via mejl:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "via mejl:"

Transkript

1

2

3

4 Till Regeringen Näringsdepartementet via mejl: ANSÖKAN OM UNDERSÖKNINGSTILLSTÅND - för att undersöka kontinentalsockeln inför ett framtida eventuellt nedläggande av exportkabel till Skåne havsvindkraftpark Stockholm SÖKANDE Ørsted Wind Power A/S, Kraftværksvej 53, DK-7000 Fredericia, Danmark Ombud: advokaten Mikael Berglund, Fröberg & Lundholm Advokatbyrå AB, Kungsgatan 44, Stockholm, telefon , e-post: mikael.berglund@froberg-lundholm.se SAKEN Ansökan om undersökningstillstånd enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln inför ett framtida nedläggande av exportkablar för anslutning till en eventuell havsvindpark benämnd Skåne vindkraftpark 1 Yrkande Ørsted Wind Power A/S yrkar att regeringen meddelar tillstånd till att utforska kontinentalsockeln i svensk ekonomisk zon samt svenskt territorialhav, inom områden samt enligt koordinater som anges i Bilaga A, allt enligt vad som framgår av denna ansökan. Ørsted yrkar att tillståndet ska gälla till och med utgången av Vidare yrkas att tillståndet förenas med villkor enligt förslag som återfinns i avsnitt 5 nedan. Kungsgatan Stockholm Telefon: Fröberg & Lundholm Advokatbyrå AB Org.nr

5 2(9) 2 Introduktion och bakgrund 2.1 Om sökanden Ørsted Wind Power A/S är ett dotterbolag till bolaget Ørsted A/S, ett ledande energiföretag fokuserat på vindkraft i såväl norden och Europa som globalt. Huvuddelen av koncernens arbete fokuseras på havsbaserad vindkraft. Ørsteds säte är beläget i Danmark. Det kan i relation till aktuell ansökan noteras att koncernen inte har någon filial i Sverige rörande havsbasserad vindkraft. En sådan kan dock senare komma att inrättas. 2.2 Bakgrund till ansökan Sveriges riksdag har beslutat att fram till 2040 skapa ett energisystem som till 100 procent utgörs av förnybar energi. Enligt Svenska Kraftnät är landbaserad vindkraft i södra Sverige nära marknaden ett fördelaktigt alternativ. Svenska Kraftnät har dock i sin nätutvecklingsplan konstaterat att det tyvärr inte finns tillräckliga områden i södra Sverige som lämpar sig särskilt väl för landbaserad vindkraft. Ett alternativ till att bygga landbaserad vindkraft i norra Sverige utgörs av havsbaserad vindkraft i södra Sverige där storskaliga parker nära konsumenten kan byggas ut samt bidra till lokal förnybar elproduktion med minskade kostnader och energiförluster för energiöverföring genom Sverige från norr till söder. Ørsted Wind Power är en ledande global utvecklare och ägare av havsbaserad vindkraft. Bolaget har analyserat svenska havsarealer för att utröna ett antal områden i Sverige som skulle kunna vara lämpliga för eventuell framtida utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Bolaget har med anledning härav ansökt om undersökningstillstånd för tre havsområden benämnda Gotland, Öland respektive Skåne Havsvindpark. Ansökningar för undersökningstillstånd för dessa tre områden lämnades in 2017 samt har därefter handlagts av SGU på uppdrag av regeringen. SGU har lämnat förslag till tillstånd till regeringen under oktober Bolaget har därefter gjort en mindre justering av bolagets villkorsförslag som skickats för eventuellt yttrande till myndigheterna (sista dag för yttrande är den 21 december 2018). Bolaget inväntar därefter regeringens beslut. Se mer härom i regeringens ärende nr N2017/06309/FÖF. Ørsted har i relation till Skåne havsvindpark tagit fram kabelkorridorer inom vilka det är lämpligt att nedlägga exportkabeln från parken till fastlandet. Aktuell ansökan omfattar således alternativa kabelkorridorer för aktuell havsvindpark redovisade i Bilaga A. Ansökan syftar till att möjliggöra undersökning av de specifika geologiska och miljömässiga förutsättningarna för nedläggande av exportkabeln från det framtida vindkraftområdet.

6 3(9) 3 Verksamhetens art och omfattning samt det område och den tid ansökan avser 3.1 Art och omfattning av geofysiska och geotekniska undersökningar inklusive miljöundersökningar Art och omfattning av de geofysiska och geotekniska undersökningarna beskrivs i den tekniska beskrivningen m.m. som biläggs denna ansökan. Bilaga B. I nämnda beskrivning beskrivs även de miljöundersökningar som kan komma att genomföras, låt vara att inga av dessa miljöundersökningar kräver ett tillstånd enligt aktuell lagstiftning. Respektive undersökningsområde framgår av Bilaga A, vartill hänvisas. Vidare biläggs en promemoria från Ramböll Sverige AB med en bedömning av potentiell påverkan från seismiska undersökning på tumlare. Se Bilaga C. Denna PM hänvisar till två tidigare rapporter från Ramböll som getts in i det ovannämnda ärendet vid näringsdepartementet avseende undersökningstillstånd för vindkraftparkområdena (se avsnitt 2.2 ovan). Dessa rapporter biläggs, Bilaga D-E. 3.2 Tid för när undersökningarna kommer att genomföras Arbetsprogram för undersökningarna av havsbotten Enligt nuvarande plan för de geofysiska och geotekniska undersökningarna kommer dessa att genomföras enligt följande. Geofysisk undersökning förväntas påbörjas under våren Geotekniska undersökningar påbörjas sommar Miljöundersökningar väntas påbörjas tidigast våren Ytterligare geofysiska och geotekniska undersökningar kan krävas i ett senare skede beroende på resultat m.m. Vissa av de ansökta undersökningsarbetena kan ha en störande effekt för tumlare under delar av året när tumlare kan befinna sig i närheten av undersökningsområdet. Därför kommer potentiellt störande undersökningarna att begränsas i tid, se villkorsförslag 6 nedan. 4 Iakttagande av de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken 4.1 Allmänt Vad gäller bolagets iakttagande av de allmänna hänsynsreglerna enligt 2 kap. miljöbalken kan anföras följande.

7 4(9) Koncernen, i vilken Ørsted Wind Power ingår i, är en av Europas och världens ledande utvecklare och ägare av havsbaserad vindkraft. Affärsidén går ut på att erbjuda kunder ren och förnyelsebar energi med en minimal negativ miljömässig påverkan. I bolagets projektorganisation finns projektledare och för ändamålet anlitade specialiserade konsulter och entreprenörer med mycket stor erfarenhet av sökt typ av undersökningsarbete. Bolaget kan således garantera att samtlig personal som kommer att anlitas för arbetet med ansökt verksamhet kommer att ha den kunskap och utbildning som behövs för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet som skulle kunna uppstå i samband med det mycket begränsade ansökta undersökningsarbetet. Kunskapskravet är således uppfyllt. Ansökta undersökningarna är vidare påkallade för att utröna om de aktuella områdena med hänsyn till sina geofysiska, geotekniska, vind- och miljömässiga förhållanden är lämpliga för havsbaserad vindkraft och, såvitt är aktuellt nu, var en lämplig placering av kraftöverföringskablar kan ske från vindkraftparkerna till fastlandet. Syftet med undersökningarna är således att efterforska bästa lokalisering för tilltänkta dragningar av kraftöverföringskablarna. Med den insamlade informationen kommer bolaget på bästa möjliga sätt utröna vad som behöver undersökas närmare i en framtida miljökonsekvensbeskrivning inför en eventuell ansökan för nedläggande av kabel. Undersökningarna sker således som ett led i att kunna uppfylla såväl lokaliseringsprincipen som kunskapskravet för framtida havsbaserade vindkraftverk. Bolaget kommer att lägga stora resurser på att se till att undersökningarna sker på tekniskt och miljömässigt bästa sätt. För bolaget är kravet på bästa tillgängliga teknik i så väl arbeten som material ett baskrav som värderas mycket högt vid alla upphandlingar. Exempelvis används inte klassiska seismiska s.k. airguns i samband med undersökningar utan den har ersatts med teknik som ger upphov till klart lägre ljudnivåer varmed potentiell omgivningspåverkan blir minimal. Såvitt avser en risk för sedimentspridning kommer gripprovtagning och Cone Penetration Tests (CPT) inte i de mest konservativa beräkningarna att kunna orsaka sedimentspridning mer än någon meter från provtagningsplatsen. Hänsyn kommer vidare att tas till sjöfarten, inklusive fiskefartyg. Någon faktisk påverkan på sjöfarten i området beräknas bli mycket liten och kortvarig. Potentiell påverkan från undersökningarna kommer sammantaget på sin höjd var lokal, kortvarig och obetydlig. Härvid hänvisas även till Bolagets villkorsförslag 2 och 3. Alla entreprenörer och underentreprenörer som bolaget anlitar och som engageras i projektet behöver ge in en omfattande hälso-, säkerhet- och miljöplan som i detalj beskriver hur de kommer att leva upp till samtliga av bolagets miljömässiga krav. Bolagets tekniska krav på såväl utrustning som fartyg är mycket hög och alla fartyg genomgår omfattande system och teknisk kontroll av bolagets egna team innan de tas i bruk inom någon operation som bolaget bedriver. Alla fartyg

8 5(9) som inte lever upp till bolagets standard blir refuserade. Bolaget ställer vidare hårda krav på att alla entreprenörer och underentreprenörer har omfattande och nödvändiga försäkringar som täcker alla former av olyckor och eventuella saneringsarbeten. Det kan anföras att några miljö- och hälsopåverkande kemiska produkter inte kommer att användas i någon nämnvärd omfattning i de planerade undersökningarna. De produkter som används kommer de som arbetar med provtagningarna ha kunskap att hantera. Utrustning för förhindrande av oljespill samt omhändertagande av sådant spill ombord på fartygen kommer att finnas på undersökningsfartygen. Undersökningsarbetena syftar till att i framtiden kunna minska användandet av ändliga resurser och istället övergå till miljövänlig energiproduktion. Bolaget kommer i samband med undersökningsarbetena att i möjligaste mån begränsa energianvändningen och användningen av icke förnyelsebara naturresurser. Det avfall som uppkommer i samband med undersökningarna kommer att källsorteras och omhändertas i enlighet med bolagets miljöpolicy. Bolaget och dess anlitade entreprenörer kommer vidare att följa de internationella reglerna kring uppkomst och hantering av avfall från fartyg. Det kan avslutningsvis noteras att bolaget vid planeringen av aktuella undersökningsarbeten har beaktat de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken. Vidare kommer de att beaktas vid själva genomförandet av undersökningsarbetena. 4.2 Potentiell omgivningspåverkan, analys m.m Grumlande arbeten Aktuella undersökningsarbeten kommer inte att innebära några grumlande arbeten av betydelse. Som angetts ovan kommer gripprovtagning och Cone Penetration Tests (CPT) inte i de mest konservativa beräkningarna att kunna orsaka sedimentspridning mer än någon meter från provtagningsplatsen. Bolaget kan för att skapa sig en kunskap kring förekomst av fisk i området komma att fiska med bottentrål i det potentiella området för en vindkraftsetablering. Nyttjande av en bottentrål kan dock orsaka grumling. Ørsted åtar sig emellertid att samråda med respektive länsstyrelse inför planering och genomförande av fiskeundersökningar samt de yrkesfiskare som fiskar inom området avseende hur dessa arbeten bäst kan genomföras med minimal omgivningspåverkan. Det ska även noteras att aktuella undersökningar, dvs. fiske med bottentrål, endast kommer att ske om myndigheter m.fl. anser att det är relevant för framtagande av en miljöbedömning inför en ansökan om uppförande och drift av en vindkraftpark.

9 6(9) Marinarkeologisk granskning samt underrättelse till yrkesfisket Ørsted kommer att låta marinarkeologisk expertis, om intresse finns, analysera undersökningsdata. Allt under förutsättning att informationen ska kunna hållas hemlig dock. Bolaget kommer att hålla yrkesfiskare underrättade kring genomförandet av undersökningarna. Någon påverkan på yrkesfiskarnas verksamhet kan inte förutses. Det kan i sammanhanget noteras att det saknas laglig skyldighet att kompensera för en eventuell påverkan utanför svenskt territorialhav Potentiell påverkan på tumlare Ørsted har i processen kring undersökningstillstånd för havsområdena benämnda Gotland, Öland och Skåne Havsvindparker mottagit frågor kring potentiell påverkan på tumlare från undersökningsarbetena. Med anledning härav begränsades arbetena med s.k. high frequency shallow bottom profiler (SBP) och utrustningen ultra-high resolution multichannel seismic (UHRS) i relation till de områden där förekomst av tumlare noterats, dvs. Natura 2000 områdena Hoburgs bank och Midsjöbankarna respektive Sydvästskånes utsjövatten. Bolaget föreslår nedan en likadan begränsning för sådana arbeten i närheten av dessa områden. Ramböll Sverige AB har på uppdrag av Ørsted tagit fram en promemoria kring dessa frågor, se Bilaga C. Ett villkorsförslag återfinns även i dessa delar i avsnitt 5 nedan (se villkorsförslag 6) Potentiell påverkan på fåglar Vad avser potentiell påverkan på fåglar (alfågel, ejder och tobisgrissla) är bedömningen att de aktuella undersökningarna inte riskerar att påverka dessa arterna. Detta i synnerhet eftersom undersökningarna kommer att genomföras långt från de utsjöbankar där dessa arter uppehåller sig. 5 Förslag på villkor för ett undersökningstillstånd Med hänsyn till den tilltänkta verksamheten föreslår bolaget följande villkor för ansökta tillstånd. 1. Om inte annat framgår av nedan angivna villkor, ska verksamheten utföras och bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget uppgett eller åtagit sig i ansökan och i övriga handlingar i ärendet. 2. Sjöfartsverket ska informeras senast sex (6) veckor innan undersökningsarbeten påbörjas. Information om tid, position och kontaktuppgifter till den enhet som utför undersökningarna ska lämnas till Sjöfartsverket via e-post till ufs@sjofartsverket.se (Ufs-redaktionen) för information till sjöfarten via ordinarie kontaktvägar. 3. Bolaget ska samråda med Sjöfartsverket och andra relevanta myndigheter om särskilt sjösäkerhetshöjande åtgärder behövs när arbetena sker i närheten av sjötrafiktäta

10 7(9) områden såsom riksintresseklassade farleder, djupvattenleder och trafiksepareringssystem. Eventuella åtgärder ska bekostas av bolaget. 4. Kustbevakningen ska senast en vecka innan undersökningsarbeten påbörjas informeras om: - datum och tidpunkt för påbörjan av arbeten, - vilka åtgärder som avses utföras i enlighet med tillståndet under arbetsperioden, - vilket eller vilka fartyg samt vilka kommunikationskanaler som används vid varje tillfälle, och - datum och tidpunkt för planerat uppehåll i arbeten. Om ett oplanerat uppehåll uppstår ska Kustbevakningen omedelbart kontaktas. Information om faktisk närvaro, dvs. tidsangivelse om faktisk ankomst och position för plats där verksamhet ska bedrivas, ska lämnas till Kustbevakningen två timmar före ankomst och två timmar före avgång från verksamhetspositionen. Kustbevakningen ska ges fortlöpande information om arbetets fortskridande såväl ur miljöhänseende som ur sjötrafiksynpunkt. Därutöver ska Kustbevakningen kontaktas om olja eller andra skadliga ämnen kommer ut i vattnet och när det finns överhängande fara för utsläpp eller andra olyckor. Informationen ska lämnas till Kustbevakningen via dess regionledningar. Kontakt med Kustbevakningens ledningscentral ska ske via telefonnummer eller, i mindre brådskande ärenden, per e-post till Ic@kustbevakningen.se. Bolaget och Kustbevakningen kan komma överens om andra villkor än de som anges ovan om Kustbevakningen anser det vara lämpligt. Underrättelse om sådan överenskommelse ska lämnas till Sveriges Geologiska Undersökning (SGU). 5. Till skydd för marina däggdjur i Natura 2000-området Sydvästskånes utsjövatten ska s.k. pingers användas innan de tekniska utrusningarna kallade high frequency shallow bottom profiler (SBP) och ultra-high resolution multichannel seismic (UHRS) används. S.k. mjuk igångsättning av utrustningen ska tillämpas. Under uppstart av undersökningsarbetena ska det finnas observatörer som spanar efter marina däggdjur för att säkerställa att inga marina däggdjur finns inom 300 meter till undersökningsfartygen vid uppstart. Ovannämnda åtgärder ska genomföras för samtliga undersökningsarbeten. Nyttjande av s.k. pingers ska emellertid endast ske inom Natura området. 6. Undersökningsarbeten bestående av nyttjande av parametriskt sedimentekolod och flerkanalig, seismisk utrustning, i ansökan benämnda high frequency shallow bottom profiler (SBP) och ultra-high resolution multichannel seismic (UHRS), ska inte ske längs ansökt undersökningskorridor benämnd S1 från augusti till april i de delar denna korridor befinner sig inom Natura 2000-området samt inom 2,2 km från områdets gräns. 7. Instrument eller annan utrustning får inte lämnas kvar efter undersökningstidens utgång. Utsläpp av olja och andra skadliga ämnen ska så långt möjligt undvikas. Dumpning av avfall i samband med arbetet får inte ske. Förlorad geoteknisk och geofysisk utrustning ska så långt möjligt och rimligt återhämtas.

