Allt mellan lust och ångest Ungdomsmottagningen som en lättillgänglig arena för unga med psykiska besvär och ohälsa.

Transkript

1 KONFERENSRAPPORT FRÅN DEN 1 FEBRUARI 2018 Allt mellan lust och ångest Ungdomsmottagningen som en lättillgänglig arena för unga med psykiska besvär och ohälsa Konferens i Göteborg den 1 april och Vänersborg den 2 april 2019 Konferensrapport 1

2 Välkommen! Ulrika Söderlund, regionutvecklare på Västra Götalandsregionen. Ulrika Söderlund, regionutvecklare på Västra Götalandsregionen, var moderator under dagarna. Hon är bland annat samordnare för den partsammansatta grupp för ungdomsmottagningarna som finns i länet. Ungdomsmottagningarna är ingen ny verksamhet, de har funnits sedan Det är stabilt, sa Ulrika Söderlund när hon hälsade välkommen. Hon kunde konstatera att många är intresserade av ungdomsmottagningarnas verksamhet: Det finns ett stort intresse, inte minst bland politiker, och det är väldigt roligt. För att ge så många som möjligt chansen att under en hel dag ägna sig åt ungdomsmottagningarnas verksamhet arrangerades samma konferens två gånger en gång i Göteborg och en gång i Vänersborg. Innehållet var detsamma under de båda dagarna, möjligen med den skillnaden att deltagarantalet gjorde att det fanns lite mer utrymme för dialog i Vänersborg. Till konferensen i Vänersborg kom 60 personer och till Göteborg kom nästan 150 personer. Ulrika Söderlund. Kongressalen, Folkets Hus i Göteborg, den 1 april

3 Inriktningsdokument ungdomsmottagningarna Pia Gustavsson, områdeschef/verksamhetschef Närhälsans ungdomsmottagningar i norra och östra nämndområde Västra Götalandsregionen Ingela Wessbo, områdeschef/verksamhetschef Närhälsans ungdomsmottagningar i västra och södra nämndområde Västra Götalandsregionen Alessandro Rezaei, områdeschef, Göteborgs Stad, Hisingsgemensamma resurser Pia Gustavsson och Ingela Wessbo. Alessandro Rezaei. Sedan 2005 finns det i Västra Götaland ett inriktningsdokument som anger vilket uppdrag och ansvar regionen respektive kommunerna har när det gäller ungdomsmottagningarna. Dokumentet tydliggör bland annat vilka kompetenser som ska finnas och anger en gemensam miniminivå när det gäller baskompetens. I dokumentet är det uttalat att på ungdomar ska det finnas en heltidsbarnmorska, en heltidspsykolog/kurator och tio procent läkartjänst. Ungdomsmottagningarna ska enligt inriktningsdokumentet arbeta rådgivande, stödjande och behandlande (individuellt eller i grupp), ha ett utåtriktat arbete på gruppnivå, stärka ungdomar i deras naturliga nyfikenhet kring sexualiteten samt stödja deras självkänsla och integritet, förebygga och ge stöd vid oplanerad och oönskad graviditet samt vid abort, samtala om sexuellt överförbara sjukdomar i det utåtriktade arbetet och vid individuella besök, arbeta med ungdomars fysiska och psykiska utveckling samt kroppsuppfattning och självbild. Det finns många olika orsaker till varför ungdomar besöker ungdomsmottagningarna. Det kan handla om krisreaktioner, oro, ångest, stress, rädsla för att inte duga, preventivmedel, frågor om kroppen, sexuell utveckling, menstruationsproblem, samlagssmärta, erektionsproblem, abort, svartsjuka, hedersrelaterade problem, våld i nära relationer, riskbruk med mera. Verksamheten vid ungdomsmottagningarna bygger på en aktiv samverkan mellan kommun och region. Det tvärprofessionella arbetssättet är en styrka samtidigt som det kräver att man är på tå för varandra. Vi har ett jättefint arbete mellan Närhälsan och Göteborgs Stad, sa Ingela Wessbo. Samverkan ska ske både på individuell, övergripande och organisatorisk nivå. Det innebär ömsesidig samverkan med andra aktörer lokalt, delregionalt och regionalt i frågor som rör barns och ungdomars välbefinnande. Man bör särskilt verka för att nå speciellt utsatta ungdomar. Samverkanskapitlet har utvecklats ordentligt i den senaste revideringen av inriktningsdokumentet, berättade Alessandro Rezaei. Samverkan mellan ungdomsmottagningarna och exempelvis socialtjänst, hälso- och sjukvård, skola, folkhälsoråd och föreningsliv med mera är en förutsättning för ett gott omhändertagande. Samverkan på organisatorisk nivå kan enligt inriktningsdokumentet företrädesvis ske i Vårdsamverkan på lokal, delregional och regional nivå. Samverkan är en förutsättning för att utjämna skillnader i hälsa och erbjuda likvärdig vård. Samverkan är avgörande i frågor som berör barns och ungdomarnas förutsättningar när det kommer till ungdomsmottagningarnas relationer till skola, socialtjänst, första linjens sjukvård men även specialistvården, föreningslivet med flera, sa Alessandro Rezaei. Alessandro Rezaei, Ingela Wessbo och Pia Gustavsson. 3

