Förslag till avgifter för prövning och tillsyn enligt alkohollagen samt avgift för tillsyn enligt lagen om handeln med vissa receptfria läkemedel

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (4) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-217/ Handläggare Angelica Bergholtz Angelica.Bergholtz@huddinge.se Kommunstyrelsen Förslag till avgifter för prövning och tillsyn enligt alkohollagen samt avgift för tillsyn enligt lagen om handeln med vissa receptfria läkemedel Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. De av kommunfullmäktige, den 2 juni 211; 141, beslutade avgifterna för prövning och tillsyn enligt alkohollagen, samt för tillsyn enligt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel, ska ändras i enlighet med vad som framkommer av socialförvaltningens tjänsteutlåtanden daterade den 28 augusti 217 och den 11 oktober 217 (bilaga 2 och 3 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 23 oktober 217). 2. En årlig tillsynsavgift med 95 kronor ska tas ut för den som bedriver anmälningspliktig detaljhandel enligt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel. För kontrollbesök utöver det som ingår i årsavgiften ska en avgift om 1 14 kronor per timme debiteras. 3. Samtliga avgifter enligt punkten 1, samt årsavgift enligt punkten 2 ska faktureras i förskott. 4. Avgifterna för kunskapsprov enligt alkohollagen ska varje år räknas upp med den procentsats för det innevarande kalenderåret i prisindex för kommunal verksamhet (PKV) som finns publicerad på SKL:s hemsida i oktober månad. Utgångspunkt för indexuppräkningen är oktober månad år 217 (kommunfullmäktiges beslutsår) och avgifterna ska för år 218 justeras upp med 3 %, d.v.s. gällande procentsats för PKV år 218. För varje nytt kalenderår efter år 218 bemyndigas socialnämnden att justera avgifterna med den procentsats varmed PKV ändras. 5. Besluten enligt punkterna 1-3 ska gälla från och med den 1 januari 218. Beslutet enligt punkten 4 ska gälla omedelbart. Sammanfattning Kommunen får enligt 8 kap. 1 alkohollagen (21:1622) ta ut en avgift för tillståndsprövning enligt de grunder som kommunfullmäktige bestämmer. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn huddinge@huddinge.se Huddinge kommun Kommunalvägen 28 Tfn vxl Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge

2 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2 (4) Datum Diarienummer KS-217/ Det är även ett kommunalt ansvar att utöva tillsyn över verksamhet enligt lag (29:73) om handel med vissa receptfria läkemedel. Kommunen får för sin kontroll i detta avseende ta ut en avgift av den som bedriver detaljhandel. Gällande avgifter för prövning och tillsyn enligt alkohollagen samt avgift för tillsyn enligt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel fastställdes genom fullmäktiges beslut den 2 juni 211, 141. Socialnämnden har den 12 oktober 217, 17, beslutat föreslå fullmäktige att fastställa socialförvaltningens förslag till avgifter för prövning och tillsyn enligt alkohollagen, samt förslag till avgifter för tillsyn enligt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel. Dessa avgifter ska faktureras i förskott. Vidare har socialnämnden beslutat att föreslå kommunfullmäktige att fastställa socialförvaltningens förslag om en årlig tillsynsavgift enligt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel, samt att denna avgift ska faktureras i förskott. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 218. Socialnämnden har även beslutat att föreslå kommunfullmäktige att fastställa att avgifter för kunskapsprov enligt alkohollagen varje år ska räknas upp med den procentsats för det innevarande kalenderåret i prisindex för kommunal verksamhet (PKV) som årligen publiceras på SKL:s hemsida under oktober månad och att utgångspunkt för indexuppräkningen ska vara oktober månad år 217 (kommunfullmäktiges beslutsår). Beslut om avgifter för kunskapsprov enligt alkohollagen föreslås gälla omedelbart. De avgifter som socialnämnden föreslår baseras på självkostnadsprincipen, vilken gäller för kommunens handläggning av tillstånd och tillsyn av alkohol och tobaksförsäljning samt kontroll av receptfria läkemedel. Avgifter tas ut för tillståndsprövning samt för tillsyn av tillstånden. Eftersom intäkterna för avgifter i dagsläget inte täcker kostnaderna för det arbete som rör serveringstillstånden föreslår nämnden att avgifterna ska höjas. En höjning av avgifterna skulle innebära att intäkterna täcker de kostnader som kommunen i dagsläget har avseende arbete med serveringstillstånden. De föreslagna ändringarna kommer dock inte innebära ett överskott av intäkter, utan ligger helt i linje med självkostnadsprincipen. Prövningsavgifterna hamnar efter höjningen även mer i nivå med närliggande kommuners avgifter. Kommunstyrelsens förvaltning har inget att erinra mot socialnämndens förordade ändringar och föreslår därmed att kommunfullmäktige godkänner socialnämndens förslag i dess helhet. Beskrivning av ärendet Kommunen får enligt 8 kap. 1 alkohollagen ta ut en avgift för tillståndsprövning enligt de grunder som kommunfullmäktige bestämmer. Den 1 november 29 trädde lag om handel med vissa receptfria läkemedel ikraft. Det är ett kommunalt ansvar att utöva tillsyn över verksamheten och kommunen får för sin kontroll ta ut avgift av den som bedriver detaljhandel.

3 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 3 (4) Datum Diarienummer KS-217/ Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har i cirkulär 1:77 Taxa för tillsyn över handel med vissa receptfria läkemedel tagit fram ett förslag till taxa för den kommunala kontrollen. I cirkulär 1:77 Den nya alkohollagen finns ett avsnitt där SKL tar upp frågan om avgifter för serveringstillstånd. Uppgifterna om avgifter i de båda cirkulären finns samlade i bilaga 4 till detta tjänsteutlåtande. Gällande avgifter för prövning och tillsyn enligt alkohollagen samt avgift för tillsyn enligt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel fastställdes genom fullmäktiges beslut den 2 juni 211, 141. Med prövning avses alla de typer av prövningar som kan bli aktuella såsom stadigvarande tillstånd, tillfälligt serveringstillstånd eller tillstånd för att anordna provsmakning av alkoholdrycker. Det är kommunen som prövar ansökan om serveringstillstånd samt tillsammans med Polismyndigheten utövar den direkta tillsynen över serveringstillstånden i kommunen. Kommunen får även ut avgift för tillsyn av den som har serveringstillstånd. Socialförvaltningen förslår att avgifterna ska höjas eftersom intäkterna inte täcker kostnaden för hanteringen. Avgifterna har inte höjts sedan år 211 och prövningsavgifterna hamnar efter höjningen även mer i nivå med närliggande kommuners avgifter. Socialförvaltningen avser inte att höja avgifterna mer än att de täcker kostnaden som kommunen har för det arbete som rör serveringstillstånden. Med reservation för variationer i antalet tillståndsansökningar som inkommer till kommunen innebär det att cirka 8 % av en heltidstjänst kommer att täckas av avgifter. Ansökningsavgiften ska täcka kostnaden för handläggning av ansökan. I handläggningen ingår bland annat remissbehandling, besök på serveringsstället och beredning av beslutsunderlag. Det finns inga särskilda regler i alkohollagen eller i lagen om handel med vissa receptfria läkemedel för avgiftssättning, utan det är kommunallagens bestämmelser om självkostnadsprincipen, likställighetsprincipen och förbudet mot retroaktivt verkande beslut som gäller vid fastställande av avgift. Socialnämnden har den 12 oktober 217, 17, beslutat föreslå fullmäktige att fastställa socialförvaltningens förslag till avgifter för prövning och tillsyn enligt alkohollagen, samt förslag till avgifter för tillsyn enligt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel. Dessa avgifter ska faktureras i förskott. Vidare har socialnämnden beslutat föreslå för kommunfullmäktige att fastställa socialförvaltningens förslag om att en årlig tillsynsavgift med 95 kronor ska tas ut för den som bedriver anmälningspliktig detaljhandel enligt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel. För kontrollbesök utöver det som ingår i årsavgiften ska en avgift med 1 14 kronor per timme debiteras. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 218. Socialnämnden har även beslutat att föreslå kommunfullmäktige att fastställa att avgifter för kunskapsprov enligt alkohollagen varje år ska räknas upp med den procentsats för det innevarande kalenderåret i prisindex för kommunal verksamhet (PKV) som finns publicerad på SKL:s hemsida i oktober månad. Utgångspunkt för indexuppräkningen är oktober månad år 217 (kommunfullmäktiges beslutsår) och avgifterna ska för år 218 justeras upp med 3 %, d.v.s. gällande procentsats

4 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 4 (4) Datum Diarienummer KS-217/ för PKV år 218. För varje nytt kalenderår efter år 218 föreslås att socialnämnden bemyndigas att justera avgifterna med den procentsats varmed PKV ändras. Beslut om avgifter för kunskapsprov enligt alkohollagen föreslås gälla omedelbart. De ändringar som socialnämnden föreslår baseras på självkostnadsprincipen, vilken gäller för kommunens handläggning av tillstånd och tillsyn av alkohol och tobaksförsäljning samt kontroll av receptfria läkemedel. Avgifter tas ut för tillståndsprövning samt för tillsyn av tillstånden. Eftersom intäkterna för avgifter i dagsläget inte täcker kostnaderna för det arbete som rör serveringstillstånden föreslår nämnden att avgifterna ska höjas. En höjning av avgifterna skulle innebära att intäkterna täcker de kostnader som kommunen i dagsläget har avseende arbete med serveringstillstånden. De föreslagna ändringarna kommer dock inte innebära ett överskott av intäkter, utan ligger helt i linje med självkostnadsprincipen. Prövningsavgifterna hamnar efter höjningen även mer i nivå med närliggande kommuners avgifter. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning har inget att erinra mot socialnämndens förordade ändringar och föreslår därmed att kommunfullmäktige godkänner socialnämndens förslag i dess helhet. Magdalena Bosson Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Angelica Bergholtz Kommunjurist Bilagor Bilaga 1. Socialnämndens beslut från den 12 oktober 217, 17. Bilaga 2. Socialförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 28 augusti 217, inklusive förslag till nya avgifter för år 218 (dnr SN-217/ ). Bilaga 3. Socialförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 11 oktober 217 (dnr SN-217/ ). Bilaga 4. Sveriges Kommuners och Landstings cirkulär 1:77. Bilaga 5. Den av kommunfullmäktige den 2 juni 211, 141, beslutade avgiftstabellen för tillstånd, tillsyn m.m. enligt alkohollagen. Beslutet delges Socialnämnden

5 SOCIALNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Socialnämnden 12 oktober Paragraf Diarienummer SN-217/ Ändring av tidigare förslag till avgifter för prövning och tillsyn enligt alkohollagen samt avgift för tillsyn enligt lagen om handeln med vissa receptfria läkemedel Socialnämndens beslut 1. Socialnämnden föreslår att kommunfullmäktige fastställer förslag till avgifter för prövning och tillsyn enligt alkohollagen, samt förslag till avgifter för tillsyn enligt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel, vilka framgår av social- och äldreomsorgsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 28 augusti Socialnämnden föreslår att kommunfullmäktige beslutar om att en årlig tillsynsavgift med 95 kronor tas ut för den som bedriver anmälningspliktig detaljhandel enligt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel. För kontrollbesök utöver det som ingår i årsavgiften föreslår socialnämnden att kommunfullmäktige beslutar om att en avgift med 1 14 kronor per timme ska debiteras. 3. Socialnämnden föreslår att kommunfullmäktige beslutar om att samtliga avgifter enligt punkten 1, samt årsavgift enligt punkten 2 ska faktureras i förskott. 4. Socialnämnden föreslår att kommunfullmäktige beslutar om att avgifterna för kunskapsprov enligt alkohollagen varje år ska räknas upp med den procentsats för det innevarande kalenderåret i prisindex för kommunal verksamhet (PKV) som finns publicerad på SKL:s hemsida i oktober månad. Utgångspunkt för indexuppräkningen är oktober månad år 217 (kommunfullmäktiges beslutsår) och avgifterna ska för år 218 justeras upp med 3 %, d.v.s. gällande procentsats för PKV år 218. För varje nytt kalenderår efter år 218 bemyndigas socialnämnden att justera avgifterna med den procentsats varmed PKV ändras. 5. Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluten enligt punkterna 1-3 ska gälla från och med den 1 januari 218. Vidare föreslås att beslutet enligt punkten 4 ska gälla omedelbart. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning Socialnämnden beslutade den 21 september 217, 5, att föreslå kommunfullmäktige att fastställa avgifter för prövning och tillsyn enligt alkohollagen samt avgift för tillsyn enligt lagen om handeln med vissa receptfria läkemedel. Detta förslag måste ändras eftersom avgift för prövning enligt alkohollagen inte var tydligt i tidigare beslut. Föreslagna beslutspunkter förtydligar kommunens förslag till avgifter i denna fråga och ersätter socialnämndens beslut från den 21 september 217, 5.

6 SOCIALNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Paragraf Socialnämnden 12 oktober forts. Diarienummer SN-217/ Överläggning I ärendet yttrar sig Eva Carlsson-Paulsén (M). Därefter förklaras överläggningen avslutad. Beslutet delges Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltning, Angelica Bergholtz

7 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer SN-217/ Handläggare Aldijana Coric Socialnämnden Ändring av tidigare förslag till avgifter för prövning och tillsyn enligt alkohollagen samt avgift för tillsyn enligt lagen om handeln med vissa receptfria läkemedel Förslag till beslut 1. Socialnämnden föreslår att kommunfullmäktige fastställer förslag till avgifter för prövning och tillsyn enligt alkohollagen, samt förslag till avgifter för tillsyn enligt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel, vilka framgår av social- och äldreomsorgsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 28 augusti Socialnämnden föreslår att kommunfullmäktige beslutar om att en årlig tillsynsavgift med 95 kronor tas ut för den som bedriver anmälningspliktig detaljhandel enligt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel. För kontrollbesök utöver det som ingår i årsavgiften föreslår socialnämnden att kommunfullmäktige beslutar om att en avgift med 1 14 kronor per timme ska debiteras. 3. Socialnämnden föreslår att kommunfullmäktige beslutar om att samtliga avgifter enligt punkten 1, samt årsavgift enligt punkten 2 ska faktureras i förskott. 4. Socialnämnden föreslår att kommunfullmäktige beslutar om att avgifterna för kunskapsprov enligt alkohollagen varje år ska räknas upp med den procentsats för det innevarande kalenderåret i prisindex för kommunal verksamhet (PKV) som finns publicerad på SKL:s hemsida i oktober månad. Utgångspunkt för indexuppräkningen är oktober månad år 217 (kommunfullmäktiges beslutsår) och avgifterna ska för år 218 justeras upp med 3 %, d.v.s. gällande procentsats för PKV år 218. För varje nytt kalenderår efter år 218 bemyndigas socialnämnden att justera avgifterna med den procentsats varmed PKV ändras. 5. Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluten enligt punkterna 1-3 ska gälla från och med den 1 januari 218. Vidare föreslås att beslutet enligt punkten 4 ska gälla omedelbart. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn saf@huddinge.se Huddinge kommun Gymnasietorget 1 Tfn vxl Social- och äldreomsorgsförvaltningen Huddinge

8 SOCIAL- OCH 2 (2) ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Datum Diarienummer SN-217/ Sammanfattning Socialnämnden beslutade den 21 september 217, 5, att föreslå kommunfullmäktige att fastställa avgifter för prövning och tillsyn enligt alkohollagen samt avgift för tillsyn enligt lagen om handeln med vissa receptfria läkemedel. Detta förslag måste ändras eftersom avgift för prövning enligt alkohollagen inte var tydligt i tidigare beslut. Föreslagna beslutspunkter förtydligar kommunens förslag till avgifter i denna fråga och ersätter socialnämndens beslut från den 21 september 217, 5. Marianne Krook Tf social- och äldreomsorgsdirektör Siv Jönsson Ekonomichef Bilagor Förvaltningens tjänsteutlåtande, SN-217/ , daterat den Beslutet delges Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltning, Angelica Bergholtz

9 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA SN-217/ (8) HANDLÄGGARE Aldijana Coric aldijana.coric@huddinge.se Socialnämnden Förslag till avgifter för prövning och tillsyn enligt alkohollagen samt avgift för tillsyn enligt lagen om handeln med vissa receptfria läkemedel Förslag till beslut 1. Socialnämnden föreslår att kommunfullmäktige fastställer förslaget om tillsynsavgifter för de nya tillståndskategorierna enligt alkohollagen och att dessa avgifter träder i kraft och faktureras i förskott från och med den 1 januari Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige att fastställa förslaget till en årlig tillsynsavgift enligt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel och att avgiften träder i kraft och faktureras i förskott från och med den 1 januari Socialnämnden förslår kommunfullmäktige att avgiften för kunskapsprov varje år räknas upp med den procentsats för det innevarande kalenderåret i Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) som finns publicerad på SKL:s hemsida i oktober månad. Utgångspunkt för indexuppräkningen är oktober månad 217. Sammanfattning Kommunens taxor och avgifter skall fastställas av kommunfullmäktige. Socialnämnden tar ut avgifter vid behandling av ansökan om serveringstillstånd. Självkostnadsprincipen gäller för kommunens handläggning av tillstånd och tillsyn av alkohol och tobakförsäljning samt kontroll av receptfria läkemedel. Socialförvaltningen förslår att avgifterna ska höjas eftersom intäkterna inte täcker kostnaden för hanteringen. Avgifter tas ut för tillståndsprövningen och för tillsyn av tillstånden. Prövningsavgifterna hamnar efter höjningen mer i nivå med närliggande kommuners avgifter. Socialförvaltningen avser inte att höja avgifterna mer än att de täcker kostnaden som kommunen har för det arbete som rör serveringstillstånden. Beskrivning av ärendet Det är kommunen som prövar ansökan om serveringstillstånd samt tillsammans med Polismyndigheten utövar den direkta tillsynen över POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Social- och Gymnasietorget huddinge@huddinge.se äldreomsorgsförvaltningen Huddinge

10 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA SN-217/ (8) serveringstillstånden i kommunen. Kommunens hantering av serveringstillstånden är avgiftsfinansierad. Socialförvaltningen förslår att avgifterna ska höjas eftersom intäkterna inte täcker kostnaden för hanteringen. Avgifterna har inte höjts sedan år 211. Prövningsavgifterna hamnar efter höjningen mer i nivå med närliggande kommuners avgifter. Socialförvaltningen avser inte att höja avgifterna mer än att de täcker kostnaden som kommunen har för det arbete som rör serveringstillstånden. Med reservation för variationer i antalet tillståndsansökningar som inkommer till kommunen innebär det att cirka 8 % av en heltidstjänst kommer att täckas av avgifter. Ansökningsavgiften ska täcka kostnaden för handläggning av ansökan. I handläggningen ingår bland annat remissbehandling, besök på serveringsstället och beredning av beslutsunderlag. I anslutning till varje avsnitt redovisas förvaltningens förslag. Allmänt om avgifter Kommunen får enligt 8 kapitlet 1 alkohollagen (SFS 21:1622) ta ut en avgift för tillståndsprövningen enligt de grunder som kommunfullmäktige bestämmer. Med prövning avses alla de typer av prövningar som kan bli aktuella såsom stadigvarande tillstånd, tillfälligt serveringstillstånd eller tillstånd för att anordna provsmakning av alkoholdrycker. Kommunen får även enligt samma lagparagraf ta ut avgift för tillsyn av den som har serveringstillstånd. Bakgrund Den 1 november 29 trädde den nya lagen (29:73) om handel med vissa receptfria läkemedel ikraft. Det är ett kommunalt ansvar att utöva tillsyn över verksamheten och kommunen får för sin kontroll ta ut avgift av den som bedriver detaljhandel. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har i cirkulär 1:77 Taxa för tillsyn över handel med vissa receptfria läkemedel tagit fram ett förslag till taxa för den kommunala kontrollen. I cirkulär 1:77 Den nya alkohollagen finns ett avsnitt där SKL tar upp frågan om avgifter för serveringstillstånd. Uppgifterna om avgifter i de båda cirkulären finns samlade i en bilaga till detta tjänsteutlåtande. Det finns inga särskilda regler i alkohollagen eller i lagen om handel med vissa receptfria läkemedel för avgiftssättningen, utan det är kommunallagens bestämmelser om självkostnadsprincipen, likställighetsprincipen och förbudet mot retroaktivt verkande beslut som gäller vid fastställande av taxan.

11 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA SN-217/ (8) Förvaltningens synpunkter Ansökningsavgifter Socialnämnden tar ut avgifter vid behandling av ansökan om serveringstillstånd. För tillståndsenhetens beslut tillämpas förskottsbetalning, vilket innebär att ansökningsavgiften ska vara betald och betalningen dokumenterad innan beslut meddelas. Självkostnadsprincipen gäller för kommunens handläggning av tillstånd och tillsyn av alkohol och tobaksförsäljning samt kontroll av läkemedel. Förslag till nya avgifter 218 Typ av tillstånd Avgift 217, kr Förslag ny avgift 218, kr Beslut om stadigvarande 8 1 serveringstillstånd för servering till allmänheten. Beslut om stadigvarande serveringstillstånd för a) servering till slutna sällskap (förening, företag, klubb, personalgrupp och liknande) b) Stadigvarande serveringstillstånd för den som bedriver cateringverksamhet (8 kap. 4 alkohollagen). Beslut med anledning av att kretsen av personer med betydande inflytande förändrats i tillståndspliktig verksamhet innebär att a) samtliga ägare byts, b) hela styrelsen byts, eller c) alla bolagsmän i handelsbolag och kommanditbolag byts. Beslut med anledning av att kretsen av personer med betydande inflytande förändrats i tillståndspliktig verksamhet innebär att a) minst hälften men inte alla ägarna byts, b) minst hälften men inte alla ledamöterna i styrelsen byts eller c) minst hälften men inte alla bolagsmän i handelsbolag och kommanditbolag byts. 4 5

12 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA SN-217/ (8) Typ av tillstånd Avgift 217, kr Förslag ny avgift 218, kr Beslut med anledning av att kretsen av personer förändras i tillståndspliktig verksamhet innebärande att a) mindre än hälften av ägarna byts, b) mindre än hälften av ledarmötena i styrelsen byts, c) mindre än hälften av alla bolagsmän i handelsbolag och kommanditbolag byts, eller byte av restaurangchef i större företag eller byte av styrelsesuppleant. Beslut om ändring av stadigvarande serveringstillstånd avseende sådan förändring av - serveringsställe som avses i 7 kap. 7 alkohollagen dryckessortiment, eller - serveringsyta. Beslut om tillfällig förändring i serveringstillstånd (max 12 tillfällen per år) avseende serveringstid eller serveringsyta. Tillfälligt serveringstillstånd för servering till allmänheten (max 12 gånger per sökande, lokal och år). Tillfälligt serveringstillstånd för servering till slutna sällskap (max 12 gånger per sökande, lokal och år). Godkännande av lokal där servering ska äga rum vid cateringverksamhet (8 kap. 4 alkohollagen). Tillstånd för gemensam serveringsutrymme (8 kap. 14 andra stycket alkohollagen). Stadigvarande tillstånd för provsmakning enligt (8 kap. 7 andra stycket alkohollagen) för den som tillverkar alkoholdrycker från råvaror som produceras på den egna gården. Tillfälligt tillstånd för provsmakning (8 kap. 6 första stycket punkt 2 alkohollagen) /tillfälle /tillfälle dock minst 4 / ansökningstillfälle en dag 2, 2-3 dagar 3, över 3 dagar 4 1 /tillfälle 2 /tillfälle 1 första ansökningstillfället 1 första ansökningstillfället /tillfälle 1 5

13 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA SN-217/ (8) Typ av tillstånd Avgift 217, kr Förslag ny avgift 218, kr Kunskapsprov som avser ansökan om stadigvarande tillstånd Kunskapsprov som avser ansökan om tillfälligt tillstånd, pausservering, provsmakning Ansökningsavgiften återbetalas inte om ansökan skulle avslås. Avgifterna är momsbefriade eftersom uppdraget ingår i så kallad myndighetsutövning. Förvaltningen föreslår att de nya ansökningsavgifterna träder i kraft omedelbart efter det att kommunfullmäktige fattat beslut. Tillsynsavgifter För 218 föreslås följande tillsynsavgifter: Rörlig tillsynsavgift baserad på årsomsättning alkohol (kr) Alkoholomsättning, kr Avgift 217, kr Förslag ny avgift 218, kr I avgiften för kunskapsprov ingår två möjligheter att göra om provet.

