32/19 Avsättning av medel för genomförandet av ELLS General Assembly and Forum och Scientific Student Conference 2019

Transkript

1 Ledningskansliet Lillemor Karlsson REKTORS BESLUT (REB) BESLUTSLISTA / Närvarande: Karin Holmgren Martin Melkersson Lillemor Karlsson Rektor Universitetsdirektör Sekreterare 32/19 Avsättning av medel för genomförandet av ELLS General Assembly and Forum och Scientific Student Conference 2019 SLU ua Rektor beslutar att SLU beviljar upp till kr ur grundutbildningsanslaget inom rektors strategiska medel för genomförandet av ELLS General Assembly and Forum och ELLS Scientific Student Conference Föredragande: Geir Löe 33/19 Ledamöter i Forskarrådet (For) Rektor beslutar SLU ua att till ledamöter i For under perioden fr.o.m. den 1 april 2019 t.o.m. den 31 mars 2022 utse följande personer: Adam Felton, Sydsvensk skogsvetenskap Anna Gårdmark, Akvatiska resurser Anna Jansson, Anatomi, fysiologi och biokemi Geert Cornelis, Mark och miljö Giulia Vico, Växtproduktionsekologi Jean-Francois Valarcher, Kliniska vetenskaper Johan Dicksved, Husdjurens utfordring och vård Marie-Charlotte Nilsson Hegethorn, Skogens ekologi och skötsel Patrick Svensson, Stad och land Postadress: Box 7070, UPPSALA Tel: (vx) Besöksadress: Almas allé 8 Mobilnr: Org nr: Lillemor.Karlsson@slu.se

2 Thomas B. Randrup, Landskapsarkitektur, planering och förvaltning Vera Vicenzotti, Stad och land att arbetet ska bedrivas inom ramen för ordinarie verksamhet. Resor och möteskostnader belastar rektors medel (kostnadsställe , projekt 68000). Föredragande: Boel Åström 34/19 Transparensredovisning 2018 Rektor beslutar SLU ua att fastställa SLU:s transparensredovisning för 2018 enligt bilaga. Redovisningen är upprättad enligt de tillämpningsprinciper som Högskoleförbundets forum för redovisningsfrågor (HfR) har tagit fram. Föredragande: Åsa Cervin Hedfors 35/19 Verksamhetsrapport för regeringsuppdraget att, inom ramen för nationella skogsprogrammet, utforma ett utbildningspaket för älgförvaltning SLU ua Rektor beslutar att till regeringskansliet (Näringsdepartementet) överlämna bifogade verksamhetsrapport om uppdragets genomförande under 2018 i enlighet med regeringens uppdrag den 12 juli 2018 att, inom ramen för det nationella skogsprogrammet, utforma ett utbildningspaket för älgförvaltning. Föredragande: Ann-Sofie Morén 36/19 Delrapport för 2018 om uppdraget att, inom ramen för livsmedelsstrategin, inrätta program för industridoktorander SLU ua Rektor beslutar att till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) överlämna skriftlig samt ekonomisk rapport för 2018 i bilaga till detta beslut om Uppdraget att, 2/5

3 inom ramen för livsmedelsstrategin, inrätta program för industridoktorander enligt regeringsbeslut N2017/03895/SK. Föredragande: Mariette Manktelow 37/19 Uppdrag att samordna SLU:s deltagande i Baltic Science Sea Centre (BSSC) SLU ua Rektor beslutar att uppdra åt dekanen för NJ-fakulteten att samordna SLU:s aktiviteter i Baltic Science Sea Centre (BSSC) på Skansen enligt avtal SLU.ua , att avsätta årligt statsanslag om 1 mnkr för åren för detta ändamål, samt att uppdra åt dekanen för NJ-fakulteten att årligen senast 15 december inlämna årsrapport om SLU:s aktivitet på BSSC i samverkansrådet. Föredragande: Mariette Manktelow 38/19 Ändrad sammansättning av försöksdjursnämnden, rådet för fortlöpande miljöanalys och programnämnden för utbildning inom landskap och trädgård (PN-LT) ändring av rektors delegationsordning, m.m SLU ua Rektor beslutar att med verkan från den 1 april 2019 ska Organisation och ansvarsfördelning avseende rektor vid SLU och organ som är direkt underställda rektor, rektors delegationsordning ändras enligt vad som anges i bilagan till detta beslut, samt att uppdra åt universitetsdirektören att ansvara för att de beslutade ändringarna förs i delegationsordningen. Föredragande: Sune Lindh 3/5

4 39/19 Synpunkter angående Jordbruksverkets uppdrag att utreda gränsdragning mellan förvaltning av vilt och fisk och användning av vilda djur i forskning SLU ua Rektor beslutar att till Jordbruksverket överlämna bifogade synpunkter på regeringens uppdrag åt Jordbruksverket att utreda gränsdragning mellan förvaltning av vilt och fisk och användning av vilda djur i forskning, enligt regeringsbeslut N2018/03772/DL. Föredragande: Fredrika von Sydow 40/19 Uppsägning pga arbetsbrist vid institutionen för husdjursgenetik SLU ua Rektor beslutar att säga upp en anställd pga arbetsbrist vid institutionen för husdjursgenetik. Uppsägningstid 12 månader. Föredragande: Åsa Söderberg 41/19 Delrapport för 2018 om uppdraget att, inom ramen för det nationella skogsprogrammet, ta fram och kommunicera tvärvetenskaplig kunskap om mångbruk av skog SLU ua Rektor beslutar att till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) överlämna skriftlig rapport för 2018 i bilaga till detta beslut om Uppdraget att, inom ramen för det nationella skogsprogrammet, ta fram och kommunicera tvärvetenskaplig kunskap om mångbruk av skog enligt regeringsbeslut N2018/04152/SK. Föredragande: Mariette Manktelow 42/19 Medverkan i ansökan om Erasmus+ European Universities SLU ua /5

5 Rektor beslutar att SLU går med som en partner i initiativet European University of Sustainable Animal Science (EUSAS) som leds av Agreenium institute i Frankrike. Syftet med initiative är att bilde att consortium som ansöker om status som European University i EU:s ERASMUS+ utlysning Beslutet innebär signatur av en erkläring på att SLU ställer sig bak konsortiets missionsförklarning Validation of the EUSAS Project Mission Statement. Föredragande: Geir Löe 5/5

