EXAMENSARBETE. Broprojektering med 3D-cadverktyget Revit Structure. Jinchun Song. Högskoleexamen Samhällsbyggnad
|
|
- Gunilla Jonasson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EXAMENSARBETE Broprojektering med 3D-cadverktyget Revit Structure Jinchun Song Högskoleexamen Samhällsbyggnad Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
2 Broprojektering med 3D-cadverktyget Revit Structure Examensarbete, version Jinchun Song Samhällsbyggnad Luleå tekniska universitet Institutionen för Samhällsbyggnad och naturresurser
3 Förord Detta examensarbete är det avslutande momentet i författarens utbildning Samhällsbyggnad - med inriktning mot infrastruktur vid Luleå tekniska universitetet. Examensarbetet har utförts tillsammans med konsultföretaget Vectura under en femveckorsperiod och omfattar 7,5 högskolepoäng. Jag vill börja med att tacka min handledare Svante Törnblom, broprojektör på Vectura i Luleå, för ett fantastiskt stöd genom hela arbetet. Tack vare din hjälp har jag fått möjlighet att genomföra mitt examensarbete och ta del av utvecklingen om 3D broprojektering inom anläggningskonstruktion. Vidare riktar jag ett stort tack till Tobias Johansson, broingenjör på Vectura i Malmö, som hjälpt till att lösa problematiken under arbetets gång. Slutligen vill jag tacka alla personer som bidragit med sin tid och kunskap vid diskussioner och handledning. Utan er hjälp hade detta examensarbete inte kunnat genomföras. Luleå, maj 2012 Jinchun Song Broprojektering med 3D-cadverktyget Revit Structure, Examensarbete, 2012 Sida i
4 Sammanfattning Det är allt vanligare med 3D-projektering inom byggbranschen för att förbättra och effektivisera bland annat kollisionskontroll, ritningsframställning och mängdberäkningar. 3Dmodellering har kommit långt i utvecklingen när det gäller husbyggnad men för mark & anläggningskonstruktion har utvecklingen varit begränsad. Jämfört med traditionella, tvådimensionella CAD-modeller är en tredimensionell CAD-modell uppbyggd på ett annorlunda sätt med objekt istället för linjer och streck. Idag finns det många olika programvaror som erbjuder möjligheten att genomföra 3D-projektering. Autodesk är en av de större aktörerna på marknaden och Revit är ett Autodeskutvecklat 3D CAD-program som är framtaget för arkitekter och konstruktörer/ projektörer med tre olika applikationer anpassat efter vad som ska projekteras: Revit Architechture, Revit Structure och Revit MEP. Ett behov av 3D broprojektering inom anläggningskonstruktion har de senaste åren diskuterats mer och mer. Vectura beslutade att använda 3D- cadverktyget Revit Structure då en tre dimensionell CAD- modell skulle tas fram. Syftet med examensarbetet är att utveckla kompetensen, gällande broprojektering i Revit Structure, för både examensarbetaren och Vectura. En järnvägsbro över lokalväg i Knappsmåla används som bas för studien. Först beskrivs hur processen planeras och modelleras genom att använda cadverktyget Revit Structure. Därefter redovisas vilka problem som uppkommit under arbetets gång. Rapporten avslutas med rubriken Diskussion och slutsatser där det påvisas vilka fördelar och nackdelar som finns med Revit Structure jämfört med traditionell broprojektering. Resultatet kan riktas mot praktiskt användning av hur Revit Structure fungerar för broprojektörer. Broprojektering med 3D-cadverktyget Revit Structure, Examensarbete, 2012 Sida ii
5 Förklaring 2D-CAD i två dimensioner 3D-CAD i tre dimensioner CAD- Computer Aided Design BIM- Building Information Modeling DWG - Drawing Filformat utvecklat av Autodesk och används av Autodesk s olika program. Revit Structure- är en kraftfull CAD applikation som använder sig av byggnadsinformations-modellering och körs på Microsoft Windows operativsystem.(autodesk Revit Structure) Revit element (konstruktionselement)- kan användas för att skapa en modell och ett element har vissa parametriska värden. Revit familjer- En familj integrerar element som har samma parametrar, användningsområde och liknande grafisk representation. Element inom samma familj kan ha olika parametriska värden, men antalet parametrar är samma, inklusive namn.(autodesk Revit Structure) Broprojektering med 3D-cadverktyget Revit Structure, Examensarbete, 2012 Sida iii
6 Innehållsförteckning Förord... i Sammanfattning... ii Förklaring... iii Innehållsförteckning... iv 1 Inledning Bakgrund Syfte och mål Avgränsning Rapportens Disposition... 2 Del Inledning Underlagsmaterial Valda järnvägsbron Plattrambro Skapa konstruktionselement i Revit Familjer Brobaneplatta Bottenplatta Ramben Kantbalk Vingmurar och stödmurar med egna bottenplattor Räcke Starta nytt projekt Terrängmodell i DWG-format Väg-/spårlinljer Kontruktionsfamiljer Koordinatorsystem Skapa ritning Mängdförteckning Del Inledning Sammanfattning av problem Del Inledning Diskussion och Slutsatser Referenser Bilaga 1. JÄRNVÄGSBRO ÖVER LOKALVÄG I KM MÅTT RAM Bilaga 2. JÄRNVÄGSBRO ÖVER LOKALVÄG I KM SAMMANSTÄLLNINGSRITNING 1 Bilaga 3. JÄRNVÄGSBRO ÖVER LOKALVÄG I KM STÖDMUR 1, MÅTT OCH ARMERING Bilaga 4. JÄRNVÄGSBRO ÖVER LOKALVÄG I KM STÖDMUR 2, MÅTT OCH ARMERING Bilaga 5. JÄRNVÄGSBRO ÖVER LOKALVÄG I KM STÖDMUR 3, MÅTT OCH ARMERING Bilaga 5. JÄRNVÄGSBRO ÖVER LOKALVÄG I KM AMERING, VINGMURAR Bilaga 6. RÄCKE 92 AV STÅL FÖR JÄRNVÄGSBROKANTBALK Bilaga 7. RÄCKE 92 AV STÅL FÖR JÄRNVÄGSBRO VINGMUR, ALT 1 Broprojektering med 3D-cadverktyget Revit Structure, Examensarbete, 2012 Sida iv
7 1 Inledning 1.1 Bakgrund Beställare av projekt som omfattar byggnadsverk efterfrågar idag många gånger 3Ddatamodeller av den anläggning som ska projekteras. I en, för anläggningen, gemensam 3- dimensionell modell kan projekteringsprocessen effektiviseras genom att man t.ex. samordnar all information från olika aktörer och genomför kollisionskontroller. Detta minskar risken för fel i projekteringen och kan leda till bättre projektekonomi. Objekt i modellen kan tilldelas information så som t.ex. geometri och material och ritningar kan upprättas i valda snitt. Traditionellt sett har broprojektörer använt 2D-cadverktyg för att upprätta sina ritningar. Vectura har beslutat att använda verktyget Revit Structure då tredimensionella modeller ska tas fram. Än så länge finns begränsad erfarenhet inom organisationen och fler fallstudier behövs för att hitta arbetssätt och relevanta funktioner. Parametriskt styrda, tredimensionella, objekt behöver tas fram för att effektivisera det framtida arbetet. I samråd med handledare har en järnvägsbro över en lokalväg i Knappsmåla valts ur som ett lämpligt objekt att modelleras i Revit Structure. En sedan tidigare framtagen tvådimensionell modell kommer att användas som underlagsmaterial. Den järnvägsbron är en brotyp som kallas Plattrambro, vilken består av följande konstruktionsdelar: brobaneplatta, kantbalk, ramben, 4 vingmurar, 3 stödmurar med egna bottenplattor, bottenplatta och räcke med nät. 1.2 Syfte och mål Syftet med detta examensarbete är att utveckla kompetensen, gällande broprojektering med Revit Structure, för både examensarbetaren och Vectura. Detta görs genom praktisk användning av programvaran och genom att analysera hur den fungerar för broprojektörer. En jämförelse görs mellan traditionell broprojektering och broprojektering med Revit Structure där användbara funktioner analyseras. 