iijjhöörs t$jkommun KUNGÖRELSE

Transkript

1 ~ = =

2 iijjhöörs t$jkommun /. KUNGÖRELSE Kommunfullmäktige i Höörs kommun sammanträder i Allaktivitetshuset Älvkull en, Älvgatan, Höör, onsdagen , kl Under sammanträdet kommer bland annat följande ärenden att behandlas : Höör 2025, antagande av vision och strategier : Svar på motion "Höörs kommun som en Fairtrade City" : Arkivreglemente f6r Höörs kommun : Revidering av "Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen", nu fråga om f6rändrad avgifts-/vårdnivå f6r hemtjänster : Valärenden» Ersättare i barn- och utbildningsnämnden» Ledamot, tillika ordförande, i socialnämnden» Eventuellt fyllnadsval i anledning av ovanstående val» Ledamot i samordningsfårbundet FINSAM» Ledamot, tillika 2:e vice ordförande, i socialnämnden» Eventuellt fyllnadsval i anledning av ovanstående val Kommunfullmäktiges sammanträde är offentligt och alla är hjärtligt välkomna att närvara Föredragningslista och handlingar finns tillgängliga f6r avhämtning på kommunledningskansli et, kommunhuset, Södergatan 28. Höör t~ ov VdrJPjWV!/ Eliinar Dahlgren Ordförande O -, Benny Nilsson Ovanstående kungörelse har anslagits på Höörs kommuns anslagstavla :'??= =, Benny Nilsson

3 mi HÖÖRS KOMMUN W' Kommunstyrelsen z. PROTOKOLL Blad 7 4 Dnr 126/11-00 Höör 2025; antagande av vision och strategier Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att att att att visionen for Höör år 2025 är Höör är en mötesplats som tar vara på och utvecklar individens kreativitet, där iden om en hållbar utveckling drivits långt och där naturens möjligheter tas tillvarafor boende, fritid och foretagande. arbeta med sex områden (strategier) för att nå visionen; - Kommunikationer som förenklar livet - Attraktiv boendeort mitt i regionen - Hållbar utveckling - Höör som en del av kunskapsregionen - Det kreativa möteslandskapet - Stärka vår position genom kommunikation uppdra åt styrgruppen att utveckla och konkretisera strategierna och i samverkan med nämnder, förvaltning och andra aktörer i den kommunala intressesfåren ta fram forslag till mål, aktiviteter och mätetal for respektive strategi, samt att överlämna detta till kommunfullmäktige i juni för beslut, de fyra perspektiven i vår balanserade styrning är; - medborgarperspektivet - medarbetarperspektivet - processperspektivet - det finansiella perspektivet Ärendebeskrivning Vi vill utveckla vår ledning och styrning av Höörs kommun. Mot bakgrund av detta har vi tagit fram ett styrdokument som beskriver vår vision för Höör 2025 och vad vi vill fokusera på under mandatperioden for att göra visionen möjlig. styrdokumentet har tagits fram av kommunfullmäktiges ledarnöter och letts av en styrgrupp bestående av närnndsordforandena, gruppledarna och kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens ordförande. Planen är att kommunfullmäktige ska besluta om dokumentet på sitt sarnrnanträde i januari 2012 och att det dessförinnan ska behandlas av kommunstyrelsen. Utdragsbestyrkande

4 ml w HÖÖRS KOMMUN Kommunstyrelsen forts PROTOKOLL Blad Beslutsunderlag Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott , 269 Höör 2025, tjänsteskrivelse, Michael Andersson, Höör 2025, visions- och strategidokument, Justerandes sign Utdragsbestyrkande

5 iqjhöörs W kommun y Höör 2025; antagande av vision och strategier Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att att att att visionen för Höör år 2025 är Höör är en mötesplats som tar vara på och utvecklar individens kreativitet, där iden om en hållbar utveckling drivits långt och där naturens möjligheter tas tillvara för boende, fritid och företagande. arbeta med sex områden (strategier) för att nå visionen; Kommunikationer som förenklar livet Attraktiv boendeort mitt i regionen Hållbar utveckling Höör som en del av kunskapsregionen Det kreativa möteslandskapet Stärka vår position genom kommunikation uppdra åt styrgruppen att utveckla och konkretisera strategierna och i samverkan med nämnder, förvaltning och andra aktörer i den kommunala intressesfären ta fram förslag till mål, aktiviteter och mätetal för respektive strategi, samt att överlämna detta till kommunfullmäktige i juni för beslut, de fyra perspektiven i vår balanserade styrning är; medborgarperspektivet medarbetarperspektivet processperspektivet det finansiella perspektivet Bakgrund Höörs kommun har idag en vision som sträcker sig till2015. Då vi redan skriver 2012 beslutade kommunfullmäktige på sitt sammanträde i juni ( 37/2011) att fullmäktiges ledarnöter ska formulera en ny vision. Visionen ska integreras med vår balanserade styrning och bör finnas på plats innan budgetarbetet 2012 påbörjas. Vad har hänt sedan fullmäktiges beslut i juni? I september 2011 hölls en workshop där fullmäktiges ledarnöter tog fram ett underlag till vision. Detta underlag har förädlats av en styrgrupp, utifrån en dialog med respektive partigrupp, och överlämnas härmed till kommunfullmäktige för beslut. styrgruppen har också tagit fram sex strategier för att nå visionen.

6 o. 2 I underlaget till kommunfullmäktige i juni föreslogs att kommunstyrelsens arbetsutskott ska utgöra styrgrupp. Under arbetets gång har styrgruppen utökats och består nu av nämndsordförandena, gruppledarna och kommunstyrelsen samt kommunfullmäktiges ordförande. styrgruppen har haft fyra möten, där följande har behandlats; 25 augusti; planering av visionsseminariet med fullmäktiges ledamöter 31 oktober; förädling av visionsförslaget 16 november; förslag till vision och perspektiv för vår balanserade styrning 5 december; tolkning av vision och förslag till strategier styrgruppen föreslog på sitt sammanträde den 25 augusti 2011 att visionen ska sträcka sig till 2025, detta för att skapa mer tid för att nå visionen. Det fortsatta arbetet För att nå visionen behöver vi ta fram förslag till mål, aktiviteter och mätetal. Vi föreslår att detta görs i workshops med deltagare från nämnder och förvaltning, organisationer och andra samhällsaktörer. Detta sker under februari och mars Varje strategi föreslås ha en egen workshop. De förslag som kommer upp förädlas och samordnas av styrgruppen som därefter överlämnar sitt förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Fullmäktige gör prioriteringar och ger uppdrag till nämnderna att beskriva hur uppdraget kan nås och förväntade effekter. Resultatet av nämndemas arbete överlämnas till kommunfullmäktige under hösten och blir ett underlag till budget och verksamhetsplan för Det gör att vi kommer arbeta med en tidplan som ser ut såhär: Tidplan Moment När Kommentarer Z013ars Förslagtillmål Tvärsekt«iella Februari/april budget; och aktiviteter; workshops Nämnderna Februari/april Prioriterire och Styrgruppen maj kostnadsanalys; Beslut om öv.er- Kom munfull- juni Tillnämnderna gripandemaloch mäktige för konsekve""' uppdrag; analys Ramar Kommunfullmäktige 26 september Internbudget Nämnderna September/okt. Förslagtillbudget Kommun fullmäktige 12december

