör ett av Sveriges bästa exempel på ett meandrande vattendrag med nip- och ravinlandskap. Längs älven finns värdefull flora och fauna. Älvens bestånd av lax och öring har få motsvarigheter i landet och har därför höga skyddsvärden. I enlighet med 4 kap. 6 miljöbalken så är det inte tillåtet att anlägga vattenkraftverk eller reglera vattenflöden för kraftändamål i Öreälven. Det område där älven mynnar i havet är värdefullt som lek- och uppväxtmiljö för flera fiskarter. Lögdeälven - riksintresse och Natura 2000 Älven är utpekad som både riksintresse och Natura Älven är ett framstående exempel på en opåverkad skogsälv med nip- och ravinlandskap som vittnar om landskapets utveckling, processer och ekologiska samband. Även Lögdeälven har ett rikt bestånd av lax och öring. Längs älven återfinns många ovanliga naturtyper och arter. Lögdeälven är outbyggd och i enlighet med 4 kap. 6 miljöbalken så är det inte tillåtet att anlägga vattenkraftverk eller reglera vattenflöden för kraftändamål i Lögdeälven. Projekt för att återställa älven från vandringshinder från flottningsepoken pågår. Det område där älven mynnar i havet är värdefullt som lek- och uppväxtmiljö för flera fiskarter. Kronören - riksintresse och Natura 2000 Kronören är utpekat som både riksintresse och Natura-2000 och är ett opåverkat kustområde med karakteristiska och välbevarade drumliner, klappervallar, rundhällar och isräfflor. I området finns även äldre ostörd kustskog och ostörda häckningslokaler med sällsynta fågelarter. Området används som demonstrationsobjekt för undervisning och forskning och har ett rikt växt- och djurliv. I området finns ett flertal grunda havsområden och vikar som utgör värdefulla livs- och uppväxtmiljöer för flera fiskarter. Riksintresse Områden som är av nationell betydelse för olika samhällsintressen eller som har natur-eller kulturvärden som är så ovanliga att de gör områdena viktiga för hela landet, kan pekas ut som områden av riksintresse enligt 3 och 4 kapitlet miljöbalken. Områden som är av riksintresse ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada deras värden eller möjligheterna att använda dem för avsett ändamål. Det är Naturvårdsverket som pekar ut riksintressen för naturvården enligt fem kriterier: Områden med framstående exempel på landskapstyper eller naturtyper eller kombinationer av naturtyper som särskilt väl visar landskapets utveckling samt processer och naturlig utveckling i olika ekologiska system såväl på land som i vatten. Väsentligen opåverkade naturområden. Områden med sällsynta naturtyper, hotade eller sårbara biotoper och arter. Områden med mycket rik flora och fauna. Områden av mycket säregen och märklig beskaffenhet. Natura 2000 Natura 2000 är ett nätverk av områden som syftar till att skydda livsmiljöer för djur och växter. Målet med nätverket av områden som pekas ut är att hejda utrotningen av arter och livsmiljöer i enlighet med EU:s habitat- och fågeldirektiv. Områden som har status av Natura 2000 ska skyddas mot yttre påverkan i enlighet med 7 kapitlet, miljöbalken. Många av de områden som har status av Natura 2000 sammanfaller med områden av riksintresse för naturvård eller naturreservat. Enligt 4 kapitlet 8 miljöbalken så är Natura 2000-områden av riksintresse. Källa: Naturvårdsverket Lögdeälven. Foto Nordmalings kommun. 7

8 Mer information om riksintressen Boverket och länsstyrelsen i Västerbotten erbjuder ytterligare information om riksintressen, hur de avgränsas och vilka värden som legat till grund för att de pekats ut som riksintressen. Drumlin Långsmala moränavlagringar som skapats under inlandsisen kallas för drumliner. De består ofta av morän och ligger utsträckta i det som en gång var isens rörelseriktning. De liknar upphöjda åsar och kan vara något hundratal meter långa och mellan 5 till 10 meter höga. Rundhäll Stenar eller bergkullar som har slipats släta och runda av indlandsisen. Isräfflor Repor eller räfflor som har bildats när inlandsisen har rört sig över landskapet och fastfruset grus har dragit över ytan på stenar eller bergkullar. Långrumpskogen - riksintresse och Natura 2000 Långrumpskogen är utpekad som riksintresse och Natura-2000 och består av låga långsträckta naturskogsklädda moränryggar med öppen våtmark emellan. Särskilt viktigt inslag är sumpgranskogarna utmed Långrumpbäcken där det finns granar som är ända upp till 300 år gamla. I området har även påträffats sällsynta insektsarter, bland annat barkplattbagge. Torsmyran - riksintresse och Natura 2000 Torsmyran är utpekad som riksintresse och Natura-2000 och är ett 700 ha stort myr- och sumpskogsområde. I området finns ett 20-tal mossar och flera sällsynta skalbaggar och fjärilar. Järnäshalvön - riksintresse Järnäshalvön är av riksintresse för naturvården och betraktas som ett av landets bästa exempel på ett drumlinområde. Landhöjningen utmärker det opåverkade landskapet där det även finns strandvallar. Mellan drumlinerna som löper i nord-sydlig riktning finns långsträckta myrar som ger landskapet dess karaktäristiska utseende. Järnäshalvön används även som demonstrationsobjekt för undervisning och forskning. Hummelholm - Natura 2000 Hummelholm är ett exempel på en bybildning i en dalgångsbygd vid Öreälven. Byn har medeltida ursprung med bevarade drag i bebyggelsemönstret och slåtterängar och lövängar med rik flora och fauna. Hummelholm är även naturreservat och riksintresse för kulturmiljövården. Grönnäs - Natura 2000 I Grönnäs finns naturbetesmark bestående av öppen hagmark som i områdets norra delar övergår i grandominerade skogsbetesmarker. Området är art- och individrikt. Odlingslandskap i Hummelholm. Foto: Nordmalings kommun. 8

9 Storrisbergsgrottorna - Natura 2000 I området finns geovetenskapligt intressanta och väl utbildade grottor. Grottorna utgörs av så kallade tunnelgrottor som är smala med trånga ingångar som utmynnar i större grottrum eller salar. Storrisbergsgrottorna är även naturreservat. Lidbergsgrottorna - Natura 2000 I området finns geovetenskapligt intressanta sprickgrottor som har bildats genom rörelser i jordskorpan och genom att stenblock virvlat runt i havet och nött mot klippor för cirka 7000 år sedan. I området finns även så kallade jättegrytor som bildats genom att strömmande vatten fått stenar och grus att rotera och bilda håligheter i klipporna. Lidbergsgrottorna är även naturreservat. Användning och hänsyn I översiktsplanen föreslås inga åtgärder som bedöms påverka områden av riksintresse för naturvården eller Natura 2000 i sin helhet. Delar av dessa områden har givits användningsbeteckningen natur och areella näringar. Det innebär att natur- och landskapsvärden ska vara överordnade andra intressen vid beslut om mark- och vattenanvändning. I vägledningen för områdena anges att endast komplettering och nybyggnation i mindre skala kan tillåtas. Två LIS-områden återfinns i anslutning till Lögde älv. Inom dessa tillåts endast bebyggelse i form av servicehus och enklare övernattningsstugor. Den framtida exploatering som kan bli aktuell är inte av sådan omfattning att det påverkar områdena genom att det exempelvis uppstår barriäreffekter eller fragmentering av områdena. Ett område i Rundvik där industrispår kan anläggas ligger delvis inom område av riksintresse för naturvården. Tillkommande verksamheter bedöms inte leda till barriäreffekter för växt- och djurlivet eller till att området fragmenteras. Påverkan på landskap, flora och fauna bedöms därmed blir begränsad varför översiktsplanen inte bedöms äventyra möjligheterna att tillgodose riksintresset. Även utredningsområdet för framtida flygplats överlappar en del av område av riksintresse för naturvården. Eventuell negativ påverkan utreds i senare skede om det blir aktuellt att anlägga flygplats. Riktlinjer riksintresse naturvård och Natura 2000 Områden av riksintresse där det idag inte finns bebyggelse eller anläggningar ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan påverka områdenas karaktär, naturvärden eller växt- och djurliv. Beslut om exploatering inom områden av riksintresse och Natura 2000 ska föregås av bedömning av påverkan på naturvärden. 9

10 Vä g5 3 Vä g5 08 Vä g 5 3 Vä g 3 53 Vä g 5 1 M o vä g e n U tå k er s vä g e n Mo R un d v ik s vä g e n B Mas on itev. Sko la Kyr ka E4 Bac kvä ge n Res ec en tru m Rid dar g. Röd vik svä gen No tho lm en Ham ng. Kun gsv. Röd vik svä gen Ham ng. Kun gsv. E4 Afä rsv äge n Bry ga reg. Kyr ka Ko mun hu s B Sko lg. Hem vä gen Sko la Sta lga tan Vä g 53 9 Vä g 51 2 Vä g 51 2 Övrig värdefull natur Bjurholms kommun Vännäs kommun Hörnsjö Mjösjö-Näset Norrfors Grönnäs Brattsbacka Nyåker Tallberg Gräsmyr Nordsjö Hummelholm Torrböle Mullsjö Trehörningsjö Djupsjö Örsbäck Umeå kommun Högåker Klöse Brattfors Baggård Långed Hyngelsböle Lögdenäsen Olofsfors Levar Håknäs Nordmaling Öre Örnsköldsviks kommun Lögdeå Aspeå Rundvik Ava Järnäs Kråken-Tjäruskär Gideå Rönnholm Drivören Järnäsklubb Teckenförklaring ( Naturminnen ( Örnsköldsvik Naturreservat Naturvårdsavtal Nyckelbiotoper Sarskilt skyddsvärda havsvikar Utvidgat strandskydd Värdekärna natur från kustinventering Husum Lantmäteriet, Länsstyrelsen Västerbotten Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, km ³

11 Övrig värdefull natur Naturreservat År 2018 fanns det i Nordmalings kommun 18 områden som har förklarats som naturreservat. Dessa listas nedan och redovisas i kartan på föregående sida. För varje naturreservat finns föreskrifter som syftar till att bevara de värden som legat till grund för att ett område har förklarats som naturreservat. Föreskrifterna reglerar således vad som är tillåtet och inte i reservaten. Bergsjöberget Hummelholm Jon-Persbäcken Komyrbäcken Kronören Lidbergsgrottorna Lilloxpallsbäcken Långrumpskogen Mjösjöberget Ottjärn Skalberget Skjutbaneberget Starrmyran Storrisbergsgrottorna Torsmyran Trehörningen Ålidberget Örefjärden-Snöanskärgården Övriga områden med höga naturvärden Under 2005 och 2006 genomfördes ett projekt som syftade till att identifiera och beskriva värdefulla naturmiljöer i Nordmaling. Projektet finansierades med statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt, bidrag från studieförbund och föreningar i Nordmaling samt av Nordmalings kommun. Slutresultatet kan du läsa i boken Nordmalings Naturguide & fälthandbok som finns på kommunens hemsida på följande länk: Turism/naturguiden.pdf En kustinventering för Nordmalings kommun har också genomförts av Enetjärn natur på uppdrag av Nordmalings kommun, Nordmalings kust Inventering av planförutsättningar. Inventeringen omfattar hela den kustnära strandzonen på fastlandet, öarna längs kusten samt grunda strandnära fjärdar. I inventeringen bedömdes naturvärden, friluftsvärden och potential för framtida bebyggelse. Inventeringen har utgjort underlag för utpekande av LIS-områden i kusten. De värdefulla naturområden som Naturreservat Mark och vattenområden kan av kommunen och länsstyrelsen pekas ut som naturreservat med stöd av 7 kapitlet 4 miljöbalken. Syftet är att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behovet av området för utövande av friluftsliv. Symbol för naturreservat. Kustinventering genomförd av Enetjärn natur,