11 8(9) 8. Fiskeriorganisationerna Sveriges Fiskares Producentorganisation (SFPO) och Havs- och Kustfiskarnas Producentorganisation (HKPO) ska fortlöpande hållas informerade om när och var undersökningarna kommer att utföras så att fiske inte obehörigen hindras. 6 Åtgärder för att förebygga vattenförorening och intrång på sjöfart, fiske samt andra allmänna och enskilda intressen Ørsted kommer endast att använda fartyg av hög standard och ingen förorening av vatten förväntas genom de geofysiska och geotekniska undersökningar som är tänkta att utföras. Ett meddelande till sjöfarten kommer att utfärdas innan några fartyg påbörjar de geofysiska och geotekniska undersökningarna, för att säkerställa att lokala fiskare, sjöfart och kommersiella fiskefartyg har fått tillräcklig information om de aktiviteter som är tänkt att bedrivas på platsen. Inga miljöeffekter förväntas eftersom antalet fartyg är begränsade, på platserna och endast finns på undersökningsplatserna under en begränsad tid. 7 Sökandens tekniska och ekonomiska förutsättningar för verksamheten Verksamheten inom Ørsted har varit en föregångare inom havsbaserad vindkraft sedan starten på 1990-talet i Danmark och är nu en global marknadsledare inom verksamheten. Genom en integrerad affärsmodell är koncernens bolag engagerade i utveckling, konstruktion och drift samt ägande av havsbaserade vindkraftparker, främst i Storbritannien, Danmark och Tyskland, men med ytterligare projekt under tidig utveckling i både USA och Taiwan. Koncernen har byggt över 22 vindkraftparker med en aktuell installerad kapacitet på 3,8 GW, vilket är mer än två gånger så stort jämfört med bolagets närmaste konkurrent. Ytterligare sex projekt är under uppbyggnad, alla med måluppfyllelse senast i slutet av Koncernen har en lång historia av 25 års genomförande av storskaliga byggprojekt, däribland den första havsbaserade vindkraftparken i världen (Vindeby, 1991, 5 MW), den första vindkraftparken i världen offshore att använda turbiner med megawattskala (Middelgrunden, 2001, 40 MW), den första storskaliga vindkraftparken i världen (Horns Rev 1, 2003, 160 MW), som en del av ett konsortium, där bolaget ägde 50 procent vid byggandetiden, den då största operativa vindkraftpark i världen offshore (London Array, 2013, 630 MW) och i september 2018 invigdes Walney Extension utanför Storbritannien med en total kapacitet om 659 MW. Ørsted avser att behålla den ledande positionen inom havsbaserad vindkraft, genom bland annat vindkraftsprojektet Hornsea 1 (1218 MW installerad kapacitet och 1200 MW exportkapacitet), som bolaget nyligen har tagit investeringsbeslut på. Hornsea 1 är koncernens överlägset största investering, och när vindkraftparken är uppbyggd kommer den att bli världens största havsbaserade vindkraftpark när det gäller installerad kapacitet.

12 9(9) Sammantaget hade bolagets vindkraftsverksamhet i januari 2017 cirka 2000 personer som är anställda på heltid. Det stora antalet anställda gör det möjligt för bolaget att specialisera sig i större utsträckning och utveckla, konstruera och driva ett större antal vindkraftparker parallellt. Ørsted ägs till mer än hälften av den danska staten. Sammantaget visar det ovanstående att bolaget har de ekonomiska förutsättningarna att bedriva 8 Karta över området Se bilaga A. 9 Övriga frågor Ørsted hemställer att aktuell ansökan handläggs av näringsdepartementet och att regeringen inte uppdrar åt SGU att bereda ansökan. Detta eftersom aktuella undersökningsarbeten är desamma som kommer att genomföras i nu aktuella ansökningar om undersökningstillstånd för områdena för havsvindparkerna som bereds av näringsdepartementet se ovan. Myndigheterna är således väl införstådda med ansökt verksamhet och potentiell omgivningspåverkan. Vidare har bolaget föreslagit villkor som överensstämmer med de villkor som SGU föreslagit ska meddelas i nämnda ärenden för undersökningstillstånd. Därmed torde det vara processekonomiskt och tidvinnande att departementet direkt skickar ut denna ansökan till myndigheterna utan att gå vägen via SGU. Ørsted Wind Power A/S, genom Mikael Berglund (enligt uppdrag) Bilagor A. Karta och s.k. GIS-filer med koordinater B. Teknisk beskrivning C. Promemoria Ramböll, december 2018, rörande potentiell påverkan på tumlare D. Promemoria Ramböll, september 2018, bemötande av synpunkter rörande ansökan om undersökningstillstånd E. Promemoria Ramböll, juli 2018, angående återkoppling på remissvar om tumlare, säl, fisk och Natura 2000

13 $ GRID NORTH Skåne Havsvindpark Survey Corridors Survey corridor Fågeldirektivet (SPA) Art- och habitatdirektivet (SCI) Skåne Havsvindpark 12 Nautical Mile Extent S Falsterbo-Foteviken Falsterbohalvön S2 S Sydvästskånes utsjövatten 12NM 12NM Coord System: ETRS89 UTM33N Projection: Transverse Mercator Vertical Dartum: EVRF2000 Scale@A3: 1: Kilometers Nautical Miles Charts 71,74 Sjöfartsverket, 2018 OpenStreetMap (and) contributors, CC-BY-SA Sources: Esri, HERE, Garmin, USGS, Intermap, INCREMENT P, NRCan, Esri Japan, METI, Esri China (Hong Kong), Esri Korea, Esri Date: Author: annpr Name: MER010073_SkaneSurveyCables_ Document. No: MER Created by: ANNPR Checked by: KIEBE Approved by: OULHE

14 Tekn i sk b eskri vn i n g u n d ersökn i n g ar av exp ortkab el väg ar Prepared Oluf Damsgaard Henriksen(OULHE), 20 December 2018 Checked Accepted Approved

15 Innehållsförteckning 1 Introduktion Metoder Geofysiska undersökningar Sonarundersökningar Seismiska undersökningar Magnetfältundersökningar Utrustning Geotekniska undersökningar Cone Penetration Test (CPT) Vibrocore test Utrustning Borrningar och sprängningar Miljöundersökningar Vatten och sediment Natura 2000: naturtyper Bottenflora och -fauna Fiske Endast för Öland Fladdermöss och fåglar -Endast för Öland Havsbaserad arkeologi...7 Teknisk beskrivning -exportkabelvägar Sida2/7

16 1 Introduktion De geofysiska, geotekniska, väder-, miljö- och arkeologiska undersökningarna som planeras inom ramen för denna undersökningsansökan är en förlängning av de undersökningar som planeras inom Örsteds aktuella undersökningsansökan, som väntar på slutgiltigt godkännande från Näringsdepartementet (se regeringens ärende nr. N2017/06309/FÖF). Fartyg, metoder, utrustning och besättning är identiska i ansökningarna. Under samrådsprocessen för ansökan N2017/06309/FÖF med Havs-och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Skåne, Kalmar och Gotland ifrågasattes användningen av seismisk utrustning i de områden som är viktiga för den utrotningshotade baltiska tumlarens subpopulation, angående potentiell påverkan. Följaktligen genomfördes en grundlig konsekvensbedömning av användningen av seismisk utrustning och föreslagna specifika avhjälpande åtgärder -alla avhjälpande åtgärder inkluderades därefter i Örsteds förslag till riktlinjer i den aktuella ansökan. Örsted har beställt en utvidgad konsekvensbedömning från Rambøll för undersökningsområdena i denna ansökan, där alla föreslagna begränsningsåtgärder ingår i Örsteds förslag på villkor för ett undersökningstillstånd. Då de övriga undersökningsmetoderna inte bedömdes ha någon betydande inverkan på den marina miljön av de ovan nämnda myndigheterna kommer ingen ytterligare utvärdering av miljöpåverkan av dessa metoder att inkluderas i denna ansökan, endast korta beskrivningar av utrustning och metoder beskrivs. Det bör noteras att användningen av geotekniska borrningar, som är en allmän geoteknisk metod för undersökningar av havsbotten, inte ingår i denna ansökan. Enligt 3a lagen (1966:314) om kontinentalsockeln måste alla borrningar i svenska EEC genomgå en MKB. En separat ansökan för geotekniska borrningar utarbetas av Örsted. Vidare kommer inte hellersprängningar och användning av någon form av sprängämnen att nyttjas vid dessa undersökningar. 2 Metoder 2.1 Geofysiska undersökningar För exportkabelkorridorerna och det utökade Öland 2-området ( Öland 2 ) ligger undersökningslinjernamed 100 meters avstånd vid vattendjup på över 20 meter. På vattendjup mellan 10 och 20 meter ärlinjens avstånd smalare, beroende på djupet. För fullständig täckning av exportkabelkorridorer förknippade med en vindkraftpark förväntas undersökningarna ta cirka totalt 40 dagar. Täckningen av det utvidgade Öland området har ännu inte fastställts. Inledningsvis kommer en del undersökningslinjer att genomföras, och om uppgifterna tyder på att området kan vara lämpligt för Teknisk beskrivning -exportkabelvägar Sida3/7

17 vindkraftbyggnad kan en fullständig undersökning initieras. En fullständig undersökning som täcker Öland 2-området kan taupp till dagar Sonarundersökningar Utrustning Multibeam echosounder Kongsberg EM2040D Side scan sonar EdgeTech Potentiell miljöpåverkan De potentiella effekterna av sonarutrustningen har utvärderats under ansöknings-och samrådsprocessen relaterat till undersökningstillståndsansökan för vindkraftparkerna (se regeringens ärende nr. N2017/06309/FÖF). Slutsatsen är att ingen miljöpåverkan kan förväntas, dåsonarutrustningen inte är hörbar förmarina däggdjur och fiskar. Därmed föreslås ingabegränsningar i användningen av denna utrustning Seismiska undersökningar Utrustning Parametric sub-bottom profiler Kongsberg TOPAS PS 40 High frequency shallow sub-bottom profiler (SBP) Innomar SES-2000 medium Potentiell miljöpåverkan De potentiella effekterna av den seismiska utrustningen har utvärderats under ansöknings-och samrådsprocessen relaterat till undersökningstillståndsansökan för vindkraftparkerna (se regeringens ärende nr. N2017/06309/FÖF). Slutsatsen är att den seismiska utrustningen i värsta fall (Innomar SES medium 100, se Tabell 1 nedan) kommer att ha en fysisk och beteendemässig påverkan på tumlare (se Tabell 2 nedan). Därförframläggstidsbegränsningar för kritiska livsmiljöer i regeringens ärende nr. N2017/06309/FÖF. Ljudstyrka, decibel Frekvens, khz 247 db (re. 1 meter vertikal) khz. Tabell 1 -Utrustning, förväntad ljudstyrka och frekvens från Innomar SES-2000 medium -100 High frequency shallow sub-bottom profiler (SBP) Teknisk beskrivning -exportkabelvägar Sida4/7

18 Påverkan Permanent threshold shift Temporary threshold shift Beteendeförändring Tabell 2-Sammanfattning Avstånd (m) 13 m 300 m m av avstånd för potentiell påverkan på tumlare Rambøll har genomfört en grundlig granskning av den potentiella effekten på tumlare från den seismiska utrustningen i de undersökningsområden som föreslås, och har rekommenderat säsongsbegränsningar för områden som är viktiga för tumlare. Alla säsongsbegränsningar som Rambøll rekommenderat har anpassats till förslag på villkor för ett undersökningstillstånd Magnetfältundersökningar Utrustning Geometrics G-882 MARINE MAGNETOMETER Geometern är en passiv sond som mäter förändringar i magnetfälten för att identifiera metallobjekt på eller under havsytan. 2.2 Geotekniska undersökningar Cone Penetration Test(CPT) Cone penetration test-metoden består av att man trycker en instrumenterad kon, med spetsen nedåt, i marken med en kontrollerad hastighet. Konen är monterad på en 3x3 m rigg som hissas ner till havsbotten från ett fartyg på ytan. Cone penetration test-metoden har en tämligen liten störning på havsbotten, eftersom endast ett litet hål görs och provtagningsramen medför ett mindre avtryck. Metoden är allmänt känd och anses inte ha någon betydande inverkan Utrustning Fugro WISON MK.IV Vibrocore test Vibrocoring är en metod för sedimentprovtagning, där ett rör vibreras i havsbotten med hjälp av högfrekventa vågar med låg amplitud. Vibrationerna gör sedimentet flytande, och samlar upp det i en behållare som efter den är stängd tas upp till ytan. Principen bakom en vibrocore är att högfrekvensvibrationer med låg amplitud överförs från vibracorehuvudet ner genom den fastsatta cylindern. Vibrationsenergin gör sedimentet flytande, vilket gör att cylindern som är fäst vid vibrocore-huvudet kan tränga in. Teknisk beskrivning -exportkabelvägar Sida5/7

