Väg 1559 och 1534 GRANSKNINGSHANDLING. Gång- och cykelväg i Mårdaklev Svenljunga kommun, Västra Götalands län

Transkript

1 GRANSKNINGSHANDLING Väg 1559 och 1534 Gång- och cykelväg i Mårdaklev Svenljunga kommun, Västra Götalands län Vägplanbeskrivning med miljöbeskrivning Projektnummer:

2 Dokumenttitel: Väg 1559 och 1534, gång- och cykelväg i Mårdaklev Skapat av: WSP Samhällsbyggnad Dokumentdatum: Dokumenttyp: Vägplanbeskrivning med miljöbeskrivning DokumentID: Granskningshandling Ärendenummer: TRV 2012/82011 Projektnummer: Version: 0.5 Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Kristin Blomqvist, projektledare, tfn Uppdragsansvarig: Marie Persson, WSP Samhällsbyggnad, tfn Tryck: WSP Samhällsbyggnad Fotograf: WSP Samhällsbyggnad Distributör: Trafikverket, Göteborg, telefon:

3 Innehåll 1 Sammanfattning Beskrivning av projektets bakgrund, förutsättningar, ändamål och projektmål Nuvarande förhållanden Behov av förändringar Ändamål och projektmål Hela utbyggnadsprojektet och projektets del i detta Eventuellt beslut om tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken Påverkan på Natura 2000-områden och andra riksintressen Planens överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer Områden som undantas från förbud eller samrådsplikt enligt miljöbalken Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv Åtgärdsvalsstudier (eller motsvarande) Val av lokalisering Val av utformning Konsekvenser av förslaget Trafiktekniska konsekvenser Miljökonsekvenser Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Markanspråk och konsekvenser för pågående markanvändning Påverkan under byggnadstiden Genomförande och finansiering Formell hantering Genomförande Finansiering

4 1 Sammanfattning Väg 1534 och väg 1559 går genom tätorten Mårdaklev som är ett litet samhälle i södra delen av Svenljunga kommun. I den norra delen av tätorten Mårdaklev ligger en skola och i den södra delen ligger flera fotbollsplaner och boulehall. Idag saknas en separerad gång- och cykelväg längs stora delar av väg 1559 och 1534 genom samhället. Projektets syfte och mål är att skapa en säker och tillgänglig gång- och cykelväg samt förbättra trafiksäkerheten för samtliga trafikanter. Vägplanen omfattar nybyggnad av gång- och cykelväg på en sträcka av cirka meter längs väg 1559 och Gång- och cykelvägen föreslås utföras med en belagd bredd på 2,5 meter, samt en stödremsa på 0,25 meter. Att bygga ut gång- och cykelvägen ger upphov till positiva miljöeffekter på grund av att det blir säkrare och enklare att färdas med cykel istället för med bil längs med sträckan. Barriäreffekten minskar i och med utbyggnaden, det kommer att bli säkrare att färdas längs med sträckan men även säkrare att passera vägen vid de tre passager som föreslås. Naturvärdena i vägslänterna bedöms påverkas negativt av utbyggnaden. Vid byggandet av gång- och cykelvägen ska sandiga, magra vägslänter anläggas för att gynna den biologiska mångfalden, och vägkantsmiljön bedöms till viss del kunna återskapas på sikt. Projektet kommer att ta viss jordbruksmark i anspråk men bedömningen görs att den övriga marken kan fortsätta att bedrivas på samma sätt som idag. En negativ konsekvens av intrånget är att en mindre del produktiv mark tas i anspråk. Vad gäller strandskyddet kring Ätran som berörs på ett kort parti så bedöms inte projektet leda till någon negativ konsekvens. Projektet med byggande av en gång- och cykelväg bedöms uppfylla strandskyddets syfte som handlar om allmänhetens friluftsliv. Trafiksäkerheten och framkomligheten för samtliga trafikslag förbättras i och med en separerad gång- och cykelväg, inte minst för oskyddade trafikanter. Kalkylerad totalkostnad för objektet i prisnivå uppgår till cirka 5,92 Mkr. 4

5 2 Beskrivning av projektets bakgrund, förutsättningar, ändamål och projektmål 2.1 Nuvarande förhållanden Allmänt Väg 1534 och väg 1559 går genom tätorten Mårdaklev, som är ett litet samhälle i södra delen av Svenljunga kommun. I den norra delen av tätorten Mårdaklev ligger en skola och i den södra delen ligger flera fotbollsplaner och boulehall. Idag saknas en separerad gång- och cykelväg längs stora delar av väg 1559 och 1534 genom samhället. Bild 2.1. Väg 1534 och väg 1559 i Mårdaklev. 5

6 Väg- och trafikförhållanden Vägbredden längs de aktuella sträckorna på väg 1534 och 1559 är cirka 6 meter, med smala vägrenar. Genom Mårdaklev är hastigheten begränsad till 50 km/timme förutom på en kort sträcka förbi Mårdaklevs skola där hastigheten är begränsad till 30 km/timme under vardagar mellan klockan Utanför tätorten är hastigheten begränsad till 70 km/timme. De aktuella sträckorna har vägbelysning. Längs väg 1534 är stolparna placerade på den södra sidan av vägen. Längs väg 1559 står stolparna på den östra/södra sidan av vägen förutom på en kort sträcka i anslutning till kvarnen i Mårdaklev där stolparna står på den västra sidan. Trafikflödet på väg 1559, norr om väg 1534, uppmättes år 2012 till cirka 570 fordon/årsmedeldygn. Andelen tung trafik var då cirka 10 %. Söder om korsningen med väg 1534 uppmättes trafiken år 2011 till 260 fordon/årsmedeldygn. Den förväntade trafikökningen är cirka 0,9 % per år vilket motsvarar ett trafikflöde om cirka 700 fordon/årsmedeldygn norr om respektive 500 fordon/årsmedeldygn söder om korsningen med väg 1534 år Trafikflödet på väg 1534 uppmättes år 2012 till cirka 410 fordon/årsmedeldygn. Andelen tung trafik var då cirka 9 %. År 2035 bedöms trafiken ökat till cirka 500 fordon/årsmedeldygn. Väg 1559 och 1534 har inga restriktioner beträffande transporter av farligt gods. Västtrak är huvudman för kollektivtraken och väg 1559 trakeras av linje 161 måndagfredag. Det finns ett hållplatsläge inom gränsen för vägplanen. Hållplatsläget ligger längs väg 1559 cirka 120 meter söder om korsningen väg 1559/1534 inne i Mårdaklevs tätort. Hållplatsen saknar väderskydd och är inte tillgänglighetsanpassad. Skolbarn i grundskola, som bor längre än 2 kilometer från skolan i förskoleklass till årskurs tre och 6 kilometer från skolan i årskurs fyra till sex, har rätt till skolskjuts. Under perioden 1 januari 2004 till 31 december 2014 har två polisrapporterade olyckor inträffat på de aktuella sträckorna av väg 1559 och Ingen person dödats eller skadats svårt. Markanvändning Mårdaklev är ett mindre samhälle i den södra delen av Svenljunga kommun. Samhället har cirka 360 bofasta och många fritidsboende. I den norra delen av samhället finns en skola (Förskola årskurs 6) och i den södra delen finns fotbollsplaner med kringliggande aktiviteter, bland annat en boulehall. Längs vägen finns ett villaområde med hus av skiftande ålder och karaktär, det finns även viss spridd bebyggelse längre bort från vägen. I vägkorsningen mellan väg 1559 och väg 1534 finns Mårdaklevs kvarn och Kvarnabäcken. Tidigare fanns en livsmedelsaffär och ett par industrier i samhället men dessa är sedan en tid nedlagda. Kvar finns lokalerna som nu delvis står tomma. Mårdaklev har bra förutsättningar för fina naturupplevelser och närheten till Ätran bjuder på bra fiskemöjligheter och kanotpaddling. Utredningsområdet omfattas av översiktplan (aktualiserad 2003). Inom utredningsområdet finns jordförlagda VA-ledningar samt el-, tele- och fiberkablar längs de aktuella sträckorna. 6