12 Kartjänst för värdefull natur På Skogsstyrelsen hemsida, finns karttjänsten Skogens pärlor. I karttjänsten redovisas bland annat biotopsskyddsområden, naturvårdavtal, Natura-2000, och naturreservat. skogensparlor pekas ut i kustinventeringen redovisas i kartan på föregående sida. Strandskydd Strandskydd gäller vid havet, insjöar och vattendrag och regleras i 7 kap miljöbalken. Strandskyddet syftar till att säkra förutsättningarna för allmänhetens tillgång till strandområden samt till att bevara goda livsvillkor för djur och växter på land och i vatten. Strandskyddet har stor betydelse för att havets ekosystem ska må bra och bibehålla förmågan att producera ekosystemtjänster. Att allmänheten har tillgång till hav och stränder stärker möjligheten att nyttja kulturella ekosystemtjänster som bad, kajakpaddling och fritidsfiske. Strandskyddet omfattar en zon på 100 meter från strandkanten både på land och på vatten. Strandskyddet kan utökas upp till 300 meter från strandkanten om det behövs för att säkerställa strandskyddets syften. Områden där strandskyddet har utvidgats redovisas i kartan ovan. Grunda vikar och havsområden Grunda vikar och havsområden utgör normalt mycket värdefulla miljöer för ett stort antal arter av fisk, fågel och ryggradslösa djur. Miljöer och områden som utgör habitat och uppväxtmiljöer för ett flertal växt och djurarter är viktiga för att havets ekosystem ska vara i balans och kunna skapa ekosystemtjänster. Det kan exempelvis handla om producerande tjänster i form av fisk för livsmedel, reglerande tjänster i form av organismers förmåga att ta upp näringsämnen som kan transporteras ur haven och kulturella ekosystemtjänster som möjligheten till fritidsfiske eller fågelskådning. År 2000 genomförde Länsstyrelsen i Västerbotten en inventering av vegetationen i grunda havsvikar i Nordmaling, Robertsfors och Umeå. Syftet med inventeringen var att peka ut och värdera särskilt skyddsvärda havsvikar för att bättre kunna hävda naturvärden mot andra värden. Det gäller särskilt vid exploatering för att kunna främja en långsiktigt hållbar utveckling. De vegetationsklädda havsvikarna som har inventerats är artrika och högproduktiva och är hemvist för såväl vattenväxter som smådjur. Flera av de arter som återfinns i havsvikarna är sällsynta eller till och med hotade. De vegetationsrika havsvikarna utgör också viktiga lekoch uppväxtområden för fisk. De vikar som redovisas i kartan ovan har efter att de inventerats av Länsstyrelsen i Västerbotten bedömts vara särskilt skyddsvärda. Utförlig beskrivning av vikarna finns i länsstyrelsens rapport Grunda vegetationsklädda havsvikar - inventering i tre kommuner i Västerbottens län. Rödlistade och fridlysta arter Sedan är 2000 har ett stort antal fynd av rödlistade arter rapporterats i Nordmalings kommun. De allra flesta fynden rör svampar men även förekomst av rödlistade kärlväxter, mossor, lavar, fåglar och fiskar har rapporterats. På kan man ta del av del av 12

13 information om de fynd som har rapporterats. Biotopskyddsområden Mindre mark- eller vattenområden som utgör värdefulla livsmiljöer för hotade växt- eller djurarter kan pekas ut som biotopskyddsområden. I Nordmalings kommun finns ett flertal biotopskyddsområden. Enligt 7 kapitlet 11 miljöbalken så får inga åtgärder vidtas eller verksamheter bedrivas som riskerar att skada naturmiljön inom det biotopskyddade området. Information om dessa finns på Skogsstyrelsens hemsida och kan även ses i Skogsstyrelsen karttjänst Skogens pärlor. Karttjänsten kan nås på För att upprätthålla ekosystemets resiliens, förmåga att tåla miljöförändringar och återhämta sig och anpassa sig till förändringar eller störningar, så är det viktigt att behålla en hög artrikedom. Nyckelbiotoper Skogsvårdstyrelsens inventering av skogsmark har identifierat cirka tvåhundrafemtio nyckelbiotoper och cirka 70 naturvärdesobjekt inom Nordmalings kommun. På Skogstyrelsen kartjänst Skogens pärlor finns även nyckelbiotoper redovisade. Naturvårdsavtal I kommunen finns ett tiotal områden där naturvårdsavtal upprättats. Naturvårdsavtal är civilrättsliga avtal mellan markägare och staten som syftar till att utveckla och bevara naturvärden. Avtalen reglerar hur bevarande och utveckling ska ske och kan löpa från ett ända upp till femtio år. Användning och hänsyn Flertalet av de områden som pekats ut som naturreservat, värdekärnor och särskilt skyddsvärda havsvikar har givits användningsbeteckningen natur och friluftsliv samt natur, friluftsliv, areella näringar och bybildningar. Vägledningen för användningen av dessa områden anger att natur- och landskapsvärden ska vara överordnade andra intressen och vara vägledande för mark- och vattenanvändningen. Ny bebyggelse i mindre omfattning och skala inom befintliga bebyggelsestrukturer är tillåtet. I områden med beteckningen natur och friluftsliv ska endast åtgärder som kan stärka allmänhetens tillgänglighet till områdena vara tillåtna. Riktlinjer värdefull natur Värdefulla naturområden ska i möjligaste mån bevaras. Exploatering i områden med värdefull natur ska föregås av bedömning av påverkan på naturvärden och ekoystem och behov av eventuella åtgärder. Naturområdens funktion för rekreation och friluftsliv i närheten av tätorter och byar ska utredas och bedömas vid exploatering och värdefulla gränområden ska bevaras. 13

14 Havsdjup Hummelholm Obb Torrböle Mullsjö Djupsjö Örsbäck Umeå kommun Sörmjöle ker Klöse Baggård Brattfors Teckenförklaring Hörnefors 0-3 m djupt Långed 3-6 m djupt 6-10 m djupt Hyngelsböle Lögdenäsen Olofsfors Levar Nordmaling Lögdeå Aspeå Rundvik Håknäs Öre m djupt m djupt m djupt m djupt +100 m djupt Ava Uppgift saknas Järnäs Kråken-Tjäruskär Örefjärden-Snöanskärgårdens naturreservat Järnäsklubb Husum Lantmäteriet, Naturvårdsverket km ³

15 Grönstruktur Huvuddelen av all mark inom Nordmalings kommun är inte bebyggd utan består av framförallt av skog, jordbruksmark och i mindre utsträckning även grönområden i och i anslutning till tätorter och byar i kommunen. Det finns idag endast ett fåtal anlagda parkmiljöer i kommunens tätorter. Grönstrukturen är viktig för såväl människor som djur och växter. De gröna strukturerna är viktiga för den biologiska mångfalden som spridningskorridorer för djur och växter längs stränder och genom tätorter. De gröna strukturerna är också viktiga för flera ekosystemtjänster och bidrar till att skapa livskvalitet och attraktiva boende- och vistelsemiljöer. Anlagda grönstrukturer i form av parker i kommunens tätorter kan fylla viktiga funktioner som offentliga mötesplatser som uppmuntrar till fysisk aktivitet och utomhusvistelse. I översiktsplanen föreslås att grönstrukturerna i Nordmaling ska utvecklas vad gäller gestalning och funktion. I en framtid med ett varmare och blötare klimat är grönstrukturerna i kommunens tätorter viktiga för att infiltrera och fördröja dagvatten. På så sätt kan de bidra till att mildra effekterna av kraftiga regn som kan leda till översvämningar. I anslutning till älvar, sjöar och vattendrag kan växtlighet bidra till att hejda erosion och minska riskerna för ras och skred. Kyrkparken i Nordmaling. Foto: Nordmalings kommun I Nordmaling utgör miljön invid kyrkan och kommunhuset, Kalkällberget och Levaråkern exempel på särskilt värdefulla gröna strukturer. I de fördjupade markanvändningskartorna för Nordmaling och Rundvik redovisas värdefull grönstruktur med användningsbeteckningen grönområden. Riktlinjer för grönstruktur Värdefulla grönområden i Nordmaling och Rundvik ska i möjligaste mån bevaras. Vid exploatering i Nordmaling ska särskild hänsyn tas till gröna ytors funktion för hantering och omhändertagande av dagvatten. Vid stränder med förutsättningar för erosion, ras och skred ska grönstruktur och växtlighet bevaras. 15

16 Vä g5 3 Vä g5 08 Vä g 5 3 Vä g 3 53 Vä g 5 1 M o vä g e n U tå k er s vä g e n Mo R un d v ik s vä g e n B Mas on itev. Sko la Kyr ka E4 Bac kvä ge n Res ec en tru m Rid dar g. Röd vik svä gen No tho lm en Ham ng. Kun gsv. Röd vik svä gen Ham ng. Kun gsv. E4 Afä rsv äge n Bry ga reg. Kyr ka Ko mun hu s B Sko lg. Hem vä gen Sko la Sta lga tan Vä g 53 9 Vä g 51 2 Vä g 51 2 Riksintresse friluftsliv Bjurholms kommun Vännäs kommun Hörnsjö Mjösjö-Näset Norrfors Grönnäs Brattsbacka Nyåker Tallberg Gräsmyr Trehörningsjö Nordsjö Högåker Klöse Djupsjö Baggård Hummelholm Torrböle Örsbäck Brattfors Mullsjö Umeå kommun Långed Hyngelsböle Lögdenäsen Olofsfors Levar Håknäs Nordmaling Öre Örnsköldsviks kommun Lögdeå Aspeå Rundvik Ava Järnäs Kråken-Tjäruskär Gideå Järnäsklubb Husum Teckenförklaring Örnsköldsvik Riksintresse friluftsliv Lantmäteriet, Naturvårdsverket km ³

17 Friluftsliv Det övergripande målet för den svenska friluftslivspolitiken är att med allemansrätten som grund stödja människors möjligheter att vistas i naturen och utöva friluftsliv. Områden som är av betydelse för friluftslivet ska så långt som det är möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada dess natur- eller kulturvärden i enlighet med 3 kap. 6 miljöbalken. Områden som är populära för friluftsliv är ofta också attraktiva för turistoch besöksnäringen. Riksintresse för friluftsliv I Nordmalings kommun finns två områden av riksintresse för friluftslivet. Dessa redovisas i kartan på föregående sida och beskrivs nedan. Lögdeälven Lögdeälven anses ha särskilt goda förutsättningar för berikande upplevelser i natur- och kulturlandskap. Området har särskilt goda förutsättningar för både land- och vattenanknutna friluftsaktiviteter och upplevelser. Lögdeälven är en typisk skogsälv med meandrande lopp, höga raviner och nipor. Huvudfåran med strandpartier ger en bra bild av landskapets utveckling efter istiden. Älvstränderna översvämmas ofta vilket innebär ett det finns en örtrik vegetation. Längs älven finns vandringsled och ridled och det finns möjligheter att paddla i både forsar och lugnare vatten. Älven erbjuder även möjligheter till laxfiske. Öreälven Öreälven har precis som Lögdeälven särskilt goda förutsättningar för berikande upplevelser i natur- och kulturlandskap och särskilt goda förutsättningar för land- och vattenanknutna friluftsaktiviteter. Älven bjuder på rikt varierade naturscenerier, med meandrade lopp, branta raviner och nipor. Även Öreälven ger en bra bild av landskapets utveckling sedan senaste istiden och stränderna som regelbundet översvämmas har en örtrik vegetation. Det lugna vattnet innebär goda möjligheter för paddling och det finns även möjligheter till laxfiske. Användning och hänsyn De områden som utgör riksintresse för friluftslivet sammanfaller i stort med områden av riksintresse för naturvården och omfattas av användningsbeteckningen natur och friluftsliv. Det innebär att natur- och landskapsvärden ska vara överordnade andra intressen men att pågående markanvändning får fortsätta och att jordbruk får bedrivas. Mindre kompletteringar av bebyggelse inom befintliga strukturer ska vara tillåtet samt åtgärder som innebär att tillgängligheten till områdena stärks. De delar av områdena som är av riksintresse för friluftslivet och som inte har användningsbeteckningen natur har beteckningen areella näringar och bybildningar. Vägledningen anger att markanvändningen ska vara oförändrad med möjlighet att fortsätta bedriva jordbruk och uppföra ny bebyggelse i mindre skala och omfattning inom befintliga bebyggelsestrukturer. Riksintresse för friluftslivet Områden av riksintresse för friluftslivet anses ha så stora friluftsvärden, på grund av natur- och kulturkvalitéer och tillgänglighet, att de är eller kan bli attraktiva för en stor mängd besökare. Med friluftsliv avses i detta sammanhang vistelse i naturen för naturupplevelser, fysisk aktivitet och avkoppling. Urvalet av områden representerar samantaget Sveriges många olika landskapstyper. Det finns fem huvudkriterier för områden av riksintresse för friluftslivet: Särskilt goda förutsättningar för positiva upplevelser och för natur- och kulturstudier. Särskilt goda förutsättningar för vandring eller långfärder på skidor och därmed sammanhängande positiva upplevelser i obebyggda områden. Särskilt goda förutsättningar för strövande, cykelturer eller skidåkning och därmed sammanhängande positiva upplevelser i bebyggda områden. Särskilt goda förutsättningar för bad, båtsport, kanoting eller skridskofärder och därmed sammanhängande positiva upplevelser. Särskilt goda möjligheter till fritidsfiske, jakt, bär- eller svampplockning och därmed sammanhängande positiva naturupplevelser. Källa: Naturvårdsverket 17