14 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA SN-217/ (8) Stadigvarande tillstånd för cateringföretag 2 kronor fast samt 12 kronor rörlig del avgift Tillstånd för gemensam serveringsyta 2 kronor fast samt 12 kronor rörlig del avgift Stadigvarande tillstånd för provsmakning 2 kr fast avgift Tillfälligt tillstånd för provsmakning Ingår i ansökningsavgiften Tillsynsavgiften faktureras i förskott. För tillståndshavare som startat verksamheten under andra halvan av kalenderåret debiteras halv fast tillsynsavgift. Förvaltningen föreslår att tillsynsavgifterna börjar debiteras först från och med den 1 januari 218. Tillsyn av folköl, tobak samt kontroll av receptfria nikotinläkemedel Följande justering av avgifter föreslås för tillsyn av folköl, tobak och receptfria nikotinläkemedel 218: Tillsynsavgifter för försäljning av folköl, tobak och vissa receptfria läkemedel (kr) Förslag ny avgift 218, Avgift 217, kr Försäljning av kr Folköl Tobak Både folköl och tobak Vissa receptfria läkemedel 7 7 Den nu gällande taxekonstruktionen bedöms ligga på en nivå som ska täcka tillståndsenhetens kostnader för tillståndsärenden. Avgifter för kunskapsprov Kommunens ansvar för att genomföra kunskapsprov tillhör en av nyheterna i alkohollagen. För dessa prov får kommunen ta ut en prövningsavgift. I avgiften ingår kostnader för exempelvis tolk och andra kostnader som uppstår i samband med att sökanden ska genomföra det enligt alkohollagen erforderliga kunskapsprovet. För den som misslyckas med provet finns möjlighet att göra om provet vid maximalt två tillfällen. Avgiften föreslås inkludera möjligheten till omprov.

15 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA SN-217/ (8) Miljötillsynsavdelningen i Huddinge kommun fakturerar en timavgift på 114 kronor för år 217 vid livsmedelstillsyn. Förvaltningen föreslår att samma nivå på timtaxa används för beräkning av avgiften för kunskapsprov. Socialnämnden får för varje kalenderår (avgiftsår) besluta att höja de i denna taxa antagna fasta avgifterna och timavgifterna med den procentsats för det innevarande kalenderåret i Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) som finns publicerad på SKL:s hemsida i oktober månad. Utgångspunkt för indexuppräkningen är oktober månad 217. För den som ansöker om stadigvarande tillstånd varierar provet på mellan 44 och 6 frågor och tiden är maximalt 9 minuter. Prov för tillfälliga tillstånd består av färre frågor. Beloppet för prov för stadigvarande tillstånd ska motsvara knappt två timmars arbete och provet för tillfälliga tillstånd en timmas arbete. För 217 föreslås följande avgiftsjusteringar. Prov som avser ansökan om stadigvarande tillstånd Prov som avser ansökan om tillfälligt tillstånd, pausservering, provsmakning 2 5 kr 1 14 kr Socialnämnden föreslår att avgifterna för kunskapsprov träder ikraft omedelbart efter det att kommunfullmäktige fattat beslut samt att för år 218 justeringen sker enligt Prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Tillsynsavgift enligt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) föreslår i sina anvisningar till avgifter två grundalternativ. I det ena fallet en årsavgift som inkluderar ett planerat kontrollbesök åtminstone vart tredje år och i det andra fallet en timavgift för all kontroll. SKL rekommenderar fasta årsavgifter vid regelbundet återkommande kontroller och i övriga fall timavgifter. Förvaltningen föreslår i likhet med SKL:s rekommendation en årlig tillsynsavgift. Varje försäljningsställe ska få ett tillsynsbesök minst vart tredje år. Årsavgiften beräknas till 95 kronor. Detta motsvarar 2,5 timmars arbete under en tre-årsperiod beräknat på en timavgift om 1 14 kronor (2,5 x 1 14 = 2 85). All tillsyn utöver det planerade besöket vart tredje år som till exempel besök för återkontroll debiteras med en timavgift på 1 14 kronor. Förslaget om tillsynsavgiften förväntas tillföra kommunen en årlig intäkt på ungefär 39 9 kronor.

16 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA SN-217/ (8) Läkemedelsverket tar ut en årlig tillsynsavgift på 1 6 kronor per försäljningsställe. Avgiften är densamma oavsett om verksamhetsutövaren väljer att saluföra ett litet eller stort läkemedelssortiment samt när under året anmälan (eller avanmälan) görs. Socialnämnden förslår att årsavgift uttas med 95 kronor per år för den som bedriver anmälningspliktig detaljhandel enligt lagen handel med vissa receptfria läkemedel. För kontrollbesök utöver det som ingår i årsavgiften debiteras en avgift med 1 14 kronor per timme. Årsavgiften betalas i förskott och avser kalenderår. Förvaltningen föreslår att den årliga tillsynsavgiften börjar debiteras från och med den 1 januari 218. Timavgift debiteras i efterhand efter utfört kontrollbesök. Socialnämnden beslutar om möjlighet att sätta ned eller efterskänka avgiften. Marianne Krook Tf social- och äldreomsorgsdirektör Yvonne Kokkola Verksamhetschef Beslutet delges Kommunfullmäktige Tillståndshavare Detaljhandlare receptfria läkemedel

17 UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN Ändra ej på fältnamnen! Cirkulärnr: 1:77 Diarienr: 1/6222 Handläggare: Avdelning: Ann Sofi Agnevik Datum: Mottagare: Rubrik: Bilagor: Avdelningen för juridik Nämndordförande i socialnämnd Förvaltningschef, socialnämnd Alkoholhandläggare En ny alkohollag SFS 21:1622 Alkohollag UT UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN

18 (11) CIRKULÄR 1:77 Avdelningen för juridik Ann Sofi Agnevik En ny alkohollag Nämndordförande i socialnämnd Förvaltningschef, socialnämnd Alkoholhandläggare Bakgrund En ny alkohollag (SFS 21:1622) träder i kraft den 1 januari 211. Lagtexten bifogas, se bilaga 1. Den nya alkohollagen ersätter den gamla alkohollagen (1994:1738) och lagen (1991:181) om försäljning av teknisk sprit m.m. De huvudsakliga förarbetena till den nya lagstiftningen finns i rskr. 21/11:36, bet. 21/11:SoU4, prop. 29/1:125 En ny alkohollag samt SOU 29:22 En ny alkohollag. Det bör uppmärksammas att socialutskottet i sitt betänkande 21/11:SoU4, föreslagit ett antal ändringar i regeringens förslag till lag och följdändringar med anledning av lagstiftning som skett efter det att propositionen lämnades till riksdagen. I propositionen (s.145 f.) finns ett avsnitt med EU-rättsliga aspekter där regeringen redogör för att förslagen om handel med teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat innehåller ett flertal begränsningar av handeln. Inom EU finns ett informationssystem som syftar till att motverka handelshinder orsakade av tekniska föreskrifter på det icke harmonierade området (dir. 98/34/EG). Enligt direktivet ska länderna som ingår i proceduren anmäla förslag till nya tekniska föreskrifter till Europeiska kommissionen, vilket regeringen gjort. När en anmälan görs påbörjas i regel en frysningstid om tre månader under vilken den tekniska föreskriften inte får antas. Kommissionen och medlemstaterna har möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. I vissa fall kan sådana reaktioner förlänga frysningstiden. Under ärendets beredning i socialutskottet lämnade Italien in ett s.k. detaljerat yttrande (artikel 9.2 i dir. 98/34/EG) vilket medförde att Sverige råkade ut för en frysningstid under ett antal månader något som i sin tur försenat riksdagens lagstiftningsarbete. Först den 1 december 21 beslutade riksdagen att bifalla utskottets förslag. Detta innebär dessvärre en mycket kort förberedelsetid för kommunerna när det gäller tilllämpningen av den nya lagstiftningen. Vår avsikt med detta cirkulär är bl.a. att ge kommunerna vägledning frågor man kan komma att ställas inför med anledning av den nya lagstiftningen. Det är bl.a. angeläget är att kommunerna uppmärksammar behovet av att anta nya taxor anpassade till den nya lagstiftningen. Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 2 Tfn: växel , Fax: info@skl.se Org nr:

19 CIRKULÄR 1: (11) Förändringar i alkohollagstiftningen Den nya alkohollagen ersätter både den gamla alkohollagen (1994:1738) och lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit m.m. Skälet för detta är att båda lagarna har sin grund i alkoholpolitiska överväganden och att man vill tydliggöra sambandet med de alkoholpolitiskt motiverade reglerna och syftet att skydda folkhälsan. Även om flertalet av bestämmelserna har förts över från de gamla lagarna, har den nya lagen fått en modernare utformning och ett modernare språk. De största sakliga förändringarna i den nya lagstiftningen gäller reglerna kring serveringstillstånd: Cateringföretag kan få ett stadigvarande serveringstillstånd. Rumsservering tillåts uttryckligen på hotell som har restaurangverksamhet med serveringstillstånd. Flera tillståndshavare kan medges serveringstillstånd för gemensamt serveringsutrymme. Kraven på köksutrustning och matutbud moderniseras. En restaurang behöver inte längre servera varm mat för att få serveringstillstånd. Däremot ska serveringslokalen ha ett kök och det ska finnas ett varierat utbud av maträtter. Den som söker serveringstillstånd ska avlägga ett prov för att visa att han eller hon har tillräcklig kunskap om alkohollagen. För brott mot reglerna om serveringstillstånd införs en ny sanktion erinran som en lindrigare åtgärd än varning. Vid allvarligare förseelser kan återkallelse ske utan varning. Provsmakning tillåts i samband med mässor och liknande tillställningar som riktar sig till allmänheten. Även på gårdar med egen tillverkning av alkoholdrycker blir provsmakning tillåtet. Det blir tillåtet att krydda brännvin och servera som snaps på sitt eget serveringsställe. Kommunerna ska ha riktlinjer för serveringstillstånd och en tillsynsplan. Tillsynsplanen ska ges in till länsstyrelsen Andra förändringar är bland annat att den så kallade bjudregel, som tillåter att man i undantagsfall bjuder ungdomar på alkohol trots att de inte har uppnått tillåten ålder, förtydligas. Grundregeln är fortfarande att det inte är tillåtet att bjuda unga på alkohol. I fortsättningen får man endast bjuda på en mindre mängd alkohol om den dricks på platsen, under ordnade förhållanden och med hänsyn till bland annat den ungas ålder och utveckling. När det gäller marknadsföring av alkoholdrycker utvidgas de regler som i dag gäller för bilder i tidningsannonser till att gälla all marknadsföring, oavsett kanal. Det bety

20 CIRKULÄR 1: (11) der att till exempel att Internet och affischer omfattas av reglerna. Bestämmelserna kring teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat förs in i alkohollagen. Systemet med tillstånd för tillverkning av sprit och alkoholdrycker tas bort och ersätts i alkohollagen med en rätt för den som är godkänd som upplagshavare eller skattebefriad förbrukare enligt reglerna i lagen (1994:1564) om alkoholskatt (LAS) att bedriva tillverkning. Tillstånden för införsel, försäljning och inköp av teknisk sprit avskaffas och ersätts i alkohollagen med en rätt för den som är godkänd upplagshavare enligt bestämmelserna i LAS att bedriva handel med teknisk sprit. Den som enligt alkohollagen har rätt att sälja teknisk sprit får även köpa samt införa, importera, föra ut eller exportera sådana varor. För fullständigt denaturerad teknisk sprit ska gälla fri handel, utan krav på tillstånd för införsel eller försäljning. Genom en ändring i lagen (27:592) om kassaregister kommer undantaget för torgoch marknadshandel inte att gälla för den som har tillstånd för servering till allmänheten, frånsett fall där försäljningen är av obetydlig omfattning. Kommunens verksamhet rörande alkohol En viktig förutsättning för den restriktiva alkoholpolitiken och skyddet för folkhälsan är att samhället har en effektiv kontroll av att lagar och regler följs. När det gäller hanteringen av alkohol har flera myndigheter tillsyns- och kontrolluppgifter. Statens folkinstitut ansvarar för den övergripande tillsynen av att alkohollagens bestämmelser efterlevs. Länsstyrelserna har tillsyn inom länet och biträder kommunerna med råd. För kontrollen av den direkta åtkomsten till alkoholdrycker, vid sidan av Systembolagets försäljning, är kommunernas och polisens tillsyn av serveringsverksamhet och av folkölsförsäljning centrala. Konsumentverket ansvarar för övervakningen av att de regler som gäller för marknadsföring av alkoholdrycker följs. När det gäller detta tillsynsansvar föreslås inga förändringar mot vad som gäller idag. Serveringstillstånd För servering av spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker krävs tillstånd av den kommun där serveringstället är beläget (serveringstillstånd). Ansökan om serveringstillstånd ska göras skriftligen. De detaljerade reglerna om serveringstillstånd framgår av 8 kap. alkohollagen, som innehåller vissa nyheter i förhållande till vad som gällt tidigare. För att få serveringstillstånd ska den sökande, utöver att visa att han eller hon med hänsyn till sina personliga och ekonomiska förhållanden är lämplig att bedriva verksamheten, i fortsättningen genom att avlägga ett prov visa att han eller hon har tillräckliga kunskaper om alkohollagen och anslutande föreskrifter. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om prov och om undantag i vissa fall från skyldigheten att avlägga prov.

21 CIRKULÄR 1: (11) Bestämmelsen om olägenheter i fråga om ordning och nykterhet kompletteras med ett tillägg som särskilt framhåller serveringsställets belägenhet. Avsikten med detta är att ge större eftertryck åt att det är närheten till särskilt utpekade miljöer som typiskt sett innebär risker för uppkomsten av olika alkoholrelaterade olägenheter, t.ex. platser där ungdomar vistas eller samlas, redan etablerade missbruks- eller brottsbelastade miljöer, trafikleder, utpräglade bostadsområden där buller från serveringsstället kan ge upphov till störningar m.m. I tillståndsärendena ska yttrande från polismyndighet inhämtas även beträffande tillfälliga tillstånd för servering till allmänheten innan tillstånd meddelas, med undantag bara för arrangemang av obetydlig omfattning. Bestämmelsen om att en serveringslokal ska vara lämplig för sitt ändamål från brandsäkerhetssynpunkt utsträcks vidare till att omfatta även lokal som används för servering till slutna sällskap av den som har stadigvarande serveringstillstånd. Information och riktlinjer En nyhet i lagstiftningen är att det föreskrivs att kommunen ska tillhandahålla information om vad som gäller enligt lagen med tillhörande föreskrifter samt riktlinjer för tillämpningen av föreskrifterna i kommunen, 8 kap. 9 alkohollagen. Enligt regeringen är omsorgsfullt utarbetade kommunala riktlinjer för serveringstillstånd till gagn för de sökande genom att han eller hon på förhand kan bedöma om en tänkt etablering kan ges tillstånd. Sådana riktlinjer är också avsedda att utgöra ett handfast stöd i kommunens beredning av ansökningsärenden och att bidra till att ansökningar om serveringstillstånd handläggs effektivt och likformigt. Ett dokument med riktlinjer bör enligt regeringen dels innehålla en redogörelse för vad som gäller enligt lagen och anslutande föreskrifter, dels en redogörelse för de omständigheter som hänsynen till lokala förhållanden ger anledning till. Syftet med riktlinjerna är att åstadkomma en likabehandling inom kommunen av tillståndsansökningar och att skapa en förutsebarhet. Det ska tydligt framgå för såväl den som söker serveringstillstånd som för allmänheten vad som gäller i kommunen. För att såväl polismyndighetens yttrande som miljöförvaltningens ska få en ökad tyngd i beslutsprocessen anser regeringen att riktlinjerna också bör innehålla tydliga och konkreta besked om vad som gäller i detta avseende. Regeringen betonar dock att de kommunala riktlinjerna inte får vara så långtgående att de får karaktären av normgivning och att varje tillståndsansökan måste prövas för sig. Beslut om taxa Kommunen får enligt 8 kap. 1 i lagen ta ut avgift för tillståndsprövningen. Med prövning avses alla de typer av prövningar som kan bli aktuella såsom exempelvis stadigvarande tillstånd, tillfälligt serveringstillstånd eller tillstånd för att anordna provsmakning av alkoholdrycker för enstaka period. I begreppet prövning ingår också enligt förbundets åsikt även kommunens godkännande av den lokal som för varje tillfäl

22 CIRKULÄR 1: (11) le ska anmälas till kommunen av den som har stadigvarande serveringstillstånd till att bedriva cateringverksamhet. Kommunen får även ta ut avgift för tillsyn enligt 9 kap. av den som har serveringstillstånd och av den som bedriver anmälningspliktig detaljhandel med eller servering av folköl. För att kommunen ska kunna ta ut avgifter för kontrollen krävs att kommunfullmäktige beslutar om en taxa. När det gäller principer för avgiftssättningen finns inga särskilda regler i alkohollagen utan kommunallagens (KL) bestämmelser om självkostnadsprincipen, likställighetsprincipen och förbudet mot retroaktivt verkande beslut gäller vid fastställande av taxan. I cirkulär 1995:69 Ansöknings- och tillsynsavgifter enligt alkohollagen (cirkulärdatabasen på som togs fram av Svenska Kommunförbundet i och med tillkomsten av den alkohollag (1994:1738) som nu upphör, finns mallar och räkneexempel som alltjämt är användbara som underlag för kommunens framtagande av avgifter enligt nya alkohollagen (21:1622). Kommunen får besluta om de i cirkuläret angivna beloppen bör räknas upp med iakttagande av de principer för kommunala taxor som ska tillämpas. Självkostnadsprincipen För avgiftsuttag i kommunal verksamhet gäller som huvudregel självkostnadsprincipen som uttrycks i 8 kap. 3 c KL - kommuner och landsting får inte ta ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som kommunen eller landstinget tillhandahåller (självkostnaden). Regeln syftar på det totala avgiftsuttaget för en verksamhet. Kostnaderna i det enskilda fallet har inte någon betydelse för tillämpningen av principen. Självkostnadsprincipen innebär att en kommun inte får ta ut avgifter till sådana belopp att de tillför kommunen en vinst. Syftet med principen är att hindra kommunen från att utnyttja den monopolsituation som den ofta befinner sig i. Klara överuttag som inte inom rimlig tid balanseras med underskott eller på annat sätt, medför i princip återbetalningsskyldighet. Enligt rättspraxis har självkostnadsprincipen fått karaktären av en målsättningsprincip, som innebär att syftet med en verksamhet inte får vara att ge vinst. Under en längre tid får det totala avgiftsuttagen inte överstiga de totala kostnaderna för en verksamhet (se Petersén m.fl. Kommunallagen, kommentarer och praxis, 26, s. 351). Härigenom har kommunerna fått en viss handlingsfrihet när det gäller beräkningen av självkostnaden. Kommunen är emellertid inte skyldig att helt avgiftsfinansiera sina verksamheter även om det finns ett direkt lagstöd för avgiften. Vid beräkningen av självkostnaderna får utöver externa kostnader alla relevanta direkta och indirekta kostnader som verksamheten ger upphov till tas med. Exempel på

23 CIRKULÄR 1: (11) direkta kostnader är personalkostnader, personalomkostnader (pensionskostnader), material och utrustning, försäkringar m.m. Exempel på indirekta kostnader är lokalkostnader, kapitalkostnader och administrationskostnader. Verksamhetens eventuella andel av kommunens centrala service- och administrationskostnader bör också räknas med (se prop. 1993/94:188 s. 85, Lokal demokrati). I självkostnaden ingår också kostnader för exempelvis tolk och andra kostnader som uppstår i samband med att sökanden ska genomföra det enligt alkohollagen erforderliga kunskapsprovet. Likställighetsprincipen Av betydelse för avgiftsuttaget i enskilda fall i kommunal verksamhet är den s.k. likställigställighetsprincipen som uttrycks i 2 kap. 2 KL - kommuner och landsting ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Bestämmelsen innebär att särbehandling av vissa kommunmedlemmar eller grupper av medlemmar endast är tillåten på objektiva grunder. Likställighetsprincipen innebär vid fördelning av avgifter att lika avgift ska utgå för lika prestation eller att kommunmedlemmar som befinner sig i motsvarande läge ska betala samma avgifter. Värt att nämna är att likställighetsprincipen i detta sammanhang ska tillämpas så att alla som söker tillstånd i en och samma kommun ska behandlas lika, dvs. få samma avgift. Likställighetsprincipen medger inte någon inkomstomfördelande verksamhet. Däremot finns det inga hinder mot att differentiera avgifterna med hänsyn till kostnadsskillnader mellan olika prestationer. Det kan till exempel betyda att kommunen tar ut en högre avgift när ett cateringföretag anmäler för första gången en lokal för godkännande, medan kommunen endast tar en mindre avgift om cateringföretaget anmäler samma lokal vid ett senare tillfälle. Inom vissa ramar tillåts även schabloniserade taxor (se prop. 1993/94:188 s. 87). Retroaktivitetsförbudet Kommunfullmäktige ska ha fattat beslut om taxorna innan de börjar tillämpas. Förbudet mot kommunala beslut med tillbakaverkande kraft finns i 2 kap. 3 KL kommuner och landsting får inte fatta beslut med tillbakaverkande kraft som är till nackdel för medlemmarna, om det inte finns synnerliga skäl för det. Överklagande av taxebeslut Kommunfullmäktiges beslut om taxan (eller efter delegation, kommunal nämnds beslut om indexuppräkning av taxan) kan överklagas enligt reglerna om laglighetsprövning i 1 kap. KL. Varje kommunmedlem har rätt att få lagligheten av sådant beslut prövat. Överklagande ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då justering av fullmäktiges protokoll tillkännagavs på kommunens anslagstavla.