7 3 Workshops och strategierna Innehållet i respektive strategi kommer att formuleras i arbetsgrupper under februari-mars Här redovisas exempel; Kommunikationer som förenklar livet; vi ska verka för och utveckla o Goda och förbättrade kommunikationer ur ett "hela resan perspektiv" o Företagandet o Infrastrukturen o Den teknisk infrastruktur (mobil, bredband) Attraktiv boendeort mitt i regionen; o Planera och arbeta för ett mer varierat bostadsbestånd och boendeformer o Bygga i kommunikationsintensiva lägen o God kvalitet i den kommunala servicen o Bejaka nya och kreativa lösningar i planering och byggande o Trygga och snygga utemiljöer o Attraktiva centrum o Tillgänglighet (funktionshindrade) Hållbar utveckling; o Stärka Höörs profil som en grön och naturnära kommun o säkerställa att vi arbetar systematiskt med iden om hållbar utveckling och socialt ansvarstagande och att detta genomsyrar vår verksamhet o Agera för goda arbetsmiljöer Höör som en del av kunskapsregionen; o Skola och utbildning ska vara i toppklass som utvecklar individens kreativitet o Att verka för ett livslångt lärande genom att utbildnings- och kompetensförsörjningsinsatser förläggs här, med naturen som bas Kreativt möteslandskap; att vi själva eller i samverkan med andra verkar för o strukturella anläggningar för rekreation och besök o Fler arrangemang, med naturen som utgångspunkt o Näringsliv - besöksnäring Stärka vår position genom kommunikation o Våra kvaliteter ska vara välkända o Vi ska tala om att vi finns, vad vi är och vill o Intensifierat arbete med kommunikation, information och marknadsföring Balanserad styrning och Höörs kommuns fyra perspektiv Kommunfullmäktige har tidigare beslutat att Höörs kommun ska arbeta med balanserad styrning. Balanserad styrning är en metod för att följa upp en verksamhet och identifiera måluppfyllelse och förbättringar. I grunden handlar balanserad styrning om att kurrna följa en verksamhet ur fler perspektiv än enbart det ekonomiska. För att får kännedom om hur en verksamhet utvecklas är det viktigt att veta hur ekonomin går. Det är också lika viktigt att få en uppfattning om hur organisationen arbetar, hur medarbetarna

8 1. trivs och utvecklas, och hur nöjda medborgama/brukarna är av den service som tillhandahålls. Genom metoden "balanserad styrning" kompletteras (balanseras) det ekonomiska perspektivet med fler perspektiv. styrgruppen föreslår att vi ska arbeta med följande fyra perspektiv när vi följer upp vår verksamhet: Medborgarperspektivet; t ex. - Hur vi tillgodoser våra medborgares behov idag och imorgon - Hur vår dialog med medborgarna ser ut Medarbetarperspektivet; t ex. - Hur vi arbetar och tar ansvar för vår medarbetare - Hur vi säkerställer att vi har rätt kompetens på rätt befattning Det finansiella perspektivet; t ex - Att ekonomin är i balans - Hur verksamheten finansieras Processperspektivet; t ex. Hur vi arbetar och samverkar i organisationen Hur vi säkerställer att vi gör rätt sak på rätt sätt Hur vi arbetar med utveckling; i organisationen och i samhället De förslag till mål och mätetal som tas fram i arbetet med visionen och som kommunfullmäktige hanterar under våren 2012 kommer att integreras i dessa fyra perspektiv. /«~ ;7 - Michael Andersso - Kommundirektör 4 Bilaga HÖÖR 2025; visions- och strategidokument för Höörs kommun

9 ~Höörs W kommun Rev HÖÖR 2025; visions- och strategidokument för Höörs kommun Vision 2025 Höör är en mötesplats som tar vara på och utvecklar individens kreativitet, där iden om en hållbar utveckling drivits långt och där naturens möjligheter tas tillvaraför boende, fritid och företagande. Tolkning av visionen Med mötesplatser menar vi att vi, utifrån vårt geografiska läge och vår natur, verkar för att vara en betydande och känd mötesplats i regionen. Det handlar om att vi, på olika sätt och i olika situationer, utvecklar och stimulerar möjligheterna till möten mellan människor, som ett sätt att skapa både trygghet och kreativitet. Kreativitet handlar om att utveckla och stimulera miljöer där vi kan se nya möjligheter och där nya ideer föds. För vår verksamhet innebär det att vi både arbetar på ett planerat och långsiktigt sätt samtidigt som vi anpassar oss till och reagerar på förändringar. Hållbar utveckling innebär att vi tänker på miljö, ekonomi och det sociala ansvaret och agerar långsiktigt. För vår verksamhet handlar det om att vi tar ansvar för hur våra beslut och aktiviteter påverkar samhället och miljön, har en dialog med alla berörda och agerar etiskt med öppenhet och med utgångspunkt i lagar och internationella normer. För vårt samhälle handlar det om att vi vill skapa förutsättningar för livskvalitet och framtidstro utan att äventyra kommande generationers möjligheter. Med begreppet tillvarata naturens möjligheter menar vi att naturen är en resurs för vår samhällsutveckling som vi på ett hållbart sätt vill använda för att finna lösningar på de gemensamma utmaningar vi står inför.

