Kommunfullmäktige kallas till sammanträde. Tid: Tisdag den 17 februari 2015, kl A-salen, kommunhuset, Centralgatan 7, Tierps köping

Transkript

1 TIERPS KOMMUN 1 Kommunfullmäktige kallas till sammanträde Tid: Tisdag den 17 februari 2015, kl Till ledamöter För kännedom till ersättare Plats: A-salen, kommunhuset, Centralgatan 7, Tierps köping Sammanträdet inleds med Allmänhetens frågestund ca 30 min. FÖREDRAGNINGSLISTA 1 Upprop av ledamöter och ersättare 2 Val av två justerare samt tillkännagivande av tid och plats för justering av protokollet 3 Redovisning av kommuninvånarnas postlåda 4 Anmälan av motioner 5 Motionssvar "Den privata äganderätten, bärplockarna och kommunen" - Gunnar Larsson (FP) Kommunstyrelsens ärende 32, Motionssvar "Inrätta tillfällig beredning - Integrationsberedning" - Daniel Blomstedt (M) och Åsa Sikberg (M) Kommunstyrelsens ärende 33, Redovisning av obesvarade motioner Kommunstyrelsens ärende 34, Inlämnande av eventuella interpellationer (bör enligt fullmäktiges arbetsordning inlämnas till Enheten för processtöd senast måndag den 16 februari 2015) 9 Eventuella svar på interpellationer 10 Interpellationssvar "Mejl inskickat till kommuninvånarnas postlåda" - L-G Birkehom Karlsen (M) 11 Interpellationssvar "När ska Högbergsskolan ansöka om vård och omsorgscollege?" - Sara Sjödal (C) och Åsa Sikberg (M) 12 Inlämnande av eventuella frågor (ska enligt fullmäktiges arbetsordning inlämnas till Enheten för processtöd senast fredag den 13 februari 2015) 13 Eventuella svar på frågor 14 Svar på fråga om belysningen från hembygdsgården till busshållsplatsen utefter väg 76 vid macken i Skärplinge Åsa Sikberg (M)

2 2 15 Tilläggsbudgetering investeringsbudget 2015 Kommunstyrelsens ärende 26, Komplettering av Regler för kommunalt partistöd Kommunstyrelsens ärende 27, Tillägg till samverkansavtal om ny brandstation i Tierp Kommunstyrelsens ärende 28, Lokala ordningsföreskrifter för Tierps kommun Kommunstyrelsens ärende 29, Tillägg till Taxor och avgifter inom vård och omsorg i Tierps kommun Kommunstyrelsens ärende 30, Förslag till komplettering av renhållningstaxa för Tierps kommun år 2015, företagskort Kommunstyrelsens ärende 31, Entledigande från uppdrag som ersättare i kommunfullmäktige Lars Uppling (SD) 22 Entledigande från uppdrag som ersättare i kommunfullmäktige Georg Hardt (1CD) 23 Val av representant i konsortiet för den gemensamma pensionsstiftelsen i Uppsala län 24 Delgivningar Lars-Peter Hållstrand ordförande Susanne Ahlman sekreterare

3 TIERPS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige (13) 2 Redovisning av kommuninvånarnas postlåda Beslut Kommunfullmäktige beslutar att lägga informationen till handlingarna. Bakgrund Fullmäktige beslutade 113/2003 att inrätta en postlåda där folkbokförda kommuninvånare, oavsett ålder, kan lämna förslag och synpunkter på kommunens verksamheter. Inkomna förslag/synpunkter ska enligt beslutet hanteras på ett enkelt och rationellt sätt för att sedan redovisas till fullmäktige. Dnr Ks Den 19 december 2014 lämnade en invånare boende i Skärplinge frågor angående planeringen för gymnastiksalen i Skärplinge. Utbildningschefen svarade den 2 februari 2015 att gymnastiksalen har under hösten utrustas med en del nytt material och att det från skolan- och fritidsperspektiv inte är aktuellt med om- eller nybyggnad. Dnr Ks Från en person boende i Mehedeby inkom den 31 december 2014 ett förslag rörande begränsningar för privatpersoner att använda pyrotekniska varor såsom fyrverkerier och smällare och om att införa förbud mot försäljning av pyrotekniska varor i kommunen. Kommunstyrelsens ordförande och utredningssekreteraren svarade den 19 januari 2015 att det enligt MSB inte går att förbjuda försäljning. Kommunen har i dagslägent inga planer på att införa ett totalförbud mot privata fyrverkerier. Kommunfullmäktige kommer den 17 februari 2015 behandla ärendet, Nya lokal ordningsförskrifter, där det framgår hur fyrverkerier ska hanteras i kommunen. Dnr Ks Den 6 februari 2015 inlämnades förslag/synpunkter om allmänna toaletter, borttagande av träd på Centralgatan i Tierp för att göra parkeringar, lämna ut parkeringssnurra med flera synpunkter, Skrivelsen är överlämnad till chef för Medborgarservice för besvarande. Ordf sign Justerandes sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

4 l<s02ölci qgo bikt 41r rs 206, 6s--,2 From: Sofia Nohrstedt Sent: 2 Feb :10: To: Kommunstyrelsen Cc: Henrik Hedqvist Subject: Fwd: VB: Svar ang gymnastiksalen i Skärplinge Vidarebefordrar Henriks och mitt svar för redovisning KS. Sofia Nohrstedt Chef Kultur & Fritid Tierps kommun Grevegatan 19-21, Tierp Telefon Mobil E-post sofia.nohrstedt@tierp.se Internet Vidarebefordrat brev: Från: Henrik Hedqvist <Henrik.Hedqvist@tierp.se> Datum: 2 februari :0423 CET Amne: VB: Svar ang gymnastiksalen i Skärplinge Mej! Ber om ursäkt för att svaret dröjt men här är en återkoppling ang. din fråga som kom till kommunens postlåda Varje år görs en översyn av kommunens alla fritidsanläggningar för att vi ska kunna göra prioriteringar kring renoveringar och ombyggnader. Allt material i gymnastikhallarna besiktigas och åtgärdas. VI har under hösten 2014 investerat i material till salen i form av långmattor och nya plintar. Vi har även en stor anläggning i Karlholm där vi har möjlighet att driva mer utrymmeskrävande verksamhet. Utifrån fritidsperspektivet är det alltså inte aktuellt med ombyggnad av salen i dagsläget. Inte heller ur skolans perspektiv är en om- eller nybyggnad aktuell. Generellt kan jag tillägga att det naturligtvis är önskvärt med modernisering av mycket i våra verksamheter men att vi samtidigt har ett uppdrag att ansvarsfullt hantera skattebetalarnas pengar och därför ofta tvingas prioritera våra förslag till förändringar. Beslut om eventuella nybyggnader tas av våra kommunalpolitiker.

