Konsekvensutredning av följdändringar i Jordbruksverkets föreskrifter om djurskydd på grund av ny djurskyddslag och ny djurskyddsförordning.

Transkript

1 Diarienummer /2019 Konsekvensutredning av följdändringar i Jordbruksverkets föreskrifter om djurskydd på grund av ny djurskyddslag och ny djurskyddsförordning. Enligt förordning (2007:1244) om särskild konsekvensutredning vid regelgivning ska en myndighet som överväger nya eller förändrade regler utreda reglernas kostnadsmässiga och andra konsekvenser i den omfattning som behövs i det enskilda fallet och dokumentera utredningen i en konsekvensutredning. Allmänt Det Jordbruksverket föreslår är en direkt följd av de ändringar som görs i djurskyddslagstiftningen till följd av en ny djurskyddslag (2018:1192) och en ny djurskyddsförordning Jordbruksverkets föreskrifter får inte några konsekvenser för företag och enskilda. Förslaget omfattar begränsade sakändringar i tre föreskrifter till följd av att sakinnehållet ändras i den nya lagen och förordningen. I de övriga 26 föreskrifter, som är berörda, sker ingen ändring av sakinnehållet. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Samtliga föreskrifter på djurskyddsområdet upphävs och nya föreskrifter beslutas med likalydande innehåll Den 1 april 2019 träder en ny djurskyddslag och ny djurskyddsförordning i kraft. Detta medför bland annat ändringar i Jordbruksverkets bemyndiganden och i regleringen av straffbestämmelserna. För att säkerställa att straffbestämmelser kan tillämpas korrekt utifrån den nya lagens bemyndigande, upphävs samtliga författningar med föreskrifter på djurskyddsområdet och nya beslutas med likalydande innehåll. Att detta är nödvändigt framgår i en dom från Högsta domstolen där ett åtal för brott mot straffsanktionerade bestämmelser i en föreskrift ogillades eftersom bestämmelserna hade meddelats med stöd av bemyndigande som senare ersatts av nya bemyndigande. Straffbestämmelser som finns i en ny lagreglering täcker nämligen enbart brott mot föreskrifter som har meddelats med stöd av den nya lagregleringen. De föreslagna ändringarna av föreskrifterna syftar till att säkerställa att samtliga av Jordbruksverkets föreskrifter på djurskyddsområdet har meddelats med stöd av aktuella bemyndigande. Åtgärden får till följd att de straffbestämmelser som finns i lagregleringen kan tillämpas vid eventuell överträdelse av föreskrifterna. 1 (19)

2 Ändringar av redaktionell karaktär och ett fåtal ändringar i sak görs även som följd av den nya lagen I Jordbruksverkets författningar med föreskrifter på djurskyddsområdet finns även ett stort antal hänvisningar till lag och förordning. Dessa ändras så att de hänvisar till korrekt lagrum i den nya djurskyddslagen eller djurskyddsförordningen. Jordbruksverket har även identifierat att ett fåtal sakändringar behöver göras i samband med att föreskrifterna besluts om. Detta är följdändringar som är oundvikliga på grund av nya lydelser i djurskyddslag eller djurskyddsförordning och dessa redogörs för i denna konsekvensutredning. Vilka föreskrifter ändras? Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2010:2) om transport av levande djur. (Saknr L5) Djurskyddsmyndighetens föreskrifter (DFS 2004:11) om hållande av strutsfåglar. (Saknr L 10) Djurskyddsmyndighetens föreskrifter (DFS 2006:8) om odling av fisk. (Saknr L 15) Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2010:45) om träning och tävling med djur; senast ändrad genom SJVFS 2018:6. (Saknr L 17) Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2012:27) om slakt och annan avlivning av djur. (Saknr L22) Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2012:12) om förprövning. (Saknr L 35) Djurskyddsmyndighetens föreskrifter (DFS 2007:1) om godkännande av ny teknik. (Saknr L 37) Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2013:41) om skyldigheter för djurhållare och personal inom djurens hälso- och sjukvård; senast ändrad genom SJVFS 2017:22. (Saknr D 8 och L 41) Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2008:67) om offentlig djurskyddskontroll; senast ändrad genom SJVFS 2012:20. (Saknr L 44) Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2014:17) om villkor för hållande, uppfödning och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby; senast ändrad genom SJVFS 2015:34. (Saknr L 80) Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2018:49) om hästhållning. (Saknr L 101) Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hållande av hund och katt (SJVFS 2008:5) (Saknr L 102) Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2012:14) om uppfödning och hållande av pälsdjur; senast ändrad genom SJVFS 2013:16. (Saknr L 103) Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2017:24) om nötkreaturshållning inom lantbruket m.m. (Saknr L 104) 2 (19)