1.3 Avgränsning Revit Structure som används idag är en komplex programvara med oändliga användarmöjligheter och jag kommer bara ha möjlighet att skapa mig en grundläggande översikt. Jag har i arbetet fokuserat på att modellera bron utan detaljerat innehåll eftersom det annars skulle bli ett alltför stort projekt som inte motsvarar fem veckors examensarbete. Följande avgränsningar gäller i detta examensarbete: Den ritning som jag gjort i Revit Structure innehåller inte samma krav som en traditionell 2D ritning. Bearbetning av detaljerad projektering kommer inte att ske. Rapporten kommer inte att redovisas som en handbok med förklarningar av hur alla funktioner fungerar i Revit Structure. Arbetets fokus är hur författaren har upplevt användningen av Revit Structure under arbetets gång. Att modellera nät till järnvägsräcken ingick inte i detta examensarbete. Broprojektering med 3D-cadverktyget Revit Structure, Examensarbete, 2012 Sida 1
8 1.4 Rapportens Disposition Examensarbetet har indelats i 3 delar: Del 1: I vilken ordning har projektet utförts och vilka problem har uppkommit under arbetets gång. Del 2: Sammanfattar vilka problem som bör tas med till framtidsstudien. Del 3: Avslut med diskussion och slutsatser, där en jämförelse mellan broprojektering med Revit Structure och traditionell 2D-broprojektering kommer att analyseras. Broprojektering med 3D-cadverktyget Revit Structure, Examensarbete, 2012 Sida 2
9 Del 1 2 Inledning I detta kapitel beskrivs i vilken ordning projektet har utförts och vilka problem som har uppkommit under arbetets gång. De grundläggande moment som examensarbetet bygger på är: Samla underlagsmaterial: 2D ritning Terräng modell i DWG format Väglinje och Spårlinje i Land XML format Skapa konstruktionsdelar i Revit Familjer Starta nytt projekt och läsa in underlagsmaterial: terräng, väglinje och spårlinje, därefter ska konstruktionselement i Revit familjer byggas ihop i projektet Skapa ritning och ta fram mängdförteckning Utvärdering och rapportering 2.1 Underlagsmaterial Projektet startade med att ta reda på vilket befintligt material gällande den valda järnvägsbron som behövde tas fram. Detta gjordes genom att kontakta olika berörda projektledare och projektörer i det projekt som bron tillhörde. För att kunna utgöra grund till bron med rätt koordinat behöver en terrängmodell i DWG- format, väglinje och spårlinje i Land XMLformat läsas in i Revit Structure innan ett nytt projekt startas. En terrängmodell och tre Land XML-filer som består av väglinje, gång-/cykelväglinje och spårlinje togs i detta fall fram med hjälp av vägprojektören Valda järnvägsbron Den valda järnvägsbron över lokalväg i KM , Knappsmåla tillhör ett stort projekt som heter Projekt Järnväg Sydost. Hela anläggningssträckan, mellan Emmaboda och Karlskrona byggs om. Bron är en sned och vinklig plattrambro. Allt underlagsmaterial som används i detta examensarbete har upprättats till arbetsritningen, se Bild 1. Broprojektering med 3D-cadverktyget Revit Structure, Examensarbete, 2012 Sida 3
10 Bild 1. Elevation av sammanställningsritning till järnvägsbron över lokalväg i Knappsmåla Plattrambro Den mest förekommande brotypen i Sverige är rambron som delas upp i plattrambron och balkrambron. Plattrambron används som såväl gång- och cykelbro som trafik- och järnvägsbro. Plattrambron karakteriseras av att brobaneplattan är fast ingjuten, inspänd, i brons frontmurar, även kallade ramben. Den vanligaste typen av plattrambro är utförd i ett spann och oftast i slakarmerad betong i spännvidder upp till cirka m. För större spännvidder, upp till cirka 35 m, används spännarmering. Vid mark med låg bärighet och mindre spännvidder görs rambron ibland med hel bottenplatta, ofta benämnd sluten ram. Även stagbalkar kan förekomma mellan bottenplattorna vid mindre goda grundförhållanden, se Bild 2. I brons frontmurar är vingmurar infästade. De kan antingen vara parallella med brons längdriktning eller snedställda. Oftast är de sendställda. Se Bild 3.( 2012) Bild 2. Bild Skapa konstruktionselement i Revit Familjer Den interna datastrukturen för Autodesk Revit byggs på Familjen som har delats i tre typer: System Familjer, Komponent Familjer och Inplace Familjer. Broprojektering med 3D-cadverktyget Revit Structure, Examensarbete, 2012 Sida 4
11 System Familjer: förvaltas av Revit och kan inte skapas eller tas bort. De är oftast inte delade mellan projekt. Komponent Familjer: kan skapas och anpassas, och kan lagras i ett externt bibliotek som sedan kan laddas in i ett projekt. Inplace Familjer: är anpassad geometri som inte är avsedd att återanvändas eller delas mellan projekt. (CAD-Q Revit familj, 2008) Valda järnvägsbrons konstruktionsdelar består av: brobaneplatta, ramben, en hel bottenplatta, kantbalk, fyra vingmurar, tre stödmurar med egna bottenplattor och järnvägsräcken med nät. Tanken är att modellera dessa konstruktionselement i Revit komponent familjer där de kan styras av parametrar, vilket möjliggör en stor flexibilitet. Ett viktigt moment är att man väljer rätt mallfil. I Revit finns många olika varianter på mallfiler som man kan välja till den anpassade modellen. Mallen kommer att bestämma hur modelleringen kommer att bete sig och interagera med andra Revit komponenter. Komponent familjerna i det här projektet har i stort sett gjorts i en mallfil som heter Metric Structural Foundation. Räckena har skapats i en annan fil som kallas Metric Structural Framing Brobaneplatta Brobaneplattan som konstruktionselement i Revit familj styrs av olika geometriska parametrar t.ex. höjd, bredd, tjocklek och votning. Dessa parametrar kan ändras och anpassas till olika bromodell. Utifrån denna möjlighet har jag gjort en rad försök. Detta har resulterat i: Det går lätt att modellera ett parameterstyrt element som har en planvy i rektangel, till exempel en brobaneplatta med parameterstyrd votning, längd, bredd, och tjocklek, se Bild 4. Bild 4. En brobaneplatta som har en planvy i rektangel och elevation med votning Det är svårare att modellera en brobaneplatta med votning som inte har en planvy i rektangel. Ett problem uppstod med att modellera brobaneplattan som har en planvy i parallellogram i kombination med votning i elevation på ett bra sätt. Ingen bra lösning Broprojektering med 3D-cadverktyget Revit Structure, Examensarbete, 2012 Sida 5
12 Hittades trots flera försök. Därför har en brobaneplatta i parallellogram utan votning används i projektet, se Bild 5. Bild 5. Plan och elevation av parallellogram brobaneplatta Bottenplatta Att modellera en bottenplatta med olika tjocklek i elevation samt i parallellogram i planvy medförde likande problem. Däremot gick det väldigt fort att skapa en bottenplatta som har en planvy i rektangel och med olika tjocklek i elevation, se Bild 6. I projektet har jag därför använt en bottenplatta med jämn tjocklek. Bild 6. Plan och elevation av rektangel bottenplatta Ramben Ramben skapades snabbt eftersom ingen krånglig geometri uppstod, se Bild 7. Däremot upptäckte jag senare att eftersom bron är sned och vinklig, så är det svårt att få ihop planvyn med alla vingmurar i olika brytningsgrader på ett bra sätt. Istället för att ladda in ramben som en komponent familj gjorde jag därför en Inplace familj i projektet för att det då är mycket lättare att placera ramben med anpassad geometri vid kanten kring vingmurar, se Bild Broprojektering med 3D-cadverktyget Revit Structure, Examensarbete, 2012 Sida 6