5 Med vänlig hälsning Henrik Hedqvist Utbildningschef Tierps kommun

6 Sent: 19 Dec :28: To: Kommunstyrelsen Subject: Postlådan - från tierp.se Förslag/synpunkter: Hej, Jag vill veta hur kommunens plan för gymnastiksalen i Skärplinge ser ut. Salen är föråldrad, ej ändamålsenlig samt betydligt underdimensionerad för de verksamheter som låg-, mellan-, högstadium och övriga samhällsinvånare i Skärplinge med omnejd bör kunna anses kräva skalll erbjudas för alla de olika aktiviteter som idag sker i den allt för undermåliga gymnastiksal som vi är hänvisade till. Svar önskas av mig samt många fler berörda i Skärplinge samt Hållnäs-området. J KS 2014/

7 1(3) Dokumentnamn TIERPS Svar: Begränsa använda pyrotekniska varor KOMMUN Datum Diarienummer Adress Hej! Den 31 december 2014 inkom ditt brev "Motion rörande begränsningar för privatpersoner att använda pyrotekniska varor såsom fyrverkerier och smällare" till Tierps kommun. Du anser att Tierps kommun bör införa ett totalförbud mot privata fyrverkerier samt förbjuda försäljning av pyrotekniska varor i kommunen. Här nedanför följer Tierps kommuns svar på ditt brev. Smällare är förbjudna Du skriver i ditt brev att fyrverkerier och smällare bör förbjudas. Smällare är redan förbjudna i Sverige, vi hänvisar dig till polisens hemsida (ffips:// där det står att: "Smällare är förbjudna i Sverige. Fyr verkeriartiklar ined knall.voin främsta efiekt lär inte heller säljas eller användas i Sverige. Raketer svin skjuts upp i lyften kan ock.sä smälla, men om ljudet bara är en bieffekt är de tillåtna" Mörbylänga kommun Ditt brev är exakt lika motionen "Motion rörande begränsningar för privatpersoner att använda pyrotekniska varor såsom fyrverkerier och smällare" som ölandspartiet Södra lämnade in till kommunfullmäktige i Mörbylånga kommun ett år tidigare, den 31 december Den enda skillnaden mellan breven är att de kommunspecilika delarna om Mörbylånga är borttagna i brevet till Tierps kommun. Mörbylånga kommun befalldes motionen från Ölandspartiet Södra i kommunällmäktige och kommunen tog fram ett förslag på ändringar i de lokala ordningsföreskrifterna. Förslaget och de nya föreskrifterna hade följande lydelse (det överstrukna är den tidigare texten): KS 2015/ 'Användning av pyrotekniska varor ;19 l'illstånd av polismyndighet krävs för att använda pyrotekniska varor. kil-vända varor-tilläts-utan-t-illst-ånd-av Gemensam service Handläggare Processtöd Louise Pettersson Tierp Telefon: Besöksadress Centralgalan 7 E-post: louise.pettersson@tierp,se Telefon Fax:

8 2(3) polismyndigheten-bara från kl. 20-på-påskaPtenrvalbergsmilssoafton och nyåffiallon-fram-ti-11-kl. 04:04-följande-dag. Avfyrningsplats eller beräknad-nedslagsplats får inte vara-nkmare-bestadsbyg-gnad-än-2-5 meter-, Den som får tillstånd att använda pyrotekniska varor ska på lämpligt sätt informera boende i närområdet om när och var användningen kommer att ske." De nya lokala föreskrifterna bifalides av kommunfullmäktige den 28 oktober 2014 och ett tillkännagivande av de nya fbreskrifterna skickades in till länsstyrelsen. En överklagan på kommunfullmäktiges beslut skickades till förvaltningsrätten i Växjö den 17 november och kommunen ombads att komma med ett yttrande i ärendet senast den 10 december Just i skrivandets stund ligger bollen hos förvaltningsrätten som ska la ställning till om Mörbylånga kommun har rätt att förbjuda fyrverkerier utan tillstånd. Försäljning av pyrotekniska varor Det nya förslaget på lokala ordningsföreskrifter i Mörbylånga skickades ut på remiss till Räddningstjänsten Öland och Polismyndigheten i Kalmar län, Räddningstjänsten skrev följande i sitt remissvar: "När det gäller fyr slaget ont förbud mot försäljning av pyrotekniska varor så kan man inte enligt Lagen om brandfarliga och explosiva varor (SPS 2010:1011) på lokal, kommunal nivå lagga ett generellt. förbud att sälja konsumentfj)rverkerier. (Samråd har i denna del sken med juridisk expertis inom A/fyndigheten för Skydd och Beredskap)." Det går alltså inte heller för Tierp kommun att med hänvisning till Lagen om brandfarliga och explosiva varor (SFS 2010:101) besluta om att förbjuda försäljningen av pyrotekniska varor. Det är inte kommunens angelägenhet. Lokala ordningsföreskrifter i Tierps kommun de nuvarande lokala ordningsföreskrifterna för Tierps kommun som antogs i. december 2007 finns det ingenting om pyrotekniska varor. Tierps kommun har tagit fram ett nytt förslag på lokala ordningsföreskrifter, det är dock ännu inte antaget av kommunfullmäktige. Det kommer att behandlas på fullmäktiges sammanträde den 17 februari. 1 det nya förslaget på lokala ordningsföreskrifter för Tierps kommun står följande: Plocesstiki

