Teknisk handbok. Projektering. Teknisk beskrivning

Transkript

1 Teknisk handbok Projektering Teknisk beskrivning

2 Teknisk beskrivning täby kommun Denna tekniska beskrivning anger lägsta krav vid upprättande av handlingar för Täby kommuns entreprenadarbeten i både exploateringsprojekt och drift- och underhållsprojekt. Koder och rubriker Texterna i projekteringsanvisningarna ansluter till AMA Anläggning 13 och RA Anläggning 13 samt AMA EL 16 och RA EL 16. AMA:s tillämpningsregler, bl.a. pyramidregeln, gäller även koder och rubriker i hela projekteringsanvisningarna, se t.ex. RA Anläggning 13. En teknisk beskrivning för en entreprenad byggs upp av texter hämtade ur AMA Anläggning 13 / AMA EL 16 och av specifika texter som Täby kommun vill ska gälla. Följande gäller för redovisade koder och rubriker i dessa projekteringsanvisningar: De koder som är angivna i projekteringsanvisningar är endast de där Täby kommun önskar göra ändringar, tillägg eller förtydliganden i förhållande till AMA Anläggning 13 / AMA EL 16. Flera koder och rubriker i AMA Anläggning 13 och RA Anläggning 13 eller i AMA EL 16 och RA EL 16 som inte är upptagna i projekteringsanvisningarna kan således ändå vara tillämpliga i det enskilda projektet. Vid upprättande av förfrågningsunderlag ska sådana koder och rubriker åberopas enligt sedvanliga AMA-regler d v s genom åberopande av kod och rubrik. Användning av Teknisk beskrivning Beskrivningsförfattare som arbetar på uppdrag av Täby Kommun och/eller på uppdrag av andra intressenter som genom avtal äger rätt att utföra arbeten på och i kommunens allmänna mark ska i sina tekniska beskrivningar se till att tekniska krav och anvisningar i dessa projekteringsanvisningar uppfylls. Notera att projekteringsanvisningarna även omfattar ett antal kompletterande dokument inom relaterade teknikområden enligt innehållsförteckning i Täby Kommuns Tekniska Handbok. Upprättande av förfrågningsunderlag med hjälp av projekteringsanvisningarna Dessa projekteringsanvisningar samt de kompletterande dokumenten inom respektive teknikområde i Teknisk Handbok utgör grundläggande krav för upprättande av beskrivningar avseende byggande och underhåll av anläggningar i Täby Kommun. Projektering - Teknisk beskrivning 1

3 Avvikelser från föreskrifter i Teknisk Beskrivning Avsteg från standard beskriven i Tekniska Beskrivning får ej ske utan särskilt godkännande. Vid avvikelser ska också yttrande från drift- och underhållsansvarig på kommunen inhämtas. Denna tekniska beskrivning ansluter till AMA Anläggning 13 och AMA EL 16 Projektering - Teknisk beskrivning 2

4 Innehåll B Förarbeten, hjälparbeten, saneringsarbeten, flyttning, demontering, rivning, röjning m m 5 BC Hjälparbeten, tillfälliga anordningar och åtgärder m m 5 BCB Hjälparbeten i anläggning 5 BE Flyttning, demontering och rivning 9 BEB Flyttning 9 BEC Demontering 9 BED Rivning 10 BF Trädfällning, röjning m m 11 BFC Röjning 12 BFD Borttagning av stubbar 12 BFE Borttagning av markvegetation och jordmån 12 BJB Geodetiska mätningsarbeten för anläggning och för grundläggning av hus 12 C Terrassering, pålning, markförstärkning, lager i mark m m 14 CB Schakt 14 CE Fyllning, lager i mark m m 14 CEB Fyllning för väg, byggnad, bro m m 14 CEC Fyllning för ledning, magasin m m 15 CEE Tätnings- och avjämningslager för väg, byggnad, järnväg, bro m m 15 D Marköverbyggnader, anläggningskompletteringar m m 16 DBB Lager av geosyntet 16 DBG Lager av skivor eller block av cellplast 16 DC Marköverbyggnader m m 16 DCB Obundna överbyggnadslager för väg, plan o.d. 16 DCC Bitumenbundna överbyggnadslager för väg, plan o.d. 17 DCD Förseglingar för väg, plan o.d. 17 DCG Markbeläggningar 18 DCJ Sandytor 21 DD Vegetationsytor, sådd och plantering m m 23 DDB Sådd, plantering m m 23 DDC Stöd och skydd för växter 24 DDD Färdigställandeskötsel 25 DDE Åtgärder på bevarad vegetation 26 DE Anläggningskompletteringar 26 3

5 DEC Kantstöd 26 DED Ränndalar och ytvattenrännor 28 DEE Väg- och ytmarkeringar 28 DEF Förtillverkade fundament, stolpar, skyltar m m 28 DHB Skötsel av markanläggning under garantitiden 31 FBB Murar av natursten 34 FBC Murbeklädnader av natursten 34 P Apparater, ledningar m m i rörsystem eller rörledningsnät 35 PB Rörledningar i anläggning 35 PBG Infodringsledningar i befintliga rörledningar 36 PC Anslutningar, förankringar, korrosionsskyddsbehandlingar, provningar m m på rörledningar i anläggning 36 PCB Anslutningar av rörledning till rörledning m m 36 PD Brunnar o.d. i mark 36 PEB Avstängningsanordningar m m i mark 38 PF Pumpanordningar i anläggning 39 PG Renovering av rörledningar m m i anläggning 39 S Apparater, utrustning, kablar m m i el- och telesystem 41 SBC Stolpar m m 41 SBD Kabelstegar, kabelrännor, bärskenor o.d. 43 SBE Dosor 43 SBJ Kabelgenomföringar 43 SBL Fästdon för apparater, el- och telekablar, ledare m m 43 SBN Kabelskydd och kabelmarkeringar 43 SBQ Kanalisation av elinstallationsrör 44 SC El- och telekablar m m 44 SCB Kraftkablar 44 SCC Installationskablar 45 SD Skarvar, förbindningsdon o.d. i el- eller telesystem 45 SDB Elektriska förbindningar och skarvar 45 SDC Förbindningsdon o.d. i el- eller telesystem 45 SEC Säkringar och dvärgbrytare 46 SKB Kopplingsutrustningar 46 SN Ljusarmaturer, ljuskällor m m 46 SND Ljusarmaturer för utomhusbelysning 46 SNT Belysningsmateriel 46 Y Märkning, kontroll, dokumentation m m 47 YC Anmälnings- och ansökningshandlingar, teknisk dokumentation m m för anläggning 47 YT Märkning, kontroll, injustering m m av installationer 49 YTC Kontroll och injustering av installationssystem 49 YU Teknisk dokumentation m m för installationer 50 YUD Relationshandlingar för installationer 50 YUH Driftinstruktioner för installationer 50 4