4 Kartläggning av länets ungdomsmottagningar Cornelia Björk, analytiker vid Göteborgsregionen, FoU i Väst Cornelia Björk berättade att det finns 54 mottagningar i länet, varav sju med kommunal och 47 med regional huvudman (siffrorna är från 2017). Då fanns det ganska stora variationer när det gällde hur kostnadsfördelningen såg ut mellan kommunen och regionen samt hur avtalen var formulerade. Idag har dessa variationer minskat. Antalet årsarbetare på mottagningarna i länet uppgick 2017 till 182. Det handlade om barnmorskor, kuratorer/ socionomer, psykologer, ledningsfunktioner, undersköterskor, sjuksköterskor och läkare. Cornelia Björk har ställt antalet årsarbetare 2017 i relation till de nyckeltal som satts upp för bemanning och då blev det tydligt att det ser olika ut runtom i länet och beroende på profession. På vissa håll når man upp och över miniminivån, på andra håll gör man det inte. Om man tolkar de styrdokument som finns om ungdomsmottagningarna är kärnan i verksamheten att tillhandahålla individuella besök (bokade eller via drop in), telefonrådgivning och gruppverksamheter för individer upp till och med 24 år, digitala tillgänglighetslösningar och e-tjänster, utåtriktat arbete samt samverkan mellan professioner och med andra mottagningar och andra offentliga aktörer. På så vis ska ungdomsmottagningarna ge ungdomar kunskap och/eller stöd och behandling inom områdena sexuell, reproduktiv, psykisk och psykosocial hälsa. Ett ord som ofta används för att beskriva mottagningarna är lågtröskelverksamhet en lättillgänglig verksamhet som ska möjliggöra tidiga insatser. Ett annat kännetecken är den breda målgruppen alla är välkomna och ingen fråga är för stor eller för liten. När det gäller styrdokument är det bra att ställa sig frågan om målen är rimliga och hur de ska följas upp. Det finns skrivningar som kan tolkas som att ungdomsmottagningarna ska lösa väldigt många olika saker. Kan man utkräva det ansvaret av ungdomsmottagningarna? Antalet rapporterade besökare 2017 var (ej unika besökare). Antalet rapporterade besök samma år var Antalet besökare utgjorde cirka 25 procent av antalet folkbokförda i åldersgruppen men könsskillnaderna är stora. Besökande tjejer utgör 45 procent av tjejerna i åldersgruppen medan motsvarade siffra för killarna är 7 procent. Det är viktigt med tillförlitlig statistik för att möjliggöra utveckling, forskning och verksamhetsutveckling baserad på kunskap. Därför bör man sträva mot en harmonisering av hur data rapporteras in, också över huvudmannagränser. Cornelia Björk. 4

