Årsredovisning Innehåll. Styrelsen och verkställande direktör för Arvika Fjärrvärme AB avger härmed följande årsredovisning.

Transkript

1 Årsredovisning 2018

2 Årsredovisning 2018 Styrelsen och verkställande direktör för avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Styrelse 3 Förvaltningsberättelse 4 Resultaträkning 7 Balansräkning 8 Förändringar i eget kapital 10 Kassaflödesanalys 11 Noter 12 Underskrifter 17 Styrelsens säte är Arvika. Företagets redovisningsvaluta är svenska kronor (SEK). Alla belopp redovisas, om inte annat anges, i tusentals kronor (tkr). Uppgifter inom parentes avser föregående år. ( ) Östra Esplanaden 5, Arvika Tel: Fax: arvika.teknik@arvika.se 2

3 Styrelse Styrelse Lisa Levin, ordförande Bo Ekberg, vice ordförande Jonas Ås, vice ordförande Göran Andersson Kjell Bergquist Curt Edenholm Barbara Hinsch Joakim Levin Aina Wåhlund Suppleanter Jonny Andersson Claes Axelsson Kristoffer Bruhn Rikard Dahlin Linda Hansen Grundel Marika Jakobsson Martin Liljestrand Eva-Lisa Shala Urban Uggla Revisorer Sven-Bertil Ryman, auktoriserad revisor Uno Eriksson, vald av kommunfullmäktige Suppleanter Johan Eklund, auktoriserad revisor Sven-Eric von Wachenfeldt Nilsson, vald av kommunfullmäktige Verkställande direktör Thomas Malmstedt, extern verkställande direktör Anders Norrby, extern vice verkställande direktör Styrelsen höll under året sju sammanträden. 3

4 Förvaltningsberättelse Ägarförhållanden Arvika Stadshus AB, som utgör moderbolag i en helägd kommunal koncern, äger samtliga aktier i Arvika Fjärrvärme AB. Information om verksamheten Bolaget äger och driver sedan 1996 anläggningar för produktion och distribution av fjärrvärme i Arvika tätort. Den sammanlagda installerade effekten i bolagets anläggningar är 74 MW. Vid årets slut hade bolaget 509 anslutna fastigheter. Resultat och ställning Bolaget har inga anställda utan verksamheten ombesörjdes av personal från Arvika Teknik AB. (tkr) Nettoomsättning Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Soliditet (%) 40,1 37,0 33,0 27,6 25,8 Avkastning på eget kapital (%) 17,3 15,8 18,8 16,2 14,6 Nyckeltalsdefinitioner framgår av not 23. Väsentliga händelser under räkenskapsåret Försäljningen av värme under 2018 uppgick till 108,3 (107,4) GWh. Året var liksom 2017 varmare än ett så kallat normalår. Trots det varma året var det ekonomiska resultatet tillfredsställande. Basproduktionen i biopannan hade under året en tillgänglighet på 98,8 (95,2) procent, vilket uppfyllde verksamhetsmålet som var en tillgänglighet på över 96,2 procent. Under verksamhetsåret uppgick den maximalt producerade effekten till 56 (56) MW. Andelen återvunnen energi och förnyelsebart bränsle för värmeproduktionen 2018 blev 98,1 (98,0) procent. Från och med 2016 sänktes vinterpriset på energi med två procent, priset behölls oförändrat under Inför 2018 höjde bolaget snittpriset med 1,45 procent. Den årliga så kallade Nils Holgersson-undersökningen jämför bland annat vad det kostar att värma sin bostad med fjärrvärme, mellan landets alla kommuner. Senaste undersökningen visar att bolagets prisnivå är cirka 91 procent av priset i jämförbara bolag. Under året skedde inga driftstörningar som drabbat kunderna. Målet är att inga driftstörningar som påverkar bolagets kunder ska uppstå och personalen arbetar ständigt för att förbättra rutiner och arbetssätt för att motverka sådana störningar. Driftstörningar beror oftast på händelser som ligger utanför bolagets ansvarsområde. Flera av de investeringar bolaget gör är också till för att förbättra bolagets anläggningar och därigenom minska risken för störningar. Under 2018 investerade bolaget (6 718) tkr i egna anläggningar. Bolaget investerade cirka 855 tkr i utbyggnad av distributionsnätet under Investeringen medför att fler hushåll får möjlighet till ett miljövänligt uppvärmningsalternativ. Projekten har inneburit att tre nya kunder valt fjärrvärme som huvudsaklig värmekälla. 4