13 Bild 7. Plan och elevation av ramben Bild 8. Blåmarkerade ramben i projektet Kantbalk I de flesta fall gjuts kantbalkar fast på brobaneplattan för att skapa infästningar för räcken, samt leda undan vatten längs kanten på bron. I detta projekt har kantbalkar tagit lite längre tid att modellera i och med att jag sökt fram ett smidigt sätt att styra alla parametrar. Men resultatet blev relativt bra, se Bild 5. Broprojektering med 3D-cadverktyget Revit Structure, Examensarbete, 2012 Sida 7
14 Bild 5. Kantbalk i plan och elevation Vingmurar och stödmurar med egna bottenplattor Vingmurar: Till skillnad från standard-plattrambron har den valda järnvägsbron fyra olika vingar med sina respektive vinklar. Om man utgår från den befintliga måttritningen(se Bild 6.) samt utformningen av vingmurar i armeringsritningen(se Bild 7.) så har jag bedömt att vinge 1, 2 och 4 görs som en parmeterstyrd familj(se Bild 8.) och vinge 3 görs som en familj med egen anpassad geometri (se Bild 9). Bild 6. Måttringen i plan Broprojektering med 3D-cadverktyget Revit Structure, Examensarbete, 2012 Sida 8
15 Bild 7. Armeringsritning, vingmurar Bild 8. Vingmur 1(2, och 4 skapas genom att ändra måtten i de parametrarna.) Broprojektering med 3D-cadverktyget Revit Structure, Examensarbete, 2012 Sida 9
16 Bild 9. Vingmur 4. Stödmurar med egna bottenplattor: I projektet ingick tre stödmurar som står på egna bottenplattor. Alla tre stödmurarna har liknande utformning och tack vare den parameterstyrda funktionen har det sparats mycket tid eftersom det räckte att modellera en stödmur i Revit familj och skapa de andra genom att ändra parametriska värden på den utförda familjen, se Bild 10. och Bild 11. Bild 10. Stödmurar 1, 2 och 4 i elevation och 3D vy Broprojektering med 3D-cadverktyget Revit Structure, Examensarbete, 2012 Sida 10
17 Bild 11. Stödmurarnas bottenplattor i elevation och 3 D vy Räcke De räcken som används i projektet är en typ av standard- järnvägsräcken med nät. De består av ståndare, toppföljare, och mellanföljare. Räcken som ska infästas i kantbalken har gjorts i en familj, se Bild 12. På grund av begränsad arbetstid har jag inte arbetat så mycket med parametriska värden i räckesfamiljen. Det innebär att inte alla parametrar går att styra. Toppföljare och mellanföljare med parametriska värden i längd går att styra men ändringen av antalet ståndare måste ske manuellt med hjälp av Copy/Array. Dock tar ändringen inte så lång tid. Bild 12. Räcke familj i elevation och 3D vy Utom räckena som ska infästas i kantbalkarna ingick ytterligare räcken som ska infästas i ving- och stödmurarna. Detta lyckades jag inte att utföra i Revit familjen p.g.a. sned geometri av topp- och mellanföljare. Istället för att göra hela räcken som en familj gjorde jag enbart en ståndare i en familj som kan användas i projektet, se Bild 13. Broprojektering med 3D-cadverktyget Revit Structure, Examensarbete, 2012 Sida 11
18 Bild 13. Ståndare i elevation och 3D vy 2.3 Starta nytt projekt Väg-/spårlinjer och terrängmodell kan användas som ett utgångsläge vid modellering av bron. De grundmaterialen kan skapas med hjälp av olika programvaror t.e x Novapoint och Civil 3D och därefter kan de importeras till Revit. I detta projekt har grundmaterialen gjorts i Novapoint av vägprojektören Terrängmodell i DWG-format Terrängmodell i DWG-format läste jag in i Revit genom att Link CAD och världskoordinater hämtades med hjälp av Manage/ Coordinates / accuire coordinates. Därefter skapade jag en toposurface yta med en viss tjocklek i Revit, se Bild 14. Bild 14. Toposurface yta av terräng modell Broprojektering med 3D-cadverktyget Revit Structure, Examensarbete, 2012 Sida 12
19 I projektet behöver terrängen schaktas för att bland annat få fram lokalvägen under bron, rätt lutning och höjd på slänterna. Jag hittade inte någon annan lösning mot schaktningen än att använda funktionen som kallas Buildning Pad. Kontakt har även tagits med AEC supporten, dock utan önskvärt resultat. Efter många försök lämnade jag denna fråga till framtida studier. I slutbromodellen visas en terrängmodell med schakten som gjorts grovt med Buildning Pad, se Bild 15. Bild 15. Bromodell i 3D vy Väg-/spårlinljer En väglinje, gång-/ cykelväglinje och spårlinje togs fram i Land XML-format av vägprojektören och importerades med hjälp av bromodul som kallas Bridge Extension till Revit. Efter några gångers försök lyckades jag dock bara att läsa in en Land XML-fil som troligen är väglinjen och som dessutom hamnade i fel koordinater. Kontaktade resurser inom Vectura angående problemet och deras gissning är att Land XML-filerna kanske är för stora för att importera till Revit. De föreslog att nya väg-/ spårlinjen ska tas fram av vägprojektören inför nytt försök. Under tiden har ett antal försök gjorts för att flytta väglinjen manuellt och resultatet är att väglinjen har landat på en någorlunda bra symbolisk position. På grund av begränsad tid till detta examensarbete har jag tyvärr inte kunnat vänta tills de nya materialen kommit således har inget nytt försök på detta gjorts. Den väglinjen som flyttats manuellt symboliseras i projektet Kontruktionsfamiljer Placeringen av alla konstruktionselement i Revit projekt har gjorts med hjälp av Grid och level. Efter placeringen var det dags att ladda in alla konstruktionsfamiljer till Revit projekt. Som det beskrevs tidigare är järnvägsbron sned och vinklig vilket ökar svårigheten med kopplingen mellan vingmurar, brobaneplatta och kantbalkar. Punkterna mellan de tre elementen s.k. brytningspunkter var svåra att göra lika bra som på 2D-ritningen. Jag hoppades att det skulle gå att smälta ihop de tre elementen med hjälp av Join och Cut, men det har jag inte fått att fungera. Se Bild 16. Broprojektering med 3D-cadverktyget Revit Structure, Examensarbete, 2012 Sida 13
20 Bild 16. Järnvägsbron i Plan Förutom föregående problem har alla konstruktionselement byggts ihop snabbt. Räcken på vingmurar och stödmurar har inte gjorts i Revit familj vilket orsakade mycket justeringar för hand för att placera räckståndare i höjdled. Toppföljare och mellanföljare finns att hämta från Metric Library i Revit, dock måste även de flyttas i sidled genom att jobba i olika vyer och detta är mycket tidskrävande arbete Koordinatorsystem Revit finns i två koordinater: Origo för brons koordinatsystem(projekt Base Point) och Revits origo (Survey Point). Det bästa är att börja med att sätta rätt koordinater i ett projekt och detta kan göras genom att flytta Projekt Base Point till den koordinat som du önskar till ditt projekt. Ju längre man kommit i projektet desto svårare att flytta hela objektet. Detta insåg jag inte förrän i slutet av projektet då jag försökte flytta hela broobjektet till rätt koordinatsystem vilket innebar svårigheter med att ta med alla Grid, måttlinjer, sektionslinjer, Level o s v. 2.4 Skapa ritning Att skapa en ritning börjar med att skapa ett nytt ritningsblad (sheets). En ritningsram med samma utseenden som den befintliga 2D ritningen till projektet har gjorts separat i Revit familj, Se Bild 17. Med hjälp av drag och drop kan fördefinierade vyer skapas på ritningsytan, se Bild 18. Resultatet av ritning. Broprojektering med 3D-cadverktyget Revit Structure, Examensarbete, 2012 Sida 14