10 Ledord i vårt arbete 9. Vi söker kreativa lösningar för alla livssituationer. 2 Vårt agerande bygger på samarbete och präglas av ansvar, trygghet, öppenhet och respekt. strategier för att nå visionen Vi arbetar med sex strategier för att nå visionen; Kommunikationer som förenklar livet Attraktiv boendeort mitt i regionen Hållbar utveckling Höör - en del av kunskapsregionen Kreativt möteslandskap Stärka positionen i regionen strategiernas innehåll: Innehållet i respektive strategi kommer att formuleras i arbetsgrupper under februari-april Här redovisas exempel; Kommunikationer som förenklar livet; vi ska verka för och utveckla o Goda och förbättrade kommunikationer ur ett "hela resan perspektiv" o Företagandet o Infrastrukturen o Den teknisk infrastruktur (mobil, bredband) Attraktiv boendeort mitt i regionen; o Planera och arbeta för ett mer varierat bostadsbestånd och boendeformer o Bygga i kommunikationsintensiva lägen o God kvalitet i den kommunala servicen o Bejaka nya och kreativa lösningar i planering och byggande o Trygga och snygga utemiljöer o Attraktiva centrum o Tillgänglighet (funktionshindrade) Hållbar utveckling; o Stärka Höörs profil som en grön och naturnära kommun o säkerställa att vi arbetar systematiskt med iden om hållbar utveckling och socialt ansvarstagande och att detta genomsyrar vår verksamhet o Agera för goda arbetsmilj ö er Höör som en del av kunskapsregionen; o Skola och utbildning ska vara i toppklass som utvecklar individens kreativitet o Att verka för ett livslångt lärande genom att utbildnings- och kompetensförsörjningsinsatser förläggs här, med naturen som bas Kreativt möteslandskap; att vi själva eller i samverkan med andra verkar för o strukturella anläggningar för rekreation och besök o Fler arrangemang, med naturen som utgångspunkt o Näringsliv - besöksnäring

11 l o ' Stärka vår position genom kommunikation o Våra kvaliteter ska vara välkända o Vi ska tala om att vi finns, vad vi är och vill o Intensifierat arbete med kommunikation, information och marknadsföring 3 Mål och mätetal Under våren 2012 kommer vi i samverkan med nämnder och sektorer ta fram förslag till mål och mätetal för strategierna.

12 m HÖÖRS KOMMUN WJ Kommunstyrelsen /l. PROTOKOLL Blad Motion - Fair Trade D nr 90/10-0 l Beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen. Ärendebeskrivning Bengt Jönsson (MP) har i en motion "Höörs kommun som en Fairtrade City" föreslagit att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att tillsätta en grupp som utreder möjligheterna for att Höörs kommun blir en rättvisemärkt kommun. Motionen remitterades av kommunstyrelsens arbetsutskott till kommunkansliets ekonomikontor. Ekonomikontoret redogör i en skrivelse for dels vilka kriterier som ligger till grund för diplomeringen till Fairtrade City, dels vilka vinster det finns med F airtrade City, dels om kommunen i upphandlingsärenden får ställa krav på Fairtrade-märkta produkter, dels slutligen om det kostar något att diplomeras som Fairtrade City. Beslutsunderlag Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott, , 278 Skrivelse från tf. kommundirektör Michael Andersson, Motion från Miljöpartiet de Gröna, Protokoll från kommunfullmäktige, , 34 Protokoll från arbetsutskottet, , 92 Överläggning Stefan Lissmark yrkade att kommunstyrelsen skulle besluta att bifalla motionen. Ordforanden ställde proposition på avslag respektive bifall till motionen och fann att kommunstyrelsen beslutat avslå motionen. Omröstning begärdes. Kommunstyrelsen godkände följande propositionsordning. Ja-röst för att avslå motionen. Nej-röst för bifall till motionen. Med fyra ( 4) ja-röster for att avslå motionen, åtta (8) nej-röster for bifall till motionen och en ledamot som avstod från att rösta beslutade kommunstyrelsen bifalla motionen. Bilaga 10 Justerandes sign Utdragsbestyrkande

13 m HÖÖRS KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL Blad 329 \2 l 278 Motion - Fair Trade Dnr 90/10-01 Beslut Arbetsutskottet f6reslår kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Ärendebeskrivning Bengt Jönsson (MP) har i en motion "Höörs kommun som en Fairtrade City" föreslagit att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att tillsätta en grupp som utreder möjligheterna f6r att Höörs kommun blir en rättvisemärkt kommun. Motionen remitterades av kommunstyrelsens arbetsutskott till kommunkansliets ekonomikontor. Ekonomikontoret redogör i en skrivelse för dels vilka kriterier som ligger till grund f6r diplomeringen till Fairtrade City, dels vilka vinster det finns med Fairtrade City, dels om kommunen i upphandlingsärenden får ställa krav på Fairtrade-märkta produkter, dels slutligen om det kostar något att diplomeras som Fairtrade City. Överläggning Anna Palm (M), Hans-Göran Larsson (FP), Christer Olsson (M) och Lars-Olof Andersson (C) yrkade att arbetsutskottet skulle föreslå kommunstyrelsen besluta f6reslå kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Stefan Lissmark (S) och Annagreta Reinholdz (S) yrkade att arbetsutskottet skulle föreslå kommunstyrelsen besluta f6reslå kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen. Ordf6randen ställde proposition på de framställda yrkandena och fann att arbetsutskottet beslutat i enlighet med hennes eget m.fl. yrkande. Beslutsunderlag Skrivelse från tf. kommundirektör Michael Andersson, Motion från Miljöpartiet de Gröna, Protokoll från kommunfullmäktige, , 34 Protokoll från arbetsutskottet, , 92 Justerandes sign urj~ttl- Utdragsbestyrkande

14 Ekonomikontoret Höörs kommun FAIRTRADE CITY Information om Fairtrade City l Rättvisemärkta produkter Bakgrund till Fairtrade City Ar 2006 lanserades Fairtrade Sverige ett nytt koncept i Sverige - Fairtrade City. Diplomeringen har funnits sedan 2000 i Storbritanniens och idag finns det ca 800 Fairtrade Cities i Europa, USA, Kanada och Australien. Ar 2006 lanserade konceptet till Sverige, Malmö diplomerades som första Fairtrade City. Därefter har fler kommun tagit krafttag för frågan och etnisk konsumtion och idag är det ett 30-tal kommuner diplomerade till Fairtrade City i Sverige. (se Bilaga) Vad är Fairtrade City? Fairtrade City är en diplomering till kommuner som engagerar sig för etnisk konsumtion. Arbetet leds av en styrgrupp vars främsta uppgift är att sprida information till kommunens invånare mm. Fairtrade City innebär att kommunen lever upp till kriterier som rör etisk upphandling, ett aktivt informationsarbete samt utbud av etisk märkta produkrer i butik och på arbetsplatser. Följande kriterier ligger till grund för diplomeringen: Kommunens ansvar Kommunen ska kunna erbjuda Fairtrade-märkta produkter eller motsvarande 1 inom kommunens avtal för så många produkter som möjligt. Exempelvis frukter, te, kaffe, socker och profilkläder. Kommunfullmäktige alternativt kommunstyrelsen ska besluta att se över hur kommunen kan ta ytterligare steg för att agera som en etisk konsument i alla sina inköp. Kommunen ska anta en målsättning för den offentliga etiska konsumtionen. En styrgrupp mr arbetet I kommunen ska man sätta samman en styrgrupp representerad av aktörer från hela samhället, t. ex. näringsliv, handeln, frivilligorganisationer, politiker och kommunala tjänstemän Utbud i butik Beroende på kommunens invånarantal, ska dagligvaruhandeln kunna erbjuda ett visst sortiment av etiskt märkta produkter Företag och organisationers konsumtion av etiskt märkta produkter Ett visst antallokala arbetsplatser ska servera etiskt märkta produkter Ett lokalt informationsarbete styrgruppens främsta uppdrag är att arbeta aktivt med lokalt informationsarbete om etisk handel 1 Produkter som enligt kontroll har producerats i enlighet med ILO:s åtta grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet. Fairtrade är en certifiering som utgdr ett bevismedel fdr att varorna framställts på ett sätt som är fdrenligt med dessa /LO-konventioner.