18 Olika kategorier av ekosystemtjänster Producerande Ekosystemens förmåga att producera livsmedel, material eller energi. Fisk, svamp, trä, alger eller snäckor för utsmyckning är exempel på producerande ekosystemtjänster. Reglerande De processer i ekosystemen som exempelvis renar luft och reglerar övergödning och giftiga ämnen. Trädens förmåga att lagra kol, våtmarkers möjlighet att magasinera vatten och fisk och växters funktion för att reglera övergödning är exempel på reglerande ekosystemtjänster. Kulturella Ekosystemens förmåga att skapa upplevelsevärden och estetiska värden som är viktiga för människors hälsa och välbefinnande. Promenader i skog och mark, att njuta av en vacker utsikt, en paddlingstur i naturskön miljö eller ett besöksmål i form av ett fiskeläge är exempel på kulturella ekosystemtjänster. Stödjande De processer som skapar förutsättningar för alla de andra ekosystemtjänsterna. Fotosyntes, tillhandhållande av habitat och upprätthållande av näringsvävarnas dynamik är exempel på stödjande ekosystemtjänster. Riktlinjer riksintresse friluftsliv Vid exploatering i eller i anslutning till områden av riksintresse för friluftslivet ska de värden som legat till grund för utpekande av riksintresse vara vägledande för markanvändningen. Åtgärder som förbättrar allmänhetens tillgänglighet till områden av riksintresse för friluftslivet ska uppmuntras. Allmänhetens tillgänglighet till Öre och Lögde älv bör värnas genom underhåll av vägar till områdena. Värdefulla områden och målpunkter för friluftslivet Nedan listas områden och målpunkter som är populära för utövande av friluftsliv i Nordmalings kommun. Badplatser Fårskäret Korptjärn Ava havsbad Järnäsklubb Storstensviken Örsten Fiske och paddling Lögde älv Öre älv Hörnån Abborträsk - Vinåstjärn Järnäs udde Långron Leduån Målartjärnarna Vandringsleder, skidbacke Öreälvsleden Lögdeälven vildmarksled Ålidbergets skidbacke Riktlinjer värdefulla områden och målpunkter för friluftslivet Vid exploatering i eller i anslutning till värdefulla områden och målpunkter för friluftslivet ska eventuell påverkan på möjligheterna att utöva friluftsliv bedömas och vid behov ska kompensatoriska åtgärder genomföras. 18

19 Kulturmiljöer Bjurholms kommun Vännäs kommun Hörnsjö Mjösjö-Näset Tallbergsbron Norrfors Grönnäs Brattsbacka Nyåker Tallberg Gräsmyr Nordsjö Hummelholm Torrböle Mullsjö Trehörningsjö Djupsjö Örsbäck Umeå kommun Högåker Klöse Brattfors Baggård Långed Örnsköldsviks kommun Hyngelsböle Lögdenäsen Olofsfors Levar Levar hotell Nordmaling Lögdeå Aspeå Rundvik Håknäs Öre Ava Järnäs Kråken-Tjäruskär Gideå Järnäsklubb Teckenförklaring Kulturmiljöer från kulturmiljöprogrammet Kyrkliga kulturminnen Byggnadsminnen Riksintresse kulturmiljövård Ängs- och betesmarksinventering Husum Örnsköldsvik Lantmäteriet, Jordbruksverket, Riksantikvarieämbetet km

20 Kulturvärden i plan- och bygglagen I 2 kapitlet 6 anges att bebyggelseområdens särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden ska skyddas. Enligt 8 kapitlet 13 är det förbjudet att förvanska en byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Förbudet mot förvansknings gäller även bebyggelseområden. Enligt 8 kapitlet 17 så ska ändring eller flyttning av en byggnad utföras varsamt med hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och så att byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara. Kulturvärden i miljöbalken I 3 kapitlet 6 anges att markoch vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av kulturvärden ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön. Kulturmiljöer Mark- och vattenområden, byggnader, bebyggelseområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värden ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada dessa. I plan- och bygglagen (2010:900), miljöbalken (1998:808), kulturmiljölagen (1988:950) och skogsvårdslagen (1979:429) finns bestämmelser som syftar till att skydda kulturvärden. Kommunens kulturmiljöer är värdefulla tillgångar som ska vara tillgängliga för alla. De är viktiga för kommunens identitet och för att människor ska kunna avläsa samhällets historiska utveckling i landskapet och i de byggda miljöerna. Det är därför viktigt att kunskap om värdefulla kulturmiljöer i Nordmalings kommun sprids. Bättre kunskap gör kulturmiljöerna mer tillgängliga och skapar bättre förutsättningar för att hänsyn kan tas till kulturmiljövärden redan i tidiga skeden av plan- och byggprocesser. Det är dock viktigt att kulturmiljöer inte enbart betraktas som något statiskt och musealt. De bör även uppmärksammas som värdefulla resurser i samhällsutvecklingen och den fysiska planeringen. Kulturmiljöer bidrar till kommunens attraktivitet och kan utgöra värdefulla miljöer för boende, rekreation och turism. Det finns därför anledning att i den framtida planeringen uppmärksamma hur kulturmiljöer kan användas och utvecklas på sätt som inte äventyrar deras värden. Det finns många intressanta och värdefulla kulturmiljöer i Nordmaling. Ett flertal finns beskrivna i Våra kulturmiljöer - program för kulturmiljövård i Nordmalings kommun som antogs Nordmalings kommun har som ambition att ta fram ett uppdaterat kunskaps- och planeringsunderlag för kommunens kulturmiljöer som ska ersätta programmet. Det ska dock användas som kunskapsunderlag vid bedömning av påverkan på kulturmiljövärden och behov av anpassningsåtgärder tills dess att ett nytt kunskaps- och planeringsunderlag har tagits fram. Några av de miljöer och platser som pekas ut i programmet redovisas i kartan på föregående sida. Olofsfors bruk. Foto: Tyréns AB. 20

21 Riksintresse för kulturmiljövården I Nordmalings kommun finns tre områden av riksintresse för kulturmiljövården. Centrala Nordmaling Kulturmiljön i centrala Nordmaling är ett exempel på ett gammalt sockencentrum med kyrka och marknadsplats som anlades redan på medeltiden. Kyrkan i centrala Nordmaling är uppförd i gråsten på 1480-talet och byggdes om och till med en klockstapel av botnisk typ under 1760-talet. I anslutning till kyrkan finns även begravningsplats med äldre gravvårdar. Det finns även en äldre prästgård med flygelbyggnader som uppfördes under 1700-talet samt den nuvarande prästgården som uppfördes under och 1930-talen. Olofsfors järnbruk Kulturmiljön i Olofsfors utgör ett exempel på en välbevarad bruksmiljö med anor tillbaka ända till 1760-talet. I Olofsfors finns välbevarade verksbyggnader med bland annat masugnsbyggnad, manufaktursmedja och stångjärnssmedja. Det finns även bevarade arbetarbostäder, herrgård med brukskontor samt en ladugård av murad slaggsten. Riksintresse för kulturmiljövården Miljöer eller områden med få eller inga motsvarigheter i regionen eller landet kan pekas ut som riksintressen för kulturmiljövården enligt 3 kap. 6 miljöbalken. Miljöer och områden av riksintresse för kulturmiljövården representerar hela landets historia från stenålder till nutid och visar hur människan nyttjat tillgängliga naturresurser och hur samhälle, näringsliv, byggnadsskick och olika estetiska ideal har utvecklats. Det lagstadgade skyddet för riksintressen för kulturmiljövården innebär att utpekade områden eller objekt inte får åsamkas påtaglig skada. Hummelholms by Hummelholm representerar en bymiljö i dalgångsbygd av medeltida ursprung med bevarade ålderdomliga drag i bebyggelsemönstret och omfattande ängsmarker invid Öreälvens stränder. I byn finns bevarade gårdslägen från 1600-talet, ägogränser, vägnät med allé och slåttermarker vid älven. Användning och hänsyn I översiktsplanen föreslås inga åtgärder som bedöms innebära negativ påverkan som riskerar att leda till påtaglig skada på de områden som utgör riksintressen för kulturmiljövården. Olofsfors pekas ut som utvecklingsområde för besöksnäringen. Vägledningen för området anger att utveckling ska ske med beaktande av kulturmiljövärden. Eventuella tillskott i bebyggelsemiljön ska anpassas till och underordnas den kulturhistoriskt värdefulla miljön och bebyggelsestrukturen. Riktlinjer riksintresse kulturmiljövården Inom områden av riksintresse för kulturmiljövården ska kulturmiljövärden vara styrande för användning och utveckling. Exploatering inom och i anslutning till områden av riksintresse för kulturmiljövården ska föregås av bedömning av påverkan på kulturmiljön och behov av anpassningsåtgärder. Byggnadsantikvarisk expertisk bör konsulteras vid bedömning. Klockstapel vid kyrkan i Nordmaling Foto: Tyréns AB. 21