19 En core catcher fastsätts vid änden av cylindern som håller sedimentprovet inuti behållaren, när det tas ut ur bottensedimentet. En mängd olika vibracore-enheter är tillgängliga. Vissa är små, lätta och portabla, andra är stora, tunga enheter som endast kan användas från större fartyg Utrustning Den exakta fabrikationen och modellen för vibrocore-testet harännu inte fastställts Gripprovtagning Se avsnitt Borrningar och sprängningar Sprängningar är inte en del av de geotekniska undersökningarna. En fristående ansökan kommer att förberedas för borrningar. 2.3 Miljöundersökningar Vatten och sediment Sedimentkomposition och potentiellaföroreningarkommer att undersökas med hjälp av bottenprovtagare som drivs från ett fartyg. Bottenprovtagningen haren tämligen liten störning på havsbotten, ett prov på några kilo avlägsnas och provtagningsramen lämnar ett mindre avtryck. Metoden är allmänt känd och anses inte ha någon betydande inverkan Natura 2000: naturtyper PotentielltkritiskaNatura 2000-naturtyper kan övervakas med hjälp av drop down digital videoövervakning eller videoutrustade fjärrstyrda fordon (remotely operated vehicles, ROV), som drivs från ett fartyg. Videoövervakning är en passiv teknik utan någon potentiell miljöpåverkan Bottenflora och -fauna Bottenflora och -faunakan övervakas med hjälp av drop down digital videoövervakning eller videoutrustade fjärrstyrda fordon (remotely operated vehicles, ROV), som drivs från ett fartyg. Videoövervakning är en passiv teknik utan någon potentiell miljöpåverkan. Bottenflora-och fauna kan undersökas med hjälp av bottom grab provtagare som drivs från ett fartyg. Bottenprovtagningen har en tämligen liten störning på havsbotten, ett provpå några kilo avlägsnas och provtagningsramen lämnar ett mindre avtryck. Metoden är allmänt känd och anses inte ha någon betydande inverkan Fiske Endast för Öland 2 Teknisk beskrivning -exportkabelvägar Sida6/7

20 Testfiske för pelagisk och bottenlevandefisk kan transporteras med pelagiska och / eller bottentrålar speciellt konstruerade för vetenskapligt testfiske. Den specifika metoden kommer att upprättas genom en nära dialog med de relevantamyndigheterna som en del av det offentliga samrådet Fladdermöss, fåglar och tumlare -Endast för Öland 2 Observation av flyttfåglar och fladdermöss kommer att baseras på radarobservationer, visuella samt akustiska observationer från förankrade fartyg eller observationsplattformar på land. Observationer av övervintrande och rastande fåglar kommer att baseras på flygundersökningar från hög höjd, med hjälp av digital övervakningsutrustning. Digital övervakningsutrustning gör det möjligt för att flyga på högre höjder, vilket till skillnad från traditionella mänskliga observatörer inte stör de rastande fåglarna som observeras. Observation av tumlare kommer att baseras på akustisk övervakning, med permanent deponerade tumlardetektorer, så kallade C-POD (eller en nyare version som för närvarande är under utveckling). C- POD är antingen utplacerade på en förankrad boj på havsytan, eller alternativt med acoustic-release förankring på havsbotten utan boj. 2.4 Havsbaserad arkeologi Havsbaserad arkeologi undersöks med sonarbilder(se avsnitt 2.1.1). Potentiella arkeologiska platser kan undersökas ytterligare med hjälp av drop down digital videoövervakning eller videoutrustade fjärrstyrda fordon (remotely operatedvehicles, ROV) som drivs från ett fartyg. Videoövervakning är en passiv teknik utan någon potentiell miljöpåverkan. Anm. 1: Det är en generell princip för Örsted att undvika potentiella arkeologiskaplatser genom att omdirigera kablarna runt platsen och tillämpa en säkerhetsbuffert. Teknisk beskrivning -exportkabelvägar Sida7/7

21 Avsedd för Ørsted Offshore Wind A/S Dokumenttyp Underlag inför undersökningsansökan kabelkorridorer Datum December fdf 2018 SKÅNE, ÖLAND OCH GOTLAND HAVSVINDPARK POTENTIELL PÅVERKAN PÅ TUMLARE FRÅN SEISMISKA UNDERSÖKNINGAR OCH FÖRESLAGNA RESTRIKTIONER LÄNGS MED KABELKORRIDORERNA

22 Projektnamn Potential Wind Farm Sites in Swedish Waters Projektnummer Mottagare Oluf Damsgaard Henriksen, Pernille Hermansen Dokument typ Rapport Dokument ID Version 4.0 Datum 21/12/2018 Författare Emma Hällqvist Granskare Håkan Lindved, Ditte Marie Mikkelsen Godkänt Ditte Marie Mikkelsen Ramboll Hannemanns Allé 53 DK-2300 Copenhagen S Denmark T F Rambøll Danmark A/S DK reg.no Doc ID Member of FRI

23 Ramboll - Skåne, Öland och Gotland havsvindpark INNEHÅLL 1. Inledning Syfte 4 2. Påverkan från seismiska undersökningar Ljudnivåer från utrustning Beteendepåverkan Skada 6 3. Föreslagna tidsrestriktioner Skåne Öland Gotland Slutsats 12 Doc ID /12

24 Ramboll - Skåne, Öland och Gotland havsvindpark 1. INLEDNING Den vanliga tumlaren (Phocoena phocoena) är en av de minsta tandvalarna och blir runt 1,5 m lång. I Östersjöområdet finns idag tumlare i egentliga Östersjön, Bälthavet och Kattegatt/ Skagerak. De olika populationerna skiljer sig både genetiskt och när det gäller nosens form. Antalet tumlare har under det senaste århundradet minskat kraftigt till följd av bl.a. jakt och bifångst vid fiske. De främsta hoten mot Östersjöns tumlare idag är bifångster inom fisket, höga halter av skadliga ämnen, minskad tillgång på föda samt undervattensbuller. Tumlaren har mycket känslig hörsel, som den är helt beroende av för att överleva. Mänskliga aktiviteter som avger undervattensbuller så som exempelvis båttrafik och anläggning av installationer ute till havs, däribland havsvindparker, kan därför vara skadliga för djuren. Det är därför viktigt att ta hänsyn till tumlarnas mer känsliga perioder 1,2. Skyddsvärda områden för tumlare i svenska delen av Östersjön visas i figuren nedan och har identifierats baserat på täthet eller sannolikhet för förekomst av tumlare 2. I Östersjön har sannolikhet för förekomst beräknats baserat på tumlares ekolokaliseringsaktivitet, vilket har registrerats med hjälp av tumlarklickdetektorer i projektet SAMBAH 3. Figur 1-1 Viktiga områden för tumlare i svenska vatten per kvartal samt helår. Figuren är baserad på AquaBiota Report 2016:04. 1 HAV (2018). 2 Carlström, J & Carlén, I (2016). Skyddsvärda områden för tumlare i svenska vatten. AquaBiota Report 2016: sid. ISBN: SAMBAH (2016). LIFE08 NAT/S/000261, FINAL Report, Covering the project activities from 01/01/2010 to 30/09/2015, Reporting date 29/02/2016 Doc ID /12

25 Ramboll - Skåne, Öland och Gotland havsvindpark Det kanske viktigaste resultatet från SAMBAH-projektet var att det fanns två populationskluster under sommaren, ett på och omkring de grunda bankarna i centrala Östersjön (Östersjöpopulationen) och en i sydväst, väster om Bornholm och övriga danska vatten (Bältpopulationen), se Figur 1-2. Det är troligt att området söder om Skåne används av båda populationerna av tumlare under vintersäsongen. Östersjöpopulationen är klassad som akut hotad (CR) enligt HELCOMs rödlista och uppskattas till ca 500 individer. Bältpopulationen är klassad som sårbar (VU) enligt HELCOMs rödlista och populationen är större och bedömdes uppgå till individer år Figur 1-2 Sannolikhet för detektering av tumlare på sommaren (maj-oktober) och vintern (november-april) 3. Eftersom denna uppdelning mellan populationen i Bälthavet och Östersjöns bestånd av tumlare sammanföll med kalvning och parning, så tyder det på att klustret på bankarna kan vara en viktig genetisk bas för återstoden av Östersjöpopulationen, vilket också var grunden till det nyinförda Natura 2000-området Hoburgs bank och Midsjöbankarna (SE SE ) samt Sydvästskånes utsjövatten (SE ), se Figur 1-3. Doc ID /12

26 Ramboll - Skåne, Öland och Gotland havsvindpark Figur 1-3 Natura 2000-områden, vinkraftsområden och kabelkorridorer. 1.1 Syfte Syftet med detta dokument är att ge en bedömning över potentiell påverkan som kan uppkomma i samband med geofysiska undersökningar med hänsyn till tumlare (Phocoena phocoena) och uppskatta eventuella tidsrestriktioner som kan vara nödvändiga. Denna bedömning gäller endast undersökningsmetoder med ljud inom tumlares hörselområde vilka innefattar High frequency shallow sub-bottom profile (SBP) och Ultra-high resolution multichannel seismic (UHRS). Ljud från resterande utrustning så som multibeam (MBES) och Sidsonnarscanner (SSS) är utanför tumlares hörselräckvid och bedöms inte ha någon påverkan av betydelse 4. 4 Se Ørsteds Återkoppling på remissvar om tumlare, säl, fisk och Natura 2000 (ärende /2018), samt Bemötande synpunkter undersökningstillstånd , bilaga B för detaljer om modellering och modelleringsantaganden. Doc ID /12

27 Ramboll - Skåne, Öland och Gotland havsvindpark 2. PÅVERKAN FRÅN SEISMISKA UNDERSÖKNINGAR Bedömning av risk för påverkan på tumlare vid undersökningar med shallow sub-bottom profiler har genomförts baserat på modellering av hur ljud från undersökningarna sprids i vatten. 2.1 Ljudnivåer från utrustning Utrustningen som troligen kommer att användas har frekvensen khz, vilket även är det frekvensband som använts i modelleringen av ljud och påverkan på tumlare. Tabell 2-1. Utrustning, förväntad ljudstyrka och frekvens från möjlig utrustning 4,5. Undersökningsmetod Utrustning Ljudstyrka decibel Frekvens High frequency shallow subbottom profiler (SBP) Innomar SES-2000 medium db (re. 1 meter vertikal) khz. 2.2 Beteendepåverkan Bedömning av risk för beteendepåverkan på tumlare har genomförts genom modellering av hur ljud från undersökningarna sprids i vatten. Beräkningarna baseras på metoden som beskrivs i studien Cetacean noise criteria revisited in the light of proposed exposure limits for harbour porpoises 4. Eftersom känsligheten hos tumlare för ljudfrekvenser från undersökningar med SBP är högre än för frekvenser vid pålning, ligger tröskelvärdet för beteendeförändring lägre vid undersökningarna (100 db re. 1μPa) än vid pålning (SEL 140 db). Genom att känna till frekvensbandet (85-115kHz), ljudsignalen (247 db re. 1 meter vertikal), hur undervattenljud sprids, pulsbredd och frekvens, samt akustisk absorption/km har en beteendeförändring beräknats ske inom m från undersökningsfartyget. Det innebär att tumlarna sannolikt tillfälligt simmar bort eller ner mot havsbotten och väntar på att fartyget ska passera inom ett område om m 4. Doc ID /12

28 Ramboll - Skåne, Öland och Gotland havsvindpark 2.3 Skada Modelleringar i bolagets svar på inkomna yttranden från juli 2018 (Återkoppling på remissvar om tumlare, säl, fisk och Natura 2000) 4 visar områden vid undersökningsfartyget där nivåer för permanent skada (Permanent threshold shift - PTS) respektive tillfällig skada (Temporary threshold shift - TTS) för tumlare kan uppstå. Avstånden från undersökningsfartygen för när PTS och TTS kan uppstå är 13 m respektive 300 m, se Tabell 2-2. Tabell 2-2. Modellering av undervattensljud. Gränsvärden från NOAA för fysiologisk påverkan på hörseln hos tumlare 5. SELcum= Cumulative Sound Exposure Level. Rermanent skada (Permanent Threshold Shift, PTS) respektive tillfällig skada (Temporary Threshold Shift, TTS). Art Nivå för gränsvärde (db) Enhet Gränsvärde Avstånd (m) Tumlare 203 SELcum, dbhf PTS 13 Tumlare 176 SELcum, dbhf TTS 300 Genom att hålla avstånd mellan tumlare och undersökningsfartyg på minst 300 m vid igångsättning av utrustning, marinbiologiska spanare ombord för att säkerställa avstånden mellan undersökningsfartyg och tumlare, användning av pingers anpassade för tumlare innan användning av ljudalstrande utrustning och därefter mjuk uppstart av undersökningsutrustning kommer att få tumlare att simma bort från områden med ljudnivåer i nivå med TTS och PTS. 5 Uppgifterna i tabellen från undersökningsföretagen MMT och Clinton Marine Survey AB. Doc ID /12

29 Ramboll - Skåne, Öland och Gotland havsvindpark 3. FÖRESLAGNA TIDSRESTRIKTIONER 3.1 Skåne Baserat på SAMBAH-projektet visas en översiktskarta för förväntad förekomst av tumlare på sommaren (Figur 3-1) och vintern (Figur 3-2). I SAMBAH-projektet har utbredningsmodellering utförts där resultaten visar sannolikheten för detektering av tumlare under sommaren (majoktober) och vinter (november-april). Förutsägelser om sannolikheten för förväntad närvaro antas vara nära korrelerat med sannolikheten för förekomst av tumlare (antal tumlare/ km 2 ). Under vinterhalvåret nyttjas området troligen av både Östersjö- och Bälthavspopulationen av tumlare. Under sommarhalvåret rör sig sannolikt bara Bälthavspopulationen i området. Figur 3-1 Densitetskarta över tumlare vid Skåne Havsvindpark (sommar). Doc ID /12

30 Ramboll - Skåne, Öland och Gotland havsvindpark Figur 3-2 Densitetskarta över tumlare vid Skåne Havsvindpark (vinter). I området för Skånes havsvindparkhar det framförts att undersökningsarbeten (bestående av nyttjande av s.k. high frequency shallow bottom profiler (SBP) och ultra-high resolution multichannel seismic (UHRS)) inte ska ske under perioden augusti-april 6. Det samma bedöms gälla för Kabelkorridor S1 som går igenom Natura 2000-området Sydvästskånes utsjövatten. Eftersom en beteendeförändring beräknats ske inom m från undersökningsfartyget bör även en säkerhetszon (på 2,2 km) införas strax utanför Natura-2000 området där undersökningsarbeten inte heller ska ske under denna tidsperiod. För kabelkorridorerna S2 och S3 bedöms det inte förekomma någon särskild restriktion. 3.2 Öland Undersökningsområdet för Ölands havsvindpark är inom Natura 2000 området Hoburgs bank och Midsjöbankarna (SE ) som är utpekat enligt Art-och habitatdirektivet samt Fågeldirektivet. Området för Ölands havsvindpark är av central betydelse för parning och kalvning för tumlare tillhörande Östersjöpopulationen. Baserat på SAMBAH-projektet visas en översiktskarta för förekomst av tumlare på sommaren (Figur 3-3) och vintern (Figur 3-4). Under maj-oktober befinner sig den större delen av tumlare tillhörande Östersjöpopulationen i området vid Norra och Södra Midsjöbanken samt Hoburgs bank, vilket tyder på att området är viktigt för kalvning och parning och därmed för populationen som helhet 2. I Hanöbukten (söder om Blekinge) finns sannolikt både individer från Östersjöpopulationen samt Bältpopulationen (se Figur 1-2) där tumlare förekommer i olika utsträckning året runt 2. 6 Beslut från SGU om ansökan om tillstånd enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln att utforska kontinentalsockeln i Ostersjon från , dnr: /2018. Doc ID /12

31 Ramboll - Skåne, Öland och Gotland havsvindpark Figur 3-3 Densitetskarta över tumlare vid Ölands Havsvindpark (sommar). Figur 3-4 Densitetskarta över tumlare vid Ölands Havsvindpark (vinter). Doc ID /12