15 Ekonomikontoret Höörs kommun FAIRTRADE CITY Kriterier i förhållande till befolkningsmängd: Ett utbud av Fairtrade-produkter ska ffnnas tillgängligt för konsum&nter i livsmedelsaffärer, på cafeer, restauranger o.ch hotell. Kolnntun med befojkmlngj6vot o POCJO Minst ~iltal Fa:lrt~-m::irkQa oo: prod<l<tor. i... feltdeiooe l m~u.t ru~1a ' buiiioor Mlns1.~111al toltol~ col.ffir 2' $ s 10en t(istaaaf(l&t moo Q1t otblkj 3v Fålr1r'aoo--marida lo H,i ~o p~qdl,fo:.t,qjf Ett visst antallokala arbetsplatser, O.rganisationer, fackförbund och kyrkor ska servera Fairtrade märkta produkter; t. ex. kaffe eller te och visa detta genom informationsmaterial eller på arbetsplatsens hemsida l(irlioi"luoi W.ifl& a~tal aroo.t~phi~~ 5 10 sorn.em,.1<1df FM1rooe... ml!ri<w fx'lduklor Kommta1 111ed betollmlng.over o 10COO :'!JOOQ l!oooo 00 a o!~ w ' varav ro Skastlfvsra mt;rls/ tvj: Fat'rt4tite-n1llfk1B Proao'}(tg varav 25 ~.WI'\tJIG~ mmt WA.Favfu:wiNn.:fdäaprOdtlit,tor Vilka vinster finns med Fairtrade City? Den friimsta vinsten är att kommunen bidrar till hållbar utveckling, agerar lokalt men påverkar globalt och förbättrar förutsättningen för producenter i utvecklingsländer. Med Fairtrade City får kommunen en tydlig image som ansvarstagande för sin konsumtion, dessutom laddas kommunens varumärke med positiva värden som ligger i tiden. Att driva ett arbete för en Fairtrade City-diplomering ger ett incitament för olika aktörer att inleda ett samarbete kring etisk konsumtion, att samla resurser, engagemang och möjliggöra mer riktade informationsinsatser lokalt. Fördelen finns också att få ökad medial uppmärksamhet på ett annat sätt än om insatser sker utanför en samlande ram. Får man ställa krav på att kommunen ska upphandla Fairtrade-märkta-produkter? Nej, enligt lagen om offentlig upphandling (Lo U) får man aldrig begära en specifik märkning. Därför får en kommun aldrig ställa på att enbart Fairtrade-certifierade varor ska upphandlas. Däremot kan man som upphandlande enhet ställa krav på att produkten ska: "enligt kontroll ha produce!""'ats i enlighet med ILO:s åtta grundläggande kärnkonventioner om mänskliga rättigheter i arbets-livet". Fairtrade är en certifiering

16 Ekonomikontoret Höörs kommun /6'. FAIRTRADECITY som utgör ett bevismedel för att varorna framställts på ett sätt som är förenligt med dessa!lokonventioner. Kostar det någonting att bli en Fairtrade City? Nej, det kostar ingenting att bli diplomerad som Fairtrade City. Det finns ingen ram som anger hur stor budget Fairtrade City-diplomeringen kräver. Olika kommuner jobbar och prioriterar olika. Viktigt är att Fairtrade City är en samverkan mellan olika aktörer i kommunen, alla hjälps naturligtvis åt med resurser, såväl pengar som tid. Fairtrade Sverige å sin sida ger stöd med visst allmänt informationsmaterial. Konceptet kan genomföras utan större behov av extern finansiering förutom den arbetstid styrgruppen och frivilliga lägger ner. styrgruppen kan verka för att extra medel tilldelas från kommunen som satsning på informationsspridning om etisk konsumtion. Möjligt är också att söka externa medel från exempelvis studieförbund, lokala/regionala miljöfonder, allmärrna arvsfonden, Forum Syd etc. I Sverige ser finansiering kring Fairtrade City-arbetet mycket olika ut, alltifrån styrgrupper där man arbetar helt på ideell och frivillig basis, till styrgrupper där kommunen avsatte! flera hundra tusen kronor samt tilldelat tid för ijänstemän för satsning på information om etisk upphandling. I England är det vanligt att man söker pengar från sponsorer till särskilda events. Amra Saranovic Ekonom/Inköpssamordnare Michael Andersson Ekonomichef

17 Ekonomikontoret Höörs kommun /,. FAIRTRADE CITY Sveriges Fairtrade Cities Malmö Munkfors Lund Örebro Norrköping Karlstad Ronneby Vänersborg Alingsås Gnosjö Borås Växjö Kalmar H aparanda Ludvika Strömstad Avesta Hallsberg Jönköping Linköping Nässjö Trollhättan Piteå Södertälje Kurnia Lerum Forshaga Sigtuna Botkyrka Ängelholm söderköping Hammarö Mark Uddevalla Härryda Boxholm Landskrona Gotland Tranås Västerås Emmaboda