22 K-märkning K-märkning är ett allmänt använt samlingsbegrepp för olika typer av bestämmelser som syftar till att skydda kulturhistoriskt intressanta miljöer och byggnader. Enskilda byggnader kan förklaras som byggnadsminnen enligt kulturmiljölagen (1988:950). Byggnader eller anläggningar som ägs av staten kan förklaras som byggnadsminnen enligt förordning (2013:558) om statliga byggnadsminnen. Byggnadsminnen får inte rivas och ändringar kräver i de flesta fall länsstyrelsens tillstånd. Bebyggelse kan även skyddas genom i bestämmelser i detaljplan. Där kan exempelvis anges hur ny bebyggelse ska utformas för att inte påverka kulturmiljövärden negativt, hur detaljer och karaktärsdrag i befintlig bebyggelse ska bevaras eller att värdefull bebyggelse inte får rivas. Naturminne Ett särpräglat naturföremål får av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som naturminne i enlighet med 7 kapitlet 10 miljöbalken om det bedöms vara i behov av särskilt skydd eller vård. Skyddet omfattar även det område på marken som krävs för att bevara naturföremålet och ge det behövligt utrymme. Tallbergsbron. Foto: Tyréns AB. Övriga värdefulla kulturmiljöer Levar hotell och lusthus - byggnadsminne Levar hotell anlades på 1800-talet och består av en huvudbyggnad och två flygelbyggnader. I Levar har det dock funnits gästgiveri ända sedan 1600-talet. Hotellet och lusthuset byggnadsminnesförklarades år Tallbergsbron - byggnadsminne Bron byggdes under åren som ersättning för en äldre tågbro. Bron består av fyra valv och ett bågspann som mäter 90 meter och som vid tiden för brons färdigställande utgjorde världens längsta spann för järnvägsbroar av betong. Bron förklarades som statligt byggnadsminne år Kyrkliga kulturminnen Kulturhistoriska värden i kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser är skyddade enligt kulturmiljölagens fjärde kapitel. Det innebär att kyrkobyggnader och kyrkotomter bland annat ska vårdas och udnerhållas så att deras utseende och krarktär inte förvanskas.i Nordmalings kommun finns kyrkliga kulturminnen i Hörnsjö, Nordmaling, Norrfors, Nyåker och Rundvik. Fornlämningar Fornlämningar och andra historiska lämningar skyddas enligt kulturmiljölagen (1988:950). Lagen reglerar att alla medborgare bär ansvar för att bevara och skydda våra gemensamma kulturmiljöer. Enligt lag är det förbjudet att förändra eller förstöra en fast fornlämning. Skyddet gäller även områden som omger fornlämningen. Länsstyrelsen i Västerbotten har tillsynsansvar över kulturmiljövården i länet. Enligt Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister Fornsök finns 978 fasta fornlämningar i Nordmalings kommun. Fornsök finns tillgängligt på: Naturminnen I Nordmalings kommun finns naturminnen vid Drivören i form av två gamla boträd för havsörn samt i Rönnholm i form av ett boträd för havsörn. För att kunna härbärgera örnbon krävs att träden har en platt och stark krona som bara kan bildas på tallar som är äldre än 150 år. Så gamla tallar är mycket ovanliga varför boträden i Drivören och Rönnholm har mycket höga bevarandevärden. Odlingslandskap Odlingslandskapet i Nordmaling har vuxit fram i ett samspel mellan naturgivna processer och människans nyttjande av naturresurserna. Odlingslandskapet är bärare av kulturhistoriska värden och visar hur byar och tätorter har vuxit fram. Det är viktigt att markens historiska användning hålls synligt i landskapet i Nordmalings kommun genom att odlingslandskapet hålls öppet. Odlingslandskap i Nordmalings kommun återfinns i huvudsak i dalgångar intill Öre älv, Lögde älv och Leduån samt invid sjöar som har bildats när vattendragen har meandrat. Bland byar med värdefulla odlingslandskap kan exempelvis Hummelholm, Åbrånet och Djupsjö nämnas. 22

23 Länsstyrelsen i Västerbotten pekade på 1990-talet ut värdefulla och bevarandevärda odlingslandskap i Västerbotten. I Det värdefulla odlingslandskapet beskrivs natur- och kulturmiljövärden i odlingslandskapet i Västerbotten. Rapporten kan med fördel användas som kunskapsunderlag vid fysisk planering. Även i ängs- och betesmarksinventeringen som genomfördes mellan åren pekas områden med odlingsmarker ut. Det är dock oklart hur stor andel av de ängs- och betesmarker som inventerats som fortfarande är i bruk idag. Värdefulla vägmiljöer I länsstyrelsens rapport, Värdefulla vägmiljöer i Norrbottens och Västerbottens län, redovisas vägsträckor och vägobjekt som är av kulturhistoriskt intresse. Rapporten kan med fördel användas som kunskapsunderlag vid drift och underhållsarbete. Nedan redovisas en karta över de vägmiljöer som lyfts fram i rapporten. Riktlinjer värdefulla kulturmiljöer Kunskapsunderlag för utveckling och bevarande av kommunens kulturmiljöer bör uppdateras och nya riktlinjer bör formuleras för hur hänsyn ska tas till kulturmiljövärden vid exploatering och för hur värdefulla kulturmiljöer kan utvecklas. Exploatering eller andra åtgärder som riskerar att påverka värdefulla kulturmiljöer, byggnader eller andra objekt bör föregås av bedömning av påverkan och behov av eventuella åtgärder för att undvika negativ påverkan. Byggnadsantikvarisk kompetens bör konsulteras vid bedömning. Exploatering i närheten av fornlämningar bör föregås av dialog med länsstyrelsen om behov av arkeologiska undersökningar. Åtgärder som bidrar till att hålla odlingslandskapet öppet ska uppmuntras. Länsstyrelsens rapport, Värdefulla vägmiljöer i Norrbottens och Västerbottens län, finns tillgänglig på Länsstyrelsens hemsida: se/vasterbotten/sv/ publikationer/2001/pages/ vardefulla-vagmiljoer-ivasterbottens-lan.aspx Karta över värdefulla vägmiljöer och objekt. Källa: Värdefulla vägmiljöer i Nottbottens och Västerbottens län. 23

24 Vä g5 3 Vä g5 08 Vä g 5 3 Vä g 3 53 Vä g 5 1 M o vä g e n U tå k er s vä g e n Mo R un d v ik s vä g e n B Mas on itev. Sko la Kyr ka E4 Bac kvä ge n Res ec en tru m Rid dar g. Röd vik svä gen No tho lm en Ham ng. Kun gsv. Röd vik svä gen Ham ng. Kun gsv. E4 Afä rsv äge n Bry ga reg. Kyr ka Ko mun hu s B Sko lg. Hem vä gen Sko la Sta lga tan Vä g 53 9 Vä g 51 2 Vä g 51 2 Kommunikationer, totalförsvar, vindbruk Bjurholms kommun Vännäs kommun Hörnsjö Mjösjö-Näset Norrfors Grönnäs Brattsbacka Nyåker Tallberg Gräsmyr Trehörningsjö Nordsjö Högåker Klöse Djupsjö Hummelholm Torrböle Örsbäck Brattfors Mullsjö Umeå kommun Baggård Örnsköldsviks kommun Hyngelsböle Lögdenäsen Lögdeå Aspeå Olofsfors Rundvik Levar Nordmaling Långed Håknäs Öre Ava Järnäs Kråken-Tjäruskär Gideå Järnäsklubb Teckenförklaring Riksintresse influensområde Totalförsvaret Riksintresse kommunikation - järnväg Husum Riksintresse kommunikation - sjöfart, farled Riksintresse kommunikation - station Örnsköldsvik Riksintresse kommunikation - väg Riksintresse vindbruk Lantmäteriet, Energimyndigheten, Försvarsmakten, Trafikverket ³ km

25 Samhällsviktiga verksamheter och naturresurser I detta avsnitt redovisas områden med naturresurser och samhällsviktiga verksamheter som ska skyddas enligt 3 kap. miljöbalken. Riksintresse för kommunikationer I Nordmalings kommun utgör väg E4, resecentrum i Nordmaling, Botniabanan och Stambanan genom övre Norrland samt delar av farleder till sjöss riksintressen för kommunikationer som ska skyddas i enlighet med 3 kap. 8 miljöbalken. Runt kommunikationsanläggningarna finns ett influensområde, inom vilket åtgärder som exempelvis bebyggelse kan påverka eller påverkas av kommunikationsanläggningens funktion. Influensområdets fysiska utbredning från till exempel en väg, järnväg, hamn eller farled varierar beroende på den geografiska platsen samt vilken typ av åtgärd som ska vidtas. Influensområdets storlek avgörs därmed i varje enskilt fall. Riksintresse för kommunikationer Trafikverket är den myndighet som pekar ut riksintressen för kommunikationer enligt 3 kap 8 miljöbalken. De mark- och vattenområden som pekats ut som särskilt lämpliga för kommunikationer, exempelvis vägar, järnvägar, hamnar och terminaler, ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomst eller nyttjande av anläggningarna. Användning och hänsyn I översiktsplanen föreslås ingen användning som bedöms innebära negativ påverkan på anläggningar av riksintresse för kommunikationer. Nordmalings kommun lyfter i översiktsplanen fram vikten av väl fungerande kommunikationer och transporter. Funktionen för de anläggningar som pekats ut som riksintresse för kommunikation ska därför väga tungt vid framtida planering och exploatering. I havsområdet i Nordmalings kommun finns farleder till havs som är utpekade som riksintresse för sjöfarten. I översiktsplanen föreslås inga åtgärder som påverkar farlederna. Riktlinjer riksintresse kommunikationer Anläggningar och farleder av riksintresse för kommunikationer ska skyddas mot åtgärder som kan ha negativ påverkan på anläggningarnas funktion eller möjlighet att nyttja dem. Nordmalings resecentrum. Foto: Tyréns AB. 25

26 Totalförsvaret Totalförsvaret utgörs av de verksamheter som behövs för att förbereda Sverige för yttre hot och för att kunna ställa om samhället i händelse av krig. Totalförsvaret består av både militära verksamheter som Försvarsmakten och civila verksamheter där Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Sveriges kommuner är viktiga aktörer. Sveriges kommuner ansvarar för den lokala civila beredskapen, för att det civila försvaret i landet får en enhetlig inriktning och för att förberedelser genomförs på ett ändamålsenligt sätt. Riksintresse för totalförsvaret Mark- och vattenområden av särskilt intresse för totalförsvarets militära delar kan ges status av riksintresse för totalförsvaret i enlighet med 3 kap. 9 miljöbalken. Inom riksintresseområden tillåts inga åtgärder som riskerar att påtagligt skada riksintresset. Hela Sveriges yta utgör samrådsområde avseende höga objekt. Det innebär att alla plan- och lovärenden som rör byggnadsverk som är högre än 20 meter utanför sammanhållen bebyggelse och högre än 45 meter inom sammanhållen bebyggelse ska remitteras till Försvarsmakten. Riksintressen för totalförsvarets militära del består av områden och funktioner som redovisas öppet och funktioner och områden som omfattas av sekretess. Länsstyrelsen bevakar om åtgärder riskerar att leda till påtaglig skada på de riksintresseområden som av sekretesskäl inte kan redovisas i översiktsplanen. I Nordmalings kommun finns ett influensområde som utgör riksintresse för totalförsvaret och som är beläget öster om Nordmalings tätort. I kommunens nordöstra del angränsar kommunen även till ett influensområde i Umeå kommun som utgör riksintresse. Ett influensområde är ett område inom vilket åtgärder som exempelvis bostadsbebyggelse kan påverkas av eller påverka den verksamhet som bedrivs inom riksintresseområdet. Vilka åtgärder det handlar om kan inte anges på förhand men precis som för övriga riksintressen får åtgärder inte innebära risk för påtaglig skada på riksintresset. Risken bedöms från fall till fall av Försvarsmakten och det är därför viktigt med samråd i tidiga skeden för att Försvarsmakten ska kunna ta ställning till eventuell påverkan på de utpekade riksintressena. Användning och hänsyn Områden som i översiktsplanen har användningen landsbygd och natur ligger delvis inom influensområde. Markanvändningen inom områdena föreslås vara oförändrad och är inte av den karaktären att riksintresset bedöms påverkas negativt. Riktlinjer riksintresse totalförsvaret Plan- och lovärenden som rör objekt som är högre än 20 meter utanför sammanhållen bebyggelse och högre än 45 meter inom sammanhållen bebyggelse ska remitteras Försvarsmakten. Plan- och lovärenden inom influensområde ska alltid remitteras Försvarsmakten och samråd ska ske i tidiga skeden. 26

27 Riksintresse för vindbruk Områden av riksintresse för vindbruk har pekats ut för att de har särskilt goda förutsättningar för vindbruk ur ett nationellt perspektiv, för att de behövs för viktiga eller nödvändiga funktioner i samhället eller för en landsdels behov av viss energiproduktion. I Nordmalings kommun finns två områden som pekats ut som riksintressen för vindbruk. Båda dessa är utpekade som lämpliga för vindburk i tillägg till översiktsplanen. Inom ett av områdena vid kommunens västra gräns finns redan idag en vindkraftspark. Ett av områdena överlappar område av riksintresse för rennäringen. Användning Markanvändningen inom områden av riksintresse för vindbruk regleras i ett tillägg till översiktsplanen för vindkraft. Områdena redovisas i översiktsplanen men tillägget fortsätter att gälla även efter att den nya översiktsplanen har antagits. Vindkraftspark i Nordmaling. Foto: Nordmalings kommun. 27