6 B BBB.32 FÖRARBETEN, HJÄLPARBETEN, SANERINGSARBETEN, FLYTTNING, DEMONTERING, RIVNING, RÖJNING M M Befintliga ledningar Alla berörda VA-ledningar ska lokaliseras. Ledningsägare ska kontaktas av entreprenör innan schaktningsarbeten påbörjas. Entreprenören har det fulla ansvaret för att befintliga VA-ledningar inte skadas under entreprenadtiden. Entreprenören är ansvarig för indirekta skador eller driftstopp på grund av skador på VA-ledningar. BC BCB BCB.14 HJÄLPARBETEN, TILLFÄLLIGA ANORDNINGAR OCH ÅTGÄRDER M M HJÄLPARBETEN I ANLÄGGNING Tillfällig avledning av vatten från byggproduktion Förorenat länshållnings-, spol- och processvatten får inte släppas ut i dike, vattendrag eller sjö. Länshållningsvatten ska i första hand infiltreras i mark. Vid risk för förorenat länsvatten/mark ska en anmälan om hantering av länshållningsvatten inklusive ett kontrollprogram skickas in till kommunen samt till Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor (SRMH). Anmälan skickas in senast 6 veckor innan påbörjat arbete. Reningskrav och avledning bedöms från fall till fall och beror av länshållningsvattnets sammansättning och omfattning. Vid avledning av länshållningsvatten ska åtgärder vidtas för effektiv avskiljning av sand, slam, eventuell olja eller annan förorening innan vatten släpps ut i allmänna ledningar. Oaktsamhet medför skyldighet att rensa och spola nyttjat avlopp. Se även SRMH:s och Käppalaförbundets riktlinjer om länshållningsvatten. BCB.3 Tillfälliga åtgärder för skydd m m av ledning Ungefärliga lägen för befintliga ledningar framgår av ledningssamordningsplaner, förslags- eller arbetsritningar. Schaktningsarbeten ska bedrivas med sådan försiktighet att ledningarna ej skadas. Entreprenören ombesörjer att befintliga ledningar och kablar utsätts av respektive nätägare innan schaktningsarbeten påbörjas. På Ledningskollen.se finns uppgifter om berörda nätägare inom ett visst geografiskt område, uppgifterna är dock sällan kompletta. Beställaren kan lämna uppgifter om vilka nätägare som är verksamma inom kommunen. Täby kommuns VA- och belysningsledningar är inte med i Ledningskollen och erhålls från kommunen. 5

7 Befintliga ledningar som ska korsas eller anslutas, blottläggs för kontroll av lägen innan korsning eller anslutning utförs. Nätägaren underrättas minst 5 dagar innan arbeten ska påbörjas. Nätägares direktiv angående anslutningar och arbetsutförande ska följas. Påträffas ledning eller kabel som inte redovisats på ledningsritning eller som skadats ska ledningsägaren omedelbart underrättas om detta. Blottlagda ledningar ska skyddas mot frysning och åverkan. Vid korsning under befintliga VA-ledningar ska packning av återfyllning utföras. BCB.4 Tillfälliga skydd av mark, vegetation, mätpunkt m m Vid schakt se teknikområde Schakttillstånd och TA-Planer som gäller utöver AMA. Beställaren ska beredas möjlighet att kontrollera uppsatta skydd innan arbeten påbörjas. BCB.413 Skyddsinhägnad av vegetationsytor Skyddsinhägnad utförs med ett minst 2 meter högt byggstängsel typ Troax eller likvärdigt. Stängslet ska fastsättas så att det inte går att forcera eller flytta. Skyddsinhägnad av träd sätts minst 4 meter utanför trädkronans droppkant, s.k. skyddszon. Vid övrig vegetation sätts inhägnad minst 1 m utanför vegetationens droppkant. BCB.43 Inbrädning av träd, påkörningsskydd Träd inom arbetsområdet som riskerar att skadas ska skyddas. Skydd ska utföras av minst 4 sektioner ca 2 m höga och ca 1 m breda stängsel, typ Troax eller likvärdiga med två bildäck placerade på insidan av varje grind som stötdämpare mot stammen. Stängselsektionerna ska hakas i varandra. Ingen åverkan på trädet får ske i samband med inbrädning. BCB.44 Skydd av markyta i träds och buskars rotzon Fordonstrafik kan ge rotskador och komprimering av jorden. Därför ska ett 30 cm tjockt lager av grus 0-32 mm utläggas på fiberduk, bruksklass N3. Skyddet utförs inom trädskyddszon dvs minst 4 meter utanför trädkronans droppkant. Så fort platsen inte längre trafikeras ska gruset försiktigt tas bort. 6

8 BCB.5 Åtgärd vid skada på vegetation Vid schakt se teknikområde Schakttillstånd och TA-Planer som gäller utöver AMA. BCB.51 Åtgärd i träds och buskars rotzon Vid passage av träd med kabelgrav, ska eventuella rötter bevaras. Kanalisation förbi dessa platser utförs genom tunnling under rötterna med handschakt, vakuumschakt eller tryckluftsschakt. Trädrötter som friläggs vid schaktningsarbete ska senast inom en timme efter friläggning skyddas mot uttorkning. Schakt ska utföras så att inga skador uppstår på det rotsystem som blir kvar innanför schaktkanten. Rotsystemet ska därför sågas eller klippas av så att en jämn snittyta erhålles. Snittytor ska skäras rena intill frisk och oskadad rot. Rotbeskärning ska utföras i samråd med beställaren och fotodokumenteras. Spontning i rotzon ska utföras med vässad spont. Maskinschakt får inte ske innanför ett område 4 meter utanför trädkronans droppkant, s.k. skyddszon. Om större rötter påträffas (diameter större än 3 cm) eller om det förekommer en tät rotmatta ska schaktmetoder som åstadkommer så liten skada som möjligt användas, s.k. vakuumschaktning. Mobila vakuum- eller luftdrivna aggregat med tillhörande sugslangar har kapacitet att avlägsna jord och annat markmaterial utan att åstadkomma större skada på rötterna. BCB.52 Åtgärd i trädkrona Arbeten ska utföras så att risk för skador på bevarade träd minimeras. Vid uppenbar risk för skador av arbeten kan beskärning utföras i förebyggande syfte i samråd med beställaren. Om skador i trädkrona uppstår ska beställaren omgående kontaktas. BCB.7 Åtgärd för allmän trafik Trafikverkets regler för arbete på väg ska tillämpas. Trafikanordningsplan ska upprättas för godkännande av kommunen innan några som helst inskränkningar i allmän trafik får göras. Alla arbeten ska utföras i etapper så att trafik till och från fastigheter kan upprätthållas under hela entreprenadtiden. Tillfällig gångväg för inom fastigheter verksamma och besökande ska utföras så att verksamheten störs så litet som möjligt. BCB.71 BCB.711 BCB.7111 Åtgärd för vägtrafik Tillfällig väg, plan o.d. Tillfällig väg med bituminös beläggning Massatypen ska vara AG med förhöjd bindemedelshalt (AGF). 7