32 Ramboll - Skåne, Öland och Gotland havsvindpark I området för Ölands havsvindpark har det framförts att undersökningsarbeten (bestående av nyttjande av s.k. high frequency shallow bottom profiler (SBP) och ultra-high resolution multichannel seismic (UHRS)) inte ska ske under perioden maj-oktober 6. Samma tidsrestriktion bedöms gälla för den del av det förlängda vindkraftsområdet, samt delar av av kabelkorridorerna Ö1 och Ö2, som finns inom Natura 2000-området Hoburgs bank och Midsjöbankarna. Eftersom en beteendeförändring beräknats ske inom m från undersökningsfartyget bör även en säkerhetszon (på 2,2km) införas strax utanför Natura-2000 området där undersökningsarbeten inte heller ska ske under denna tidsperiod. 3.3 Gotland Undersökningsområdet för Gotland havsvindpark gränsar till Natura 2000 området Hoburgs bank och Midsjöbankarna (SE ) som är utpekat enligt Art-och habitatdirektivet samt Fågeldirektivet. Området för Gotlands havsvindpark nyttjas av tumlare tillhörande Östersjöpopulationen under sommarmånaderna, om än inte i lika stor omfattning som vid Ölands havsvindpark. Baserat på SAMBAH-projektet visas en översiktskarta för förekomst av tumlare på sommaren (Figur 3-5) och vintern (Figur 3-6). Området söder om Gotland används framförallt av Östersjöpopulationen (akut hotad- HELCOMs rödlista). Figur 3-5 Densitetskarta över tumlare vid Gotlands Havsvindpark (sommar). Doc ID /12

33 Ramboll - Skåne, Öland och Gotland havsvindpark Figur 3-6 Densitetskarta över tumlare vid Gotlands Havsvindpark (vinter). Under maj-okt befinner sig den större delen av Östersjöpopulationens tumlare i området vid Norra och Södra Midsjöbanken samt Hoburgs bank, vilket tyder på att området är viktigt för kalvning och parning och därmed för populationen som helhet 2. I området för Gotlands havsvindpark har det framförts att undersökningsarbeten (bestående av nyttjande av s.k. high frequency shallow bottom profiler (SBP) och ultra-high resolution multichannel seismic (UHRS)) inte ska ske under perioden maj-juli 6. För kabelkorridorerna G1, G2 och G3 bedöms det inte förekomma någon särskild restriktion i samband med tumlare och geofysiska undersökningar eftersom kabelkorridorerna går utanför det skyddade området, i områden där relativt få tumlare förekommer. Doc ID /12

34 Ramboll - Skåne, Öland och Gotland havsvindpark 4. SLUTSATS Ramböll bedömer att bolaget kommer att behöva avstå att genomföra geofysiska undersökningar (så som High frequency shallow sub-bottom profile (SBP) och Ultra-high resolution multichannel seismic (UHRS), vilka avger ljud hörbara för tumlare) för kabelkorridorerna så som beskrivs i tabellen nedan. Tabell 4-1 Sammanfattande tabell över potentiella årstidsbundna restriktioner i undersökningskorridorerna Område Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Skåne kabelkorridor Öland kabelkorridor Gotland kabelkorridor S1 S2 S3 Ö1 Ö2 Ö3 FV* G1 G2 G3 Undersökning kan utföras Undersökning kan ej utföras inom N2000 *FV: Förlängt vindkraftsområde Skåne I området för Skånes havsvindpark bedöms det att undersökningsarbeten inte ska ske under perioden aug-apr för Kabelkorridor S1 som går igenom Sydvästskånes utsjövatten. Eftersom en beteendeförändring beräknats ske inom m från undersökningsfartyget bör även en säkerhetszon (på 2,2 km) införas strax utanför Natura-2000 området där undersökningsarbeten inte heller ska ske under denna tidsperiod. För kabelkorridorerna S2 och S3 bedöms det inte förekomma någon särskild restriktion. Öland I området för Ölands havsvindpark bedöms det att undersökningsarbeten ej bör utföras under perioden maj-okt för den del av det förlänga vindkraftsområdet, samt delar av kabelkorridorerna Ö1 och Ö2 som är inom Natura 2000-området. Eftersom en beteendeförändring beräknats ske inom m från undersökningsfartyget bör även en säkerhetszon (på 2,2 km) införas strax utanför Natura-2000 området där undersökningsarbeten inte heller ska ske under denna tidsperiod. De delar av kabelkorridoren Ö1, Ö2 samt Ö3 som är utanför Natura 2000-området bedöms inte begränsas av några restriktioner. Gotland För kabelkorridorerna G1, G2 och G3 bedöms det inte förekomma någon särskild restriktion i samband med tumlare och geofysiska undersökningar eftersom kabelkorridorerna går utanför det skyddade området i områden där relativt få tumlare förekommer. Doc ID /12

35 Avsedd för Ørsted Wind Power A/S Dokument typ Bemötande synpunkter undersökningstillstånd Datum September 2018 SKÅNE, ÖLAND, GOTLAND HAVSVINDPARKER BEMÖTANDE SYNPUNKTER UNDERSÖKNINGSTILLSTÅND

36 SKÅNE, ÖLAND, GOTLAND HAVSVINDPARKER BEMÖTANDE SYNPUNKTER UNDERSÖKNINGSTILLSTÅND Projektnamn Potential Wind Farm Sites in Swedish Waters Projektnummer Mottagare Oluf Damsgaard Henriksen Dokumenttyp Rapport Version 1.0 Datum 28/09/2018 Författare Karin Skantze Granskare Håkan Lindved Godkänt Claus Fischer Jensen Ramboll Hannemanns Allé 53 DK-2300 Copenhagen S Denmark T F Rambøll Danmark A/S DK reg.no Doc ID Member of FRI

37 Ramboll - SKÅNE, ÖLAND, GOTLAND HAVSVINDPARKER INNEHÅLL 1. Sammanfattning 2 2. Bemötande inkomna synpunkter Tidpunkter för undersökningar Ljudnivåer från undersökningsutrustning Beteendepåverkan Andra undersökningar Natura 2000 prövning Skyddsåtgärder 7 3. Referenser 8 Doc ID /9

38 Ramboll - SKÅNE, ÖLAND, GOTLAND HAVSVINDPARKER 1. SAMMANFATTNING Detta dokument innehåller Ørsted Wind Power A/S (bolagets) bemötande av vissa frågor i inkomna yttranden rörande bolagets ansökan om undersökningstillstånd att utforska kontinentalsockeln i Östersjön enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln. Inkommande yttranden är de från den andra remissrundan av ansökan, som lämnades till SGU i juli /1/ De skyddsåtgärder som bolaget kommer att genomföra för att undvika eventuell negativ påverkan på tumlare som kan finnas i områdena för undersökningarna är: Tidsbegränsningar för när undersökningar genomförs. Undersökningsarbeten bestående av nyttjande av s.k. high frequency shallow bottom profiler (SBP) och ultra-high resolution multichannel seismic (UHRS) ska inte ske under perioden augusti-april i undersökningsområdet för Skåne Havsvindpark, inte under perioden maj-oktober i undersökningsområdena vid för Ölands Havsvindpark och inte under perioden maj-juli vid Gotlands havsvindpark. Avstånd mellan tumlare och undersökningsfartyg på minst 300 meter vid igångsättning av utrustning. Avståndet säkerställs genom: 1. marinbiologiska spanare på undersökningsfartygen för att säkerställa avstånden mellan undersökningsfartyg och tumlare. 2. användning av pingers anpassade för tumlare innan användning av ljudalstrande utrustning. 3. mjuk igångsättning av seismisk utrustning, det vill säga med låg energinivå inledningsvis. Bedömning av risk för beteendepåverkan på tumlare vid undersökningar med High frequency shallow sub-bottom profiler (SBP) har genomförts baserat på modellering av hur ljud från undersökningarna sprids i vatten. Beteendeförändring har beräknats kunna uppstå vid 2200 meter. Det betyder att tumlarna sannolikt tillfälligt simmar bort eller ner mot havsbotten och väntar på att fartyget ska passera inom ett område om 2200 meter från tumlaren. Användning av s.k. pingers innan användning av seismisk utrustning och därefter mjuk igångsättning av seismisk utrustning, det vill säga med en inledningsvis låg energinivå kommer också att få tumlare att simma iväg tillfälligt från ljudkällan. Detta tillsammans med väl tilltagna tidsbegränsningar för när undersökningar genomförs för att undvika störning vid kalvning, parning och första digivningen, så bedöms undersökningarna inte utsätta tumlare för störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet av arten i området. Förutsättningar för en s.k. Natura 2000 prövning föreligger inte. Doc ID /9

39 Ramboll - SKÅNE, ÖLAND, GOTLAND HAVSVINDPARKER 2. BEMÖTANDE INKOMNA SYNPUNKTER Detta dokument innehåller Ørsted Wind Power A/S (bolagets) bemötande av vissa frågor i inkomna yttranden rörande bolagets ansökan om undersökningstillstånd att utforska kontinentalsockeln i Östersjön enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln. Det är svar på inkomna yttranden vid den andra remissrundan av ansökan, inklusive kompletteringar inskickade av bolaget under juli /1/ Informationen i detta dokument kompletterar den information som skickats in under remissrunda 1 av bolaget. 2.1 Tidpunkter för undersökningar Undersökningsarbeten i området för Skånes havsvindpark, bestående av nyttjande av s.k. high frequency shallow bottom profiler (SBP) och ultra-high resolution multichannel seismic (UHRS) ska inte ske under perioden augusti-april. Allt enligt förslag i länsstyrelsen i Skåne läns remissyttrande från (dnr ). Undersökningsarbeten i området för Ölands havsvindpark, bestående av nyttjande av s.k. high frequency shallow bottom profiler (SBP) och ultra-high resolution multichannel seismic (UHRS), ska inte ske under perioden maj-oktober. Allt enligt förslag i länsstyrelsen i Gotland läns remissyttrande från (dnr ). Undersökningsarbeten i området för Gotlands havsvindpark, bestående av nyttjande av s.k. high frequency shallow bottom profiler (SBP) och ultra-high resolution multichannel seismic (UHRS), ska inte ske under perioden maj-juli. I tabell 1 visas en översikt för när undersökningar genomförs och när bolaget avstår från att genomföra undersökningar. Tabell 1. Översikt för när tidpunkter för undersökningar. Grön månad = undersökningar genomförs, Röd månad = undersökningar avstås. Område Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Skåne havsvindpark Öland havsvindpark Gotland havsvindpark Förslagen från länsstyrelserna om tidpunkter för undersökningar baseras på urvalet av särskilt viktiga områdena för tumlare, som tagits fram vid forskning inom EU Life projektet SAMBAH. /2/ Detta finns också beskrivet i bolagets komplettering av ansökan inskickad till SGU i juli 2018 (Återkoppling på remissvar om tumlare, säl, fisk och Natura 2000). /1/ Forskningen från SAMBAH visar att området för Skånes havsvindpark inte är centralt för Östersjöpopulationens parning och kalvning under sommarmånaderna, varför undersökningar föreslås under denna tid i detta område. Området för Ölands havsvindpark är centralt i synnerhet för Östersjöpopulationen av tumlare för parning och kalvning. Även området för Gotlands havsvindpark nyttjas av Östersjöpopulationen av tumlare under sommarmånaderna, om än inte i lika stor omfattning som vid Ölands havsvindpark. Därför avstår bolaget från undersökningar i Doc ID /9

40 Ramboll - SKÅNE, ÖLAND, GOTLAND HAVSVINDPARKER detta område enligt tabell 1, samt kommer även att följa länsstyrelsernas rekommendationer om ett undvikande under en längre period i området för Ölands havsvindpark. Genom att tillämpa tidpunkterna i tabell 1 minimeras risk för eventuell störning av tumlare under kalvning, parning och första tiden för digivning, i synnerhet med avseende på tumlare från Östersjöpopulationen. Vid kontakt med forskaren Jakob Tougaard, forskare vid DCE - Nationalt Center for Miljø og Energi vid Århus Universitet, bekräftar han också att månaderna för kalvning och parning (maj, juni och juli) är den period då tumlare är mest känsliga för störning. Huruvida augusti-september också bör ingå bland månader att avstå undersökningar för är inte lika tydligt. 2.2 Ljudnivåer från undersökningsutrustning I ansökan om tillstånd att utforska kontinentalsockeln enligt lagen (1966: 314) om kontinentalsockeln från den 5 oktober 2017 anges att High frequency shallow sub-bottom profile (SBP) görs med utrustning med frekvenser mellan 4-15 khz eller 2-18 khz. Utrustningen som kommer att användas har emellertid i samband med slutligt val av sjömätningsbolag ändrats till Innomar SES-2000 medium 100, med frekvensen khz. Det är också detta frekvensband som används i modelleringen av ljud och påverkan på tumlare i detta dokument, samt i modelleringar i bolagets svar på inkomna yttranden från juli /1/ Tabell 2. Utrustning, förväntad ljudstyrka och frekvens från utrustning 1. Undersökningsmetod Utrustning Ljudstyrka decibel High frequency shallow Innomar 247 db (re. 1µPa sub-bottom profiler 1 meter (SBP) medium - vertikal). 100 Frekvens khz. 2.3 Beteendepåverkan Bedömning av risk för beteendepåverkan på tumlare vid undersökningar med SES-2000 medium Sub-bottom profiler har genomförts genom modellering av hur ljud från undersökningarna sprids i vatten. Beräkningarna baseras på metoden som beskrivs i studien Cetacean noise criteria revisited in the light of proposed exposure limits for harbour porpoises. /3/ Metoden utgår från att beteendeförändring kan uppstå när nivån är minst 45 db över det frekvensberoende audiogrammet för ljud som kan uppfattas av tumlare, se figur 1. Inom detta frekvensområde och med de nedan specificerade förutsättningarna i modellen är resultatet att beteendeförändring hos tumlare väntas uppstå vid ljudnivå om 100 db och däröver, vid undersökningar med SBP. De tröskelvärde för beteendeförändring vid SEL 140 db som lyfts fram i remissvar från Havs- och vattenmyndigheten avser pålning (Dähne et al, 2013). Pålning ger ljud med lägre frekvens än de som alstras vid SBP ( khz). Eftersom känsligheten hos tumlare för ljudfrekvenser från undersökningar med SBP är högre än för frekvenser vid pålning, ligger tröskelvärdet för beteendeförändring lägre vid undersökningarna (100 db re. 1µPa) än vid pålning (SEL 140 db). Tröskelvärdet på SEL 140 db vid pålning bygger också på impulsljud, medan SBP och anses vara icke-impulsiv ljudkälla. Detta gör sammantaget att tröskelvärdet på 140 db SEL inte är direkt tillämpbart för kommande undersökningar. 1 Uppgifterna i tabellen från undersökningsföretagen MMT och Clinton Marine Survey AB. Doc ID /9