28 Energiproduktion och distribution Nedan redovisas övriga områden som bedömts lämpliga för energiproduktion samt viktiga kraftledningar och anläggningar för energidistribution. Vindkraft I det tematiska tillägget till översiktsplanen för vindkraft pekas fem områden som bedömts lämpliga för vindkraftverk ut. I dessa områden som redovisas nedan ska uppförande av vindkraftverk kunna prövas. Det finns i dagsläget en vindkraftpark vid Gabrielsberget i Aspeå där cirka 40 vindkraftverk finns uppförda. Ett av områdena som pekats ut som lämpligt för vindkraft, Storåsen-Stenberg, ligger inom område av riksintresse för rennäringen. Inom en del av området har mark- och miljödomstolen avslagit ansökan om uppförande av vindkraftverk med hänsyn till rennäringens intressen. En del av område utpekat som lämpligt för vindkraft i tillägg till översiktsplanen tangerar utredningsområde för framtida flygplats. Områden utekade som lämpliga för vindkraft kan ha förändrats efter att översiktsplanen antagits. Vindkraft År 2015 producerade vindkraftverken i Sverige 16,6 TWh el. Det motsvarar ungerfär 12% av elanvändningen i Sverige. I början av 2016 fanns det totalt 3233 vindkraftverk i Sverige. Källa: Energiföretagen Sverige Energidistribution Nordmalings kommun har en energitillförsel som ligger på omkring 300 GWh per år. Energianvändningen per person ligger något högre än riksgenomsnittet per person men något lägre än riksgenomsnittet för industrier och verksamheter. Enligt lagen om kommunal energiplanering ska varje kommun ha en plan för tillförsel och användning av energi. År 2011 antog kommunfullmäktige Energi- och klimatstrategi för Nordmalings kommun. Strategin innehåller bland annat mål om att öka andelen förnyelsebara bränslen och att minska energianvändning och användning av bil. De större kraftledningar som löper genom och inom kommunen redovisas i kartan nedan.fjärrvärmeverk finns i centralorten Nordmaling. Riktlinjer energiproduktion och distrubution Byggande av vindkraftverk ska ske med hänsyn till rennäringens intressen. Tidigare tillståndsprövningar ska vara vägledande vid revidering av tillägget för vindkraft och för framtida bedömningar av områdens fortsatta lämplighet för vindkraft. Vindkraftverk ska inte uppföras närmare än 1000 meter från bostadsbebyggelse. Vindkraftverk ska uppföras på ett sådant avstånd från kraftledningar så att de inte riskerar att falla över kraftledningar vid haveri. Ny bebyggelse för varaktig vistelse ska placeras minst 80 meter från 220 kv-ledning och 130 meter från 400 kv-ledning Vid exploatering av bebyggelse ska energieffektiva lösningar eftersträvas. Uppföljning av målen i kommunens energi- och klimatstrategi ska ske kontinuerligt och aktualiseras varje mandatperiod. 28

29 Vä g5 3 Vä g5 08 Vä g 5 3 Vä g 3 53 Vä g 5 1 M o vä g e n U tå k er s vä g e n Mo R un d v ik s vä g e n B Mas on itev. Sko la Kyr ka E4 Bac kvä ge n Res ec en tru m Rid dar g. Röd vik svä gen No tho lm en Ham ng. Kun gsv. Röd vik svä gen Ham ng. Kun gsv. E4 Afä rsv äge n Bry ga reg. Kyr ka Ko mun hu s B Sko lg. Hem vä gen Sko la Sta lga tan Vä g 53 9 Vä g 51 2 Vä g 51 2 Kraftledningar och vindkraftsområden Bjurholms kommun Vännäs kommun Hörnsjö Mjösjö-Näset Norrfors Grönnäs Brattsbacka Nyåker Tallberg Gräsmyr Nordsjö Hummelholm Torrböle Mullsjö Trehörningsjö Djupsjö Örsbäck Umeå kommun Högåker Klöse Brattfors Baggård Långed Hyngelsböle Lögdenäsen Olofsfors Levar Håknäs Nordmaling Öre Örnsköldsviks kommun Lögdeå Aspeå Rundvik Ava Järnäs Kråken-Tjäruskär Gideå Järnäsklubb Teckenförklaring Husum Örnsköldsvik Vindkraft (användning regleras i tillägg till översiktsplanen) Kraftledning Lantmäteriet km ³

30 Avfallshantering Det övergripande målet med avfallshanteringen är att förebygga att avfall uppstår och att det ska återanvändas, material- eller energiåtervinnas eller deponeras. Förebyggande av uppkomst av avfall och en effektiv och rationell avfallshantering där en hög andel av avfallet källsorteras, återanvänds eller återvinns är viktigt för att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. Nordmalings kommun bedriver samarbete kring avfallsfrågor med Region Västerbotten samt övriga kommuner i Västerbottens län. Samarbetet går under namnet Samrådsgrupp avfall och syftar till att genom samverkan uppnå bättre och mer ekonomiskt effektiva lösningar än vad varje enskild kommun kan åstadkomma på egen hand. Återvinningscentral finns idag i Nordmalings centralort inom område som i översiktsplanen har användningen verksamheter och industrier. Tele- och datakommunikationer Väl utbyggd IT-infrastruktur är viktigt för utvecklingen av ett hållbart samhälle. Inte minst i glesbygd och på mindre befolkade platser är tillgången till elektronisk kommunikation via bredband en avgörande faktor, dels för företagande och sysselsättning, men även för en fungerande samhällsservice och för att människor ska ges möjlighet att leva i landsbygdsområden. Mobilnätets täckning är inom delar av kommunen bristfällig, särskilt på landsbygden. Utbyggnad av 4G-nätet är nödvändigt för att alla kommunens invånare ska ha tillgång till fungerande telefoni. För de hushåll där det fasta telefonnätet är under nedmontering och mobiltäckningen är dålig bör utbyggnad av mobilnätet prioriteras. Bredbandsnätets utbredning redovisas i kartan nedan. Riktlinjer tele- och datakommunikationer I enlighet med kommunens bredbandsstrategi ska Nordmalings kommun sträva mot att 95% av alla kommuninvånare och lokalt verksamma företag inom Nordmalings kommun senast år 2020 ska ges möjlighet att ansluta sig till en fast IT-kommunikation med en uppkopplingshastighet på 100Mbit/s till en fast kostnad. Det mobila telenätet i kommunen bör byggas ut för att förbättra täckningen i kommunens landsbygdsområden. Vid exploatering ska kontakt med berörda ledningsägare och operatörer tas i tidiga skeden. 30

31 31

32 Värdefulla ämnen och material Områden där marken innehåller berg, grus och morän kan vara intressanta för täktverksamhet för brytning och utvinning av material. För att kunna säkra en långsiktigt hållbar materialförsörjning så är det viktigt att det finns möjlighet att bedriva täktverksamhet. Samtidigt är det viktigt att hushålla med naturresurserna genom att minska den totala användningen av material. Minskad brytning av material är särskilt viktigt när det gäller naturgrus som är en ändlig resurs. Naturgrus bidrar till rening av ytvatten genom infiltration vilket är viktigt för grundvattenförsörjningen. För att uppnå det nationella miljömålet om grundvatten av god kvalitet så måste uttaget av naturgrus minska. Det nationella målet för naturgrus är att uttaget ska minska från cirka 20 miljoner ton per år till 12 miljoner ton per år. Täktverksamhet som syftar till uttag av naturgrus ska därför inte tillåtas. Brytning av naturgrus bör istället ersättas av täktverksamhet där berg krossas. Vid etablering av täkter är det viktigt att beakta den omgivningspåverkan som täktverksamhet ger upphov till i form av buller, vibrationer och damning. Täkter innebär också stora ingrepp i naturmiljön och negativ påverkan på landskapsbild och möjlighet att utöva friluftsliv och bedriva rennäring. Täkter ska därför inte etableras i närheten av sammanhållen bebyggelse i områden med höga natur- och friluftsvärden eller områden som är viktiga för renskötseln. Täktverksamhet kan även leda till negativ påverkan på grundvattnet varför det inte är lämpligt med täktverksamheter i eller i anslutning till grundvattentäkter eller tillrinningsområden. Riktlinjer värdefulla ämnen och material Områden med naturgrus ska inte exploateras för täktverksamhet. Täktverksamhet ska inte tillåtas i anslutning till grundvattentäkter eller in områden där det finns risk för negativ påverkan på människors hälsa. I områden av riksintresse för natur, friluftsliv och rennäring ska täktverksamhet inte tillåtas om det riskerar att leda till betydande negativ påverkan på riksintresset. Nya täkter ska om möjligt lokaliseras i anslutning till befintliga i syfte att begränsa omgivningspåverkan. 32

33 Vä g5 3 Vä g5 08 Vä g 5 3 Vä g 3 53 Vä g 5 1 M o vä g e n U tå k er s vä g e n Mo R un d v ik s vä g e n B Mas on itev. Sko la Kyr ka E4 Bac kvä ge n Res ec en tru m Rid dar g. Röd vik svä gen No tho lm en Ham ng. Kun gsv. Röd vik svä gen Ham ng. Kun gsv. E4 Afä rsv äge n Bry ga reg. Kyr ka Ko mun hu s B Sko lg. Hem vä gen Sko la Sta lga tan Vä g 53 9 Vä g 51 2 Vä g 51 2 Jordbruksmark Bjurholms kommun Vännäs kommun Hörnsjö Mjösjö-Näset Norrfors Grönnäs Brattsbacka Nyåker Tallberg Gräsmyr Nordsjö Hummelholm Torrböle Mullsjö Trehörningsjö Djupsjö Örsbäck Umeå kommun Högåker Klöse Brattfors Baggård Långed Hyngelsböle Lögdenäsen Olofsfors Levar Håknäs Nordmaling Öre Örnsköldsviks kommun Lögdeå Aspeå Rundvik Ava Järnäs Kråken-Tjäruskär Gideå Järnäsklubb Husum Teckenförklaring Örnsköldsvik Jordbruksblock Lantmäteriet, Jordbruksverket km ³

34 Areella näringar I detta avsnitt behandlas områden som bedöms vara särskilt betydelsefulla för areella näringar och som skyddas i enlighet med 3 kap. miljöbalken. Jordbruk Enligt 3 kap. 4 miljöbalken är jordbruk av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får endast tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar om det tillgodoser väsentliga samhällsintressen som inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Aktivt brukad jordbruksmark bidrar till en långsiktigt hållbar livsmedelsförsörjning och till att skapa arbetstillfällen. Att marken brukas och odlingslandskapet hålls öppet innebär också att en del av kommunens historiska utveckling fortsatt kan läsas i landskapet. Jordbrukslandskapet är även viktigt för att upprätthålla ett flertal ekosystemtjänster som exempelvis livsmedel eller möjligheter till rekreation och friluftsliv. Klimatförändringar med varmare klimat leder till längre växtsäsonger och bättre avkastning från marken. Klimatförändringarna innebär också att marken kan bli intressant för odling av grödor som inte odlas idag och som exempelvis kan användas för framställning av fossilfria bränslen eller vegetabiliskt protein. I kartan på föregående sida redovisas jordbruksblock från jordbruksverkets databas. Jordbruksblock visar mark som är stödberättigad enligt EU s defintioner. Användning och hänsyn I översiktsplanen föreslås att bebyggelseutveckling framförallt ska ske genom komplettering av redan sammanhållen bebyggelse i kommunens tätorter och småorter. Det innebär att anspråken på jordbruksmark begränsas. I de områden som har användningen landsbygd ska det vara tillåtet med bostadsbebyggelse i mindre omfattning och skala inom befintliga bebyggelsestrukturer och bybildningar. Exploatering av ny bebyggelse får inte leda till att större eller sammanhängande arealer av jordbruksmark tas i anspråk och att ett rationellt jordbruk försvåras genom fragmentering av jordbruksmark. En del av jordbruksmarken i kommunen återfinns i anslutning till Öreälven och Lögdeälven och inom mark med användningen natur i översiktsplanen. Det ska även i framtiden vara tillåtet att bedriva jordbruk inom områden med användningen natur. Riktlinjer jordbruk Aktivt brukad jordbruksmark får inte tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar annat än i undantagsfall och då endast i mindre skala och omfattning. Jordbruksmark får bebyggas om det behövs för att utöka en pågående jordbruksverksamhet. Exploatering som riskerar att fragmentera sammanhängande jordbruksmark och försvåra möjligheterna att bedriva ett rationellt jordbruk ska inte tillåtas. Vid åtgärder som riskerar att påverka jordbruksmark ska samråd ske i tidiga skeden med berörda myndigheter och sakägare. 34