3 Djurskyddsmyndighetens föreskrifter (DFS 2006:6) om djur i undervisning. (Saknr L 105) Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2017:25) om grishållning inom lantbruket m.m.; (Saknr L 106) Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2017:26) om fårhållning inom lantbruket m.m.; (Saknr L 107) Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:92) om djurhållning i djurparker m.m (Saknr L 108) Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2017:27) om gethållning inom lantbruket m.m. (Saknr L 109) Djurskyddsmyndighetens föreskrifter (DFS 2004:23) om hållande av dovhjort och kronhjort i vilthägn. (Saknr L 110) Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2017:28) om fjäderfähållning inom lantbruket m.m.; (Saknr L 111) Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2017:29) om kaninhållning inom lantbruket m.m.; (Saknr L 112) Djurskyddsmyndighetens föreskrifter (DFS 2004:22) om avelsarbete, senast ändrad genom SJVFS 2009:28. (Saknr L 115) Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (DFS 2007:3) om Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2008:19) om avgifter i vissa ärenden enligt 67 djurskyddsförordningen (1988:539); senast ändrad genom SJVFS 2017:19. (Saknr L 117) Djurskyddsmyndighetens föreskrifter (DFS 2004:21) om användning av djur vid film-, video- eller televisionsinspelning och föreställning eller annan förevisning som anordnas för allmänheten; senast ändrad genom DFS 2007:4 (Saknr L 118) Djurskyddsmyndighetens föreskrifter (DFS 2004:5) om kravet på tillstånd enligt 16 djurskyddslagen (1988:534) för hållande m.m. av häst, hund, katt och övriga sällskapsdjur; senast ändrad genom DFS 2006:1 (Saknr L 120) Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2017:40) om försöksdjur; (Saknr L 150) Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2013:42) om läkemedel och läkemedelsanvändning; senast ändrad genom SJVFS 2017:17 (Saknr D 9) Ändringar av redaktionell karaktär Samtliga ovan nämnda föreskrifter har uppdaterats redaktionellt där det funnits hänvisningar till djurskyddslagen (1988:534) och djurskyddsförordningen (1988:539). Dessa hänvisningar har uppdaterats till motsvarande i den nya djurskyddslagen (2018:1192) och den nya djurskyddsförordningen (2019:66) som träder i kraft 1 april Ändringar i sak Följande författningar har ändrats i sak: 3 (19)

4 träning och tävling med djur; senast ändrad genom SJVFS 2018:6. (Saknr L17) slakt och annan avlivning av djur. (Saknr L22) cirkusdjur; (Saknr L116) Nedan beskrivs vilka ändringar som gjort i dessa tre föreskrifter, vad ändringarna omfattar och varför ändringarna behöver göras. Konsekvenserna av dessa ändringar är också redogjorda för i denna konsekvensutredning. För samtliga övriga föreskrifter, som nu upphävs och beslutas om utan ändringar i sak, hänvisas till tidigare gjorda konsekvensutredningar. 2 kap 3 I 2 kap. 9 i den nya djurskyddslagen (2018:1192) anges att Utrustning får inte användas på ett sätt som kan orsaka djuret lidande eller skada. I förarbetena till de nya lagen, proposition 2017/18:147, sidan 301 anges: I avsnitt 7.11 har föreslagits ett uttryckligt förbud mot att tillfoga djur skada och att använda utrustning på ett sätt som kan orsaka djur lidande eller skada. De nya uttryckliga förbuden bedöms framför allt tydliggöra att djurhållare och andra som hanterar djur har en skyldighet att hantera djuren aktsamt och att undvika att använda utrustning som riskerar att orsaka djuren skada eller lidande. Att markera detta redan i lagen är viktigt för att förebygga att skador och lidande över huvud taget uppstår. Bestämmelsen bedöms däremot inte allmänt medföra att metoder och utrustning som är tillåtna att använda i dag blir förbjudna i framtiden. Dels finns det redan i dag, i 2 första stycket i djurskyddslagen, ett allmänt förbud mot att utsätta djur för onödigt lidande. Dels finns det, i 17 första stycket i lagen, ett uttryckligt förbud mot att utsätta djur för lidande i samband med tävling eller träning för tävling eller i samband med förevisningar eller föreställningar för allmänheten. Jordbruksverket (och tidigare Djurskyddsmyndigheten) har med stöd av bemyndiganden i lagen och i djurskyddsförordningen meddelat flera olika bestämmelser om metoder och utrustning till djur. Till exempel regleras i 2 kap. 6 i Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (DFS 2007:6) om hästhållning att utrustning till hästar ska vara väl anpassad, utformad och anbringad samt i sådant skick att den inte orsakar skador eller sjukdom. I 2 kap. 3 i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2010:45) om slås t.ex. vidare fast att utrustning, hjälpmedel eller metoder inte får användas på sådant sätt att det medför skada eller annat fysiskt eller psykiskt lidande för djuret. Även om det inte helt kan uteslutas att bestämmelsen i något fall medför att viss utrustning blir förbjuden borde sådan utrustning som i dag är känd som olämplig att använda till djur sannolikt redan träffas av de ovan nämnda förbuden eller bestämmelserna om utrustning i Jordbruksverkets föreskrifter. Förslaget bedöms därför sammanfattningsvis inte leda till några nya, negativa konsekvenser för enskilda eller för företag. Inte heller bedöms myndigheterna påverkas nämnvärt av förslaget. 4 (19)