7 Miljöförutsättningar Länsstyrelsen har beslutat att projektet inte bedöms leda till någon betydande miljöpåverkan. Detta innebär att någon miljökonsekvensbeskrivning inte behöver tas fram utan istället görs en miljöbeskrivning. I detta projekt redovisas miljöbeskrivningen som en del av vägplanens beskrivning. I detta avsnitt beskrivs de miljöförutsättningar som finns i området idag och som kan beröras av projektet. Miljöintressena redovisas på karta, bild 2.2, 2.3 samt bild 2.4. Projektets påverkan på Natura 2000-områden och andra riksintressen samt planens överensstämmelse med miljöbalkens hänsynsregler och miljökvalitetsnormer beskrivs i avsnitt 2.6 och 2.7. I avsnitt 2.8 redogörs för de områden som undantas från förbud/samrådsplikt enligt miljöbalken, i detta projekt är det strandskyddet som berörs. Miljökonsekvenserna beskrivs i avsnitt 4.2. Till miljöbeskrivningen hör även redovisningen av skyddsåtgärder i avsnitt 4.3 och beskrivningen av påverkan under byggnadstiden i avsnitt 4.5 samt redovisningen av vilka tillstånd och dispenser som krävs i avsnitt 5.2. Bild 2.2. Miljökarta 7

8 I miljöbeskrivningen har störst vikt lagts vid beskrivningen av landskapet vilket innefattar natur- och kulturmiljö samt landskapsbild, och naturresurser. Då det handlar om en gång- och cykelväg bedöms frågor om luftföroreningar och buller inte vara aktuella och behandlas således inte i denna miljöbeskrivning. Därmed behandlas inte heller miljökvalitetsnormer för luft eller buller i detta dokument. På sikt förväntas utbyggnaden av gång- och cykelvägen medverka till bättre hälsa genom att uppmuntra till cykling och promenader. Vattenmiljö I korsningen mellan väg 1559 och väg 1534 passerar Kvarnabäcken under väg 1559 på sin väg från Storasjön för att rinna ihop med Ätran. Vattendraget uppströms trummorna är uppdelat i två bäckfåror; den södra fåran leder vattnet in i den gamla kvarnen och den norra fåran leder vattnet i ett öppet vattendrag förbi kvarnmiljön. Vattnet från den norra fåran passerar under vägen i två trummor. Kvarnabäcken är ett mindre vattendrag som är påverkat av fysiska vandringshinder i vattendraget. Vandringshindren leder till att fiskar och andra vattenlevande djur inte kan vandra naturligt i vattensystemet. Strandzonen är även kraftigt påverkad och saknar idag många naturliga livsmiljöer för djur och växter. Bottenfaunan visar dock på god status för Kvarnabäcken. Vattendraget är försurningspåverkat men kalkas, och bottenfaunans status tyder på att kalkningen fungerar för att upprätthålla biologin. I Kvarnabäcken finns ett livskraftigt bestånd av bäcköring. Ätran rinner öster om vägplaneområdet. Kvarnabäcken samt Ätran ingår i Assman- Ätrans fiskevårdsområde. Ätran och dess stränder skyddas av strandskydd på 100 m. Gång- och cykelvägen kommer innanför detta område i de södra delarna av objektet, detta redovisas mer under avsnitt 4.2. Ätran har översiktligt översvämningskarterats av SMHI. De delar av Mårdaklev som ligger nära Ätran riskerar att svämmas över vid höga vattenflöden (100 årsflöden). Naturmiljö Våren/sommaren 2013 gjordes en naturinventering av vägkantsmiljön för de aktuella sträckorna i Mårdaklev, och resultatet redovisas på karta 2.3. Syftet med inventeringen var att inventera vildbin och andra naturvårdsintressanta insekter i vägkanter samt bedöma vägkantssträckornas naturvärde. Ätrans dalgång är ett värdefullt område för vildbin. Väddsandbin som är klassad som NT (nära hotad) har funnits vid tidigare inventeringar i området. Vägkanterna klassades i tre olika klasser där klass 1 är den värdefullaste vägkantsmiljön. Vid inventeringen återfanns inga objekt i klass 1. 8

9 Bild 2.3 Redovisning av naturinventeringen (källa BioDivers) Område 1 i den norra delen av vägplanens område är den blomrikaste av de inventerade sträckorna. Blomresursen är dock inte riktigt så stor att den drar till sig så mycket vildbin. Genom enkla förbättringar och rätt skötsel skulle det grönskrafferade området kunna blir ett mycket bra område för vildbin och fjärilar. Område 2 i söder har enligt inventeringen högre värden än område 1. Detta beror på att vägen där ansluter till en blomrikare och torrare mark mellan vägkant 2b-v och fotbollsplanen, samt vidare norr och söder om planen. Vid fotbollsplanen finns en ostvänd slänt med gott om tjärblomster, gökärt, flockfibbla och prästkrage. Här finns också några bara och torra jordfläckar som troligen kan användas för bobygge av bin. Flera hanar av långhornsbi sågs vid inventeringen flyga runt i ett bestånd av gökärt. Ett exemplar av väddsandbin noterades i detta område vid inventeringen. Slutsatserna från inventeringen visar att vägkanterna inom området inte bedömts ha någon avgörande betydelse för skyddsvärda vildbin. Men med några enkla medel och rätt skötsel skulle dock värdet kunna öka och då kan mängden vildbin komma att öka. Vildbin använder sig bla åkervädd för insamling av pollen, så om dessa blommor ökar kan mängden vildbin komma att öka. Inventeringen pekar dock ut ett par områden i anslutning till vägkantsmiljön som bedömts som värdefulla/potentiellt värdefulla. Det är viktigt att dessa blomrika områden sköts på rätt sätt, d v s att de slås sent (efter blomningen) och att det slagna gräset samlas ihop. 9