41 Ramboll - SKÅNE, ÖLAND, GOTLAND HAVSVINDPARKER Figur 1. Frekvensberoende audiogrammet för ljud som kan uppfattas av tumlare, med uppskattade tröskelvärden för beteendemässiga reaktioner (negativ fonotax) från en rad fältstudier. Modellen utgår från beteendeförändring kan uppstå när nivån är minst 45 db över ljud som kan uppfattas av tumlare. Det är detta antagande som ingår i modellen som gjorts av Ramboll till denna rapport. Figuren kommer från Tougaard, J., A. J. Wright and P. T. Madsen /3/ Genom att känna till frekvensbandet (85-115kHz), ljudsignalen (247 db re. 1 meter vertikal), hur undervattenljud sprids, pulsbredd och frekvens, samt akustisk absorption/km har är en beteendeförändring beräknats till 2200 meter. Det innebär att tumlarna sannolikt tillfälligt simmar bort eller ner mot havsbotten och väntar på att fartyget ska passera inom ett område om 2200 meter. Förutsättningar i modellen: - Allmän spridningsfunktion, 20 meters djup. - Akustisk absorption kHz - Pulsbredd 0,12 ms - Pulsfrekvens 20 / s - Frekvensband (85-115kHz) - Primär ljudkälla 247dB re. 1 meter vertikal. (Peak) Modelleringar i bolagets svar på inkomna yttranden från den juli 2018 (Återkoppling på remissvar om tumlare, säl, fisk och Natura 2000) visar områden vid undersökningsfartyget där nivåer för permanent skada (Permanent threshold shift - PTS) respektive tillfällig skada (Temporary threshold shift - TTS) för tumlare kan uppstå. Avstånden från undersökningsfartygen för när PTS och TTS kan uppstå är 13 respektive 300 meter, se tabell 3. Doc ID /9

42 Ramboll - SKÅNE, ÖLAND, GOTLAND HAVSVINDPARKER Tabell 3. Modellering av undervattensljud. Gränsvärden från NOAA för fysiologisk påverkan på hörseln hos tumlare och säl/4/. SELcum= cumulative Sound Explosure Level. Permanent threshold shift (PTS) respektive temporary threshold shift (TTS). Nivå för gränsvärde Tid för exponering Art (db) Enhet Gränsvärde Avstånd (m) Tumlare min SELcum, dbhf PTS 13 Tumlare min SELcum, dbhf TTS 300 Genom att hålla avstånd mellan tumlare och undersökningsfartyg på minst 300 meter vid igångsättning av utrustning, marinbiologiska spanare ombord för att säkerställa avstånden mellan undersökningsfartyg och tumlare, användning av pingers anpassade för tumlare innan användning av ljudalstrande utrustning och därefter mjuk uppstart av undersökningsutrustning kommer att få tumlare att tillfälligt simma utanför områden med ljudnivåer i nivå med TTS och PTS. I Naturvårdsverkets yttrande anges att bolaget bör jämföra ljudnivåer med risk för beteendepåverkan med bakgrundsnivåer för undervattensljud som tagits fram inom BIASprojektet. BIAS-projektet har tagit fram sammanställningar om nivåer på undervattensljud från fartyg i de lägre frekvenserna (63, 125, 2000 Hz 1/3 oktavband). Dessa sammanställningar är dock inte relevanta att jämföra med de högre frekvenser som används vid kommande undersökningar, exempelvis med SBP. Sammanställningar över bakgrundsljud för högre frekvenser saknas. 2.4 Andra undersökningar Bolaget kommer att ta del av publikt tillgänglig information från den nyligen genomförda karteringen genomförd av SGU och använda den som ett komplement till de undersökningar som nu avses utföras. 2.5 Natura 2000 prövning Bedömning av risk för beteendepåverkan på tumlare vid undersökningar med high frequency shallow bottom profiler (SBP) har genomförts baserat på modellering av hur ljud från undersökningarna sprids i vatten. Distansen från undersökningsfartyget för när beteendeförändring hos tumlare kan uppstå på grund av ljud från underökningarna har beräknats till 2200 meter. Det betyder att tumlarna sannolikt tillfälligt simmar bort från ljudkällan eller simmar ner till havsbotten och väntar på att fartyget ska passera inom ett område om 2200 meter. De särskilda skyddsåtgärder bolaget planerar att genomföra som tidsbegränsningar för när undersökningar genomförs, för undvika störning vid kalvning, parning och första digivningen, medför att tumlare inte ska utsättas för störning under en känslig period som på ett betydande sätt som kan försvåra bevarandet av arten. Tillsammans med användning av s.k. pingers anpassade för tumlare och därefter mjuk uppstart av undersökningsutrustning som får tumlare att tillfälligt simma i väg från ljudkällan, samt nyttjande av observatörer för att hålla ett avstånd på minst 300 meter mellan tumlare och undersökningsfartyg vid igångsättning av utrustning gör sammantaget att förutsättningar för en s.k. Natura 2000 prövning inte föreligger. Doc ID /9

43 Ramboll - SKÅNE, ÖLAND, GOTLAND HAVSVINDPARKER 2.6 Skyddsåtgärder De särskilda skyddsåtgärder som bolaget planerar att genomföra för att undvika eventuell påverkan på tumlare som kan finnas i områdena för undersökningarna är: Tidsbegränsningar för när undersökningar genomförs. Undersökningsarbeten bestående av nyttjande av s.k. high frequency shallow bottom profiler (SBP) och ultra-high resolution multichannel seismic (UHRS) ska inte ske under perioden augusti-april i undersökningsområdet för Skåne Havsvindpark, inte under perioden maj-oktober i undersökningsområdena vid för Ölands Havsvindpark och inte under perioden maj-juli vid Gotlands havsvindpark. Avstånd mellan tumlare och undersökningsfartyg på minst 300 meter vid igångsättning av utrustning. Avståndet säkerställs genom: 1. marinbiologiska spanare på undersökningsfartygen för att säkerställa avstånden mellan undersökningsfartyg och tumlare. 2. användning av pingers anpassade för tumlare innan användning av ljudalstrande utrustning. 3. mjuk igångsättning av seismisk utrustning, det vill säga med låg energinivå inledningsvis. I Bilaga A Villkorsbilaga till Bemötande av inkomna yttranden - ansökan om undersökningstillstånd inskickat till SGU i september 2018, finns samtliga föreslagna villkor. På uppdrag av Ørsted Wind Power A/S, Karin Skantze Doc ID /9

44 Ramboll - SKÅNE, ÖLAND, GOTLAND HAVSVINDPARKER 3. REFERENSER /1/ Ramboll Återkoppling på remissvar om tumlare, säl, fisk och Natura 2000, ärende /2018. /2/ SAMBAH Static Acoustic Monitoring of the Baltic Sea Harbour Porpoise (SAMBAH). Final report under the LIFE+ project LIFE08 NAT/S/ Kolmårdens Djurpark AB, SE Kolmården, Sweden. 81pp. /3/ Tougaard, J., A. J. Wright and P. T. Madsen Cetacean noise criteria revisited in the light of proposed exposure limits for harbour porpoises. Marine Pollution Bulletin 90: /4/ Underwater Acoustic Thresholds for Onset of Permanent and Temporary Threshold Shifts. U.S. Department of Commerce National Oceanic and Atmospheric Administration National Marine Fisheries Service NOAA Technical Memorandum NMFS-OPR-55. July /5/ Hämtad Doc ID /9

45 Ramboll - SKÅNE, ÖLAND, GOTLAND HAVSVINDPARKER Doc ID /9

46 Ørsted Wind Power A/S Återkoppling på remissvar om tumlare, säl, fisk och Natura 2000 Ansökan om att utforska kontinentalsockeln, ärende /2018

47 Återkoppling på remissvar om tumlare, säl, fisk och Natura 2000 Ansökan om att utforska kontinentalsockeln, ärende /2018 Datum Uppdragsledare: Claus Fischer Jensen Handläggare: Karin Skantze Granskare: Ditte Marie Mikkelsen Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan Stockholm Unr Organisationsnummer

48 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Svar på inkommande frågor vid samråd för ansökan om undersökningstillstånd Tider för undersökningarna Ljudnivåer vid undersökningarna Undervattensljud, marina däggdjur och fisk Östersjöpopulationen av tumlare Natura 2000-områdena Hoburgs bank och Midsjöbankarna samt Sydvästskånes utsjövatten Spridning av ljud från undersökningarna Bedömning av påverkan på tumlare och fisk Bedömning av påverkan på Natura 2000 områden samt dess arter och habitat Särskilda skyddsåtgärder i

49 Ørsted Wind Power A/S Havsvindparker PM Sammanfattning Vid samråd inför ansökan om undersökningstillstånd enligt 3 lagen (1966:314) om kontinentalsockeln har remissvar inkommit från bland andra länsstyrelsen i Skåne Kalmar och Gotland, Havs- och vattenmyndigheten samt Naturvårdsverket med avseende på påverkan på tumlare, säl, fisk och Natura I detta PM (Återkoppling på remissvar om tumlare, säl, fisk och Natura Ansökan om att utforska kontinentalsockeln, ärende /2018) ger sökanden, Ørsted Wind Power A/S, svar på inkomna yttranden och frågor om dessa aspekter. Följande ingår i detta PM: - Beskrivning av effekter och påverkan från ljud från undersökningarna på tumlare, säl, andra utpekade arter i berörda Natura 2000-områden, samt på fisk. - Modellering av hur ljud från undersökningarna väntas fördelas i vatten. - Beskrivning av risk för maskeringseffekter och effekter på beteenden hos tumlare, samt skyddsåtgärder. - Tider för när undersökningarna väntas genomföras. - Beskrivning av risk för eventuell störning eller skada på tumlare och andra skyddade arter och naturtyper enligt Natura Undersökningarna genomförs i frekvensområden långt utanför hörselomfånget för tumlare, förutom vid undersökningarna med High frequency shallow sub-bottom profile (SBP) och Ultra-high resolution multichannel seismic (UHRS), där frekvenserna delvis är hörbara. För de ljud som är hörbara är tiden för exponering av ljudet begränsad. Med mjuk igångsättning av undersökningsutrustning, pingers och avstånd på 300 meter mellan tumlare och undersökningsfartyg vid igångsättning av undersökningsutrustning, blir risken för skada eller störning från ljudet vid undersökningarna mycket liten. För fåglar gör sökanden, liksom Naturvårdsverket (remissvar ), bedömningen att de aktuella undersökningarna inte påtagligt riskerar att påverka arterna. Påverkan på rev och sublittorala sandbankar bedöms bli tillfällig och begränsad och innebär inte någon miljöpåverkan av betydelse för habitaten. Sammanfattningsvis bedöms undersökningarna inte medföra betydande påverkan på miljön i Natura-2000 områdena eller dess utpekade arter och naturtyper. Behov av tillstånd enligt bestämmelserna om Natura 2000 för undersökningarna föreligger därför inte. 1 av 10

50 2. Svar på inkommande frågor vid samråd för ansökan om undersökningstillstånd 2.1 Tider för undersökningarna Undersökningarna kommer att påbörjas så snart som möjligt efter att tillstånd beviljats av regeringen. Tiden för undersökningarna är begränsad. Undersökningarna uppskattas till fyra dagar per 50 km 2. Den sammanlagda undersökningstiden i respektive undersökningsområde väntas bli för Skåne havsvindpark omkring 11 dagar (cirka 825 km sträcka att undersöka), Öland havsvindpark omkring 8 dagar (cirka 600 km sträcka att undersöka) och för Gotlands havsvindpark 1,5 dagar (cirka 100 km sträcka att undersöka). Undersökningsinstrumenten körs i stort sett dygnet runt under den tid som fartygen är i respektive undersökningsområde. Dialog planeras med verksamhetsutövare från andra eventuella undersökningar i respektive undersökningsområde för att, i den mån det är möjligt, samordna tider för undersökningsverksamheten för att minimera risken för störning. 2.2 Ljudnivåer vid undersökningarna Utrustning, frekvenser och ljudstyrka för utrustningen som används i undersökningarna visas i tabell 1. Vid undersökningarna med High frequency shallow sub-bottom profile (SBP) och Ultra-high resolution multichannel seismic (UHRS) är ljudet hörbart för tumlare och fisk, inte för säl. Ljud från resterande utrustning är inte hörbart. Magnetometern använder inte ljud, den mäter magnetfältet passivt och inducerar ingen signal. 2 av 10

51 Tabell 1. Utrustning, förväntad ljudstyrka och frekvens från utrustning som används vid respektive undersökningsmetod 1. Undersökningsmetod Utrustning Ljudstyrka decibel Frekvens Multibeam (MBES) Kongsberg EM db( re. 1 meter Över 400 khz multibeam echo vertikal) Sounder Sidsonnarscanner (SSS) EdgeTech db (re khz eller 300 khz meter) Magnetometer GEOMETRICS G-882 MARINE MAGNETOMETER - - High frequency shallow Innomar SES- 247 db (re khz. 8 sub-bottom profile (SBP) 2000 medium - 1 meter khz (alternativt). 100 meter vertikal). Ultra-high resolution Gaps High db 0,1-6,0 khz multichannel seismic performance max peak (UHRS) USBL positioning system 1 meter) 2.3 Undervattensljud, marina däggdjur och fisk De främsta källorna till undervattensbuller är kommersiell fartygstrafik, fiske, militär verksamhet, byggverksamhet, seismiska utforskningar, fritidsbåtar och vindkraftparker. Buller kan flyttas långa avstånd från källan och, beroende på intensitet och frekvens, kan det störa marina däggdjur och fisk. Enligt undersökningar i projektet Baltic Sea Information on the Acoustic Soundscape 2014 ligger bakgrundsbruset i farleder mellan db re 1µPa, lägre utanför farled 2. Ljudfrekvenser i havet varierar mellan 200 Hz och 50 khz beroende på havets vågor, svall, trafik, med mera. Marina däggdjur använder undervattensljud för kommunikation, födosök och navigering. Undervattensljud kan också påverka marina däggdjur genom skador på bland annat hörselorganen, störning av beteendemönster eller att tillkommande buller maskerar ljud som djuren använder. Effekten är beroende av ljudets frekvensen (Hz), ljudnivån (db), tid för exponering och hur känslig mottagaren är för undervattensbuller. Tumlare kan uppfatta ett mycket bredare frekvensområde än det för sina egna klickljud, som centreras i ett frekvensband vid 130 khz. Uppgifterna om 1 Uppgifterna i tabellen från undersökningsföretagen MMT och Clinton Marine Survey AB. 2 Baltic Sea Information on the Acoustic Soundscape av 10

52 hörselfrekvenser för tumlare varierar, men ligger omkring några hundra Hz till 150 khz 3. Sälar hör ljud med frekvenser över 85 khz dåligt 4. För fisk varierar hörselnivån och känsligheten mycket mellan arter, Multibeam echo sounders (MBES) och Sidsonnarscanner (SSS) arbetar vid högre frekvenser (> 10kHz) än vad fisk kan uppfatta 5. Gränsvärdena för när tillfällig eller permanent störning på hörsel uppstår betecknas temporary threshold shift (TTS) respektive permanent threshold shift (PTS). TTS och PTS är beroende av frekvens, intensitet och under hur lång tid djuret blir utsatt för ljudnivån. Eftersom nivåer för TTS och PTS finns inte specificerade i guide eller riktlinjer från svenska myndigheter har amerikanska riktlinjer använts vid modelleringar i denna studie. De är vetenskapligt baserade och allmänt använda. Utgångspunkten vid kommande undersökningar är att permanent skada (PTS) inte ska uppstå och att tillfällig (TTS) ska undvikas. Skulle djuren ändå exponeras kortvarigt för ljud i nivåer med TTS är bedömningen att betydande påverkan inte uppstår eftersom återhämtning sker från tillfällig skada. Maskering av ljud kan påverka förmågan att upptäcka och identifiera andra ljud för tumlare. Maskeringsbullret måste vara hörbart och ha energi i ungefär samma frekvensband som det maskerade ljudet. Eftersom den nuvarande kunskapsnivån om maskering av ljud är begränsad så används hörbarhetszonen som en försiktighetsindikator för den möjliga omfattningen av maskeringszonen. 2.4 Östersjöpopulationen av tumlare Förekomsten av tumlare i Östersjön, Skagerak och Kattegatt är nu bättre känd genom det vetenskapliga projektet SAMBAH (Statisk akustisk övervakning av Östersjön), där tumlarrörelser har följts med hjälp av detektorer. Beståndet av tumlare i egentliga Östersjön uppskattas till ca 500 individer. Bältpopulationen av tumlare är större och bedöms uppgå till individer år Det finns en tydlig gränszon mellan populationen i Bälthavet och Östersjöns bestånd av tumlare. Figur 1 visar var tumlare befinner sig vid olika tidpunkter på året. Ett fåtal tumlare från det större beståndet i Bälthavet passerar gränsen till beståndet i det egentliga Östersjön 6. 3 Kommunikation med Jakob Tougaard, Aarhus Universitet. 4 Kane A. Cunningham, Colleen Reichmuth. Hearing Research 331 (2016) Sound Exposure Guidelines for Fishes and Sea Turtles: A Technical Report prepared by ANSI- Accredited Standards Committee S3/SC1 and registered with ANSI. Registered with ANSI on 20 April (electronic). ISBN (ebook) 6 SAMBAH Static Acoustic Monitoring of the Baltic Sea Harbour Porpoise (SAMBAH). Final report under the LIFE+ project LIFE08 NAT/S/ Kolmårdens Djurpark AB, SE Kolmården, Sweden. 81pp. 4 av 10