5 Framtida utveckling Den långsiktiga ambitionen är att hålla en hög reinvesteringsnivå i basproduktionen för att behålla den höga tillgängligheten. Biopannan och dess hjälpsystem har varit i drift i 18 år och kräver på sikt mer underhåll. De senaste årens relativt stora investeringar gör att både leveranssäkerheten till kunder, den tillgängliga effekten och miljövärdena har ökat. Bolagets kunder fortsätter att efterfråga olika prisprodukter och mertjänster. Numera erbjuds bolagets kunder möjlighet att få en bättre kontroll på sin energiförbrukning genom en mobilapp. Denna tjänst medför att kunderna kan sänka sin energikostnad genom olika smarta funktioner. Ett tiotal villakunder har hittills valt denna tilläggstjänst. Utvecklingsmöjligheter och utmaningar inför framtiden är att erbjuda fler liknande mertjänster i form av smarta värmelösningar och incita mentsskapande prisprodukter, i form av större andel rörligt pris, som kunderna efterfrågar. Hösten 2018 genomförde bolaget en ny kundundersökning. Resultatet visar på ett fortsatt stort förtroende från kunderna. En svag ökning av ett redan högt index visar att det finns systematik och kontinuitet i dialogen med bolagets kunder. Bolaget arbetar kontinuerligt med att utveckla kundkontakten ytterligare. Vid två tillfällen, 2017 och 2018, har bolaget undersökt intresset för att medverka i Prisdialogen. Syftet med Prisdialogen är att stärka kundens ställning, att åstadkomma en rimlig, förutsägbar och stabil prisutveckling och öka förtroendet för prissättningen. Kundernas intresse för att delta har dock varit blygsamt, därför saknas förutsättningar för att starta projektet. På uppdrag av styrelsen utreder bolaget möjligheten till fossilfri värmeproduktion. Förstudien presenterades för styrelsen under hösten. Arbete pågår med att inhämta kompletterande information samt genomföra proveldning av bioolja innan slutredovisningen presenteras våren Under 2019 kommer bolaget att påbörja och färdigställa den utbyggnadsetapp av distributionsnätet, som är uppskjuten från Utbyggnaden ger fler hushåll möjlighet till ett miljövänligt uppvärmningsalternativ och förhoppningsvis får bolaget in nya kunder som vill ha miljövänlig och förnybar energi som huvudsaklig värmekälla. För innevarande handelsperiod, , har bolaget fått fri tilldelning av utsläppsrätter. Tilldelningen har varit betydligt högre än det egna behovet. Den kommande handelsperioden, , kommer tilldelning troligen bli lägre än föregående period. Arbetet med ansökan inför den nya handelsperioden pågår. 5

6 Miljöpåverkan Bolagets produktionsanläggningar vid Lyckeverket och Styckåsverket är tillståndspliktiga enligt miljöbalken. Lyckeverket har tillstånd att bedriva verksamhet för 30 MW biobränsle och 35 MW olja. Vid Styckåsverket medger tillståndet en produktion av 34 MW olja. Av den totala energiproduktionen kommer cirka 1 2 procent från Styckåsverket. Bolaget verkar för att framställa energi med minimal miljöpåverkan var andelen återvunnen energi 21,8 (23,4) procent och andelen förnyelsebar energi 76,3 (74,6) procent. Produktionen sker huvudsakligen med långsiktigt hållbara energislag. Bolagets miljöpåverkan sker främst genom utsläpp till luft i form av koldioxid och kväveoxid. Tillförd energi till värmeproduktion Besök och kontroll av tillsynsmyndigheten och ackrediterade besiktningsföretag har under alla år genomförts regelbundet och så även Revisionerna fann inga brister i organisation eller anläggning. Verifieringar och besiktningar utifrån egenkontrollförordningen och koldioxidlagstiftningen (CO2-lagstiftningen) visade också på god ordning och godkändes av certifieringsföretaget. Varje år skickar bolaget även miljörapporter till tillsynsmyndigheten med redovisning om hur verksamheten följer tillstånd och villkor. Förslag till resultatdisposition Styrelsen föreslår att till förfogande stående medel: Balanserat resultat ,25 Årets resultat ,15 Kronor ,10 1,9 % 21,8 % Återvunnen energi Förnyelsebar energi Spetsenergi Disponeras så att: I ny räkning överförs ,10 Kronor ,10 76,3 % 6