5 Ändringen i djurskyddslagen medför att lydelsen i 2 kap 3 i ovan nämnd författning behöver ändras så att ordet kan läggs till framför medför skada. Den nya lydelsen i paragrafen blir därför; Utrustning, hjälpmedel eller metoder får inte användas på sådant sätt att det kan medföra skada eller annat fysiskt eller psykiskt lidande för djuret. 6 kap 2 och 3 I nuvarande djurskyddslag (1988:534) anges i 18 att ett djur som tränas för eller deltar i tävling på tävlingsbana får inte utsättas för dopning eller andra otillbörliga åtgärder som påverkar djurets prestationsförmåga eller temperament. I den nya djurskyddslagen (2018:1192) anges i motsvarade paragraf, 3 kap. 2, att ett djur som tränas för eller deltar i en tävling eller ett prov får inte utsättas för dopning eller andra otillbörliga åtgärder som kan påverka djurets prestationsförmåga eller temperament. I förarbetena till de nya lagen, proposition 2017/18:147, sidan 291 anges: Regeringen har i avsnitt 8.2 föreslagit att det nu gällande förbudet mot dopning i 18 djurskyddslagen utvidgas till att gälla också inför träning till och vid deltagande i prov. Vidare föreslår regeringen att det förtydligas att bestämmelsen avser åtgärder som kan dvs. har potential att påverka djurets prestationsförmåga eller temperament. När det gäller träning inför och deltagande i prov bedöms förslaget medföra förbättrade möjligheter till konkurrens på lika villkor för dem som deltar i prov. Det kan innebära ökade möjligheter att delta i ett visst prov för dem som har djur som är friska och i gott skick. Detta kan i sin tur medföra positiva effekter för djurets marknads- och avelsvärde. För de enskilda djurhållare och företag vars djur är dopade eller utsatta för andra otillbörliga åtgärder som kan påverka djurets prestationsförmåga, innebär förslaget ett förbud mot att delta i provverksamheten eller att de kommer att diskvalificeras från verksamheten. Det får till följd att djurhållaren eller företaget går miste om den vinst som ett deltagande hade kunnat medföra. Förslaget bedöms även kunna påverka det aktuella djurets marknads- och avelsvärde negativt. Hur många som påverkas negativt av den föreslagna ändringen är dock svårt att bedöma. Ändringen att förbudet avser åtgärder som kan påverka djurets prestationsförmåga eller temperament är främst ett förtydligande i förhållande till gällande rätt (se närmare om detta i avsnitt 8.2) och bedöms inte i sig ha några omedelbara konsekvenser för djurhållare. Ändringen i djurskyddslagen medför att lydelserna i 6 kap. 2 och 3 behöver ändras så att ordet kan läggs tills till framför påverkar djurets prestationsförmåga. Lydelsen i båda paragrafer ändras därför till som kan påverka djurets prestationsförmåga eller temperament. Av 2 kap. 3 framgår att fram till och med den 8 december 2015 fick personer som, den 1 januari 2013, besatt minst tre års relevant yrkeserfarenhet ansöka om det kompetensbevis som krävs för slakteri- samt avlivningsverksamhet för pälsdjur enligt rådets förordning (EG) nr 1099/2009 av den 24 september om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning 1, utan föregående krav på genomgången utbildning och examination. Av 2 kap. 4 framgår vilken blankett som denna ansökan ska göras på. 1 EUT L 303, ,s. 1, (Celex 32009R1099). 5 (19)

