Finströms kommunaltekniska - utvecklingsplan

Transkript

1 Finströms kommunaltekniska - utvecklingsplan Vattenverk: Ålands vatten Avloppsreningsverk: Lotsbroverken

2 Verksamhet och mål Bakgrund I samband med framtagande av VA-plan för Åland har projektets styrgrupp begärt in kommunala VA-utvecklingsplaner från samtliga åländska kommuner. Inlämnad plan beskriver översiktligt nuvarande VA-situation i kommunens orter och dess utveckling fram till år 2030 där kända åtgärdsbehov identifierats. Underlaget i VA-utvecklingsplanen kommer användas i VA-plan för Åland vilken färdigställs av Ålands vatten under Begäran av kommunala VA-utvecklingsplaner görs med stöd i LL (1979:29) 5 som anger att Allmänt vatten- och avloppsverk skall i den mån de ekonomiska förutsättningarna det medger utveckla vattenanskaffningen och avloppsregleringen inom sitt verksamhetsområde i enlighet med de krav som ställs av samhällets utveckling. Bolagets bolagsordning anger under verksamhetsområde: Föremålet för bolagets verksamhet är att på allmännyttig grund bygga, sköta och underhålla vattenanskaffnings- och avloppsanläggningar närmast inom Finströms kommun på sådana villkor, att användningen av vatten- och avloppsledning befrämjar produktiv verksamhet och välstånd på orten. Till verksamhetsområdet hör även fjärrvärmedrift samt övrig därmed sammanhängande verksamhet. Finströms kommunaltekniska:s utvecklingsplan fungerar som en arbetsinstruktion utöver bolagsordningen, och anger de värderingar och övergripande principer som ska vara vägledande för bolagets verksamhet. Utvecklingsplanen fastslås och kan uppdateras av bolagsstyrelsen. VA-planer har tidigare varit krav för att söka bidrag för utbyggnad av VA-näten, men då detta incitament inte funnits tillgängligt de senaste åren kommer fokus för den här planen att ligga på metoder kring verksamhetseffektivisering samt tydligare beskriva förutsättningarna för nyetablering av verksamhetsområden. VA- samt fjärrvärmeverksamhet bedrivs via Finströms Kommunaltekniska AB (FKTAB), som är ett av kommunen helägt aktiebolag grundat Bolaget köper vatten från Ålands Vatten AB och levererar spillvatten till aktiebolaget Norra Ålands avloppsvatten AB (NAB) för slutbehandling i Mariehamns avloppsreningsverk, Lotsbroverket. Därutöver tillhandahåller FKTAB distributionsnät inom vatten, avlopp och fjärrvärme. Fram tills slutet av 2006 hade FKTAB även ett eget avloppsreningsverk. Kommunens dagvatten, vägar, fastigheter och anläggningar förvaltas av kommunen. 1 (16)

3 Bolagsstruktur FKTAB Styrelse FKTAB:s styrelse består av 5 personer och tillsätts av Finströms kommunstyrelse inför varje mandatperiod. Personal Bolaget köper personaltjänster från Finströms kommun och säljer servicetjänster till Norra Ålands avloppsvatten AB. Tjänsterna består av: VD 15% av heltid Ekonomichef 5% av heltid Byråsekrerterare 40% av heltid Kommuningenjör 10% av heltid Fastighetsskötare (3st) vardera 20% av heltid Omsättningskrav FKTAB bedriver verksamhet kostnadsneutralt per resultatenhet, dvs varje enhet i bolaget (vatten, avlopp, fjärrvärme) skall sträva efter kostnadstäckning på sina tjänster men samtidigt ha möjlighet att utveckla verksamheten för att ha beredskap för att möta de myndighetskrav som ställs på de olika verksamheterna. Mål Kommunens och FKTAB:s mål är att skapa goda möjligheter för tillväxt inom kommunens gränser. FKTAB verksamhetsområde Bolaget bedriver verksamhet inom vatten- och avloppsdistribution samt energidistribution i fjärrvärmenätet. Vatten, avlopp och energidistribution räknas vardera som en enskild. Verksamhetsområdet, dvs avgränsningarna där bolaget avser erbjuda service inom verksamheten, räknas generellt till anslutning inom 100m från distributionsledning om anslutning anses ekonomiskt skälig. Anslutningsskyldighet regleras idag i kommunens byggnadsordning. Nyetableringsbeslut utom vattentäktens tillrinningsområden grundas främst i ekonomiska förutsättningar och mindre i miljöbedömningar. Vattenledningsnätet finns utbyggt till 23 av 24 byar, avloppsnätet är utbyggt till 11 av 24 byar. Fjärrvärme distribueras enbart inom Godby. Anslutning mot nätet beviljas generellt alltid till självkostnadspris, förutsatt att nätet har kapacitet. Vid anslutning utser bolaget anslutningspunkt i nätet. 2 (16)