21 Bild 17. Bild 18. Ritning av järnvägsbron i knappsmåla 2.5 Mängdförteckning Funktionen med att ta fram mängder är inte så svår att förstå, metodiken handlar mer om formler och enheter. Det finns ett antal tillåtna förkortningar till formler och enheter till parametrar i Revit. Definition av formler och enheter har stort betydelse för rätta mängder. Detta hade jag tyvärr inte tid att studera vidare och söka fram de rätta mängderna. En enkel mängdförteckning av konstruktionsdelar togs fram med hjälp av View/Schedules, se Bild 19. Broprojektering med 3D-cadverktyget Revit Structure, Examensarbete, 2012 Sida 15
22 Bild 19. Broprojektering med 3D-cadverktyget Revit Structure, Examensarbete, 2012 Sida 16
23 Del 2 3 Inledning I detta kapitel sammanfattar jag vilka problem som bör tas med till framtida studier. 3.1 Sammanfattning av problem Under fem veckors arbetsperiod har jag inte kunnat sätta mig in för djupt i alla problemlösningar. Som nybörjare med 3D broprojektering har jag fått en övergripande bild över hur Revit Structure fungerar för att utföra en bromodell. Förhoppningsvis kan jag fördjupa mig vidare med Revit Structure. Därför är det viktigt att summera vilka problem som bör tas med till framtida studier. Summerade problem: Hur modellerar man ett snett konstruktionselement med olika geometrier? Hur ska en Land XML-fil definieras som användbart grundmaterial till Revit projekt? Finns det bättre beskrivningar av vad en Land XML-fil ska innehålla? Hur sveper man den krångliga geometrin i en bromodell? Hur schaktar man terrängen med rätt höjd och lutning i Revit och hur tas mängder av fyllning fram? Vad är definitionen av tillåtna förkortningar till formler och enheter till parametrar i Revit och hur kopplas de till mängdförteckningsinnehåll? Broprojektering med 3D-cadverktyget Revit Structure, Examensarbete, 2012 Sida 17
24 Del 3 4 Inledning I detta kapitel avslutas rapporten med en diskussion och slutsatser där jag påvisar vilka fördelar och nackdelar som finns med broprojektering med Revit Structure jämfört med traditionell broprojektering. 4.1 Diskussion och Slutsatser Det Autodeskutvecklade BIM-verktyget Revit Structure är det gränssnitt som är anpassat för konstruktörer. Det ger en bättre koordinerad/ samordnad och pålitlig arbetsmodell vilket i sin tur leder till en effektivare och mer tillförlitlig design och dokumentation. Revit Structure är även anpassat för tvärdisciplinär samordning (Autodesk, 2010). Programmet bygger på parametrisk modellering vilket innebär att om en förändring görs på något ställe i CAD-modellen eller dokumentationen så ändras det automatiskt på alla berörda ställen. Funktionen möjliggörs av att varje objekt som skapas sparas i en databas med Revit Structure, där all information lagras och kan återanvändas. Detta medför att projekteringstiden blir kortare, och att felmarginalen minskar. Detta genererar lägre kostnader. 3D broprojektering med Revit Structure ger en ökad förståelse för den färdiga bromodellen, Jämfört med traditionell 2D projektering koncentrerar man sig på att skapa en hel färdig bromodell istället för att var och en har fokus på sin egen del. Man kan ur modellen sedan genom externa program utföra t.ex. energiberäkningar, kollisionskontroller, dimensionering. Även fler dimensioner som tidsplanering (4D) och kostnadskalkyler (5D) kan läggas in. För broprojektering gäller 3D som första steg i nuläget anser jag eftersom att utvecklingen inte kommit lika långt som inom husbyggnation. Sammanfattningsvis kan sägas att det finns många fördelar med att arbeta med Revit Structure för broprojektörer, för att minska tidåtgång och kostnad och även ur ett pedagogiskt perspektiv för att öka förståelsen för den färdiga bromodellen t.ex. vid s.k. sakägarsammanträden. Min uppfattning är att Revit Structure kommer att leda till en stor framtidsutveckling, dock kan det ta relativt lång tid att ändra arbetssätt med 3D projektering och även 4D och 5D. Utifrån skillnader mellan 3D projektering och traditionell 2D projektering, bör nya krav som är anpassade till 3D modellering tas fram av Trafikverket. Å andra sidan utvecklas teknik väldigt fort, troligen kommer mer mjukvaror eller kombinationspaket som är anpassade till broprojektering inom kort. Framför allt krävs en vision på företaget och medarbetare som är beredda att söka projekt med större utmaningar och driva dessa frågor för att utvecklingen ska gå framåt. Under tiden jag arbetat med att modellera bromodellen så har jag skapat en övergripande bild av användningen med Revit Structure. Ett antal olika fördelar och nackdelar med att jobba med Revit Structure har jag funnit. Broprojektering med 3D-cadverktyget Revit Structure, Examensarbete, 2012 Sida 18
25 Fördelar Mer sammanställd information Förenklad kommunikation i samarbetet med hjälp av visualisering Ökar förståelse för den färdiga byggmodellen Ändring av modellen i någon av vyerna slår automatiskt igenom i alla andra vyer som är berörda Nackdelar Brist på utvecklad arbetsmetod Beroende på vilket typ av projekt man ska arbeta med, passar inte för alla projekt Svårt att uppnå samma detaljerade nivå som traditionell 2D projektering Funktionerna är mer anpassade till husbyggnation än så länge 5 Referenser Revit Structure [Webb] batman.vv.se/batinfo/handbok31/def_brotyperfastabroar.htm#balkrambro Rapport (Trafikverket & Vectura) Utvärdering av 3D-cadverktyget Revit Structure med avseende på broprojektering Revit Structure 2012-Fortsättningskurs Bro CAD-Q Revit Familj Wikipedia Muntliga källor: Svante Törnblom, broprojektör på Vectura i Luleå Tobias E Johansson, broingenjör på Vectura i Malmö Bilaga 1. JÄRNVÄGSBRO ÖVER LOKALVÄG I KM MÅTT RAM Bilaga 2. JÄRNVÄGSBRO ÖVER LOKALVÄG I KM SAMMANSTÄLLNINGSRITNING 1 Bilaga 3. JÄRNVÄGSBRO ÖVER LOKALVÄG I KM STÖDMUR 1, MÅTT OCH ARMERING Bilaga 4. JÄRNVÄGSBRO ÖVER LOKALVÄG I KM STÖDMUR 2, MÅTT OCH ARMERING Bilaga 5. JÄRNVÄGSBRO ÖVER LOKALVÄG I KM STÖDMUR 3, MÅTT OCH ARMERING Bilaga 5. JÄRNVÄGSBRO ÖVER LOKALVÄG I KM AMERING, VINGMURAR Bilaga 6. RÄCKE 92 AV STÅL FÖR JÄRNVÄGSBROKANTBALK Bilaga 7. RÄCKE 92 AV STÅL FÖR JÄRNVÄGSBRO VINGMUR, ALT 1 Broprojektering med 3D-cadverktyget Revit Structure, Examensarbete, 2012 Sida 19
26 Bilaga 1. Broprojektering med 3D-cadverktyget Revit Structure, Examensarbete, 2012 Sida 20
27 Bilaga 2. Broprojektering med 3D-cadverktyget Revit Structure, Examensarbete, 2012 Sida 21