18 11. HÖÖRS KOMMUN Kommunkansliet Motion ang. Höörs kommun som en F arrtrade C1ty An k " 1 Dn r CJ IJ1 l!j ~ tj / f Höörs kornmun har som strategi att öka kornmunens attraktionskraft genom bättre marknadsföring och profilering. Ett utmärkt sätt att göra detta är att låta Höör bli en rättvisemärkt kommun, en så kallad Fairtrade City. Detta är en diplomering till kommuner som engagerar sig för etisk konsumtion. Om Höör utnämns till Fairtrade City stärks intrycket av en kornmun som inser vikten av medmänsklighet och globalt engagemang.. I Sverige har nu 28 kommuner erhållit denna diplomering, nämligen Malmö, Munkfors, Lund, Örebro, Norrköping, Karlstad, Ronneby, Vänersborg, Alingsås, Gnosjö, Borås, Växjö, Kalmar, Haparanda, Ludvika, Strömstad, Avesta, Hallsberg, Linköping, Jönköping, Nässjö, Trollhättan, Piteå, Södertälje, Kumla, Lerum, Forshaga och Sigtuna. Villkoren för diplomering går ut på att kommunen lever upp till kriterier som rör etisk upphandling, ett aktivt informationsarbete samt ett utbud av etiskt märkta produkter i butik och på arbetsplatser. Fairtrade City-diplomeringen har som syfte att höja kunskapen och medvetenheten kring etisk konsumtion bland kornmunens invånare. En viktig grund i arbetet är en bred samhällsförankring, d. v. s. att organisationer, handeln, politiker och företag samarbetar. På Fairtrades hemsida http: l l listas kriterierna för att bli en rättvisemärkt kommun: 1. Kommunens ansvar Kommunen ska kunna erbjuda Rättvisemärkta produkter inom kommunens avtal för så många livsmedelsprodukter som möjligt. Exempelvis frukter, te, kaffe och socker. Kommunfullmäktige alternativt kommunstyrelsen beslutar att se över hur kommunen kan ta ytterligare steg för att agera som en etisk konsument i alla sina inköp. stadshuset eller motsvarande funktion ska konsumera Rättvisemärkta produkter. Kommunen ska anta en målsättning för den offentliga etiska konsumtionen. 2. Styrgrupp för Fairtrade City En lokal styrgrupp tillsätts för att säkerställa fortsatt stöd för att uppnå Fairtrade Citystatus och för att kontrollera att kriterierna efterlevs. Rapportering årligen till Föreningen för Rättvisemärkt är obligatorisk. styrgruppen bör spegla en samhällelig mångfald med representanter från t. ex. ideell sektor, företag, politiker och kommunala tjänstemän. En kontaktperson utnämns som svarar för primär kontakt med Rättvisemärkt. 3. Utbud av etiskt märkta produkter Ett utbud av Rättvisemärkta produkter ska finnas tillgängligt för konsumenter i livsmedelsaffärer och på kafeer, restauranger och hotell. Dessa produkter ska skyltas med informationsmaterial kring etisk konsumtion i möjligaste mån. Det ska vara lätt för konsumenter att hitta etiska produkter i sin vardag.

19 /f. Bakgrund till Fairtrade-rörelsen: Många producenter i utvecklingsländer har begränsade resurser och har svårt att hävda sig på världsmarknaden. För att kunna agera där, och sälja sina produkter, tvingas de pressa sina priser, sänka kraven på arbetsförhållanden samt sälja via flera mellanhänder som själva tar en stor del av förtjänsten. Detta leder till att många inte får tillräckligt betalt för sitt arbete och därmed inte kan försörja sig själva, sin familj och utveckla sitt lokalsamhälle. Det är mot denna bakgrund Fairtrade-rörelsen har vuxit fram. Genom att främja en handel där människan och lokalsamhällets utveckling sätts i centrum kan fattigdom och social utslagning undvikas. Rättvis handel är inte bistånd - det är ett handelssamarbete mellan producenter, importörer, butiker och konsumenter. Rättvis betalning, goda arbetsförhållanden, långsiktighet, respekt för mänskliga rättigheter och för miljön möjliggör på sikt ekonomisk och social utveckling. Rättvis handel har i Sverige diskuterats och arbetats för sedan slutet på 1960-talet, bl. a~ i studiecirklar med fokus på u-länder, fredsfrågor och biståndspolitik,. anordnade av framförallt solidaritets- och fackföreningsrörelser, miljöorganisationer samt kristna samfund och församlingar. Eftersom kriterierna för att bli en rättvisemärkt kommun inte på något sätt verkar vara omöjliga att uppfylla och vinsterna för såväl Höörs kommun som omvärlden är uppenbara föreslår Miljöpartiet i Höör föreslår därför kommunfullmäktige att ge kommunstyrelsen i uppdrag att tillsätta en grupp som utreder möjligheterna för att Höörs kommun blir en rättvisemärkt kommun. Höör den 25 mars 2010 Miljöpartiet de Gröna Eta Christensson

20 m w HÖÖRS KOMMUN Kommunstyrelsen PROTOKOLL /~. Blad Arkivreglemente för Höörs kommun Dnr Beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att anta arkivreglemente för Höörs kommun att gälla från och med den l mars Ärendebeskrivning Nu gällande arkivreglemente får Höörs kommun antogs av kommunfullmäktige Härefter har ett antal ändringar gjorts i såväl arkivlagen (1990:782) som i arkivfårordningen (1991:446) bland annat avseende bestämmelserna om arkivmyndigheterna och deras uppgifter. Kommunarkivarie Anita Gustavsson och kanslichef Benny Nilsson har utarbetat ett fårslag till nytt arkivreglemente. Beslutsunderlag Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott, , 280 Skrivelse från kommunarkivarien och kanslichefen, Förslag till Arkivreglemente för Höörs kommun Justerandes sign Utdragsbestyrkande J-ai

21 Höörs kommun KOMMUNKANSLIET DATUM HANDLÄGGARE Benny Nilsson ERREFEREN$ Arkivreglemente för Höörs kommun Bakgrund Nu gällande arkivreglemente för Höörs kommun antogs av kommunfullmäktige Härefter har ett antal ändringar gjorts i såväl arkivlagen (1990:782) som i arkivförordningen (1991:446) bland annat avseende bestämmelserna om arkivmyndigheterna och deras uppgifter. Ärendebeskrivning I det bilagda reviderade förslaget till arkivreglemente, som utökats från l O till 14 paragrafer återfinns regler om./ reglementets tillämpningsområde,./ arkivverksamhetens syfte,./ myndighetens arkivansvar,./ arkivmyndigheten,./ kommunarkivet,./ redovisning av allmänna handlingar,./ dokumenthanteringsplan,./ systemdokumentation,./ rensmng,./ bevarande och gallring,./ överlämnande,./ arkivbeständighet och arkivförvaring,./ utlån, samt./ samråd, Syftet med utökningen såväl av antalet paragrafer som av textmängden i reglementet är att förenkla, förtydliga och medvetandegöra för kommunens myndigheter vilka uppgifter respektive myndighet har avseende arkivering och arkivvård. Allt med beaktande av den grundläggande uppgiften att myndighetemas arkiv är en del av det nationella kulturarvet och skall bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet av information för rättskipningen och förvaltningen samt forskningens behov. Sida 1 av 3