24 CIRKULÄR 1: (11) Det bör observeras att kommunens beslut om taxa inte behöver vinna laga kraft innan taxan börjar tillämpas. Taxan kan börja gälla tidigast från den tidpunkt då protokollet med beslutet har justerats. Om en överklagad taxa börjar tillämpas och taxan sedermera blir upphävd av domstol genom en dom som vinner laga kraft så kan kommunen komma att bli återbetalningsskyldig för överdebiteringar. Avgiftsbeslut i enskilda ärenden Tillämpningen av taxan och avgiftsdebiteringen i enskilda fall ankommer på den eller de nämnder som svarar för uppgiften ifråga - i de fall flera nämnder i en kommun utövar tillsyn enligt viss lagstiftning bör samråd ske mellan nämnderna om hur debiteringen av avgifter ska gå till. I de fall en avgift framgår direkt av taxan är det mycket som talar för att avgiftsdebiteringen utgör ren verkställighet. Något särskilt avgiftsbeslut behöver då inte fattas, utan det räcker med att avgiften skickas ut till verksamhetsutövaren. Men när bestämmandet av avgiften innehåller självständiga bedömningar medför det att debiteringen inte bör betraktas som ren verkställighet utan särskilt beslut bör fattas, exempelvis angående skäligheten i nedlagd tid på ett ärende eller beaktande av skäl för nedsättning eller jämkning av avgift. Särskilt beslut bör också fattas om verksamhetsutövaren begär det, så att denne får möjlighet att överklaga beslutet. Återkallelse och andra sanktioner En återkallelse är, enligt regeringen, en synnerligen ingripande åtgärd och bör förekomma endast i de allvarligaste fallen. En mildare påföljd för innehavare av serveringstillstånd, erinran, har därför införts i den nya alkohollagen. Erinran eller varning ska vara ett förstahandsalternativ vid överträdelse av bestämmelserna i alkohollagen. I allvarligare fall ska återkallelse kunna ske utan föregående varning. Om flera tillståndshavare har utnyttjat ett gemensamt serveringsutrymme enligt 8 kap. 14 andra stycket alkohollagen får i stället tillståndet för gemensamt serveringsutrymme återkallas, om det inte kan utredas vilken tillståndshavare som är ansvarig för en händelse som ska föranleda återkallelse av serveringstillståndet. Erinran ska kunna användas vid lindriga förseelser. Därmed är inte avsikten att varje förseelse ska medföra påföljd; det kan ju röra sig om missförstånd eller av andra skäl te sig som en ursäktlig förseelse. Om det uppenbarligen rör sig om ett enstaka tillfälle bör påföljd också kunna avstås. Varning bör komma i fråga som en påföljd vid överträdelser som är allvarliga, dock inte i sådan grad att en återkallelse ter sig nödvändig. Det kan röra sig om brister i ekonomsikt hänseende eller personlig lämplighet, servering av underårig samt upprepade förseelser av i och för sig lindrig art. Om någon har fått flera erinringar, särskilt om de avser samma typ av förseelse, bör varning tillgripas vid ett upprepande. Om en tillståndshavare tidigare har tilldelats en eller flera varningar och gör sig skyldig till en ny förseelse som inte endast är bagatellartad, eller underlåter att rätta till

25 CIRKULÄR 1: (11) missförhållande som föranlett varning, bör man överväga att dra in tillståndet. Vid bedömningen bör man ta hänsyn till varningens eller varningarnas art samt vilken tid som förslutit mellan de olika händelser som föranlett denna eller dessa samt den aktuella förseelsen. Även med en ordning där påföljderna kan trappas upp successivt är det uppenbart att det finns tillfällen då återkallelse måste ske utan föregående varning. Delegering Med delegering avses att nämnden överför självständig beslutanderätt, dvs. ger någon i uppdrag att fatta beslut på nämndens vägnar i vissa ärenden. Besluten gäller på samma sätt som om nämnden själv fattat dem. Beslut som fattas av en tjänsteman utan delegering i ärendet saknar laga verkan, dvs. det gäller inte. Av 6 kap. 33 KL följer att en nämnd får uppdra att fatta beslut på nämndens vägnar till ett utskott (avdelning) av nämnden, till exempel ett arbetsutskott eller ett alkoholutskott en enskild ledamot eller ersättare, till exempel ordförande en anställd inom kommunen. Denne behöver inte nödvändigtvis vara anställd hos den nämnd som delegerar beslutanderätten. Det går inte att delegera till en grupp anställda eller till en grupp bestående av anställda och förtroendevalda att gemensamt fatta beslut, s.k. blandad delegering. I 6 kap. 37 KL finns en begränsad möjlighet till vidaredelegering. Nämnden kan således genom beslut ge förvaltningschef rätt att vidaredelegera sin beslutanderätt till annan anställd. Förvaltningschefen får endast använda sin möjlighet till vidaredelegering på ett sådant sätt att nämnden hela tiden vet vem som har rätt att fatta beslut. Beslut som fattats med stöd av vidaredelegering ska anmälas till förvaltningschefen. Lagstiftningen sätter vissa yttre gränser för delegeringen, men det innebär inte att nämnden alltid bör delegera allt som är tillåtet, exempelvis till handläggaren. En avvägning måste alltid göras mellan vad som är ändamålsenligt ur verksamhetssynpunkt, lämpligt med hänsyn till personalens kompetens och med hänsyn till att en del beslut är av ingripande karaktär för den enskilde m.m. I vissa fall bör beslutanderätten således läggas på politisk nivå, medan tjänsteman i arbetsledande ställning eller handläggande tjänstemän i andra fall är lämplig beslutsfattare.

26 CIRKULÄR 1: (11) Delegationsbegränsningar i kommunallagen Av 6 kap. 34 KL följer att beslutanderätten inte får delegeras i följande ärenden ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt ärenden som väckts genom medborgarförslag och som överlåtits till nämnden och vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. Av 9 kap. 6 alkohollagen framgår vissa begränsningar i delegeringsrätten. Andra punkten innebär ett förbud mot delegering av yttranden med anledning av överklaganden av beslut som nämnden i dess helhet har fattat. Däremot är delegering möjlig om det överklagade beslutet fattats efter delegering. Rätten att avge sådana yttranden kan delegeras till den som fattat det överklagade beslutet men däremot inte till en lägre beslutsnivå. För att nämnden ska hålla sig underrättad om hur delegeringsuppdraget utövas kan det emellertid finnas skäl att inte delegera befogenheten att avge yttranden (prop. 199/91:117 s. 24). Enligt tredje punkten är delegering av ärenden som avser myndighetsutövning mot enskild i vissa fall inte tillåten. Flertalet beslut enligt alkohollagen innebär myndighetsutövning mot enskild och är ofta av stor betydelse för denne. Bestämmelsen ska dock ses ur ett verksamhetsperspektiv. I kommunens uppgifter ingår normalt att fatta beslut med stöd av alkohollagen. Det är därför endast om det enskilda ärendet av någon anledning är principiellt viktigt som det inte omfattas av möjligheten till delegering. Samtliga beslut som fattas med stöd av delegering ska enligt 6 kap. 33 KL anmälas till nämnden. Anmälan innebär inte att nämnden omprövar eller fastställer beslutet, däremot är det viktigt för nämndens insyn i verksamheten. Anmälan till nämnden är också viktig av andra skäl, nämligen att besvärstiden börjar löpa från den dag då justering av nämndens protokoll tillkännagavs på kommunens anslagstavla. Samverkan med andra kommuner En kommun får träffa avtal med en annan kommun om att uppgifter som kommunen har enligt alkohollagen ska ombesörjas helt eller delvis av den andra kommunen. Kommunen får dock inte överlåta befogenhet att avgöra ärenden som avser förbud att för visst tillfälle förbjuda eller inskränka försäljning av alkoholdrycker om det anses

27 CIRKULÄR 1: (11) påkallat för att upprätthålla ordning, fatta beslut om serveringstillstånd som avser servering i inrikes trafik på fartyg, luftfartyg eller järnvägståg (trafikservering), meddela erinran, återkalla tillstånd eller förbjuda att den som bedriver detaljhandel med eller servering av folköl fortsätter med det. Tillsynsplan En nyhet är att kommunen blir skyldig att upprätta en tillsynsplan som ska ges in till länsstyrelsen (9 kap. 2 tredje stycket). Enligt regeringen utgör en väl genomtänkt tillsynsplan ett grundläggande verktyg för inventering, prioritering och uppföljning av verksamheten. Det ökar förutsättningarna för att tillsynsverksamheten fungerar på ett effektivt sätt över hela landet och det ges mindre utrymme för utebliven eller otillräcklig tillsyn. Tillsynsplanerna kan enligt regeringen vara årliga eller fleråriga men bör revideras vid behov. De ska tillställas länsstyrelsen efter att de upprättats eller reviderats och fungera som ett stöd i dialogen mellan länsstyrelserna och kommunerna. Arbetet med att ta fram planerna och att kommunicera dessa med länsstyrelsen bör enligt regeringen inte ta mer resurser i anspråk än vad som är rimligt inom de ramar som finns. Det centrala är att den direkta tillsynen faktiskt bedrivs i den utsträckning som behövs för en effektiv kontroll av att bestämmelserna efterlevs. Det primära syftet med tillsynsplanerna är att de ska fungera som ett stöd för den direkta tillsynsverksamheten och därmed bidra till ökad kostnadseffektivitet. Överklagande En kommuns beslut enligt alkohollagen eller anslutande föreskrifter får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Utredning om gårdsförsäljning I lagstiftningsärendet har också frågan om s.k. gårdsförsäljning av alkoholdrycker diskuterats. Socialutskottet konstaterade i denna fråga att regeringen dels beslutat att tillsätta en utredning (dir. 21:21 med tilläggsdir. 21:85) med uppdrag att ta fram ett förslag till hur gårdsförsäljning av alkoholdrycker, dels att det kan ske på ett sätt som är förenligt med EU-rätten och detaljhandelsmonopolet och utan att det leder till negativa konsekvenser för folkhälsan och att utredningens resultat inte borde föregripas. Utredaren ska också undersöka möjligheten att tillåta alkoholservering på särskilda boenden för äldre. Utredningstiden har förlängts i förhållande till det ursprungliga direktivet. Den del som rör gårdsförsäljning av alkoholdrycker ska redovisas senast den 1 januari 211. I övrigt ska uppdraget redovisas senast den 1 maj 211.

28 CIRKULÄR 1: (11) Ytterligare upplysningar Frågor med anledning av detta cirkulär besvaras i första hand av förbundsjurist Ann Sofi Agnevik, tfn: , e-post: annsofi.agnevik@skl.se, och av förbundsjurist Staffan Wikell, tfn: , e-post: staffan.wikell@skl.se. Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för juridik Germund Persson Ann Sofi Agnevik Bilaga: SFS 21:1622 Alkohollag

29 Avgifter för tillstånd, tillsyn m.m. enligt alkohollagen Typ av tillstånd 1 Beslut om stadigvarande serveringstillstånd för servering till allmänheten 2 a) Beslut om stadigvarande serveringstillstånd för servering till slutna sällskap (förening, företag, klubb, personalgrupp och dylikt) b) Stadigvarande serveringstillstånd för den som bedriver cateringverksamhet (8 kap. 4 alkohollagen) 3 Beslut med anledning av att kretsen av personer med betydande inflytande förändras i tillståndspliktig verksamhet innebärande att a) samtliga ägare byts, b) hela styrelsen byts, eller c) alla bolagsmän i handelsbolag och kommanditbolag byts 4 Beslut med anledning av att kretsen av personer med betydande inflytande förändras i tillståndspliktig verksamhet innebärande att a) minst 5 procent och mindre än 1 procent av ägarna byts, b) minst 5 procent och mindre än 1 procent av ledamöterna i styrelsen byts, eller c) minst 5 procent och mindre än 1 procent av alla bolagsmän i handelsbolag och kommanditbolag byts 5 Beslut med anledning av att kretsen av personer förändras i tillståndspliktig verksamhet i övrigt innebärande att a) mindre än 5 procent av ägarna byts, b) mindre än 5 procent av ledamöterna i styrelsen byts, c) mindre än 5 procent av alla bolagsmän i handelsbolag och kommanditbolag byts, eller d) byte av restaurangchef i större företag eller byte av styrelsesuppleant. 6 Beslut om ändring av stadigvarande serveringstillstånd avseende sådan förändring av serveringsställe som avses i 7 kap.11 alkohollagen, dryckessortiment, eller serveringstid 7 Beslut om tillfällig förändring i serveringstillstånd (max 12 tillfällen per år) avseende serveringstid, eller serveringsyta 8 Tillfälligt serveringstillstånd för servering till allmänheten (max 12 gånger per sökande/lokal och år) 9 Tillfälligt servringstillstånd för servering till slutna sällskap (max 12 ggr per sökande/ lokal och år) 11 Godkännande av lokal där servering ska äga rum vid cateringverksamhet (8 kap. 4 alkohollagen) 12 Tillstånd för gemensam serveringsutrymme (8 kap. 14 andra stycket alkohollagen) 13 Stadigvarande tillstånd för provsmakning enligt 8 kap. 7 andra stycket alkohollagen för den som tillverkar alkoholdrycker från Avgift 8 kr 8 kr 8 kr 4 kr 2 kr 3 kr 2 kr per tillfälle 1 kr per tillfälle dock minst 4 kr per ansökningstillfälle 1 kr per tillfälle 1 kr första anmälningstillfälle 4 kr 4

30 råvaror som produceras på den egna gården 14 Tillfälligt tillstånd för provsmakning (8 kap. 6 första stycket 1 kr per punkten 2 alkohollagen) tillfälle 15 Tillsyn av verksamhet enligt punkten 2 b ovan 2 kr i fast årlig avgift vartill kommer rörlig avgift enligt tabell A nedan 16 Tillsyn av verksamhet enligt punkten 12 ovan 2 kr i fast årlig avgift vartill kommer rörlig avgift enligt tabell A nedan 17 Tillsyn av verksamhet enligt punkten 13 ovan Ingår i ansökningsavgiften 18 Kunskapsprov som avser ansökan om stadigvarande tillstånd 1 5 kr 19 Kunskapsprov som avser ansökan om tillfälligt tillstånd, 85 kr pausservering, provsmakning Tabell A: avgifter rörlig tillsynsavgift baserat på årsomsättning alkohol Alkoholomsättning kr Avgift kr >1 8

31 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-217/ Handläggare Per-Erik Björkbacka Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Kommunstyrelsen Revidering taxebestämmelserna för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet HKF 621 Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Följande tillägg görs till punkten 6 i taxebestämmelserna för förskolan, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet (HKF 621): Som framgår av punkten 3 gäller ändrad avgift från och med månaden efter det att inkomsten eller annan för avgiftssättningen relevant omständighet ändrats. En retroaktiv ändring som innebär en sänkning av avgiften görs högst två månader bakåt i tiden efter det att anmälan inkommit till förvaltningen/skolan förutsatt att inkomsten eller familjeförhållandet ändrats för samma tid. Undantag kan medges efter beslut i ansvarig nämnd. Sammanfattning Grundskolenämnden och förskolenämnden har den 3 oktober 217 respektive den 5 oktober 217 beslutat uppdra till kommunfullmäktige att revidera taxebestämmelserna för förskolan, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet (HKF 621) genom att göra följande tillägg till punkt 6 i bestämmelserna som gäller betalning av avgifter: Ändrad avgift gäller fr.o.m. månadsskiftet efter det att inkomsten eller familjeförhållandet ändrats. En retroaktiv ändring som innebär en sänkning av avgiften görs dock högst två månader bakåt i tiden, efter det att anmälan inkommit till förvaltningen/skolan. Undantag kan medges efter beslut i ansvarig nämnd. Förslaget innebär att förändringar i inkomst och/eller familjeförhållanden slår igenom på barnomsorgs- och skolbarnomsorgstaxan månadsskiftet efter förändringen. Om familjeförhållandet förändras mitt i månaden förändras taxan från nästkommande månads start. Utöver detta förtydligas också att retroaktiva korrigeringar som innebär en sänkning av avgift endast görs två månader bakåt i tiden efter det att föräldrarna har anmält förändringar i inkomst och/eller familjeförhållanden. Förvaltningen anser att förändringen kommer att medföra en tydlighet mot vårdnadshavare/hushållen och deras informationsskyldighet. Det förväntas också medföra att vårdnadshavare/hushållen skyndsamt meddelar förvaltningen om HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn huddinge@huddinge.se Huddinge kommun Kommunalvägen 28 Tfn vxl Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge

32 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2 (3) Datum Diarienummer KS-217/ förändringar i både inkomst- och familjeförhållanden. Det medför dessutom en renodlad hantering kring taxor och förvaltningens arbete med att säkerställa ett rättvisande resultat. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att förskolenämndens och grundskolenämndens förslag bifalls och att den föreslagna texten införs i punkten 6 i taxebestämmelserna för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet (HKF 621). Den andra meningen i föreslagen text föreslås få följande något ändrade lydelse: En retroaktiv ändring som innebär en sänkning av avgiften görs dock högst två månader bakåt i tiden efter det att anmälan inkommit till förvaltningen/skolan förutsatt att inkomsten eller familjeförhållandet ändrats för samma tid. Beskrivning av ärendet Grundskolenämnden och förskolenämnden har den 3 oktober 217 respektive den 5 oktober 217 beslutat uppdra till kommunfullmäktige att revidera taxebestämmelserna för förskolan, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet (HKF 621) genom att göra följande tillägg till punkt 6 i bestämmelserna som gäller betalning av avgifter: Ändrad avgift gäller fr.o.m. månadsskiftet efter det att inkomsten eller familjeförhållandet ändrats. En retroaktiv ändring som innebär en sänkning av avgiften görs dock högst två månader bakåt i tiden, efter det att anmälan inkommit till förvaltningen/skolan. Undantag kan medges efter beslut i ansvarig nämnd. Förskole- och grundskoleavdelningen på barn- och utbildningsförvaltningen arbetar kontinuerligt med placeringar av barn och elever inom förskola, grundskola och fritidshem. De arbetar också med registrering av vårdnadshavare/hushållets inkomster och familjeförhållanden samt debitering och kreditering av taxor. I sitt dagliga arbete har avdelningarna konstaterat att Huddinge kommuns författningssamling HKF 621, taxebestämmelser för förskolan, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, punkt 6. Betalning av avgifter, är vagt beskrivet jämfört med andra kommuner. Barn- och utbildningsförvaltningen har därför i formulerat ett förtydligande som bygger på den modell som Stockholms Stad tillämpar. I nuvarande text i HKF 621 under punkt 6. Betalning av avgifter, finns ingen tidsbegränsning gällande retroaktiva korrigeringar i inkomst och/eller familjeförhållanden och det framgår inte när förändrade uppgifter i inkomst och/eller familjeförhållande gör sig gällande i taxesystemet. Detta trots att hushållet har informationsskyldighet. För att tydliggöra vårdnadshavare/hushållets ansvar och de regler som gäller angående taxor för barn placerade i förskola, fritidshem och annan pedagogisk omsorg föreslår barn- och utbildningsförvaltningen en kompletterande text. Förvaltningens synpunkter Den första meningen i förskolenämndens och grundskolenämndens förslag är redan reglerad i punkten 3 första stycket sista meningen i taxebestämmelserna. Mot den bakgrunden föreslås den föreslagna texten ändras så att den endast utgör

33 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 3 (3) Datum Diarienummer KS-217/ en erinran om vad som sägs under punkten 3. Bakgrunden till den andra meningen i förslaget är att begränsa tiden för retroaktiva återbetalningar av avgifter därför att de som är avgiftspliktiga enligt taxan inte i rätt tid lämnat korrekta uppgifter till kommunen. Den andra meningen i föreslagen text föreslås få följande något ändrade lydelse: En retroaktiv ändring som innebär en sänkning av avgiften görs högst två månader bakåt i tiden efter det att anmälan inkommit till förvaltningen/skolan förutsatt att inkomsten eller familjeförhållandet ändrats för samma tid. Med dessa justeringar av den föreslagna texten föreslår kommunstyrelsens förvaltning att förskolenämndens och grundskolenämndens förslag genomförs. Magdalena Bosson Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Per-Erik Björkbacka Kommunjurist Bilagor Bilaga 1. Förskolenämndens beslut den 5 oktober 217 Bilaga 2. Barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 12 september 217 (samma lydelse för båda förskolenämnden och grundskolenämnden) Bilaga 3. Grundskolenämnden beslut den 3 oktober 217 Bilaga 4. HKF 621 Beslutet delges Förskolenämnden Grundskolenämnden HKF 621

34 FÖRSKOLENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Förskolenämnden 5 oktober Paragraf Diarienummer FSN-217/ Revidering av Huddinge kommuns författningssamling HKF 621, taxebestämmelser för förskolan, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Förskolenämndens beslut Nämnden uppdrar till Kommunfullmäktige att revidera Huddinge kommuns författningssamling HKF 621, taxebestämmelser för förskolan, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Följande text läggs till under punkt 6. Betalning av avgifter. Ändrad avgift gäller fr.o.m. månadsskiftet efter det att inkomsten eller familjeförhållandet ändrats. En retroaktiv ändring som innebär en sänkning av avgiften görs dock högst två månader bakåt i tiden, efter det att anmälan inkommit till förvaltningen/skolan. Undantag kan medges efter beslut i ansvarig nämnd. Sammanfattning Förskole- och Grundskoleavdelningen på Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar kontinuerligt med placeringar av barn och elever inom förskola, grundskola och fritidshem. De arbetar också med registrering av vårdnadshavare/hushållets inkomster och familjeförhållanden samt debitering och kreditering av taxor. I sitt dagliga arbete har avdelningarna konstaterat att Huddinge kommuns författningssamling HKF 621, taxebestämmelser för förskolan, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, punkt 6. Betalning av avgifter, är vagt beskrivet jämfört med andra kommuner. Barn- och utbildningsförvaltningen har därför i samarbete med kommunjuristen formulerat ett förtydligande som bygger på den modell som Stockholms Stad tillämpar. Överläggning I ärendet yttrar sig Karl Henriksson (KD), Carina Sundström (MP), tillförordnad ekonomichef Carolina Wallberg och biträdande verksamhetschef Christina Castefjord. Beslutet delges Kommunstyrelsen, Kommunfullmäktige Akten