6 Rektor BESLUT SLU ID: SLU.ua Euroleague for Life Sciences ELLS GAF & SSC Avsättning av medel för genomförandet av ELLS General Assembly and Forum och Scientific Student Conference 2019 Beslut Rektor beslutar att SLU beviljar upp till kr ur grundutbildningsanslaget inom rektors strategiska medel för genomförandet av ELLS General Assembly and Forum och ELLS Scientific Student Conference Ärendet ELLS genomför varje år en generalförsamling och forum, GAF, samt en vetenskaplig studentkonferens, SSC, som roterar mellan medlemsuniversiteten. I 2019 är det SLU som ska stå värd för dessa arrangemang. ELLS beviljar arrangören ett tillskott på , vilket bara täcker delar av kostnaderna. Akademikonferens har tagit fram en budget tillsammans med arrangemangskommitteen som hamnar på SEK. Således behövs ett tillskott på kr för att genomföra aktiviteterna. Beslut i detta ärende har fattats av rektor Karin Holmgren efter föredragning av internationell handläggare Geir Löe och i närvaro av universitetsdirektör Martin Melkersson. Karin Holmgren Geir Löe Postadress: Box 7070, SE Uppsala Tel: Besöksadress: Almas Allé 8 Org nr: geir.loe@slu.se

7 Avsättning av medel för genomförandet av ELLS General Assembly and Forum och Scientific Student Conference 2019 Sändlista Planeringsavdelningen Ekonomiavdelningen Vice rektor för internationella relationer Chefen för utbildningsavdelningen Emma Capandegui Pia Schultz Geir Löe 2/2

8 Rektor BESLUT SLU ua Exp. 26/2-19/BÅ Sändlista Ledamöter i Forskarrådet (For) Beslut Rektor beslutar att till ledamöter i For under perioden fr.o.m. den 1 april 2019 t.o.m. den 31 mars 2022 utse följande personer: Adam Felton, Sydsvensk skogsvetenskap Anna Gårdmark, Akvatiska resurser Anna Jansson, Anatomi, fysiologi och biokemi Geert Cornelis, Mark och miljö Giulia Vico, Växtproduktionsekologi Jean-Francois Valarcher, Kliniska vetenskaper Johan Dicksved, Husdjurens utfordring och vård Marie-Charlotte Nilsson Hegethorn, Skogens ekologi och skötsel Patrick Svensson, Stad och land Thomas B. Randrup, Landskapsarkitektur, planering och förvaltning Vera Vicenzotti, Stad och land att arbetet ska bedrivas inom ramen för ordinarie verksamhet. Resor och möteskostnader belastar rektors medel (kostnadsställe , projekt 68000). Ärendet Enligt rektors delegationsordning är Fors uppdrag att vara ett forum för kollegial dialog mellan forskare och rektor kring för universitetet strategiskt viktiga forskningsfrågor. Rådet ska bistå rektor och ledningsrådet i behandlingen av frågor om universitetets forskning av särskilt stor betydelse. Rådet sammanträder minst en gång per termin. Postadress: Box 7070, Uppsala Tel: (vx) Besöksadress: Almas allé 8 Tel: Org nr: boel.astrom@slu.se

9 Ledamöter i Forskarrådet (For) Mandatperioden för For är tre år med tillträde senast tre månader efter det att de nyvalda fakultetsnämnderna tillträtt. Rådets sammansättning ska vara balanserad vad avser vetenskaplig inriktning, fakultetstillhörighet och verksamhetsort. Ledamöterna i For har en oberoende roll och representerar enbart sig själva. Ledamöterna har inga suppleanter. Rådet består av både seniora och juniora forskare. För kontinuitetens skull ges genom detta beslut förnyat förtroende till två seniora och fem juniora ledamöter, som har ingått i For under föregående mandatperiod. Fyra nya seniora ledamöter har valts ut efter samråd med dekanerna. Beslut i detta ärende har fattats av rektor Karin Holmgren efter föredragning av enhetschef Boel Åström och i närvaro av universitetsdirektör Martin Melkersson. Karin Holmgren Boel Åström Sändlista Ledamöterna i For Kopia för kännedom Dekaner Prefekter vid berörda institutioner Fakultetsdirektörer Planeringschefen Internrevisionen 2/2

10

11

12

13

14 Rektor BESLUT SLU ID: SLU ua Regeringskansliet Näringsdepartementet Stockholm Verksamhetsrapport för regeringsuppdraget att, inom ramen för nationella skogsprogrammet, utforma ett utbildningspaket för älgförvaltning Beslut Rektor beslutar att till regeringskansliet (Näringsdepartementet) överlämna bifogade verksamhetsrapport om uppdragets genomförande under 2018 i enlighet med regeringens uppdrag den 12 juli 2018 att, inom ramen för det nationella skogsprogrammet, utforma ett utbildningspaket för älgförvaltning. Ärendet På uppdrag av regeringen uppdaterar, utvecklar och förenklar SLU befintligt utbildningspaket i adaptiv älgförvaltning 1 enligt de instruktioner som gavs i beslutet daterat (dnr N2018/04160/FJR). Målgruppen är de nya ledamöterna i länsstyrelsernas älgförvaltningsgrupper. Liksom för det tidigare utbildningspaketet kommer SLU under 2019 att på tillgängliggöra det uppdaterade utbildningspaket som öppna data. Det kommer därmed att vara tillgängligt via internet och kan fritt användas vid utbildningar. En ekonomisk uppföljning lämnas senast 15:e mars 2019 till Regeringskansliet (Näringsdepartementet). 1 Postadress: Box 7070, Uppsala Tel: (vx) Besöksadress: Ulls hus, Almas allé 8 Mobilnr: Org nr: Ann-Sofie.Moren@slu.se

15 Verksamhetsrapport för regeringsuppdraget att, inom ramen för nationella skogsprogrammet, utforma ett utbildningspaket för älgförvaltning Beslut i detta ärende har fattats av rektor Karin Holmgren efter föredragning av miljöanalyssekreterare Ann-Sofie Morén och i närvaro av universitetsdirektör Martin Melkersson. I beredningen av ärendet har även professor Göran Ericsson, institutionen för vilt, fisk och miljö, deltagit. Karin Holmgren Ann-Sofie Morén Kopia för kännedom Skogsstyrelsen Naturvårdsverket Länsstyrelserna Trafikverket Skogsindustriernas viltgrupp LRF Svenska Jägareförbundet Riksjägarna. Vicerektor miljöanalys Dekan S-fak Fakultetsdirektör vid S-fakulteten Prefekt vid institutionen för vilt, fisk och miljö Chefen planeringsavdelningen Chefen för kommunikationsavdelningen Internrevisionen Bilaga Verksamhetsrapport för regeringsuppdraget att, inom ramen för nationella skogsprogrammet, utforma ett utbildningspaket för älgförvaltning. Redovisning av regeringsuppdrag (beslut N2018/04160/FJR) 2/2