9 3(3) "Fyrverkeri och andra pyrotekniska varor 14 Användning av pyrotekniska varor tillåts bara från kl på påskafton, valborgsmässoafton och nyårsafton samt därpå. följande dag till kl Under övriga tider på året krävs tillstånd av polismyndigheten. Dock är det alltid, förb/udet att använda pyrotekniska varor närmare än 200 meter, från Tierps vårdcentral." Som regler krävs det tillstånd av polismyndigheten för att få använda pyrotekniska varor på offentlig plats. Förslaget är dock att undantag ska gälla på påskafton, valborgsmässoafton och nyårsafton kl därpå följande dag. Föreskrifterna föreslår ett totalförbud att skjuta upp.fyrverkerier närmare än 200 meter från Tierps vårdcentral. Sammanfattningsvis En kommun kan, enligt MSB, inte förbjuda försäljning av pyrotekniska varor i kommunen då det inte är kommunens angelägenhet. Tierps kommun har i dagsläget inga planer på att införa ett totalförbud mot privata fyrverkeriet.. 1 förslaget på nya lokala ordningsföreskrifter för kommunen krävs det som regel tillstånd av polismyndigheten, men nyårsafton, valborgsmässoafton och påskafton är undantag. Det är en stor begränsning mot hur det tidigare har sett ut. Det finns ett intresse i att invänta och se vad förvaltningsrätten kommer fram till i ärendet angående Märbylänga kommun (mål nr, ) eftersom det kan bli vägledande i frågan. Med vänlig hälsning rk-lej Bengt- )lov,riksson Komninstyrelsens ordförande Louise Pettersson Utredningssekreterare Processtöd

10 Till Kommunfullmäktige i Tierps kommun Motion rörande begränsning för privatpersoner att använd varor såsom fyrverkerier och smällare 'i-4e1rn KOMMUN Kam MUNSTYRELSEN go 15; 21- Beteckning: 1,1,12 Handl:nr.,-29 S. IV py o e nis a Fyrverkerier och smällare orsakar årligen stora kostnader för samhället i form av direkta personskador och miljömässig påverkan men fyrverkerierna medför också obehag för såväl människor som djur. Personskador uppstår då handhavandet av de pyrotekniska attiraljerna inte sker korrekt, säkerhetsföreskrifter negligeras och i många fall bortser vårdnadshavare från att minderåriga inte själva får handskas med pyrotekniken varpå helt plötsligt inga regler gäller för de unga. En söndersprängd hand eller förlorad syn är inget ovanligt i personskadespektrat i samband med dessa olyckor. Det finns en uppsjö av råd och anvisningar om hur man ska handskas med fyrverkerierna, t ex vara nykter, iaktta skyddsavstånd, aldrig luta sig över en pjäs, etc, men trots detta sker olyckor. Den miljömässiga påverkan består i att tungmetaller sprids ut i samband med explosionerna och att plastdetaljer som inte förbränns vid uppskjutningen också sprids. Inte bara rödlistade arter utan även andra djur i naturen kan fa i sig av dessa plastbitar. Resultatet av detta kosttillskott kan leda till en smärtsam död. Fyrverkerier är i stort sett alltid förknippat med ljudeffekter och smällar. En del av vår population uppskattar detta medan andra ser det som skrämmande och oväsen. Vi har nysvenskar som har traumatiska krigsupplevelser med sig och det är inte utan anledning det är förbjudet att avfyra fyrverkerier närmare än 100 m från vårdinrättningar. Enbart detta borde vara skäl nog för ett totalförbud mot fyrverkerier och smällare. Man behöver dock inte vara boende på vårdinrättning för att tycka att smällandet är obehagligt och irriterande. En sak är att under en förannonserad och begränsad tid på några minuter vara i närheten av smällandet, väsandet och pipandet. En annan sak är att när som helst och var som helst riskera att plötsligt tvingas utstå ljudeffekterna under en odefinierad tidsrymd då delar av vår befolkning roar sig med att "smälla lite smällare". Denna del av befolkningen tenderar till att, enligt vår uppfattning, vara i det yngre åldersspannet och av manligt kön. Såväl vilda djur som husdjur reagerar i högre eller mindre utsträckning på ljudeffekterna. Vår kommun rymmer fortfarande lantbruk och gårdar med hästhållning. Fyrverkerierna orsakar i okänd omfattning stress och panikreaktioner hos våra tamdjur. Dräktiga ston kan t ex kasta sin foster, andra djur flyr i panik genom stängsel. I vårt samhälle finns mängder av hundar som husdjur och många av dessa far illa av oväsendet. Varje år flyr hundar i panik från sina ägare. En del återfinns aldrig medan andra hittas och många av dessa uppvisar PTSD (post-traumatiska stress-syndrom) vilket kan leda till att man tvingas att avliva hunden då den inte alltid kan rehabiliteras. Man vet att skotträdsla och fyrverkerismällande (som är en annan typ av ljud i örat på hunden) hos hundar till viss del är ärftligt men till stor del är det ett inlärt beteende i form av klassisk betingning. Detta uppstår ofta i samband med ett okontrollerat smällande i bostadsområden eller då man som hundägare är ute på promenad med sin hund och någon tycker att det är kul att slänga smällare mot/efter de som är ute på en trivsam promenad. Det finns vissa inslag av vad man som hundägare

11 skulle kalla för sadism i att försöka skrämma hundar och människor. Detta är helt oacceptabelt! Hos vissa hundar är örat så konstruerat att smällare orsakar stark smärta som hunden då inte kan komma undan, alltså en form av ljudöverkänslighet som givetvis orsakar panikreaktioner hos djuret. Även hos människor kan smärta uppstå i samband med höga ljud såsom smällare. Vi vet att det pågår ett planlöst och stundtals intensivt smällande i många dagar runt de i föreskrifterna nämnda dagarna. Vi vet att det finns en rekommendation till försäljarna av pyrotekniska varor att inte börja sälja dessa tidigare än två dagar före nyårsafton. Vi vet att långt ifrån alla försäljare följer denna rekommendation och därmed också bidrar till olägenheterna. Vi vet att de allra flesta som i dessa knapra tider köper de förhållandevis dyra pyrotekniska varorna är män. Vi vet att de flesta som hanterar pyrotekniken är män eller pojkar. Vi vet att det finns de, såväl män som kvinnor, pojkar som flickor, som uppskattar att vackert fyrverkeri. Vi vet att det finns en stor mängd människor som skulle uppskatta en ännu tydligare begränsning av användandet av pyrotekniska varor än den oefterlevda begränsningen som finns nu. Tyvärr tror vi att den enda möjligheten att komma tillrätta med det som så många betraktar som ett problem är att införa ett totalförbud mot privata fyrverkerier. Det är inte att betrakta som en mänsklig rättighet att bränna av fyrverkerier och/eller smällare, snarare en mänsklig rättighet att slippa utsättas för det. Om det är möjligt skulle vi också, i kombination med ovanstående yrkande, vilja införa förbud mot försäljning av pyrotekniska varor i kommunen för att på så sätt markera ett ställningstagande.