4 Kommunens verksamhetsområde Kommunen ansvarar för dagvattenhanteringen inom Godbys planeområden samt övervakning av enskilda avloppsanläggningar. Inom Finströms kommun finns även 2 st ytvattentäkter med tillrinningsområden om ca ha där särskild tillsyn är nödvändig inom miljö- och byggnadsinspektionen, inom räddningsverksamheten samt vid exploatering inom området. Man har även en ordnad förhöjd beredskap för tillsyn och systematisk uppföljning av VA-nätens funktion. Kommunal översikt Finströms kommun är beläget mitt på fasta Åland och hade invånare. Den huvudsakliga kommunala service utgår från Godby, som ligger ca 15 km utanför Mariehamn. Kommunens yta är ca 172km 2. Finströms kommun består av byarna: Bykod Bynamn Verksamhetsområden 401 BAMBÖLE VATTEN 402 BARTSGÅRDA VATTEN, AVLOPP 403 BASTÖ VATTEN 404 BERGÖ VATTEN 405 BJERSTRÖM VATTEN 406 EMKARBY VATTEN 407 ENBOLSTAD VATTEN 408 GODBY VATTEN, AVLOPP, FJV 409 GRELSBY VATTEN, AVLOPP 410 KULLA VATTEN 411 MARKUSBÖLE VATTEN, AVLOPP 412 PRÄSTGÅRDEN VATTEN, AVLOPP 413 PÅLSBÖLE VATTEN, AVLOPP 414 PETTBÖLE 415 RÅGETSBÖLE VATTEN 416 STRÖMSVIK VATTEN 417 STÅLSBY VATTEN 418 SVARTSMARA VATTEN 3 (16)

5 419 TJUDÖ VATTEN, AVLOPP 420 TORRBOLSTAD VATTEN 421 TÄRNEBOLSTAD VATTEN, AVLOPP 422 VÄSTANTRÄSK VATTEN, AVLOPP 423 ÅTTBÖLE VATTEN, AVLOPP 424 ÄMNÄS VATTEN, AVLOPP Styrdokument Verksamheten inom FKTAB och Finströms kommun styrs av följande kommuninterna bestämmelser Fastslagna delgeneralplaner (områden om xx km 2 ) Fastslagna detaljplaner (områden om xx km 2 ) Byggnadsordning för Finströms kommun Principer för poängberäkningssystem Beredskapsplan för Finströms kommun Bolagsordning för Finströms kommunaltekniska AB Strategi för dagvattenhantering (under arbete, planeras färdigställas under år 2018) VA utvecklingsplan (detta dokument) VA-plan för Åland (om man väljer att omfatta den) VA-policy för Åland (om man väljer att omfatta den) Utvecklingsagenda FKTAB:s arbete ska sträva mot att uppfylla målen i Utvecklings- och hållbarhetsagendan för Åland och ta fasta på de fyra hållbarhetsprinciperna: I det hållbara samhället utsätts naturen inte för systematisk 1 koncentrationsökning av ämnen från berggrunden (fossila bränslen, metaller och mineraler) 2 koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion (syntetiska substanser, kemikalier, som innehåller svårnedbrytbara ämnen; eller naturliga substanser som omsätts i större mängder än naturen kan ta hand om) 3 undanträngning av fysiska metoder (överuttag av naturresurser som vatten, skog, fisk eller matjord; intrång i viktiga naturområden för t ex byggande, introduktion av främmande och invasiva arter, produktion som resulterar i avfall istället för slutna kretslopp) 4 och i det hållbara samhället bidrar vi inte till att människor utsätts för strukturella hinder för hälsa, inflytande, kompetens utveckling, opartiskhet och meningsskapande Det här uppnås genom att systematiskt. 4 (16)