28 Bilaga 3. Broprojektering med 3D-cadverktyget Revit Structure, Examensarbete, 2012 Sida 22
29 Bilaga 4 Broprojektering med 3D-cadverktyget Revit Structure, Examensarbete, 2012 Sida 23
30 Bilaga 5. Broprojektering med 3D-cadverktyget Revit Structure, Examensarbete, 2012 Sida 24
31 Bilaga 6 Broprojektering med 3D-cadverktyget Revit Structure, Examensarbete, 2012 Sida 25
32 Bilaga 7 Broprojektering med 3D-cadverktyget Revit Structure, Examensarbete, 2012 Sida 26
33 Bilaga 8. Broprojektering med 3D-cadverktyget Revit Structure, Examensarbete, 2012 Sida 27
Broprojektering med visuell programmering. Bridge engineering with visual programming. Isak Nilsson
Broprojektering med visuell programmering Bridge engineering with visual programming Isak Nilsson BY1728 Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i byggteknik, 15 hp Förord Detta examensarbete är det
EXAMENSARBETE. Jämförelse mellan Revit och Tekla. Framtagning av tillverkningsritningar. Petter Bergström Högskoleexamen Samhällsbyggnad
EXAMENSARBETE Framtagning av tillverkningsritningar 2014 Högskoleexamen Samhällsbyggnad Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Framtagning av tillverkningsritningar
Handbok i BIM-projektering
Digitaliserar byggindustrin Handbok i BIM-projektering Erasmus Pavilion - Netherlands, Powerhouse Company, www.powerhouse-company.com, Photo Christian van der Kooy ABC-handboken BIM-projektering Allt fler
Visualisering och ritningsframställning
Visualisering och ritningsframställning Processbeskrivning Case: Studenthemmet Undervisningsmaterialet är utvecklat med stöd av Byggrådet Introduktion Manuellt framställda ritningar, illustrationer och
ANVÄNDARMANUAL REVIT LT PLUS
WWW.AEC.SE ANVÄNDARMANUAL REVIT LT PLUS Användarmanual AEC PLUS för Revit LT 2019 AEC PLUS för Revit LT är ett tilläggsprogram från AEC AB som anpassar Autodesk Revit LT till svenska förhållanden. AEC
Stockholm. IT MANUAL Bilaga A. Projektspecifika uppgifter. OBS Gulmarkerad text är ämnen för diskussion på Cadsamordningsmöte
Stockholm IT MANUAL Bilaga A Projektspecifika uppgifter OBS Gulmarkerad text är ämnen för diskussion på Cadsamordningsmöte 2011-08-26 Godkänd LMM Datum Status Beskrivning Utförd av Senaste revideringens
Framsida Titelsida ii Trycksida iii Abstract iv Sammanfattning v Förord vi Tom vii Innehållsförteckning 1 Introduktion... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Inledning... 1 1.2.1 Kaprifolen... 2 1.3 Syfte... 2 1.4
Mät- och ersättningsregler för underhåll och förbättring av bro
Mät- och ersättningsregler för underhåll och förbättring av bro 781 89 BORLÄNGE E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Mät- och ersättningsregler för underhåll och förbättring
EXAMENSARBETE. Jämförelse mellan terrängmodeller i NovaPoint 18 och Civil 3D 2014. Emma Åman 2014. Högskoleexamen Samhällsbyggnad
EXAMENSARBETE Emma Åman 2014 Högskoleexamen Samhällsbyggnad Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Emma Åman Förord Först och främst vill jag tacka att möjligheten
NYHETER I INVENTOR 2012
NYHETER I INVENTOR 2012 NYHETER I INVENTOR 2012 Här nedan följer en kort beskrivning av de flesta nyheterna och förbättringarna i Autodesk Inventor 2012 jämfört med Autodesk Inventor 2011. AUTODESK INVENTOR
Visuell programmering av parametriskt modifierbart markobjekt vid broprojektering
Visuell programmering av parametriskt modifierbart markobjekt vid broprojektering Visual programing of parameter-controlled terrain object in conjunction with bridge projects Andreas Holmgren Examensarbete,
Manual och Metodbeskrivning för IFC-export. från Revit till IDA ICE
Manual och Metodbeskrivning för IFC-export från Revit till IDA ICE EnergiBIM ett branschgemensamt projekt Denna manual ingår som ett delresultat av ett utvecklingsprojekt mellan Skanska, NCC, Peab och
Väg 76 förbi Norrtälje Arbetsplan
Arbetsplan Tekniskt PM Byggnadsverk Utställelsehandling Dokumentinformation Objektnummer VST 42710 Objektnamn Väg 76 förbi Norrtälje Filnamn 0K060001 Filtyp Textdokument Programversion Word Projekteringssteg
Riktlinje Digital leverans för bygg och fastighet
Riktlinje Upprättad av: Jan Söderström Ansvarig: Jan Söderström Datum: 2018-03-28 Revidering: [Revideringsbeteckning] Revideringsdatum: [Revideringsdatum] Status: FASTSTÄLLD Fastställd av: Helena Ribacke,
Nyheter 2015. Peder Svensson, Teamansvarig Building Systems Pierre Gullander, Senior Consultant Building Systems
Nyheter 2015 Peder Svensson, Teamansvarig Building Systems Pierre Gullander, Senior Consultant Building Systems Revit MEP 2015 Naviate HVAC & P / Electrical 2015 AEC Infrastructure Manufacturing Utvecklas
En CAD-ansvarigs syn på integrering mot CAD.
En CAD-ansvarigs syn på integrering mot CAD. Kraven på att minska ledtiderna ökar. Hur kan man med de verktyg som finns på marknaden organisera det hela så att det förenklar konstruktörens arbete och hela
Mät- och ersättningsregler för underhåll och förbättring av bro (utförandeentreprenad) 2011:158
Mät- och ersättningsregler för underhåll och förbättring av bro (utförandeentreprenad) 2011:158 Titel: Mät- och ersättningsregler för underhåll och förbättring av bro (utförandeentreprenad) Publikationsnummer:
SJÖSTADSHÖJDEN. Konstruktion
SJÖSTADSHÖJDEN Konstruktion 2017-11-15 SJÖSTADSHÖJDEN Konstruktion KUND Exploateringskontoret KONSULT WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB
VAD ÄR BIM OCH HUR ANVÄNDS DET. Tomas Sandström, Adtollo
VAD ÄR BIM OCH HUR ANVÄNDS DET Tomas Sandström, Adtollo Tomas Sandström Affärsområdeschef Adtollo Mät & Kart Building Information Model ByggnadsInformationsModell Vad vill man med BIM? BIM är ett kollaborativt
DEN KOMPLETTA PROGRAMVARAN FÖR DESIGN OCH TILLVERKNING AV TRÄTRAPPOR PROGRAMVARA FÖR DESIGN OCH TILLVERKNING AV TRÄTRAPPOR LÄTT ATT ANVÄNDA
PROGRAMVARA FÖR DESIGN OCH TILLVERKNING AV TRÄTRAPPOR LÄTT ATT ANVÄNDA MODULSYSTEM DEN KOMPLETTA PROGRAMVARAN FÖR DESIGN OCH TILLVERKNING AV TRÄTRAPPOR God avkastning på investeringen i form av minskade
Toppdokument för Verktygslådan Cst
1 (5) Fastställt av Dokumentdatum Version 2015-09-02 2.0 Dokumenttitel Toppdokument för Verktygslådan Cst 2 (5) Innehållsförteckning 1 Syfte... 3 2 Omfattning... 3 3 Definitioner och förkortningar... 3
CAD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
CAD Ämnet cad (computer aided design) behandlar hur man använder olika programvaror för att konstruera och designa verkliga och virtuella objekt. I ämnet är geometri grunden för att, via skiss och ritteknik,
Systematisk byggledning
Systematisk byggledning vid Sweco Management Nord grupp 6363 Jozefine Boman Samhällsbyggnad, högskoleexamen 2018 Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Förord Under
E20 Vårgårda-Vara, delen Eling-Vara
VÄGPLAN E20 Vårgårda-Vara, delen Eling-Vara Vara kommun, Västra Götalands län PM Byggnadsverk och beslutsunderlag utformning 2017-05-12 Trafikverket Postadress: Box 110, 541 23 Skövde E-post: trafikverket@trafikverket.se
MABA - Mjukvara för Armerade Bro- och Anläggningskonstruktioner
StruSoft 1 (21) MABA - Mjukvara för Armerade Bro- och Anläggningskonstruktioner Rapport Etapp 2 StruSoft 2 (21) 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...3 1.3 Organisation...3 1.4 Sammanfattning...4