9 Beläggningstjockleken ska vara minst 50 mm. BCB.7113 Tillfällig utspetsning mot betäckning o.d. Utspetsning kring betäckning o.d. ska utföras i yta som upplåts för allmän trafik innan ytan färdigställs. Vid nivåskillnad mellan betäckningar, körplåtar, kantstöd, infarter och provisoriska överfarter i ytor där gång- och fordonstrafik förekommer ska utspetsning med asfaltmassa utföras och underhållas tills trafikytan färdigställts. BCB.712 Tillfällig bro, gångbrygga, körbrygga o.d. Eventuella körbryggor och gångbryggor ska dimensioneras med tillräcklig säkerhet för förekommande laster. Körbrygga över ledningsgrav ska förankras. Fastläggning och utspetsning görs med asfalt. Trafikanter med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga ska utan svårighet kunna ta sig fram på varje tillfälligt anordnad gångbana. Det innebär att gångbanan ska vara utan kanter, ha en jämn och halkfri beläggning och att det ska gå att orientera efter sidorna med teknikkäpp. BCB.713 Tillfällig vägtrafikanordning Trafikanordningsplan för det aktuella projektet ska upprättas i samråd med beställaren och enligt de krav och anvisningar som gäller i Täby kommun. TA-plan ska godkännas av kommunens trafikenhet. All inskränkning av vägområdet ska ske i samråd med kommunen. Tillfälliga trafikanordningar såsom körplåtar och tung avstängning ska vara förankrade på betryggande sätt. Barriärelement ska när så är möjligt vara sammanlänkade. Avstängningsanordningar ska utföras så att personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga på ett betryggande sätt kan passera arbetsplatsen. BCB.715 Tillfällig vägbelysning Vid arbete som kräver avstängning av befintlig belysning ska vid behov tillfällig vägbelysning anordnas. Belysningen utformas så att belysningskvalitén motsvarar den befintliga belysningen. 8

10 BCB.7181 Tillfälliga utspetsningar mot betäckning o.d. Utspetsning kring betäckning o.d. ska utföras i yta som upplåts för allmän trafik innan ytan färdigställs. Vid nivåskillnad mellan betäckningar, körplåtar, kantstöd, infarter och provisoriska överfarter i ytor där gång- och fordonstrafik förekommer ska utspetsning med asfaltmassa utföras och underhållas tills trafikytan färdigställts. Inga kanter som försvårar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga får finnas. BCB.8 BCB.811 Diverse hjälparbeten i anläggning Tillfälliga anordningar för vattenförsörjning Under byggtiden ska påverkade fastigheter försörjas med provisorisk vattenmatning av entreprenören. BCB.812 Tillfälliga anordningar för avlopp Under byggtiden ska påverkade fastigheter få tillfälliga avloppsanordningar av entreprenören. BE BEB BEB.1 FLYTTNING, DEMONTERING OCH RIVNING FLYTTNING Flyttning av anläggning Anläggningsdetaljer avsedda att flyttas ska besiktigas. Eventuella skador ska anmälas till anläggningsägare för beslut om åtgärder. BEB.11 Flyttning av stolpe, staket, skylt m m Material avsett att flyttas ska lagras skyddat mot mekaniska skador och åverkan tills återmontering sker. BEB.113 Flyttning av belysningsstolpe Vid flyttning av belysningsstolpe där skyltar, även distansskyltar, förekommer ska skyltägarens anvisningar följas. Vid flyttning av belysningsstolpe med monterad skräpkorg ska skräpkorgen demonteras och sättas upp på egen stolpe i samråd med kommunens representant. BEB.12 Flyttning av träd och buskar Innan flyttning påbörjas ska samråd ske med kommunens representant på platsen. BEC BEC.1 DEMONTERING Demontering av anläggning Demontering utförs av kommunens upphandlade drift och underhållsentreprenör för elarbeten. 9

11 BED BED.1 RIVNING Rivning av anläggning Byggnads- och anläggningsdelar som riskerar att fyllas med vatten dräneras enligt kommunens anvisningar. Ny belysningsanläggning ska vara i drift innan rivning av befintlig belysningsanläggning får påbörjas. Entreprenör ska samordna rivning av belysningsanläggning med belysningsansvarig i kommunen. Om det av praktiska skäl inte går att driftsätta ny belysning innan befintliga belysningen tas bort ska tillfällig belysning anordnas enligt BCB.715. BED.11 Rivning av ledning m m Befintliga ledningar proppas med för ledningen ändamålsenlig metod. Kvarvarande brunnsdelar fylls med lämpligt material. Läckage från proppad ledning får inte förekomma. Risk för framtida sättningar i ovanliggande yta ska elimineras. Rivet och kasserat rörmaterial och dylikt får inte sammanblandas med jordmassor utan ska separeras. Plaströr ska transporteras till uppsamlingsplats för plaståtervinning. Före rivning ska ledningsägare kontaktas för kontroll av att ledning eller kabel inte är i drift. BED.1111 Rivning av hel rörledning Proppning av rörände, anslutning o.d. Frilagd rörände efter ledning som har rivits (slopad ledning) eller bef öppen rörände på ledning som tidigare slopats och som friläggs i samband med schakt för annat arbete proppas, muras eller gjuts igen med betong. BED.1112 Rivning av del av rörledning Betäckning och passdelar till ventil och brunn med mera samt överdel till brunn ska tas bort. Skyddsrör och spindelförlängning till ventil kapas 0,5 m under planerad marknivå. Brunn fylls med samkross 0-16 mm och rivs till 1 m under planerad eller befintlig marknivå. Samtliga in- och utlopp i kammare och brunn som slopas ska proppas, muras eller gjutas igen med betong Öppning i rörvägg efter slopad avloppsservis proppas med Flex-Seal gummiduk som lindas runt röret och fästes med spännband av syrafast stål. 10

12 Rivning av rördel i samband med infodring, ledningsrenovering o.d. Renovering av vattenledning genom rörspräckning, formpassade rör o.d. Rör, servisanslutningar, avstängningsanordningar, betäckningar och anordningar rivs i den omfattning som krävs för renoveringens genomförande. Rör, servisanslutningar, avstängningsanordningar, betäckningar och anordningar återställs till ursprunglig funktion om inte annat anges. Renovering av självfallsledning med flexibelt foder, kontinuerliga rör (sliplining) o.d. Brunn, rör, instickande servisanslutningar och anordningar rivs i den omfattning som krävs för renoveringens genomförande. Instickande servisanslutning rivs i första hand från schaktgrop om sådan finns. I andra hand utförs rivning av instickande anslutning inifrån ledning genom kapning eller fräsning. Brunn, betäckningar, rör och anordningar återställs till ursprunglig funktion om inte annat anges. BED.112 Rivning av el- och telekabel Frilagd kabel som tas ur bruk ska omhändertas för återvinning. Ej frilagd kabel ska ligga kvar och kapas på befintligt förläggningsdjup. BED.1214 Rivning av bitumenbundna lager Separat rivning av bitumenbundna lager ska göras. Kanter mot kvarlämnad beläggning ska skäras eller sågas. Rivning ska ske minst 0,5 m utanför berörd schaktslänt. BED.154 Rivning av belysningsstolpe I samband med rivning av belysningsstolpe där trafikskyltar, distansskyltar och/eller andra skyltar förekommer ska skyltägarens anvisningar följas. BED.1582 Borttagning av väg- och ytmarkeringar Befintliga väg- och ytmarkeringar som riskerar att vilseleda trafikanter ska avlägsnas permanent. Ytan ska förseglas efter bortskrapning av märken på mark. BF TRÄDFÄLLNING, RÖJNING M M Vid schakt se teknikområde Schakttillstånd och TA-Planer som gäller utöver AMA. BFB.2 Fällning av enstaka träd Vid avverkning bekostas borttransport av entreprenör. 11