6 identifiera och åtgärda läckage i vattenledningsnätet identifiera och åtgärda inläckage i avloppsledningsnätet genom digitalisering av befintliga ledningsnät, bygga beredskap för att snabbt ta genomtänkta, faktabaserade beslut om åtgärder och förnyelse av ledningsnätet genom kontinuerligt kompetensbyggande skapa en bättre beredskap kring och förståelse för konsekvenserna av VA-verksamheten genom att samarbeta med andra aktörer för att förbättra arbetsmetoder och övervakningssystem kring VA Verksamhetsuppföljning FKTAB ska inför varje boslut följa upp följande nyckeltal vilka skall vara offentliga: Nyckeltal Nuläge (2016) Mål 2030 Totalt antal vattenabonnenter (*) Andel anslutna till vattennätet - Antal nyanslutningar till 20 vattenledningsnätet Vattenledningsnätslängd [km] 165,6 Totalt antal avloppsabonnenter (*) Andel anslutna till avloppsnätet - Antal nyanslutningar till avloppsledningsnätet Avloppsledningsnätslängd [km] 43,2 Antal enskila avlopp (EA) 900 (***) Antal gemensamma avlopp (GA >25pe) Totalt antal fjärrvärmeabonnenter Antal nyanslutningar till fjärrvärmeledningsnätet Fjärrvärmenätslängd [m] Renvattenförsäljning [m3] Renvattenförsäljning till storkonsumenter (>1000m3) Renvatten försäljningspris [ ] 1,44 Renvatten inköp [m3] (*) Läckage i vattenledningsnätet [%] Total spillvattenmottagning i det egna ledningsnätet [m3] (16)

7 Spillvattenmottagning från storkonsumenter och industri (>1000 m3) Spillvatten mottagningsavgift [ ] 3,24 Spillvattenleverans till (*) behandlingsanläggningar [m3] Utspädningsgrad (USG) i avloppsledningsnätet Fjärrvärme inköp 8427 Fjärrvärme försäljning 6581 Genomsnittligt försäljningspris 57,70 Verkningsgrad på nätet [%] 78 (*) se beräkning i bilaga (**) utspädningsgraden skall hålla även under år med nederbörd över genomsnitt (***) uppskattning 1,39 1,4 (**) Finansiering Verksamheten i FKTAB ska vara självfinansierande per verksamhetsområde, därför tar man ut avgifter enligt: Vatten Anslutningsavgift till bolagets ledningsnät, ex moms, beräknas med poängsystem Grundavgift för vatten, beräknas med poängsystem Förbrukningstaxa för vatten Kostnader som uppstår i och med anslutning står konsument för, men kan sedan beviljas rabatt på anslutningsavgiften om man bygger för permanent boende. Alla servicer skall vara minst 40mm, efter anslutning tar bolaget över servisledning fram till 40m från huset eller tomtgräns. Man har även rätt att ta ut viten eller ytterligare administrationskostnader från enskilda abonnenter vid försummelser ur anslutningsvillkoren. De abonnenter som är anslutna till vattennätet är avgiftsskyldiga. Kostnadsfördelningen i taxorna skall utgå ifrån följande principer: - Anslutningsavgiften skall täcka de kostnaderna som uppstår för inkoppling mot bolagets nät - Grundavgiften skall täcka administrationskostnader för bolagsstyrning, vattenregistret, fakturering, övervaknings-, underhålls- och reparationsarbeten samt jourberedskap. Grundavgiften skall stå i proportion till nyttan man har av anslutningen. - Förbrukningstaxan skall täcka räntor, avskrivningar, distributionskostnader på vatten, samt förnyelse av ledningsnäten FKTAB:s styrelse fastställer avgiftsnivåer årligen och har också möjlighet att besluta om nya beräkningsgrunder inom ramen för kostnadsfördelningsprinciperna som Finströms kommunfullmäktige antar. 6 (16)