53 Figur 1. Viktiga områden för tumlare vid olika tider under åter. Områden där undersökningarna genomförs är markerade som Havsvindparker. Figuren är baserad på AquaBiota Rapport 2016:04. Flera Natura 2000-områden har pekats ut till skydd för tumlare, däribland Sydvästskånes utsjövatten och Hoburgs bank och Midsjöbankarna. Det är troligt att Natura 2000-området Sydvästskånes utsjövatten används av både Bälthavspopulationen och Östersjöpopulationen under vintersäsongen. Mellan maj och oktober har det uppskattats att 30 procent av Bälthavsbeståndet av tumlare uppehåller sig i det djupa området väster om Bornholm. Under denna tid på året flyttar också delar av det hotade Östersjöbeståndet in väster om Bornholm. Detta är en indikation på att området har stor betydelse för både Bälthavsbeståndet och Östersjöpopulationen under maj-oktober 7. Under maj-oktober befinner sig den större delen av Östersjöpopulationen av tumlare i området vid Norra och Södra Midsjöbanken, samt Hoburgs bank. Det tyder på att det området är viktigt för kalvning och parning och därmed för populationen som helhet 8. 7 SAMBAH Static Acoustic Monitoring of the Baltic Sea Harbour Porpoise (SAMBAH). Final report under the LIFE+ project LIFE08 NAT/S/ Kolmårdens Djurpark AB, SE Kolmården, Sweden. 81pp. 8 Carlström, J & Carlén, I Skyddsvärda områden för tumlare i svenska vatten. AquaBiota Report 2016: sid. 5 av 10

54 2.5 Natura 2000-områdena Hoburgs bank och Midsjöbankarna samt Sydvästskånes utsjövatten Undersökningsområdet för Skåne havsvindpark gränsar till Natura 2000 området Sydvästskånes utsjövatten (SE ), se figur 2. I området är följande arter och naturtyper utpekade som skyddade: Arter: Gråsäl, Knubbsäl, Tumlare. Naturtyper: Sublittorala Sandbankar 1110, Rev Undersökningsområdet för Ölands havsvindpark är i Natura 2000 området Hoburgs bank och Midsjöbankarna (SE ) som är utpekat enligt Art-och habitatdirektivet samt Fågeldirektivet. Undersökningsområdet för Gotlands havsvindpark gränsar till samma Natura 2000 område, se figur 2. I området är följande arter och naturtyper utpekade som skyddade: Arter: Alfågel, Ejder, Tobisgrissla, Tumlare. Habitat: Sublittorala sandbankar 1110, Rev 1170 Tumlaren är listad i bilaga II och IV i habitatdirektivet (92/43/EEG). Att arten finns upptagen i direktivets bilaga II innebär att EU-medlemsländerna ska peka ut särskilda skyddsområden för tumlare, så kallade Site of Community Interest (SCI). Flera Natura 2000-områden har pekats ut till skydd för tumlare, däribland Sydvästskånes utsjövatten och Hoburgs bank och Midsjöbankarna. Arter i bilaga IV har skydd i Artskyddsförordningen. Figur 2. Undersökningsområdena för Skåne havsvindpark, Ölands havsvindpark samt Gotland havsvindpark i relation till Natura 2000 områden Sydvästskånes utsjövatten samt Hoburgs bank och Midsjöbankarna. 6 av 10

55 2.6 Spridning av ljud från undersökningarna Översiktlig modellering av hur ljud sprids i vatten från undersökningarna har genomförts. Modellen bygger på en exponeringsberäkning som antar en fartygshastighet på 4 knop och att fartygen passerar förbi stationära marina däggdjur. Undersökningsfartyget seglar i ett rutmönster och kan passera djuren fler än en gång över de "stationära" mottagarna. Tiden för exponering av ljud för respektive gränsvärde blir begränsad, se tabell 3. I tabell 2 visas som jämförelse värden för TTS och PTS vid en exponeringstid på 2 timmar. Det är en justerad exponeringstid jämfört med referensstudien från NOAA Fisheries, justerad enligt rekommendation från Danish Centre For Environment And Energy (DCE) till 2 timmar 9. Vid kommande undersökningar kommer undersökningsfartyget röra sig, därför används kortare exponeringstider, se tabell 3. Förutsättningar i modellen: - Allmän spridningsfunktion, 20 meters djup. Enkel geometrisk undervattensfunktion har användts (15*LOG(D/d) - Akustisk absorption (24-30 db/km, kHz) - Pulsbredd 0,12 ms - Pulsfrekvens 20 / s - Frekvensband (85-115kHz) - Primär ljudkälla 247dB re. 1 meter vertikal. (Peak) - Viktning för respektive art HF and PW. HF is High Frequency Cetacean weighting for porpoises, PW is Pinnidped weighting for seals, PW) Modellen använder en 24 db smal ljudstråle med horisontell ljudutbredning. Modelleringsresultaten som visas i tabell 2 och 3 är respektive avstånd från undersökningsfartyget, där däggdjur kan få PTS / TTS om respektive marint däggdjur uppehåller sig i området med den ljudnivån under 2 timmar. Gränserna baseras på gränserna för NOAA 24 justerad till en 2 timmars exponeringstid rekommenderad av DCE. En exponeringstid på 2 timmar är osannolikt på grund av rörelsen hos undersökningsfartyget och rörelsen hos marina däggdjur, men visas här som värsta scenariot. En mjuk uppstart av undersökningsutrustning och användning av pingers kommer sannolikt att få marina däggdjur att fly tillfälligt utanför områden med ljudnivåer på TTS och PTS. 9 Underwater Acoustic Thresholds for Onset of Permanent and Temporary Threshold Shifts. U.S. Department of Commerce National Oceanic and Atmospheric Administration National Marine Fisheries Service NOAA Technical Memorandum NMFS-OPR-55. July av 10

56 Tabell 2. Resultat från modellering av spridning av undervattensljud vid undersökningar med två timmar exponeringstid. Gränsvärden är från NOAA för fysiologisk påverkan på hörseln hos tumlare och säl 10. SELcum= cumulative Sound Explosure Level. Permanent threshold shift (PTS) respektive temporary threshold shift (TTS). Art Nivå för gränsvärde (db) Tid för exponering av ljudet Enhet Gränsvärde Avstånd (m) Tumlare timmar SELcum, dbhf PTS 400 Tumlare timmar SELcum, dbhf TTS 920 Säl timmar SELcum, dbpw PTS 35 Säl timmar SELcum, dbpw TTS 250 Modelleringsresultaten har anpassats till ett mer realistiskt scenario än en exponeringstid på 2 timmar, genom att beräkna bullerexponeringen för ett rörligt undersökningsfartyg (4 knop) som passerar ett stationärt marint däggdjur. Mängden exponering baseras på fartygets hastighet och avståndet från källan, vilket resulterar i ett tröskelavstånd där respektive marint däggdjur ligger inom det avstånd mellan ljudkällan och djuret med potentialen för PTS eller TTS. Med mjuk igångsättning och använding av pingers kommer marina däggdjur med stor sannolikhet att befinna sig utanför respektive område för gränsvärdet, vilket innebär att påverkan från ljud i nivåer med PTS eller TTS är försumbar. Tabell 3. Modellering av undervattensljud. Gränsvärden från NOAA för fysiologisk påverkan på hörseln hos tumlare och säl 11. SELcum= cumulative Sound Explosure Level. Permanent threshold shift (PTS) respektive temporary threshold shift (TTS). Nivå för gränsvärde Tid för exponering Art (db) Enhet Gränsvärde Avstånd (m) Tumlare min SELcum, dbhf PTS 13 Tumlare min SELcum, dbhf TTS 300 Säl sek SELcum, dbpw PTS 0 Säl sek SELcum, dbpw TTS 4 Tabell 3 visar avståndet från det rörliga undersökningsfartyget till ett stationärt djur, där området där undervattens buller kan överstiga respektive gränsvärde för 10 Underwater Acoustic Thresholds for Onset of Permanent and Temporary Threshold Shifts. U.S. Department of Commerce National Oceanic and Atmospheric Administration National Marine Fisheries Service NOAA Technical Memorandum NMFS-OPR-55. July Underwater Acoustic Thresholds for Onset of Permanent and Temporary Threshold Shifts. U.S. Department of Commerce National Oceanic and Atmospheric Administration National Marine Fisheries Service NOAA Technical Memorandum NMFS-OPR-55. July av 10

SKÅNE, ÖLAND OCH GOTLAND HAVSVINDPARK

SKÅNE, ÖLAND OCH GOTLAND HAVSVINDPARK Avsedd för Ørsted Offshore Wind A/S Dokumenttyp Underlag inför undersökningsansökan kabelkorridorer Datum December fdf 2018 SKÅNE, ÖLAND OCH GOTLAND HAVSVINDPARK POTENTIELL PÅVERKAN PÅ TUMLARE FRÅN SEISMISKA

Läs mer

Ørsted Wind Power A/S. Återkoppling på remissvar om tumlare, säl, fisk och Natura 2000

Ørsted Wind Power A/S. Återkoppling på remissvar om tumlare, säl, fisk och Natura 2000 Ørsted Wind Power A/S Återkoppling på remissvar om tumlare, säl, fisk och Natura 2000 Ansökan om att utforska kontinentalsockeln, ärende 324-275/2018 Återkoppling på remissvar om tumlare, säl, fisk och

Läs mer

ALLMÄN INFORMATION BALTIC PIPE PROJEKTET

ALLMÄN INFORMATION BALTIC PIPE PROJEKTET ALLMÄN INFORMATION BALTIC PIPE PROJEKTET 2018-03-01 VILKA ÄR VI Baltic Pipe Projektet är utvecklat av: GAZ-SYSTEM S.A. (Polen) Energinet (Danmark) Ramböll är anlitade för att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

1(3) SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING 2015-08-25 324-1044/2015 Bilaga 2 Förslag till regeringsbeslut Ansökan om tillstånd enligt 15 a lagen (1966:314) om kontinentalsockeln för utläggande av undervattenskabel,

Läs mer

TROLLEBODA VINDKRAFTPARK

TROLLEBODA VINDKRAFTPARK TROLLEBODA VINDKRAFTPARK VINDKRAFTPARK I TROLLEBODA Vi undersöker möjligheten att bygga mer vindkraft i Kalmarsund. Våren 2008 fick vi tillstånd av miljödomstolen att bygga 30 vindkraftverk med totalhöjden

Läs mer

Myndighetsuppgifter Handläggare, direkttelefon/our reference, telephone Hans-Göran Jansson, Näringsdepartementet

Myndighetsuppgifter Handläggare, direkttelefon/our reference, telephone Hans-Göran Jansson, Näringsdepartementet YTTRANDE 1(4) Vårt datum/our date Vår beteckning/our reference 2008-08-27 Dnr 449-882/2008 Ert datum/your date Er beteckning/your reference 2007-12-13 N2008/3034/FIN (delvis) Myndighetsuppgifter Handläggare,

Läs mer

Nord Stream 2 Miljöredovisning

Nord Stream 2 Miljöredovisning Nord Stream 2 Miljöredovisning 2017-05-02 BAKGRUND OCH INTRODUKTION Stora likheter mellan Nord Stream och Nord Stream 2 Erfarenheter från planering och genomförande av Nord Stream har kunnat användas vid

Läs mer

SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM

SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM Bilaga D har översatts från engelska till svenska. För det fall att versionerna avviker från varandra

Läs mer

Samråd om gränsöverskridande miljöpåverkan enligt Esbokonventionen för planerade gasledningsprojektet Baltic Pipe

Samråd om gränsöverskridande miljöpåverkan enligt Esbokonventionen för planerade gasledningsprojektet Baltic Pipe YTTRANDE 1(5) Kontaktperson Miljöavdelningen Charlott Stenberg 010-224 1607 charlott.stenberg@lansstyrelsen.se Naturvårdsverket registrator@naturvardsverket.se (via e-post) Samråd om gränsöverskridande

Läs mer

Vindpark Boge. Sammanfattning av ansökan. 2012-07-19 Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr: 556812-8796

Vindpark Boge. Sammanfattning av ansökan. 2012-07-19 Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr: 556812-8796 Vindpark Boge Fotomontage. Utsikt från Kalbrottet i Slite. Vindkraftverket i förgrund är det befintliga verket Tornsvalan. De sju verken i Vindpark Boge syns i bakgrunden. Sammanfattning av ansökan 2012-07-19

Läs mer

Vilka är Lau Vind AB?

Vilka är Lau Vind AB? Vilka är Lau Vind AB? Lau Vind AB Är bildat av 20 markägare. Markområdet rymmer sex vindkraftverk. Området ligger på gränsen mellan Lye och Lau, ca 2 km söder om Garda. VD: Lars Petrén Lau Ordförande:

Läs mer

Ljud från vindkraftverk

Ljud från vindkraftverk Ljud från vindkraftverk Naturvårdsverkets arbete Forskning om miljöeffekter 2012-10-17 Miljöbalken 1 Värdefulla natur- och kulturmiljöer ska skyddas Mark, vatten och fysisk miljö ska användas så att en

Läs mer

Naturskyddsföreningens synpunkter på Länsstyrelsens i Skånes förslag på nya Natura2000 områden för att skydda tumlare och sjöfågel

Naturskyddsföreningens synpunkter på Länsstyrelsens i Skånes förslag på nya Natura2000 områden för att skydda tumlare och sjöfågel Miljöavdelningen Naturskyddsenheten Länsstyrelsen Skåne 205 15 MALMÖ Ert dnr: 511-1208-14 Naturskyddsföreningens synpunkter på Länsstyrelsens i Skånes förslag på nya Natura2000 områden för att skydda tumlare

Läs mer

Energi för framtiden Vindkraftparken Rödsand 2

Energi för framtiden Vindkraftparken Rödsand 2 Energi för framtiden Vindkraftparken Rödsand 2 Radie: 46,5 m Rotordiameter: 93 m Fakta Rotorn: 60 ton Nacellen (maskinhuset): 82 ton Torn: 100 ton Fundamentent: 1900 ton Startvind 4 m/s och stoppvind 25

Läs mer

Utförd av IUC Sverige AB Juni 2012

Utförd av IUC Sverige AB Juni 2012 Utförd av IUC Sverige AB Juni 2012 SEK - Samhällsekonomisk kalkyl Beräkningen omfattas av verklig sysselsättning och dess ekonomiska effekter vid investering i Havsbaserad vindkraft Modell som använts:

Läs mer

Vattenfalls Vindkraftsplaner

Vattenfalls Vindkraftsplaner Vattenfalls Vindkraftsplaner Vattenfall förser idag cirka 400 000 hem i norra Europa med ren el från vindkraft Vattenfall utvecklar vindkraft på land och till havs i nio länder Vattenfall kommer att fördubbla

Läs mer

Vindpark Marvikens öar

Vindpark Marvikens öar Vindpark Marvikens öar Vindpark Marviken Projektbeskrivning för samråd med Norrköpings kommun 2013-04-11 ReWind Offshore AB, Lantvärnsgatan 8, 652 21 Karlstad info@rewindenergy.se Vindpark Marviken Projektet

Läs mer

Tillstånd till etablering och drift av vindkraftsanläggning med upp till åtta verk på fastigheterna Bockekulla 1:1 m.fl.