5 Satsningen på psykisk hälsa på länets ungdomsmottagningar Cornelia Björk har studerat satsningen på psykisk hälsa under de två första åren ( ). Ungdomsmottagningarna i Västra Götaland bestämde sig då för att prioritera fem fokusområden: stärka tillgängligheten till mottagningarna, försöka nå nya arenor och nya målgrupper, utveckla ungdomsmottagningarnas samverkan, implementera kvalitetsledningssystem samt kompetensutveckla personal. Vad man gjorde under satsningens två första år var att öka bemanningen, öppettiderna, prova nya tekniska lösningar, förstärka det utåtriktade arbetet, satsa på kompetensutveckling, utöka gruppverksamheterna för att kunna hjälpa fler, rikta det utåtriktade arbetet mot särskilda arenor genom samverkan med exempelvis SiS, HVB och fritidsgårdar, implementera kvalitetsledningssystem och införa verksamhetsutvecklartjänster. Men att få en samlad bild av hur statsbidragen använts och värdera resultaten är svårt. Ibland är det svårt att avgränsa vad som är ett pågående arbete och vad som har gjorts med SKL-medel. Många av satsningens delar har ett förväntat resultat längre fram i tiden och kan därför vara svåra att utvärdera i det här skedet. Cornelia Björk har också studerat verksamhetsstatistik på länsövergripande nivå och hur den har ändrats mellan 2015 och Vi kan inte dra slutsatsen att det är på grund av SKL-medlen men det vi ser kan bidra till en diskussion om utvecklingen. Under perioden har personalstyrkan ökat med 13 procent och antalet unika besökare har ökat med 26 procent. Antalet besök ökade under perioden med 10 procent. Även om det inte är helt enkelt att utläsa ur statistiken så ser det ut som att tillgängligheten i allmänhet har stärkts under den tid som satsningen pågått. Detta var också ett mål i satsningen. Verksamhetsstatistiken indikerar en ökning av antalet besökare och antalet besök samt kortare väntetider. Det är viktigt att komma ihåg att många av tillgänglighetsökningarna är beroende av externa medel mer personal ger mer tid att ta emot ungdomar. Vissa förändringar är däremot mer oberoende av externa medel införande av tekniska stöd, kompetensutvecklingsinsatser och kvalitetsarbete som exempelvis nya rutiner. Lästips! Ungdomsmottagningarna i Västra Götalands län. Vad gör de? Vilka når de? Hur har de påverkats av satsningen Psykisk hälsa? Läs rapporten: Cornelia Björk i Vänersborg 2 april

6 Området psykisk hälsa utifrån ett nationellt perspektiv Zophia Mellgren, projektledare, Sveriges Kommuner och Landsting Medlen från de stora nationella satsningarna på psykisk hälsa använde ungdomsmottagningarna bland annat för att utöka öppettiderna, öka kompetensen, öka tillgängligheten samt starta upp nya mottagningar. Det finns ingen enhetlig definition av vad en ungdomsmottagning är och vad den bör innehålla men det har blivit klarare när det gäller kompetens och organisering. Här i Västra Götaland har ni jobbat med det men så är det inte överallt i landet. Det är ett arbete som behöver fortgå, sa Zophia Mellgren. Organiseringen ser olika ut och ibland är regionen huvudman, ibland kommunen. Därför har mottagningarna olika förutsättningar och lagstiftningar att följa. När det ser så olika ut blir det en utmaning att åstadkomma en jämlik vård. Man behöver hitta gemensamma mål och arbetssätt och bestämma sig för hur data samlas in och följs upp för att kunna visa en gemensam bild och kunna använda det i verksamhetsutveckling. Ungdomsmottagningarna är en frivillig verksamhetsform och det saknas vägledande dokument från myndigheter. Det finns inga lagtexter specifikt för ungdomsmottagningarna utan främst är det hälso- och sjukvårdslagen respektive socialtjänstlagen som styr och definierar ansvarsgränserna. Detta gör att olika huvudmän inte har laglig rätt att erbjuda insatser på samma sätt och därmed kan inrikt- Zophia Mellgren. ningsdokument inte betyda samma sak för alla verksamheter. Zophia Mellgren tror att det kommer nya statliga satsningar inom området psykisk hälsa. Inför detta anser SKL att det krävs en tydligare uppdragsbeskrivning när det gäller arbetet med psykisk hälsa och en samsyn kring vad uppdraget att främja psykisk hälsa och erbjuda tidiga insatser vid psykisk ohälsa innebär. Lästips! Första linjeboken. Stödmaterial för första linjens arbete för barn och ungas psykiska hälsa. Läs rapporten: Mingel i Quality Hotel, Vänersborg, den 2 april