8 Avlopp Anslutningsavgift till bolagets ledningsnät, ex moms, beräknat på total anläggningskostnad. Förbrukningstaxa för avlopp. Man har även rätt att ta ut viten eller ytterligare administrationskostnader från enskilda abonnenter vid försummelser ur anslutningsvillkoren eller vid införsel av externt vatten (exempelvis takavvattning eller grunddränering). De abonnenter som är anslutna till spillvattennätet är avgiftsskyldiga. Kostnadsfördelningen i taxorna skall utgå ifrån följande principer: - Anslutningsavgiften skall täcka de kostnaderna som uppstår vid inkoppling mot bolagets nät och baseras på anläggningskostnad för aktuellt område. I områden där relevanta kostnadsunderlag saknas kan bolaget debitera en generell anslutningskostnad som är skälig i jämförelse med andra områden. Anslutningsavgiften för nyetableringar fastställs av FKTAB efter intentionsavtal ingåtts med fastighetsägare inom etableringsområdet. - Förbrukningstaxan skall täcka distributionskostnader på vatten, underhålls- och reparationsarbeten, förnyelse av ledningsnäten samt kostnader som uppstår vid administrationen av avloppsregistret samt fakturering. Förbrukningstaxan fastställs av Finströms kommunfullmäktige, där fullmäktige har möjlighet att via avtal med FKTAB sänka taxan mot att kommunen ersätter mellanskillnaden upp till kostnadstäckning för avloppsverksamheten. Dagvatten Dagvattenverksamheten utförs i kommunens regi och är idag avgiftsfri. Man har som målsättning att anta en generell dagvattenpolicy under Allmänt Man söker även stöd och medfinansiering om möjligt för förnyelse samt utbyggnad av ledningsnäten. Vid behov av kapacitetshöjning av ledningssträckor debiteras de som vill leverera in i nätet en proportionell andel för åtgärderna nödvändiga för fortsatt nyttjande. Vid bygglovspliktiga arbeten kan debiteringsgrunden för VA-taxan ändras, varvid FKTAB förbehåller rätt att ompröva taxan enligt de nya förutsättningarna. Anslutningsavgifter inom både vatten och avlopp är momsfria och återbetalningsbara. Samarbeten FKTAB samarbetar med följande aktörer: Finströms kommun, tillhandahållande av VA och energitjänster, inköp av personal Ålands vatten AB (ÅV), inköp av vatten, upprätthållande av vattenskyddsområden 7 (16)

9 Norra Ålands avloppsvatten AB (NAB), mottagande av spillvatten, leverans av spillvatten, verksamhetsutveckling Lotsbroverket i Mariehamn, avtal via NAB om behandling av spillvatten Ålands skogsindustrier, inköp av energi Ålands miljö- och hälsovårdsmyndighet (ÅMHM), kontrollmyndighet Arbetsmetoder Underhåll Vattennätet Spolning och rengöring av nätet görs efter behov Avloppsnätet Spolning av självfallsledningar görs efter behov, rengöring av tryckledningar görs efter behov, filmning utförs efter behov. Bedömningar och kartläggningar av inläckage utförs löpande. Dagvattennätet Spolning och rengöring av nätet görs efter behov. Driftjournal Bolaget har vid varje pumpstation en driftjournal där arbeten vid pumpstationen antecknas. För underhåll av av ledningsnätet och pumpstationer antecknas underhållsåtgärder i underhållssystem från och med Information till konsumenter Enkla besparingstips för abonnenterna ska finnas pedagogiskt beskrivet på kommunens hemsida. Vid driftstörningar skall kommunikation ske enligt de riktlinjer som finns beskrivet i Finströms kommuns beredskapsplan. Digitalisering FKTAB har sedan 2015 intensifierat sitt digitaliseringsarbete i samarbete med Finströms kommun. Målet är att till 2019 ha en geodatabas innehållande stamnäten till alla abonnenter. Detta genomförs genom inmätning av befintliga stamnät, kartering mot befintliga projekteringsritningar och komplettering med attributdata ur befintliga projekteringshandlingar. För illustrering utgår man från symboler beskrivna ur svenskt vatten publikation P109. Strävan är att bygga en så komplett databas som möjligt för att snabbt kunna filtrera ut: intressanta ledningssträckor identifierade riskobjekt bedöma behovet av förnyelsetakt Detta åstadkoms genom att filtrera attributdata som: 8 (16)