35 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-217/ (2) HANDLÄGGARE Wallberg, Carolina Carolina.Wallberg@huddinge.se Förskolenämnden Revidering av Huddinge kommuns författningssamling HKF 621, taxebestämmelser för förskolan, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Förslag till beslut 1. Nämnden uppdrar till Kommunfullmäktige att revidera i Huddinge kommuns författningssamling HKF 621, taxebestämmelser för förskolan, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Följande text läggs till under punkt 6. Betalning av avgifter. Ändrad avgift gäller fr.o.m. månadsskiftet efter det att inkomsten eller familjeförhållandet ändrats. En retroaktiv ändring som innebär en sänkning av avgiften görs dock högst två månader bakåt i tiden, efter det att anmälan inkommit till förvaltningen/skolan. Undantag kan medges efter beslut i ansvarig nämnd. Sammanfattning Förskole- och Grundskoleavdelningen på Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar kontinuerligt med placeringar av barn och elever inom förskola, grundskola och fritidshem. De arbetar också med registrering av vårdnadshavare/hushållets inkomster och familjeförhållanden samt debitering och kreditering av taxor. I sitt dagliga arbete har avdelningarna konstaterat att Huddinge kommuns författningssamling HKF 621, taxebestämmelser för förskolan, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, punkt 6. Betalning av avgifter, är vagt beskrivet jämfört med andra kommuner. Barn- och utbildningsförvaltningen har därför i samarbete med kommunjuristen formulerat ett förtydligande som bygger på den modell som Stockholms Stad tillämpar. Beskrivning av ärendet I det dagliga arbetet på Barn- och utbildningsförvaltningen har Förskole- och Grundskoleavdelningen konstaterat att Huddinge kommuns författningssamling HKF 621, taxebestämmelser för förskolan, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet HKF 621, punkt 6. Betalning av avgifter POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Barn- och utbildningsförvaltningen Gymnasietorget huddinge@huddinge.se Huddinge

36 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA FSN-217/ (2) behöver revideras och förtydligas. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår därför en kompletterande och förtydligande text. Förtydligandet är framtaget tillsammans med kommunjuristen och texten bygger på den formulering som Stockholms Stad tillämpar i sin taxemodell. I nuvarande text i HKF 621 under punkt 6. Betalning av avgifter, finns ingen tidsbegränsning gällande retroaktiva korrigeringar i inkomst och/eller familjeförhållanden och det framgår inte när förändrade uppgifter i inkomst och/eller familjeförhållande gör sig gällande i taxesystemet. Detta trots att hushållet har informationsskyldighet. För att tydliggöra vårdnadshavare/hushållets ansvar och de regler som gäller angående taxor för barn placerade i förskola, fritidshem och annan pedagogisk omsorg föreslår Barn- och utbildningsförvaltningen en kompletterande text. Förvaltningens synpunkter Förslag till beslut och den kompletterande texten innebär att förändringar i inkomst och/eller familjeförhållanden slår igenom på barnomsorgs- och skolbarnomsorgstaxan månadsskiftet efter förändringen. Det vill säga om familjeförhållandet förändras mitt i månaden förändras taxan från nästkommande månadsstart. Utöver detta förtydligas också att retroaktiva korrigeringar som innebär en sänkning av avgift endast görs två månader bakåt i tiden efter det att föräldrarna har anmält förändringar i inkomst och/eller familjeförhållanden. Förvaltningen anser att förändringen kommer att medföra en tydlighet mot vårdnadshavare/hushållen och deras informationsskyldighet. Det förväntas också medföra att vårdnadshavare/hushållen skyndsamt meddelar förvaltningen om förändringar i både inkomst- och familjeförhållanden. Det medför dessutom en renodlad hantering kring taxor och förvaltningens arbete med att säkerställa ett rättvisande resultat. Helena Näslund Tf. Utbildningsdirektör Beslutet delges Kommunstyrelsen, Kommunfullmäktige Akten Carolina Wallberg Tf. Ekonomichef

37 GRUNDSKOLENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Grundskolenämnden 3 oktober Paragraf Diarienummer GSN-217/ Revidering av Huddinge kommuns författningssamling HKF 621, taxebestämmelser för förskolan, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Grundskolenämndens beslut Nämnden uppdrar till Kommunfullmäktige att revidera Huddinge kommuns författningssamling HKF 621, taxebestämmelser för förskolan, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Följande text läggs till under punkt 6. Betalning av avgifter. Ändrad avgift gäller fr.o.m. månadsskiftet efter det att inkomsten eller familjeförhållandet ändrats. En retroaktiv ändring som innebär en sänkning av avgiften görs dock högst två månader bakåt i tiden, efter det att anmälan inkommit till förvaltningen/skolan. Undantag kan medges efter beslut i ansvarig nämnd. Sammanfattning Förskole- och grundskoleavdelningen på barn- och utbildningsförvaltningen arbetar kontinuerligt med placeringar av barn och elever inom förskola, grundskola och fritidshem. De arbetar också med registrering av vårdnadshavare/hushållets inkomster och familjeförhållanden samt debitering och kreditering av taxor. I sitt dagliga arbete har avdelningarna konstaterat att Huddinge kommuns författningssamling HKF 621, taxebestämmelser för förskolan, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, punkt 6. Betalning av avgifter, är vagt beskrivet jämfört med andra kommuner. Barn- och utbildningsförvaltningen har därför i samarbete med kommunjuristen formulerat ett förtydligande som bygger på den modell som Stockholms Stad tillämpar. Beslutet delges Kommunstyrelsen, Kommunfullmäktige Akten

38 HUDDINGE KOMMUNS FÖRF A TTNINGSSAMLING HKF 621 Fastställda av kommunfullmäktige , 9, med ändring/förtydligande KOMMUN , 15, , 182, i kommunstyrelsen , 215, i kommunfullmäktige , 119, , 35, , 35, , 177, , 98,22-4-8, 51, , 139, , 5, , 174, , 47, , , , , 14, , 16, , 16 samt , 14 HUDDINGE Taxebestämme/ser för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, HKF Taxans tillämpningsområden Dessa laxebestämmelser omfattar fåräldraavgifter får barn placerade i fårsko la, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Fristående fårskolor och pedagogisk omsorg kan välja att själva fastställa sina fåräldraavgifter, fårutsatt att de följer fastställda procentsatser och avgiftstak utifrån maxtaxan. l punkt 19 regleras särskilt taxan för öppen fritidsverksamhet. 2. Avgift Huddinge kommun tillämpar maxtaxan för plats i fårskola och fritidshem, får plats i pedagogisk omsorg som erbjuds i stället får fårskola eller fritidshem samt får plats i omsorg som erbjuds enligt 25 kap. 5 skollagen (2 1 :8) under tid då fårskola eller fritidshem inte erbjuds. Avgiften grundas på hushållets avgiftsgrundande inkomst. För fårskola och pedagogisk omsorg grundar sig avgiften även på barnets närvarotid. Närvarotiden definieras i olika tidsintervaller. 3. Uppgift om inkomst och schema Uppgift om inkomst och andra uppgifter som har betydelse får avgiftssättningen ska lämnas skriftligen till kommunen innan barnet börjar i fårsko la, pedagogisk omsorg respektive fritidshem. Ändras därefter inkomst eller andra uppgifter som har betydelse får avgiftssättningen ska kommunen genast skriftligen underrättas om detta. Ändrad avgift gäller från och med månaden efter det att inkomsten eller annan för avgiftssättningen relevant omständighet ändrats. Om inkomstuppgifter eller andra får avgiftssättningen nödvändiga uppgifter inte lämnas debiteras högsta avgift enligt gällande taxa. Inkomstkontroll Kommunen har rätt att kontrollera om uppgiven inkomst överensstämmer med deklarerad inkomst från skatteverket. Överensstämmer inte deklarerad inkomst med uppgiven inkomst sker en inkomstkorrigering retroaktivt får året enligt deklarerad inkomst. Kommunen har även rätt att kontrollera uppgifter mot andra myndigheter.

39 2 Schema Uppgift om schema ska lämnas skriftligt och ska gälla under minst två månader. Ändringen av schema träder i kraft nästkommande månad. 4. Närvarotid i förskola och pedagogisk omsorg Barnets närvarotid i fårskola och pedagogisk omsorg ska i fårsta hand fastställas med utgångspunkt från föräldrarnas arbetstidsfårläggning, studieomfattning och restid. Barn till föräldrar som är fåräldralediga enligt föräldraledighetslagen (1995:584) får vård av annat barn har rätt till fårskola eller pedagogisk omsorg enligt följande två alternativ: l. med 3 timmar per dag eller 15 timmar per helgfri vecka, 2. med 25 timmar per vecka under grundskolans höst och vårterminer med undantag får de veckor, som färskolenämnden särskilt beslutar om. Tillämpas alternativ 2 ska särskild överenskommelse om detta träffas mellan färskolenämnden och barnets föräldrar. Överenskommelsen ska gälla får en tid av minst ett år med ett års förlängning vid underlåten uppsägning, dock längst till höstterminen det år då barnet ska erbjudas fårsko leklass eller skola. Upphör föräldraledigheten ska barnet på föräldrarnas begäran erbjudas fårskola i den omfattning behov finns i enlighet med 8 kap. 5 skollagen. Semester eller annan liknande ledighet betraktas inte som avbrott i föräldraledigheten enligt föregående mening. Barn till föräldrar som är arbetslösa har rätt till förskoleverksamhet 25 timmar per helgfri vecka. 5. Avgiftsfri förskola 525 timmar per år Barn ska erbjudas avgiftsfri fårskola under minst 525 timmar om året från och med höstterminen det år barnet fyller tre år. För de barn som har en placering i fårskola eller pedagogisk omsorg sker en avgiftsreduktion på månadsavgiften med 2 procent från och med september månad det år barnet fyller tre år. 6. Betalning av avgifter Avgift betalas från och med den dag som barnet börjar fårsko la, pedagogisk omsorg eller fritidshem. Avgiften betalas månadsvis och faktureras får varje månad. Ingen månad är betalningsfri. Föräldrar som är fåräldralediga enligt föräldraledighetslagen (1995:584) får vård av annat barn och som väljer alternativet 25 timmar per vecka under vissa fårutbestämda veckor betalar torskoleavgift får 25 timmar under hela året. Avgiften fårfaller till betalning den sista vardagen i den kalendermånad som avgiften avser. Betalas inte fakturerad avgift sedan den förfallit till betalning skickar kommunen en skriftlig betalningspåminnelse varvid den avgiftspliktige är

40 3 skyldig att utge ersättning för skriftlig betalningspåminnelse rörande skulden med det belopp som anges i 4 lagen (1981:739) om ersättning for inkassokostnader m.m. Om avgiften ändå inte betalas skickas ett inkassokrav. Kommunen kan säga upp platsen om debiterade avgifter inte har betalats. Regler för avgift vid inkomstkontroll Om det vid inkomstkontroll framkommer att avgiftspliktig (enligt punkten Il) rätteligen har betalt för hög eller för låg avgift ska återbetalning alternativt tilläggsbetalning ske. Sådan återbetalning eller tilläggsbetalning ska inte ske av belopp som understiger sammanlagt 4 per år. 7. Uppsägning Uppsägningstiden är en månad. Avgiften ska betalas under hela uppsägningstiden oavsett om platsen används eller inte. 8. Barn i behov av särskilt stöd Barn med behov av särskilt stöd i sin utveckling som är placerade i förskolan enligt skollagen kapitel 8 7 har reducerad avgift. För dessa barn får avgift endast tas ut för den del av verksamheten som överstiger 15 timmar i veckan. 9. Syskonrabatt Syskonrabatt ges då en familj har fler än ett barn i samma hushåll placerat i förskola, pedagogisk omsorg och/eller fritidshem. Avgift för respektive syskon är maximerad enligt vad som vid varje tidpunkt anges i förordningen (2 l: 16) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa. Avgiften är högst tre, två respektive en procent av hushållets avgiftsgrundande inkomst per månad för det första, andra respektive det tredje barnet i hushållet. Den högsta avgiften i den för barnet aktuella verksamhetsformen betalas för det yngsta barnet i hushållet och den närmast lägre avgiften i den för barnet aktuella verksamhetsformen betalas för det närmast äldre barnet. Från och med det fjärde barnet i hushållet betalas ingen avgift. 1. Färskolenämnden och grundskolanämndens ansvarsområden Förskolenämnden och grundsko le nämnden ansvarar inom sina respektive ansvarsområden för beslut och verkställighet med stöd av dessa taxebestämmelser. 11. Avgiftspliktiga Avgiften enligt denna taxa ska betalas av barnets/elevens vårdnadshavare alternativt familjehemsförälder. 12. Hushållets gemensamma avgiftsgrundande inkomst Avgiften grundar sig på den sammanlagda avgiftsgrundande inkomsten per månad i det hushåll där barnet är folkbokfört Ordet hushåll ska därvid anses ha samma innebörd, som framgår av 4 i förordningen (2 l: 16) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet.

41 4 13. Avgiftsgrundande inkomst Med avgiftsgrundande inkomst avses lön få re skatt och andra skattepliktiga inkomster i inkomstslaget tjänst samt överskott i inkomstslaget näringsverksamhet enligt inkomstskattelagen (1999: 1229) under bidragsåret Som avgiftsgrundande inkomst per månad räknas inte den del av inkomsten som överstiger ett belopp som beräknas genom bastalet 42 kronor multipliceras med ett tal som motsvarar kvoten mellan det inkomstindex enligt 58 kap socialförsäkringsbalken som fastställts får bidragsåret och det som fastställts får bidragsåret 214. Beloppet avrundas till närmaste tiotal kronor. Statens skolverk ska senast den l oktober året fåre bidragsåret lämna uppgift till varje kommun om högsta avgiftsgrundande inkomst per månad enligt 5 och det högsta avgiftsbeloppet per månad får det fårsta, andra respektive tredje barnet i fårskolan respektive fritidshemmet enligt 3 och 5. I den avgiftsgrundande inkomsten inräknas i huvudsak följande: lön och andra ersättningar i anslutning till anställning familjehemsföräldrars arvodesersättning pension (ej barnpension) livränta föräldrapenning vårdbidrag får barn till den del det utgör arvode (ersättning får merutgifter tas ej med) sjukbidrag sjukpenning arbetslöshetsersättning kontant arbetsmarknadsstöd utbildningsbidrag avseende arbetsmarknadsutbildning dagpenning vid repetitionsutbildning får värnpliktiga m.m. överskott i inkomstslaget näringsverksamhet ersättningar får utländska gästforskare/gästföreläsare 14. Avgiftsgrundande inkomst avseende barnielev i familjehem För familjehem ska den avgiftsgrundande inkomsten får familjehemsplacerat barn utgöras endast av familjehemsersättningen (arvode plus omkostnad). I de fall då placerande nämnd bedömer att barnet bör få plats inom fårsko la, pedagogisk omsorg och fritidshem bör nämnden täcka familjehemmets avgifter får en sådan plats. 15. Varierande månadsinkomst För avgiftspliktiga personer som har varierande månadsinkomster uppskattas bruttoinkomsten efter en genomsnittlig månadsinkomst under ett år. 16. Eget företag För egna företagare beräknas den avgiftsgrundande inkomsten från den av fårsäkringskassan fastställda sjukpenninggrundande inkomsten (SGI). För nyetablerade företagare beräknas inkomsten under det första året på uppgiven inkomst.

42 5 17. Nedsättning av avgift I de fall då kommunen enligt överenskommelse inte kunnat ta emot barnet/eleven i rorsko lan, i pedagogisk omsorg eller i fritidshem och kommunen inte kunnat erbjuda något alternativ till överenskommen verksamhet kan månadsavgiften reduceras. Reduktionen ska per dag uppgå till det belopp som erhålls genom att månadsavgiften delas med trettio (3). 18. Individuell prövning Förskalenämnden och grundskalenämnden kan inom sina respektive ansvarsområden i övriga fall utöver det som anges i punkten 17 göra en individuell prövning såväl ror att fastställa den avgiftsgrundande inkomsten som för att bestämma avgiften. 19. Öppen fritidsverksamhet För öppen fritidsverksamhet uttas en avgift per månad för att täcka utgifter för material och mellanmål.

43 6 Taxa för barn i förskola och pedagogisk omsorg Taxa för 1-3 åringar (för treåringar till och med augusti det år barnet fyller/fyllt 3 år) Timmar per vecka Förskolebarn l -15 tirn/v 15,1-25, tirn/v 25, 1-tirn/v Förskolebarn 2-15 tirn/v!5,1-25, tirn/v 25,1-tirn/v Förskolebarn 3-15 tirn/v 15,1-25, tirn/v Q5, 1-tirn/v Procent av inkomsten 1,44% 2,88% 3,%,96% 1,92% 2,%,48%,96% 1,% Förskolebarn 4 V\v giftsfri Taxa för 3-5 åringar (gäller fr.o.m l september det år barnet fyllt/fyller 3år) Förskolebarn l Timmar per vecka -15 tirn/v!5, 1-25, tirn/v ~5,1-tirn/v Förskolebarn 2-15 tirn/v 15,1-25, tirn/v Förskolebarn 3 ~5,1-tirn/v -15 tirn/v 15,1-25, tirn/v ~5, 1-tirn/v Procent av inkomsten 1,15% 2,3% 2,4%,77% 1,54% 1,6%,38%,77%,8% Förskolebarn 4 Avgiftsfri

44 7 Allmänna fårskolan avgiftsfri För de 3-5-åringar som enbart går i den allmänna fårskolan är verksamheten avgiftsfri. Detta gäller 525 timmar/år och barn. Taxa för fritidshem Fritidshemsbarn l Fritidshemsbarn 2 och 3 Fritidshemsbarn 4 2 % av inkomsten l % av inkomsten Ingen avgift Avgift för öppen fritidsverksamhet 4 kronor per månad vilket motsvarar kostnader för material och mellanmål.

45 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-217/ Handläggare Björn Rosborg Bjorn.Rosborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län om utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län om utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 27 oktober 217, antas. Sammanfattning Den 1 januari 218 träder en ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i kraft. I samband med detta upphävs den nu gällande lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Den nya lagen medför att huvudmännen ska överenskomma om samverkan och centrala frågor kring utskrivningsprocessen. Storsthlm (Kommunförbundet Stockholms län) och Stockholms läns landstings hälso- och sjukvårdsförvaltning (HSF) har tagit fram ett förslag till överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län. Den föreslagna överenskommelsen reglerar utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. En representant från biståndskansliet i Huddinge kommun har deltagit i arbetsgruppen som har tagit fram förslaget till överenskommelsen. Storsthlms styrelse rekommenderar kommunerna i länet att anta överenskommelsen. Förslaget till överenskommelse har gått på remiss till socialnämnden och äldreomsorgsnämnden och bägge nämnderna anser att överenskommelsen är bra och inte innebär några nackdelar eller negativa ekonomiska konsekvenser för verksamheten och därmed bör antas. Kommunstyrelsens förvaltning gör samma bedömning och rekommenderar kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att anta den föreslagna överenskommelsen mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län om utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn huddinge@huddinge.se Huddinge kommun Kommunalvägen 28 Tfn vxl Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge

46 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2 (3) Datum Diarienummer KS-217/ Beskrivning av ärendet Idag regleras kommuners betalningsansvar för patienter, som vårdas inom den slutna vården efter det att de bedömts vara utskrivningsklara, i lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Denna lag kommer att upphävas vid årsskiftet, då den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård träder i kraft. Den nya lagen reglerar bland annat förfarandet vid in- och utskrivning från slutenvården, samverkan mellan landsting och kommuner samt kommuners betalningsansvar för patienter, som vårdas inom den slutna vården efter det att de bedömts vara utskrivningsklara. Vidare innehåller den nya lagen bestämmelser om att landsting och kommuner åläggs att utarbeta gemensamma riktlinjer avseende samverkan vid utskrivning. Landsting och kommuner kan även träffa överenskommelse om att kommuners betalningsansvar ska inträda vid en annan tidpunkt eller med ett annat belopp än den som anges i den nya lagen. Om sådan överenskommelse inte har träffats, inträder betalningsansvaret tre dagar efter det att en underrättelse om att patienten är utskrivningsklar har skickats för både somatisk och psykiatrisk vård. Den föreslagna överenskommelsen reglerar kommunernas betalningsansvar och tidpunkten för när betalningsansvaret inträder. Överenskommelsen stadgar att den nuvarande fristen för betalningsansvarets inträde, det vill säga 5 vardagar för somatisk vård och 3 vardagar för psykiatrisk vård, ska fortsätta gälla. Parterna i överenskommelsen är överens om att alla förutsättningar för tillämpningen av den nya lagen inte kommer att vara på plats den 1 januari 218. Med anledning av detta sker ingen fakturering fram till dess att landstingets hälso- och sjukvård kan agera efter förutsättningarna i den nya lagen, dock senast den 31 december 218. Överenskommelsen innehåller också ett åtagande om deltagande i gemensamt utvecklingsarbete under överenskommelsens giltighetstid i enlighet med en framtagen handlingsplan. Överenskommelsen gäller från och med den 1 januari 218 till och med 31 december 219 med möjlighet till förlängning 6 månader i taget. Remissvar Socialnämnden och äldreomsorgsnämnden Socialnämnden och äldreomsorgsnämnden har lämnat likalydande remissvar (bilaga 2 och 3). Nämnderna bedömer att den nya överenskommelsen om utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård bör antas. Den föreslagna överenskommelsen förmodas inte medföra några nackdelar eller negativa ekonomiska konsekvenser för verksamheten. Överenskommelsen bedöms ge samtliga berörda parter en möjlighet att anpassa sina verksamheter i enlighet med de nya lagkraven. Vidare ger överenskommelsen goda förutsättningar för att nya samverkansvägar kan uppbyggas och nya arbetssätt tas fram i syfte att förvaltningen kan leva upp till de nya kraven som ställs i lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.