12 Från: Skickat: Till: Ämne: den 6 februari :10 Kommunstyrelsen Postlådan - från tierp.se 2,N6451- \)bnikak-y-cr, 9 U6.819,, Förslag/synpunkter: Hej USW' det sktille finnas allf-nänna toaletter, främst i de större affärerna vid ingångarna. Ta bort träden och gör sned parkeringar främst på Centralgatan, om hastigheten ska sänkas där låt det iaf inte bli en hastighet under 10 km, tycker att sunt förnuft borde räcka där. Ge alla bilister en parkerings snurra och tillämpa den i Tierp. Om det byggs på Fredners torg, bygg liknande Ikea i Uppsala, parkeringar under huset. Bygg gärna lägenheter/kontor ovanpå de låga affärerna. Låt de som går på Soc/arbetslösa hjälpa till några timmar om dagen, tex i vården ta ut gamlingar på promenader,skotta snö, plocka sopor eller vad som helst, ett sätt att få ut dem i arbetslivet till samma kostnad som att de inte gör något alls. Låt Björken vara för de äldre, ta inte in drog reabilitering för yngre och knuffa bort handarbets gruppen. Bygg flera hus liknade Björken så att de äldre som vill flytta till ett tryggare boende har möjlighet till det, måste bli billigare och tryggare för samhället än att hemtjänst ska flacka omkring överallt, den tiden som det tar att resa skulle kunna läggas på de äldre som vill bo kvar i sina bostäder. Gör en Facebooksida där Tierparna kan tycka och tänka om Tierp och-där allt viktigt som händer och sker i Tierp står. Här är en del av mina funderingar kring Tierp, hoppas något av dem går att genomföra mvh Eva 1

13 TIERPS KOMMUN SAM MANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen (54) 64 Dnr Ks Motionssvar "Den privata äganderätten, bärplockarna och kommunen" Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Bakgrund Ledamoten Gunnar Larsson (FP) har i motion till kommunfullmäktige den 8 april 2014 föreslagit att uppdra åt kommunstyrelsen att i samarbete med berörda markägare skyndsamt utreda nedskärpningens omfattning att på kommunens bekostnad låta utföra städningen efter bärplockarlägren och att presentera räkningen för relevant statlig myndighet med krav på ersättning med hänvisning till att staten inte tagit sin ansvar för skydd av privat egendom och miljö. Reservation Joakim Larsson (SD) och Agneta Colantoni (SD) anmäler muntlig reservation till förmån för Gunnar Larssons motion. Motions-svar Rättslig reglering I kommunallagen samt lag om vissa kommunala befogenheter finns regler för vad en kommun får syssla med samt vilka principer som skall gälla vid utförandet av det kommunala uppdraget. I 2 kap 1 KL stadgas att "Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte ska handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan. " Innbörden av bestämmelsen är att för att en kommun skall få befatta sig med en angelägenhet skall den -vara av allmänt intresse, -ha anknytning till det geografiska området eller dess medlemmar och -inte handhas enbart av staten, en annan kommun, ett landsting eller någon annan. forts. Ordf sign Justerandes sign 1 Vidi sign Sekr sign y _3 Utdragsbestyrkande

14 411/4.; TIERPS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen (54) 64 forts För det första måste det alltså föreligga ett allmänintresse som bedöms utifrån om det är lämpligt, ändamålsenligt, skäligt osv. att kommunen befattar sig med angelägenheten, som exempel på allmänintresse kan nämnas elförsörjning. Regeln innebär också ett principiellt förbud mot att ge understöd till enskilda då det i regel inte anses vara ett allmänintresse, undantag från förbudet finns i speciallagstiftning t.ex socialtjänstlagen. Vidare ger bestämmelsen uttryck för lokaliseringsprincipen som innebär att det kommunen gör måste ha anknytning till det geografiska området eller kommunens medlemmar. Principen hindrar en kommun från att konkurrera med sin verksamhet utanför den egna kommunen eller sälja sina tjänster som entreprenörer till andra kommuner. Det finns dock vissa reglerade undantag från principen, t ex i miljöbalken. Till sist får en kommun inte ägna sig åt sådant som ett annat landsting, en annan kommun eller någon annan ska handa eller vad som enbart ankommer på staten. Som exempel här kan nämnas hälso- och sjukvård som inte genom lagstöd överlämnats till kommunen eller vad som ankommer på privata aktörer såsom privata fastighetsägare. En angelägenhet som i princip är förbehållen staten är den svenska utrikes- och biståndspolitiken. Nästa princip att ta hänsyn till är likställighetsprincipen, den återfinns i 2 kap 2 KL "Kommuner och landsting ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. " Principen innebär att det inte är tillåtet att särbehandla vissa kommunmedlemmar eller grupper av kommunmedlemmar annat än på objektiva grunder. Ett beslut att särbehandla vissa måste grunda sig på rationella hänsyn eller sakliga överväganden. Inget hindrar en kommun från att vid ett visst tillfälle tillhandhålla anläggningar eller tjänster till endast vissa medlemmar men får då till konsekvens att kommunen senare även måste erbjuda andra kommunmedlemmar samma nyttigheter. För att göra undantag från principen krävs stöd i lag, t ex socialtjänstlagen. När det gäller näringsverksamhet så får kommunen genomföra sådana åtgärder som allmänt främjar näringslivet i kommunen men en kommun får inte lämna individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare om det inte föreligger synnerliga skäl för det. (KL 2 kap 8 ).1 detta sammanhang skall även påminnas om att EU:s statsstödsregler kan bli aktuella. Det finns såsom tidigare nämnts undantag från kommunallagens regler om kommunernas kompetens. Dessa återfinns i speciallagstiftning såsom t.ex socialtjänstlagen, LSS, lag om mottagande av asylsökande med flera, och PBL samt i lag om vissa kommunala befogenheter. forts. Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Uldragsbestyrkande