35 Skogsbruk Skogsbruk är av nationell betydelse enligt 3 kap. 4 miljöbalken. Det innebär att skogsmark av betydelse för skogsnäringen så långt som möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra möjligheterna att bedriva ett rationellt skogsbruk. Landskapet i Nordmalings kommun domineras av tall- och granskog i större sammanhängande skogsområden. Skogen fyller flera viktiga funktioner och bidrar till att skapa flera typer av ekosystemtjänster. Trädens rötter kan exempelvis binda vatten och bidra till att minska erosion. Träden lagrar även koldioxid och bidrar på så sätt till att reglera klimatet. Ur skogsbrukets perspektiv är dock kanske den viktigaste ekosystemtjänsten skogen som råvara som används i trä- och massaindustri och till framställning av biobränslen. Användning och hänsyn I översiktsplanen föreslås att bebyggelseutveckling framförallt ska ske genom komplettering av redan sammanhållen bebyggelse i kommunens tätorter och småorter. Även i de områden som har användningen landsbygd ska det vara tillåtet med bostadsbebyggelse. Framtida anspråk för att exploatera skogsmark bedöms därför bli begränsade och möjligheten att bedriva ett rationellt skogsbruk försvåras inte med anledning av den markanvändning som föreslås i översiktsplanen. Riktlinjer skogsbruk Kompletterande bebyggelse i anslutning till sammanhållen bebyggelse och inom befintliga bya- eller bebyggelsestrukturer i skogsområden kan tillåtas. Exploatering som riskerar att försvåra möjligheterna att bedriva ett rationellt skogsbruk ska inte tillåtas. Vid exploateringar eller åtgärder som riskerar att påverka möjligheterna att bedriva skogsbruk ska samråd ske i tidiga skeden med berörda. 35

36 Vä g5 3 Vä g5 08 Vä g5 3 Vä g3 53 Vä g5 1 M o vä g e n U tå k er s v ä g e n Mo R un d v ik s v ä g e n Stra nd v ä g e n B Stra nd v ä g e n Mas on it e v. Sko l a Kyr k a Stra nd v ä g e n E4 Bac kvä g e n Ri d da r g. Res ec en t r u m Röd vik sv ä g e n Notholm en Ham n g. Kun gs v. Röd vik sv ä g e n Ham n g. Kun gs v. E4 Afä rsv ä g e n Bry ga r e g. Kyr k a Sko la B Ko m un h u s Sko lg. Hem vä g e n Sta lg a t a n Vä g 53 9 Vä g 51 2 Vä g 51 2 Mjösjö-Näset Norrfors Riksintresse för rennäringen Nordsjö Bjurholms kommun Grönnäs Brattsbacka Nyåker Tallberg Hörnsjö Hummelholm Vännäs kommun Gräsmyr Torrböle Trehörningsjö Klöse Hyngelsböle Baggård Olofsfors Levar Mullsjö Högåker Lögdenäsen Djupsjö Örsbäck Brattfors Långed Håknäs Umeå kommun Nordmaling Öre Örnsköldsviks kommun Lögdeå Aspeå Rundvik Ava Järnäs Kråken-Tjäruskär Gideå Järnäsklubb Husum Teckenförklaring Örnsköldsvik Riksintresse rennäring Lantmäteriet, Sametinget km ³

37 Rennäring I Nordmalings kommun har samebyarna Ubmeje tjeälddie, Vapsten och Vilhelmina norra delar av sina höst- och vinterbetesmarker. För att värna möjligheterna att bedriva rennäring har kärnområden och flyttleder som är viktiga för rennäringen pekats ut som riksintressen som åtnjuter skydd i enlighet med 3 kap. 5 miljöbalken. Det innebär att områdena ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra möjligheterna att bedriva rennäring. Utöver betesområden och flyttleder finns även svåra passager som pekats ut som strategiskt viktiga platser för att renarna ska kunna röra sig fritt i landskapet och som också utgör riksintressen. Under vinterperioden är dock rennäringen beroende av större delen av kommunens yta för att tillgodose behoven av vinterbete. Mänsklig aktivitet och anläggningar som exempelvis vattenkraftsutbyggnad, mineralutvinning och transportinfrastruktur har under lång tid påverkat förutsättningarna att bedriva rennäring, På senare tid har även vindkraftens påverkan på rennäringen uppmärksammats. Även klimatförändringarna påverkar förutsättningarna för rennäringens bedrivande i framtiden. Fler dagar under vintern då temperaturen skiftar mellan minusgrader och plusgrader, så kallade nollgenomgångar, innebär att det bildas is och skare vilket försvårar bete. Det leder till att renarna kan bli tvungna att söka sig till nya områden och att utfodring kan behöva ske i större utsträckning än idag. Varmare klimat innebär också att isförhållanden på sjöar och vattendrag längs renarnas flyttleder påverkas vilket försvårar deras rörelser i landskapet. Det mildare klimatet gör att renarna kanske inte i samma utsträckning som idag kommer att söka sig ner till kusten för vinterbete. Det är viktigt att kommunen följer utvecklingen för att kunna upptäcka om och hur rennäringens markanspråk kan komma att förändras i framtiden. Användning och hänsyn I översiktsplanen redovisas de områden där det enligt tillägg till översiktsplanen ska finnas möjlighet att pröva uppförande av vindkraftverk. Storåsen Stenberg som ligger inom kärnområde för rennäringen är ett sådant område. Området har bedömts lämpligt för utbyggnad av vindkraft på grund av goda vindförhållanden. I tillägget till översiktsplanen anges att vindkraftverkens placering i landskapet ska ske med hänsyn till möjligheten att bedriva rennäring. Det finns även riktlinjer för hur hänsyn ska tas till rennäringens intressen. Om vindkraftverk uppförs kan exploatör komma att åläggas att genomföra kompensationsåtgärder. Detta prövas dock i senare skeden. I en del av området har mark- och miljödomstolen avslagit ansökan om att uppföra vindkraftverk på grund av att det bedömdes få negativa konsekvenser för rennäringen. Om framtida prövning visar att vindkraftverk inte kan uppföras utan negativa konsekvenser för rennäringen även i andra delar av området bör det vara vägledande för bedömning av områdets lämplighet vid framtida revideringar av tillägget. Utredningsområde för framtida flygplats berör svår passage av riksintresse. Eventuell påverkan på rennäringen utreds i senare skede om det blir aktuellt. 37

38 I övriga områden som sammanfaller med områden av riksintresse för renäringen tillåts endast bebyggelse i mindre skala och omfatting inom befintliga bebyggelsestrukturer och bybildningar. Byggande inom befintliga strukturer innebär att barriäreffekter eller fragmentering av sammanhängande betesområden och flyttleder kan undvikas. Komplettering av bebyggelse inom befintliga bebyggelsestrukturer och bybildningar bedöms inte leda till sådan betydande negativ påverkan så att näringens bedrivande riskerar att påtagligt försvåras. Det är dock viktigt att kommunen får aktuell information från samebyarna om vilka områden som är särskilt känsliga för påverkan och förändrad markanvändning inför framtida planering. Riktlinjer rennäring Fragmentering av sammanhängande betesområden och flyttleder som är viktiga för rennäringens bedrivande ska undvikas. Vid exploatering eller åtgärder som riskerar att påverka rennäringen ska samråd ske i tidiga skeden med berörda samebyar. Särskilt känsliga områden för rennäringen ska pekas ut i dialog med berörda samebyar. Åtgärder som berör renskötsel och samiska näringar ska föregås av tidig dialog. 38

39 Miljö, hälsa och säkerhet Nedan redogörs för områden där det bör tas särskild hänsyn till förhållanden som kan påverka människors hälsa och säkerhet eller miljön på ett negativt sätt. Klimatförändringar De pågående förändringarna av klimatet kommer att få konsekvenser vars omfattning är svåra att fullt ut överblicka. En del kan redan idag ses och upplevas på olika håll i världen när extrema väderhändelser inträffar allt oftare, nederbördsmönster förändras och utbredningen av glaciärer och havsisar minskar. För att bromsa klimatförändringarna har initiativ tagits på såväl lokal, nationell och global nivå för att begränsa utsläppen av klimatförändrande växthusgaser. Hur omfattande och allvarliga konsekvenserna av klimatförändringarna kommer att bli är beroende av om dessa initiativ blir lyckosamma eller inte och om den globala uppvärmningen kan hejdas. Oavsett vilket utfallet blir av de initiativ som idag tas så har människan redan påverkat klimatet i sådan utsträckning att det med säkerhet går att säga att det kommer att bli både varmare och blötare i framtiden, frågan är bara hur varmt och hur blött. Vetskapen om att klimatet förändras och kommer att fortsätta att förändras innebär att olika åtgärder är nödvändiga att vidta för att möta och hantera konsekvenserna och effekterna av klimatförändringarna. Klimatförändringarna påverkar villkoren för både djur, växter och människor. Nedan redogörs för hur klimatet kan komma att förändras i Västerbotten och i Nordmalings kommun i framtiden, vilka konsekvenserna kan bli samt hur risker som uppstår till följd av klimatförändringarna kan hanteras. Med anledning av att konsekvenserna av klimatförändringarna är svåra att överblicka och att kunskapsläget ständigt förändras så är det viktigt att kommunen följer utvecklingen och kontinuerligt tar till sig ny kunskap. Varmare klimat i Västerbotten SMHI har tagit fram två olika prognoser för hur mycket temperaturen kan komma att öka i Västerbottens län i slutet av seklet. Prognoserna baseras på två olika scenarier vad gäller utsläppen av klimatförändrande växthusgaser, ett scenario där utsläppen ligger på en låg nivå och ett scenario där utsläppen ligger på en hög nivå. Med låga framtida utsläpp så väntas medeltemperaturen öka med cirka 3 grader till slutet av seklet. Höga utsläpp förväntas leda till att medeltemperaturen istället ökar med cirka 6 grader till slutet av seklet. Den största uppvärmningen förväntas ske under vintern då medeltemperaturen kan öka med ända upp till 7 grader i ett scenario med höga utsläpp. Det innebär att antalet dagar då marken är täckt av snö kommer att minska och att vegetationsperioden kommer att bli nästan fyra veckor längre än vad den är idag. Årsmedelnederbörden förväntas öka med cirka %. Mest ökar nederbörden under våren med en ökning med upp emot 50% om utsläppen blir höga. Kraftiga och extrema regn förväntas också bli mer vanligt förekommande och den maximala dygnsnederbörden kan komma att öka med 15-25% beroende på utsläppsscenario. För mer information om klimatförändringar och fysisk planering se : Klimatanpassning i fysisk planering - Vägledning från länsstyrelserna Nordmalings kommun - konsekvenser av klimatförändringar. 39