16 Institutionen för vilt, fisk och miljö Göran Ericsson projektledare RAPPORT SLU ID: SLU ua Verksamhetsrapport för regeringsuppdraget att, inom ramen för nationella skogsprogrammet, utforma ett utbildningspaket för älgförvaltning Bakgrund Under 2011 genomfördes flera regeringsuppdrag med ansvar fördelat på Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och SLU, som syftade till att utveckla nationell älgförvaltning. Samlat ledde de fram till utbildningspaketet i adaptiv älgförvaltning som finns tillgängligt på SLU:s webb. Regeringen uppdrog 2018 (N2018/04/04160/FJR) åt SLU att uppdatera, utveckla och förenkla det befintliga utbildningspaketet. SLU ska senast den 28 februari 2019 lämna in en verksamhetsrapport till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) om uppdragets genomförande under Huvuddelen av arbetet har utförts under 2018 men slutprodukten kommer att finnas tillgänglig på SLU:s webb först under Genomförande SLU har under 2018 inlett uppdatering, utveckling och förenkling av utbildningspaket så att det kan publiceras på SLU:s web under Under processen har vi beaktat Naturvårdsverkets uppdrag Uppföljning av mål inom älgförvaltning (dnr M2017/03180/S) och Skogsstyrelsens återrapporteringskrav om skog och vilt (dnr N2017/07581/SUN). Uppdraget har utförts med stöd av en referensgrupp. Förfrågan skickades i enlighet med uppdragsbeskrivningen till Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, länsstyrelserna, Trafikverket, Skogsindustriernas viltgrupp, LRF, Svenska Jägareförbundet och Riksjägarna. Referensgruppens deltagare bidrog under hösten 2018 med att identifiera och konkretisera hur uppdatering, utveckling och förenkling av utbildningspaketet lämpligast skulle genomföras. Referensgruppens arbete under hösten identifierade flera behov i enlighet med uppdraget för den adaptiva älgförvaltningen som har beaktats i arbetet. Vi vill peka på att beslutsfattande under osäkerhet, beräkning av älgmängd (populationsuppskattning) och utvecklad aktörsamverkan lyftes fram av referensgruppen som viktiga frågor. Postadress: Postadress Tel: (vx) Besöksadress: Besöksadress Mobilnr: Org nr: goran.ericsson@slu.se

17 Verksamhetsrapport för regeringsuppdraget att, inom ramen för nationella skogsprogrammet, utforma ett utbildningspaket för älgförvaltning SLU har i enlighet med uppdraget uppdaterat, utvecklat och förenklat relevanta delar av utbildningspaketet baserat på inspel av referensgruppen med hjälp av de av viltvårdsfonden finansierade forskningsprogrammen Inte bara älg och Governance identifierat goda exempel på hur samverkan och tillitsfrågor bidrar till att nå uppsatta mål. I materialet som publiceras under 2019 ges förslag på hur stärkt samverkan mellan aktörerna kan nås inom älgförvaltningsområden (ÄFO) och viltförvaltningsdelegationerna (VFD) inom ramen för uppdraget samverkat med Naturvårdsverket och Länsstyrelsen Västerbotten och tagit fram en regionalt anpassad metod för täthetskattning som bygger på data från inventeringsmetoderna älgobs, avskjutningsstatisk och åldersbestämning tagit fram typexempel för älgförvaltningsområden med hjälp av Heureka och skogliga grunddata. SLU kommer, liksom för det tidigare utbildningspaketet, att under 2019 via göra det uppdaterade utbildningspaketet tillgängligt som öppna data. Det blir därmed tillgängligt via internet och kan fritt användas vid utbildningar. 2/2

18 1(2) Dnr SLU ua Rektor Mariette Manktelow BESLUT Sändlista Uppdrag att samordna SLU:s deltagande i Baltic Science Sea Centre (BSSC) Beslut Rektor beslutar: att uppdra åt dekanen för NJ-fakulteten att samordna SLU:s aktiviteter i Baltic Science Sea Centre (BSSC) på Skansen enligt avtal SLU.ua , att avsätta årligt statsanslag om 1 mnkr för åren för detta ändamål, samt att uppdra åt dekanen för NJ-fakulteten att årligen senast 15 december inlämna årsrapport om SLU:s aktivitet på BSSC i samverkansrådet. Ärendet SLU ingick under 2015 ett avtal (SLU.ua ) tillsammans med stiftelsen BalticSea 2020, Stiftelsen Skansen och Stockholms universitet om att etablera och driva en anläggning på Skansen för upplevelsebaserad kunskapsförmedling om Östersjön. Anläggningen har fått namnet Baltic Science Sea Center (BSSC). Stiftelsen BalticSea2020 kommer enligt sina stadgar att upplösas under 2020, och de övriga parterna har åtagit sig att verka för att avtalet ska förnyas vid avtalstidens utgång den 30 september Rektor tilldelade den 25 april 2017 (SLU.ua ) NJ-fakulteten för åren i styrelsen avsatta medel för SLU:s åtagande enligt avtalet. Under har ansvaret och resurserna fortsatt förlagts till NJ-fakulteten i och med styrelsens beslut om anslagsfördelning för de åren. NJ-fakulteten har under denna tid tillsatt en expertgrupp som deltagit i Kunskapsrådet för BSSC. Expertgruppen har sammankallats av NJ-fakultetens vicedekan för samverkan. I och med invigningen av BSSC i april 2018 behöver arbetet breddas med koordination av SLU:s aktiviteter i centret, såsom utställningar, forskarnärvaro, undervisningsverksamhet och annan förmedling av kunskap till allmänheten. SLU, Box 7070, SE Uppsala, Sweden tel: +46 (0) Org.nr mariette.manktelow@slu.se

19 Uppdrag att samordna SLU:s deltagande i Baltic Science Sea Centre (BSSC) Beslut i detta ärende har fattats av rektor Karin Holmgren efter föredragning samverkanskoordinator Mariette Manktelow och i närvaro av universitetsdirektör Martin Melkersson. I beredningen av ärendet har dekanen för NJ-fakulteten Torleif Härd och prorektor Erik Fahlbeck deltagit. Karin Holmgren Mariette Manktelow Sändlista Prorektor Dekanen för NJ-fakulteten Redovisningsenheten Kopia för kännedom Universitetsdirektören Dekanerna för VH-, S- och LTV-fakulteterna Fakultetsdirektörerna Forskningssekreteraren på NJ-fakulteten Samverkansrådet (SAR) Ekonomichefen Chefen för planeringsavdelningen Internrevisionen 2(2)

20 Rektor BESLUT SLU ID: SLU.ua Sändlista Delrapport för 2018 om uppdraget att, inom ramen för livsmedelsstrategin, inrätta program för industridoktorander. Beslut Rektor beslutar att till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) överlämna skriftlig samt ekonomisk rapport för 2018 i bilaga till detta beslut om Uppdraget att, inom ramen för livsmedelsstrategin, inrätta program för industridoktorander enligt regeringsbeslut N2017/03895/SK. Ärendet Regeringen uppdrog den 1 juni 2017 åt Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) att inrätta ett program för industridoktorander inom livsmedelsområdet (N2017/03895/SK). Uppdraget ska delrapporteras årligen och slutrapporteras senast den 28 februari Rektor beslutade den 26 juni 2018 att uppdra åt dekanen för fakulteten för naturresurs och jordbruksvetenskap (NJ-fakulteten) att ansvara för industridoktorandprogrammet. Dekanen för NJ-fakulteten placerade samma datum industridoktorandprogrammet på institutionen för molekylära vetenskaper (SLU.ua ). Rektor lämnade in en delrapport för 2017 till regeringen den 27 februari Delrapporten för 2018 bifogas detta beslut. Beslut i detta ärende har fattats av rektor Karin Holmgren efter föredragning av samverkanskoordinator Mariette Manktelow och i närvaro av universitetsdirektör Martin Melkersson. I beredningen av ärendet har prorektor tillika vicerektor för samverkan Erik Fahlbeck samt dekanen för NJ-fakulteten Torleif Härd deltagit. Postadress: Box 7070 Tel: Besöksadress: Almas allé 8 Mobilnr: Org nr: mariette.manktelow@slu.se