CAD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
CAD Ämnet cad (computer aided design) behandlar hur man använder olika programvaror för att konstruera och designa verkliga och virtuella objekt. I ämnet är geometri grunden för att, via skiss och ritteknik,
3D/BIM-samordning i uppdrag Tunnelbana till Arenastaden via Hagastaden, TUB A
3D/BIM-samordning i uppdrag Tunnelbana till Arenastaden via Hagastaden, TUB A Den nya tunnelbanan mellan Odenplan och Arenastaden, TUB A eller Gula linjen som den också heter, projekteras just nu av WSP
PUBLIKATION 2010:21. Mät- och ersättningsregler för underhåll och förbättring av bro (utförandeentreprenad)
PUBLIKATION 2010:21 Mät- och ersättningsregler för underhåll och förbättring av bro (utförandeentreprenad) 2010-03 Titel: Mät- och ersättningsregler för underhåll och förbättring av bro (utförandeentreprenad)
IT-stöd för armering i byggprocessen
IT-stöd för armering i byggprocessen Marie Bergström 2009-04-24 1 IT-stöd för armering i byggprocessen Armeringsprogram Armeringsprocessens olika steg Önskvärda funktioner hos program 2009-04-24 2 Armeringsprogram
E6.20 Hisingsleden, södra delen
GRANSKNINGSHANDLING PM Byggnadsverk E6.20 Hisingsleden, södra delen Göteborgs stad, Västra Götalands län Vägplan, 2017-05-22 Projektnummer: 108036 Dokumenttitel: PM Byggnadsverk Skapat av: Fredrik Thunström,
EXAMENSARBETE. Terrängmodellering. Martin Ström. Högskoleexamen Bygg och anläggning
EXAMENSARBETE Martin Ström Högskoleexamen Bygg och anläggning Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Martin Ström Förord Som en del i utbildningen Bygg och Anläggning
EXAMENSARBETE. Totalstation jämförd med mmgps. David Olsson. Högskoleexamen Bygg och anläggning
EXAMENSARBETE Totalstation jämförd med mmgps David Olsson Högskoleexamen Bygg och anläggning Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Totalstation jämförd med mmgps
Bromodellering genom bromodulen i Revit Structure - Anpassning av programvara för skapande av ändskärmsbroar
Bromodellering genom bromodulen i Revit Structure - Anpassning av programvara för skapande av ändskärmsbroar Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör JOAKIM HULTENIUS LINUS ÅBERG Institutionen
Svar: Ja, detta är funktionalitet som är planerad. Vi jobbar nu med två lösningar, en gratis Viewer likt NP Bas och en webbaserad version.
Rev 2 2013-07-04 Under vår Roadshow fick vi en del frågor angående Novapoint 19. För att svaren på frågorna skall nå ut till så många som möjligt av er användare har vi sammanställt de vanligaste frågorna
Extramaterial till Spektrum Teknik
LIBER PROGRAMMERING OCH DIGITAL KOMPETENS Extramaterial till Spektrum Teknik NIVÅ medel Bygga digitala broar LÄRARHANDLEDNING Datorer är utmärkta verktyg när vi vill beräkna hållfasthet. I det här uppdraget
SKOLFS. beslutade den maj 2015.
Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:244) om ämnesplan för ämnet cad i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den maj 2015. Med stöd av
Kundhandledning för EBIS. E-space Business Intelligence System. Version
Kundhandledning för EBIS E-space Business Intelligence System Version 1 10-10-06 E-space Communication AB 2010 Innehåll 1. Introduktion 3 2. Filerna har olika egenskaper 4 2.1. Analys i kundzonen. 4 2.2.
Effektivisering av informationsflöden
Effektivisering av informationsflöden Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör MARTIN HOLMBERG Institutionen för bygg- och miljöteknik Avdelningen för Construction Management Construction
TKA CAD/BIM. Andrea Gajic
TKA CAD/BIM Andrea Gajic Agenda Vilket mål jobbar vi mot inom Lokalförvaltningen? Hur ser ut resan mot målet? Hur mycket har vi uppnått? Vilka steg mot målet är gjorda? Hur tar vi nästa steg? Det önskade
EXAMENSARBETE. Avvägning och inmätning av Stockholms stadion. Eduwin Pena Hernandez 2014. Högskoleexamen Bygg och anläggning
EXAMENSARBETE Avvägning och inmätning av Stockholms stadion Eduwin Pena Hernandez 2014 Högskoleexamen Bygg och anläggning Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
Träff 3 - Ritning. Kurs - Fusion 360 Ulf Mossberg, juni Övning Skapa ritningen
Övning Skapa ritningen I en tidigare övning modellerade du delen visad till höger kallad Bottom Saddle, med utgångspunkt från en ritning att titta på. Låt oss nu gå andra hållet och göra själva ritningen
www.eurocodesoftware.se caeec711 Vinge Programmet beräknar snittkrafter och deformationer för raka och sneda vingar i brott- och brukgränstillstånd. Användarmanual Rev B Eurocode Software AB caeec711 Vinge
Onsdagsfrukost BIM-nyttor från kalkyl till produktion
Onsdagsfrukost BIM-nyttor från kalkyl till produktion 2019-04-03 Välkommen till onsdagsfrukost med BIM! Första onsdagen i varje månad Klart i god tid innan klockan 9 Mingla, träffa BIM-kollegor, lyssna
Vianova Systems. Besöker Helsingborgs Stad 16:e januari Cuong Nguyen Anders Lisspers. Vi skapar grunden för modellering av Stadens Infrastruktur
Vianova Systems Vi skapar grunden för modellering av Stadens Infrastruktur Cuong Nguyen Anders Lisspers Besöker Helsingborgs Stad 16:e januari 2014 Pionjärer inom modellering av Stadens Infrastruktur Allt
Nyheter i Revit Precast automation for lattice girder slabs API for precast automation
Nyheter i Revit 2019 OR in filters Backround fill patterns Vertical text alignment Views usability improvements File version in Open dialog Tabbed views & improved dockin Multi-monitor support Levels in
7 visions for the future of BIM
7 visioner för framtidens BIM En studie kring vilka förändringar som krävs för att skapa ett branschvägledande arbetssätt för användandet av BIM 7 visions for the future of BIM A survey of the neccessary
Utvärdering, hantering och modellering av tvångslaster i betongbroar OSKAR LARSSON
Utvärdering, hantering och modellering av tvångslaster i betongbroar OSKAR LARSSON Bakgrund Vid dimensionering av betongbroar är det fullt möjligt att använda 3D-modellering med hjälp av FEM Trafikverkets
Maskinguidning på webben - nästa steg. Tomas Sandström
Maskinguidning på webben - nästa steg Tomas Sandström Maskinguidning Maskinguidningens akilleshäl Maskinguidning 1.0 Idag sker en projektering av många olika parter som levererar en PDF-fil för att få
Väg 35 Åtvidaberg-Linköping Delen Vårdsbergs kors - Hackefors
Väg 35 Åtvidaberg-Linköping Delen Vårdsbergs kors - Hackefors Linköpings kommun, Östergötlands län PM Byggnadsverk, 2017-11-01 Trafikverket Postadress: Box 1140 631 80 Eskilstuna E-post: trafikverket@trafikverket.se
Avancerad norsk byggnad: Arkitektbyrån A-lab löste det med stöd av BIM
Avancerad norsk byggnad: Arkitektbyrån A-lab löste det med stöd av BIM PASSIONATE RELIABLE INNOVATIVE Kundprofil Företag Bransch Land A-Lab Bygg Norge Utmaning Införande av BIM / IFC uppgradering från
Riktlinje BIM Samgranskning
Riktlinje BIM Samgranskning Skapad: 2012-02-17 Senast ändrad: 2017-03-07 Daniel Kronheffer Magnus Tallberg Karin Sjöndin 2012-02-17 2017-03-07 2017-03-07 2(8) INNEHÅLL Inledning... 3 Hantering av riktlinjen...