47 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 3 (3) Datum Diarienummer KS-217/ En representant från biståndskansliet i Huddinge kommun har deltagit i arbetsgruppen som har tagit fram förslaget till överenskommelsen. Biståndskansliet kommer att även fortsättningsvis ingå i arbetsgruppen och delta i utvecklingsarbetet i enlighet med handlingsplanen. Förvaltningens synpunkter Förslaget till överenskommelse har gått på remiss till socialnämnden och äldreomsorgsnämnden och bägge nämnderna anser att överenskommelsen är bra och inte innebär några nackdelar eller negativa ekonomiska konsekvenser för verksamheten och därmed bör antas. Kommunstyrelsens förvaltning gör samma bedömning och rekommenderar kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att anta den föreslagna överenskommelsen mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län om utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Magdalena Bosson Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Björn Rosborg Utredare Bilagor Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Föreslag till överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län om utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Socialnämndens remissvar Äldreomsorgsnämndens remissvar Beslutet delges Storsthml, KSL kommunerna i Stockholms län Remissinstanserna

48 STORSTHLM KSL KOMMUNERNA l STOCI<HOLM S LÄN REKOMMENDATION UT KSL/17/49-15 Kommunstyrelsen För kännedom Socialnämnd eller motsvarande Förvaltningschef inom äldreomsorg, sociajtjänst eller motsvarande Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län om utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Rekommendation Storsthlms styrelse beslutade på sammanträdet den 22 juni 217 att rekommendera kommunerna i länet att anta överenskommelsen om utveclding av samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Ärendebeskrivning Storsthlm och Hälso- och sjukvärdsförvaltningen (HSF) har tagit fram ett förslag till överenskommelse mellan kommunerna i Stockholms län och Stockholms läns landsting om utveclding av samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Den 1januari 218 träder en ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård (prop. 216/17:16) i kraft. I samband med detta upphävs nuvarande lagstiftning om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Lagen tydliggör att huvudmännen som regel ska överenskomma om centrala frågor lu ing utskrivningsprocessen. Innehåll och målgrupp Målgruppen är personer i alla åldrar som efter utskrivning från sluten hälso- och sjukvärd behöver insatser från socialtjänsten, den lcommunalt finansierade hälso- och sjukvärden ochfeller den landstingsfinansierade öppna vården. Syftet med överenskommelsen är att stödja ett gemensamt utvecklingsarbete mellan kommunerna och landstinget mot en individcentrerad och sammanhållen värd- och omsorg av god levalitet för personer som efter utskrivning från sluten hälso- och sjukvården vård behöver insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade h älso- och sjukvården och/ eller den landstingsfinansierade öppna vården. För att skapa förutsättningar för omställning och fördjupad samverkan som lagen kräver och mot bakgrund av behovet av tid för omställning samt processerna kring Framtidens värdinformationsmiljö (FMV) och Hemsjulcvård 22 är det en utvecldingsorienterad och tidsbegränsad överenskommelse som ska gälla fram till 31 december 219. KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN, BOX 38145, 1 64 STOCKHOLM BESÖKSADRESS: SÖDERMALMSALLEN 36, STOCKHOLM 8~ INFO@KSL.SE KSL.SE ORG NR

49 STORSTHLM KSL KOMMUNERN A l STOCKHOLMS LAN KSL/ 17 J49-15 REKOMMENDATION UT Överenskommelsen reglerar kommunernas betalningsansvar samt fristdagar. Parterna är överens om att behålla nuvarande antalet fristdagar under giltighetstiden, dvs 5 vardagar för somatisk värd och 3 vardagar för psykiatrisk värd. Parterna är också överens om att alla förutsättningar för tillämpning av ny lag om utskrivning från sluten hälso- och sjukvärd inte kommer vara på plats till l januari 218. Med anledning av detta sker ingen fakturering fram till dess att landstingets hälso- och sjukvård kan agera efter förutsättningarna i den nya lagen. Dock senast den 31 december 218. Parterna åtar sig att delta i gemensamt ntvecldingsarbetet under överenskommelsens giltighetstid i enlighet med den gemensamma handlingsplanen (bilaga 1). Mellan länets samtliga kommuner och landstinget finns en överenskommelse om samverkan vid in- och utskrivning från slutenvården. Överenskommelsen gäller till dess att en ny regional överenskommelse träder i kraft 1 januari 218. Dialog och förankring. Två arbetsgrupper, en med kommunrepresentanter och en med representanter från hälso- och sjukvårdsförvaltningen har under våren arbetat med och granskat förslaget till överenskommelse samt medföljande handlingsplan. Från kommunerna har följ ande kommuner varit representerade: Stockholms stad, Nacka, Upplands- Väsby, Lidingö, Sigtuna, Soln ~ ~ J ärfålla, Haninge, Täby, Nontälje, Nynäshamn och Huddinge. Arbetsgrupperna har även haft gemensamma möten för att diskutera förslaget. Förslaget till överenskommelse och medföljande handlingsplan har förankrats i det strategiska nätverket för socialtjänst den 2 juni 217. Den politiska samverkansgruppen i länet, Vård i samverkan (VIS) behandlade överenskommelsen den 12 juni. Implementering Landstinget och kommunerna ansvarar för in1plementering av denna överenskommelse. Hälso- och sjul<vårdsförvaltningen tillsamman med verksamhetschefer i landstingsfinansierad verksamhet och förvaltningschefer i kommunen ha1 ett särskilt ansvar att tillsammans med underställda chefer på alla nivåer bedriva informations- och utbildningsarbete kring innehållet i överenskommelsen så att den blir känd och följs i respektive verksamheter. Ärendegång Rekommendationen adresseras till kommunstyrelserna enligt den rutin som gäller vid beslut i Storsthlms styrelse. Storsth]m överlåter till kommunen att fatta beslut enligt gällande delegationsordning. Kommunerna ombeds meddela sina ställningstaganden genom att sända in protokollsutdrag eller annan beslutshandling till Storsthlm. Beslut om antagande av överenskommelsen ä1 att lil<ställa med undertecknande. Överenskommelsen bötjar gälla den 1januari (3)

50 REKOMMENDATION UT STORSTHLM KSL KOMMUNERNA l STOCKHOLMS lan KSL/17J49-15 Svarsperiod storsthlm önskar få kommunernas ställningstagande senast den 31 december 217 med e-post till registrator@storsthlm.se Frågor och information Frågor med anledning av detta besvaras av Emma Fredriksson, Ordförande torsthlm (. (-- ade~~~. irektör storsthlm Bilagor Regional överenskommelse om utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård med bilagor; Handlingsplan för utveclding av samverkan vid utslu-ivning från sluten hälso- och sjukvård och sammanfattning av planeringsprocess, åtaganden och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utslu-ivning från sluten hälso- och sjukvård.

51 STORSTHLM KSL KOMM U NERNA l STOCKHOLMS LÅN "'L Halso och sjukvårdsförvaltningen ::9~ $'" ~"'Il"''~' Regional överenskommelse om utveckling av samverkan vid utskrivni ng från sluten hälsooch sjukvård 1 Inledning Den 1 januari 218 träder en ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård (prop. 216/17:16) i haft. l samband med detta upphävs nuvarande lagstiftning om kommunernas betalningsansvarför viss hälso- och sjukvård. Den nya lagstiftningen syftar till att säkerställa en trygg, säker och smidig övergång från slutenvård till öppen vård och omsorg så att personer som vårdas i sluten hälso- och sjukvård inte ska behöva stanna på sjukhus längre än nödvändigt. Planeringsprocessen i samband med utskrivning från sluten hälso- och sjukvård förändras och den landstingsfinansierade öppenvården blir huvudansvarig for samordning av processen vid utskrivning och dirigent för samverkan kring den fortsatta vården utanför sjukhuset. Lagen tydliggör också att huvudmännen som regel ska överenskomma om centrala frågor kring utskrivningsprocessen. Först om detta inte varit möjligtträder vissa bestämmelser on\ fristdagar och ersättningsbelopp in. Den nya lagens potentiella effekt ligger således i huvudmännens egna händer. Parterna är överens om atttillvat ata den nya lagens omfattande möjlighet att fördjupa och utveckla samverkan kring en trygg och effektiv utskrivnin,gsprocess. Parterna ser samtidigt att den nya lagstiftningen kräver omfattande förändringar i arbetssätt och ansvar hos båda huvudmännen. Detta kommer ktäva en omställning så väl internt hos huvudmännen så som vad gäller samverkan och samarbete kring utskrivning och mottagande i hemmet. Samtidigt pågår ett arbete med framtidens vårdinformationsmiljö (FVM) i Stockholm län för att digitalisera hälso- och sjukvården för att genom tekniska lösningar öka patienternas delalctighet och skapa forutsättningar får vetksamhetsutveckling och samverkan. Ett annat pågående arbete under de närmaste åren är Hemsjukvård 22 som innebär ett eventuellt komm1malt övertagande av hemsjukvärd vilket också skulle påverka arbetsprocesser kring utskrivning och mottagande i hemmet för en överenskommelse enligt lagförändringen. För att skapa förutsättningar för fördjupad samverkan och mot bal<grund av behovet av tid för omställning och processema kri ng F'l'amtidens vårdinformationsmiljö och Hemsjukvård 22 har kommunerna i Stockholms län och Stockholms läns landsting tagit fram denna regionala överenskommelse som sätter fokus på gemensam utveckling av samverkan i samband med utskrivning från sh1ten hälso- och sjukvård.

52 Överenskommelsen är tidsbegränsad och ska ses som ett steg mot fördjupad samverkan. Enligt överenskommelsen åtar sig parterna att delta i det utvecklingsarbete som beskrivs i den Handlingsplan, bilaga 1, till denna överenskommelse. Överenskommelsen reglerar också betalningsansvaret samt beskriver en gemensam målbild för långsiktig utveckling. Överenskommelsen ska utvärderas och en inriktning är att en mer långsiktig regional överenskommelse om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård ska finnas senast den 31 december 219. Överenskommelse reglerar inte detaljerna kring samverkan i utskrivningsprocessen. Detta kommer att regleras i gemensamma riktlinjer och rutiner som ska beslutas av den politiska samverkansgruppen i länet, Vård i Samverkan (VIS). Grundförutsättningarna såsom åtaganden enligt lagen och definitioner beskrivs i bilaga 2 till denna överenskommelse. 2 Syfte och mål Parterna ska gemensamt verka för en planeringsprocess i samband med utskrivning från sluten hälso- och sjukvård som har den enskildes behov och önskemål i centrum och där målet är att den enskilde känner sig trygg och uppnår högsta möjliga livskvalitet och funktionsnivå i vardagslivet efter utskrivning. Detta är en tillfällig överenskommelse som ska stödja anpassning till ny lag om samverkan vid utskrivning. Syftet är att den ska stödja ett gemensamt utvecklingsarbete mellan kommunerna och landstinget mot en individcentrerad och sammanhållen vårdoch omsorg av god kvalitet för personer som efter utskrivning från sluten hälso- och sjukvården vård behöver insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården och/eller den landstingsfinansierade öppna vården. Den långsiktiga inriktningen är att antalet utskrivningsklara dagar i länet ska minska och inte överstiga 217 års dagar i länet under överenskommelsen giltighet. Löpande uppföljning kring antal utskrivningsklara dagar i länet kommer att ske. 2.1 Gemensam målbild för samverkan kring utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Personer som vårdas i sluten hälso- och sjukvård ska inte behöva stanna på sjukhus längre än nödvändigt. Vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård ska den enskilde: känna sig trygg vara delaktig i sin planering erbjudas sammanhållen vård- och omsorg för ett tryggt mottagande i hemmet undgå onödig återinskrivning i sluten hälso- och sjukvård uppnå högsta möjliga livskvalitet och funktionsnivå i vardagslivet För huvudmännen ska överenskommelsen också främja god samverkan för en effektiv samhällsekonomisk resursanvändning. Inriktningen är att parterna ska samverka så att utskrivningsprocessen är trygg och anpassas utifrån den enskildes behov och önskemål. Inriktningen är att personer som är kända i kommunen och den landstingsfinansierade öppna vården och som går hem från sjukhuset med samma eller likartade insatser som innan sjukhusvistelsen eller som 2(7)

53 har mindre nytillkomna insatser som inte behöver startas upp samma dag som hemgång ska få gå hem samma dag som de är utskrivningsklara. Samordnad individuell planering (SIP) ska i huvudsak utföras i hemmet och inte på sjukhus. Personer som på grund av omfattande/komplexa behov och/eller utsatt social situation ska erbjudas SIP innan de lämnar sjukhuset. Grunden för samverkan är god kunskap om parternas respektive uppdrag och tillit till varandra och den andra partens bedömningar. Huvudregeln är att personer som vårdas i sluten hälso- och sjukvård ska skrivas ut till det egna hemmet. Med hemmet avses i normalfallet den egna ordinära bostaden eller annat stadigvarande boende. I vissa fall saknar individen eget boende eller kan behöva andra former av temporära boenden. Bedömningen om insats i temporärt boende görs av kommunen. Länsövergripande riktlinjer och rutiner om utskrivning från den slutna hälso- och sjukvården ska tas framför att säkerställa kvaliteten i en differentierad utskrivningsprocess. (se bilaga 1) Riktlinjerna ska omfatta beskrivning av hur huvudmännen i länet arbetar för att gemensamt identifiera och göra träffsäkra bedömningar av behov i samband med utskrivning. Särskilt viktigt är att utveckla arbetssätt för att tidigt upptäcka personer som har komplexa/omfattande behov vid utskrivning. Vidare ska de omfatta en checklista för att garantera informationsöverföring för att säkerställa att insatser som den enskilde behöver vid hemkomst finns tillgängliga och att de insatser som den landstingsfinansierade vården ansvarar för finns tillgängliga i samband med utskrivning. Riktlinjer och rutiner ska också beskriva hur kommuner och landsting gemensamt ska arbeta för att säkerställa kvaliteten i inskrivningsmeddelande, rutiner för samtycke och medgivande samt arbetsprocessen kring Samordnad individuell plan (SIP) i samband med utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. 2.2 Mål för gemensamt utvecklingsarbete Denna överenskommelse handlar om gemensam utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård. Det övergripande målet är att en långsiktig överenskommelse ska vara antagen av samtliga parter senast den 31/ och träda i kraft i samband med att kommunerna övertar ansvar för hemsjukvård. Den överenskommelsen ska utgå från den gemensamma målbilden ovan. Målen för utvecklingsarbetet är att: Riktlinjer och rutiner för utskrivningsprocessen ska vara beslutade av Ledningsgrupp för samverkan inom vård och omsorg (VIS) i december 217 Ett gemensamt förslag på långsiktig hantering av det kommunala betalningsansvaret i länet ska presenteras till VIS i juni 218. Samtliga berörda medarbetare i kommun- och landstingsfinansierad verksamhet har kunskap och arbetar utifrån den nya utskrivningsprocessen i december 218 Nytt digitalt stöd för informationsöverföring i samband med utskrivningsprocessen finns i december 219 Medeltalet för utskrivningsklara dagar i samtliga kommuner i länet ska vara lägre för år 219 i jämförelse med år 217 (Kvalitetsportalen.se) 3(7)

54 Återinskrivningarna för personer 65 år och äldre inom 3 dagar ska minska (VAL data) Den enskilde som har en samordnad individuell plan (SIP) känner sig delaktiga i sin planering (Sipkollen.se) 3 Målgrupp Målgruppen är personer i alla åldrar som efter utskrivning från sluten hälso- och sjukvård behöver insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården och/eller den landstingsfinansierade öppna vården. Särskilt prioriterade är personer som har omfattande och/eller komplexa behov efter utskrivning. Barnperspektivet ska särskilt beaktas avseende såväl barn och unga som patienter, som barn och unga som anhöriga till personer som ska skrivas ut från sluten hälso-och sjukvård. 4 Parter Stockholms läns landsting (SLL), Kommunalförbundet Sjukvård och Omsorg i Norrtälje samt kommuner i Stockholms län. Om landstinget eller kommunen tecknar avtal med någon annan part och överlåter uppgifter de har ansvar för, ska denna överenskommelse tillämpas. 5 Giltighetstid Överenskommelsen börjar gälla från den 1 januari 218. Överenskommelse gäller t.o.m. den 31 december 219 med möjlighet till förlängning 6 månader i taget. Överenskommelsens giltighetstid ska anpassas till ett eventuellt övertagande av kommunalt ansvar för hemsjukvård under 22 då en ny överenskommelse ska vara på plats. 6 Regional handlingsplan En regional handlingsplan för det gemensamma arbetet med utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård har tagits fram. Handlingsplanen gäller under överenskommelsens giltighetstid (bilaga 1). Handlingsplanen ska stödja ett gemensamt utvecklingsarbete i länet kring processerna vid utskrivning och mottagande i hemmet så att enskilda personer inte behöver stanna på sjukhus längre än nödvändigt och upplever en trygg och säker utskrivning efter sluten hälso- och sjukvård. Handlingsplanen är uppdelad i fem områden: riktlinjer och rutiner för utskrivningsprocessen, tryggt mottagande i hemmet, digitalt stöd för utskrivningsprocessen, uppföljning och utvärdering samt gemensam kommunikation. Nedan beskrivs inriktning och delmål för de olika utvecklingsområdena. 4(7)

55 Handlingsplanen gäller under perioden augusti 217 till december 219. Planen beslutas av och ska följas upp årligen av den politiska samverkansgruppen i länet, Vård i Samverkan (VIS). För att stödja arbetet med handlingsplanen skapas en gemensam projektorganisation mellan Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) och Storsthlm. Handlingsplanen berör hälso- och sjukvårdens område i större utsträckning och HSF förslås därför vara projektägare samt ansvara för att samordna arbetet. 7 Parternas åtaganden Parterna ska arbeta enligt utskrivningsprocessen i den nya lagstiftningen (se bilaga 2) och de regionala riktlinjer och rutiner som ska beslutas av VIS i december 217. Parterna åtar sig att delta i gemensamt utvecklingsarbetet under överenskommelsens giltighetstid i enlighet med den gemensamma handlingsplanen (Se 6 samt bilaga 2) Parterna förbinder sig till att gemensamt arbeta för att antalet utskrivningsklara dagar under 218 och 219 i genomsnitt i samtliga kommuner inte ska överstiga antalet utskrivningsklara dagar år 217 (Kvalitetsportalen.se). Den månatliga uppföljningen av utskrivningsklara patienter ska regelbundets redovisas till VIS. Vid behov kan VIS föreslå åtgärder för att förbättra följsamheten till överenskommelsen. Parterna åtar sig att bedriva ett eget utvecklingsarbete för att möta kraven i den nya lagstiftningen. För landstinget innebär det bl. a att säkerställa att uppdragen till vårdgivare anpassas till kraven och ansvarsfördelningen enligt lagstiftningen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. För kommunerna innebär det bl.a. att säkerställa att biståndsprocessen anpassas till kraven i lagstiftningen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. 8 Digitalt stöd för informationsöverföring och planering Ett nytt system för informationsöverföring, gemensamt för alla vårdgrenar, behöver utvecklas för att fullt ut möta kraven i lagstiftningen. Ansvaret för detta ligger på HSN och det kommer att ske inom ramen för arbetet med Framtidens vårdinformationsmiljö (FVM) och i samråd med länets kommuner. Utveckling av digitalt informationsöverföringssystem pågår och fram till dess att ett nytt stöd finns kommer nuvarande system att användas. I handlingsplanen (bilaga 1) beskrivs mål och aktiviteter för arbetet med att realisera digitalt stöd för informationsöverföring i samband med utskrivning från sluten hälsooch sjukvård. 9 Implementeringsansvar Landstinget och kommunerna ansvarar för implementering av denna överenskommelse. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen tillsamman med 5(7)

56 verksamhetschefer i landstingsfinansierad verksamhet och förvaltningschefer i kommunen har ett särskilt ansvar att tillsammans med underställda chefer på alla nivåer bedriva informations- och utbildningsarbete kring innehållet i överenskommelsen så att den blir känd och följs i respektive verksamheter. 1 Fristdagar och reglering av kommunernas betalningsansvar Personer som vårdas i den slutna hälso- och sjukvården ska inte behöva stanna på sjukhus längre än nödvändigt. Planeringsprocessen enligt den nya lagstiftningen samt utveckling av samverkan enligt denna överenskommelse ska bidra till att den enskilde på ett tryggt sätt kan komma hem snabbare när personen är utskrivningsklar. För att uppnå målet bör det kommunala betalningsansvaret i framtiden inträda tidigare än idag, inom samtliga vårdgrenar. Parterna är eniga om följande reglering av kommunernas betalningsansvar under överenskommelsens giltighetstid, : Nuvarande antal fristdagar kvarstår, 5 vardagar för den somatiska vården och 3 vardagar för den psykiatriska vården. Parterna är överens om att alla förutsättningar för tillämpning av ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård inte kommer vara på plats den 1 januari 218. Konsekvenserna av en förändrad utskrivningsprocess behöver utvärderas och ett nytt informationsöverföringssystem finnas på plats innan det kommunala betalningsansvaret kan implementeras enligt den nya lagen. Med anledning av detta sker ingen fakturering fram till dess att landstingets hälso- och sjukvård kan agera efter förutsättningarna i den nya lagen. Dock senast den 31 december 218. Parterna ska gemensamt arbeta för att antalet genomsnittliga utskrivningsklara dagar i kommunerna inte överstiger 217 års nivåer. Det långsiktiga målet om att minska antalet dagar den enskilde stannar inom den slutna hälso- och sjukvården efter att personen är utskrivningsklar ska därför följas upp i kvalitetsportalen. se. Den månatliga uppföljningen av utskrivningsklara patienter ska regelbundets redovisas till VIS. Vid behov kan VIS föreslå åtgärder för att förbättra följsamheten till överenskommelsen (bilaga 1, s.5). 219 återinförs fakturering för utskrivningsklara patienter. Beloppet för fakturering har sin utgångspunkt från 217 års ersättningsnivå som är följande: 5 42 kr för patient vid enhet för somatisk vård kr för patient vid enhet för geriatrisk vård för patient vid enhet för psykiatrisk vård 1.1 Utredning om långsiktig lösning av kommunernas betalningsansvar En gemensam utredning om en långsiktigt hållbar reglering av det kommunala betalningsansvaret för utskrivningsklara patienter i kommande överenskommelser ska genomföras. Utredningens resultat ska presenteras till VIS senast i juni 218. Utredningen bör omfatta lämplig antalet fristdagar, nivåer för ersättning samt möjligheten att inför en beräkningsmodell modell som utgår från genomsnittligt antal utskrivningsdagar, liknande den som Sörmland implementerar. 6(7)

57 11 Samarbetsfrågor Samarbetsproblem ska lösas i dialog på lokal nivå. För att bidra till gemensamt lärande ska avvikelser följas upp av den gemensamma projektorganisationen och rapporteras i uppföljningen till VIS.( se bilaga 1 s. 5) 12 Uppföljning och utvärdering och avvikelsehantering Överenskommelsen syftar till att främja gemensam utveckling av nya arbetssätt och samverkan och ska den följas upp och utvärderas löpande. Plan för utvärdering och uppföljning, inklusive rapportering av avvikelser på strukturell nivå både regionalt och lokalt ska tas fram under hösten 217. (Se bilaga 2) VIS är styrgrupp för arbetet med utveckling av överenskommelsen under perioden samt mottagare av uppföljning/utvärderingsrapport. HSF och Storsthlm ansvarar för uppföljning och att samordna den regionala utvärderingen. 13 Uppsägning och omförhandling Överenskommelsen kan sägas upp med en uppsägningstid om sex (6) månader. 7(7)