21 Delrapport för 2018 om uppdraget att, inom ramen för livsmedelsstrategin, inrätta program för industridoktorander. Karin Holmgren Mariette Manktelow Sändlista Regeringskansliet (Näringsdepartementet), Carina Knorpp Marcus Hed Prorektor Dekanen för NJ-fakulteten Prefekten för institutionen för molekylära vetenskaper Kopia för kännedom Dekanerna för VH-, LTV- och S-fakulteterna Universitetsdirektören Fakultetsdirektörerna Chefen för utbildningsavdelningen Samverkansrådet (SAR) Samverkansgruppen inom livsmedelsområdet Ekonomichefen Chefen för planeringsavdelningen Forskare FLK Volkmar Passoth 2/8

22 Delrapport för 2018 om uppdraget att, inom ramen för livsmedelsstrategin, inrätta program för industridoktorander. Bilaga till rektors beslut den 26 februari 2019, SLU ID: SLU.ua Delrapport för 2018 om uppdraget att, inom ramen för livsmedelsstrategin, inrätta program för industridoktorander. Bakgrund Regeringen uppdrog den 1 juni 2017 åt Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) att inrätta ett program för industridoktorander inom livsmedelsområdet (N2017/03895/SK). Uppdraget ska delrapporteras årligen och slutrapporteras senast den 28 februari Under 2017 lanserades en öppen utlysning som uppmanade intresserade företag att i samarbete med forskare på SLU inkomma med projektidéer. En projektgrupp valde därefter med hjälp av externa experter ut 15 av de föreslagna projekten som skulle utvärderas vidare. Initiering av programmet Under våren 2018 utvecklades de 15 projekten vidare, d.v.s. kontrakt och forskningsplaner utformades och det identifierades kandidater för doktorandprojekten. Den 10 april 2018 tog SLU beslut om vilka 10 projekt som slutligen skulle ingå i LivsID- programmet (tabell 1, samt översikt på programmets hemsida ( Ytterligare ett projekt som var med bland de 15, men inte gick vidare som ett av de 10 som valdes ut av SLU, fick i stället nyligen stöd av Stiftelsen för Strategisk Forskning. Detta projekt kommer också att vara med i aktiviteter inom LivsID. Fram till september 2018 undertecknades alla kontrakt mellan SLU och deltagande företag, och samtliga doktorander anställdes hos sina respektive företag och antogs för forskarutbildning vid SLU. SLU skapade strukturer för administrativt och ekonomiskt stöd till projekten. Programmets struktur Det finns en övergripande administration för programmet som placerades vid institutionen för molekylära vetenskaper i Uppsala eftersom denna institution ansvarar för flest doktorandprojekt inom programmet (tabell 1). Denna programadministration hanterar programmets ekonomi, och här finns även en studierektor för programmet (Volkmar Passoth) som koordinerar utbildningen, organiserar vetenskapligt utbyte mellan de enskilda projekten, samt ger stöd i administrativa frågor. Industridoktoranderna inom programmet är involverade i forskarutbildning vid sina respektive hemmainstitutioner. Det finns för varje projekt en akademisk 3/8

23 Delrapport för 2018 om uppdraget att, inom ramen för livsmedelsstrategin, inrätta program för industridoktorander. handledargrupp som består av en huvudhandledare och flera biträdande handledare. Förutom de akademiska handledarna finns också en person hos respektive företag, som fungerar som kontaktperson och rådgivare. I några fall, där kontaktpersonen innehar doktorsgrad, ingår hen också i den akademiska handledargruppen. Aktiviteter inom LivsID Den 27 september 2018 organiserades ett kick-off möte för programmet (tabell 2). Vid detta möte informerades doktoranderna om forskarutbildning, programmets målsättning, administration, ekonomi och centralt stöd till utbildningen, bl.a. om de existerande forskarskolorna som finns vid SLU. Det fanns också ett vetenskapligt program under mötet, där doktorander från nio av tio projekt (en kunde inte delta p.g.a. andra aktiviteter) presenterade upplägg, grundläggande hypoteser, samt förväntade resultat från sina respektive projekt. Kick-off mötet avslutades med mingel med SLUs framtidsplattform SLU Future Food. Där presenterades också en podcast, som informerar om aktiviteter inom livsmedelsområdet vid SLU. Doktoranderna inom programmet har uppmuntrats att anmäla sig till någon av de tematiska forskarskolor som finns vid SLU. I dagsläget har de flesta anmält sig till forskarskolan Focus on Food and Biomaterials. Flera har också anmält sig till forskarskolan LiFT (Future Technologies for Food Production in Sweden). SLU anordnade under hösten 2018 en informationsdag för nya medarbetare, och industridoktoranderna välkomnades till denna informationsdag fast de formellt inte var anställda på SLU. Gemensamma kurser, corporate identity SLU eftersträvar att alla doktorander och handledare inom programmet träffas en gång per år och presenterar läget inom sina respektive projekt. Tanken är att vi samtidigt som vi håller detta möte ska bjuda in företrädare för industrin, politiken eller andra aktörer inom livsmedelsområdet. SLU avser också att två gånger per år organisera ett besök för alla doktorander inom programmet hos ett av företagen involverade i programmet. Ekonomi Rutiner för företagens rekvirering av medel har skapats. Företagen rekvirerade medlen före den 30 november 2018, och bidragen utbetalades av SLU under /8