Tillstånd till etablering och drift av vindkraftsanläggning med upp till åtta verk på fastigheterna Bockekulla 1:1 m.fl. TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Eva-Lena Larsdotter 2014-02-25 KS 2013/0985 Kommunstyrelsen Tillstånd till etablering och drift av vindkraftsanläggning med upp till åtta verk på fastigheterna

Läs mer

Ett samarbete mellan Skånes 33 kommuner Kommunförbundet Skåne Länsstyrelsen Skåne Region Skåne

Ett samarbete mellan Skånes 33 kommuner Kommunförbundet Skåne Länsstyrelsen Skåne Region Skåne Ett samarbete mellan Skånes 33 kommuner Kommunförbundet Skåne Länsstyrelsen Skåne Region Skåne www.miljosamverkanskane.se Affärsmodeller Olika verksamheter integreras med varandra för att dra nytta av

Läs mer

Vindpark Marviken. Vindpark Marviken. Projektbeskrivning. ReWind Offshore AB, Köpmannagatan 2, 652 26 Karlstad info@rewindenergy.

Vindpark Marviken. Vindpark Marviken. Projektbeskrivning. ReWind Offshore AB, Köpmannagatan 2, 652 26 Karlstad info@rewindenergy. Vindpark Marviken Vindpark Marviken Projektbeskrivning ReWind Offshore AB, Köpmannagatan 2, 652 26 Karlstad info@rewindenergy.se Vindpark Marviken Projektet drivs av ett konsortium som består av: Kolmårdsvind

Läs mer

VÄLKOMNA! Vindbruk vid Trolleboda.

VÄLKOMNA! Vindbruk vid Trolleboda. VÄLKOMNA! Till samråd enligt 6 kap. miljöbalken om Vindbruk vid Trolleboda www.vattenfall.se/trolleboda Dagordning Några ordningsfrågor Tillståndsprocessen Beskrivning av Trollebodaprojektet historik Lokalisering

Läs mer

Alternativ. Hanöbukten energi, försvar, sjöfart,

Alternativ. Hanöbukten energi, försvar, sjöfart, Östersjön Alternativ Hanöbukten energi, försvar, sjöfart, yrkesfiske Söder om Skåne energi, försvar, sjöfart Hoburgs bank natur, sjöfart Norra Midsjöbanken energi, försvar, natur, sjöfart Södra Midsjöbanken

Läs mer

Ansökan om ändringstillstånd enligt miljöbalken

Ansökan om ändringstillstånd enligt miljöbalken Till: Länsstyrelsen i Västerbottens län Miljöprövningsdelegationen Ansökan om ändringstillstånd enligt miljöbalken Sökande: Kontaktperson: Saken: Fred. Olsen Renewables AB Västra Norrlandsgatan 29 903

Läs mer

Angående yttrande över Remiss av Statens energimyndighets rapport om havsbaserad vindkraft, M 2017/00518/Ee

Angående yttrande över Remiss av Statens energimyndighets rapport om havsbaserad vindkraft, M 2017/00518/Ee YTTRANDE 16 juni 2017 M 2017/00518/Ee Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se m.remisser-energi@regeringskansliet.se Angående yttrande över Remiss av Statens energimyndighets

Läs mer

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00 Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE FÖRSLAG TILL YTTRANDE 1(3) jáäà Ñ êî~äíåáåöéå Datum 2006-01-17 Handläggare Olle Nordell olle.nordell@landskrona.se Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona kommun Planeringsunderlag för utbyggnad

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

Vi anser inte att verkställighetsförordnande bör meddelas.

Vi anser inte att verkställighetsförordnande bör meddelas. 1 (9) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Ebbe Adolfsson YTTRANDE Tel: 010-698 13 49 2011-05-05 Dnr NV-2549-11 ebbe.adolfsson @naturvardsverket.se Växjö tingsrätt Miljödomstolen Box 81 351 03 Växjö

Läs mer

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt?

PM Vattenverksamhet. Anmälningsplikt eller tillståndsplikt? 1 (6) Mark- och miljödomstolarna PM Vattenverksamhet I detta PM redovisas huvuddragen av hur handläggningen vid mark- och miljödomstolen går till för ansökningar om tillstånd till vattenverksamhet enligt

Läs mer

VINDKRAFT i Eskilstuna kommun

VINDKRAFT i Eskilstuna kommun VINDKRAFT i Eskilstuna kommun RIKTLINJER för placering av vindkraftverk Version 2012-12-04 Målsättning för vindkraft i Eskilstuna Eskilstuna kommun har som mål att kraftigt reducera utsläppen av växthusgaser,

Läs mer

Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun

Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-02-17 Varför bygga ut vindkraft? Ca 80 procent av världens produktion är fossil. Klimatproblemet är globalt.

Läs mer

Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk

Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk Sammanfattning av en studie utförd i södra Kalmarsund under vår- och höstflyttningen 1999-03 Jan Pettersson Havsbaserade vindkraftverk i ejderns flyttningsväg Vindförutsättningarna

Läs mer

Anmälan om vattenverksamhet för nedspolning av tre kablar mellan Sverige och Bornholm

Anmälan om vattenverksamhet för nedspolning av tre kablar mellan Sverige och Bornholm BESLUT 1(6) Kontaktperson Miljöavdelningen Charlott Stenberg 010-224 1607 charlott.stenberg@lansstyrelsen.se Energinet via Frants Torp Madsen ftm@energinet.dk (via e-post) Anmälan om vattenverksamhet för

Läs mer

Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla

Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla Datum 2009-09-10 1 (6) Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla Följande råd när det gäller vad en tillståndsansökan enligt 9 kap Miljöbalken

Läs mer

Energi för framtiden Vindkraftparken Kårehamn

Energi för framtiden Vindkraftparken Kårehamn E.ON Vind Energi för framtiden Vindkraftparken Kårehamn Radie: 56 m Rotordiameter: 112 m Fakta Nacellen (maskinhuset): 170 ton Torn: 170 ton Ett rotorblad: 13,5 ton Fundamentent: 1800 ton utan ballast

Läs mer

ANSÖKAN. Sökanden. Ombud. Kontaktperson. Saken. Till Växjö tingsrätt, mark- och miljödomstolen

ANSÖKAN. Sökanden. Ombud. Kontaktperson. Saken. Till Växjö tingsrätt, mark- och miljödomstolen ANSÖKAN 2016-01-18 Till Växjö tingsrätt, mark- och miljödomstolen Sökanden Tolust Holding ETT AB, 556718-4840 Box 27 551 12 JÖNKÖPING Ombud Emma Edfors, Sweco Environment AB Box 259 851 04 Sundsvall Tfn:

Läs mer

Naturskyddsföreningens yttrande angående tillstånd att uppföra vindkraftverk inom Natura 2000-område Stora Middelgrund i Kattegatt

Naturskyddsföreningens yttrande angående tillstånd att uppföra vindkraftverk inom Natura 2000-område Stora Middelgrund i Kattegatt Stockholm 2014-03-03 Ert dnr: 2210038000 Universal Wind Offshore AB Att: Mia Bergström Vårt dnr: 2014/0078/1 Naturskyddsföreningens yttrande angående tillstånd att uppföra vindkraftverk inom Natura 2000-område

Läs mer

Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE

Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE Agenda 18:00-21:00 Syfte med samrådet Om Kraftö AB Allmänt om vindkraft Val av lokalisering Presentation

Läs mer

Klicka här för att ändra format

Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format Tillståndsprocessen och dagsläget länet 2014-09-20 Anna-Lena Olsson, miljöhandläggare, Länsstyrelsen i Hallands län anna-lena.k.olsson@lansstyrelsen.se Tfn: 010-224 33 22

Läs mer

Vindbolaget i När AB, Gotlands kommun, ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet

Vindbolaget i När AB, Gotlands kommun, ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet 2017-03-03 1/7 Länsstyrelsen Stockholm Box 22067 104 22 Stockholm Diarienummer 5511-31985-2016 Vindbolaget i När AB, Gotlands kommun, ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet Vindbolaget i När

Läs mer

Dnr ; angående ansökan om tillstånd till vindkraftsanläggning vid Björnberget, Ånge kommun

Dnr ; angående ansökan om tillstånd till vindkraftsanläggning vid Björnberget, Ånge kommun Länsstyrelsen Västernorrland Miljöprövningsdelegationen KOMPLETTERING Dnr 551-5402-13; angående ansökan om tillstånd till vindkraftsanläggning vid Björnberget, Ånge kommun Med hänvisning till miljöprövningsdelegationens

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Kompletterande samrådsunderlag

Kompletterande samrådsunderlag Kompletterande samrådsunderlag Norrköpings kommun Nya kajer m.m. vid ampusterminalen, Norrköping vattenverksamhet Komplettering avseende dumpningsområde för muddermassor i havet Göteborg 2016-11-30 ampuskajen

Läs mer

Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en

Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en Tumlare i sikte? Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en vanlig syn längs västkusten och vattnen

Läs mer

M2015/1690/R. Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rue de la Loi 200 B-1049 BRYSSEL Belgien

M2015/1690/R. Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rue de la Loi 200 B-1049 BRYSSEL Belgien , 2015-07-07 M2015/1690/R Miljödepartementet Sverige Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rue de la Loi 200 B-1049 BRYSSEL Belgien Svar på Europeiska kommissionens skrivelse om den pågående tillståndsprocessen

Läs mer

Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo

Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo Hylte kommun Samhällsbyggnadskontoret Storgatan 8 314 80 Hyltebruk Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo 1 Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckningar: Sökande och byggherre: Kontaktperson:

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade

Läs mer

PM Miljöfarlig verksamhet

PM Miljöfarlig verksamhet 1 (6) Mark- och miljödomstolarna PM Miljöfarlig verksamhet I detta PM redovisas huvuddragen av hur handläggningen vid mark- och miljödomstolen går till för ansökningar om tillstånd till miljöfarlig verksamhet

Läs mer

Hornamossens vindpark. Projektbeskrivning

Hornamossens vindpark. Projektbeskrivning Hornamossens vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING HORNAMOSSEN 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen

Läs mer

Fortum har anlitat Pöyry SwedPower AB för att genomföra samråd och upprätta MKB:n.

Fortum har anlitat Pöyry SwedPower AB för att genomföra samråd och upprätta MKB:n. Samrådsredogörelse Ansökan om nätkoncession för linje för markförläggning av del av 40 kv-ledning L643 i ny sträckning mellan Norra Ormesta och Rynninge, Örebro kommun, Örebro län 1. Inledning 1.1 Bakgrund

Läs mer

SAMRÅDSUNDERLAG ÄNDRINGSTILLSTÅND FÖR GÅXSJÖ-RAFTSJÖHÖJDEN VINDKRAFTPARK

SAMRÅDSUNDERLAG ÄNDRINGSTILLSTÅND FÖR GÅXSJÖ-RAFTSJÖHÖJDEN VINDKRAFTPARK SAMRÅDSUNDERLAG ÄNDRINGSTILLSTÅND FÖR GÅXSJÖ-RAFTSJÖHÖJDEN VINDKRAFTPARK Raftsjö Vind AB 2018-11-19 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING OCH BAKGRUND 3 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 3 3 GÄLLANDE TILLSTÅND,

Läs mer

Beslut gällande ansökan om dispens för dumpning av snömassor i Göta älv vid Gasverkskajen, fastighet Gullbergsvass 703:45, Göteborgs kommun

Beslut gällande ansökan om dispens för dumpning av snömassor i Göta älv vid Gasverkskajen, fastighet Gullbergsvass 703:45, Göteborgs kommun 1(6) Vattenavdelningen Sigrid Häggbom tel 010-224 43 75 Göteborgs Stad, Trafikkontoret trafikkontoret@trafikkontoret.goteborg.se Beslut gällande ansökan om dispens för dumpning av snömassor i Göta älv

Läs mer

UNDERLAG 1(14) 2015-03-09 324-2205/2014 2014-10-30 N2014/3966 (FIN) Regeringen, Näringsdepartementet

UNDERLAG 1(14) 2015-03-09 324-2205/2014 2014-10-30 N2014/3966 (FIN) Regeringen, Näringsdepartementet UNDERLAG 1(14) Vårt datum/our date Vår beteckning/our reference 2015-03-09 324-2205/2014 Ert datum/your date Er beteckning/your reference 2014-10-30 N2014/3966 (FIN) Regeringen, Näringsdepartementet Uppdrag

Läs mer

Markbygden Etapp 2 - Elanslutning

Markbygden Etapp 2 - Elanslutning Bilaga A Markbygden Etapp 2 - Elanslutning Samrådsredogörelse 2015-03-19 Tidigare samråd Bolaget har tidigare genomfört samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken för hela projektet Vindkraft i Markbygden i samband

Läs mer

Sammanfattning. Bilaga

Sammanfattning. Bilaga Bilaga Miljöprocessutredningen har genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att se över de rättsregler som gäller för utbyggnad av vindkraft. Bakgrunden är krav på en snabbare och enklare process från projektering

Läs mer

Till Regeringen Näringsdepartementet att. Susanne Adlercreutz via email: cc: n.registrator@regeringskansliet.se susanne.adlercreutz@regeringskansliet.se Stockholm 2017-11-07 Ärende nummer N2016/05812/FÖF

Läs mer

PM Vibrationer. Västlänken och Olskroken planskildhet PM 2014/ Maria Olovsson & Annika Lindblad Påsse, MPU

PM Vibrationer. Västlänken och Olskroken planskildhet PM 2014/ Maria Olovsson & Annika Lindblad Påsse, MPU Projektnamn Västlänken och Olskroken planskildhet Dokumenttyp Ärendenummer PM 2014/98935 Skapad av Maria Olovsson & Annika Lindblad Påsse, Filnamn MPU02-00-025-00-0121 Godkänt av Godkänt datum Version

Läs mer

Figur 1. Översiktskarta med områdesavgränsning vindpark Ödmården, riksintresseområde för vindbruk samt Bergvik Skog ABs markinnehav.

Figur 1. Översiktskarta med områdesavgränsning vindpark Ödmården, riksintresseområde för vindbruk samt Bergvik Skog ABs markinnehav. 2012-06-07 1(14) Samrådsunderlag enligt 6 kap 4 miljöbalken inför Bergvik Skog AB:s ansökan om tillstånd för uppförande och drift av vindkraftpark Ödmården inom Söderhamns kommun. Inledning Bergvik Skog

Läs mer

Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft. Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt

Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft. Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft Gabriel Michanek Professor i miljö- och naturresursrätt Rättsliga förutsättningar för etablering av vindkraft Maria Pettersson; Renewable Energy Development

Läs mer

Vindkraftsamordnarna. Karin Österberg Cecilia Dalman Eek. Miljö- och energidepartementet

Vindkraftsamordnarna. Karin Österberg Cecilia Dalman Eek. Miljö- och energidepartementet Vindkraftsamordnarna Karin Österberg Cecilia Dalman Eek Uppdrag Vindkraftsamordnarna ska underlätta samspelet mellan vindkraftprojektörer, myndigheter och andra aktörer på central, regional och lokal nivå.