7 Resultaträkning (tkr) Not , 2 Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Summa rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter Övriga externa kostnader 3, Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader 0 42 Summa rörelsens kostnader Rörelseresultat Finansiella poster Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa finansiella poster Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Resultat före skatt Skatt på årets resultat Årets resultat

8 Balansräkning (tkr) Not TILLGÅNGAR 1, 2 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer Pågående nyanläggningar Finansiella anläggningstillgångar Uppskjuten skattefordran Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Råvaror och förnödenheter Utsläppsrätter Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag Fordringar hos Arvika kommun Aktuell skattefordran Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank 0 0 Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

9 Balansräkning (tkr) Not EGET KAPITAL OCH SKULDER 1, 2 Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital Reservfond Fritt eget kapital 18 Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital Obeskattade reserver Långfristiga skulder 20 Skulder till kreditinstitut Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skulder till koncernföretag Skulder till Arvika kommun Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

10 Förändringar i eget kapital (tkr) Aktiekapital Reservfond Balanserat resultat Årets resultat Totalt Ingående balans Överföring resultat föregående år Årets resultat Utgående balans

11 Kassaflödesanalys (tkr) Den löpande verksamheten Rörelseresultat Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar Reaförlust materiella anläggningstillgångar Erhållen ränta 0 1 Erlagd ränta Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Förändringar i rörelsekapital Förändring av varulager Förändring av rörelsefordringar Förändring av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Lämnade koncernbidrag Amortering av lån Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde 0 0 Likvida medel vid årets början 0 0 Likvida medel vid årets slut

12 Noter Not 1 Redovisningsprinciper med mera Allmänna redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Moderbolag Arvika Stadshus AB (org nr ), med säte i Arvika, äger samtliga aktier i. Koncerntillhörighet Närmast överordnade moderföretag som upprättar koncernredovisning i vilken företaget ingår är Arvika Stadshus AB (org nr ) med säte i Arvika. Intäktsredovisning Intäkter har tagits upp till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas och redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska för delarna kommer att tillgodogöras bolaget och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Ränta Ersättning i form av ränta redovisas som intäkt när det är sannolikt att företaget kommer att få de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen och när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Koncernbidrag Erhållna och lämnade koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition. Skatt Total skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen, utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt Aktuell skatt avser inkomstskatt för innevarande räkenskapsår samt den del av tidigare räkenskapsårs inkomstskatt som ännu inte redovisats. Aktuell skatt beräknas utifrån den skattesats som gäller per balansdagen. Uppskjuten skatt Uppskjuten skatt är inkomstskatt som avser framtida räkenskapsår till följd av tidigare händelser. Redovisning sker enligt balansräkningsmetoden. Enligt denna redovisas uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar på temporära skillnader som uppstår mellan bokförda respektive skattemässiga värden för tillgångar och skulder samt för övriga skattemässiga avdrag eller underskott. Uppskjutna skattefordringar nettoredovisas mot uppskjutna skatteskulder endast om de kan betalas med ett nettobelopp. Uppskjuten skatt beräknas utifrån beslutad skattesats på balansdagen. Effekter av förändringar i gällande skattesatser resultatförs i den period förändringen lagstadgats. Uppskjutna skattefordringar reduceras till den del det inte är sannolikt att den underliggande skattefordran kommer att kunna realiseras inom en överskådlig framtid. Uppskjuten skatte fordran redovisas som finansiell anläggningstillgång och uppskjuten skatteskuld som avsättning. Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den omfattning det är sannolikt att avdragen kan avräknas mot framtida skattemässiga överskott. På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning särredovisas inte den uppskjutna skatteskulden som är hänförlig till obeskattade reserver. 12