24 Delrapport för 2018 om uppdraget att, inom ramen för livsmedelsstrategin, inrätta program för industridoktorander. Projektuppföljning total (kr) Projekt Industridoktorand Utfall Tidigare år Utfall Summa Budget Bidragsintäkter Övriga intäkter SUMMA INTÄKTER Löner Traktamenten och bilersättningar Övr personalkostnader Lokaler Materiel m m Köpta tjänster Driftkostnader Resor Avskrivningar Övr interna transaktioner OH-påslag SUMMA KOSTNADER Resultat exkl semesterkostnader Semesterkostnader SEMESTERKOSTNADER Semesterkostnader Resultat inkl semesterkostnader Oförbrukade bidrag/uppdrag Kontraktsfordringar Årets utfall Totalt att disponera I denna rapport är tecknen omvända, dvs minustecken = kostnad, negativ intäkt, underskott Period: INST Projektöversikt Oförbrukade bidrag/ uppdrag Kapital Årets statsanslag Årets intäkter bidrag/ uppdr/övr Årets kostnader Årets resultat Kontraktsfordringar Totalt att disponera Industridoktorandprojekt, Industridoktorand VF-Industridoktorand inom livsmedelsom Industridoktorand inom livsmedel - NBR Emanuelson / Mastitis decision project IH-Industridoktorand, Kronfågel Lantmännen Framtidens Foder Industridoktorand, Fazer,R Andersson Industridoktorand, Lantmännen, R Ande Industridoktorand BioGaia, S Håkansson Industridoktorand, Norrmejerier, Å Lund Industirdoktorand Industridoktorand /8

25 Delrapport för 2018 om uppdraget att, inom ramen för livsmedelsstrategin, inrätta program för industridoktorander. Tabell 1. Beslutade samarbetsprojekt för industridoktorander inom livsmedelsområdet (Rektors beslut den 10 april 2018, SLU ID ua Projekttitel Projektägare Diarienummer DNA-tester på individer Viking Genetics ua för optimala avelsplaner för kor Framtidens foder och Lantmännen ua framtidens fodervärderare för en konkurrenskraftig mejeriindustri och växtförädling Sensor based mastitis DeLaval ua management in automatic milking systems Mjölkvalitet för bageri Lantmännen ua Svenska äpplen året om - ny teknik och nya metoder anpassade för svenska äpplesorter och svenska förhållanden Äppelriket Österlen ekon. för. ua Förlängd lagringstid och minskade lagringsförluster i rotfrukter och knölar Hygieniskt säkerställda och godkända metoder för kycklingslakt Produktion av potenta probiotiska bakterier Fermented Nordic Grains and Gut-Brain-Axis: Studies with twist of Personalized Nutrition, Consumer Perception and Communication Var i mjölkens värdekedja har laktobacillerna sitt ursprung och hur kan vi gynna deras förekomst? Nordic Beet Research Foundation ua Kronfågel AB ua BioGaia ua Fazer Group ua Norrmejerier ekon. för. ua /8

26 Delrapport för 2018 om uppdraget att, inom ramen för livsmedelsstrategin, inrätta program för industridoktorander. Tabell 2. Program of LivsID-Kick off. Date: September 27, Location: Hörsal Loftet, SLU Ultuna, Uppsala. Time Agenda Arrival of participants, registration, coffee, get together Welcome, survey about LivsID, aim of the program, aim of Ph.D.-student education Volkmar Passoth, Erik Fahlbeck Presentation of the hosting Department of Molecular Sciences Vadim Kessler (Head of Department): The Department of Molecular Sciences and its relation to food sciences Eva-Marie Hemming (Administrator): Survey about program management and economic issues Presentation of Ph.D.- Research schools at SLU Galia Zamaratskaja (Focus on Food and Biomaterials, LiFT) Anne-Lie Blomström (GS-VMAS) Lina Sjöholm (Organismbiologi) Nina Lind (Social Science Perspective on Sustainable Development) Get together and lunch Survey about the afternoon program (project presentations) Volkmar Passoth Presentation of projects (1-5) Production of potent probiotic bacteria Ludwig Lundqvist, BioGaia Fermented Nordic Grains.., personalized nutrition, consumer perception 7/8

27 Delrapport för 2018 om uppdraget att, inom ramen för livsmedelsstrategin, inrätta program för industridoktorander Laura Pirkola, Fazer Methods for chicken slaughter Tomasz Dzieciolowski, Kronfågel Future feed... Annie Larsson, Lantmännen Flour quality for bakeries Louise Selga, Lantmännen Coffee- break Presentation of projects (6-9) Prolonged storage time of root vegetables... William English, Nordic Beet Research Lactobacilli in the milk- production chain Thomas Eliasson Norrmejerier DNA-tests for optimal breeding of cattle Christian Bengtsson, Viking Genetics Swedish Apples year around... Joakim Sjöstrand, Äppelriket (Marie Olsson) Walk to the BioCentrum (Lunch room) Finalising, summary of the day Volkmar Passoth Buffet and get together 8/8

28 Rektor BESLUT SLU ID: SLU.ua Sändlista Ändrad sammansättning av försöksdjursnämnden, rådet för fortlöpande miljöanalys och programnämnden för utbildning inom landskap och trädgård (PN-LT) ändring av rektors delegationsordning, m.m. Beslut Rektor beslutar att med verkan från den 1 april 2019 ska Organisation och ansvarsfördelning avseende rektor vid SLU och organ som är direkt underställda rektor, rektors delegationsordning ändras enligt vad som anges i bilagan till detta beslut, samt att uppdra åt universitetsdirektören att ansvara för att de beslutade ändringarna förs i delegationsordningen. Ärendet Rektors delegationsordning är det instrument med vilket rektor fördelar beslutsbefogenheter och ansvar inom universitet i enlighet med bestämmelserna i högskolelag, högskoleförordning och styrelsens delegationsordning. Rektor beslutade den 18 december 2018, 222/18, om 2019 års upplaga av delegationsordningen. Åtskilliga av de nämnder och råd vars medlemmar utses av rektor förordnas för en treårsperiod som börjar tre månader efter det att nyvalda fakultetsnämnder har tillträtt. Under det pågående arbetet med att föreslå kandidater har det visat sig önskvärt att minska antalet ledamöter i rådet för fortlöpande miljöanalys med en, att öka antalet ledamöter i försöksdjursnämnden med en samt att öka antalet Postadress: Box 7070 Tel: (vx) Besöksadress: Almas allé 8 Mobilnr: Org nr: sune.lindh@slu.se

29 Ändrad sammansättning av försöksdjursnämnden, rådet för fortlöpande miljöanalys och programnämnden för utbildning inom landskap och trädgård (PN-LT) ändring av rektors delegationsordning, m.m. ledamöter i programnämnden för utbildning inom landskap och trädgård med en ledamot. Vicerektor för fortlöpande miljöanalys ska utse en externt rekryterad, för redovisningsområdet strategisk, referensgrupp. Erfarenheten har visat att det är lämpligt att denna grupp sammanträder minst en gång per år i stället för varje termin. Genom de nu beslutade åtgärderna anpassas organisationen efter erfarenheten från den gångna mandatperioden. Beslut i detta ärende har fattats av rektor Karin Holmgren efter föredragning av akademisekreterare Sune Lindh och i närvaro av universitetsdirektör Martin Melkersson. Karin Holmgren Sune Lindh Sändlista Prorektor Vicerektorerna Dekanerna Kopia för kännedom Prodekanerna Universitetsdirektören Överbibliotekarien Universitetsdjursjukhuschefen Avdelningschefer (motsv.) inom administrationen Sluss 2/2