7 Psykisk hälsa på ungdomsmottagningarna Timmy Leijen och Eva Holmberg, Föreningen för Sveriges Ungdomsmottagningar (FSUM) Timmy Leijen poängterade precis som flera andra talare att ungdomsmottagningarnas verksamhet inte är reglerad på nationell nivå: Här i Västra Götaland har ni själva gjort ett jobb men så ser det inte ut överallt. Men FSUM:s Handbok för Sveriges ungdomsmottagningar innehåller en beskrivning av kärnan i verksamheten: helhetsperspektiv, att arbeta på ungdomens uppdrag, lågtröskelverksamhet, tvärvetenskapliga team, SRHR (sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter), psykisk (o)hälsa, mänskliga rättigheter, FN:s Barnkonvention samt förebyggande, främjande och behandlande. Eva Holmberg beskrev första linjen som att det är dit du går först. Att ha ett formellt första linjeuppdrag när det kommer till psykisk ohälsa handlar om att främja och förebygga, ringa in och definiera problem, hänvisa och remittera, vara ett konsultativt stöd för andra verksamheter samt stöd och behandling enskilt eller i grupp. Vi står och ropar och vill att ungdomar ska komma till oss. Kom i tid, kom till oss! Finns det någon annan vårdmottagning som säger så? funderade Eva Holmberg. Grundförutsättningarna för ett första linjeuppdrag för psykisk ohälsa är att det finns stöd och ett tydligt uppdrag från huvudman/huvudmän, tillräcklig och långsiktig finansiering, tillräcklig bemanning och kompetens, tydliga avtal med vårdgrannar och även samverkansavtal, juridik och lagar. En annan grundförutsättning är att man bibehåller ungdomsmottagningarnas grundvärden: ungdomens uppdrag, personcentrerad vård, normmedvetet, salutogent synsätt, integrerat psykosocialt/medicinskt arbetssätt, tillgänglighet, samverkan, att man talar samma språk, uppföljning och utvärdering. Andra viktiga faktorer är behandlarens empati, arbetsalliansens betydelse, systematisk informationsinhämtning (som att ungdomen skattar sitt mående i början av varje samtal och i slutet skattar ungdomen samtalet) och stöd och behandling via internet. Jag tror vi möter många ungdomar online som vi aldrig skulle möta annars. Ungdomar som inte får komma till oss överhuvudtaget till exempel, sa Timmy Leijen. Eva Holmberg menade att närvaron online till och med kan ha en förebyggande effekt: Onlinemottagningar i sig är förebyggande för det ökar chansen att vi kommer in tidigt. Det är viktigt att komma ihåg att det finns ungdomar som är eller kan vara utsatta för större risk för psykisk ohälsa än andra, exempelvis de som varit utsatta för våld, hedersrelaterat våld och förtryck, HBTQ+, kognitiv/intellektuell funktionsnedsättning, ensamkommande flyktingbarn, nyanlända barn, unga med anhöriga som har stora problem eller ungdomar med stort sexuellt risktagande. Det är inte ovanligt att psykisk ohälsa upptäcks av medicinsk personal i samband med att ungdomar söker för något annat. FSUM:s slutsats är att ungdomsmottagningar med rätt förutsättningar är en verksamhetsform som är väl lämpad att arbeta med unga med psykisk ohälsa, vare sig det görs inom ramen för ett formellt uppdrag eller som komplement till övrig vård. Ladda ner från Handbok för Sveriges ungdomsmottagningar Ungdomsmottagningen i första linjen för psykisk (o)hälsa Timmy Leijen och Eva Holmberg. 7