Innehåll. Förord 10 1 Inledning 12
Innehåll Förord 10 1 Inledning 12 Computer Aided Design 13 Kort historik 13 CAD som ingenjörsverktyg 14 Att lära sig ett CAD-system 14 Språkliga spörsmål 15 En översikt 16 Kapitel 2 - CAD & Produktutveckling
Nyheter i Autodesk Revit 2016
Nyheter i Autodesk Revit 2016 Architecture, Structure, MEP Kristofer Martell CAD/BIM Maria Runesson CAD/BIM Revit 2015 R2 Nytt i Autodesk Revit 2015 - R2 Arkitekt Solon Dynamo Dissalow Join På flera väggar
Effektivisering av energianalyser med stöd av BIM
med stöd av BIM Handledning Ett utvecklingsprojekt med stöd av SBUF 2011-07-07 1 Förord OpenBIM startades som ett sektorsgemensamt treårigt projekt hösten 2008, med 15 företag som initiativtagare. Syftet
Nyheter i Topocad 17. Mätdata. Nya beräkningsfunktioner. Mätdataprotokollet
Nyheter i Topocad 17 Mätdata Nya beräkningsfunktioner Beräkningsfunktion 3D Svep Funktionen använder inmätt linje och sveper en symbol längs med linjen. På samtliga 3D-funktioner kan man nu ange Produktkod.
MagiCAD El & Rör. Varför MagiCAD och varför 2D/3D? Kollisionskontroll. MagiCAD El
MagiCAD El & Rör Nu är MagiCAD El 2002.9 inom kort släppt och MagiCAD Rör 2002.5 har förbättrats rejält. Därför bad vi på Pharmadule Emtunga, CadCom att komma till oss för att visa var dessa två produkter
Inmätning för projektering 2016:1. Anvisningar från Stadsbyggnadsförvaltningen
Inmätning för projektering 2016:1 Anvisningar från LULEÅ KOMMUN PM Dnr 1 (3) 2016-09-20 Utgåva 2016:1 Anvisningar för utförande och leverans av inmätning för projektering Allmänt Alla handlingar som tas
Maskinstyrd planfräsning
Maskinstyrd planfräsning DV03 2010 E45 Frändefors-Brålanda Kort rapport 2010-11-12 0. SAMMANFATTNING Vid underhållsprojektet DV03 2010 E45 Frändefors-Brålanda har fräsningen (första halvan av juni 2010)
... ...2 Introduktion... ... ... ... ... ... ... ...3 Fillet Success... ...7 Camera View Settings... ...8 Self Intersecting Sweeps...
Innehåll Nyheter i Inventor 2014...2 Introduktion......2 CADCAM-it... 2 AUTODESK... 2 AUTODESK INVENTOR... 2 Sketch Design...3 Fillet Success...7 Camera View Settings...8 Self Intersecting Sweeps...9 Self
Solpotentialstudier Hur?
Solpotentialstudier Hur? Verktyg, metoder och dataunderlag Mats Elfström / mats.elfstrom@giskraft.com Potentialuppskattning i byggd miljö Olika verktyg Olika typer av data Rumslig analys Summering Vidare
magazine Höstens tema: BIM Stunden alla har väntat på: Lanseringen av Topocad 16 BIM i fokus när järnväg projekteras HÖST 2015
magazine HÖST 2015 Höstens tema: BIM BIM i fokus när järnväg projekteras Nytt arbetssätt med BIM när Ostlänken utvecklas Stunden alla har väntat på: Lanseringen av Topocad 16 1 Nu lanseras Topocad 16!
Informationsleveranser. Att leverera. Ett obrutet informationsflöde? Kurt Löwnertz Sweco. digitala leveranser för bygg och förvaltning
Informationsleveranser Kurt Löwnertz Sweco Att leverera Ett obrutet informationsflöde? 1 Från vaxad väv till datafil En byggnad står i många år Dokumentation från tillblivelsen Information fram till idag
ATT ARBETA MED VEKTORGRAFIK
ATT ARBETA MED VEKTORGRAFIK Helene Brogeland Vektorgrafik och animation VT 2014 2014-04-29 Inledning Före aktuell kurs hade jag bara en vag uppfattning av innebörden av vektorgrafik och hade aldrig jobbat
caeec711 Vinge Användarmanual Eurocode Software AB
caeec711 Vinge Programmet beräknar snittkrafter och deformationer för raka och sneda vingar i brott- och brukgränstillstånd. Användarmanual Rev C Eurocode Software AB caeec711 Vinge Sidan 2(15) Innehållsförteckning
BIM i projekt Förbifart Stockholm
BIM i projekt Förbifart Stockholm Jesper Niland Teknikchef TMALL 0794 Presentation bilder sommar v 1.0 Position 2030 BIM i Förbifart Stockholm - innehåll E4 Förbifart Stockholm Kort projektbeskrivning
Planera genomförande
Planera genomförande www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen
Tillämpningsanvisning:Fi2 baserad på Bygghandlingar 90 del 8 utgåva 2
Digitala Informationsleveranser till och från Förvaltning Tillämpningsanvisning:Fi2 baserad på Bygghandlingar 90 del 8 utgåva 2 Bilaga 6 Regionservice ID 6_D001_-_001_04 Ver 2012-08-01 Ansvarig Per Erlandsson
Byggprojektör - CAD/BIM Kursplan
Byggprojektör - CAD/BIM Kursplan Byggprojektör - CAD/BIM Kursöversikt Obligatoriska kurser Kurs Poäng BIM-metodik 15 Bygg- och förvaltningsprocessen 25 Byggnadskonstruktion (beräkningsprogram) 30 Byggteknik
EXAMENSARBETE. Koppling mellan ritning och modell. AutoCAD Architecture 2008. Mattias Korpela. Högskoleexamen Samhällsbyggnad
EXAMENSARBETE Koppling mellan ritning och modell AutoCAD Architecture 2008 Högskoleexamen Samhällsbyggnad Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Koppling mellan
PRODUKTUTVECKLING 3. CAD & 3D-ritning. Erik Almers 2011-01-10
PRODUKTUTVECKLING 3 CAD & 3D-ritning PM Erik Almers 2011-01-10 Detta fördjupningsarbete handlar om hur man kan använda sig utav 3d-modelering i en produktutvecklingsprocess. Betonar även vikten av 3d-modeleringen
MANUAL L5 3DX L5 Navigation Systems AB 2019
MANUAL L5 3DX L5 Navigation Systems AB 2019 INNEHÅLL Projektinställningar... 2 Ytor & Planfiler... 12 Ytor... 13 Planfiler... 14 Export & import av ett befintligt projekt mellan maskiner... 16 Export av
Preliminärdimensionering av plattrambroar
För att editera sidfoten välj Footer från Insert-verktygsfält och välj sedan Edit footer. Efter editering välj Close header and footer. Byt ut den skuggade rektangeln med en figur som illustrerar innehållet
Väg 1053, Flygplatsvägen Sälen
Väg 1053, Flygplatsvägen Sälen Malung - Sälens kommun, Dalarnas län Vägplan, 2016 Granskningshandling utformning av planförslag Tekniskt PM Byggnadsverk TMALL 0095 Mall samrådsunderlag v.3.0 Trafikverket
Fastighets AB Förvaltaren. Riktlinjer CAD-hantering
1 Fastighets AB Förvaltaren Riktlinjer CAD-hantering 1 Förord Riktlinjer anger vilken gemensam teknisk standard som ska gälla inom Fastighet AB Förvaltarens fastigheter. De är även ett styrmedel för att
Calligra. En allmän inledning. Raphael Langerhorst Jost Schenck Översättare: Stefan Asserhäll
En allmän inledning Raphael Langerhorst Jost Schenck Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Komponenter i Calligra.................................. 5 1.2 Översikt över funktioner i
Innehåll. Förord 10 1 Inledning 12
Innehåll Förord 10 1 Inledning 12 Computer Aided Design 13 Kort historik 13 CAD som ingenjörsverktyg 14 Att lära sig ett CAD-system 14 Språkliga spörsmål 15 En översikt 16 Kapitel 2 - CAD & Produktutveckling
EXAMENSARBETE. Från kalkyl och inköp till platschef. Robin Antfolk 2014. Högskoleexamen Bygg och anläggning
EXAMENSARBETE Från kalkyl och inköp till platschef Robin Antfolk 2014 Högskoleexamen Bygg och anläggning Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Från kalkyl och inköp
Erik Lundgren 820419-1491. GarageLoppisen.se. Projekt i kursen Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt, 1dv430
Erik Lundgren 820419-1491 GarageLoppisen.se Projekt i kursen Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt, 1dv430 Abstrakt En kort rapport om projektet GarageLoppisen.se. En applikation som skapats för att
SIK Smart Industri Kalmar län
Inbjudan till utbildning CAD (olika program) 2 dagar (grund alt. fortsättning) SolidWorks: Tillfälle 1. 20/9-21/9 GRUND Kalmar (max 20 deltagare) Tillfälle 2. 27/9-28/9 FORTSÄTTNING Kalmar (max 20 deltagare)
Fullständig översikt under byggfasen. utvecklat för branschfolk av branschfolk
Fullständig översikt under byggfasen utvecklat för branschfolk av branschfolk "Med Gemini Entreprenör är det enkelt att administrera såväl projekterade data som mätdata samt att dokumentera allt som utförs."