30 Bilaga till rektors beslut den 26 februari 2019, 38/19 SLU ua Ändrad sammansättning av försöksdjursnämnden, rådet för fortlöpande miljöanalys och programnämnden för utbildning inom landskap och trädgård (PN-LT) ändring av rektors delegationsordning, m.m. 3.1 Vicerektor för miljöanalys --- att utse en externt rekryterad, för redovisningsområdet strategisk, referensgrupp och sammanträda med denna minst en gång per år Försöksdjursnämnden (FDN) och koordinatorn för försöksdjursfrågor 9.1 Sammansättning FDN, som är SLU:s djurskyddsorgan, består av koordinatorn för försöksdjursfrågor (ordförande), två ledamöter från VH-fakulteten och en ledamot från vardera av de övriga fakulteterna, en ledamot från UDS samt en ledamot som utses av Sluss. LTV-fakultetens deltagande är frivilligt så länge fakulteten inte hanterar djur i sin verksamhet. Minst en av ledamöterna ska vara legitimerad veterinär, en ska vara av Jordbruksverket godkänd föreståndare för djurens välbefinnande och skötsel för försöksdjursverksamhet, en ska vara aktiv forskare och en av ledamöterna från VH-fakulteten ska tillhöra personalen som sköter djuren. Fakultets- och UDS-ledamöterna utses av rektor efter förslag från dekanerna respektive chefen för UDS för en tid av tre år med tillträde senast tre månader efter det att de nyvalda fakultetsnämnderna tillträtt. För fakultets- och UDS-ledamöterna ska även finnas personliga suppleanter som utses av rektor efter förslag från dekanerna respektive chefen för UDS. Suppleanterna kallas om den ordinarie ledamoten är förhindrad att delta Rådet för fortlöpande miljöanalys (Fomar) 12.1 Sammansättning Fomar består av vicerektor för fortlöpande miljöanalys (ordförande), en ledamot eller suppleant i fakultetsnämnden eller en vicedekan för vardera fakulteten och en ledamot som utses av Sluss. Fakultetsledamöterna utses av rektor efter förslag från dekanerna för en tid av tre år med tillträde

31 2 senast tre månader efter det att de nyvalda fakultetsnämnderna tillträtt. För fakultetsledamöterna ska även finnas personliga suppleanter som utses av rektor efter förslag från dekanerna. Suppleanterna, som kallas om den ordinarie ledamoten är förhindrad att delta, bör vara vicedekaner, ledamöter eller suppleanter i fakultetsnämnden Programnämnden för utbildning inom landskap och trädgård (PN-LT) Programnämnden för utbildning inom landskap och trädgård (PN-LT), Programme Board for Education in Landscape and Horticulture, består av minst fem och högst sju lärare och tre ledamöter som utses av Sluss. För lärarna ska finnas två gruppsuppleanter. Fem av lärarna och gruppsuppleanterna utses av fakultetsnämnden för LTV-fakulteten, som även ska utse en av de fem lärarna till ordförande. Övriga fakultetsnämnder får utse vardera en lärare som ledamot i PN-LT. Dekanerna ska, om det inte är uppenbart obehövligt, samråda sinsemellan innan fakultetsnämnderna utser ledamöter i andra programnämnder än dem som de har huvudansvar för. PN-LT ska inom sig utse vice ordförande. Nämnden får besluta om närvaro- och yttranderätt för andra personer. ---

32 Rektor BESLUT SLU ID: SLU.ua Exp. Statens jordbruksverk Jönköping Synpunkter angående Jordbruksverkets uppdrag att utreda gränsdragning mellan förvaltning av vilt och fisk och användning av vilda djur i forskning, enligt regeringsbeslut N2018/03772/DL Beslut Rektor beslutar att till Jordbruksverket överlämna bifogade synpunkter på regeringens uppdrag åt Jordbruksverket att utreda gränsdragning mellan förvaltning av vilt och fisk och användning av vilda djur i forskning, enligt regeringsbeslut N2018/03772/DL Ärendet Jordbruksverket (JV) hämtar in information från SLU för att kunna genomföra det uppdrag som JV har fått av regeringen att utreda gränsdragning mellan förvaltning av vilt och fisk och användning av vilda djur i forskning. Försöksdjursnämnden har sammanställt SLU:s synpunkter i bilagan. Beslut i detta ärende har fattats av rektor Karin Holmgren efter föredragning av remisskoordinator tillika vikarierande sekreterare i Försöksdjursnämnden Fredrika von Sydow i närvaro av universitetsdirektör Martin Melkersson. I beredningen av ärendet har från Försöksdjursnämnden deltagit: professor Erik Petersson, professor Petter Kjellander, koordinator Katarina Cvek och post doc Jonas Malmsten. Från Nationellt centrum för djurvälfärd, SCAW, har forskare Mats Sjökvist, föreståndare, bitr. Margareta Steen och föreståndare Viveka Hillegaart deltagit. Från institutionen för husdjurens miljö och hälsa har universitetsadjunkt Johan Lindsjö deltagit. Postadress: Box 7070, Uppsala Tel: (vx) Besöksadress: Almas allé 8 Mobilnr: Org nr: fredrika.von.sydow@slu.se

33 Synpunkter angående Jordbruksverkets uppdrag att utreda gränsdragning mellan förvaltning av vilt och fisk och användning av vilda djur i forskning, enligt regeringsbeslut N2018/03772/DL Karin Holmgren Fredrika von Sydow Bilaga: Synpunkter angående Jordbruksverkets uppdrag att utreda gränsdragning mellan förvaltning av vilt och fisk och användning av vilda djur i forskning, enligt regeringsbeslut N2018/03772/DL Kopia för kännedom Dekanerna Fakultetsdirektörerna Kommunikationschefen Försöksdjursnämnden SVA 2/2