8 Goda exempel från ungdomsmottagningarna i Västra Götaland Jennie Isakzon, samordnare för Ung utsatt Ungdomsmottagningen Göteborg Görel Envall, verksamhetsutvecklare och samordnare för HälsUM Ungdomsmottagningen Göteborg Nicoline Aspegren, enhetschef, Närhälsans Ungdomsmottagningar Ellinor Frostholm, verksamhetsutvecklare, Närhälsans Ungdomsmottagningar Ellinor Frostholm berättade att den statliga satsningen som ungdomsmottagningarna tagit del av under de senaste åren har gjort att mottagningarna har samordnat sig mycket, bland annat att de går att nå på telefon dagligen genom att de svarar åt varandra. De har många bokade besök, drop in varje vecka och lördagsöppet. UM online bemannas och är till för alla Närhälsans ungdomsmottagningar och på sikt även för mottagningarna i Göteborg. Så gott som alla tider till medicinsk personal går att boka via webben och alltfler tider till psykosocial personal läggs också ut där. Görel Envall presenterade HälsUM, vars uppgift är att leda det förebyggande, utåtriktade arbetet på Göteborgs sex mottagningar. Uppdraget handlar mycket om begreppet jämlik vård vissa insatser ska ges till alla medan andra bör riktas för att vikta upp ojämlikheten. Det utåtriktade, förebyggande arbetet består bland annat av klassbesök på ungdomsmottagningar, YAM (Youth Aware of Mental health) som handlar om suicidprevention, V.I.P (för unga med intellektuella funktionsnedsättningar), Pride, gymnasiemässan, besöker gymnasieskolor, utbildar föräldrar och personal och tar fram informationsmaterial. Jennie Isakzon arbetar med projektet Ung Utsatt, som funnits sedan 2014 för unga som varit utsatta för sexuella övergrepp. Ung Utsatt erbjuder samtal både individuellt och i grupp samt ger stöd till närstående. Jennie Isakzon menar att ungdomsmottagningarna lämpar sig väl för att hantera den här frågan. Mottagningarna är tillgängliga och unga förväntar sig att man kan prata om (sexuell) utsatthet. De unga är redan på ungdomsmottagningarna, helt enkelt. Ungdomsmottagningarna finns i ett tidigt skede i livet också och kan därmed bidra till tidig upptäckt. Göteborgsregionen FoU i Väst har utvärderat projektet och bland annat intervjuat unga som deltagit i gruppbehandlingen. Nicoline Aspegren, Görel Envall, Jennie Isakzon och Ellinor Frostholm. 8

9 Det vi ser med den här gruppen är att de varit med om fler än ett övergrepp, vilket stämmer överens med annan forskning om sexuella övergrepp. De flesta som kommer till oss har varit utsatta av jämnåriga. Det finns en stor psykisk ohälsa i gruppen och de har behov av många och långa insatser. Det här är en grupp unga som lärt sig att aldrig lita på någon. De är osäkra på om det var ett sexuellt övergrepp de var med om, de tror att det var deras eget fel, de skäms och de berättar inte. Att inte berätta ger fler symptom för att berätta är läkande. Detta är en stor grupp och det finns för få resurser för den, sa Jennie Isakzon. Nicoline Aspegren berättade om ett projekt som NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa) leder och som riktar sig till ungdomar år med erfarenhet av egen eller anhörigs psykiska ohälsa. Projektet syftar till ökad delaktighet och bättre psykisk hälsa för barn och unga i skolan, på ungdomsmottagningar, inom socialtjänsten och i kontakter med psykiatrin. Personal och ungdomar träffas och unga bidrar med kunskap och är med och genomför förbättringar. Vi testar och utvecklar metoder för ökat inflytande och delaktighet i stöd och vård, sa Nicoline Aspegren. I projektet har ungdomarna lyft fram en rad olika önskemål: mer utåtriktat arbete på skolan, fråga de unga vad de vill, ha ett kösystem, använd andra informationskanaler, använd sociala medier, kortare besökstider, förbättra ungdomsmottagning online, snabba möten, drop in-tider till psykosocial personal, försök synas mer och så vidare. Det är intressant att de lyfter att de inte orkar sitta i långa möten, det är viktigare att få till möten här och nu. En springande punkt är en önskan att ta emot dem när de söker oss. Är det då för ett kort besök så har de blivit sedda och man kan boka upp dem för nytt besök. Får de vänta för länge på en tid så struntar de i den och känner sig inte lyssnade på. Utifrån kraven på jämlik vård och patientsäkerhet har Närhälsans ungdomsmottagningar byggt upp ett kvalitetsledningssystem certifierat enligt kraven i ISO 9001:2015, med processflöden och gemensam intrasida för alla Närhälsans 46 mottagningar. Här är vi nog ganska mycket pionjärer i att bygga upp processflöden enligt ISO-standard för den psykosociala personalen, sa Ellinor Frostholm. Görel Envall konstaterade att det är stor skillnad mellan olika områden i Göteborg när det gäller vem som kommer till ungdomsmottagningarna. Därför genomför man nu fokusgrupper med unga och intervjuar nyckelpersoner för att se vad man kan göra för att utjämna skillnaderna. Studien ingår i ett större arbete kring tillgänglighet som handlar om att ungdomar ska känna till, känna sig välkomna och att det ska vara enkelt att ta kontakt med ungdomsmottagningen. Det har bland annat framkommit att sekretess, tystnadsplikt och integritet spelar in. Att bli sedd i ett besöksrum spelar roll och frågan om anmälningsplikt kontra tystnadsplikt är viktig. LADDA NER! Gruppbehandling för unga som utsatts för sexuella övergrepp utvärdering av en behandlingsform vid ungdomsmottagningen i Göteborg: 9