40 För mer information om klimatförändringar och fysisk planering se : Klimat- och energistrategi för Västerbottens län. Framtidsklimat i Västerbottens län - enligt RCP-scenarier Översvämning Temperaturökningen innebär med stor sannolikhet att vårfloden i älvar och vattendrag kommer att inträffa tidigare under året och att flödena under höst och vinter kommer att öka. 100-årsflödet, det högsta flödet som inträffar under en 100-årsperiod, bedöms dock kvarstå ungefär som idag. De högsta flödena under vårfloden kan till och med komma att minska något i slutet av seklet eftersom att avdunstningen förväntas öka på grund av det varmare klimatet. Högre flöden under hösten är problematiskt eftersom att marken då ofta redan är vattenmättad. Det innebär att avrinningen blir högre och att flöden i vattendragen kan komma att öka snabbare än idag. Vattenmättad mark innebär att markområden som översvämmas inte kan infiltreras vilket leder till ökad översvämningsrisk under höst och vinter jämfört med idag. I Nordmaling har inga översvämningskarteringar i anslutning till älvar och vattendrag genomförts. Dock har tidigare konstaterats att det område där Lögdeälven mynnar i Bottenviken är känsligt för översvämningar. I arbetet med att peka ut LIS-områden togs även riktlinjer för exploatering vid kusten fram som nu har integrerats i översiktsplanen. Även mark som inte ligger i anslutning till älvar och vattendrag kan oftare komma att bli vattenmättad till följd av att nederbörden och förekomsten av kraftiga och extrema regn förväntas öka. Det innebär att risken ökar för översvämning även i tätorter som inte ligger vid älvar och vattendrag vilket kan komma att påverka både vatten- och avloppssystem och bebyggelse. Det kan komma att orsaka stora materiella skador och leda till föroreningar och försämrad tillgång till dricksvatten. I Nordmalings kommun bedöms risk för översvämning av kommunala ledningssystem och av bebyggelse framförallt finnas i vissa delar av Nordmalings centralort där det finns en högre andel hårdgjord yta än i mindre tätorter och byar. Någon kartering av översvämningsrisker vid kraftig nederbörd har dock inte genomförts. Vid exploatering i Nordmaling är det viktigt utgå ifrån en försiktighetsprincip. Därför bör mångfunktionella ytor som möjliggör infiltration av vatten vara viktiga att bevara. Lågpunkter i landskapet kan också identifieras för att i framtiden hållas fria från bebyggelse så att det är möjligt för vatten att tillfälligt ansamlas där. Erosion, ras och skred Till följd av ökad nederbörd och avrinning i älvar och vattendrag så ökar risken för erosion längs slänter och bottnar i vattendrag där det finns förutsättningar för det. Även risken för ras, skred och ravinutveckling ökar till följd av förändrade nederbördsmönster och ökade flöden i älvar och vattendrag. Mänsklig aktivitet i form av exploatering och olika typer av förändringar i markanvändning kan också innebära att markstabiliteten försämras i vissa områden. Räddningsverket utförde en översiktlig stabilitetsutredning av tre bebyggda områden i Nordmalings kommun år I den bedömdes Gräsmyr som stabilt med rekommendation att mer detaljerade undersökningar bör genomföras vid upprättande av detaljplaner. Lögdeå bedöms ej vara stabilt i slänter mot Lögdeälven och kompletterande undersökningar rekommenderades i syfte att peka ut stabila områden. Befintliga erosionsskydd i Lögdeå föreslogs också kompletteras. 40

41 Även Norrfors bedömdes som instabilt i slänter varför detaljerade undersökningar rekommenderas. Längs kusten har Statens geotekniska institut pekat ut stränder med förutsättningar för erosion. Riktlinjer för hantering av risker kopplade till klimatförändringar Översvämningsrisker vid kusten och i anslutning till Öreälven och Lögdeälvens mynningsområden ska utredas och kartläggas innan exploatering kan påbörjas. Exploatering ska inte tillåtas i områden där det efter kartläggning visats finnas risk för översvämning vid höga flöden. Undantag kan dock göras för komplementbyggnader. Lågpunkter i kommunens tätorter där vatten kan ansamlas och där exploatering ska undvikas bör pekas ut. Inga bostadshus eller översvämningskänsliga anläggningar ska byggas lägre än 150 cm över medelvattenståndsnivån längs kusten. Bebyggelse som byggs strax ovan 150 cm över medelvattenstånd vid kusten bör tåla en viss grad av översvämning. Känsliga samhällsfunktioner ska inte byggas lägre än 180 cm över medelvattenståndsnivån längs kusten. Vid anläggning av kommunal ledningsinfrastruktur bör hänsyn tas till framtida nederbördsmönster. Vid exploatering i områden med förutsättningar för erosion, ras och skred ska geoteknisk undersökning genomföras innan detaljplanering eller exploatering tillåts. Vid stränder och älvbrinkar med förutsättningar för erosion, ras och skred bör grönstruktur och växtlighet bevaras. Erosionskänsliga områden ska inte rensas från naturlig vegetation om inte andra tekniska åtgärder genomförs som kan motverka erosion, ras och skred. 41

42 Vä g5 3 Vä g5 08 Vä g 5 3 Vä g 3 53 Vä g 5 1 M o vä g e n U tå k er s vä g e n Mo R un d v ik s vä g e n B Mas on itev. Sko la Kyr ka E4 Bac kvä ge n Res ec en tru m Rid dar g. Röd vik svä gen No tho lm en Ham ng. Kun gsv. Röd vik svä gen Ham ng. Kun gsv. E4 Afä rsv äge n Bry ga reg. Kyr ka Ko mun hu s B Sko lg. Hem vä gen Sko la Sta lga tan Vä g 53 9 Vä g 51 2 Vä g 51 2 Risker och miljöfarliga verksamheter Bjurholms kommun $8 Vännäs kommun Hörnsjö Mjösjö-Näset Norrfors Grönnäs Brattsbacka $8 Nyåker Tallberg Gräsmyr $8 Nordsjö Hummelholm Torrböle Mullsjö Trehörningsjö Djupsjö Örsbäck Umeå kommun Högåker Klöse Brattfors Baggård Örnsköldsviks kommun $8 k Hyngelsböle $8 $8 Lögdenäsen Olofsfors k k Lögdeå Aspeå k Rundvik $8 Levar k Nordmaling Långed $8 Håknäs Öre $8 Ava Järnäs Kråken-Tjäruskär Gideå Järnäsklubb Teckenförklaring Husum Förutsättningar för stranderosion Potentiellt instabila områden k Örnsköldsvik $8 Täkter Tillståndspliktiga B-verksamheter Översvämningskänsligt område Lantmäteriet, Länsstyrelsen Västerbotten SGI ³ km

43 Miljöfarliga verksamheter Verksamheter som riskerar att orsaka utsläpp till mark eller vatten, störningar för omgivningen eller negativ påverkan på människors hälsa eller miljön klassas som miljöfarliga. Miljöfarliga verksamheter delas in i A-, B- eller C-anläggningar. Vilken kategori en verksamhet tillhör avgörs av dess omfattning och vilken påverkan på miljön som den bedöms ge upphov till. A-, och B-anläggningar är tillståndspliktiga. A-anläggningar tillståndsprövas av mark- och miljödomstolen och B-anläggningar tillståndsprövas av länsstyrelsen. C-anläggningar är anmälningspliktiga till kommunens myndighetsnämnd. Exempel på A-anläggningar: Oljeraffiinaderier och avfallsdeponier. Exempel på B-anläggningar: Avloppsreningsverk och täkter. Exempel på C-anläggningar: Bensinstation, mindre jordbruk. Tillståndspliktiga verksamheter orsakar ofta omgivningspåverkan i form av buller, vibrationer eller damning. Det innebär att exempelvis bostäder och skolor inte bör tillåtas i anslutning till miljöfarliga verksamheter om inte åtgärder kan genomföras som begränsar störningarna. Omvänt gäller att miljöfarliga verksamheter inte bör tillåtas i områden där det redan finns exempelvis bostäder och skolor om inte åtgärder kan genomföras som begränsar störningarna. I översiktsplanen kan miljöfarliga verksamheter förekomma i de områden som har användningsbeteckningen verksamheter och industri. Riktlinjer miljöfarliga verksamheter Miljöfarliga verksamheter ska inte tillåtas i områden där det finns risk för negativ påverkan på människors hälsa eller säkerhet. Känslig markanvändning, exempelvis bostäder och förskole- och skolverksamhet, ska inte tillåtas i anslutning till miljöfarliga verksamheter om det finns risk för negativ påverkan på människors hälsa. Eventuella nya täkter bör lokaliseras i anslutning till befintliga för att begränsa negativ påverkan på landskapsbild. 43

44 Information om förorenad mark Via Länsstyrelsens gistjänst kan man se var i kommunen som det finns potentiellt förorenad mark. Gisttjänsten nås på adressen: lansstyrelsen.se/vasterbotten/ Planeringsunderlag/ Förorenade områden På platser där marken tidigare har använts för exempelvis industrier, billackering eller drivmedelsförsäljning finns risk att marken är förorenad. Föroreningar kan innebära risker för människors hälsa och för miljön. I enlighet med det nationella miljömålet om en giftfri miljö så ska förorenade områden identifieras och efterbehandlas för att minska riskerna för människors hälsa och för miljön. Länsstyrelsen i Västerbotten arbetar med identifiering och riskklassning av platser där marken kan vara förorenad. De bedriver även tillsyn och vägleder kommunerna i arbetet med förorenade områden. På Notholmen som är utpekat som utvecklingsområde för bostäder och besöksnäring finns markföroreningar från en gammal oljedepå sin vud inventring har givits risklass 2 som innebär stor risk fär människors hälsa eller för miljön. När området exploateras ska fördjupad utredning visa på behov av åtgärder för att hantera risker förknippade med föroreningarna. Även i Olofors som är utpekat som utvecklingsområde för besöksnäringen finns markföroreningar som efter inventering har givits riskklass 3 vilket innebär måttlig risk för människors hälsa och för miljön. Riktlinjer förorenade områden Exploatering i områden som pekats ut som misstänkt eller konstaterat förorenade ska inventeras och behov av åtgärder för att avhjälpa risker för människors hälsa och för miljön ska bedömas innan exploatering påbörjas. Förorenade områden som riskerar att påverka vattenförekomster med miljökvalitetsnormer ska identifieras och risk för negativ påverkan på vattenförekomster ska bedömas. 44

45 Vä g5 3 Vä g5 08 Vä g 5 3 Vä g 3 53 Vä g 5 1 M o vä g e n U tå k er s vä g e n Mo R un d v ik s vä g e n B Mas on itev. Sko la Kyr ka E4 Bac kvä ge n Res ec en tru m Rid dar g. Röd vik svä gen No tho lm en Ham ng. Kun gsv. Röd vik svä gen Ham ng. Kun gsv. E4 Afä rsv äge n Bry ga reg. Kyr ka Ko mun hu s B Sko lg. Hem vä gen Sko la Sta lga tan Vä g 53 9 Vä g 51 2 Vä g 51 2 Buller I Nordmalings kommun bedöms risken för bullerstörningar från trafik vara som störst i anslutning till Botniabanan, Stambanan genom övre Norrland och väg E4. Dessa redovisas i kartan nedan. Risken för bullerstörningar från industrier och verksamheter är störst i de områden som har användningsbeteckningen verksamheter och industri i översiktsplanen. Kommunens riktlinjer buller Vid framtagande av detaljplaner för bostadsändamål ska värden för omgivningsbuller redovisas i enlighet med plan- och bygglagen om det bedöms som nödvändigt med hänsyn till bullersituationen. Vid framtagande av detaljplaner för bostadsändamål i bullerutsatta miljöer ska bullerutredningar genomföras för att bedöma huruvida exploatering är lämplig och vilka eventuella behov av åtgärder som kan vara nödvändiga för att begränsa störningar. Trafikbuller Enligt förordning (2015:216) bör buller från spårtrafik och vägar inte överstiga: 60 dba ekvivalent (genomsnittlig) nivå vid bostadsbyggnads fasad. 50 dba ekvivalent nivå och 70 dba maximal ljudnivå vid uteplats. För en bostad som är högst 35 kvadratmeter gäller att bullret inte får överskrida 65 dba ekvivalent nivå vid bostadsbyggnads fasad. Om ovanstående bullernivåer överskrids så bör minst hälften av rummen i en bostad vara vända mot en sida där 55 dba ekvivalent nivå inte överskrids vid fasaden och där 70 dba maximal ljudnivå vid fasade inte överskrids mellan kl och Industribuller Buller från industrier och verksamheter får inte överstiga: 50 dba ekvivalent ljudnivå mellan kl dba ekvivalent ljudnivå mellan kl Bjurholms kommun Vännäs kommun Om tillgång till ljuddämpad sida finns och byggnaderna bulleranpassas får buller inte överstiga: Hörnsjö 60 dba ekvivalent ljudnivå mellan kl Mjösjö-Näset Norrfors Nordsjö Grönnäs Brattsbacka Nyåker Tallberg Hummelholm Gräsmyr 55 dba ekvivalent ljudnivå mellan kl dba ekvivalent ljudnivå mellan kl Torrböle Mullsjö Trehörningsjö Djupsjö Örsbäck Umeå kommun Högåker Klöse Brattfors Baggård Långed Hyngelsböle Lögdenäsen Olofsfors Levar Håknäs Nordmaling Öre Örnsköldsviks kommun Lögdeå Aspeå Rundvik Ava Järnäs Kråken-Tjäruskär Gideå Järnäsklubb Järnvägen är markerad i grönt och väg E4 är markerad i rött ovan. 45