34 Bilaga till Rektors beslut ID: SLU ua Synpunkter angående Jordbruksverkets uppdrag att utreda gränsdragning mellan förvaltning av vilt och fisk och användning av vilda djur i forskning, enligt regeringsbeslut N2018/03772/DL Sammanfattning av SLU:s synpunkter 1. SLU föreslår att en av de regionala djurförsöksetiska nämnderna får specialisera sig på att handha ärenden om vilt- och fiskförvaltning. Vid utseende av ledamöter till denna nämnd ska särskild hänsyn tas så att det finns erfarenhet inom detta område. Om all förvaltning där man ökar sitt kunnande hanteras enligt gällande försöksdjurslagstiftning kommer man slutgiltigt komma bort från den osäkerhet som har rått under lång tid. 2. Mycket förvaltningen av vilda djur sker idag på ett systematiskt sätt som ständigt ökar vårt kunnande och därigenom jämställs med djurförsök. Därför ska all förvaltning prövas i den nämnd som åsyftas ovan. Nämnden får enligt djurförsöksföreskriften SJVFS 2017:40 Saknr L150, 7 kap. 25, godkänna flera djurförsök i grupp om försöken är avsedda att uppfylla lagstiftningskrav. Detta lagrum bör förtydligas. 3. Uteblivna prejudikat gör att samma diskussioner förs om och om igen. Om den sökande anser att den regionala nämnden har beslutat på ett felaktigt sätt, kan beslutet överklagas till den Centrala djurförsöksetiska nämnden och prejudikat tas fram. 4. Forskningen där man använder djur är generellt sett väldefinierad och regleras på ett tydligt sätt i lagstiftningen, men så är inte fallet för förvaltning. Detta kan medföra en rättsosäkerhet där befintliga regelverk inte tillämpas på ett enhetligt sätt och allmänheten kan uppfatta att myndigheter och enskilda forskare inte bedöms enligt samma måttstock. Den enskilda projektledaren får inte det skydd av lagstiftningen som en godkänd djurförsöksetisk ansökan kan ge. 5. De mekanismer som på sikt ska leda till förbättringar för djuren (3R = replace, reduce, refine) riskerar att komma i bakgrunden om man kringgår den etiska prövningen och metodutvecklingen kan stagnera. 6. Resultat från projekt där vilda djur (inkluderar fisk) används måste kunna inkluderas i vetenskapliga publikationer, men då krävs ofta att projektet har en godkänd djurförsöksetisk ansökan. Många projekt inom förvaltningen av vilt och fisk har inte det. Resultatet kan bli att viktig data inte publiceras, men också att fler djur används, dels de som används i forskning och dels de som används i förvaltning; trots att de djur som Postadress: Box 7052, Uppsala Tel: (vx) Besöksadress: Ulls väg 26 Mobilnr: Org nr: Katarina.Cvek@slu.se

35 Synpunkter angående Jordbruksverkets uppdrag att utreda gränsdragning mellan förvaltning av vilt och fisk och användning av vilda djur i forskning, enligt regeringsbeslut N2018/03772/DL används inom förvaltningen skulle kunna ge forskningen svar på vissa frågor. Bakgrund I Djurskyddslagen 1c anges att djurförsök definieras som vetenskaplig forskning, sjukdomsdiagnos, utveckling och framställning av läkemedel eller kemiska produkter, undervisning, samt andra jämförliga ändamål. I Sverige används vilda djur i rena forskningsprojekt men också i flera olika verksamheter där det primära syftet inte är vetenskaplig forskning i strikt mening utan snarare miljöövervakning, beståndsuppskattning, fastställande av jakt- och fiskekvoter, reglering av populationsnivåer, uppföljning av åtgärder i miljön, bekämpning av invasiva arter och bevarandet av hotade arter. Sammantaget kallar vi detta för förvaltning i denna skrivelse. Sådana syften kan anses vara jämförliga ändamål. Enligt Nationalencyklopedin är forskning en process som genom systematiskt arbete kan frambringa nya kunskaper och ökat vetande. Om förvaltningsåtgärder rörande vilda ryggradsdjur görs på ett systematiskt sätt så att man förbättrar sina kunskaper och ökar vetandet om hur åtgärderna bäst genomförs, då är denna process mycket snarlik forskning. Skriver man rapporter och jämför sina resultat nationellt och internationellt, då kan detta betraktas som andra jämförliga ändamål. Metoderna för infångning, sövning, märkning och provtagning är ofta desamma, oavsett om det rör sig om forskning eller förvaltning. Forskning och försök på vilda djur omfattas av djurskyddslagen, etisk prövning och granskning enligt 3Rprinciperna (ersättning, minskning och förbättring av försöksdjursanvändningen) samt utsätts för officiell djurskyddskontroll, något som inte alltid sker med vilda djur som används i förvaltningssyfte. Det innebär att även om vilda djur utsätts för ingrepp av samma slag, så har de olika skydd beroende på i vilket syfte de används. SLU anser att den nuvarande uppdelningen är både olycklig och oklar. När vilda djur används i djurförsök krävs ett flertal tillstånd, t.ex. etisk prövning hos den regionala djurförsöksetiska nämnden. Vid förvaltningsåtgärder riktade mot vilda djur (t.ex. märkning) råder en oklarhet om dessa krav. I nuvarande jaktlagstiftning, är det oklart hur vilda djur som fångas in och övervakas i förvaltningssyfte ska hanteras utifrån en djurskyddsbedömning (Appendix 1). Kunskaper inhämtade i övervakning/förvaltningssyfte används ofta även i forskningssyfte vid sidan av den rena förvaltningen. Det händer att förvaltningsresultat publiceras som forskning, d.v.s. resultat av populationsuppskattning, vandringsbeteende, hemområden, etc. En sådan forskningsrapport borde, enligt SLU, ha renderat en etisk prövning initialt. Det finns därför ett antal gråzoner när det gäller vilka åtgärder som är djurförsök eller förvaltningsåtgärder. Syftet är enligt djurskyddslagstiftningen det som avgör vad som ska klassas som ett djurförsök, d.v.s. varför djuret används. Inom vetenskaplig forskning tar man reda på vissa förhållanden och får kunskap därom. Om denna verksamhet bedrivs med djur så är det ett djurförsök, anser därför SLU. Däremot att t.ex. säkerställa en arts överlevnad behöver inte nödvändigtvis klassas som ett djurförsök. Ett aktuellt exempel är avskjutning av rödrävar i fjällterräng för fredning av fjällräv. Om syftet bara är att skjuta rödräv så definieras detta inte som ett djurförsök. Är det dock så att utföraren, forskaren eller myndigheten, efter avskjutningen drar några slutsatser, d.v.s. bildar sig kunskaper utifrån resultatet, så är det, enligt syftet, fråga om 2/30