10 ledningstyp anläggningsår dimension, material och kvalité GIS-datainsamling Man använder också olika geodatabaserade insamlingsverktyg för kartläggning av: Inmätningsbehov Kartläggning av riskobjekt, ex enskilda avlopp Servicearbeten Felanmälningar Komplettering av befintligt kartmaterial Ledningsnätens status Uppföljning mot tidigare VA-planer VA-plan version VA-planen listade 7st utbyggnadsområden enligt följande tidsplan: 1. avloppen från Västanträsk år genomfört 2012 med landskapsstöd 2. avloppen inom Ålands vatten Ab:s vattenskyddsområde före år genomfört 2013 med landskapsstöd, finns fortfarande några enskilda hushåll som har enskilda lösningar 3. avloppen i södra Godby åtgärdas år genomfört 2016 med landskapsstöd 4. avloppen i Tjudö åtgärdas före år vid intresseförfrågan konstaterades projektet sakna tillräcklig kostnadstäckning 5. avloppen från Svartsmara före år lagt på is tills omläggning av vattenledningar blir aktuella 6. avloppen från Bastö och Torrbolstad åtgärdas före vid intresseförfrågan konstaterades projektet sakna tillräcklig kostnadstäckning 7. avloppen från Emkarby, Kulla och Bjärström åtgärdas före lagt på is i väntan på beslut om nya vattentäkter från ÅV och LR 9 (16)

11 Leveranskapacitet Vatten FKTAB har idag inget avtal om leveranskapacitet av renvatten med ÅV men vissa restriktioner om att begränsning av uttaget ur ledningsnäten finns. Dessa restriktioner finns främst för att säkerställa störningsfri leverans för övriga abonnenter på nätet. Vid uttag av bevattningsvatten följer FKTAB Ålands vattens och vattenskyddsplanens restriktioner. Avlopp I NAB ingår förutom FKTAB även Saltvik, Sund och Chipsen som tillsammans har totalt m3 reserverat till Lotsbroverket. FKTAB har idag ett leveransavtal med NAB om ledning av m3 spillvatten för vidare behandling i Lotsbroverket. Man nyttjar idag ca 95% av denna kvot, förutsatt ett normalt nederbördsår. Den här kvoten beräknas bli övertrasserad runt om utökad kvot inte möjliggörs. Man har även avtal med NAB, Finströms kommun och Saltviks kommun om ledning av totalt m3 spillvatten via bolagets västra huvudledning. Idag nyttjar FKTAB ca 60% av denna kvot förutsatt ett normalt nederbördsår och med potentiella utbyggnader nyttjar man hela sin reserverade andel. Principer för VA-hantering inom kommunen Avloppsfrågan skall i första hand lösas via anslutning till det kommunala nätet, i andra hand till gemensamhetsanläggning och i tredje hand genom rening i enskild reningsanläggning Vattenförsörjningen skall i första hand ske via det kommunala nätet, där distribution bedöms vara möjlig En förutsättning för vattenanslutning är att det finns godkända avloppslösningar VA-verksamhetsområde för respektive utbyggnadsområde skall fastställas i ett tidigt skede (normalt i samband med förprojektering) Kommunal medverkan vid VA-försörjning inom områden utöver denna plan skall normalt endast ske om det inte påverkar den fastställda tidplan för de av kommunen initierade områden Utbyggnader skall normalt omfatta både vatten- och avloppsförsörjning. Undantag kan dock ske utifrån områdenas speciella förutsättningar Vid tillståndsprövning där kommunalt avlopp finns inom 100m är anslutning till det kommunala nätet obligatoriskt såvida kostnaden är skälig, enligt kommunens gällande byggnadsordning. Krisberedskap Vid exceptionella situationer behöver fortfarande grundläggande försörjning samt skydd för kontaminering av skyddsområden säkras, detta ska ske inom respektive verksamhetsområde genom: 10 (16)

12 publicering av information om uppkomna situationer genom krismeddelande på kommunens hemsida beredskapsplan där metoder för nödvattenförsörjning säkras beredskapsplan där risk för bräddning ur avloppsnätet minimeras och då särskilt inom vattenskyddsområden Vatten Finströms kommun har tillsammans med Ålands vatten, Räddningsmyndigheten Ålands landskommuner, samt övriga kommuner på Åland, köpt in sig i ett portabelt nödvattensystem. Detta täcker de mest akuta försörjnings behovet. Utöver detta ska kommunen utföra en inventering av fungerande grundvattenbrunnar för publicering i och ta fram underhållsplaner för dessa. Det finns även brandposter positionerade runt om i kommunen. Inom Finströms kommun finns 2 st ytvattentäkter med tillrinningsområden om ca ha vilka är skyddade med de föreskrifter som nämns i vattendomstolens utslag från Figur, Markusbölefjärden och Långsjöns vattenskyddsområde Ett ca 110ha stort grundvattenområde finns i Ämnäs. Men området anses inte ha tillräckligt god kvalité för dricksvattenuttag. 11 (16)