22 Höörs kommun ~t. Förändringarna jämfört med nu gällande arkivreglemente är följande. l "Tillämpningsområde" En tydligare beskrivning av vilka organ som omfattas av begreppet "myndighet". 2 "Arkivverksamhetens syfte" En tydligare beskrivning av ändamålet med dokument- och arkivhantering. 3 "Myndighetens arkivansvar" En tydligare beskrivning av dels varje myndighets arkivansvar, dels vilka arbetsuppgifter som åligger arkivansvarig respektive arkivredogörare hos respektive myndighet. 4 "Arkivmyndigheten" I anledning av att det arkivmaterial som överlämnas till arkivmyndigheten ibland är i sådant skick att det kräver extra arbetsinsatser för att fä det ordnat och förtecknat på ett sådant sätt att det uppfyller kraven enligt överlämnande myndighets dokumenthanteringsplan alternativt enligt arkivreglementet har arkivmyndigheten tillagts en möjlighet att, efter överenskommelse i varje enskilt fall, ta ut ersättning för dessa extra arbetsinsatser av den överlämnande myndigheten. 5 "Kommunarkivet" En helt ny bestänunelse som reglerar kommunarkivets organisatoriska tillhörighet och dess uppgifter. 6 "Redovisning av allmänna handlingar" En bestänunelse som ersätter den tidigare regeln "Redovisning av arkiv" och definierar begreppen arkivbeskrivning och arkivförteckning. 7 "Dokumenthanteringsplan" En tydligare beskrivning av vad en dokumenthanteringsplan skall innehålla. 8 "Systemdokumentation" En helt ny bestänunelse, som en följdavit -utvecklingen. 9 "Rensning" En tydligare beskrivning av hur en myndighet skall rensa bland sina handlingar. l O "Bevarande och gallring" En tydligare beskrivning av vilka handlingar som får respektive inte får gallras och därmed omvänt vilka som skall bevaras. 11 "överlämnande" En tydligare beskrivning av om och hur ett överlämnande till arman myndighet respektive till arkivmyndigheten av en myndighets arkiv skall ske. Sida 2 av 3

23 Hö örs kommun 12 "Arkivbeständighet och arkivförvaring" En tydligare beskrivning av bestämmelserna om arkivförvaring i syfte att inte äventyra arkivbeständigheten. För att i största möjligaste mån kunna garantera arkivbeständigheten har det även lagts till ett stycke som ålägger arkivmyndigheten att binda in till myndigheten överlämnade handlingar och att självkostnaden för denna inbindning skall belasta den myndighet som överlämnat handlingarna till arkivmyndigheten. 13 "Utlån" En tydligare och mer detaljerad beskrivning av hur och när utlåning av arkivhandlingar får ske, återigen i syfte att inte äventyra arkivbeständigheten. 14 "Samråd" En helt ny bestämmelse, även den med syfte att inte äventyra arkivbeständigheten, med en uppmaning till myndigheterna att ianspråkta den erfarenhet, kompetens och kunskap som finns hos arkivmyndigheten. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta bilagda "Arkivreglemente" för Höörs kommun att gälla från och med den l mars 2012.!d~n :----r ~Gus<t~~ Kommunarkivarie C--==- W;~yc.JN~illssi&s~o;nD---:::_::,...t. Kanslichef Sida 3 av 3

24 Dnr 308/11-00 ~Höörs W kommun ARKIVREGLEMENTE för Höörs Kommun Antaget av kommunfullmäktige xx, Att gälla frän och med Förutom de i arkivlagen (1990:782), fortsättningsvis benämnd ArkivL, och arkivforordningen (1991:446), fortsättningsvis benämnd ArkivF, intagna bestämmelserna om arkivvård gäller for den kommunala arkivvården inom Höörs kommun foljande reglemente, meddelat med stöd av 16 Arkiv L. l Tillämpningsområde (jfr. 1 och 2a ArkivL) Detta reglemente gäller for kommunfullmäktige och kommunens myndigheter. Med myndigheter avses i reglementet kommunstyrelsen och övriga nämnder, kommunfullmäktiges revisorer, överformyndaren samt andra kommunala organ med självständig ställning. Reglementet gäller även for aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska foreningar och stiftelser där kommunen utövar ett rättsligt bestämmande inflytande samt de samägda foretag for vilka kommunen har arkivansvar enligt särskild överenskommelse. I detta reglemente innefattas således även dessa organ i begreppet myndighet. Reglerna i detta reglemente är teknikneutrala om inget annat anges. 2 Arkivverksamhetens syfte (jfr. 3 ArkivL) Ändamålet med dokument och arkivhantering är att l. garantera att organisationen kan skapa och vidmakthålla dokument som är autentiska och tillforlitliga, har bevarad integritet och är användbara 2. befrämja effektivitet och kvalitet i de verksamhetsprocesser som bedrivs i kommunen

25 2 3. stödja kommunens informationsforsärjning samt 4. bevara, vårda och tillgängliggöra dokumentation om beslut och verksamheter i kommunen på ett sätt som tillgodoser rätten enligt tryckfrihetsförordningen att ta del av allmänna handlingar, skyddet for allmänna handlingar som en del av det nationella kulturarvet, behovet av information för rättskipningen och förvaltningen, forskningens behov. 3 Myndighetens arkivansvar (jfr. 4-6ArkivL) Varje myndighet är en egen arkivbildare och ansvarar för att dess arkiv vårdas enligt arkivlagen och på det sätt som framgår av detta reglemente. Myndigheten skall fastställa ansvarsfårdelning avseende hanteringen av allmänna handlingar och arkiv. I detta ingår att utse en arkivansvarig som ska vara en tjänsteman med samordningsansvar inom området, samt en eller flera arkivredogörare. Arbetsuppgifter som åligger arkivansvarig innefattar f6ljande känna till bestämmelser och anvisningar som rör arkivvård, bevaka Arkiv L och kommunens arkivreglementes m.m. tillämpning, bevaka arkivfrågorna i budgetarbete och övrig planering, bevaka arkivfrågorna när myndighetens organisation eller arbetssätt ändras, utarbeta gallringsanvisningar i samråd med arkivmyndigheten, informera berörd personal om arkiv, samråda med arkivmyndigheten/kommunarkivet och arkivredogörarna. Arbetsuppgifter som åligger arkivredogörare innefattar följande känna till bestämmelser och anvisningar som rör myndighetens arkivvård, Sida 2 av lo