10 Vägkanterna inom område 1 är sedan tidigare klassade som en artrik vägkant av Trafikverket medan vägkanterna inom område 2 är klassat som ett hänsynsobjekt. En artrik vägkant innebär att Trafikverket ställer krav gällande skötseln av vägkantsmiljön. För hänsynsobjekt innebär det ingen anpassad skötsel men hänsyn ska visas och kontakt ska tas med Trafikverket om åtgärder ska göras på vägen som kan inverka negativt på vägkantsmiljön. Den artrika vägkanten sträcker sig från korsningen i Mårdaklev och vidare norrut längs väg 1559; en sträcka på ca 23 km. Sträckan är utpekad med motiveringen en lång artrik vägkant med mycket väddsandbi och några platser med backsippa. Hänsynsobjektet startar i samma korsning men sträcker sig söderut; en sträcka på ca 3,7 km. Hänsynsobjektet är utpekad som en vägkant med ängsflora och väddsandbi. Gällande den artrika vägkanten har Trafikverket i sitt nuvarande kontrakt med entreprenören följande direktiv vad gäller skötseln av vägkanterna: Röjning/slåtter ska årligen utföras till en bredd av minst 10 meter under perioden 15/7 15/8. Direkt efter åtgärd får växtligheten vara högst 15 cm på hela ytan från vägkant till och med åtgärdad yta. Träd som 1,2 meter över marken har en stamdiameter större än 10 cm samt planterade buskar och andra planterade växter ska inte tas bort. Efter åtgärd ska resultatet ge ett välskött intryck. Röjning/slåtter ska utföras vid fasta hinder och under vägräcken. Döda träd som står inom vägområdet ska rapporteras till beställaren. Kulturmiljö och landskap De aktuella vägsträckorna i Mårdaklev kantas mestadels av äldre villaträdgårdar med uppvuxen vegetation. Vid korsningen mellan de båda vägarna finns Mårdaklevs Kvarn som idag används som café/butik och är ett trevligt utflyktsmål. Längs väg 1559 fanns tidigare bla en affär samt försäljning av drivmedel men det är nedlagt. Vid kvarnen finns det gott om äldre ädellövträd och bryn. Kvarnen ligger cirka 250 meter från Ätran som slingrar sig fram genom landskapet. I den södra delen av vägplaneområdet finns på vägens östra sida inhägnad betesmark/jordbruksmark. En fyndplats, Mårdaklev 53:1, i form av en övrig kulturhistorisk lämning finns vid korsningen mellan väg 1559 och Lösfynd av två yxor har gjorts här, fynden förvaras nu i Mårdaklevs hembygdsmuseum. Det finns även en övrig kulturhistorisk lämning i den norra delen av vägplaneområdet; Mårdaklev 68:1. Detta är också en fyndplats av en yxa. Norr om Grönsiksvägen börjar ett stort område som sträcker sig vidare norrut. Området är utpekat i inventeringen Kulturmiljö i kommunerna och benämns Kleven. Det som utpekas är ett kulturlandskap vid Klevs skansar, gästgiveri och Mårdaklevs kyrka med äldre vägsträckningar. Samma område är även av riksintresse för kulturmiljövården. 10

11 Rekreation och friluftsliv I den södra änden av vägplaneområdet finns flera fotbollsplaner samt en boulehall. Skolan finns i den norra delen av vägplaneområdet längs väg Det förekommer viss cykel- och gångtrafik längs med väg 1559 och 1534 mellan exempelvis de båda målpunkterna. Barriäreffekter Vägen upplevs som osäker för de oskyddade trafikanterna som vill röra sig med cykel eller till fots i samhället. Det finns enbart en smal vägren för dessa trafikanter att vistas på. Väg 1559 trafikeras av en del tung trafik. Riksintressen Norr om Grönsiksvägen angränsar vägplaneområdet till riksintresseområdet Mårdaklev som sträcker sig vidare norrut. Området är av riksintresse för kulturmiljövården enligt miljöbalken kapitel 3 6, och det är en gränsmiljö vid dåtidens dansk-svenska riksgräns kring den viktiga Ätrastigen som är utpekat. Hushållning med naturresurser Nordost om vägplaneområdet finns ett stort grundvattenmagasin som sträcker sig vidare norrut, se mer under avsnitt 2.7 Miljökvalitetsnormer. Grundvattentäkten har förutom miljökvalitetsnormerna även krav på sig enligt dricksvattenföreskrifterna. Norr om Grönsiksvägen finns ett vattenskyddsområde; Mårdaklev, och vägplaneområdet tangerar det yttre skyddsområdet, se karta 2.2 och 2.4. Området skyddas av skyddsföreskrifter och schaktning och underjordsarbeten av större omfattning, tex i samband med vägbyggen, får inte ske utan tillstånd från kommunen. Bild 2.4 Redovisning av vattenskyddsområdet (blåscrafferat område) samt grundvattenförekomsten (helgrönt område) (Källa VISS) 11

12 På väg 1559 östra sida genom samhället har det förekommit försäljning av drivmedel under en längre period, och detta skulle kunna gett upphov till förorenad mark. På fastigheten Mårdaklevs-Vallen 3:22 bedrevs längre tillbaka försäljning av drivmedel. Efterbehandlingsåtgärder har utförts och förorenade massor har grävts bort, och inga ytterligare åtgärder krävs för den fastigheten. På fastigheten bredvid, Mårdaklevs-Vallen 3:19 bedrev Mårdaklevs inköpsförening lanthandel och drivmedelsförsäljning tidigare men detta är också avvecklat. Detta objekt är klassat som riskklass 2 (stor föroreningsrisk) i den översiktliga inventering som länsstyrelsen gjort. Inga åtgärder eller undersökningar är gjorda för fastigheten så det finns ingen kännedom om markföroreningar genom provtagningar. 2.2 Behov av förändringar Idag saknas en separerad gång- och cykelväg längs de aktuella sträckorna på väg 1559 och 1534 genom Mårdaklev. Oskyddade trafikanter blandas med motorfordonstrafik. Hastigheten är förhållandevis hög och det i kombination med att vägen är smal, innebär en stor olycksrisk för oskyddade trafikanter. 2.3 Ändamål och projektmål Ändamål med projektet är att, som en del av projektet 10 mil gång- och cykelväg, öka möjligheten att pendla till skolan eller arbetet med cykel, och att förbättra tillgängligheten till kollektivtrafiken. De föreslagna åtgärderna kommer också att höja trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. Projektmålet är att öka tillgängligheten och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter längs väg 1559 och 1534 i Mårdaklev. 2.4 Hela utbyggnadsprojektet och projektets del i detta Det finns inga angränsande utbyggnadsprojekt. 2.5 Eventuellt beslut om tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken Projektet behöver inte tillåtlighetsprövas enligt 17:e kapitlet MB. 2.6 Påverkan på Natura 2000-områden och andra riksintressen Projektet berör inte något Natura-2000-område. Projektet bedöms inte påverka riksintresset för kulturmiljö då detta område endast tangerar vägplanens område. 12