46 Transporter av farligt gods På vägar som pekats ut som rekommenderade transportleder för farligt gods ska produkter som kan vara skadliga för människor, djur och miljö kunna transporteras på ett säkert sätt. I Nordmalings kommun är väg E4 och väg 353 utpekade som rekommenderade transportleder för farligt gods. Enligt riktlinjer från länsstyrelsen i Norrbotten ska en bedömning av risker förknippade med farliga godstransporter och behov av eventuella riskreducerande åtgärder genomföras vid planering och exploatering i anslutning till transaportleder för farligt gods. Detta ska göras om bebyggelse tillåts inom 60 meter från väg och 90 meter från järnväg som utgör farliga godstransportleder. Bedömning görs med utgångspunkt i aktuell transportled, rådande hastighetsbegränsningar, antal lastbilar eller tåg som trafikerar transportleden samt vilken markanvändning som föreslås i anslutning till transportleden. Länsstyrelsen i Västerbotten arbetar med att ta fram riktlinjer för skyddsavstånd till transportleder för farligt gods som ännu inte har antagits. Riktlinjer farliga godstransporter Exploatering i anslutning till rekommenderade transportleder för farligt gods ska föregås av riskbedömning. Länsstyrelsen i Västerbottens riktlinjer för skyddsavstånd till transportleder för farligt gods ska följas vid exploatering och planering. Järnväg och väg Även i anslutning till vägar och järnväg som inte är rekommenderade transporleder för farligt gods bör ett visst säkerhetsavstånd iakttas. Trafikverket rekommenderar att ny bebyggelse inte bör tillåtas inom ett område på 30 meter från järnväg. Detta eftersom att utrymme behövs för räddningsinsatser vid olycka samt för att möjliggöra utveckling av järnvägsanläggningen. Verksamheter som inte är störningskänsliga och där människor vistas tillfälligt så som parkering, garage och förråd kan tillåtas inom 30 meter från järnväg. Säkerhetsavstånd och bebyggelsefria avstånd till vägar fastställs av Länsstyrelsen i Västerbotten. En prövning sker dock i varje fall där en bedömning av minsta avstånd sker utifrån trafikmängd, hastighet, terrängförhållanden och drift och underhåll. Riktlinjer järnväg och väg Vid exploatering i anslutning till väg ska risker och behov av säkerhetsavstånd bedömas med hänsyn till trafikmängd, högsta tillåtna hastighet samt terrängförhållanden. Bebyggelse ska inte tillåtas närmare än 30 meter från järnväg. 46

47 Luftkvalitet I enlighet med det nationella miljömålet om frisk luft så ska luften vara så ren att människors hälsa, djur, växter och kulturvärden inte skadas. Luftkvaliteten påverkas framförallt av utsläpp från industrier och från motorfordon. Miljökvalitetsnormer för utomhusluft reglerar högsta tillåtna halt i utomhusluft av kvävedioxid och kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, ozon, bensen, fina partiklar (PM10 och PM2,5), bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly. I Nordmaling har inga luftmätningar genomförts och luftmiljön bedöms allmänt som god. Strålning Radon Radonriskkartering i Nordmalings kommun genomfördes Den visade att det fanns ett par mindre områden i kommunen där radonrisken var hög. Radonrisken bedömdes dock inte som hög i de områden där den huvudsakliga bebyggelseutvecklingen föreslås i översiktsplanen. Elektromagnetisk strålning Intill elektrisk utrustning som elstationer, elledningar och kontaktledningar uppstår elektromagnetiska fält. Magnetfält uppstår även vid mobiltelefoner och trådlösa datornätverk som använder radiovågor. Det går dock inte att i dag med säkerhet säga hur människan påverkas av dessa magnetfält. Vid exponering av låga nivåer av elektromagnetiska fält har inga negativa hälsoeffekter kunnat påvisas. Basstationer för mobiltelefoni eller trådlösa datornätverk har heller inte några bevisade hälsoeffekter. Riktlinjer strålning Exploatering i områden med hög radonhalt bör undvikas eller utföras på ett strålningssäkert sätt. Strålsäkerhetsmyndighetens rekommendationer avseende elektromagnetisk strålning ska följas vid exploatering. Sulfidjord Sulfidjordar är jordar med finkorniga sediment som innehåller sulfidmineral som bildats på Östersjöns botten efter istiden. Om grundvattennivån sänks genom exempelvis exploatering så kan järnsulfiderna oxidera varpå Ph-värdet i marken sänks. Det riskerar att leda till negativ påverkan på vattenförekomster och på djur och växter. Om sulfidjord påträffas vid exploatering ska den tas om hand på ett sätt som innebär att risk för negativ påverkan på miljön och på människors hälsa kan begränsas. Det är särskilt viktigt när grundvattennivån ändras vid exempelvis jord- och skogsbruk för att undvika att Ph-värde i marken sänks och för att undvika negativ påverkan på vattenförekomster. Riktlinjer strålning Säkning av grundvattennivån ska undvikas. Om sulfidjord påträffas ska det utredas hur den ska hanteras. 47

48 Vä g5 3 Vä g5 08 Vä g 5 3 Vä g 3 53 Vä g 5 1 M o vä g e n U tå k er s vä g e n Mo R un d v ik s vä g e n B Mas on itev. Sko la Kyr ka E4 Bac kvä ge n Res ec en tru m Rid dar g. Röd vik svä gen No tho lm en Ham ng. Kun gsv. Röd vik svä gen Ham ng. Kun gsv. E4 Afä rsv äge n Bry ga reg. Kyr ka Ko mun hu s B Sko lg. Hem vä gen Sko la Sta lga tan Vä g 53 9 Vä g 51 2 Vä g 51 2 Dricksvattenresurser och vattenskyddsområden Bjurholms kommun Vännäs kommun Hörnsjö Mjösjö-Näset Norrfors Grönnäs Brattsbacka Nyåker Tallberg Gräsmyr Nordsjö Hummelholm Torrböle Mullsjö Trehörningsjö Djupsjö Örsbäck Umeå kommun Högåker Klöse Brattfors Baggård Långed Hyngelsböle Lögdenäsen Olofsfors Levar Håknäs Nordmaling Öre Örnsköldsviks kommun Lögdeå Aspeå Rundvik Ava Järnäs Kråken-Tjäruskär Gideå Järnäsklubb Teckenförklaring Örnsköldsvik Vattenskyddsområden Viktig ytvattenresurs - vattendrag Viktig grundvattenresurs Husum Lantmäteriet, Länsstyrelsen Västerbotten km ³

49 Vattenförsörjning, vattenkvalitet och avlopp Vattenförsörjning I Nordmaling finns nio vattenskyddsområden för dricks- och grundvattentäkter. För varje vattenskyddsområde finns föreskrifter som reglerar vilken typ av verksamheter som är tillåtna inom området och hur de får bedrivas, hur farliga ämnen ska hanteras eller hur avlopps- och spillvatten ska hanteras. I Nordmalings kommun finns kommunala vattenverk och anläggningar i Nordmaling-Floxen, Brattsbacka, Gräsmyr, Norrfors och Nyåker. Vattnet i de kommunala vattenanläggningarna tas från grundvatten. och försörjer cirka 58 % av kommunens befolkning. Nordmaling-Floxens vattenverk är kommunens största och förser Nordmaling, Levar, Olofsfors, Lögdeå, Mo, Aspeå, Rundvik, Håknäs och Öre med vatten. I kommunen finns även enskilda brunnar och gemensamhetsanläggningar för vatten. Vid anläggning av nya enskilda brunnar eller gemensamma anläggningar är det viktigt att de anläggs så att negativ påverkan på vattnets kvantitativa och kvalitativa status kan undvikas. I översiktsplanen föreslås inga åtgärder som bedöms påverka dricks- och grundvattentäkterna i kommunen. Försörjningskapaciteten vad gäller dricksvatten i Nordmalings kommun är god. Samtliga dricksvattentäkter som nyttjas bedöms ha god kvantativ och kemisk status. Anlutning av fler hushåll till kommunalt vatten bedöms inte äventyra kvantitativ status på grundvattenförekomster. Det är dock viktigt att tillsyn av vattenskyddsområden sker kontinuerligt för att säkerställa att föreskrifterna följs. Klimatförändringar och ökade risker för översvämningar, ras, skred och erosion kan påverka dricksvattenförekomster både kvalitativt och kvantitativt. Det är därför viktigt att kommunen följer utvecklingen noggrannt och vidtar åtgärder om det finns risk för föroreningar av dricksoch grundvattenvattentäkter. Länsstyrelsen i Västerbotten har i den regionala planen för dricksvattenförsörjningen pekat ut viktiga grund- och ytvattenresurser i länet. I Nordmalings kommun har Hörnån, Lögdeälvsåsen nedan Norrfors, Umeälvsåsen ovan Bjännberg och älv- och svallsediment i Nordmalingsområdet pekats ut som viktiga vattenresurser. Riktlinjer vattenförsörjning Vattenuttag ska ske på ett långsiktigt hållbart sätt. Enskilda brunnar och avlopp ska anläggas så att negativ påverkan på grund- och dricksvattentäkters ekologiska och kvantitativa status kan undvikas. Tillsyn av vattenskyddsområden ska utföras kontinuerligt. Skyddsföreskrifter för vattenskyddsområden ska ses över och vid behov aktualiseras så att tillräckligt skydd av vattenförekomster kan uppnås i enlighet med miljöbalkens bestämmelser. 49

50 Riksintresse vattendrag Enligt 4 kap. 6 miljöbalken får inte vattenkraftverk, vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål utföras i Öre och Lögde älv med tillhörande käll- och biflöden. I översiktsplanen föreslås inga åtgärder som strider mot bestämmelserna i 4 kap. 6 miljöbalken. Kommunen anser att det även fortsättningsvis inte ska vara tillåtet att utföra åtgärder för kraftändamål i de båda älvarna. Miljökvalitetsnormer för vattenförekomster Sedan 2009 finns miljökvalitetsnormer (MKN) för vattenförekomster. Miljökvalitetsnormerna anger vilken kvalitet vattenförekomsterna ska ha vid en viss tidpunkt. För att kunna fastställa normer har vattenförekomsternas status undersökts och klassats av ansvariga vattenmyndigheter. Nordmaling hör till Bottenvikens vattendistrikt och i kommunen finns avrinningsområden till Lögde älv, Öre älv, Leduån, Husån och Hörnån. Fällforsen i Lögdeälven. Foto: Nordmalings kommun Det finns ett flertal verksamheter och olika typer av markanvändning som kan påverkan vattenkvaliteten. Utsläpp från enskilda avlopp och från jordbruk kan tillföra näringsämnen som bidrar till övergödning. Spill- och dagvatten kan innehålla såväl näringsämnen som miljögifter. Gifter kan även komma från industrier och från nyttjande och anläggning av infrastruktur så som vägar, järnvägar och hamnar. Med anledning av klimatförändringar och ökad nederbörd och risk för översvämningar ökar även risken för utsläpp av miljögifter från förorenad mark. Det innebär i sin tur ökad risk för att förorenat ytvatten tränger in i dricks- och grundvattentäkter. Status grundvattenförekomster Nedan redovisas statusen för de grundvattenförekomster med miljökvalitetsnormer som är utpekade som regionalt viktiga dricksvattenresurser i den regionala planen för dricksvattenförsörjning. Namn (ID) Ekologisk status Kvantitativ status MKN Umeälvsåsen ovan Bjännberg (WA ) Öreälvsåsen nedan Bjurholm (WA ) Älv- och svallsediment i Nordmalingsområdet (WA ) God God Ingen risk att god ekologisk och kvantitativ status inte nås God God Ingen risk att god ekologisk och kvantitativ status inte nås God God Ingen risk att god ekologisk och kvantitativ status inte nås