26 3 vårda myndighetens/förvaltningens handlingar, hålla handlingarna tillgängliga i enlighet med offentlighetslagstiftningen, biträda vid utarbetandet av gallringsanvisningar, verkställa beslutad gallring, se till att arkivbildningen sker i enlighet med dokumenthanteringsplanen, förbereda avlämning av handlingar till kommunarkivet, samråda med den arkivansvarige och kommunarkivarien i arkivfrågor. Myndighetens hantering av allmänna handlingar ska styras och planeras. Handlingarna ska hanteras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Myndigheten ska beakta konsekvenserna för sin hantering av allmänna handlingar när organisation eller arbetssätt ändras. Myndigheten ska vid behov samråda med arkivmyndigheten om konsekvenserna av omorganisationen innan förändringen genomförs. Myndigheten ska i god tid samråda med arkivmyndigheten om myndigheten har för avsikt att överföra verksamhet till enskilt organ. Detsamma gäller inför beslut om förändringar som medför att kommunen förlorar sitt rättsligt bestämmande inflytande i bolag, stiftelse eller ekonomisk förening. Myndighet som överlåter delar av arkivhanteringen till annan myndighet eller till enskild, ska reglera villkoren skriftligt. Arkivlokal ska utformas enligt Riksarkivets föreskrifter om arkivlokaler. Om myndigheten saknar arkivlokal eller under viss tid måste förvara handlingar utanför arkivlokal ska handlingarna placeras i skåp som ger motsvarande skydd. 4 Arkivmyndigheten (i fr. 7-9 ArkivL) Kommunstyrelsen är arkivmyndighet i Höörs kommun och har det övergripande ansvaret för kommunens arkivbildning och arkivvård. Arkivmyndigheten får utfärda de riktlinjer som behövs för en god arkivvård i kommunen. Sida 3 av lo

27 4 Arkivmyndigheten utövar genom kommunarkivet tillsyn över arkivvården i kommunen och över att kommunens myndigheter fullgör sina skyldigheter beträffande arkivbildningen. Tillsynen skall dokumenteras hos arkivmyndigheten genom skriftliga rapporter som delges såväl arkivmyndigheten som berörd nämnd/styrelse och kommunens rev1sorer. Arkivmyndigheten har rätt att överta arkivmaterial från en myndighet som står under dess tillsyn både efter ensidigt beslut och efter överenskommelse med myndigheten. I samband härmed skall det arkivmaterial som övertas vara ordnat och förtecknat på ett sådant sätt att det uppfyller kraven enligt myndighetens dokumenthanteringsplan och detta arkivreglemente. Om övertagandet av arkivmaterial från en myndighet som står under arkivmyndighetens tillsyn innebär att extra arbetsinsats och/eller vårdinsats krävs på grund av att arkivmaterialet inte är ordnat och förtecknat f'ar arkivmyndigheten, efter överenskommelse i varje enskilt fall, ta ut ersättning för dessa insatser. Arkivmyndigheten bestämmer vilken myndighet som ska ansvara för arkivering av digitala handlingar som ingår i system som används av mer än en myndighet i kommunen. I de fall kommunen tillsammans med andra intressenter äger eller utövar rättsligt inflytande i en gemensam verksamhet ska partema komma överens om vem som ska vara arkivmyndighet Arkivmyndigheten får delegera beslutanderätt till kommunarkivarien. 5 Kommunarkivet Hos arkivmyndigheten skall det finnas ett kommunarkiv. Kommunarkivet tillhör organisatoriskt kommunledningskontorets kansliavdelning. Sida 4 av lo

28 5 Kommunarkivet är arkivmyndighetens verkställande organ och skall som sådant arbeta för en kommungemensam hantering av arkiv- och dokumenthanteringsfrågoma. Kommunarkivet ska under arkivmyndigheten Utöva tillsyn över arkivbildning och arkivvård hos kommunens myndigheter. Ge myndigheterna råd i arkivfrågor. Vårda och forteckna till arkivmyndigheten överlämnande handlingar. Hålla handlingama tillgängliga enligt offentlighetsprincipen och främja deras användning i kulturell verksamhet och for forskning. I forekommande fall verkställa foreskriven och beslutad gallring av handlingar som överlämnats till arkivmyndigheten. Kommunarkivet f'ar även ta emot enskilda arkiv av lokalhistoriskt intresse. 6 Redovisning av allmänna handlingar Varje myndighet ska redovisa sina allmänna handlingar genom att i en arkivbeskrivning ge information om vilka slag av handlingar som kan finnas, hur arkivet är organiserat, vilka register och sökingångar som finns och om det i arkivet forekommer sekretess, vilka gallringsbeslut som tillämpas och vem hos myndigheten som är arkivansvarig respektive arkivredogörare. Dessutom skall varje myndighet upprätthålla en systematisk förteckning över de handlingar som forvaras i myndighetens arkiv. Dokumenthanteringsplan är att anse som systematisk förteckning av myndighetens handlingar. Arkivförteckning upprättas då handlingarna överlämnas till arkivmyndigheten. 7 Dokumenthanteringsplan Varje myndighet ska upprätta en dokumenthanteringsplan som beskriver myndighetens samtliga aktuella handlingar och hur dessa hanteras oavsett media. Sida 5 av lo

29 6 Dokumenthanteringsplanen ska innehålla uppgifter om handlingens benämning, medium, dvs. om handlingen är av papper, mikrofilm, ADB, ljudband, eller liknande, förvaringsplats, sorteringsordning, ordning för avställning och överföring till arkivmyndigheten, gallringsfrist Dokumenthanteringsplanen skall hållas aktuell. Myndigheten har skyldighet att årligen kontrollera och vid behov uppgradera och inför sin nämnd eller styrelse samt för kommunarkivet redovisa sin specifika dokumenthanteringsplan. 8 Systemdokumentation IT -system som innehåller upptagningar som ska långtidslagras digitalt, eller genom att informationen överförs till armat medium, skall dokumenteras. För dokumentationen ansvarar den myndighet som har arkivansvar för systemet. Dokumentationen ska innehålla bakgrund, syfte och systembeskrivning. 9 Rensning Handlingar som inte skall tillhöra arkivet, skall fortlöpande rensas eller på annat sätt avskiljas från arkivhandlingarna. Rensning skall genomföras senast i samband med arkiv läggningen. Rensning i ärende eller akt skall utföras av person med god kännedom om handlingarnas betydelse för förståelsen av ärendet, dvs. normalt den som handlagt ärendet, och skall ske så snart ärendet avslutats. Om handläggare eller motsvarande inte kan utföra rensning skall rensningen utföras av den arkivansvarige. Sida 6 av lo

30 7 Oväsentliga digitala filer och kataloger skall rensas ur verksamhetssystemen så snart de blivit inaktuella. Varje anställd ansvarar för att rensning utförs i egna pärmar och digitala kataloger. lo Bevarande och gallring (jfr. lo Arkiv L) Myndighet beslutar, efter utredning och samråd med kommunarkivet, om gallring av handlingar i sitt arkiv, såvida inte annat följer av lag eller förordning. Med gallring avses alla åtgärder som innebär informationsförlust, förlust av möjliga informationssammanställningar och sökmöjligheter eller förlust av möjlighet att fastställa informationens äkthet. All gallring bör ske med restriktiv inställning. För gallring gäller att arkivmyndigheten rar besluta att handlingar av rutinmässig karaktär rar utgallras av kommunens samtliga myndigheter, kommunarkivarien beslutar på delegation om gallring av arkiv övertagna av arkivmyndigheten, det av dokumenthanteringsplanen skall framgå när en handling får gallras, gallring utförs av myndighet i enlighet med fastställd dokumenthanteringsplan, handlingar som gallras skall utan dröjsmål förstöras, sekretesskyddade handlingar skall förstöras under kontroll, gallring skall utföras med omsorg och försiktighet, utförd gallring alltid skall dokumenteras. Handlingar som skall undantas från gallring är handlingar som kan behövas för allmänhetens insyn i myndighetens verksamhet, Sida 7 av lo