13 BFC RÖJNING Röjnings- och etableringsplan ska upprättas. Handlingen ska innan arbete påbörjas vara granskad och godkänd av beställaren. BFD BFD.1 BFD.13 BORTTAGNING AV STUBBAR Stubbrytning Stubbrytning inom område för sammansatt markyta och vegetationsyta Inom område för fyllning för parkväg eller annan hårdgjord yta med fordonstrafik ska stubbrytning utföras ner till minst 0,7 m under blivande terrassyta. BFE BFE.3 BORTTAGNING AV MARKVEGETATION OCH JORDMÅN Borttagning av markvegetation och jordmån inom område för sammansatt markyta och vegetationsyta Markvegetation och jordmån i parkmark ska tas av inom område för fyllning: För parkväg eller annan hårdgjord yta även grusyta: Ner till minst 0,7 m under blivande terrass. För vegetationsyta: Ner till minst 0,3 m under blivande terrass. BJB GEODETISKA MÄTNINGSARBETEN FÖR ANLÄGGNING OCH FÖR GRUNDLÄGGNING AV HUS Inmätning, utsättning, avvägning utförs med utgångspunkt från Sweref plankoordinatsystem och RH2000 höjdsystem. Utgångspunkter för mätning i plan och nivå är polygon- och fixpunkter som ingår i Täby kommuns stomnät. Inmätning, utsättning och avvägning utförs med utgångspunkt från Täby kommuns koordinat- och höjdsystem. I fall med lägre krav på mätosäkerheten kan GNSS-mätning med nätverks-rtk användas, dock ska då minst en stompunkt från Täby kommuns stomnät ingå i mätningen för att möjliggöra kontroll. Uppgifter om gällande fix- och polygonpunkter erhålls från kommunen. Beställaren kan även tillhandahålla koordinatuppgifter på berörda gränspunkter. Entreprenören utför all utsättning som krävs för anläggningens utförande samt ansvarar ensam för riktigheten. Vid avvägning av bergs överyta ska avvägningspunkterna bestämmas i samråd med beställaren som ska beredas närvara vid avvägningen. Resultatet redovisas på profil- och tvärsektionsritningarna. 12

14 BJB.2 BJB.23 Inmätning Inmätning av väg, plan o.d. Inmätning ska ske av såväl nyanläggningar som befintlig anordning som behålls och har direkt samband med nyanläggningen, t ex infarter. BJB.26 Inmätning av ledning och kabel Framschaktning ska ske i så god tid, minst 5 arbetsdagar, att beställaren ges tillfälle att justera ritningar utan att entreprenörens fortsatta arbete hindras. Entreprenören ansvarar för att inmätning och avvägning av ledning och kabel utförs. Beställaren ska underrättas minst 4 arbetsdagar innan inmätning och avvägning ska utföras. 13

15 C CB CBB.32 TERRASSERING, PÅLNING, MARKFÖRSTÄRKNING, LAGER I MARK M M SCHAKT Jordschakt för el- och telekabel o.d. Jordschakt ska uppfylla kraven enligt SS Kabelförläggning i mark, härefter gäller EBR-standard KJ: Vid brytpunkt ska avrundning av kabelgrav ske så att kablar kan förläggas med minst de radier som kabelfabrikanten föreskriver. CE FYLLNING, LAGER I MARK M M Vattenbegjutning får inte utföras när lufttemperaturen är lägre än 0 ºC. Grundläggning eller fyllning får ej utföras på uppluckrad schaktbotten. CEB FYLLNING FÖR VÄG, BYGGNAD, BRO M M Verifikation av kraven på packning ska ske genom dokumenterad egenkontroll. CEB.1 Fyllning för väg, plan o.d. samt vegetationsyta Fyllning kring träd ska ske enligt CEB1:1 alt. CEB1:2 om inte annat anges. CEB.11 Fyllning för väg, plan o.d. Nivå- och jämnhetstoleranser får ej utnyttjas så att vattenavrinning från terrassytor hindras eller försvåras. CEB.111 Fyllning med sprängsten för väg, plan o.d. Vid nivåkontroll efter tätning och avjämning gäller krav under kod CEE.1 och underliggande koder. CEB.1112 Fyllning kategori B med sprängsten för väg, plan o.d. Jämnhetstoleransen efter tätning och avjämning av sprängstensytan ska uppfylla krav enligt kod CEE.112. CEB.112 CEB.1122 CEB Fyllning med jord- och krossmaterial för väg, plan o.d. Fyllning kategori B med jord- och krossmaterial för väg, plan o.d. Fyllning kategori B med bland- och finkornig jord för väg, plan o.d. Materialtyperna 4B och 5A får endast användas efter särskild överenskommelse med kommunens representant. CEB.12 Fyllning för vegetationsyta De översta 300 mm av fyllningen ska utgöras av massor från grupp 12b 14a enligt tabell CE/2 i AMA

16 CEB.53 Fyllning mot fundament När markarbetet är klart ska fundamentet stå i lod. Vid kabelgenomföring ska återfyllning utföras enligt EBR KJ:41.09 Kabelförläggning. CEC CEC.2 CEC.22 CEC.32 CEC.4 CEC.42 CEE CEE.1 CEE.11 CEE.112 FYLLNING FÖR LEDNING, MAGASIN M M Fyllning för ledningsbädd Ledningsbädd för el- och telekabel o.d. Kringfyllning för el- och telekabel o.d. Resterande fyllning Resterande fyllning för el- och telekabel o.d. TÄTNINGS- OCH AVJÄMNINGSLAGER FÖR VÄG, BYGGNAD, JÄRNVÄG, BRO M M Tätning och avjämning av bergterrass för väg, byggnad, järnväg, bro m m Tätning och avjämning av bergterrass för väg, plan o.d. Tätning och avjämning kategori B av bergterrass för väg, plan o.d. samt sammansatt yta Utförs med samkross 0-32 mm. Nivåkontroll ska ske genom avvägning av valfria punkter. Höjden för avvägd punkt får inte överstiga projekterad höjd, inte heller understiga denna med mer än 25 mm. CEE.12 CEE.125 Tätning och avjämning av bergterrass för byggnad, mur, järnväg, bro m m Tätning och avjämning av bergterrass i ledningsgrav Utförs med krossmaterial storlek 8-25 mm. 15

17 D DBB DBB.31 MARKÖVERBYGGNADER, ANLÄGGNINGSKOMPLETTERINGAR M M LAGER AV GEOSYNTET Materialskiljande lager av geotextil Krav på lägsta bruksklass för användning av geotextil i vägkropp anges i nedanstående tabell: Bruksklass / Användningsområde N2 / Mot okrossat material med största nominella kornstorlek < 60 mm N3 / Mot material med största nominella konstorlek < 200 mm N4 / Mot material med största nominella kornstorlek > 200 mm DBB Materialskiljande lager av geotextil i ledningsgrav i sprängstensfyllning Geotextil ska vara av lägst bruksklass N3 och läggas på ledningsgravens botten. DBB Materialskiljande lager av geotextil i ledningsgrav i berg Geotextil ska vara av lägst bruksklass N2, upp till överkant kringfyllning för översta ledning. DBG DBG.1 DBG.11 DBG.112 LAGER AV SKIVOR ELLER BLOCK AV CELLPLAST Termoisolerande lager av skivor av cellplast Termoisolerande lager av skivor av cellplast för väg, ledning, bro m m Termisk isolering med isolerskivor av rörledning och trumma i mark Kompressionshållfasthet av isolerskivor ska vara minst 300 kpa och långvariga kompressionshållfastigheten ska vara minst 130 kpa. Isolerskivor ska vara typ styrofoam t>=50mm eller likvärdig. DBG.1121 DBG Termisk isolering med isolerskivor av rörledning i mark Lådformad termisk isolering med isolerskivor av rörledning i mark Tryckhållfasthet ska vara minst 300 kpa. Isolerlåda ska vara typ Styrofoam t=50mm eller likvärdig. DC DCB DCB.2 MARKÖVERBYGGNADER M M OBUNDNA ÖVERBYGGNADSLAGER FÖR VÄG, PLAN O.D. Förstärkningslager för väg, plan o.d. Materialet ska läggas ut till på ritningar angivna höjder och behandlas på ett sådant sätt att ett homogent lager erhålls. Nivåkontroll ska ske genom avvägning av valfria punkter, enligt egenkontrollplan. DCB.23 Förstärkningslager till överbyggnad med flexibel konstruktion och med 16