Building Information Modelling
Building Information Modelling BIM som vi ser det Du har säkert märkt att man i byggbranschen idag pratar högt och lågt om BIM. BIM står för Building Information M M:et råder det delade meningar om. Många
Parameterstyrd projektering av broar:
Parameterstyrd projektering av broar: Koppling mellan Rhinoceros - Grasshopper och Tekla Structures Parametric design of bridges: Connection between Rhinoceros - Grasshopper and Tekla Structures Författare:
Implementeringsstudie av InfraWorks 360 i samverkan med Revit och AutoCAD Civil 3D Användning av BIM i tidigt skede vid broprojektering
Implementeringsstudie av InfraWorks 360 i samverkan med Revit och AutoCAD Civil 3D Användning av BIM i tidigt skede vid broprojektering Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör NIKLAS
Förstudie Detaljeringsnivå för informationsleveranser. Rogier Jongeling & Håkan Norberg
Förstudie Detaljeringsnivå för informationsleveranser Rogier Jongeling & Håkan Norberg www.planbab.com BAKGRUND 10 förslag till större utvecklingsprojekt: 1. Nationella riktlinjer för BIM 2. Utveckling
Riktlinje BIM Samgranskning
Riktlinje BIM Samgranskning Skapad: 2012-02-17 Senast ändrad: 2013-03-04 R 25.3 Saija Thacker Daniel Sjölund Karin Sjöndin 2012-02-17 2013-03-04 2013-03-04 2(7) INNEHÅLL Inledning... 3 Om riktlinjen...
BIM kan det va nåt för väg och anläggningsbranschen?
Open BIM - Livscykelperspektiv och hållbart byggande BIM kan det va nåt för väg och anläggningsbranschen? Definition av BIM BIMs 3 utvecklingstadium Ett hypotetisk anläggningsprojekt Utgångspunkter Exempel
Eva Hellstöm - Christina Strand
GIS-data som underlag för detaljplan Använd AutoCAD Map 3D för att läsa in GIS-data från länsstyrelsen m.fl. Synliggör din detaljplan för allmänheten med Mapguide Eva Hellstöm - Christina Strand AutoCAD
drofus & Building Smart / Open BIM
drofus & Building Smart / Open BIM Marie Salomonsson drofus Sverige drofus AB info@drofus.com Web: www.drofus.com/ agenda Kort om drofus Building Smart - Best practice Norge drofus och Open BIM (IFC) Demo
Stockholm. IT MANUAL Bilaga D. Samordning i 3D. OBS Gulmarkerad text är ämnen för diskussion på Cadsamordningsmöte
Stockholm IT MANUAL Bilaga D Samordning i 3D OBS Gulmarkerad text är ämnen för diskussion på Cadsamordningsmöte 2011-08-26 Godkänd LMM Datum Status Beskrivning Utförd av Senaste revideringens ändringar/tillägg
Workshop om BuildingSMART standarder
Workshop om BuildingSMART standarder 30 augusti 2017 Tekniskt Råd, BIM Alliance Karin Anderson, Trafikverket - Så används standarder 1 Övergripande Allmänna bestämmelser Kontraktsformer Bilaga till kontrakt
Noggrann förberedelse är nyckeln till framgång vid införande av BIM
Noggrann förberedelse är nyckeln till framgång vid införande av BIM PASSIONATE RELIABLE INNOVATIVE Kundprofil Företag Bransch Land Cedervall arkitekter Arkitekter Sverige Anställda 70 Utmaning Introduktion,
ARCHICAD - IFC - Revit
Digitaliserar byggindustrin ARCHICAD - IFC - Revit 1 Erasmus Pavilion - Netherlands, Powerhouse Company, www.powerhouse-company.com, Photo Christian van der Kooy Information Detta kompendium visar vilka
AutoCAD 2002 är här! Vad är nytt med AutoCAD 2002? En betatestare berättar
AutoCAD 2002 är här! En betatestare berättar Innan en ny programrelease presenteras får ett antal användare av programmet över hela världen testa den. De kallas Betatestare och deras uppgift är att hitta
Effektivisering av energianalyser med stöd av BIM
Effektivisering av energianalyser med stöd av BIM Rapport till SBUF Projekt nr 12420 2011-07-07 Effektivisering av energianalyser med stöd av BIM Detta projekt har genomförts av Skanska, NCC, Peab och
KALKYL VIA MODELL FÖR VVS ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR
[Skriv Kalkyl text] via modell 2019 Kalkyl via modell för VVS 2019-03-26 Krav på Projektörens leverans av modell Råd och anvisningar Mallar för upphandling Del 1,2,3 och4 Översikt Kalkylatorns arbetssätt
Christina Strand. Susanne van Raalte
Christina Strand Susanne van Raalte Vianova Systems 140 ingenjörer & arkitekter i 10 länder Vianova Systems Norway Vianova Systems Sweden Vianova Systems Finland Vianova Systems Denmark Vianova Systems
EXAMENSARBETE. GPS och Maskinstyrning. Framtagning av modeller i projektering. Stefan Pounu. Högskoleexamen Bygg och anläggning
EXAMENSARBETE GPS och Maskinstyrning Framtagning av modeller i projektering Stefan Pounu Högskoleexamen Bygg och anläggning Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
Metodbeskrivning, urgrävning av stödben på befintlig väg
Metodbeskrivning, urgrävning av stödben på befintlig väg Förutsättningar Vid byggande av ny väg ovanpå befintlig önskar man schakta ur dåliga massor på befintlig vägs kanter, ner till fast botten. De dåliga
Bedömning för lärande i matematik
HANDLEDNING TILL Bedömning för lärande i matematik FÖR ÅRSKURS 1 9 1 Handledning I denna handledning ges förslag på hur du kan komma igång med materialet Bedömning för lärande i matematik åk 1 9. Du börjar
Gemini Basfunktioner
Gemini Basfunktioner Applikationslager Hjälpgeometri IFC-import IFC-export DWG-import DWG-export Filtyper Mallar Maskinstyrning Mätdata-import Mätdata-export Panorera Presentation Projekthantering Projektstart