15 TIERPS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen (54) 64 forts. Ytterligare regler som knyter an till motionen är lag med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning. I 4 kan man läsa att "Om andra platser utomhus än som avses i 2 där allmänheten får färdas fritt har skräpats ned eller annars osnyggats, är kommunen skyldig att återställa platsen i sådant skick som med hänsyn till ortsförhållanden, platsens belägenhet och omständigheterna i övrigt tillgodoser skäliga anspråk Dessa bestämmelser skall inte tillämpas, om skyldigheten skall fullgöras av någon annan enligt lag eller annan författning eller särskilda föreskrifter" Någon rättspraxis som belyser hur långtgående kommunens ansvar är finns inte. Tierps kommun driver nu ett mål för att få detta prövat. När det gäller statens ansvar för nedskräpning har det inte gått att finna något lagrum som reglerar detta. Sammanfattning och slutsats En kommun har bara möjlighet att agera inom det kompetensenliga området och då med de kommunalrättsliga principerna som grund. Detta framgår framförallt av kommunallagens 2 kapitel. Att utreda nedskräpningens omfattning på vissa fastigheter i kommunen får inte anses vara en åtgärd som har allmänt intresse då den endast riktar sig mot vissa näringsidkare eller medlemmar i kommunen. Även regeln i 2 kap 8 KL kan bli giltig då det skulle kunna tolkas som individuellt inriktat stöd till enskild näringsidkare. Då det inte är utrett hur långt en kommuns ansvar sträcker sig med avseende på lagen om gaturenhållning och skyltning samt det faktum att Tierps kommun driver ett mål i frågan är det inte i dagsläget aktuellt att på kommunens bekostnad utföra städning. Det skall också tas i beaktande att en eventuell återställning av platsen inte innebär en ren städning utan platsen skall återställas i sådant skick som med hänsyn till ortsförhållanden, platsens belägenhet samt omständigheterna i övrigt tillgodoser skäliga anspråk. En fastighetsägare har enligt jordabalken vårdplikt över sin fastighet, denne har även möjlighet att förhindra nedskräpning genom att vidta olika åtgärder för att förebygga detta. I vart fall några av fastighetsägarna har känt till lägren eftersom kommunen då den fått vetskap om att ett läger har funnits omgående kontaktat fastighetsägaren. forts. Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

16 TIERPS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen (54) 64 forts. Utifrån den utredning som gjorts finns det inte något stöd för att ålägga staten ett ansvar i frågan om nedskräpning och således inte heller något stöd att kräva staten på ersättning. Om enskild fastighetsägare anser att staten är ersättningsskyldig för att inte ta ansvar avseende skydd av privat egendom och miljö och därmed önskar ställa krav på staten är det en fråga som varje enskild fastighetsägare har att ta ställning till. Det är inte en kommunal angelägenhet att göra det i deras ställe. Att tillmötesgå motionärens förslag skulle innebära att kommunen gjorde sig skyldig till brott mot kommunallagen därför föreslås att motionen avslås. Kommunstyrelsens ordförande har besvarat motionen och föreslagit att motionen ska avslås. Bifall Joakim Larsson (SD) yrkar bifall till föreliggande motion. Proposition Ordföranden framställer proposition på kommunstyrelsens förslag samt Joakim Larssons yrkande. Ordföranden konstaterar att kommunstyrelsen antagit föreliggande förslag. Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekt sign Utdragsbestyrkande

17 TIERPS KOMMUN Dokumentnamn Yttrande Datum KS Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Svar på motion angående Den privata äganderätten, bärplockarna och kommunen Förslag till beslut Fullmäktige föreslås besluta att avslå motionen Bakgrund Ledamoten Gunnar Larsson (FP) har i motion inkommen 17 mars 2014 föreslagit att fullmäktige skall besluta att uppdra åt kommunstyrelsen att i samarbete med berörda markägare skyndsamt utreda nedskräpningens omfattning, att på kommunens bekostnad låta utföra städningen efter bärplockarlägren och att presentera räkningen för relevant statlig myndighet med krav på ersättning med hänvisning till att staten inte tagit sitt ansvar för skydd av privat egendom och miljö. Rättslig reglering I kommunallagen samt lag om vissa kommunala befogenheter finns regler för vad en kommun får syssla med samt vilka principer som skall gälla vid utförandet av det kommunala uppdraget. I 2 kap 1 KL stadgas att "Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte ska handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan." Innbörden av bestämmelsen är att för att en kommun skall få befatta sig med en angelägenhet skall den -vara av allmänt intresse, -ha anknytning till det geografiska området eller dess medlemmar och -inte handhas enbart av staten, en annan kommun, ett landsting eller någon annan. Kommunchef Handläggare TIERP Yvette Axelsson Besöksadress: Centralgatan 7 Kommunchef Telefon: Fax: E-post: Yvette.Axelsson@tierp.se

18 2(4) För det första måste det alltså föreligga ett allmänintresse som bedöms utifrån om det är lämpligt, ändamålsenligt, skäligt osv. att kommunen befattar sig med angelägenheten, som exempel på allmänintresse kan nämnas elförsörjning. Regeln innebär också ett principiellt förbud mot att ge understöd till enskilda då det i regel inte anses vara ett allmänintresse, undantag från förbudet finns i speciallagstiftning t.ex socialtjänstlagen. Vidare ger bestämmelsen uttryck för lokaliseringsprincipen som innebär att det kommunen gör måste ha anknytning till det geografiska området eller kommunens medlemmar. Principen hindrar en kommun från att konkurrera med sin verksamhet utanför den egna kommunen eller sälja sina tjänster som entreprenörer till andra kommuner. Det finns dock vissa reglerade undantag från principen, t ex i milj öbalken. Till sist får en kommun inte ägna sig åt sådant som ett annat landsting, en annan kommun eller någon annan ska handa eller vad som enbart ankommer på staten. Som exempel här kan nämnas hälso- och sjukvård som inte genom lagstöd överlämnats till kommunen eller vad som ankommer på privata aktörer såsom privata fastighetsägare. En angelägenhet som i princip är förbehållen staten är den svenska utrikesoch biståndspolitiken. Nästa princip att ta hänsyn till är likställighetsprincipen, den återfinns i 2 kap 2 KL "Kommuner och landsting ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat." Principen innebär att det inte är tillåtet att särbehandla vissa kommunmedlemmar eller grupper av kommunmedlemmar annat än på objektiva grunder. Ett beslut att särbehandla vissa måste grunda sig på rationella hänsyn eller sakliga överväganden. Inget hindrar en kommun från att vid ett visst tillfälle tillhandhålla anläggningar eller tjänster till endast vissa medlemmar men tär då till konsekvens att kommunen senare även måste erbjuda andra kommunmedlemmar samma nyttigheter. För att göra undantag från principen krävs stöd i lag, t ex socialtjänstlagen. När det gäller näringsverksamhet så får kommunen genomföra sådana åtgärder som allmänt främjar näringslivet i kommunen men en kommun får inte lämna individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare om det inte föreligger synnerliga skäl för det. (KL 2 kap 8 ). I detta sammanhang skall även påminnas om att EU:s statsstödsregler kan bli aktuella. Det finns såsom tidigare nämnts undantag från kommunallagens regler om kommunernas kompetens. Dessa återfinns i speciallagstiftning såsom t.ex socialtjänstlagen, LSS, lag om mottagande av asylsökande mil, och PBL samt i lag om vissa kommunala befogenheter.