18 obundet slitlager Förstärkningslager ska utföras med samkross mm. Tätning och avjämning av förstärkningslager ska utföras med samkross 0-32 mm. DCB.3 Obundet bärlager för väg, plan o.d. Materialet ska läggas ut till på ritningar angivna höjder och behandlas på ett sådant sätt att ett homogent lager erhålls. Nivåkontroll ska ske genom avvägning av valfria punkter enligt egenkontrollplan. DCB.4 DCB.41 DCB.412 Slitlager av grus, stenmjöl m m för väg, plan o.d. Slitlager av grus Slitlager av grus kategori B och C Utförs med samkross 0-8 mm. Lagrets tjocklek ska vara 50 mm. Nivåkontroll ska ske genom avvägning av valfria punkter enligt egenkontrollplan. DCB.42 Slitlager av stenmjöl Slitlager på bollplaner ska utföras med stenmjöl 0-4 mm, tjocklek 70 mm. Nivåkontroll ska ske genom avvägning av valfria punkter enligt egenkontrollplan. DCB.482 DCC Slitlager av bark, träspån o.d. BITUMENBUNDNA ÖVERBYGGNADSLAGER FÖR VÄG, PLAN O.D. Vid klistring ska nedsmutsade kantstöd etc. rengöras från klisterstänk. DCC.2 Bitumenbundna överbyggnadslager kategori B för väg, plan o.d. Krav på bitumenbundna lagers ytor kategori B Tillägg: Nivåkontroll ska ske genom avvägning av valfria punkter. Slitlager Vid utförande av bitumenbundet slitlager på gångbanor ska beläggningen läggas med 5 till 10 mm förhöjning mot överkant kantstöd. Vid packning ska tillses att fogen mellan massa och kantstöd fylls väl och så att den vältade beläggningskanten överlappar kantstödet med några mm. DCD FÖRSEGLINGAR FÖR VÄG, PLAN O.D. Val av bitumenemulsion och sammansättning ska göras utifrån en maximal brytningstid på en timme. 17

19 DCD.1 Försegling med bitumenemulsion eller bitumenlösning (F) Vid försegling av beläggningsfog mot gammal beläggning ska bitumenlösning av typen BL 20RK påföras med en kvantitet av 0,3 kg/ m2. Förseglade ytor avsandas omedelbart så att halkrisk inte uppstår. DCG MARKBELÄGGNINGAR Innan sättning påbörjas ska betäckningar till brunnar och avstängningsventiler vara justerade till rätt höjd. Justerbar betäckning ska justeras i rätt höjd genom att flänsen på den förhöjningsbara delen väl understoppas med AG. Rad av plattor eller sten som vid utförandet inte direkt ansluter mot hårdgjord yta eller annan fast kant ska sättas i jordfuktat cementbruk med cementhalt 225 kg/m3. DCG.1 Beläggning av gatsten, naturstensplattor o.d. Prov på sten ska uppvisas för beställaren för godkännande innan bestsällning sker. Svensk natursten ska i första hand väljas med hänsyn till miljöpåverkan av transporter och social hållbarhet. Etiska krav gäller vid val av importerad sten. Etiska krav på natursten Entreprenören ska under avtalsperioden, kunna visa att natursten producerats/bearbetats under förhållanden som är förenliga med ILO:s åtta grundläggande internationella konventioner, konventioner med särskild hänsyn till säkerhet och arbetsskydd (170, 155 och 148), FN:s barnkonvention 32 samt lokalt arbetarskydd, arbetsmiljölagstiftning och arbetsrätt. Entreprenören är skyldig att under hela avtalstiden kunna redovisa på vilket sätt man arbetar för att detta ska kunna säkerställas och till beställaren/beställarerepresentant ge möjlighet till revision på plats hos leverantör/underleverantör. Entreprenören ska också kunna visa var stenen bearbetats/producerats. Entreprenören ska, så snart som möjligt och senast två veckor innan stenleverans, lämna: 1. Information om var stenen bearbetats/producerats (företagsnamn, adress och kontaktuppgifter till ansvarig person på anläggningen). Uppgifter ska visas för alla led av entreprenörens underleverantörer, från råvara till bearbetning. 18

20 2. Dokumentation från fullständig inspektion av aktuella stenbrott och bearbetningsanläggningar. Med fullständig inspektion avses inspektion innehållande visuell kontroll av produktionsanläggningar, genomgång och kontroll av dokument samt intervjuer med ledning och anställda på plats. Inspektionerna ska vara genomförda av oberoende tredjeparts inspektionsföretag och ej äldre än två år. Dokumentationen ska också innehålla underleverantörens kommentarer till funna avvikelser och en tillhörande förbättringsplan. Om inspektionen visar mycket allvarliga avvikelser i form av barnarbete eller tvångsarbete äger beställaren rätt att ej ta emot stenleverans från aktuellt stenbrott eller stenbearbetningsanläggning. Dessa former av avvikelser utgör också grund för hävning av avtal. Om inspektionen visar allvarliga avvikelser inom hälsa och säkerhet (där risk för skada eller bestående men finns) eller mer än tio allvarliga avvikelser totalt inom hälsa, säkerhet, löner, arbetstider och dokumentation, krävs särskild förbättringsplan och ny inspektion inom tre månader. DCG.11 Beläggning av gatsten Fogmått 10 mm Sättning i sättkross Vid fogfyllning ska fogsand påföras och nedsopas i fogar så att fogarna blir väl fyllda. Därefter ska ytan bevattnas. Proceduren upprepas tills fogarna är helt fyllda. Stenen ska sättas med överhöjning och därefter stötas ned till rätt höjd med för ändamålet anpassat packningsredskap så att krav på fullvärdig packning uppfylls. I samband med packningen ska fogarna kompletteras med fogkross. Sättning i betong Före utläggning av sättbruk ska underlaget befuktas. Stenarna stöts fast i sättbruket. Stenar med grovhuggen undersida fuktas med vatten före sättning och stenar med slät undersida slammas på undersidan med vatten/cement blandning 1/3. Fogning får påbörjas tidigast 1 dygn efter sättning. Det torra fogbruket ska sopas ned i fogarna. Proceduren upprepas tills fogarna är helt fyllda. Efter fogningen ska den stensatta ytan rengöras och fukthållas i 6 dygn. Nysatt sten får ej beträdas av gångtrafik under 2 dygn och av annan trafik under 7 dygn. 19