13 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Materiella anläggningstillgångar har delats upp på komponenter när komponenterna är betydande och när komponenterna har väsentligt olika nyttjandeperioder. När en komponent i en anläggningstillgång byts ut, utrangeras eventuell kvarvarande del av den gamla komponenten och den nya komponentens anskaffningsvärde aktiveras. Utgifter för löpande reparationer och underhåll redovisas som kostnader. Nedskrivningsprövning av finansiella anläggningstillgångar Vid varje balansdag bedöms om det finns indikationer på nedskrivningsbehov av någon av de finansiella anläggningstillgångarna. Nedskrivning sker om värdenedgången bedöms vara bestående och prövas individuellt. Kundfordringar och kortfristiga fordringar Kundfordringar och kortfristiga fordringar redovisas som omsättningstillgångar till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda osäkra fordringar. Avskrivningsbart belopp utgörs av anskaffningsvärdet minskat med ett beräknat restvärde om detta är väsentligt. Avskrivning sker linjärt över den förväntade nyttjandeperioden. Följande avskrivningstider tillämpas: Materiella anläggningstillgångar Byggnader, fördelat på komponenter Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer år 5 40 år 3 10 år Låneskulder och leverantörsskulder Låneskulder och leverantörsskulder redovisas initialt till anskaffningsvärde efter avdrag för transaktionskostnader. Skiljer sig det redovisade beloppet från det belopp som ska återbetalas vid förfallotidpunkten periodiseras mellanskillnaden som räntekostnad över lånets löptid med hjälp av instrumentets effektivränta. Härigenom överensstämmer vid förfallotidpunkten det redovisade beloppet och det belopp som ska återbetalas. Varulager Varulagret har värderats till det lägsta av dess anskaffningsvärde och dess nettoförsäljningsvärde på balansdagen. Med nettoförsäljningsvärdet avses varornas beräknade försäljningspris minskat med försäljningskostnader. Den valda värderingsmetoden innebär att eventuell inkurans i varulagret har beaktats. Låneutgifter De låneutgifter som uppkommer då företaget lånar kapital kostnadsförs i resultaträkningen i den period de uppstår. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas utifrån anskaffningsvärdet. Instrumenten redovisas i balansräkningen när bolaget blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och bolaget har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelserna har reglerats eller på annat sätt upphört. Kvittning av finansiell fordran och finansiell skuld En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast då legal kvittningsrätt föreligger samt då en reglering med ett nettobelopp avses ske eller då en samtida av yttring av tillgången och reglering av skulden avses ske. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medfört in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificerar företaget, förutom kassamedel, disponibla tillgodohavanden hos banker och kreditinstitut samt kortfristiga likvida placeringar som är noterade på en marknadsplats och har en kortare löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten. Not 2 Bedömningar och uppskattningar Upprättande av bokslut och tillämpning av redovisningsprinciper baseras ofta på ledningens bedömningar, uppskattningar och antaganden som anses vara rimliga vid den tidpunkt då bedömningen görs. De mest väsentliga bedömningarna och uppskattningarna som gjorts rör värdering av anläggningstillgångar och utsläppsrätter. 13

14 Not 3 Arvode till revisorer (tkr) Ernst & Young AB Revisionsuppdraget Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Not 4 Anställda och personalkostnader Bolaget har inte haft några anställda och några löner har inte utbetalats under de två senaste räkenskapsåren. (tkr) Arvoden Styrelse och verkställande direktör Not 5 Inköp och försäljning mellan koncernföretag (%) Andel av årets totala inköp som skett från andra företag inom koncernen Andel av årets totala försäljning som skett till andra företag inom koncernen Not 6 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter (tkr) Övriga ränteintäkter 0 1 Not 7 Räntekostnader och liknande resultatposter 0 1 (tkr) Övriga räntekostnader Övriga finansiella kostnader (%) Könsfördelning bland ledande befattningshavare Andel kvinnor i styrelsen Andel män i styrelsen Andel kvinnor bland övriga ledande befattningshavare 0 0 Andel män bland övriga ledande befattningshavare Not 8 Bokslutsdispositioner (tkr) Lämnade koncernbidrag Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan

15 Not 9 Skatt på årets resultat (tkr) Förändring av uppskjuten skatt avseende temporära skillnader Summa redovisad skatt Genomsnittlig effektiv skattesats Redovisat resultat före skatt Skatt på redovisat resultat enligt gällande skattesats (22 procent): Not 10 Byggnader och mark Ingående anskaffningsvärden Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående redovisat värde Skatteeffekt av: Bokföringsmässiga avskrivningar på byggnader Övriga ej avdragsgilla kostnader 3 2 Skattemässiga avskrivningar på byggnader Uppskjuten skatt Redovisad skatt Not 11 Maskiner och andra tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärden Årets anskaffningar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Effektiv skattesats Upplysningar om uppskjuten skattefordran och uppskjuten skatteskuld Uppskjuten skatt beräknas med 21,4 procent på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. De temporära skillnaderna har uppkommit i redovisade värden för materiella anläggningstillgångar. Uppskjuten skattefordran Skattefordran hänförlig till skillnad mellan bokförda och skattemässiga värden på byggnader Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående redovisat värde Not 12 Inventarier, verktyg och installationer Ingående anskaffningsvärden Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående redovisat värde

16 Not 13 Pågående nyanläggningar Ingående anskaffningsvärden Årets anskaffningar Aktivering pågående nyanläggningar 0 42 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Not 14 Uppskjuten skattefordran Ingående saldo Tillkommande skattefordringar Not 19 Obeskattade reserver Ackumulerade överavskrivningar Uppskjuten skatt på obeskattade reserver uppgår till (13 933) tkr. Not 20 Långfristiga skulder Förfaller senare än 5 år efter balansdagen Skulder till kreditinstitut Se även not 9 Skatt på årets resultat. Not 15 Utsläppsrätter I samband med att koldioxidutsläpp sker uppstår ett åtagande att kompensera för utsläppen med utsläppsrätter. Under handelsperioden 2013 till 2020 har Arvika Fjärrvärme AB blivit tilldelat utsläppsrätter. Utsläppsrätterna för 2018 har inget anskaffningsvärde men redovisas som varulager, värderade till marknadsvärde enligt IFRIC 3. I resultaträkningen redovisas utsläppsrätterna som statligt bidrag bland övriga rörelseintäkter. Not 16 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Återbetalning energiskatter Övriga förutbetalda kostnader Not 21 Checkräkningskredit Beviljad kredit Utnyttjad kredit Not 22 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Kväveoxidavgifter (NOX) Övriga upplupna kostnader Not 23 Nyckeltalsdefinitioner Justerat eget kapital Eget kapital med tillägg för obeskattade reserver som reducerats med uppskjuten skatt. Not 17 Antal aktier och kvotvärde Antal aktier Kvotvärde i kronor Avkastning på eget kapital Resultat efter finansiella poster med avdrag för 22 procent skatt dividerat med genomsnittligt justerat eget kapital. Soliditet Justerat eget kapital i procent av balansomslutning. Not 18 Disposition av vinst eller förlust Disponibla vinstmedel Balanserat resultat Årets resultat Överfört i ny räkning

17 Underskrifter Arvika Lisa Levin Ordförande Göran Andersson Kjell Bergquist Curt Edenholm Bo Ekberg Barbara Hinsch Aina Wåhlund Jonas Ås Claes Axelsson Suppleant Thomas Malmstedt VD Min revisionsberättelse har lämnats Sven-Bertil Ryman Auktoriserad revisor 17

18

19

20 Arvika Besöksadress: Östra Esplanaden 5 Tel: vx E-post: arvika.teknik@arvika.se Hemsida: PRODUKTION: FERNEMO INFORMATION & GRAFIK AB, NORA