31 (Ja; 8 handlingar som kan behövas får kommunens förvaltning eller framtida utredningar, handlingar som kan ha rättslig betydelse, handlingar som är av värde får framtida forskning. Vid gallring skall det alltid beaktas att arkiven utgör en del av det nationella kulturarvet. 11 Överlämnande (i fr ArkivL) ÖVerlämnande till annan myndighet Om en myndighet upphör men dess verksam}, t helt eller delvis överfors till annan kommunal myndighet eller till juridisk person som omfattas av 2 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), ska arkivet överlämnas till den myndighet eller det organ som fortsätter verksamheten, om inte annat överenskommits med arkivmyndigheten enligt nedan. Om verksamheten uppdelas på flera myndigheter beslutar arkivmyndigheten efter fårslag av berörda myndigheter hur arkivet ska hanteras. ÖVerlämnande till arkivmyndigheten Om myndighet upphört och dess verksamhet inte överforts till annan kommunal myndighet eller till juridisk person som avses i 2 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska arkivet överlämnas till arkivmyndigheten senast 3 månader efter det att myndigheten upphört med verksamheten. När arkivmyndigheten övertagit arkiv ifrån annan myndighet eller enskilt organ som avses l detta reglemente övergår hela ansvaret får arkivet till arkivmyndigheten. 12 Arkivbeständighet och arkivförvaring Uppgifter som skall bevaras skall framställas med material och metoder som garanterar informationens beständighet. Sida 8 av 10

32 9 Av riksarkivet till statliga myndigheter utfärdade föreskrifter, allmänna råd och tekniska krav skall följas för de arkiv som ska bevaras för framtiden eller som av sekretesskäl kräver särskilda förvaringsåtgärder. För!T-system som hanterar allmänna handlingar som ska bevaras, ska förutsättningar för långsiktigt digitalt bevarande beaktas när systemen upphandlas eller utvecklas. Arkivuppgifter skall alltid förvaras så att de är skyddade mot fukt, brand, och annan förstörelse samt obehörig åtkomst. Myndighetens gallringsbara handlingar skall framställas och förvaras så att informationen kan användas under den tid den är aktuell, oavsett media. I dokumenthanteringsplanen skall det framgå hur handlingama ska hanteras och förvaras. Till arkivmyndigheten överlämnade pappershandlingar binds in och självkostnaden för detta debiteras den myndighet som överlämnat handlingarna. Närmare bestämmelser och information om arkivbeständighet och förvaring meddelas av arkivmyndigheten. 13 Utlån Myndighet f'ar låna ut arkivhandlingar till kommunala eller statliga myndigheter för tjänsteändamål Utlån f'ar även ske till enskilda organ som avses i l detta reglemente. Utlån för andra ändamål än tjänsteändamål f'ar endast ske efter medgivande av arkivmyndigheten. Utlån ska vara tidsbegränsade och ske enligt tryckfrihetsförordningens och offentlighets- och sekretesslagens bestämmelser. Utlåning av originalhandlingar ska i möjligaste mån begränsas. Sida 9 av lo

33 lo Utlånande myndighet ska förvissa sig om att arkivhandlingarna under lånetiden hanteras varsamt samt se till att arkivhandlingarna efter det att lånetiden löpt ut återlämnas. 14 Samråd Utöver vad som ovan angetts i detta reglemente ska myndigheterna samråda med arkivmyndigheten i viktiga frågor rörande arkivvården. Med viktiga frågor avses till exempel. Inrättande och inredning av arkivlokal eller inköp av arkivskåp. När en myndighets organisation eller arbetssätt förändras, vilket kan inverka på arkivbildningen och förutsättningarna för gallring. Sida 10 av 10

34 w HÖÖRS KOMMUN WJ Kommunstyrelsen J). PROTOKOLL Blad Dnr 4/12-02 Revidering av "Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen", nu fråga om förändrad avgifts-/vårdnivå för hemtjänstinsatser Beslut Kommunstyrelsen roreslår kommunfullmäktige besluta att ändra hemtjänstavgift till maxtaxa oavsett antal insatser till kr per månad (2011 års nivå) att att ändra avgift för hemsjukvård oavsett antal besök till 395 kr per månad (ingår i ovan angivna maxtaxa) i 2012 års nivå samt att avgiften dllrefter årligen skall följa rorändringar i KPI, med 20 I 2-02 som basmånad, bedömning/utprovning av tekniska hjälpmedel ska kosta 395 kr per bedömning/ utprovning (ingår i ovan angivna maxtaxa) i 2012 års nivå samt att avgiften dllrefter årligen skall rojja förändringar i KPI, med som basmånad, att bedömning av bostadsanpassning ska kosta 395 kr per bedömning (ingår i ovan angivna maxtaxa) i 2012 års nivå samt att avgiften dllrefter årligen skall följa rorändringar i KPI, med som basmånad, att ändra avgift för trygghetslarm till 195 kr per månad (ingår i ovan angivna maxtaxa) i 2012 års nivå samt att avgiften dllrefter årligen skall ro!ja förändringar i KPI, med som basmånad. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslöt I -28, l 03, att anta nya avgifter inom äldre- och handikappomsorgen i Höörs kommun, att gälla fr. o m , 52, beslöt kommunfullmäktige om ändrade avgifter ror hemsjukvård, trygghetslarm och dagverksamhet Socialnämnden har i beslut , 196, roreslagit dels att nuvarande två (2) avgifts /vårdnivåer ändras till en (l) avgifts-/vårdnivå, dels att avgiften för hemsjukvård och trygghetslarm höjs, dels slutligen att en avgift skall tas ut för bedömning/utprovning av tekniska hjälpmedel samt bedömning av bostadsanpassning. En avgiftshöjning i enlighet med detta förslag innebllr inte att avgiften för den enskilde medborgaren överstiger kommunens självkostnad för insatsen/insatserna, i enlighet med vad som anges i 8 kap. 2 socialtjänstlagen (2001:453). Övriga bestämmelser om avgifter inom äldre- och handikappomsorgen återfinns i övriga paragrafer, l, 3-9,i nämn-da 8 kap. social1jänstlagen (2001:453). Justerandes sign J-ai Utdragsbestyrkande