21 DCG.12 Beläggning av naturstensplattor Gångbanehällar av granit ska uppfylla krav enligt SSEN1341:2012, toleransklass 2. Plattor med sågade kanter ska ha dövad överkant. Sättsanden tjocklek ska vara 30 mm efter packning. Fogfyllning med fogkross 0-4 mm. Fogbredd 6 +/- 3 mm. Fogfyllning nedsopas i fogar så att fogarna blir väl fyllda. Därefter ska ytan bevattnas. Proceduren upprepas tills fogarna är helt fyllda. DCG.2 Beläggning av betongmarkplattor, betongmarksten o.d. Marksten och plattor av betong ska uppfylla krav enligt SS-EN 1338 och SS-EN 1339 med minsta krav- och toleransklass 3. I ytor avsedda för endast gångtrafik ska betongstenen uppfylla kravet för brottlastklass 140 med en brottlast på 14,0 kn. Gångyta som ska trafikeras av snöröjningsfordon och enstaka leveransfordon ska beläggas med betongplattor som uppfyller kravet för brottlastklass 250 med en brottlast på 25,0 kn. Marksten av betong i upphöjda övergångsställen och körbara torg ska uppfylla kravet på en brottlast på 40,0 kn. Plattor och marksten av betong ska på körbara ytor sättas i förband så att sammanhängande längsgående fogar i den dominerande trafikriktningen undviks. Mot överkant kantstöd ska plattor och marksten sättas ca 5 mm högre än kantstödet. Sättning ska planeras så att kapning minimeras. Om kapning måste utföras ska kapmaskin användas för raka snitt. Passbitar mindre än 1/3 av markstens ursprungliga storlek ska inte användas. Mot stolpar, brunnar o. dyl ska stenen anpassas till radie genom kapning och sättas i cementbruk. Fogfyllning med fogkross 0-2. Fogbredd 3 mm. Fogfyllning nedsopas i fogar så att fogarna blir väl fyllda. Därefter ska ytan bevattnas. Proceduren upprepas tills fogarna är helt fyllda. DCG.4 Markbeläggning av gummi Vid anläggning av gummi som fallskydd ska miljö- och hälsoapekter beaktas. Leverantören ska kunna uppvisa en varudeklararation så att bra miljöval kan göras utifrån det. DCG.42 Beläggning av platsgjuten gummi Platsgjuten gummibeläggning ska anläggas med hänsyn till fallhöjd för utrustning enligt utrustningsleverantörens anvisningar. 20

22 Ytan ska avslutas med fris så att risken för vatteninträngning minimeras. Frisen får inte utgöra ett hinder för personer med nedsatt rörelseförmåga att använda ytan. DCG.5 Markbeläggning av plast Vid anläggning av markbeläggning av plast ska miljö- och hälsoapekter beaktas. Entreprenören ska kunna uppvisa en varudeklararation på vald produkt för godkännande hos Täby kommun innan beställning. DCG.511 Beläggning av mattor av konstgräs Gummigranulat får inte användas som fyllnadsmaterial i mattan. DCJ DCJ.1 SANDYTOR Sandyta av strid sand Avgränsas med geotextil mot underliggande dränerande lager. Tjocklek 400 mm. Yta ska dräneras. DCJ.11 Strid sand för stötdämpande ytor Avgränsas med geotextil mot underliggande dränerande lager. Yta ska dräneras. Tjocklek beror av fallhöjd för utrustning. Utföres enligt anvisning av utrustningsleverantör. DCJ.2 Sandyta av formbar leksand Bakbar sand, 0-2 mm, tjocklek mm. Avgränsas med geotextil mot underliggande dränerande lager. Yta ska dräneras. DCL.1 Växtbädd Dokumentation genom dagbok och foto ska utföras vid beredning av växtbädd. Innan plantering ska färdig växtbädd godkännas av beställaren. På all växtjord i växtbädd ska entreprenören utföra och bekosta jordanalys, inkluderande ett skriftligt jordförbättringsråd från provningsanstalten. DCL.11 Växtbädd typ 1 och 2, påförd jord Påförd jord ska vara fri från rotogräs. Jord ska läggas ut på sådant sätt att växtbädd och terrass inte packas. Jordprov ska tas på utlagt material och uppvisas för beställaren. Representativt prov ska tas för var 50:e m3 21

23 DCL.111 Växtbädd typ 1 TERRASS UNDER VÄXTBÄDD Terrass ska bestå av massor motsvarande grupp 12b-13b enligt tabell AMA DC/2. Terrass luckras till 200 mm djup VÄXTBÄDD FÖR TRÄD OCH BUSKAR I VEGETATIONSYTA Växtbädd för buskyta ska bestå av 600 mm jord A enligt tabell AMA DCL.11/1 Växtbädd för träd i vegetationsyta ska bestå av 800 mm jord A enligt tabell AMA DCL.11/1 VÄXTBÄDD FÖR PERENNER Växtbädd för perenner ska bestå av 600 mm jord A enligt tabell AMA DCL.11/1 VÄXTBÄDD FÖR GRÄSYTA Växtbädd för gräsytor ska bestå av 100 mm jord B enligt tabell AMA DCL.11/2 VÄXTBÄDD FÖR ÄNGSYTA Växtbädd för äng ska bestå av 100 mm jord typ B enligt tabell AMA DCL 11/2. DCL.12 Växtbädd typ 3 och 4, befintlig jord Jordförbättring, kalkning och gödsling ska utföras så att krav enligt DCL.11 uppfylls. DCL.13 DCL.2 DCL.21 Växtbädd typ skelettjord Förberedelser för sådd, plantering m m Jordförbättring av växtbädd Jordförbättring ska utföras på grundval av jordanalys så att ställda krav enligt DCL.12 uppfylls. DCL.22 Kalkning Kalkning ska utföras så att ställda krav på ph-värde enligt DCL.12 uppfylls i jorden. DCL.23 Gödsling Gödsling ska utföras minst 14 dagar före sådd och plantering samt underhållas till etableringskontroll så att ställda krav på näringsinnehåll enligt DCL.12 uppfylls. 22

24 DCL.25 DD Avjämning m m av växtbädd VEGETATIONSYTOR, SÅDD OCH PLANTERING M M Växtbädd ska godkännas av beställaren innan sådd och plantering får utföras. DDB DDB.1 DDB.11 DDB.111 SÅDD, PLANTERING M M Sådd, torvläggning m m Sådd Sådd av gräs Växtbädd för gräsytor ska jämnkrattas och lättvältas med gallervält innan sådd utförs. Gräsfrö ska fördelas jämnt över ytan med ca 2 kg certifierat gräsfrö per 100 m2. Efter sådd och fröets myllning ska ytan vältas med slätvält. Sådd ska inte utföras i en radie 0,75 m från trädstam. DDB.112 Sådd av blomsteräng Jorden ska bearbetas innan utsådd antingen genom plogning eller fräsning för att sedan harvas innan utsådd. Bästa tid för sådd är augusti-september. Tidig vårsådd i april- maj går bra men då kan bevattning behövas. Fröerna ska myllas ned försiktigt och får inte komma för långt ned i jorden. Det kan vara svårt att få ängsvegetation att etablera sig på första försöket. Därför ska stödutsåning av ängsfröer ske under kommande år. Ängen kan också kompletteras med pluggplantor eller med utsådd från lokalt ängshö DDB.12 DDB.121 DDB.122 DDB.123 DDB.124 Torvläggning o.d. Torvläggning med odlad grästorv Torvläggning med tillvaratagen markvegetation Torvläggning med matta av odlad moss-, sedum-, ört- och gräsvegetation Läggning med färdigetablerad strandmatta, strandrulle o.d. Utförs enligt tillverkarens/leverantörens villkor och anvisningar. DDB.2 Plantering av plantskoleväxter m m Leverans För varje art/sort ska anges var växtmaterialet har odlats under de tre senaste åren. Undantag från detta kan ges efter godkännande från kommunen. Kommunens representant ska beredas möjlighet att undersöka och få en uppfattning av växtbetingelse och övriga omständigheter kring det beställda växtmaterialet. Leveranskontroll med avseende på kvalitet, art, sort, kondition och rötter hos växterna alltid utföras med protokoll. Kommunens 23