13 2.7 Planens överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer Allmänna hänsynsregler Miljöbalkens allmänna hänsynsregler ska förebygga negativa effekter av verksamheter och öka miljöhänsynen. Hänsynsreglerna finns i miljöbalken, kapitel 2. Alla miljökrav som ställs enligt miljöbalken bottnar i de allmänna hänsynsreglerna. Hänsynsreglerna omfattar: bevisbörderegeln, kunskapskravet, lokaliserings-, försiktighets-, produktvals-, hushållnings- och kretsloppsprinciperna, skälighetsregeln och skadeansvar. I projektet tillämpas miljöbalken och därtill hörande eller samverkande lagstiftning. Miljöbalkens ska tillämpas så att: Människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter Värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas Den biologiska mångfalden bevaras En långsiktigt god hushållning med mark, vatten och fysisk miljö i övrigt tryggas Återanvändning och återvinning samt hushållning främjas så att kretslopp uppnås. Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd är skyldiga att visa att de förpliktelser som följer av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens 2:a kapitel uppfylls. De hänsynsregler som är särskilt aktuella i detta projekt är, kunskapskravet, försiktighetsprincipen, produktvalsprincipen samt hushållnings- och kretsloppsprinciperna. Hänsynsreglerna bedöms bli uppfyllda genom att en vägplan inklusive miljöbeskrivning upprättas. Projekteringen samt miljöbeskrivningen har genomförts av erfarna projektörer och handläggare och följer gällande normer och krav. Kunskaper från tidigare upprättat samrådsunderlag och samråd för detta projekt har tagits till vara. Schaktade massor eftersträvas att användas i projektet. I första hand nyttjas produkter och arbetsmetoder med minsta möjliga miljöpåverkan. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i miljöbalken, kapitel 5. Fastställda miljökvalitetsnormer för vatten finns i dagsläget för ett antal vattenförekomster (grundvatten, kustvatten, havsmiljöer, vattendrag och sjöar). Vidare finns miljökvalitetsnormer för upprätthållande av luftkvalitet samt för omgivningsbuller. I detta projekt är miljökvalitetsnormerna för vattenkvalitet aktuella. Miljökvalitetsnormer för vattenkvalitet Miljökvalitetsnormer för vatten används för att ange krav på vattnets kvalitet i flera olika avseenden. Bestämmelser om kvalitet och status på yt- och grundvatten finns i förordningen om förvaltning av vattenkvalitet (SFS 2004:660). Vattenkvaliteten bedöms utifrån en mängd olika kvalitetsfaktorer och uttrycks som mått på vattnets yt- eller grundvattenstatus. De grundläggande kvalitetskraven, som uttrycks i form av miljökvalitetsnormer, syftar till att alla vattenförekomster ska uppnå minst god kemisk 13

14 yt- eller grundvattenstatus samt god ekologisk status senast den 22 december I VISS (VattenInformationsSystem Sverige) redovisas MKN för alla vattenförekomster, både ytvatten som grundvatten. Miljökvalitetsnormen för kemisk ytvattenstatus avseende kvicksilver och kvicksilverföreningar är uppnår ej god kemisk ytvattenstatus i samtliga vattenförekomster. Detta gäller över hela landet och beror på en hög halt av kvicksilver och kvicksilverföreningar i marken, bland annat orsakade av atmosfäriskt nedfall. Problemen förvärras av försurning. Målsättningen är att halter av kvicksilver och kvicksilverföreningar i vattenförekomsten inte bör öka till den 22 december 2015, i förhållande till de halter som har legat till grund för vattenmyndighetens statusklassificering av kemisk ytvattenstatus inklusive kvicksilver och kvicksilverföreningar För Kvarnabäcken gäller följande fastställda miljökvalitetsnormer för att säkerställa kvaliteten på vattenmiljön: Kemisk status (exklusive kvicksilver): God kemisk ytvattenstatus år 2009 God kemisk ytvattenstatus år 2015 Ekologisk status: God ekologisk status år 2009 (föreslås ändras till måttlig enligt VISS) God ekologisk status år 2015 (risk finns att statusen inte uppnås om kalkningen upphör) I VISS redovisas följande förslag till ny miljökvalitetsnorm för Kvarnabäcken: Måttlig ekologisk status år 2013 God ekologisk status år 2021 God kemisk ytvattenstatus år 2013 (exkl kvicksilver) God kemisk ytvattenstatus år 2021 Östra Frölunda grundvattenförekomst angränsar till vägplaneområdet. Det är en sandoch grusförekomst med mycket god tillgång på grundvatten enligt VISS. Vattenförekomstens kemiska och kvantitativa status är god. Det finns en risk att vattenförekomsten inte uppnår god status till år 2015 pga höga halter av kadmium i grundvattnet. Grundvattenförekomsten har även krav på sig enligt dricksvattenföreskrifterna. Miljökvalitetsnormerna för grundvattenförekomsten Östra Frölunda samt för Kvarnabäcken bedöms inte påverkas negativt av utbyggnaden av gång- och cykelvägen. Miljökvalitetsmål Det övergripande målet för arbetet mot en hållbar utveckling är att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, hushålla med uttaget av naturresurser så att de kan nyttjas långsiktigt samt att skydda natur och kulturlandskap. Sveriges riksdag har antagit sexton nationella miljökvalitetsmål. 14