19 3(4) Ytterligare regler som knyter an till motionen är lag med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning. I 4 kan man läsa att "Om andra platser utomhus än som avses i 2 där allmänheten får färdas fritt har skräpats ned eller annars osnyggats, är kommunen skyldig att återställa platsen i sådant skick som med hänsyn till ortsförhållanden, platsens belägenhet och omständigheterna i övrigt tillgodoser skäliga anspråk Dessa bestämmelser skall inte tillämpas, om skyldigheten skall fullgöras av någon annan enligt lag eller annan författning eller särskilda föreskrifter" Någon rättspraxis som belyser hur långtgående kommunens ansvar är finns inte. Tierps kommun driver nu ett mål för att få detta prövat. När det gäller statens ansvar för nedskräpning har det inte gått att finna något lagrum som reglerar detta. Sammanfattning och slutsats En kommun har bara möjlighet att agera inom det kompetensenliga området och då med de kommunalrättsliga principerna som grund. Detta framgår framförallt av kommunallagens 2 kapitel. Att utreda nedskräpningens omfattning på vissa fastigheter i kommunen får inte anses vara en åtgärd som har allmänt intresse då den endast riktar sig mot vissa näringsidkare eller medlemmar i kommunen. Även regeln i 2 kap 8 KL kan bli giltig då det skulle kunna tolkas som individuellt inriktat stöd till enskild näringsidkare. Då det inte är utrett hur långt en kommuns ansvar sträcker sig med avseende på lagen om gaturenhållning och skyltning samt det faktum att Tierps kommun driver ett mål i frågan är det inte i dagsläget aktuellt att på kommunens bekostnad utföra städning. Det skall också tas i beaktande att en eventuell återställning av platsen inte innebär en ren städning utan platsen skall återställas i sådant skick som med hänsyn till ortsförhållanden, platsens belägenhet samt omständigheterna i övrigt tillgodoser skäliga anspråk. En fastighetsägare har enligt jordabalken vårdplikt över sin fastighet, denne har även möjlighet att förhindra nedskräpning genom att vidta olika åtgärder för att förebygga detta. I vart fall några av fastighetsägarna har känt till lägren eftersom kommunen då den fått vetskap om att ett läger har funnits omgående kontaktat fastighetsägaren. Utifrån den utredning som gjorts finns det inte något stöd för att ålägga staten ett ansvar i frågan om nedskräpning och således inte heller något stöd att kräva staten på ersättning. Om enskild fastighetsägare anser att staten är ersättningsskyldig för att inte ta ansvar avseende skydd av privat egendom och miljö och därmed önskar ställa krav på staten är det en fråga

20 4(4) som varje enskild fastighetsägare har att ta ställning till. Det är inte en kommunal angelägenhet att göra det i deras ställe Att tillmötesgå motionärens förslag skulle innebära att kommunen gjorde sig skyldig till brott mot kommunallagen därför föreslås att motionen avslås. Dag som ovan Bengt-Olov Eriksson (S) Kommunstyrelsens ordförande

21 TIERPS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige (69) 25 Dnr Ks Anmälan av motion "Den privata äganderätten, bärplockarna och kommunen" Gunnar Larsson (FP) Beslut Kommunfullmäktige beslutar att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning. Bakgrund Ledamoten Gunnar Larsson har den 17 mars 2014 lämnat en motion med följande förslag: att uppdra åt kommunstyrelsen att i samarbete med berörda markägare skyndsamt utreda nedskräpningens omfattning, att på kommunens bekostnad låta utföra städningen efter bärplockarlägren och att presentera räkningen för relevant statlig myndighet med krav på ersättning med hänvisning till att staten inte tagit sitt ansvar för skydd av privat egendom och miljö. Motionären skriver: "Söndag 16 mars var kommunens politiker inbjudna till Träffen i Mehedeby av ortens mycket aktiva fastighetsägarförening. Det kan inte nog betonas hur viktiga sådana här medborgarinitiativ är för demokratin och för vår kommun! Mycket hann diskuteras på ett par timmar inte minst frågan om hur Mehedeby och andra orter längs kommunikationsstråken kan utvecklas och hur vi kan få en livligare besöksnäring. Naturligtvis diskuterades också myggplågan och bärplockarproblematiken. Bärplockningen borde egentligen inte vara något problem. Bären finns och bara en bråkdel av dem skulle, som det ser ut idag, plockas av inhemska krafter. Livsmedelsindustrin behöver och köper bären. Människor som behöver arbete kommer hit för att plocka. Varför måste vi då år efter år ha en situation, som påminner mer om vilda västern än om ett civiliserat samhälle? Ett uppenbart svar är väl att bärindustrin och uppköparna inte tar sitt ansvar. Det måste till ett regelverk, som tvingar dem att ta sitt ansvar. Staten måste ta sitt ansvar för att skapa ett sådant regelverk. Staten måste också ta sin grundläggande uppgift att skydda den privata äganderätten på allvar. Det är skam att markägarna ska tvingas städa upp efter bärplockarlägren år efter år! Markägarna bör enligt min mening lämna den uppgiften åt kommunen, som i sin tur bör skicka räkningen till Stockholm, eftersom det är statens underlåtenhet som orsakar problematiken." Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