36 Synpunkter angående Jordbruksverkets uppdrag att utreda gränsdragning mellan förvaltning av vilt och fisk och användning av vilda djur i forskning, enligt regeringsbeslut N2018/03772/DL djurförsök, och inte enbart förvaltningsavskjutning. Med andra ord är det syftet som avgör vad som är försöksdjur eller vad som kan betecknas som förvaltningsdjur (vilket i övrigt inte är ett juridiskt begrepp). Begreppet förvaltning och förvaltningsdjur definieras inte i lagstiftningen. Djuren som används i forskning respektive förvaltning är ofta utsatta för liknande processer och likartade risker för lidande. Det kan röra sig om försämrad välfärd i samband med fångst, anestesi, hantering vid provtagning, märkning, förvaring/hållande, vittjning och/eller transport. Skyddet av vilda djur varierar beroende på vad de utsätts för och hur verksamheten klassificeras. Som exempel; infångande av vilda djur för att förse djuret med sändare under anestesi kan utföras både inom ett vetenskapligt projekt och som en förvaltningsåtgärd. Förföljande och infångande med t.ex. helikopter eller i fälla utsätter det vilda djuret för omfattande stress och kan utsätta djuret för smärta. Likaså kan sövning och applicering av ett sändarhalsband påverka djurets välfärd både på kort- och lång sikt. En sådan procedur granskas ur ett 3R-perspektiv av en djurförsöksetisk nämnd om det kategoriseras som forskning, men denna åtgärd förekommer inte när det gäller en förvaltningsåtgärd. Ett annat exempel gäller bekämpning av gnagare. Det har under många år varit tillåtet att lägga ut råttgift som innehåller ett antikoagulerande ämne. Ämnet ger upphov till inre blödningar, djuret blir törstigt och söker efter vatten att dricka och slutligen dör djuret av blodförlust. En sådan behandling av djur i djurförsök skulle aldrig tillåtas, inte ens om det var försöksråttor. Råttbekämpningen kan tjäna som ytterligare ett exempel på hur vi betraktar samma djur i olika sammanhang och vilka olika hänsyn vi tar till enskilda djurs lidande. Forskningsprojekt där man använder djur måste alltså genomgå etisk prövning, ta hänsyn till 3R-perpektiven och försöken utsätts även för officiella djurskyddskontroller. Så är inte fallet för förvaltningsåtgärder där man använder djur. Länsstyrelsen är kontrollinstans och ska utföra kontroller av djurförsök. För det krävs att länsstyrelsen har kännedom om objekten och hur kontrollobjekt inom försöksdjursverksamheten definieras. Det som försvårar för länsstyrelsernas kontroll är när verksamheter inte underställs djurförsöksetisk prövning, vilket innebär att myndighetens kännedom om hantering av t.ex. vilda djur är obefintlig och kontrollen är därmed svår att genomföra. Information som inhämtas för att öka kunskap utan ett etiskt godkännande ska egentligen inte publiceras varken i offentliga rapporter eller presenteras i vetenskapliga tidskrifter. Dessutom så vill ofta tidskriftsredaktioner ha ett diarienummer på en godkänd etisk ansökan för att publicera resultaten. Många vetenskapliga tidskrifter har en underrubrik som kallas Ethical considerations eller liknande där 3R-aspekter ska diskuteras och diarienummer anges. Ett sådant exempel är fettfeneklippning på laxfiskar som görs för att yrkes- och sportfiskare ska kunna skilja på vild och odlad fisk. Syftet är att bevara de vilda laxstammarna från alltför hård exploatering. Detta är såldes en förvaltningsåtgärd och den regleras av fiskerilagstiftningen, men det är mycket sällsynt att någon utförare ansöker om djurförsöksetisk prövning för denna verksamhet eftersom det inte uppfattas som ett djurförsök. Däremot skulle en vetenskaplig publikation baserat på återfångster av fettfeneklippt fisk kunna få problem när den granskas av utgivarna. Djurskyddslagen 2 anger att djur som används i djurförsök inte ska anses vara utsatta för onödigt lidande om projektet har godkänts av en djurförsöksetisk nämnd. Vidare anger att det är förbjudet att göra operativa ingrepp på eller 3/30

37 Synpunkter angående Jordbruksverkets uppdrag att utreda gränsdragning mellan förvaltning av vilt och fisk och användning av vilda djur i forskning, enligt regeringsbeslut N2018/03772/DL ge injektioner till djur i andra fall än när det är berättigat av veterinärmedicinska skäl och då ska detta utföras av djurhälsopersonal. Detta gäller inte för verksamhet som godkänts av en djurförsöksetisk nämnd. Då får annan personal med föreskriven utbildning göra detta. Har försöket inte genomgått djurförsöksetisk prövning finns inte samma skydd för de som utför försöket/förvaltningsåtgärden. När det gäller insamling av vilda djur behövs ett tillstånd från Naturvårdsverket (NV). Ifall man utöver insamlandet av vilda djur även ska vidta åtgärder med djur (om åtgärderna inte är veterinärmedicinskt grundade för det enskilda djuret) så anser SLU att det då behövs verksamhetstillstånd för försöksdjursverksamhet från Jordbruksverket samt godkännande från en djurförsöksetisk nämnd. Inom provfiskeverksamheten kom Djurskyddsmyndigheten fram till, såväl rättsligt som etiskt, att provfiske är att betrakta som försöksdjursverksamhet. SLU anser att detsamma borde göra sig gällande även när det gäller handhavandet av vilda däggdjur och fåglar. Oavsett om det är forskning eller förvaltning är det viktigt att de som hanterar djuren har utbildning och kompetens för att säkra djurens välfärd. Till idag utförda förvaltningsprojekt - undersökningstyper Vissa metoder för datainsamling är resultat av internationella överenskommelser som Sverige har att följa. Hit hör EU-lagstiftning (Datainsamlingsförordningen, Marina direktivet, Fågeldirektivet, Habitatdirektivet och Vattendirektivet) och internationella havsforskningsrådet (ICES). Det vore olyckligt om en myndighet, exempelvis Havs- och vattenmyndigheten (HaV), ålägger utövare att använda en viss provtagningsmetod men att metoden, och den hantering av djuren som metoden innebär, underkänns av en djurförsöksetisk nämnd. Ett utvidgat samarbete mellan Jordbruksverket, HaV och NV i dessa frågor vore önskvärt. Om frågorna prövas av en central överprövningsnämnd, som tar ett samlat grepp om hela lagrummet kan prejudikat tas som förenklar hela den framtida hanteringen av dessa ärenden. HaV och NV har publicerat 147 olika undersökningstyper (Appendix 2). Flertalet av dem (104 stycken) kräver inte användandet av djur; åtminstone inte enligt L150 (Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om försöksdjur; SJVFS 2017:40). Undersökningstyperna kan vara inriktade på växter, ryggradslösa djur eller observationsstudier. För några (22 stycken) råder det ingen tvekan om att de inkluderar användandet av djur och borde ha klassificeras som djurförsök enligt djurskyddslagstiftningen. Ungefär lika många (21 stycken) kan eventuellt behöva ses över om de är observationsstudier och därmed undantagna enligt nuvarande djurskyddslagstiftning eller om de kan innebära att djuren störs på ett sådant sätt att det kan medföra lidande (jmf L150, 2 kap, 19 ). De undersökningstyper som kräver användandet av djur borde enligt nuvarande lagstiftning prövas av en djurförsöksetisk nämnd, men samtidigt måste de som genomför datainsamlingen utföra undersökningarna såsom de anges i standarden. Om utförarna inte gör det kan det bli svårt att jämföra resultat mellan olika geografiska områden och mellan år. För djur som fångas, transporteras och släpps ut i ett annat område eller t.o.m. i andra länder, bör djurskyddet stärkas och resultatet bör följas upp. Ett exempel på detta är tjädrar som fångas i Sverige, transporteras till Tyskland och släpps ut där för att återetablera tjäderstammen i Tyskland, utan att varken resultatet eller djurens välfärd följs upp. 4/30