25 representant ska kontaktas i god tid före leverans. Besiktning ska utföras av både leverantören och beställaren. Detta medför inte att ansvar fråntas leverantör eller entreprenör. Växterna ska omedelbart efter leverans till byggplatsen vattnas, täckas och skyddas mot uttorkning. Växter som inte kan planteras direkt under leveransdagen, ska omgående jordslås på skuggig plats. Jordslagna växter ska vattnas dagligen innan plantering. Plantering Innan plantering sker ska växtbädd och terrass godkännas av beställaren. Beställaren ska också ges möjlighet att delta vid plantering. Dokumentation genom dagbok och foto ska ske vid plantering. Växtbädden ska vid planteringen vara tillräckligt upptorkad, så att jorden faller ned mellan rötterna utan att skada dem. Vid plantering ska rotsystemet bredas ut väl och rymmas i planteringsgropen. Planteringsdjupet ska om inte annat anges, vara lika med planteringsdjupet i plantskolan. Marken genomvattnas i samband med planteringen. Säckväv kring klumpen löses upp och viks undan ordentligt men tas inte bort. Stålnät och juteväv ska klippas upp och vikas ut från stam och rotklump. På krukodlade växter ska krukan tas bort och rotsystemet i botten skäras med skarpa raka snitt så att rotsnurr ej bildas Växter med klump ställs i vatten före plantering, så länge att vattnet hinner tränga in i hela klumpen (ca två timmar). Behållare/container vattnas omsorgsfullt. Barrotade växter doppas före plantering i en blandning av vatten och lera eller vatten och torvmull. Skadade rotpartier putsas med kniv eller sekatör. Vid plantering utförs endast beskärning som syftar till att avlägsna skadade eller uppenbart felväxande delar. Beskärning ska utföras så att växternas egenart bibehålls. Vid vårplantering och leverans söderifrån ska leveransen anpassas så att inte växtmaterialet har vegeterat för mycket. Vid höstplantering ska växtmaterial vara väl invintrat vid leverans. Plantering utförs med växtmaterial enligt växtförteckning och ritning. DDC DDC.1 STÖD OCH SKYDD FÖR VÄXTER Stöd för växter Stöd som ska slås ned efter plantering ska slås ned på ett sådant sätt att rötterna ej kommer till skada. 24

26 DDC.11 Stöd för stamträd Uppbindning av stamträd utförs enligt principritning DDC.11:2 i AMA Anläggning 13. DDC.2 Skydd för växter Träd känsliga för vinterbete ska förses med gnagskydd. DDC.24 Skydd av vegetationsyta mot uttorkning, ogräs m m Täckmaterial på växtbädd ska läggas ut senast i samband med garantibesiktning. TRÄDGROP I HÅRDGJORD YTA Ytmaterial till trädgrop i hårdgjord yta ska bestå av makadam 4-8 mm och lagertjocklek mm. PLANTERINGAR I ICKE HÅRDGJORDA YTOR Runt träd i vegetationsyta ska täckmaterial läggas från stammen och minst 75 cm ut. Täckbark ska bestå av fraktion mm. Lagertjockleken på utlagt opackat material ska vara minst 100 mm. Täckmaterialet ska hållas bort från stammen 10 cm för unga träd och buskar. DDD FÄRDIGSTÄLLANDESKÖTSEL Färdigställandeskötseln ska utföras tills etableringsbesiktning efter slutbesiktning är genomförd och omfatta bevattning, ogräsbekämpning, gödsling, luckring, gräsklippning och städning av planteringsytor. Kemisk ogräsbekämpning får därvid ej utföras och flerårigt rotogräs får ej förekomma. Växter som inte etablerats eller som dött ut ska omedelbart ersättas med nya när växtsäsongen så tillåter. De ska ersättas med växter av samma sort och av motsvarande storlek som växterna skulle ha haft om de etablerats väl. DDD.1 DDD.11 DDD.14 DDD.2 DDD.21 Färdigställandeskötsel av träd, buskar m m Luckring, mekanisk ogräsbekämpning kring träd, buskar m m Vattning av träd, buskar m m Färdigställandeskötsel av gräsyta Gräsklippning, slåtter av gräsyta Klippning av gräsyta ska utföras första gången när gräset blivit mm högt, därefter ytterligare minst 1 gång när gräset åter är mm högt. Högst 1/3 av gräslängden klipps bort vid varje klippningstillfälle. 25

27 DDD.22 Ogräsbekämpning av gräsyta Ogräsbekämpning av ängsyta ska utföras regelbundet, minst 2 ggr/ månad under växtperioden (maj-oktober). DDD.23 Övergödsling av gräsyta Gräsytan får inte lida brist på näring och ska vid behov efter analys gödslas med för gräset lämpligt gödselmedel. Före gödsling ska samråd ske med beställaren. DDD.24 Vattning av gräsyta Gräsyta vattnas så att marken ständigt är fuktig ner till 250 mm djup. DDD.8 DDE Färdigställandeskötsel av diverse vegetationsytor ÅTGÄRDER PÅ BEVARAD VEGETATION Innan beskärning och gallring utförs ska åtgärden godkännas av beställaren. När det gäller schaktning ska beskärnings- och gallringsåtgärder framgå av ansökan om schakttillstånd. Eldning av hyggesrester och avröjt material får ej förekomma. DE DEC ANLÄGGNINGSKOMPLETTERINGAR KANTSTÖD Sten av olika utseende får ej blandas. Sten ska placeras på ett sådant vis att så långa sammanhängande sträckor som möjligt erhålls med enhetligt utseende på stenen. DEC.1 Kantstöd av granit Där inte annat framgår av andra handlingar, ska kantstöd av granit alltid sättas i betong. Vid sättning av ny sten ska följande typer av granitkantsten användas: Gradhuggen faskantsten, beteckning GF 1. När infart utförs med gradhuggen faskantsten ska överkörningssten, beteckning ÖGF, begagnas. Råkantsten, beteckning RV2. När infart utförs med råkantsten ska överkörningssten beteckning RF2 begagnas. Anslutande sten mot överkörningssten ska avfasas genom huggning på båda sidor av en längd på 15 cm. Bearbetning av fogsida får ske genom huggning eller sågning. Dock får inte en sågad fogsida sättas mot en huggen fogsida utan att den synliga delen av den sågade fogsidan tuktas efter sågningen. Den synlig fogens bredd mellan två stenar ska vara 3-8 mm för gradhuggen kantsten och 3-10 mm för råhuggen kantsten. 26