22 Motion till kommunfullmäktige MO« Folkpartiet Liberalerna TIERP TI E R,2 KOMMUN Y. om MUNSTYRELSEN lon Beteckning: Handl.nr: 2014 '03-17 Ks 201( t.1. io.2_0 Den privata äganderätten, bärplockarna och kommunen Söndag 16 mars var kommunens politiker inbjudna till Träffen i Mehedeby av ortens mycket aktiva fastighetsägarförening. Det kan inte nog betonas hur viktiga sådana här medborgarinitiativ är för demokratin och för vår kommun! Mycket hann diskuteras på ett par timmar inte minst frågan om hur Mehedeby och andra orter längs kommunikationsstråken kan utvecklas och hur vi kan få en livligare besöksnäring. Naturligtvis diskuterades också myggplågan och bärplockarproblematiken. Bärplockningen borde egentligen inte vara något problem. Bären finns och bara en bråkdel av dem skulle, som det ser ut idag, plockas av inhemska krafter. Livsmedelsindustrin behöver och köper bären. Människor som behöver arbete kommer hit för att plocka. Varför måste vi då år efter år ha en situation, som påminner mer om vilda västern än om ett civiliserat samhälle? Ett uppenbart svar är väl att bärindustrin och uppköparna inte tar sitt ansvar. Det måste till ett regelverk, som tvingar dem att ta sitt ansvar. Staten måste ta sitt ansvar för att skapa ett sådant regelverk. Staten måste också ta sin grundläggande uppgift att skydda den privata äganderätten på allvar. Det är skam att markägarna ska tvingas städa upp efter bärplockarlägren år efter år! Markägarna bör enligt min mening lämna den uppgiften åt kommunen, som i sin tur bör skicka räkningen till Stockholm, eftersom det är statens underlåtenhet som orsakar problematiken. Mot bakgrund av ovanstående föreslår jag fullmäktige besluta - att uppdra åt kommunstyrelsen att i samarbete med berörda markägare skyndsamt utreda nedskräpningens omfattning, att på kommunens bekostnad låta utföra städningen efter bärplockarlägren och - att presentera räkningen för relevant statlig myndighet med krav på ersättning med hänvisning till att staten inte tagit sitt ansvar för skydd av privat egendom och miljö. Tierp 17 mars 2014 unnar Larsson (FP) gruppledare Motion Bärplockare sidan 1 av 1

23 TIERPS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen (54) 65 Dnr Ks Motionssvar "Inrätta tillfällig beredning "Integrationsberedning" Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att tillsätta en kommunfullmäktigeberedning för integrationsfrågor att fastställa uppdrag och tidplan enligt nedanstående samt att därmed bifalla motionens intentioner. Reservation Joakim Larsson (SD) och Agneta Colantoni (SD) anmäler skriftlig reservation till förmån för Joakim Larssons yrkande./bilaga! Bakgrund Daniel Blomstedt (M) och Åsa Sikberg (M) har i motion till kommunfullmäktige den 4 november 2014 föreslagit att tillsätta en tillfällig beredning med uppdrag att arbeta fram en kommunal integrationsstrategi för att långsiktigt minska utanförskapet. Motions-svar I Uppsala län är samverkan upprättad inom integrationsområdet mellan kommunerna, landstinget och länsstyrelsen. Tierps kommun har representanter i styrgrupp och strategisk ledningsgrupp, den senare innefattandes kommunalråd och myndighetschefer i länet från kommunerna. Här står att läsa: "Integration och etablering i Uppsala län har arbetat fram regional överenskommelse för ett gemensamt ansvarstagande av mottagandet respektive en kvalité i mottagandet av nyanlända flyktingar och invandrare och asylsökande ensamkommande. Överenskommelsen har identifierat åtta strategiska områden för samarbetet i länet: arbete genom anställning eller eget företagande, undervisning i svenska språket, kunskap om och förståelse för det svenska samhället, nyanlända elevers inkludering i ordinarie skolundervisning, möjlighet att komplettera en utbildning eller att skaffa sig en ny hälso- och sjukvård samt vid behov en adekvat rehabilitering, bostäder samt inkludering i vårt samhälle." Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

24 TIERPS KOMMUN SAM MANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen (54) 65 forts. Inom ramen för ESF bedrivs en utvecklingsprocess via Regionförbundet där samverkan, praktiksamordning och hälsoundersökningar anges som gemensamma lösningar för nyanlända. De i länet gemensamma strategierna och utvecklingsprocesserna behöver sammansmälta med fortsatt utveckling och strategier lokalt i Tierps kommun. Kommunstyrelsen föreslår beredningens syfte, uppdrag och ansvar, omfattning, tidplan, resurser och resultatredovisning enligt följande. Övergripande mål Att nyanlända långsiktigt blir inkluderade i samhället. Syfte Syftet med integrationsberedningens arbete är att en strategi tas fram för att nå det övergripande målet. Uppdrag och ansvar Integrationsberedningens uppdrag är att arbeta fram en kommunal integrationsstrategi. I strategin ska framgå eventuella ytterligare delmål för att nå det övergripande målet inom vilken tidsram målen ska följas upp och utvärderas på vilket sätt det finns en koppling mellan det lokala integrationsarbetet i beredningen och det länsövergripande strategiarbetet hur samverkan med andra samhällsaktörer med ansvar för etablering kan utvecklas Beredningen har det ansvar och mandat som anges i "Arbetsordning för kommunfullmäktige och beredningar". Metod Slutna sammanträden kan kombineras med öppna sammanträden, det senare i form av strukturerad medborgardialog. Beredningen beaktar lämpligen demokratiberedningens resultat av arbetet med att föreslå ny arbetsmodell för fullmäktigeberedningar. forts. Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande Isi

25 TIERPS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen (54) 65 forts. Omfattning Strategin ska innefatta nyanlända. Med nyanlända menas personer som kommit för att bosätta sig i kommunen, det vill säga nyanlända barn, kvinnor och män med uppehållstillstånd. En person anses vara nyanländ under tiden som hon eller han omfattas av etableringsinsatser, men det finns ingen entydig norm som säger exakt tid. (Riksrevisionen, 2006). Resurser Beredningen förfogar över -del av de ekonomiska resurser som finns inom kommunfullmäktiges befintliga budget -sekreterare utsedd inom Processtöd Beredningen ska samarbeta med berörda verksamhetschefer för de verksamheter som kommer att vara direkt berörda av strategin. Extern person kan väljas in i beredningen under förutsättning att personen är folkbokförd i kommunen. Andra viktiga nyckelpersoner kan adjungeras till beredningen. Tidsperiod Integrationsstrategi ska senast framställas på kommunfullmäktiges sammanträde i juni Kommunstyrelsens ordförande har den 22 januari 2015 besvarat motionen och föreslagit att tillsätta en kommunfullmäktigeberedning för integrationsfrågor, att fastställa uppdrag och tidplan för detta samt att därmed bifalla motionens intentioner. Yrkande Joakim Larsson (SD) yrkar att kommunstyrelsen hemställer att kommunfullmäktige beslutar att tillsätta en kommunfullmäktigeberedning för assimilations- och återvandringsfrågor att fastställa uppdrag och tidplan enligt bilagda reservation samt att därmed anse motionen besvarad. forts. Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