58 Bilaga 1 STORSTHLM KSL KOMMUNERNA l STOCKHOLMS LÅN "'L H~Uso och sjukvårdsförvaltningen ::9~ $'" ~W!IIf, \\~1 Handlingsplan för utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i stockhalms län Denna handlingsplan är en bilaga till Regional överenskommelse um utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hiilso- och sjhkvfzrd. H.ät beskrivs vilttiga utvecklingsområden för samvetkan kring trygg och säker utskrivning med den enskilde i fokus och syftet är att handlingsplanen skabidra till ett systematiskt förändringsal"bete inom de områdena. Handlingsplanen är uppdelad i fem områden: rikilinjer och rutiner för utskrivningsprocessen, tryggt mottagande i hemmet, digitalt stöd för utskrivningsprocessen, uppföljning och utvärdering samt gemensam kommunikation. Nedan beskrivs inriktning och delmål för de olika utvecklingsområdena. Handlingsplanen gäller under perioden augusti 217 till december 219. Planen beslutas av och ska följas upp årligen av den politiska samverkansgruppen i länet, Vc'ircl i Samuerkan (VTS). För att stödja arbetet med handlingsplanen skapas en gemensam projektorganisation mellan Hälso- och sjukvärdsförvaltningen (HSF) och Storsthlm. Där kommer även representanter för kommunerna i länet samt vårdgivare finnas med. Handlingsplanen berör hälso- och sjuk'vårdens område i större utsträckning och HSF förslås därforvara projektägare samt ansvara för att samordna arbetet. Mål Huvudmännen ska samverka så att utskrivningsprocessen är tlygg och effektiv och anpassas utifrån den enskildes behov och önskemål. Personer som vårdas i sluten hälso- och sjukvård inte ska behöva stanna på sjukhus längre 'ännödvändigt. Vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård ska den ensltilde: känna sig tiygg vara delaktig i sin planering erbjudas sammanhållen vård- och omsorg för ett tryggt mottagande i hemmet undgå onödig återinskrivning i sluten hälso- och sjukvård uppnå högsta möjliga livskvalitet och ftij1ktionsnivå i vardagslivet Målen för handlingsplanen är: Riktlinjer och rutiner för utskrivningsprocessen ska vara beslutade av VTS l december 217

59 Samtliga berörda medarbetare i kommun- och landstingsfinansierad verksamhet har kunskap och arbetar utifrån den nya utskrivningsprocessen i december 218. Ett gemensamt förslag på långsiktig hantering av det kommunala betalningsansvaret i länet ska presenteras för VIS i juni 218 Nytt digitalt stöd för informationsöverföring i samband med utskrivningsprocessen finns i december 219 Medeltalet för utskrivningsklara dagar i samtliga kommuner i länet ska vara lägre för år219 i jämförelse med år 217 (Kvalitetsportalen.se/VAL-data ) Återinskrivningarna för personer 65 år och äldre inom 3 dagar ska minska (kvalitetesportalen.se) Den enskilde som samordnad individuell plan (SIP) berör har kännedom om och känner sig delaktiga (Sipkollen.se) 1. Riktlinjer och rutiner för utskrivningsprocessen Riktlinjer och rutiner ska bidra till ett transparent och likvärdigt arbetssätt samt en kvalitetssäkrad process i samband med utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Samtliga berörda aktörer i länet ska känna till hur samverkan vid utskrivning går till så att den enskilde känner trygghet i samband med utskrivningen. Riktlinjerna ska främja en planeringsprocess utifrån den enskildes behov och delaktighet och säkerställa en säker informationsöverföring av god kvalitet. De länsövergripande riktlinjerna och rutinerna gäller samtliga personer som efter utskrivning från den slutna vården behöver insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården och/eller den landstingsfinansierade öppna vården. Riktlinjer och rutiner ska säkerställa kvaliteten i en differentierad utskrivningsprocess. Riktlinjerna ska omfatta beskrivning av hur huvudmännen i länet arbetar för att gemensamt identifiera och tidigt upptäcka personer som har komplexa/omfattande behov vid utskrivning. Vidare ska de omfatta en checklista för att säkerställa informationsöverföring för att garantera att insatser som den enskilde behöver vid hemkomst finns tillgängliga och att de insatser som den landstingsfinansierade vården ansvarar för finns tillgängliga i samband med utskrivning. Riktlinjer och rutiner ska också beskriva hur kommuner och landsting gemensamt ska arbeta för att säkerställa kvaliteten i inskrivningsmeddelande, rutiner för samtycke och medgivande samt arbetsprocessen kring Samordnad individuell plan (SIP) i samband med utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Delmål: Riktlinjer och rutiner (version 1) klara i december 217 Riktlinjer och rutiner är kända i länet juni 218 Samtliga vårdgivare och kommuner i länet tillämpar riktlinjerna i december 218 Reviderade riktlinjer och rutiner (version 2) klara senast juni 219 Lokal samverkan kring tillämpning av riktlinjer och rutiner finns Aktiviteter Aktivitet Ansvarig Tidplan 2(6)

60 Plan för arbetet med framtagande av riktlinjer under hösten HSF/Storsthlm Klar augusti 217 Delta med representanter till arbetsgrupper Dialog och förankring av förslag Samtliga kommuner och landstinget HSF/Storsthlm Representanter utsedda senast september 217. Arbetet pågår under augusti december Löpande under hösten Plan för implementering av riktlinjerna inom sjukvården tas fram HSF Klar september Tryggt mottagande i hemmet Den nya lagstiftningen kräver ett omställningsarbete för båda huvudmännen så väl som utveckling av samverkan. Utskrivningsprocessen ska bidra till att personen får ett tryggt och säkert mottagande i hemmet och att den enskilde är delaktig i sin planering. För att detta ska bli möjligt krävs att det finns kompetens och resurser i den landstingsfinansierade öppna vården, kommunens socialtjänst samt den kommunala hälso-och sjukvården. Att huvudmännen samverkar kring utveckling av mottagande i hemmet är särskilt viktigt för att personer med omfattande/komplexa behov ska kunna komma hem på ett tryggt sätt. Huvudregeln är att personer som vårdas i sluten hälso- och sjukvård ska skrivas ut till det egna hemmet. Med hemmet avses i normalfallet den egna ordinära bostaden eller annat stadigvarande boende. I vissa fall saknar individen eget boende eller kan behöva andra former av temporära boenden. Bedömningen om boendeform görs av kommunen utifrån individens omsorgsbehov. Delmål Uppdrag och resurser i hälso- och sjukvården är anpassade så att den landstingsfinansierade öppna vården får förutsättningar att ta ansvar enligt den nya lagstiftningen Arbetssätt inom kommunernas myndighetsutövning utvecklas för att möjliggöra att inskrivningsmeddelandet behandlas som en anmälan. Det finns kännedom i berörda verksamheter i länet om kunskapsbaserade och effektiva arbetssätt för att säkerställa samverkan kring insatser i samband med utskrivning Kommuner och landsting lokalt utvecklar gemensamma arbetssätt kring tryggt mottagande i hemmet Aktiviteter Aktivitet Ansvarig Tidplan 3(6)

61 Se över och anpassa uppdrag till den landstingsfinansierade öppna och slutna vården Se över och anpassa arbetsprocesser i kommunen HSF Följs upp dec 218 Kommunerna Följs upp dec 218 Utveckla samverkan kring tryggt mottagande i hemmet Anordna mötesplatser för erfarenhetsutbyte Kommunerna och vårdgivare lokalt Storsthlm/HSF Följs upp dec g/ termin under Digitalt stöd för utskrivningsprocessen Ett digitalt stöd för planering och informationsöverföring är avgörande för god kvalitet och effektivitet i samband med utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. För samverkan vid utskrivning är digitala löningar för informationsöverföring, stöd till SIP samt planering via videolänk avgörande. Stockholms län står inför en omfattande utveckling av digitala lösningar som stödjer samverkan mellan huvudmännen. Det arbetet ägs av landstinget och bedrivs inom ramen för Framtidens vårdinformationsmiljö (FVM). På kort sikt är det avgöranden att befintliga system för informationsöverföring anpassas till att stödja den nya utskrivningsprocessen under 218. Delmål WebCare fungerar som stöd för informationsöverföring vid utskrivning från sluten somatisk vård den 1 januari 218 WebCare anpassas till den nya lagen senast juni 218 Beslut om samt plan och organisation för genomförandet av upphandling av långsiktiga digitala lösningar tas fram Aktiviteter Aktivitet Ansvarig Tidplan Besluta om och påbörja upphandling av ny digital lösning för informationsöverföring HSF Hösten 217 Delta i kravställan kring ny digital lösning för informationsöverföring Kommunerna och landstinget Start hösten 217 Säkerställa att Web Care fungerar under 218 HSF Hösten 217 Utveckla användandet av digitalt stöd i vårdplanering Kommunerna och landsting lokalt Följs upp december 218 4(6)

62 via videokonferens 4. Uppföljning och utvärdering Delad kunskap och samsyn om konsekvenser av en ny planeringsprocess är avgörande för framgångsrik och hållbar styrning i samverkan. Särskilt viktigt är att följa utvecklingen av utskrivningsklara patienter i den slutna vården samt genomföra en utredning om långsiktig lösning avseende kommunernas betalningsansvar och fristdagar. Uppföljning och utvärdering samt skapandet av gemensamma arenor för analys och dialog är en central uppgift i handlingsplanen. Uppföljningsrapport ska presenteras till VIS i december 218 och i december 219. Aktiviteter Aktivitet Ansvarig Tidplan Analysera WebCare data HSF/ Storsthlm Aug 217 och löpande Ta fram uppföljningsplan och länsgemensamma indikatorer Ta fram rutiner för hantering av avvikelser HSF/Storsthlm Dec 217 HSF/ Storsthlm Dec 217 Planera extern utvärdering HSF/ Storsthlm Jan 218 Utred långsiktig lösning för kommunernas betalningsansvar HSF/ Storsthlm Till VIS i våren 218 Följa utveckling av genomsnittligt antal betalningsdagar per kommun enligt Kvalitetsportalen.se HSF/ Storsthlm Månatligen rapportering till VIS Rapportera baslinjemätning till VIS HSF/ Storsthlm Juni 218 Genomföra lokala uppföljningar utifrån uppföljningsplanen och rapportera till VIS Kommunicera resultat av uppföljningar Kommuner och landsting utse namngiven funktion som ansvarar HSF/ Storsthlm löpande Löpande samt i årsrapport till VIS 5(6)

63 5. Gemensam kommunikation Gemensam kommunikation är avgörande för att implementering och ett samlat utvecklingsarbete ska bli framgångsrikt. En stor utmaning är att sprida och informera om vad den nya lagen innebär och hur det regionala arbetet med handlingsplanen ska bedrivas. En gemensam kommunikationsstrategi och budskap bör rikta sig till både professionella och invånare i länet. Delmål Samtliga berörda medarbetare i kommun- och landstingsfinansierad verksamhet har kunskap om den nya utskrivningsprocessen samt om den regionala överenskommelsen och handlingsplanen. Aktiviteter Aktivitet Ansvarig Tidplan Gemensamt informationsblad om den nya lagstiftningen, den regionala överenskommelsen samt handlingsplanen Gemensam kommunikationsplan beslutas av VIS HSF/ Storsthlm Aug 217 HSF/Storsthlm Aug 217 Organisation och resurser En gemensam projektorganisation för arbetet med handlingsplanen ska skapas. Hälsooch sjukvårdsförvaltningen är projektägare och ansvarar, i samarbete med Storsthlm för att samordna arbetet som beskrivs i denna handlingsplan. Den länsövergripande projektorganisationen ska omfatta: Projektledare (HSF) Projektledningsgrupp (representanter från landstinget, Storsthlm samt kommuner och vårdgivare) Styrgrupp (representanter från landstinget, Storsthlm samt kommuner) Fast nätverk av lokala representanter Referensgrupp med experter (forskare, brukare samt utförare inom kommun och landsting) Involvera lokala utvecklingsforum så som FoU-miljöer Projektplan ska vara klar i september 218. Lokalt bör kommuner och landstingets representanter ha forum där utvecklingsarbetet och lokal uppföljning kan diskuteras. 6(6)

64 STORSTHLM KSL KOMM UNERNA l STOCKHOLMS LÅN Bilaga2 "'L H~Uso ochsjukvårdsförvaltningen ::9~ ):" -~"'llf,\.\lj-~1 Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Detta dokument är en bilaga till regionala Överenskommelsen om utveckling av samver kan vid litskrivningfrån sluten hälso- och sjuf..."vård. Dokumentet innehåller: Beskrivning av den nya planeringsprocessen (l) Pattemas åtaganden enligt den lagen (2) Beskrivning av centrala begrepp och hur dessa ska hanteras i riktlinjer och rutiner (3) Syftet med dokumentet är att ge vägledning kring processenutifrån den nya lagstiftningen. Innehållet i dokumentet ska ligga till grund för arbetet med riktlinjer och rutiner och kommer att vidru eutvecklas och förtydligas tmder processen med att ta fram dessa. 1 Den nya planeringsprocessen Nedan sammanfattas parternas åtaganden i utskrivningsprocessen enligt den nya lagen. lnsktivningsmeddelande och planering när om insats från socialtjänsten, den landstingsfinansierad öppenvården eller den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården. Skickas inom 24 timmar eller skyndsamt till berörda pa1ter Initierar planeringen för berörda enheter Ska innehålla planerat datum för utskrivning Fast vårdkontakt utses av den landstingsfinansierade öppenvården Planeling inför patientens utskrivning En vilttig distinktion måste göras mellan den egna planeringen och den gemensamma planeringen som syftar till att samordna insatserna Åtgärder vid utskrivning Underrättelse om att patienten är utskrivningsklar Informationsövetfåring Information till patienten Samverkan mellan landsting och kommun SIP enligt HSL och SoL blir verktyget för den gemensamma planeri ngen Den fasta vårdkontakien inom landstingets öppenvård har kallelseansvaret Riktlinjer och överenskommelser

65 Ansvarsfördelning mellan olika aktörer i utskrivningsprocessen 2 Parternas åtagande Nedan beskrivs de olika parternas åtaganden enligt den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. 2.1 Landstingets åtagande Landstingsfinansierad öppen vård Den landstingsfinansierade öppna vården har huvudansvaret för att samordna planering i samband med utskrivning från slutenvård för ett tryggt i mottagande i hemmet. Den landstingsfinansierade öppna vården ansvarar för att vid mottagande av inskrivningsmeddelande snarast påbörja planering, av de insatser de ansvarar för, så att den enskilde kan lämna sjukhuset så snart som möjligt när personen bedöms som utskrivningsklar. Verksamhetschef inom landstingsfinansierad öppen vård ansvarar för att fast vårdkontakt utses så snart som möjligt, dock senast tre dagar efter underrättelse om att en patient är utskrivningsklar. Fast vårdkontakt ska ha utsetts innan personen skrivs ut från den slutna hälso- och sjukvården. Den utsedda fasta vårdkontakten ska kalla till samordnad individuell planering så snart som möjligt, dock senast tre dagar efter att en underrättelse mottagits om att patienten är utskrivningsklar. Den fasta vårdkontakten ansvarar för att koordinera 2(7)

66 arbetsprocessen kring den samordnade individuella planeringen. Detta gäller även om kommunen eller den slutna hälso- och sjukvården initierar samordnad individuell planering. Den landstingsfinansierade öppna vården ansvarar för att överta det medicinska ansvaret och samordningsansvaret för individens hälso- och sjukvård vid utskrivning för att säkerställa att sådana insatser som de är ansvarig för är tillgängliga Slutenvård Den slutna hälso- och sjukvården ansvarar för att när läkaren bedömer att patienten kan komma att behöva insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälsooch sjukvården och/eller den landstingsfinansierade öppna vården efter det att patienten har skrivits ut, skicka inskrivningsmeddelande till berörda parter. Inskrivningsmeddelandet ska skickas inom 24 timmar efter inskrivning eller så snart som behov identifierats. Inskrivningsmeddelandet ska innehålla personuppgifter, inskrivningsorsak och uppgift om beräknad utskrivningsdag. Slutenvården ska efter att inskrivningsmeddelande skickats kunna lämna den information som kommunen och den öppna hälso- och sjukvården efterfrågar, så att den första planeringen kan påbörjas. Den slutna hälso- och sjukvården ansvarar för att bedöma att den enskilde är utskrivningsklar. Den slutna hälso- och sjukvården ansvarar för att underrätta de berörda i landstingsfinansierade öppna hälso- och sjukvården och berörda delar av kommunens verksamhet om att patienten är utskrivningsklar. Den slutna hälso- och sjukvården ska delta i gemensam samordnad individuell planering om den landstingsfinansierade öppna vården eller kommunen kallar Öppen psykiatrisk tvångsvård För patienter som ska skrivas ut till öppen psykiatrisk tvångsvård måste en samordnad vårdplan enligt 7a lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård ha upprättats innan patienten lämnar sjukhuset. I övrigt gäller bestämmelserna i lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvårdpatienter som skriv ut till öppen psykiatrisk tvångsvård. 2.2 Kommunens åtagande Kommunen ansvarar för att vid mottagande av inskrivningsmeddelande ta kontakt med den enskilde för att undersöka om personen vill ansöka om stöd. När ansökan inkommit ansvarar kommunen för att påbörja planering och bevilja insatser vid behov så att deras folkbokförda personer kan lämna sjukhuset så snart som möjligt när personen bedöms som utskrivningsklar. 3(7)

67 Kommunen har skyldighet att medverka när hälso- och sjukvården kallar till samordnad individuell planering. Kommunens har alltid rätt att kalla till samordnad individuell planering (2 kap. 7 socialtjänstlagen, 21:453) 3 Centrala begrepp i den nya planeringsprocessen Nedan beskrivs några centrala begrepp i processen för samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Syftet är att ge parterna stöd i tolkningen samt lägga grunden för det gemensamma utvecklingsarbetet. Under överenskommelsens giltighetstid ska riktlinjer och rutiner tas fram. Dess ska innehålla beskrivning av samverkan kring utskrivningsprocessen samt beskrivning och utvecklas för tillämpning av dessa begrepp. En första version av riktlinjer och rutiner ska finnas den 1 januari 218. Fast vårdkontakt En fast vårdkontakt är en namngiven person som utses av verksamhetschefen inom den öppna vården 29 a hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Den enskildes behov och önskemål avgör vem som ska vara fast vårdkontakt. Primärvård eller specialiserad öppen hälso- och sjukvård kan utse fast vårdkontakt. Inskrivningsmeddelande För att kommunens betalningsansvar ska inträda ska den slutna hälso- och sjukvården ha skickat ett inskrivningsmeddelande till berörda parter. Om den behandlande läkaren, när en patient skrivs in i den slutna vården, bedömer att patienten kan komma att behöva insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso-och sjukvården eller den landstingsfinansierade öppna vården efter det att patienten har skrivits ut, ska den slutna vården underrätta de berörda enheterna om denna bedömning genom ett inskrivningsmeddelande. Om insatser bedöms behövas från den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården, ska inskrivningsmeddelandet även skickas till den landstingsfinansierade öppna vården. Inskrivningsmeddelandet ska skickas senast 24 timmar efter det att patienten har skrivits in i sluten vård. Om den behandlande läkaren först senare under vårdförloppet bedömer att en patient kan komma att behöva insatser, ska den slutna vården skicka inskrivningsmeddelandet till berörda enheter senast 24 timmar efter det att den bedömningen gjordes. Inskrivningsmeddelandet ska innehålla upplysningar om patientens namn, personnummer, folkbokföringsadress och beräknad tidpunkt för utskrivning. Om den beräknade tidpunkten för utskrivning ändras efter det att inskrivningsmeddelandet har skickats, ska 4(7)

68 den slutna vården så snart det är möjligt underrätta de berörda enheterna om den nya beräknade tidpunkten för utskrivning. (prop 216/17:16) Socialtjänsten bör betrakta inskrivningsmeddelandet som en anmälan och agera för att skyndsamt ta kontakt med den enskilde för att undersöka om hen vill ansöka om insatser. Den landstingsfinansierade öppna hälso- och sjukvården samt den kommunala hälso- och sjukvården, i SÄBO och LSS, ska skyndsamt påbörja planering för mottagande i hemmet. Träffsäkra inskrivningsmeddelanden som är baserade på kvalificerade bedömningar av behovet i samband med utskrivning är avgörande för möjligheterna till planering. De preliminära riktlinjer och rutiner som tas fram under hösten ska omfatta beskrivning av hur inskrivningsmeddelande ska hanteras. De prövas och revideras under överenskommelsen giltighetstid. Utskrivningsklar Den behandlande läkaren har bedömt att patienten inte längre behöver vård vid en enhet inom den slutna vården. (Socialstyrelsens termbank) För att kommunens betalningsansvar ska inträda ska den slutna hälso- och sjukvården ha informerat berörda parter i kommunen om att den enskilde är utskrivningsklar. De preliminära riktlinjer och rutiner som tas fram under hösten ska omfatta beskrivning av hur informationsöverföring kring utskrivningsklar ska hanteras. De prövas och revideras under överenskommelsen giltighetstid. Hemmet Landstingsfinansierad öppen vård Samtycke Med hemmet avses i normalfallet den egna ordinära bostaden eller annat stadigvarande boende. Innefattar alla öppenvårdsmottagningar inom specialistvård och primärvård, oavsett driftsform. Individens behov och önskemål avgör vilken mottagning som avses Samtycke ska inhämtas från patienten om att informationsutbyte får göras mellan berörda enheter. 5(7)

69 Respektive part ska hämta sitt eget samtycke från den enskilde. Hur samtycke har inhämtats ska dokumenteras i journal och akt. De preliminära riktlinjer och rutiner som tas fram under hösten ska omfatta beskrivning av hur samtycke ska säkerställas. De prövas och revideras under överenskommelsen giltighetstid. Samordnad individuell plan (SIP) Sedan 1 januari 21 finns i 2 kap. 7 socialtjänstlagen (21:453) och 16 kap.4 i Hälso- och sjukvårdslagen (Sfn.nr 217:3) likalydande paragrafer om att individuella planer ska upprättas när någon har behov av insatser både från socialtjänst och hälso- och sjukvård. Planen benämns samordnad individuell plan (SIP) och tydliggör vem som gör vad. Lagstiftningen gäller personer i alla åldrar med olika behov av insatser. Personer som i din yrkesutövning inom socialtjänst och hälso- och sjukvård upptäcker behov av samordning av insatser ska initiera till SIP med den enskildes samtycke. De har också en skyldighet att informera den enskilde om att SIP finns. Den enskilde och/eller en närstående kan också själv framföra önskemål om SIP. Om patienten efter utskrivningen behöver insatser från både landsting och kommun i form av hälsooch sjukvård eller socialtjänst, ska en samordnad individuell planering (SIP) genomföras av representanter för de enheter som ansvarar för insatserna. Om insatser behövs från den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården, ska även den landstingsfinansierade öppna vården medverka i den samordnade individuella planeringen. En kallelse till den samordnade individuella planering som avses i 1 första stycket ska skickas till berörda enheter av patientens fasta vårdkontakt i den landstingsfinansierade öppna vården. Kallelsen ska skickas senast tre dagar efter det att en underrättelse enligt 3 kap. 1 om att patienten är utskrivningsklar har lämnats. För patienter som behöver insatser i samband med öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk vård, ska planeringen i stället genomföras enligt bestämmelserna om en samordnad vårdplan i 7 a lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och 12 a lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. SIP ska vanligtvis göras i hemmet. För personer med omfattande och/eller komplexa behov ska en samordnad individuell planering påbörjas på 6(7)