15 Miljökvalitetsmålen är följande: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Den föreslagna gång- och cykelvägen bedöms inte påverka något av miljökvalitetsmålen negativt. I någon mån kan byggandet av gång- och cykelvägen anses påverka miljökvalitetsmålen kopplade till klimat och luft positivt (Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning) genom att den ger förutsättningar för en ökad cykeltrafik och därmed en minskning av biltrafiken. Utbyggnaden av gång- och cykelvägen påverkar även miljömålet God bebyggd miljö positivt genom en säkrare och tryggare boendemiljö. Om de nya slänterna utformas med hänsyn tagen till vildbin, dvs. sandiga magra slänter så påverkas miljömålet Ett rikt djur- och växtliv positivt. Svenljunga kommun har inte antagit några lokala miljömål. 2.8 Områden som undantas från förbud eller samrådsplikt enligt miljöbalken Denna vägplan ska fastställas och i och med det är det vissa områden som undantas från förbud eller samrådsplikt enligt Miljöbalken. Det behöver inte sökas någon separat dispens för åtgärder inom strandskyddat område eller för generella biotopskyddet om de behandlas inom en vägplan som fastställs. För en verksamhet eller åtgärd som inte omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt andra bestämmelser i miljöbalken, och som kan komma att väsentligt förändra naturmiljön, är man skyldig att göra en anmälan hos Länsstyrelsen. Om vägplanen ska fastställas gäller inte skyldigheten att göra en anmälan för samråd om åtgärden anges i en fastställd plan. Strandskyddet regleras i miljöbalken kapitel 7, 13. Det syftar till att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv samt att bevara goda livsvillkor på land och vatten för djur- och växtlivet. Strandskyddet kring Ätran påverkas på ett kortare parti där i de södra delarna av vägplanen, det rör sig om cirka 180 meter. Se mer under avsnitt

16 3 Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv 3.1 Åtgärdsvalsstudier (eller motsvarande) Ingen åtgärdsvalsstudie har tagits fram för detta projekt. Ett samrådsunderlag (Vägplan) togs fram I samrådsunderlaget har åtgärder för att uppnå projektmålen analyserats enligt fyrstegsprincipen. Steg 1-åtgärder som leder till minskade biltrafikflöden kan bidra till att nå projektmålen om ökad tillgänglighet och trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. Denna typ av förändringsarbete går dock ofta långsamt och är av långsiktig och processinriktad karaktär. För att få en märkbar effekt måste man arbeta med flera åtgärder parallellt och mellan många olika aktörer och över fackgränser. Det är viktigt att det finns ett kontinuerligt arbete med denna typ av åtgärder, men enbart steg 1- åtgärder bedöms inte kunna lösa de aktuella problemen och bristerna. Av denna anledning föreslås inga specifika steg 1- åtgärder. Steg 2-åtgärder som kan omfatta insatser inom styrning, reglering, påverkan och information riktade till transportsystemets olika komponenter för att använda befintlig infrastruktur effektivare, säkrare och miljövänligare. Att jobba med hastigheter som en steg 2-åtgärd kan ge en positiv påverkan på trafiksäkerhet, men liksom för steg 1-åtgärder bedöms inte steg 2-åtgärder ensamma kunna lösa de aktuella problemen och bristerna, men är ett bra komplement till övriga åtgärder. Rätt planerat och utfört kan steg 1- och steg 2- åtgärder förstärka de positiva effekterna av steg 3- och steg 4- åtgärder. Trafiksäkerhetsproblemen för oskyddade trafikanter längs de aktuella sträckorna av väg 1559 och 1534 bedöms inte kunna lösas med enbart steg 1- och 2-åtgärder. Åtgärderna kan dock vara ett bra komplement till övriga åtgärder. De problem och brister som har identifierats i samrådsunderlaget är av sådan karaktär att de snabbast, enklast och mest effektivt löses genom steg 3-åtgärder som omfattar anläggande av en ny gång- och cykelväg. Enligt beslut från Länsstyrelsen anses projektet inte vara av den art att det kan antas medföra betydande miljöpåverkan. 3.2 Val av lokalisering Vägplanen omfattar nybyggnad av gång- och cykelväg på en sträcka av cirka meter längs väg 1559 och Längs väg 1559 startar gång- och cykelvägen vid infart till fotbollsplaner/boulehall i den södra delen av Mårdaklev. Gång- och cykelvägen fortsätter sedan på den östra sidan av väg 1559 och ansluter till befintlig gång- och cykelväg på västra sidan av väg 1559 strax söder om Mårdaklevs skola. Gång- och cykelvägen längs väg 1534 anläggs norr om vägen med startpunkt cirka 120 meter väster om Bråtåsvägen och går fram till korsningen med väg Bortvalda lokaliseringsalternativ Med hänsyn till intrång på privat tomtmark har en sträckning av den nya gång- och cykelvägen på den västra/norra sidan av väg 1559 valts bort. 16

17 3.3 Val av utformning Gång- och cykelvägen utförs med bredden 2,5 meter samt en stödremsa på 0,25 meter. I höjdled följer den föreslagna gång- och cykelvägen intilliggande befintlig väg. Väg 1559 och den nya gång- och cykelvägen avskiljs med en skiljeremsa i form av ett dike på sträckan mellan infart till fotbollsplaner/boulehall, sektion 0/000, och korsningen med Fabriksvägen, sektion 0/435, samt på sträckan strax norr om korsningen med väg 1534, sektion 0/680, fram till anslutningen till befintlig gång- och cykelväg strax söder om Mårdaklevs skola, sektion 0/930. Bredden på skiljeremsan är ca 5m. Bild 3.1. Föreslagen sektion med dike mellan gång- och cykelväg och väg 1559, sektion 0/100. På sträckan längs väg 1559 mellan korsningen med Fabriksvägen, sektion 0/435, och strax norr om korsningen med väg 1534, sektion 0/680 avskiljs gång- och cykelvägen och körbanan med ett gång-, cykel- och mopedstöd även kallat GCM-stöd. Stödet är ett cirka 40 centimeter brett och 12 centimeter högt betongkantstöd som kan förses med reflexstolpar. Anledningen till detta är att minimera intrång på intilliggande fastigheter. Bild 3.2. Föreslagen sektion med GCM-stöd mellan gång- och cykelväg och väg 1559, sektion 0/550. Längs väg 1534 höjs gång- och cykelvägen upp och avskiljs från körbanan med kantstöd. 17

18 Bild 3.3. Föreslagen sektion med kantstöd mellan gång- och cykelväg och väg 1534, sektion 0/340. Där gång- och cykelvägen startar i anslutning till infart fotbollsplaner/boulehall föreslås en gångpassage över väg Strax norr om korsningen väg 1559/1534 föreslås en gångpassage över väg Gångpassagen kopplar ihop gång- och cykelvägen längs väg 1559 med gång- och cykelvägen längs väg Där gång- och cykelvägen passerar Kvarnabäcken, strax söder om korsningen väg 1559/1534, föreslås en förlängning av de befintliga trummorna under väg Där den nya gång- och cykelvägen längs den östra sidan av väg 1559 ansluter till befintlig gång- och cykelväg på den västra sidan av väg 1559, strax söder om Mårdaklevs skola, föreslås en gångpassage över väg Ett antal befintliga belysningsstolpar föreslås flyttas och anpassas till den nya gång- och cykelvägens läge. Gång- och cykelvägen föreslås bli belagd med slitlager av asfalt. 18