13 Figur, Ämnes grundvattenområde Avlopp Största risken med avloppen är driftstopp eller andra händelser som leder till bräddning av spillvatten som kan kontaminera dricksvattnet i våra vattentäkter eller leda till annan miljöpåverkan. Detta motverkas genom styrning av av spillvattenflödet samt nyttjande av servicepartners med tankbil om behov uppstår. Informationsberedskap I händelse av störningar i distributionen har man beredskap att delge instruktioner om: Kokning av hushållsvatten Ransonering av dricksvatten Handhavanden i fall om spillvattenbreddning sker i byggnader. Finansiering Finansieringsmöjligheter för utbyggnad är beroende av ett antal olika faktorer såsom: Etablering av nya centrala bostadsområden Stödprogram från landskapsregeringen Ibruktagning av nya vattentäkter och det saneringsbehov det medför Demografisk analys ur ekonomiperspektiv (pejla intresse för anslutning i området) Analys ur miljöperspektiv (behov främst runt känsliga vattenområden) Ett stöd om maximalt 30% kan beviljas för etablering av nya verksamhetsområden under följande villkor: Stöd beviljas till befintliga hushåll som inför utbyggnad undertecknar en avsiktsförklaring och genomför anslutning under projektets gång Stöd kan beviljas vid privata initiativ för nyetablering av detaljplaneområden som anses tillföra särskild nytta för kommunen (främst områden i anslutning till tätorten), där stödet avtalas i planläggningsavtalet mellan kommunen, bolaget och initiativtagaren 12 (16)

14 Stödmedel finns upptaget i budget I övrigt gäller att nyanslutningar skall vara kostnadsneutrala för befintliga abonnenter. Beräkningsmodeller Då statistiska underlagen för en noggrannare, områdesvis analys av VA verksamheten saknas i dagsläget har man utgått från 2016 års anslutningar och flödesstatistik som norm för dimensionerande flöden fram till Man har i den analysen utgått från liknande konsumtionsbeteende och liknande hushållsstorlekar, utgått från att vattenläckage kommer vara liknande som idag, men att inläckage i spillvattennätet kommer minska. Med en kartläggning av sannolika nyetableringar och en uppskattad befolkningstillväxt om 1% till 2% har man fått fram en tillväxtfaktor som direkt multiplicerats med 2016 års flöden. Denna beräkning innebär också att det inte tas hänsyn till någon extra buffert efter 2030 om alla projekt genomförs, däremot kan teknikutvecklingen antas leda till effektivare nyttjande av vattnet. För omläggning av befintliga ledningar räknar man med finansiering med hjälp av lån från kommunen med en återbetalningstid lika som avskrivningstiden om 40 år. Dessa kostnader läggs sedan på förbrukningstaxan. Avskrivningsplan De planenliga avskrivningarna beräknas linjärt och de är baserade på anläggningstillgångarnas ekonomiska livslängd. Avkrivninstiderna är: Immateriella utgifter 3-5 år Pumpar och maskiner 10 år Ledningar 30 år om lagda före år på ledningar lagda efter 2012 Fjärrvärmenät 40 år Inventarier och verktyg 3-5 år 13 (16)