Läs mer

ANSÖKAN OM ÄNDRINGSTILLSTÅND

ANSÖKAN OM ÄNDRINGSTILLSTÅND Till Länsstyrelsen i Västernorrlands län Miljöprövningsdelegationen ANSÖKAN OM ÄNDRINGSTILLSTÅND Sökande: Sandtjärnberget Vindkraft AB, 556849-7035 c/o NV Nordisk Vindkraft AB Lilla Bommen 1 411 04 Göteborg

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Yttrande över samråd av förslag till beslut att begränsa antalet tillstånd i 3,5 GHz- och 2,3 GHz-banden och allmän inbjudan om ansökan

Yttrande över samråd av förslag till beslut att begränsa antalet tillstånd i 3,5 GHz- och 2,3 GHz-banden och allmän inbjudan om ansökan Post- och telestyrelsen Att: Anna-Maria Lann Box 5398 102 49 Stockholm Insänt via e-post till följande adress: 3500MHzbandet@pts.se Yttrande över samråd av förslag till beslut att begränsa antalet tillstånd

Läs mer

Att inrätta ett vattenskyddsområde information till sakägare

Att inrätta ett vattenskyddsområde information till sakägare Att inrätta ett vattenskyddsområde information till sakägare Flödesschema över processen 1 2 Sökande kontaktar Länsstyrelsen för inrättande av vattenskyddsområde. Samråd äger rum mellan Länsstyrelsen,

Läs mer

Lokalisering. figuren till höger syns förväntade vindförhållanden i de olika områdena.

Lokalisering. figuren till höger syns förväntade vindförhållanden i de olika områdena. Lokalisering Bergvik Skog AB avser att ansökan om tillstånd att uppföra vindkraftverk i södra delen av Vansbro kommun. Projektet går under namnet Kajsberget och består av flera möjliga vindkraftsområden

Läs mer

Antagandehandling

Antagandehandling Antagandehandling 2010-01-22 Särskild sammanställning enligt Miljöbalken 6 kap. 16 gällande det tematiska tillägget till Översiktsplan 2002 för vindkraft, Tema vindkraft, tillägg till översiktsplanen.

Läs mer

Yttrande över ansökan om tillstånd för miljöfarlig verksamhet

Yttrande över ansökan om tillstånd för miljöfarlig verksamhet Miljönämnden 2007 09 20 59 1 Yttrande över ansökan om tillstånd för miljöfarlig verksamhet ABB AB Service har hos länsstyrelsen ansökt om tillstånd för befintlig verksamhet vid bolagets anläggning på fastigheten

Läs mer

Kompletterande PM Granskning

Kompletterande PM Granskning Kompletterande PM Granskning Avseende inkomna yttrande för järnvägsplan Tunnelbana från Akalla till Barkarby station Mitt i den växande Barkarbystaden planeras två nya tunnelbaneuppgångar. Titel: Kompletterande

Läs mer

Förslag till Kontrollprogram för kollisionsrisk fartyg-vindkraftpark för vindkraftpark Skottarevet i Kattegatt utanför Falkenberg

Förslag till Kontrollprogram för kollisionsrisk fartyg-vindkraftpark för vindkraftpark Skottarevet i Kattegatt utanför Falkenberg RAPPORT Titel Förslag till Kontrollprogram för kollisionsrisk fartyg-vindkraftpark för vindkraftpark Skottarevet i Kattegatt utanför Falkenberg Rapport 2005 3757-2 Projektledare Jessica Johansson Uppdragsgivare/Kontaktman

Läs mer

Tillståndsprocess. Håkan Lindroth, Sweco

Tillståndsprocess. Håkan Lindroth, Sweco Tillståndsprocess Håkan Lindroth, Sweco Moskogens vindpark Cirka 50 vindkraftverk spridda över området, främst på höjder Vindparkens totala area: cirka 30 km 2 Verkens tornhöjd: 105 m Rotordiameter: 90

Läs mer

Mellankommunal och regional planering i samarbete. Ingegärd Widerström, Länsstyrelsen Kalmar län Vindkraftsutbildning hösten 2008

Mellankommunal och regional planering i samarbete. Ingegärd Widerström, Länsstyrelsen Kalmar län Vindkraftsutbildning hösten 2008 Mellankommunal och regional planering i samarbete Ingegärd Widerström, Länsstyrelsen Kalmar län Vindkraftsutbildning hösten 2008 Två exempel: Kalmarsund och Öland Hav och land Många förfrågningar Motstående

Läs mer

Hornamossens vindpark. Projektbeskrivning

Hornamossens vindpark. Projektbeskrivning s vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING HORNAMOSSEN 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen mot

Läs mer

KOMPLETTERING AV DISPENSANSÖKAN FRÅN NATURRESERVATSFÖRESKRIFTER FÖR SÄKERHETSÅTGÄRDER FÖR BERG (DNR )

KOMPLETTERING AV DISPENSANSÖKAN FRÅN NATURRESERVATSFÖRESKRIFTER FÖR SÄKERHETSÅTGÄRDER FÖR BERG (DNR ) KOMPLETTERING AV DISPENSANSÖKAN FRÅN NATURRESERVATSFÖRESKRIFTER FÖR SÄKERHETSÅTGÄRDER FÖR BERG (DNR 521-16326-2018) Bakgrund Länsstyrelsen i Västra Götalands Län har 2018-06-12 i mail till Fastighetskontoret

Läs mer

Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr

Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr Energimyndigheten registrator@energimyndigheten.se Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr 2012-2103 Naturskyddsföreningen Gotland anser att Energimyndighetens

Läs mer

Till Länsstyrelsen Gotlands län

Till Länsstyrelsen Gotlands län 2018-01-19 Till Länsstyrelsen Gotlands län Verksamhets- SMA Mineral AB, 556206-3874 ut Ombud: Jur.kand. Sofia Hedelius Alrutz' Advokatbyrå AB Box 7493 103 92 Stockholm Tel: 08-679 73 65 E-post: sofia.hedelius@alrutz.se

Läs mer

Orrbergets vindpark. Projektbeskrivning

Orrbergets vindpark. Projektbeskrivning Orrbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING ORRBERGET 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen

Läs mer

Vindkraftens påverkan på marint liv. Professor och projektledare Lena Kautsky Presentation i Halmstad 5 december 2012

Vindkraftens påverkan på marint liv. Professor och projektledare Lena Kautsky Presentation i Halmstad 5 december 2012 Vindkraftens påverkan på marint liv Professor och projektledare Lena Kautsky Presentation i Halmstad 5 december 2012 Först kort några ord om min bakgrund Planera när vi kan se alt. när vi inte kan se och

Läs mer

Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm

Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm Sidan 1 av 5 Strategienheten Anders Bergman Datum Sid 2015-01-19 Dnr 2015KS004 1 (5) Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm Underrättelse enligt 17 kap. 5 miljöbalken samt hemställan om tillåtlighetsprövning

Läs mer

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17 För vindkraft vid Lekebergs kommun, Örebro län Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 21-6-17 Vindkraft - Lekebergs kommun Medverkande Verksamhetsutövare Stena Renewable AB Box 7123 42 33 Göteborg

Läs mer

Storrun. Trondheim. Östersund. Oslo. Stockholm. Faktaruta. Antal vindkraftverk 12. Total installerad effekt Förväntad årlig elproduktion

Storrun. Trondheim. Östersund. Oslo. Stockholm. Faktaruta. Antal vindkraftverk 12. Total installerad effekt Förväntad årlig elproduktion storrun vindkraft Storrun Trondheim Östersund Oslo Stockholm Faktaruta Antal vindkraftverk 12 Typ nordex N90 2,5 MW Rotordiameter 90 m Totalhöjd 125 m Total installerad effekt 30 MW Förväntad årlig elproduktion

Läs mer

Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge. Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17

Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge. Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17 Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17 Agenda Varför är vi här idag? Tillståndsprocessen Presentation av Gröningeprojektet Närliggande

Läs mer

Havsplan Östersjön. Förslag till. Samrådshandling Ärende 5 FÖRSLAG TILL HAVSPLAN SAMRÅD TIDIGT SKEDE SLUTLIGT FÖRSLAG GRANSKNING

Havsplan Östersjön. Förslag till. Samrådshandling Ärende 5 FÖRSLAG TILL HAVSPLAN SAMRÅD TIDIGT SKEDE SLUTLIGT FÖRSLAG GRANSKNING Ärende 5 FÖRSLAG TILL HAVSPLAN Ärende 5 TIDIGT SKEDE SAMRÅD GRANSKNING SLUTLIGT FÖRSLAG REGERINGENS BESLUT Förslag till Havsplan Östersjön Samrådshandling 2018-02-15 Samråd för en bättre havsplan Detta

Läs mer

100 % förnybart år Nätverket för vindbruk Balingsholm

100 % förnybart år Nätverket för vindbruk Balingsholm 100 % förnybart år 2040 Nätverket för vindbruk Balingsholm 2017-10-03 Agenda Nuläget inom branschen Utmaningar Elnät Utmaningar Havsbaserad vindkraft Utmaningar Tillstånd Sammanfattning Nuläget inom branschen

Läs mer

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84

Läs mer

Blekinge Offshore. 2012 Blekinge Offshore AB, www.blekingeoffshore.se

Blekinge Offshore. 2012 Blekinge Offshore AB, www.blekingeoffshore.se Blekinge Offshore Projektbeskrivning Projektet omfattar uppförande av i första hand 700 vindkraftverk med en kapacitet på 2 500 MW och en beräknad produktion på 7-8 TWh per år inom Sveriges elområde 4.

Läs mer

Vindpark Marviken. Vindpark Marviken. Projektbeskrivning. ReWind Offshore AB, Köpmannagatan 2, 652 26 Karlstad info@rewindenergy.

Vindpark Marviken. Vindpark Marviken. Projektbeskrivning. ReWind Offshore AB, Köpmannagatan 2, 652 26 Karlstad info@rewindenergy. Vindpark Marviken Vindpark Marviken Projektbeskrivning ReWind Offshore AB, Köpmannagatan 2, 652 26 Karlstad info@rewindenergy.se Några Reflektioner om vindkraft VARFÖR? Två huvudskäl EKONOMISKT Ägare slipper

Läs mer

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Natura 2000 och artskyddsfrågor

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Natura 2000 och artskyddsfrågor TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Natura 2000 och artskyddsfrågor Natura 2000 och artskyddsfrågor, disposition Aktuella bilagor Aktuellt tillåtlighetsvillkor MKB-processen Översikt aktuellt arbetsområde

Läs mer

Others 9.2 % Nordex 4.3 % Senvion (RePower) 4.3 % Frisia 5.1 % Enercon 42.6 % Siemens/ AN Bonus 11.0 % Vestas/NEG Micon 23.5 %

Others 9.2 % Nordex 4.3 % Senvion (RePower) 4.3 % Frisia 5.1 % Enercon 42.6 % Siemens/ AN Bonus 11.0 % Vestas/NEG Micon 23.5 % Informationsmöte Aldermyrberget Storklinta 2018-06-26 Vindkraftspark Aldermyrberget Agenda Om wpd Aldermyrberget - bakgrund Preliminär tidplan byggnation Utformning av vindkraftsparken inkl. vägar & andra

Läs mer

Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Brunnshult och Sjunnen i Vetlanda kommun

Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Brunnshult och Sjunnen i Vetlanda kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsredogörelse Förlängning av tillstånd för befintlig 40 kv luftledning mellan Brunnshult och Sjunnen i Vetlanda kommun September

Läs mer

Överklagan av tillstånd enligt miljöbalken - Vindkraftpark Forsvidar

Överklagan av tillstånd enligt miljöbalken - Vindkraftpark Forsvidar 1/5 2015-01-20 Länsstyrelsen Stockholm Box 22067 104 22 STOCKHOLM Ert dnr: 5511-10704-2013 Överklagan av tillstånd enligt miljöbalken - Vindkraftpark Forsvidar Naturskyddsföreningen Gotland överklagar

Läs mer

Med anledning av föreläggandet och inkomna yttranden justerar Bergvik sitt yrkande och yrkar nu enligt följande.

Med anledning av föreläggandet och inkomna yttranden justerar Bergvik sitt yrkande och yrkar nu enligt följande. Till Länsstyrelsen i Dalarnas län Miljöprövningsdelegationen 791 84 Falun Vindkraftprojekt Hälsingeskogen: komplettering Dnr 551-7900-2013 Bergvik Skog AB (nedan Sökanden eller Bergvik) får inkomma med

Läs mer

Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2013-04-10 Diarienummer: N137-0148/12

Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2013-04-10 Diarienummer: N137-0148/12 Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2013-04-10 Diarienummer: N137-0148/12 Utvecklingsavdelningen Björn Wadefalk Telefon: 366 40 19 E-post: bjorn.wadefalk@vastra.goteborg.se Remiss Vindplats Göteborg Vinga Vind

Läs mer

Översiktsplanen anger (kursivt nedan) för vindkraftsexploateringar bland annat:

Översiktsplanen anger (kursivt nedan) för vindkraftsexploateringar bland annat: 2013-01-25 Mi 2010-816 Kenneth Kallin 0413-62085 Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över tillståndsansökan om att uppföra två eller tre vindkraftverk norr om Högseröd, inom fastigheterna Högseröd

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25 Vindkraft Sara Fogelström 2013-10-25 Historik Vindkraft i världen (MW) I slutet på 2012 var totalt cirka 280 000 MW installerat världen över. Källa: EWEA och GWEC Vindkraft i världen Totalt installerad

Läs mer

YTTRANDE Ärendenr: NV Miljö- och energidepartementet Stockholm

YTTRANDE Ärendenr: NV Miljö- och energidepartementet Stockholm 1(6) SWE DI S H E NVIR O NM E NTA L P RO TE CTI O N A GE N CY YTTRANDE 2017-12-21 Ärendenr: NV-07306-17 Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm och med e-post Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet. Lunchseminarium 29 januari 2015

Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet. Lunchseminarium 29 januari 2015 Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet Lunchseminarium 29 januari 2015 Innehåll Kort översikt om direktivet Vad ska övervakas? Vilka krav ställs? Hur motsvarar vår övervakning kraven? Vad händer framöver?

Läs mer

Yttrande över Nordkalk AB:s ansökan om tillstånd enligt miljöbalken

Yttrande över Nordkalk AB:s ansökan om tillstånd enligt miljöbalken Miljönämndens arbetsutskott 2010 12 09 73 1 Dnr 2010 2255 Yttrande över Nordkalk AB:s ansökan om tillstånd enligt miljöbalken Nordkalk AB ansöker om tillstånd enligt miljöbalken för fortsatt och utökad

Läs mer

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom 1/5 Wickman Vind AB Öja Gisle 220 623 33 Burgsvik andreas@wickmanwind.se Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av

Läs mer

Vindkraftprojekt Södra Midsjöbanken. Samrådsunderlag 2011-05-16

Vindkraftprojekt Södra Midsjöbanken. Samrådsunderlag 2011-05-16 Vindkraftprojekt Södra Midsjöbanken Samrådsunderlag 2011-05-16 1 BAKGRUND E.ON:s övergripande vision är att bli världens ledande företag inom el och gas. I begreppet att bli världsledande ingår att ta

Läs mer