28 När beläggningen bakom kantsten består av plattor eller sten satt i sättsand ska på baksidan av stenen mot varje fog läggas en geotextil med måtten ca 20 x 30 cm så att den förhindrar sättsanden att rinna genom fogen. DEC.11 Kantstöd av granit, satta i grus med motstöd av grus Kantstöd av granit, satta i grus med motstöd av grus ska sättas enligt AMA 13, principritning DEC.11. DEC.14 Kantstöd av granit, satta i betong med motstöd av betong Kantstöd av granit, satta i betong med motstöd av betong ska sättas enligt AMA 13, principritning DEC.14. Betong till avjämning och motstöd ska vara C 20/25, klass II, konsistens S1 och med största stenstorlek 16 mm. DEC.2 Kantstöd av betong Där slitlager ska läggas sätts kantsten D-sten med en höjd av 16 cm på bundet bärlager (AG eller ABb). Slitlagret läggs därefter på det justerade bundna bärlagret så att synlig höjd på kantstödet blir cm. Vid sättning av radiestöd i vändplaner, infarter, hörn eller refuger förses kantstödet med ett motstöd. Motstöd sätts också där bakkant av kantstödet gränsar mot vegetationsyta eller yta som ej är belagd. Motstödet läggs med en höjd av 4 cm från kantstenens överkant ut till en bredd av minst 30 cm bakom kantstödet. DEC.24 Kantstöd av betong, satta i betong med motstöd av betong Busshållplatskantstöd ska vara typ Spikma eller likvärdig. Övergång till kantstöd typ D utförs med övergångskantstöd. Sättning av kantstöd ska utföras enligt principritning DEC.14. För att undvika skjuvskador ska kantstenen sättas med 2-3 mm fog. DEC.26 Kantstöd av betong, spikade Kantsten av betong ska uppfylla fordringar enligt SS-EN Frostresistentsklass ska vara 3, böjhållfasthetsklass 3 och nötningshållfasthetsklass1. Provisoriskt kantstöd typ B ska ha synlig höjd = 12 cm. Kantstöd typ D ska ha synlig höjd = 12 cm. Försänkt kantstöd med synlig höjd = 4 cm utförs vid infarter och övergångsställen. Övergångar mellan olika kantstenshöjder ska utföras med övergångskantstöd. Kantstödet ska sättas på AG-lagret med motstöd av asfalt. 27

29 DED DED.1 DED.11 RÄNNDALAR OCH YTVATTENRÄNNOR Ränndalar Ränndal av gatsten Svensk natursten ska i första hand väljas med hänsyn till miljöpåverkan av transporter och social hållbarhet. Vid val av importerad sten gäller etiska krav enligt DCG.6. Stenen ska sättas i bruk och fogas med fogbruk så att kraven enligt Projekteringsanvisningarna, kod DCG. 11 uppfylls. Stenen sätts i jordfuktat cementbruk med cementhalt 225 kg/m3. DED.12 Ränndal av betongmarkplattor Skvalho ska sättas i jordfuktat cementbruk. När anslutande beläggning består av asfaltmassa ska även ränndalen sättas i jordfuktat cementbruk med cementhalt 225 kg/m3. DEE DEE.1 VÄG- OCH YTMARKERINGAR Väg- och ytmarkeringar med markeringsmassa Utförandekrav Vid applicering ska vägytan vara torr och ren. Markering ska utan att förstöras kunna trafikeras inom 5 min vid lufttemperaturer upp till 20ºC. Nivåskillnaden mellan beläggningens och markeringens överyta får inte överstiga 4 mm. Markeringen ska sammanfalla med eventuell befintlig markering såvida inte särskilda anvisningar om ändring av vägmarkering utfärdats. DEE.11 Extruderad markeringsmassa Längsgående markering med extruderad termoplastisk massa appliceras 2-4 mm tjock. Tvärgående markering ska ha en tjocklek av 3 mm. DEE.2 Väg- och ytmarkeringar med färg Tillfälliga markeringar ska utföras med orange färg. Beträffande befintliga markeringar, se BED DEF DEF.1 FÖRTILLVERKADE FUNDAMENT, STOLPAR, SKYLTAR M M Anordningar för vägmärken, gatunamnskyltar m m Skyltar som sätts upp på belysningsstolpar av stål som är varmförzinkade och/eller målade, ska ha fästbyglar eller fästband som är plastbelagda (färg grå) för att ej skada stolpens ytbeläggning. Skyltar och dylikt får inte placeras så att stolpluckan på belysningsstolpar blockeras. 28

30 DEF.11 Fundament för stolpe för vägmärke, gatunamnskylt m m Fundament i betong ska användas. I undantagsfall kan nedslagningsfundament av galvaniserat stål användas men ska då godkännas av beställaren. Vid sättning av fundament ska riktstolpe användas. Vid borttagning av riktstolpen ska plastlock sättas i hålet, placering enligt trafikverkets föreskrifter. Fundament ska sättas på sådant djup att damasken hamnar ovanför kringliggande beläggningsyta. DEF.12 Stolpe för vägmärke, gatunamnskylt m m Stolpe till obelyst vägmärke ska bestå av galvaniserat stålrör Ø 60 mm. Stolpe till belyst vägmärke ska bestå av galvaniserat stålrör Ø 90 mm, alternativt även Ø 60 mm. Efter kapning ska stolpes överända proppas. Längd på stolpe ska anpassas så att avståndet mellan vägyta och underkant nedersta skylt ej understiger följande mått: Gångbanor (Gb) 2,2 m över Gb-yta Cykelbanor (C) 2,5 m över C-yta (gäller även GC) Refuger i körbanor (Kb) 1,1 m över Kb-yta DEF.13 Skylt för vägmärke, gatunamn m m Vägmärken ska ha reflektion motsvarande högreflekterande, vara av normalstorlek och uppfylla krav enligt vägmärkesförordning SFS 2007:90. Fästen till skylt ska vara varmförzinkade SMS 2950 klass B. DEF.22 Stolpe för skylt för röranläggning m m Stolpe för skylt för VA-anläggning ska utföras enligt Täby kommuns typritning N-131. DEF.23 DEF.231 Skylt för röranläggning m m Skylt för va-anläggning Skyltar ska utföras enligt Täby kommuns typritning N-131. Anordning för avstängning, brand- och spolposter, brunn på skyddsledningar och brytpunkt på vattenledning på sträckor där enbart vattenledningar förekommer ska utmärkas med skylt. Dagvattenbrunn, rens-, tillsyns- och nedstigningsbrunn ska utmärkas med skylt. 29

31 Distansskylt som markerar servisventil och rensbrunn på servisledning ska placeras på samma sida av gatan som ventilen, och avståndet som markeras bör ej överstiga 15 m. Avståndet som markeras på distansskylt i övriga fall ska inte överstiga 10 m. Skylt placeras i första hand på gatunamnsstolpe, i andra hand på egen stolpe eller belysningsstolpe. Vattenledningar: Färg: BLÅ. Spillvattenledning Färg: RÖD. Dagvattenledning Färg: GRÖN. DEF.2311 DEF.2312 Skylt för brunn, avstängningsanordning m m Skylt för brandpostanordning Brandpost Färg: RÖD. Spolpost: Färg: BLÅ. DEF.3 DEF.33 Fundament för elstolpe m m Fundament för stolpe e d för ljusarmaturer Hål för kabel i fundament ska vara väl avfasad så att kabel inte skadas av vassa kanter. Betongrester i hål ska avlägsnas. Prefabricerade betongfundament ska sättas med överkant mm över marknivå i sättning i gräs- eller grusyta. Om fundament sätts i platt- astalt- eller smågatstensyta kan fundament placeras enligt figur nedan. Kontroll av att fundamenten står i rätt höjd och orienteras i första hand så att kabelintagen hamnar tvärs gatan. 30