26 TIERPS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen (54) 65 forts. Proposition Ordföranden framställer proposition på kommunstyrelsens förslag samt Joakim Larssons yrkande. Ordföranden konstaterar att kommunstyrelsen antagit föreliggande förslag. Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande - i

27 Bilaga till kommunstyrelsens beslut , 65 Reservation På kommunstyrelsens punkt 33 reserverar vi oss till förmån för följande förslag: Att att att tillsätta en kommunfullmäktigeberedning för assimilations- och återvandringsfrågor fastställa uppdrag och tidplan enligt nedanstående samt därmed anse motionen besvarad Assimilationsberedningens mål och tidsplan Övergripande mål Att personer med utländsk bakgrund långsiktigt assimileras i det svenska samhället. Syfte Syftet med assimilationsberedningens arbete är att en strategi tas fram för att nå det övergripande målet. Uppdrag och ansvar Assimilationsberedningens uppdrag är att arbeta fram en kommunal assimilationsstrategi. I strategin ska framgå eventuella ytterligare delmål för att nå det övergripande målet inom vilken tidsram målen ska följas upp och utvärderas på vilket sätt det finns en koppling mellan det lokala assimilationsarbetet i beredningen och det länsövergripande strategiarbetet hur samverkan med andra samhällsaktörer med ansvar för etablering kan utvecklas Beredningen har det ansvar och mandat som anges i "Arbetsordning för kommunfullmäktige och beredningar". Metod Slutna sammanträden kan kombineras med öppna sammanträden, det senare i form av strukturerad medborgardialog. Beredningen beaktar lämpligen demokratiberedningens resultat av arbetet med att föreslå ny arbetsmodell för fullmäktigeberedningar. Omfattning Strategin ska innefatta personer med utländsk bakgrund boende i kommunen med undantag för personer tillhörande de nationella minoriteterna. Resurser Beredningen förfogar över -del av de ekonomiska resurser som finns inom kommunfullmäktiges befintliga budget -sekreterare utsedd inom Processtöd

28 Bilaga till kommunstyrelsens beslut , 65 Beredningen ska samarbeta med berörda verksamhetschefer för de verksamheter som kommer att vara direkt berörda av strategin, Extern person kan väljas in i beredningen under förutsättning att personen är folkbokförd i kommunen. Andra viktiga nyckelpersoner kan adjungeras till beredningen. Tidsperiod Assimilationsstrategi ska senast framställas på kommunfullmäktiges sammanträde i juni Joakim Larsson (SD) Agneta Colantoni (SD)

29 TIERPS KOMMUN Dokumentnamn Datum Diarienummer Ks (3) Adress Svar på motion "Inrätta tillfällig beredning "Integrationsberedning" Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att tillsätta en kommunfullmäktigeberedning för integrationsfrågor att fastställa uppdrag och tidplan enligt nedanstående samt att därmed bifalla motionens intentioner. Bakgrund Daniel Blomstedt (M) och Åsa Sikberg (M) har i motion till kommunfullmäktige den 4 november 2014 föreslagit att tillsätta en tillfällig beredning med uppdrag att arbeta fram en kommunal integrationsstrategi för att långsiktigt minska utanförskapet. Motions-svar I Uppsala län är samverkan upprättad inom integrationsområdet mellan kommunerna, landstinget och länsstyrelsen. Tierps kommun har representanter i styrgrupp och strategisk ledningsgrupp, den senare innefattandes kommunalråd och myndighetschefer i länet från kommunerna. Här står att läsa: "Integration och etablering i Uppsala län har arbetat fram regional överenskommelse för ett gemensamt ansvarstagande av mottagandet respektive en kvalw i mottagandet av nyanlända flyktingar och invandrare och asylsökande ensamkommande. Överenskommelsen har identifierat åtta strategiska områden för samarbetet i länet: arbete genom anställning eller eget företagande, undervisning i svenska språket, kunskap om och förståelse för det svenska samhället, nyanlända elevers inkludering i ordinarie skolundervisning, möjlighet att komplettera en utbildning eller att skaffa sig en ny hälsa- och sjukvård samt vid behov en adekvat rehabilitering, bostäder samt inkludering i vårt samhälle." Gemensam service Processtöd Tierp Besöksadress: Kommunhuset 1 tr. Telefon: Fax: E-post: susanne.ahiman@tierp.se Handläggare Susanne Ahlman Chef Processtäd Telefon: E-post: Susanne Ahlmani tierp.se

30 2(3) Inom ramen för ESF bedrivs ett utvecklingprocess via Regionförbundet där samverkan, praktiksamordning och hälsoundersökningar anges som gemensamma lösningar för nyanlända. De i länet gemensamma strategierna och utvecklingsprocesserna behöver sammansmälta med fortsatt utveckling och strategier lokalt i Tierps kommun. Kommunstyrelsen föreslår beredningens syfte, uppdrag och ansvar, omfattning, tidplan, resurser och resultatredovisning enligt följande. Övergripande mål Att nyanlända långsiktigt blir inkluderade i samhället. Syfte Syftet med integrationsberedningens arbete är att en strategi tas fram för att nå det övergripande målet. Uppdrag och ansvar Integrationsberedningens uppdrag är att arbeta fram en kommunal integrationsstrategi. I strategin ska framgå eventuella ytterligare delmål för att nå det övergripande målet inom vilken tidsram målen ska följas upp och utvärderas på vilket sätt det finns en koppling mellan det lokala integrationsarbetet i beredningen och det länsövergripande strategiarbetet hur samverkan med andra samhällsaktörer med ansvar för etablering kan utvecklas Beredningen har det ansvar och mandat som anges i "Arbetsordning för kommunfullmäktige och beredningar". Metod Slutna sammanträden kan kombineras med öppna sammanträden, det senare i form av strukturerad medborgardialog. Beredningen beaktar lämpligen demokratiberedningens resultat av arbetet med att föreslå ny arbetsmodell för fullmäktigeberedningar. Omfattning Strategin ska innefatta nyanlända. Med nyanlända menas personer som kommit för att bosätta sig i kommunen, det vill säga nyanlända barn, kvinnor och män med uppehållstillstånd. En person anses vara nyanländ under tiden som hon eller han omfattas av etableringsinsatser, men det finns ingen entydig norm som säger exakt tid. (Riksrevisionen, 2006). Processtäd