10 Några politiska röster om ungdomsmottagningarna Cecilia Andersson. Ibland funderar jag över om vi skulle kunna jobba än mer förebyggande? Kanske lära ungdomar att möta och hantera ångestattacker och oro? Jag är så glad att vi har kommit så långt i Västra Götaland med inriktningsdokumentet och jag hade önskat att vi hade det på fler områden. Ungdomsmottagningarna är fantastiska och det förtroende ungdomar känner för mottagningarna är jättehögt. När vi politiker ser att något fungerar bra så vill vi gärna lägga över mer och mer men det är viktigt att se till vad uppdraget är. Inriktningsdokumentet är väldigt brett. Cecilia Andersson, ordförande i Södra hälso- och sjukvårdsnämnden Nina Miskovsky. Jag har förstått att man har jobbat med tillgängligheten och att det har skett förändringar när det gäller öppettider och det har jag slagits för under många år. Detta med kortare möten för ökad tillgänglighet var intressant och en konkret grej jag tar med mig från idag. Det finns mycket att göra men vi har också gjort ett bra jobb! När det gäller första linjens vård är det viktig att ungdomar inte snurrar runt i systemet utan kommer rätt så snart som möjligt. Jag vill också lyfta grupperna som vi har svårt att nå. Vi ska fortsätta bygga bryggor och samverka. Nina Miskovsky, ordförande i Social resursnämnd Göteborgs Stad Nicklas Attefjord. Som politiker är man ute i många sammanhang och får olika bilder av hur vi ska möta den psykiska ohälsan. Sen blir uppgiften att försöka få ihop allt till en bra helhet. Det behövs en förändring i samhället och vi behöver rigga rätt. Kanske behöver vi rensa bordet och hitta nya långsiktiga lösningar? Jag upplever att de riktade stadsbidragen ibland ger fragmenterade, kortsiktiga satsningar. Det är viktigt att vi använder de resurser vi har på bästa sätt. Det finns en utvecklingspotential i återrapporteringen av ungdomsmottagningarnas verksamhet till den kommunala nivån så att den kommunala politiken känner en delaktighet för ungdomsmottagningarna. Nicklas Attefjord, ordförande i Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Ewa Arvidsson.. Jag upplever att region och kommun strävar åt samma håll i de här frågorna. Politiker inom både kommun och region behöver förbättra dialogen med våra ungdomar. Vi har allihop tillsammans ett ansvar för alla ungdomar i Sverige. Jag funderar en del kring hur vi fostrar våra barn för livet när så många mår dåligt? Livskunskap i skolan? Samverkan och samarbete är nödvändigt, vi behöver jobba bort stuprören. Ewa Arvidsson, ordförande i Välfärds- och arbetsmarknadsnämnden, Åmåls kommun 10

11 Text: Märit Malmberg Nord, Göteborgsregionen, FoU i Väst Bild: Tony Dahl, Göteborgsregionen, Morgan Ahlberg, Fyrbodals kommunalförbund samt Kristina Elofsson, Göteborgsregionen Layout: Tony Dahl, Göteborgsregionen 11