70 sjukhuset och följas upp och revideras snabbt efter hemkomst. En regional vägledning för SIP finns i länet (april 217). I de preliminära riktlinjer och rutiner för utskrivning från sluten vård som tas fram under hösten 217 ska vägledning kring processen för SIP i samband med utskrivning ingå. Det är viktigt att tillse att SIP sker skyndsamt efter utskrivning. De prövas och revideras under överenskommelsen giltighetstid. 7(7)

71 SOCIALNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Socialnämnden 12 oktober Paragraf Diarienummer SN-217/ Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län om utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård - remissvar Socialnämndens beslut Socialnämnden beslutar att godkänna förvaltningens förslag och tjänsteutlåtandet daterat överlämnas till kommunstyrelsen som nämndens yttrande i ärendet. Sammanfattning Den 1 januari 218 träder en ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård i kraft. I samband med detta upphävs den nu gällande lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Den nya lagen medför att huvudmännen ska överenskomma om samverkan och centrala frågor kring utskrivningsprocessen. Storsthlm (Kommunförbundet Stockholms län) och Stockholms läns landstings hälsooch sjukvårdsförvaltning (HSF) har tagit fram ett förslag till överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län. Den föreslagna överenskommelsen reglerar utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Storsthlms styrelse rekommenderar kommunerna i länet att anta överenskommelsen. Förvaltningen anser att överenskommelsen bör antas. Överläggning I ärendet yttrar sig Eva Carlsson-Paulsén (M), Marie Fors (S), Tomas Nimreus Silfverswärd (L), Niklas Bougt (V) och Ann-Christine Falck Brännström, verksamhetschef. Därefter förklaras överläggningen avslutad. Beslutet delges Kommunstyrelsen

72 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA SN-217/ (3) HANDLÄGGARE Matilda Koistinen Matilda.Koistinen@huddinge.se Socialnämnden Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län om utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård - remissvar Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna förvaltningens förslag och tjänsteutlåtandet daterat överlämnas till kommunstyrelsen som nämndens yttrande i ärendet. Sammanfattning Den 1 januari 218 träder en ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i kraft. I samband med detta upphävs den nu gällande lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Den nya lagen medför att huvudmännen ska överenskomma om samverkan och centrala frågor kring utskrivningsprocessen. Storsthlm (Kommunförbundet Stockholms län) och Stockholms läns landstings hälso- och sjukvårdsförvaltning (HSF) har tagit fram ett förslag till överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län. Den föreslagna överenskommelsen reglerar utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Storsthlms styrelse rekommenderar kommunerna i länet att anta överenskommelsen. Förvaltningen anser att överenskommelsen bör antas. Beskrivning av ärendet Idag regleras kommuners betalningsansvar för patienter, som vårdas inom den slutna vården efter det att de bedömts vara utskrivningsklara, i lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Denna lag kommer att upphävas vid årsskiftet, då den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård träder i kraft. Den nya lagen reglerar bland annat förfarandet vid in- och utskrivning från slutenvården, samverkan mellan landsting och kommuner samt kommuners betalningsansvar för patienter, som vårdas inom den slutna vården efter det POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Social- och Gymnasietorget huddinge@huddinge.se äldreomsorgsförvaltningen Huddinge

73 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA SN-217/ (3) att de bedömts vara utskrivningsklara. Vidare innehåller den nya lagen bestämmelser om att landsting och kommuner åläggs att utarbeta gemensamma riktlinjer avseende samverkan vid utskrivning. Landsting och kommuner kan även träffa överenskommelse om att kommuners betalningsansvar ska inträda vid en annan tidpunkt eller med ett annat belopp än den som anges i den nya lagen. Om sådan överenskommelse inte har träffats, inträder betalningsansvaret tre dagar efter det att en underrättelse om att patienten är utskrivningsklar har skickats för både somatisk och psykiatrisk vård. Den föreslagna överenskommelsen reglerar kommunernas betalningsansvar och tidpunkten för när betalningsansvaret inträder. Överenskommelsen stadgar att den nuvarande fristen för betalningsansvarets inträde, det vill säga 5 vardagar för somatisk vård och 3 vardagar för psykiatrisk vård, ska fortsätta gälla. Parterna i överenskommelsen är överens om att alla förutsättningar för tillämpningen av den nya lagen inte kommer att vara på plats den 1 januari 218. Med anledning av detta sker ingen fakturering fram till dess att landstingets hälso- och sjukvård kan agera efter förutsättningarna i den nya lagen, dock senast den 31 december 218. Överenskommelsen innehåller också ett åtagande om deltagande i gemensamt utvecklingsarbete under överenskommelsens giltighetstid i enlighet med en framtagen handlingsplan. Överenskommelsen gäller från och med den 1 januari 218 till och med 31 december 219 med möjlighet till förlängning 6 månader i taget. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen bedömer att den nya överenskommelsen om utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård bör antas. Den föreslagna överenskommelsen bedöms inte medföra några nackdelar för förvaltningen. Överenskommelsen bedöms ge samtliga berörda parter en möjlighet att anpassa sina verksamheter i enlighet med de nya lagkraven. Vidare ger överenskommelsen goda förutsättningar för att nya samverkansvägar kan byggas upp och nya arbetssätt tas fram i syfte att förvaltningen kan leva upp till de nya kraven som ställs i lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Representant från biståndskansliet i Huddinge kommun har deltagit i arbetsgruppen, som har tagit fram förslaget till överenskommelsen. Biståndskansliet kommer att även fortsättningsvis ingå i arbetsgruppen och delta i utvecklingsarbetet i enlighet med handlingsplanen.

74 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA SN-217/ (3) Marianne Krook Tf social- och äldreomsorgsdirektör Ann-Christine Falck Brännström Verksamhetschef Bilagor Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län om utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Beslutet delges Kommunstyrelsen

75 ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Äldreomsorgsnämnden 1 oktober Paragraf Diarienummer AN-217/36.13 Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län om utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård - remissvar Äldreomsorgsnämndens beslut Äldreomsorgsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens förslag och tjänsteutlåtandet daterat överlämnas till kommunstyrelsen som nämndens yttrande i ärendet. Sammanfattning Den 1 januari 218 träder en ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård i kraft. I samband med detta upphävs den nu gällande lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Den nya lagen medför att huvudmännen ska överenskomma om samverkan och centrala frågor kring utskrivningsprocessen. Storsthlm (Kommunförbundet Stockholms län) och Stockholms läns landstings hälsooch sjukvårdsförvaltning (HSF) har tagit fram ett förslag till överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län. Den föreslagna överenskommelsen reglerar utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Storsthlms styrelse rekommenderar kommunerna i länet att anta överenskommelsen. Förvaltningen anser att överenskommelsen bör antas. Överläggning I ärendet yttrar sig Love Bergström (M), Nurcan Gültekin (S), Barbro Lind (MP) och Lasse Alm (V). Därefter förklaras överläggningen avslutad. Beslutet delges Kommunstyrelsen

76 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-217/ (3) HANDLÄGGARE Matilda Koistinen Matilda.Koistinen@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län om utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård - remissvar Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens förslag och tjänsteutlåtandet daterat överlämnas till kommunstyrelsen som nämndens yttrande i ärendet. Sammanfattning Den 1 januari 218 träder en ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i kraft. I samband med detta upphävs den nu gällande lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Den nya lagen medför att huvudmännen ska överenskomma om samverkan och centrala frågor kring utskrivningsprocessen. Storsthlm (Kommunförbundet Stockholms län) och Stockholms läns landstings hälso- och sjukvårdsförvaltning (HSF) har tagit fram ett förslag till överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län. Den föreslagna överenskommelsen reglerar utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Storsthlms styrelse rekommenderar kommunerna i länet att anta överenskommelsen. Förvaltningen anser att överenskommelsen bör antas. Beskrivning av ärendet Idag regleras kommuners betalningsansvar för patienter, som vårdas inom den slutna vården efter det att de bedömts vara utskrivningsklara, i lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Denna lag kommer att upphävas vid årsskiftet, då den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård träder i kraft. Den nya lagen reglerar bland annat förfarandet vid in- och utskrivning från slutenvården, samverkan mellan landsting och kommuner samt kommuners POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Social- och Gymnasietorget huddinge@huddinge.se äldreomsorgsförvaltningen Huddinge

77 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-217/ (3) betalningsansvar för patienter, som vårdas inom den slutna vården efter det att de bedömts vara utskrivningsklara. Vidare innehåller den nya lagen bestämmelser om att landsting och kommuner åläggs att utarbeta gemensamma riktlinjer avseende samverkan vid utskrivning. Landsting och kommuner kan även träffa överenskommelse om att kommuners betalningsansvar ska inträda vid en annan tidpunkt eller med ett annat belopp än den som anges i den nya lagen. Om sådan överenskommelse inte har träffats, inträder betalningsansvaret tre dagar efter det att en underrättelse om att patienten är utskrivningsklar har skickats för både somatisk och psykiatrisk vård. Den föreslagna överenskommelsen reglerar kommunernas betalningsansvar och tidpunkten för när betalningsansvaret inträder. Överenskommelsen stadgar att den nuvarande fristen för betalningsansvarets inträde, det vill säga 5 vardagar för somatisk vård och 3 vardagar för psykiatrisk vård, ska fortsätta gälla. Parterna i överenskommelsen är överens om att alla förutsättningar för tillämpningen av den nya lagen inte kommer att vara på plats den 1 januari 218. Med anledning av detta sker ingen fakturering fram till dess att landstingets hälso- och sjukvård kan agera efter förutsättningarna i den nya lagen, dock senast den 31 december 218. Överenskommelsen innehåller också ett åtagande om deltagande i gemensamt utvecklingsarbete under överenskommelsens giltighetstid i enlighet med en framtagen handlingsplan. Överenskommelsen gäller från och med den 1 januari 218 till och med 31 december 219 med möjlighet till förlängning 6 månader i taget. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen bedömer att den nya överenskommelsen om utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård bör antas. Den föreslagna överenskommelsen bedöms inte medföra några nackdelar för förvaltningen. Överenskommelsen bedöms ge samtliga berörda parter en möjlighet att anpassa sina verksamheter i enlighet med de nya lagkraven. Vidare ger överenskommelsen goda förutsättningar för att nya samverkansvägar kan uppbyggas och nya arbetssätt tas fram i syfte att förvaltningen kan leva upp till de nya kraven som ställs i lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Representant från biståndskansliet i Huddinge kommun har deltagit i arbetsgruppen, som har tagit fram förslaget till överenskommelsen. Biståndskansliet kommer att även fortsättningsvis ingå i arbetsgruppen och delta i utvecklingsarbetet i enlighet med handlingsplanen.

78 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA AN-217/ (3) tf Marianne Krook Social- och äldreomsorgsdirektör Ann-Christine Falck Brännström Verksamhetschef Bilagor Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län om utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Beslutet delges Kommunstyrelsen

79 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-217/ (4) HANDLÄGGARE Per-Erik Björkbacka Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Kommunstyrelsen Utbetalning av kommunalt partistöd för år 218 i Huddinge kommun Förslag till beslut Kommittén för arvodes- och partistödsfrågors förslag till kommunfullmäktige 1. Partistöd till de politiska partier som är representerade i fullmäktige ska under år 218 ges dels som ett grundstöd om kronor per parti och dels med ett belopp om kronor per mandat i kommunfullmäktige. 2. För mottagaren av partistödet gäller de regler för kommunalt partistöd i Huddinge kommun, om vilka kommunfullmäktige beslöt den 8 december 214, 25. Sammanfattning Fullmäktige beslöt den 8 december 214 att partistödet till de politiska partier som är representerade i kommunfullmäktige under 215 ska utgå med dels ett grundstöd om kronor per parti, dels med kronor per mandat i kommunfullmäktige. Enligt 2 kap. 12 kommunallagen (KL) ska beslut om att betala ut partistöd fattas av fullmäktige minst en gång per år. Inför år 218 måste kommunfullmäktige alltså fatta ett beslut enligt nämnda lagrum. Kommittén för arvodes- och partistödsfrågor föreslår i beslut den 1 oktober 217 följande: 1. Partistöd till de politiska partier som är representerade i fullmäktige ska under år 218 utges dels i form av ett grundstöd per parti och dels i form av ett mandatstöd per mandat i fullmäktige. Grundstödet och mandatstödet ska uppgå till kronor respektive kronor varvid nämnda belopp ska räknas upp med den procentuella förändringen av inkomstbasbeloppet som skett från år 215 till För mottagaren av partistödet gäller de regler för kommunalt partistöd i Huddinge kommun, om vilka kommunfullmäktige beslöt den 8 december 214, 25. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Kommunstyrelsens förvaltning Kommunalvägen huddinge@huddinge.se Huddinge

80 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-217/ (4) Då kommittén för arvodes- och partistödsfrågor fattade sitt beslut hade Pensionsmyndigheten ännu inte fattat något beslut om inkomstbasbeloppet för år 218. Inkomstbasbeloppet var åren 215 till 217 följande: 215: 58 1 kronor 216: 59 3 kronor 217: 61 5 kronor 218: 62 5 kronor För år 218 har Pensionsmyndigheten numera fastställt inkomstbasbeloppet till 62 5 kr. Mot den bakgrunden ska grundstödet och mandatstödet räknas upp med 7,57 %. Grundstödet och mandatstödet för år 218 blir efter uppräkning med angiven procentsats kr respektive kr. Beskrivning av ärendet Den 8 december 214 beslöt kommunfullmäktige följande: 1. Förslag till regler för kommunalt partistöd i Huddinge kommun, enligt bilaga till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 14 november 214, antas. 2. Partistödet till de politiska partier som är representerade i kommunfullmäktige ska under 215 utgå med dels ett grundstöd om kronor per parti, dels med kronor per mandat i kommunfullmäktige. 3. Angivna belopp för grundstödet och mandatstödet enligt punkt 2 gäller för 215 (basår). För varje år därefter ska grundstödet och mandatstödet justeras så att de följer den procentuella ändringen av inkomstbasbeloppet som skett från basåret fram till det aktuella året. Enligt 2 kap. 12 kommunallagen (KL) ska beslut om att betala ut partistöd fattas av fullmäktige minst en gång per år. Inför år 218 måste kommunfullmäktige alltså fatta ett beslut enligt nämnda lagrum. Bestämmelsen i 2 kap. 9 KL ska ses mot bakgrund av att ett partis representation i fullmäktige kan upphöra under pågående mandatperiod. Av samma paragraf följer att partistöd inte får lämnas till ett parti under längre tid än ett år efter det att partiets representation i fullmäktige upphörde. Paragrafens krav på förnyat ställningstagande minst en gång per år till utbetalningarna av partistöd syftar till att säkerställa att partistöd inte betalas ut under längre tid än tillåtet till ett parti vars representation i fullmäktige har upphört.

81 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-217/ (4) Grundstödet och mandatstödet har under åren 215 till 217 uppgått till följande belopp: Grundstöd kronor Grundstöd kronor Grundstöd kronor Grundstöd kronor Mandatstöd 215 Mandatstöd 216 Mandatstöd 217 Mandatstöd kronor kronor kronor kronor Redovisning av användningen av partistöd Enligt de regler för kommunalt partistöd i Huddinge kommun, om vilka kommunfullmäktige beslöt den 8 december 214, anges att en mottagare av partistöd årligen och senast den 3 juni ska lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 2 kap. 9 första stycket kommunallagen. Till redovisningen ska fogas en granskningsrapport. Enligt 2 kap. 11 kommunallagen får fullmäktige besluta att stöd inte ska betalas till ett parti som underlåter att ge in redovisning och granskningsrapport. Det innebär att kommunen får möjlighet att stoppa fortsatta utbetalningar till mottagare av partistöd som inte lämnar redovisning och granskningsrapport. Fortsatta utbetalningar kan däremot inte stoppas med hänvisning till redovisningens innehåll. Samtliga partier som är representerade i kommunfullmäktige har inkommit med en redovisning av mottaget partistöd för år 217. Förvaltningens synpunkter Någon förändring av partiernas representation i kommunfullmäktige har inte skett. Mot denna bakgrund föreslås att det partistöd om vilket kommunfullmäktige beslöt den 8 december 214 även ska utgå för år 218. Partistödet ska dock enligt fullmäktiges beslut den 8 december 214 räknas upp med den procentuella förändringen som skett av inkomstbasbeloppet. Magdalena Bosson Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör

82 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-217/ (4) Per-Erik Björkbacka Kommunjurist Bilaga Protokoll från ur kommittén för arvodes- och partistödsfrågors sammanträde den 1 oktober 218

83 KOMMITTÉN FÖR ARVODES- OCH PARTISTÖDSFRÅGOR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SIDA 5 (7) Sammanträdesdatum Kommittén för arvodes- och partistödsfrågor 1 oktober Paragraf Förslag enligt 2 kap. 12 kommunallagen om utbetalning av kommunalt partistöd för 218 i Huddinge kommun Kommittén för arvodes- och partistödsfrågors beslut Kommitténs förslag till kommunfullmäktige 1. Partistöd till de politiska partier som är representerade i fullmäktige ska under år 218 utges dels i form av ett grundstöd per parti och och dels i form av ett mandatstöd per mandat i fullmäktige. Grundstödet och mandatstödet ska uppgå till kronor respektive kronor varvid nämnda belopp ska räknas upp med den procentuella förändringen av inkomstbasbeloppet som skett från år 215 till För mottagaren av partistödet gäller de regler för kommunalt partistöd i Huddinge kommun, om vilka kommunfullmäktige beslöt den 8 december 214, 25. Kommittén för arvodes- och partistödsfrågor beslutar för egen del Arbetarepartiet-Socialdemokraterna och Kristdemokraterna uppmanas komplettera respektive granskningsrapport med försäkran om att redovisningen ger en rättvisande bild av hur partiet använt partistödet. Kristdemokraterna uppmanas komplettera redovisningen med en handling utvisande att den särskilda granskaren förordnats av partiet till uppdraget som särskild granskare. Sammanfattning Fullmäktige beslöt den 8 december 214 att partistödet till de politiska partier som är representerade i kommunfullmäktige under 215 ska utgå med dels ett grundstöd om kronor per parti och dels med kronor per mandat i kommunfullmäktige. Enligt 2 kap. 12 kommunallagen (KL) ska beslut om att betala ut partistöd fattas av fullmäktige minst en gång per år. Inför år 218 måste kommunfullmäktige alltså fatta ett beslut enligt nämnda lagrum. Kommittén för arvodes- och partistödsfrågor föreslår att partistöd om vilket kommunfullmäktige beslöt den 8 december 214 även ska utgå för år 217. Partistödet ska dock räknas upp med den procentuella ändringen av inkomstbasbeloppet som skett från år 215 till 218. Beträffande inkomstbasbeloppet för år 218 så föreligger för närvarande inte npgra siffror. Inkomstbasbeloppet var för åren 215, 216 och 217 följande: 215: 58 1 kronor 216: 59 3 kronor 217: 61 5 kronor 218: Signaturer: Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande: datum och signatur

84 KOMMITTÉN FÖR ARVODES- OCH PARTISTÖDSFRÅGOR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SIDA 6 (7) Sammanträdesdatum Kommittén för arvodes- och partistödsfrågor 1 oktober Paragraf Med stöd av angivna inkomstbasbelopp föreligger följande siffror för grundstödet och mandatstödet: Grundstöd kronor Grundstöd kronor Grundstöd kronor Grundstöd kronor Mandatstöd 215 Mandatstöd 216 Mandatstöd 217 Mandatstöd kronor kronor kronor kronor Överläggning i kommittén för arvodes- och partistödsfrågor Ann-Marie Högberg (S) yrkar bifall till förslaget att grundstödet och mandatstödet för år 218 ska uppgå till kronor resperktive kronor varvid nämnda belopp ska räknas upp med den procentuella ändringen av inkomstbasbeloppet som skett från år 215 till 218. Vidare föreslår Ann-Marie Högberg (S) att kommittén för egen del beslutar uppmana Arbetarepartiet-Socialdemokraterna och Kristdemokraterna komplettera respektive granskningsrapport med försäkran om att redovisningen ger en rättvisande bild av hur partiet använt partistödet. För Kristdemokraternas del bör partiet även komplettera redovisningen med en handling utvisande att den särskilda granskaren förordnats av partiet till uppdraget som särskild granskare. Mats Arkhem (SD) yrkar att grundstödet och mandatstödet för år 218 ska fastställas till kr respektiuve 46 kr. Vidare yttrar sig Marianne Broman (MP), Erik Ottoson (S) och Kurt Karlsson (V). Härefter förklaras överläggningen avslutad. Propositioner i kommittén för arvodes- och partistödsfrågor Ordföranden ställer propositioner efter varandra om bifall till föreliggande förslag och till Mats Arkhems (SD) yrkande att grundstödet och mandatstödet för år 218 ska fastställas till kr respektiuve 46 kr. Härvid finner ordföranden att kommittén beslutat i enlighet med föreliggande förslag. Kommitten beslutar för egen del i enlighet Ann-Marie Högbergs (S) förslag att dels uppmana Arbetarepartiet-Socialdemokraterna och Kristdemokraterna komplettera respektive granskningsrapport med försäkran om att redovisningen ger en rättvisande Signaturer: Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande: datum och signatur

85 KOMMITTÉN FÖR ARVODES- OCH PARTISTÖDSFRÅGOR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SIDA 7 (7) Sammanträdesdatum Kommittén för arvodes- och partistödsfrågor 1 oktober Paragraf bild av hur partiet använt partistödet dels uppmana Kristdemokraterna att komplettera redovisningen med en handling utvisande att den särskilda granskaren förordnats av partiet till uppdraget som särskild granskare. Reservation i kommittén för arvodes- och partistödsfrågor Mot kommitténs beslut reserverar sig Mats Arkhem (SD) till förmån för eget förslag. Beslutet delges Kommunstyrelsen Signaturer: Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande: datum och signatur

86 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (6) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Datum Diarienummer KS-217/ Handläggare Frida Hägglund Frida.Hagglund@huddinge.se Kommunstyrelsen Verksamhetsplan 218 för kommunstyrelsen Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunstyrelsen erhåller,8 mnkr från medelsreserven i syfte att ta fram ett preventionspaktet för att öka samordningen och säkerställa ett effektivt arbetssätt med hög kvalitet inom det preventiva arbetet i Huddinge. 2. Kommunstyrelsens driftsbudget förstärks med 2,4 mnkr som en följd av ökade avskrivningskostnader kopplat till investeringar i samhällsbyggnadsprojekt. Kommunstyrelsen beslutar för egen del 3. Under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar enligt ovan godkänns kommunstyrelsens verksamhetsplan för 218, bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 6 november 217. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har utifrån det av kommunfullmäktige beslutade styrdokumentet Mål och budget 218 tagit fram ett förslag till verksamhetsplan. I verksamhetsplanen lämnas förslag på etappmål och de utvecklingsåtaganden som föreslås genomföras under året för att verkställa kommunfullmäktiges uppdrag och nå en god måluppfyllelse. Kommunstyrelsens förvaltning lämnar också förslag på nödvändiga prioriteringar och omdisponering av medel för att klara föreslagna åtaganden inom tilldelad budget. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att kommunstyrelsen under 218 kraftsamlar kring de frågor som är kommunövergripande. Därmed ligger fokus i verksamhetsplanen på hanteringen av de politiska prioriteringarna. Utifrån prioriteringarna kommer kommunstyrelsen i verksamhetsplanen särskilt att kraftsamla kring samhällsbyggande, digitalisering, långsiktig finansiering och kommunen som arbetsgivare. Kommunstyrelsen begär finansiering från medelsreserven i syfte att ta fram ett preventionspaktet. Kommunstyrelsen begär även att driftsbudgeten förstärks som en följd av ökade avskrivningskostnader kopplat till investeringar i samhällsbyggnadsprojekt. HUDDINGE KOMMUN Postadress Besök Tfn huddinge@huddinge.se Huddinge kommun Kommunalvägen 28 Tfn vxl Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge

87 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2 (6) Datum Diarienummer KS-217/ Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige fattade i juni i år beslut om Mål och budget 218. Verksamhetsplanen är det dokument som beskriver hur nämnderna, utifrån lagar och förordningar samt kommunfullmäktiges Mål och budget, ska bedriva verksamheten under det kommande året. Verksamhetsplanen utgör därmed grunden för nämndens styrning. Kommunstyrelsens förvaltning har, med instruktionen för nämndernas verksamhetsplaner som grund, utarbetat ett förslag till verksamhetsplan för kommunstyrelsens verksamhet under det kommande året som beskriver vad kommunstyrelsen åtar sig utifrån kommunfullmäktiges mål och uppdrag i Mål och budget samt förslag till fördelning av resurser. Planen ska stödja ett processinriktat arbetssätt där förvaltningens olika delar samarbetar mot gemensamma mål i syfte att åstadkomma hög kvalitet i verksamheten och ett effektivt resursutnyttjande. Beskrivning av målstrukturen Under respektive övergripande och strategiskt mål redovisas kommunstyrelsens nämndmål. Under respektive nämndmål finns måttabeller. Av tabellerna framgår hur målen mäts, senaste mätresultat samt ambitioner (etappmål) för planeringsåret. Måtten i tabellerna mäter direkt eller indirekt hur nära kommunstyrelsen är att uppfylla de olika nämndmålen. I många fall används flera olika mått som mäter delaspekter av målet och som tillsammans ger en större bild. Måttabellerna ska spegla de centrala delarna av basuppdraget, det vill säga den verksamhet kommunstyrelsen bedriver för att bidra till att kommunen uppnår sina mål. Etappmålen uttrycker ambitioner för året. I vissa fall, där måtten är väsentliga för att kunna bedöma måluppfyllelse men där kommunstyrelsen inte har möjlighet att direkt påverka resultaten, så anges inga etappmål. Istället anges att måtten används som indikatorer. Detta ställer höga krav på bedömningen och värderingen av om kommunstyrelsen är nöjd med nivån på resultaten. Om en indikator bedöms ligga långt under önskvärd nivå bör åtgärder vidtas även om inget etappmål kan sättas. Efter varje nämndmål och måttabell förtydligas nämndmålen och här redovisas vad kommunstyrelsen åtar sig att åstadkomma under året. Samordning med Samhällsbyggnad i Huddinge Samhällsbyggnad i Huddinge utgör ett komplement till kommunstyrelsens verksamhetsplan för 218 i de delar som avser 218. Dokumentet beskriver vilka samhällsbyggnadsprojekt och lokalprojekt som kommunstyrelsen arbetar med och ger en utblick framåt och översikt av den fysiska utvecklingen i kommunen. Dessutom ges en överblick av investeringar i den fysiska miljön under Samhällsbyggnad i Huddinge behandlas i separat ärende till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Integration av intern kontroll i planerings- och uppföljningsprocessen Från och med 217 ingår planen för intern kontroll i styrelsens och nämndernas verksamhetsplaner. Innehållet och omfånget av internkontrollarbetet kvarstår som

88 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 3 (6) Datum Diarienummer KS-217/ tidigare. Under året följs internkontrollarbetet sedan upp i de ordinarie uppföljningsdokumenten (delårsrapporter och verksamhetsberättelse). Förvaltningens synpunkter Förvaltningens förslag till prioriteringar för 218 Kommunstyrelsens förvaltning har utifrån det av kommunfullmäktige beslutade styrdokumentet Mål och budget 218 tagit fram ett förslag till verksamhetsplan. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att kommunstyrelsen under 218 kraftsamlar kring de frågor som är kommunövergripande. Därmed ligger fokus i verksamhetsplanen på hanteringen av de politiska prioriteringarna. Utifrån prioriteringarna kommer kommunstyrelsen i verksamhetsplanen särskilt att kraftsamla kring samhällsbyggande, digitalisering, långsiktig finansiering och kommunen som arbetsgivare. Kommunstyrelsen har valt att inte ta med det övergripande målet Utbildning med hög kvalitet eftersom det främst berör utbildningsnämndernas verksamhetsområden. Därmed har även prioriteringen om att fler elever ska ta gymnasieexamen inom tre år tagits bort då kommunstyrelsen inte bedriver någon verksamhet som påverkar prioriteringen. Dock ansvarar kommunstyrelsen för kontroll av hela styrningen och kommer därmed kontrollera att målet och prioriteringen hanteras av de berörda nämnderna. Kommunstyrelsen har därtill en viktig roll att fylla när det gäller att stödja verksamhetsutvecklingen så att personalen inom skolan, liksom övriga verksamheter, kan frigöra tid för sitt kärnuppdrag. Kommunstyrelsens stödjande funktion vad gäller förvaltningarnas jämlikhetsarbete kan också användas i barn- och utbildningsförvaltningens uppdrag om att till exempel minska skillnaderna mellan könen och uppnå bättre resultat i skolorna. Samhällsbyggnad Kommunstyrelsen bidrar till de politiska prioriteringen som rör samhällsbyggandet genom arbetet med det kontinuerliga basuppdraget. Stor vikt har lagts vid att skapa möjligheter att uppfylla bostadsåtagande och åtagande om utbyggnad av cykelvägnät enligt avtal inom ramen för Sverigeförhandlingen. Åtgärder för ett förbättrat näringslivsklimat och satsningar för att skapa nya arbetsplatser har också en hög prioritet, då utmaningen att nå en arbetsplatskvot på 1, ökar när bostadsbyggnadstakten ökar. Utvecklingsåtagandena inom samhällsbyggnadsområdet syftar till att ge riktlinjer och förbättra processerna för att därigenom öka effektiviteten, korta handläggningstiderna, stärka ekonomin och samtidigt uppnå en hög kvalitet i samhällsbyggandet. Av särskild vikt är att arbeta vidare med genomförande av den förvaltningsövergripande processen för samhällsplanering i tidiga skeden, bland annat för att säkerställa att utbyggnad av offentligt finansierad service kan tillgodose behovet när befolkningsutvecklingen är snabb. Digitalisering Kommunstyrelsens förvaltning bidrar till digitaliseringen i kommunen genom att ge förutsättningar för att säkerställa en god användning av dess möjligheter för att identifiera, planera samt realisera IT-insatser som minskar kostnaderna för

89 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 4 (6) Datum Diarienummer KS-217/ verksamheter och underlättar för medarbetarna i deras arbete. I basuppdraget ingår även att leda, driva och stödja utvecklingen av kommunens e-förvaltning genom att i samverkan med verksamheterna bedriva verksamhetsutveckling med stöd av IT. Under 218 föreslås flera utvecklingsåtaganden som kommer att bidra till digitaliseringen. Dessa är: digitalisering av planerings- och uppföljningsprocessen (DigiPUFF) samt processverktyget, en förstudie kring klassificering av kommunens processer som nästa steg i Huddinges processorientering, en ny digitaliseringsstrategi, införa e-arkiv samt säkerställa att Huddinge kommun är förberedda inför dataskyddsförordningens införande. Långsiktig finansiering Planerade åtgärder inom ramen för långsiktig finansiering har genomförts enligt plan under 217. Effekterna av dessa kommer i huvudsak få genomslag från 218 och framåt. Arbetet med långsiktig finansiering fortsätter under 218. Kommunen som arbetsgivare Kommunstyrelsens förvaltning har uppdraget att ge stöd, följa upp och rapportera förvaltningarnas arbete med rehabilitering. Under 218 fortsätter arbetet bland annat genom att i kommunens ledningsgrupp följa upp långa rehabiliteringsärenden. Den nya mallen för planerings- och uppföljningssamtalet som implementeras vintern 217/218 ska användas för att sätta mål för medarbetare för 218. Utifrån de nya mallarna och anvisningarna ska kommunstyrelsens förvaltning sedan implementera och förankra de nya löneanvisningarna inklusive nya lönekriterier. Under 218 kommer rekryteringsstödet till chefer inom kommunstyrelsens förvaltning och i synnerhet samhällsbyggnadsavdelningen öka genom en rekryterartjänst som understödjer hela eller delar av rekryteringsprocessen av bristyrkeskategorier. I framtagandet av arbetsmiljörapporten för kommunstyrelsens förvaltning 217 har förvaltningens ledningsgrupp identifierat att den mest väsentliga gemensamma åtgärden för 218 är att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö, inte minst mot bakgrund av att det finns ett behov av att ytterligare öka antalet medarbetare inom samhällsbyggnadsavdelningen. I åtagandet ingår att säkerställa en god arbetsmiljö för samtliga medarbetare, inklusive tillräcklig tillgång till möteslokaler och åtgärdande av tidigare identifierade problem med inomhusmiljön. Därutöver ingår att anskaffa nya ändamålsenliga lokaler till servicecenter i Huddinge centrum. Budget och tekniska justeringar Genom de politiska prioriteringarna i Mål och budget 218 har kommunstyrelsens budget utökats med 9 mnkr inklusive överförmyndarnämnden. Ingen uppräkning har skett för volymer, generella statsbidrag eller övriga tekniska justeringar, gemensam IT-infrastruktur eller uppräkningar för löner, hyror eller priser. Genom att kontinuerligt arbeta med effektiviseringar gör kommunstyrelsen bedömning att kostnadsökningar till följd av volymer, löner och priser kan hanteras inom tilldelade medel för 218. De politiska prioriteringarna innebär att kommunstyrelsen fått ett tillskott om 1 mnkr i riktad satsning för att genomföra insatser under 218 för att förbättra näringslivsklimatet. Vidare ska resurser prioriteras för planering och

90 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 5 (6) Datum Diarienummer KS-217/ genomförande av samhällsbyggnadsprojekt i anslutning till Spårväg syd och Tvärförbindelse Södertörn. Kopplat till detta får kommunstyrelsen 3 mnkr för samhällsplanering och medborgardialog i tidiga skeden. Ytterligare 2 mnkr riktas för att stärka lokalplaneringen. Satsningen är viktig och avgörande för att kommunen ska lyckas med att bidra till en omfattande byggnation av bostäder och arbetsplatser. Kommunstyrelsen har även fått 1 mnkr i riktade medel för avskrivningar för att kunna prioritera att genomföra fler åtgärder i kommunens parkprogram och cykelplan. 25 mnkr avsätts i investeringsutrymme. För att möta uppräkningen av avgiften till Södertörns brandförsvarsförbund avsätts 1 mnkr i kommunstyrelsens budget. För att genomföra det allmänna valet 218 har kommunstyrelsen fått ett tillskott om 1 mnkr. Utrymmet för Samkraft under 218 är fortsatt 3 mnkr. De kommungemensamma satsningarna uppgår även under 218 till 5 mnkr och områden som prioriteras är bland annat en fortsatt mottagarorganisation för samordnad varudistribution, kostnadsgenomlysning av verksamheter, införande av e-arkiv, kommunikationsinsatser kring införande av löneanvisningar och samtalsmallar, att öka servicenivån för servicecenter samt att införa e-förslag. Det stora antalet ensamkommande barn gör att överförmyndarenheten fortsatt har stora kostnader. Bedömningen för 218 är att kostnadsnivån från 217 kvarstår för att överförmyndarnämnden ska klara sin verksamhet, men situationen är fortsatt svårbedömd. Förutom kostnader i samband med ensamkommande barn är kostnaderna fortsatt höga för personal samt övriga ställföreträdarskap. Verksamheten har fått en volymrelaterad uppräkning om,2 mnkr avseende ökade kostnader på grund av befolkningsförändringar. Södertörns brandförsvarsförbund prognostiserar en uppräkning av sin budget med 2,5 procent jämfört med den totala uppräkningen av löner och priser för förvaltningen som är procent. Det medför ökade kostnader om 1,5 mnkr för 218, där förvaltningen fått ett tillskott till budgeten på 1 mnkr. Förslag till förstärkning av budget Utifrån den politiska prioriteringen Prioritera tidiga insatser som leder till ökade möjligheter för individen att styra sitt eget liv och skapa sin egen framtid samtidigt som de på lång sikt leder till minskade kostnader. äskas finansiering från medelsreserven om,8 mnkr i syfte att ta fram ett preventionspaktet för att öka samordningen och säkerställa ett effektivt arbetssätt med hög kvalitet inom det preventiva arbetet i Huddinge. Enligt kommunens ekonomistyrningsprinciper får kommunstyrelsen full kompensation för kapitalkostnader till följd av investeringar i samhällsbyggnadsprojekt och investeringar i gator och vägar. Ökade avskrivningskostnader kopplat till investeringar i samhällsbyggnadsprojekt täcks endast till del av de riktade medlen om 1 mnkr som kommunstyrelsen fått under 218. Utöver dessa äskas därför 2,4 mnkr ytterligare för att kunna hantera den totala ökningen av avskrivningskostnader avseende investeringar i samhällsbyggnadsprojekt.

91 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 6 (6) Datum Diarienummer KS-217/ Magdalena Bosson Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Frida Hägglund Utvecklingsledare Bilagor 1. Bilaga 1 - Verksamhetsplan 218 för kommunstyrelsen 2. Bilaga 2 - KS VP 218 Ekonomisk sammanställning av samhällsbyggnadsprojekt

92 KS-217/ Verksamhetsplan 218 för kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltning/administrativa avdelningen NOVEMBER 217

93 Innehåll Huddinges vision och mål...3 Ansvarsområde...4 Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län...4 Kommunstyrelsens mål och resultat...5 Bra att leva och bo...6 Fler i jobb...19 God omsorg för individen...22 Systematisk kvalitetsutveckling...28 Attraktiv arbetsgivare...32 Sund ekonomi...35 Plan för intern kontroll...41 Kommunstyrelsens internkontrollarbete...41 Riskreducerande åtgärder...42 Åtgärder utifrån rekommendation från revision eller annan extern granskning...44 Systematiska kontroller...45 Plan för uppföljning och insyn...49 Uppföljning Organisation...5 Källförteckning...53

94 Huddinges vision och mål Vision: Huddinge - en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Hållbart Huddinge 23 I Ett hållbart Huddinge pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år 23. Här beskrivs hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit. Mål för Huddinge För att nå det framtida läget i Ett hållbart Huddinge 23 och visionen om att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län, är fem övergripande mål formulerade som visar utåtriktat vad kommunen åstadkommer för invånare, brukare och kunder. Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans För att vara framgångsrik i detta arbete ska kommunen ständigt sträva efter att förbättra verksamheterna och detta är formulerat i tre strategiska mål under rubriken effektiv organisation som visar inåtriktat hur och med vilka resurser kommunen genomför sitt uppdrag. Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Systematisk kvalitetsutveckling Huddinges kärnvärden Kärnvärdena är den värdegrund som Huddinge vilar på; både nu och i framtiden. Dessa kärnvärden fungerar som ledstjärnor för alla verksamheter och individer som verkar i kommunen. Huddinge ska stå för: Mod betyder att vi vågar ta för oss, ta nya vägar och ta ställning i viktiga frågor. Omtänksamhet betyder att vi bryr oss om människor, besökare, företagare och natur. Driv betyder att vi kraftfullt driver utvecklingen framåt och att vi tar en ledande roll i regionen. Mångfald betyder att vi tar tillvara på variation och omväxling i miljöer, invånare, medarbetare och utbud. Vi vill utnyttja potentialen i mångfalden och skapa ett rikt och flexibelt samhälle. Ansvarsområde KOMMUNSTYRELSEN 3

95 Kommunstyrelsen ansvarar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning samt är kommunens centrala arbetsgivarorgan, tillika löne- och pensionsmyndighet. Kommunstyrelsen leder arbetet med att samordna utformningen av övergripande mål och riktlinjer för styrningen av hela den kommunala verksamheten. Den bevakar också att uppföljning sker till fullmäktige från samtliga nämnder om hur verksamheten utvecklas samt hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. Kommunstyrelsen håller dessutom fortlöpande uppsikt över verksamheten i de företag som kommunen äger eller har intresse i. Kommunstyrelsen ansvarar även för översiktlig planering, exploateringsverksamhet, upprättande av detaljplaner och planprogram enligt plan- och bygglagen samt ansvarar för infrastruktur- och trafikfrågor. Till detta kommer även ansvaret för den strategiska utvecklingen av kommunens näringsliv. Kommunstyrelsens uppdrag regleras i kommunallagen och i reglementet för kommunstyrelsen (HKF 92). Kommunstyrelsens förvaltning ska på kommunstyrelsens uppdrag leda, styra och stödja de övriga förvaltningarna så att hela kommunen bedrivs effektivt och ändamålsenligt. Uppdraget är också att planera, utveckla och bygga ett hållbart samhälle med förutsättningar för goda livsmiljöer och ett växande näringsliv. Kommunstyrelsens förvaltning behöver ha en hög närvaro i regionala och nationella sammanhang för att bevaka och säkra Huddinges och södra Stockholms attraktionskraft. Kommundirektörens uppdrag är att arbeta med kommunens interna styrning och måluppfyllelse. Härutöver har kommundirektören jämte andra ledande befattningshavare ett stort ansvar för att säkerställa Huddinge kommuns närvaro i regionala organisationer, driva påverkansarbete och säkerställa att Huddinge görs valbart gällande byggande, infrastruktursatsningar och andra områden som är viktiga för södra Stockholms utveckling i regionen. Huddinge en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Vår vision att Huddinge ska vara en av de tre populäraste kommunerna i länet att bo, besöka och verka i ställer stora krav på våra verksamheter. För att sträva mot visionen måste vi utföra våra uppdrag mycket bra, tåla jämförelser med andra kommuner i länet samt bemöta invånare och företag på ett positivt och professionellt sätt. Arbetet med att sträva mot visionen kräver engagemang och uthållighet från medarbetare och verksamheter. Kommunstyrelsen förvaltning arbetar kontinuerligt för att uppnå kommunens vision och är vaksam på de indikatorer som ger oss en vägledning kring hur vi ligger till i ett länsperspektiv. Visionen är väl förankrad hos chefer och medarbetare och stärks ytterligare genom arbetet kring värdegrund samt de nya mallarna för medarbetarsamtal. Även målstyrningen stärks genom de nya löneanvisningar som är på väg fram. Bilden av Huddinge som plats förstärks kontinuerligt och under 218 fortsätter vi arbetet kring att skapa positiva och rättvisande bilder i Stockholms läns medielandskap. Även marknadsföringsinsatser genomförs under 218 vilket sannolikt stärker bilden av Huddinge som en bra plats att investera i. 4 VERKSAMHETSPLAN 218

96 Kommunstyrelsens mål och resultat Kommunstyrelsens mål utgår från de lagar och förordningar som gäller för verksamheten, kommunfullmäktiges vision och mål i Mål och budget 218. Den gemensamma strukturen och innehållet i kommunstyrelsens verksamhetsplan utgår från kommunfullmäktiges övergripande och strategiska mål. De aspekter som kommunfullmäktige valt att beskriva under respektive mål och delmål ska vara vägledande för var kommunstyrelsen beskriver sina mål och åtaganden. För vart och ett av de övergripande och strategiska målen har kommunfullmäktige tydliggjort vad som särskilt ska prioriteras 218. Fokus under kommande år ska ligga på att säkerställa resurser till kärnverksamheten och utvecklingsåtaganden som frigör resurser ska prioriteras. Kommunens kvalitetsarbete ska inriktas på att stödja verksamheterna och förbättra nämndernas förutsättningar att i första hand utföra basuppdraget. Planen för att säkra den långsiktiga finansieringen sätter ramen för kommunens skuldsättning. Tydliga steg ska tas under 218 för att ge fristående aktörer möjligheter att utveckla våra skattefinansierade verksamheter. Kommunstyrelsens tolkning av målen Kommunstyrelsen har systematiskt gått igenom alla kommunfullmäktiges mål, delmål och särskilda prioriteringar och prövat vilka som har relevans för nämndens verksamhet och därmed är ett ansvar för kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen har valt att inte ta med det övergripande målet Utbildning med hög kvalitet eftersom det främst berör utbildningsnämndernas verksamhetsområden. Därmed har även prioriteringen om att fler elever ska ta gymnasieexamen inom tre år valts bort då kommunstyrelsen inte bedriver någon verksamhet som påverkar prioriteringen. Dock ansvarar kommunstyrelsen för kontroll av hela styrningen och kommer därmed att kontrollera att målet och prioriteringen hanteras av de berörda nämnderna. Kommunstyrelsen har därtill en viktig roll att fylla när det gäller att stödja verksamhetsutvecklingen så att personalen inom skolan, liksom övriga verksamheter, kan frigöra tid för sitt kärnuppdrag. Kommunstyrelsens stödjande funktion vad gäller förvaltningarnas jämlikhetsarbete kan också användas i barn- och utbildningsförvaltningens uppdrag om att till exempel minska skillnaderna mellan könen och uppnå bättre resultat i skolorna. Under det övergripande målet God omsorg för individen tas delmålet Fler upplever god vård och omsorg inte med då kommunstyrelsen inte har egen verksamhet inom området. Den politiska prioriteringen Det är viktigt att den som hamnar utanför arbetsmarknaden omgående får hjälp med lämpliga insatser för att åter komma tillbaks i egen för-sörjning kommer inte att hanteras av nämnden då den främst berör socialnämndens verksamhet. Under Ekosystem i balans hanteras inte den politiska prioriteringen Kommunen har som mål att behålla titeln bästa friluftskommun och bästa naturvårdskommun även under 218 då detta uppdrag till största delen ligger hos kultur- och fritidsnämnden och natur- och byggnadsnämnden. Under det strategiska målet Sund ekonomi har kommunstyrelsen lagt till ett eget nämndmål Effektiv och rättsäker upphandling för att förtydliga styrningen och underlätta uppföljning. Samhällsbyggnad i Huddinge utgör ett komplement till kommunstyrelsens verksamhetsplan för 218 i de delar som avser 218. Dokumentet beskriver vilka samhällsbyggnadsprojekt och lokalprojekt som kommunstyrelsen arbetar med och ger en utblick framåt och översikt av den fysiska utvecklingen i kommunen. Dessutom ges en överblick av investeringar i den fysiska miljön under Samhällsbyggnad i Huddinge behandlas i separat ärende till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. KOMMUNSTYRELSEN 5