15 Planerade vatten och avloppsprojekt Bolaget har kartlagt och planerar genomföra följande projekt: 2018 Grundrenovering av Hallon och Lingonvägen inkl infrastruktur Kasviken sjövattenledning, omläggning Påsa bostadsområde, nyetablering 2019 Grundrenovering av Musterivägen inkl infrastruktur, omläggning Ej tidsatt Samarbete kring ny stamledning till Lotsbroverket Samarbete kring kapacitetsökning i Lotsbroverket Fortlöpande förnyelse av ledningsnäten i Godby för att minska inläckage, beror av resultaten från kartläggningen av befintliga ledningsnät. Förnyade övervakningssystem Privata initiativ till bostadsområden, nyetableringar Kommunens initiativ till bostadsområden, nyetableringar Avloppsledning till Svartsmara - kommer att utredas tillsammans med omläggning av befintlig vattenledning, utökning av verksamhetsområde Avloppsledning till Emkarby, Kulla, Bjärström och Bamböle - kommer att utredas tillsammans med omläggning av befintlig vattenledning och eventuell etablering av dricksvattentäkt, utökning av verksamhetsområde En mer generell nivå på tillväxt är att kommunen skall öka med minst 1% per år och Godby med 2% per år. Detta innebär 2948 personer inom finström 2030 och 1230 personer i Godby Håller man samma prognos så skulle man 2067 ha 4177 personer i Finström. Antaget att äldre ledningar har en livslängd om 50 år behöver man under spannet satsa följande summor på förnyelse inom det interna ledningsnätet, per verksamhetsområde: Kostnader Vatten Spillvatten Dagvatten Genom statistikföring av reparationer samt investeringar i modernare övervakningssystem kan ledningslivslängden öka då man snabbare och mer avgränsat kan hitta mindre läckage och därigenom minska behovet att förnya ledningsnätet i förtid (förlängning av livslängden med 10-20%). 14 (16)

16 Fortsatt utvecklingsarbete Samkörda, samlade GEO-databaser Gemensamma metodutvecklingar med övriga VA-sektorn. Bilagor VA-expansion sammanställd byavis VA-omläggning sammanställd byavis Status VA-utvecklingsplan Planen har omfattats av kommunstyrelsen KS 60 / Planen är given som riktgivande arbetsinstruktion av bolagsstyrelsen den Revisioner Version Revideringsdatum Beskrivning Berörda paragrafer Fastställande 1, Första version FKTAB (16)

17 BILAGA VA nätets expansion fram till 2030 By Befolkning 2016 Antal vattenanslutningar 2016 Antal avloppsanslutningar 2016 Potentiell avloppsutbyggnad hos befintliga hushåll Potentiella nyetableringar (tomter inom det.plan, vatten + Organisk tillväxt avloppsanslutning) vatten Organisk tillväxt avlopp Totalt vattenabonnenter 2030 (tillväxt 1% utanför, 2% inom Godby) Totalt avloppsabonnenter 2030 (tillväxt 1% utanför, 2% inom Godby) BAMBÖLE BARTSGÅRDA BASTÖ BERGÖ P 4 0 BJERSTRÖM o EMKARBY t ENBOLSTAD 8 1 e 0 0 GODBY S n GRELSBY t t KULLA a i MARKUSBÖLE t e 2 1 PRESTGÅRDEN u l 0 0 PÅLSBÖLE s l PÄTTBÖLE RÅGETSBÖLE t 1 0 STRÖMSVIK i STÅLSBY l 2 0 SVARTSMARA l TJUDÖ v 5 1 TORRBOLSTAD ä 2 0 TÄRNEBOLSTAD 23 9 x 1 0 WESTANTRÄSK t 4 2 ÅTTBÖLE ÄMNÄS Övriga Totalt Förhållande jämfört med 2016: 123 % 181 %

18 BILAGA Stamledningsbyte innan 2030 [km] Sjöledningsbyte innan 2030 [km] Kostnad vattenstambyte, landsbygd (ledning från 70-t el äldre) By 0 BAMBÖLE 4,18 2, BARTSGÅRDA 2, BASTÖ 0, Gatusaneringar, förbättringar av ledningsnät, vattendel Gatusaneringar, förbättringar av ledningsnät, avloppsdel Gatusaneringar, förbättringar av ledningsnät, dagvattendel BERGÖ 2, BJERSTRÖM 2, o EMKARBY 3, m ENBOLSTAD 0 l GODBY ä GRELSBY g KULLA 0 g MARKUSBÖLE n PRESTGÅRDEN 0 i PÅLSBÖLE 5,21 0 n PÄTTBÖLE 0 g RÅGETSBÖLE 0 s STRÖMSVIK 0 b STÅLSBY 5, e SVARTSMARA 3, h TJUDÖ 0 o TORRBOLSTAD 0 v TÄRNEBOLSTAD 0 WESTANTRÄSK 0, ÅTTBÖLE 0 ÄMNÄS 0 Övriga 0 Totalt 23,54 11,