19 4 Konsekvenser av förslaget 4.1 Trafiktekniska konsekvenser Överensstämmelse med de transportpolitiska målen Funktionsmål: Den nya gång- och cykelvägen ökar tillgängligheten för samtligas transportbehov. Hänsynsmål: Utbyggnaden av gång- och cykelvägen bedöms påverka människors hälsa och säkerhet positivt. Miljön främjas av att fler kan välja att gå och cykla istället för att ta bilen. Restid/komfort Komfort förbättras i och med att de oskyddade trafikanterna får en egen yta att använda och inte längre behöver vistas i blandtrafik. Framkomlighet Framkomligheten förbättras för cyklister och fotgängare i och med en separerad gångoch cykelväg. Även framkomligheten för fordonstrafiken påverkas positivt. Trafiksäkerhet En separerad gång- och cykelväg bedöms förbättra trafiksäkerheten för samtliga trafikanter, men framförallt för oskyddade trafikanter. 19

20 4.2 Miljökonsekvenser Konsekvenserna för miljön jämförs i denna miljöbeskrivning med nuläget. För att visa hur stor skada en åtgärd medför för miljön har följande bedömningsgrunder använts: Stora eller mycket stora negativa konsekvenser Märkbara negativa konsekvenser Små eller obetydliga negativa konsekvenser Inga eller försumbara konsekvenser Positiva konsekvenser Hälsa och säkerhet Utbyggnaden av gång- och cykelvägen bedöms påverka människors hälsa och säkerhet positivt. På sikt förväntas utbyggnaden av gång- och cykelvägen medverka till bättre hälsa genom att uppmuntra till resalternativ som gång och cykel. Barriäreffekten längs sträckan kommer att minska genom utbyggnaden. Gång- och cykelvägen bidrar till att människor på ett tryggt och säkert sätt kan färdas mellan sina målpunkter längs vägarna 1559 och 1534 utan att behöva ta bilen. Skolbarnen i Mårdaklev kan efter utbyggnaden gå eller cykla till och från skolan på ett säkert sätt. Det blir även säkrare att korsa vägen vid de tre passager som föreslås. Konsekvensen bedöms som positiv. Gång- och cykelvägen bedöms leda till en positiv konsekvens för rekreation och friluftsliv då den ökar framkomligheten och säkerheten för gående och cyklister. Utbyggnaden kommer att underlätta för barnen att ta sig till exempelvis fotbollsplanerna till fots eller på cykel. Projektet innebär en viss ökning av den hårdgjorda ytan vilket leder till mer dagvatten. Den något ökade mängden dagvatten bedöms inte innebära någon skada för miljön i området. Dagvattnet kommer att tas om hand via diken eller ledningar beroende på vart längs sträckan vattnet kommer. Utanför samhället kommer dagvattnet att ledas bort till gräsbeklädda vägdiken där en viss rening av vattnet sker genom infiltration och fastläggning. Genom själva samhället kommer dagvattnet att tas om hand via befintliga ledningar. Konsekvensen bedöms som försumbar. Natur- och kulturmiljö Projektet kommer att leda till att de två trummor i den norra bäckfåran som leder Kvarnabäcken under väg 1559 måste förlängas. Flödet i vattendraget är beräknat till 0,45 m 3 /s vilket innebär att det räcker med en anmälan för vattenverksamhet (enligt miljöbalken kapitel 11) för dessa åtgärder. I och med att det finns bäcköring i bäcken bör arbetena med att förlänga trummorna utföras under lågvattennivåer och undvikas under öringens lekperiod 1:a september till 15:e november. Konsekvensen för vattenmiljön kommer att utredas mer i det kommande arbetet med bygghandlingen och anmälan för vattenverksamhet. Förlängningen av trummorna ska dock utformas på ett sådant sätt att inget vandringshinder uppstår, dvs att vattenlevande organismer ska kunna passera genom trummorna utan att stöta på något vandringshinder. Detta redovisas som en fastställd skyddsåtgärd (Sk) i denna vägplan, se plankartan. Projektet innebär ingen påverkan på Ätran, och påverkan på strandskyddet kring Ätran redovisas under eget avsnitt i kapitel 4. 20

21 Utbyggnaden kommer även att innebära att flera av de områden som utpekats i naturinventeringen påverkas negativt genom att de tas i anspråk för att kunna bygga gång- och cykelvägen. Vid anläggningen av gång- och cykelvägen är det viktigt att skapa sandiga vägkanter både längs de innerslänter som skapas, och längs eventuella ytterslänter som uppstår. Särskilt viktiga är syd- och västvända lägen för att där kunna skapa solvarma sluttningar som är särskilt gynnsamma. Stenkross eller matjord är direkt olämpligt och kommer att förstöra förutsättningarna helt. När man skapar sandiga magra vägkanter kommer örter med tiden att sprida sig hit. Slänter med bar sand är också värdefulla som boplatser för sandlevande insekter. Om man vill styra blomresursen kan man så in lämpliga örter som åkervädd, monke, gökärt, liten blåklocka och gråfibbla. Åkervädd är särskilt viktigt i området eftersom väddsandbiet är beroende av denna blomresurs. Om möjligt bör material från vissa av de nuvarande slänterna återanvändas, såsom fröbank och marksammansättning. Materialet som ska återanvändas ska komma från de områden som pekats ut i naturinventeringen. Om befintligt material används ökar förutsättningarna för att floran och faunan ska återhämta sig snabbare. I kommande arbete med bygghandlingen ska förslag på kompensationsåtgärder tas fram för de vägkantsmiljöer som tas bort. Bra exempel finns i Trafikverkets Temablad SKAPA Sandmiljöer. Kontakt med Trafikverkets ekolog/miljöspecialist i Region Väst ska tas under arbetet med bygghandlingen, samt även om problem eller frågeställningar tillstöter under byggtiden. Sammantaget kommer projektet innebära en minskning av flera vägkantsbiotoper vilket leder till en negativ konsekvens för naturmiljön. De nya slänterna ska utformas med sandigt material vilket till viss del kompenserar för intrånget och ger förutsättningar för en fortsatt hög biologisk mångfald längs sträckan. Andelen hårdgjord yta ökar dock längs sträckan vilket innebär en negativ konsekvens för naturmiljön generellt. Gång- och cykelvägen kommer att utföras mer eller mindre i direkt anslutning till väg 1559 och väg Eftersom den asfalterade ytan ökar kommer vägrummet att upplevas något bredare. Detta bedöms dock inte innebära någon nämnvärd negativ konsekvens för landskapsbilden. Det finns ingen känd kulturmiljö som påverkas av utbyggnaden. Hushållning med naturresurser Projektet innebär att cirka 3060 m 2 jordbruksmark tas i anspråk med vägrätt och cirka 1720 m 2 jordbruksmark tas i anspråk med tillfällig vägrätt för att kunna bygga gång- och cykelvägen. Intrånget är litet och bedöms inte leda till att marken blir svårare att bruka. Åtgärden leder dock ändå till en liten negativ konsekvens för resursen jordbruksmark. Övrig mark som tas i anspråk är tomtmark, impediment mark samt mark tillhörande den nedlagda golfbanan. Den marken arrenderas tillfälligt ut som betesmark. Grundvattenförekomsten kommer inte att påverkas av utbyggnaden. Projektet kommer ge upphov till ett massunderskott på cirka 1800 m 3, men det är ännu inte klarlagt vart massorna ska tas ifrån. Detta kommer att utredas i arbetet med bygghandlingen. Det sandiga materialet som finns i vägslänterna ska återanvändas ur naturmiljösynpunkt vilket även är positivt vad gäller hushållningen med naturresurser. Eventuell matjord som finns i det material som grävs bort får inte användas för att täcka vägslänterna då det skulle ge förutsättningar för förekomst att kvävegynnade arter. 21

22 Matjorden skulle kunna återanvändas som åkerjord i närområdet, men i annat fall måste massorna köras bort. Vid fastigheten Mårdaklevs-Vallen 3:19 kommer inga grävarbeten att utföras utan gångoch cykelvägen anläggs där på befintlig asfaltsyta. Detta medför att ingen påverkan kommer att ske på den potentiellt förorenade marken som finns där. Områden som undantas från förbud eller samrådsplikt enligt miljöbalken I projektet berörs strandskyddet kring Ätran som är 100 meter på land och i vatten. Redovisning av detta kan ses i bild 4.1. Strandskyddet kring Ätran berörs på en kortare sträcka av cirka 180 meter av detta projekt. Vägprojektet omfattar åtgärder som innebär intrång i det strandskyddade området på land. Inga åtgärder ska göras i eller i närheten av Ätrans vatten. Bild 4.1 Karta med redovisning av strandskyddet samt vägförslaget Projektet innebär att tillgängligheten för gång- och cykeltrafiken ökar inom området vilket gynnar friluftslivet. Växt- och djurlivet inom det strandskyddade området på land påverkas lokalt negativt genom markanspråk men det bedöms inte innebära någon negativ konsekvens för växt- och djurlivet i stort längs med Ätran. Den mark som berörs är idag jordbruksmark. 22

23 De särskilda skäl som åberopas för åtgärderna inom det strandskyddade området är att anläggandet av en gång- och cykelväg är ett angeläget allmänt intresse. Projektet innebär en ökad säkerhet och tillgänglighet för de oskyddade trafikanterna. På sikt kan utbyggnaden leda till en minskad miljöpåverkan genom att fler väljer att gå eller cykla istället för att åka bil. Sammanfattning av miljökonsekvenserna Att bygga ut gång- och cykelvägen ger upphov till positiva miljökonsekvenser på grund av att det blir säkrare och enklare att färdas med cykel istället för med bil längs med sträckan. Barriäreffekten minskar i och med utbyggnaden, det kommer att bli säkrare att färdas längs med sträckan men även säkrare att passera vägen vid de tre passager som föreslås. Projektet leder till positiva konsekvenser vad gäller barriäreffekten. Naturvärdena i vägslänterna och andra naturområden i vägens närhet kommer att påverkas negativt genom markanspråk. Konsekvensen för naturmiljön bedöms som negativ. Vid byggandet av gång- och cykelvägen ska sandiga magra vägslänter anläggas för att gynna den biologiska mångfalden och vägkantsmiljön bedöms kunna återskapas på sikt. Vad gäller strandskyddet, så bedöms inte projektet leda till någon negativ konsekvens. En viss påverkan under byggtiden kan uppstå men den bedöms som övergående. Projektet bedöms uppfylla strandskyddets syfte vad gäller bevarande av allmänhetens friluftsliv. Kopplingen till Ätran bedöms som begränsad för de delar som berörs då det rör sig om jordbruksmark och befintliga vägslänter. Konsekvensen för vattenmiljön pga trumförlängningen kommer att utredas i kommande arbete med bygghandlingen. 4.3 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Fastställda skyddsåtgärder Utöver den hänsyn som tagits genom anpassning av vägutformningen ska nedanstående skyddsåtgärd vidtas. Åtgärder som fastställs redovisas även på plankartan. De två trummorna under väg 1559 ska förlängas på ett sådant sätt att den inte utgör något vandringshinder för vattenlevande organismer. Skyddsåtgärden redovisas på plankartan med beteckning Sk1. Förekomsten av bäcköring ska tas hänsyn till när arbetena ska utföras i vattendraget. Arbetena bör utföras under lågvattennivåer och undvikas under öringens lekperiod 1:a september till 15:e november. Övrig hänsyn och försiktighetsmått Samtliga nya vägslänter (både inner- och ytterslänter) som skapas i detta projekt ska utföras med sandigt material. Stenkross och matjord får inte användas vid utformningen av de nya slänterna. Vid byggandet av de nya vägslänterna ska de övre lagren från delar av den befintliga vägkantsmiljön sparas och återföras på den nya vägslänten. De massor som ska återanvändas ska enbart hämtas från de partier som är utpekade i naturinventeringen, se bild 2.3. Jordlagren från de övriga sträckorna ska inte återanvändas då jorden där troligtvis är alltför näringsrikt. Om avbaningsmassorna inte räcker till för att utforma de nya slänterna kan de nya slänterna sås med en 23

24 ängsfröblandning av lämpliga örter som exempelvis åkervädd. Partier med bar sand ska även skapas i de nya slänterna för att på så sätt skapa bra bomiljöer för vildbin. Inför arbetet med att skapa nya vägslänter ska en kontakt tas med Trafikverkets miljöspecialist/ekolog. Under byggtiden ska normala åtgärder vidtas för att undvika förorening av mark och vatten. Vid till exempel uppställning av arbetsfordon ska utsläpp till omgivningen undvikas. Kringliggande vegetation ska skyddas mot skador. De naturmiljöer som utpekats i naturinventeringen ska beaktas och skyddas/undvikas vid val av uppställningsplatser, arbetsytor, eventuella tillfälliga upplag mm. Påträffas fornlämningar under byggtiden måste arbetet avbrytas och länsstyrelsen kontaktas. Vid eventuella större schaktningsarbeten inom det yttre skyddsområdet för vattentäkten måste tillstånd sökas hos kommunen. 4.4 Markanspråk och konsekvenser för pågående markanvändning Vägområde för allmän väg med vägrätt Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark eller annat utrymme för väg med stöd av en upprättad, fastställd och lagakraftvunnen vägplan. Vägrätten ger väghållaren rätt att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för vägen. Väghållaren får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består. Vidare får myndigheten tillgodogöra sig jord- och bergmassor och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. Vägrätten upphör när vägen dras in. Byggandet av vägen kan starta när väghållaren har fått vägrätt, även om man inte har träffat någon ekonomisk uppgörelse för intrång och annan skada. Värdetidpunkten för intrånget är den dag då marken togs i anspråk. Den slutliga ersättningen räknas upp från dagen för ianspråktagandet med ränta och index tills ersättningen betalas. Eventuella tvister om ersättningen avgörs i domstol. Vägområde inom detaljplan Inom områden med detaljplan där kommunen är huvudman för allmänna platser uppkommer ingen vägrätt. Kommunen tillhandahåller den mark eller det utrymme som behövs för vägen. Markanspråk Den föreslagna gång- och cykelvägen innebär intrång på privat tomtmark. Intrånget är litet och bedöms inte ge negativa konsekvenser för befintlig markanvändning. Vägområdet för allmän väg i vägplanen omfattar förutom själva vägen utrymme för anordningar som stödmurar, räcken, trummor etc. Dessutom ingår i vägområdet en kantremsa på 0,5 meter på gräsytor och impediment mark. Kantremsan behövs för drift och underhåll av vägslänterna. På plankartorna framgår befintligt och nytt vägområde. Det är det tillkommande vägområdet som är angivet i fastighetsägarförteckningens arealberäkning, det vill säga det som ligger utanför det befintliga vägområdet för allmän väg. 24

25 Tillkommande vägområde för allmän väg enligt denna vägplan omfattar cirka m². Vägområde Tillfällig nyttjanderätt Asfaltyta Grusyta Gräsyta Åkermark Tomtmark Skogsmark Impediment mark Totalt m m 2 Tabell 4.1. Vägområde I vägplanen föreslås att cirka m2 mark tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt. Detta område har markerats med skraffering på plankartorna. Området kommer att användas som yta att arbeta ifrån under byggnationen av den nya gång- och cykelvägen samt vid byggnation av stödmur. Nyttjanderätten ska gälla under byggnadstiden, dock längst 4 månader ifrån byggstart. Marken kommer att återställas innan den återlämnas (se plankarta 200T ). 4.5 Påverkan under byggnadstiden Under byggnadstiden uppstår miljöpåverkan genom till exempel uppkomst av buller, grumling, vibrationer och damm. Störningar i trafiken i form av hastighetsnedsättningar, arbetstrafik med mera kan också förväntas. Trafikverket ställer generella krav på miljösäkring av anläggningsarbeten som gäller hantering av bränsle, uppställning av maskiner med mera. Tiden för bullrande arbeten kommer att följa Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser. Inför byggskedet upprättas alltid en trafikanordningsplan, som säkerställer att tillräckliga skyltningar och hastighetsnedsättningar görs för att minska störningen på trafiken och risken för olyckor vilket också bidar till att minska risken för miljöpåverkan. 25

26 5 Genomförande och finansiering 5.1 Formell hantering Denna vägplan kommer att ställas ut för granskning samt genomgå fastställelseprövning. Under granskningstiden kan berörda fastighetsägare och övriga lämna synpunkter på planen. De synpunkter som kommer in sammanställs och kommenteras i ett utlåtande som upprättas när granskningstiden är slut. De inkomna synpunkterna kan föranleda att väghållningsmyndigheten reviderar vägplanen. De fastighetsägare som berörs av revideringen kommer då att kontaktas och får ta del av ändringen. Är revideringen omfattande kan ny granskning behöva göras. Vägplanen och granskningsutlåtandet översänds till länsstyrelsen som yttrar sig över vägplanen. Efter länsstyrelsens yttrande ges de som har lämnat synpunkter på vägplanen möjlighet att ta del av de handlingar som har tillkommit efter granskningstiden, bland annat granskningsutlåtandet. Efter denna så kallade kommunikation skickas vägplanen till Trafikverket i Borlänge med begäran om fastställelse. Fastställelsebeslutet kungörs och berörda sakägare ges möjlighet att överklaga beslutet till regeringen. Vägplanen vinner laga kraft om ingen överklagar fastställelsebeslutet inom tiden för överklagande. Om beslutet överklagas prövas överklagandet av regeringen. Hur vägplaner ska kungöras, granskas och fastställas regleras i väglagen och vägförordningen. Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas på plankartorna samt de villkor som tas upp i beslutet. Fastställelsebeslut som vinner laga kraft ger följande rättsverkningar: Väghållaren får tillstånd att bygga allmän väg i enlighet med fastställelsebeslutet och de villkor som anges i beslutet. Väghållaren får rätt att ta mark eller annat utrymme i anspråk med vägrätt. För den mark eller utrymme som tas i anspråk erhåller berörda fastighetsägare ersättning. Vad som utgör allmän väg och väganordning läggs fast. 26

27 Detaljplaner som berörs Vägplanen berör 7 detaljplaner. Inom 5 detaljplaner strider vägplanen mot planernas syfte. Kommunen har påbörjat arbetet med ändringar av detaljplaner. Kommunen har beslutat att undanta området för gång- och cykelvägen samt väg 1559 och väg 1534 från nu gällande detaljplaner. Plan (ev. nr. & benämning): Upprättad/ reviderad: Antagen/ fastställd/ laga kraft: Anmärkning (huvudman etc.): 15-STY Svenljunga kommun Vägplanens beröringspunkter: Strider mot planens syfte 15-STY / , Svenljunga kommun Strider mot planens syfte 15-STY / Svenljunga kommun Strider mot planens syfte / Svenljunga kommun Berörs men strider ej mot planens syfte 15-STY Svenljunga kommun Strider mot planens syfte 15-STY Svenljunga kommun Berörs men strider ej mot planens syfte 15-STY Svenljunga Tabell 5.1. Kommunala planer kommun Strider mot planens syfte 5.2 Genomförande Arbetet med vägplanen kommer att fortsätta fram till juni Bygghandling avses upprättas i överensstämmelse med vägplanen och planeras vara färdigställd december Under förutsättning att vägplanen vinner laga kraft är utbyggnaden planerad att starta i början av år 2016, se tabell 5.2. Vägplanen har genomförts i samarbete med representanter från Trafikverket, Svenljunga kommun och WSP. I det aktuella området är enbart Trafikverket väghållare för det allmänna vägnätet. Vägförslaget innebär inte någon förändring av allmän väg. Gång- och cykelvägen kommer att bli allmän med statlig väghållning. 27