6 Bakgrunden till 2 kap. 3 finns beskrivet i Konsekvensutredning till föreskrifter om ändring i Statens Jordbruksverks (SJVFS 2007:77) och allmänna råd om slakt och avlivning daterat den 21 juni 2012 (Dnr: /12). Eftersom detta förenklade förfarande vid utfärdande av kompetensbevis för slakt och avlivning upphörde den 8 december 2015 ska 3 och 4 därför upphävas. För mer information, se tidigare konsekvensutredning. I förarbetena till den nya djurskyddslagen (2018:1192) anges att kravet på bedövning ska gälla även när djur avlivas genom att avblodas även i andra fall än vid slakt. Därför tas det nuvarande bemyndigandet att föreskriva om undantag från kravet på bedövning vid slakt av fjäderfä och kaniner bort. Av förarbetena framgår att det skärpta kravet i djurskyddslagen innebär att Jordbruksverket inte längre har möjlighet att i sina föreskrifter medge att kaniner, gnagare, tamillrar, fjäderfä och andra fåglar under 150 g avlivas genom dekapitering utan föregående bedövning. Detta betyder att det bemyndigande som finns i nuvarande 31 djurskyddsförordningen (1988:539) och som anger att Jordbruksverket får meddela föreskrifter eller i enskilda fall besluta om undantag från kravet på bedövning i 14 första stycket djurskyddslagen (1988:534) för fjäderfä och kaniner, tas bort. Vi har med stöd av detta bemyndigande i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2012:27) om slakt och annan avlivning, föreskrivit i enligt följande: Kaniner, gnagare, tamillrar, fjäderfä och övriga fåglar samt kräldjur och groddjur får avlivas genom dekapitering. För kaniner och fjäderfä är avlivning genom dekapitering enbart tillåtet för individer som avlivas/slaktas för privat konsumtion i hemmet. Djur med en kroppsvikt överstigande 150 g samt kräldjur och groddjur ska vara medvetslösa när de avlivas. Kaniner, gnagare och tamillrar med en kroppsvikt om 1 kg eller därutöver får inte avlivas genom dekapitering. På kräldjur och groddjur ska hjärnan förstöras omgående efter dekapitering. För att våra föreskrifter ska följa den nya djurskyddslagens (2018:1192) krav ändras föreskrifterna och undantaget från bedövning tas bort. Den nya lydelsen blir istället enligt följande: Kaniner, gnagare, tamillrar, fjäderfä och övriga fåglar samt kräldjur och groddjur får avlivas genom dekapitering. För kaniner och fjäderfä är avlivning genom dekapitering enbart tillåtet för individer som avlivas/slaktas för privat konsumtion i hemmet. Djur ska vara medvetslösa när de avlivas. Kaniner, gnagare och tamillrar med en kroppsvikt om 1 kg eller därutöver får inte avlivas genom dekapitering. På kräldjur och groddjur ska hjärnan förstöras omgående efter dekapitering. Konkret innebär detta att även kaniner och fjäderfä under 150 g ska vara medvetslösa när de avlivas genom dekapitering. 6 (19)

7 . Den 1 januari 2019 blev elefanter och sjölejon förbjudna att föras omkring och visas offentligt. Ändringen gjordes i djurskyddsförordningen som reglerar vilka djur som får föras omkring och i samband med det visas offentligt, till exempel på cirkus. Före ändringen omfattade detta apor, rovdjur med undantag för tamhundar och tamkatter, säldjur med undantag för sjölejon, noshörningar, flodhästar, hjortdjur med undantag för renar, giraffer, kängurur, rovfåglar, strutsfåglar och krokodildjur föras omkring och i samband därmed visas offentligt. Från och med 1 januari omfattar förbudet även elefanter och sjölejon. Anledningen till ändringen är att en cirkus, som reser omkring, har mycket begränsade möjligheter att hålla djuren på de ytor och under de förutsättningar som djur av många arter behöver för att må fysiskt och psykiskt bra. Bedömning var att cirkusar saknar praktiska förutsättningar att hålla elefanter och sjölejon på ett sätt som tillåter att de kan bete sig naturligt. I 2 kap Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (DFS 2007:3) om cirkusdjur anges hur elefanter och sjölejon på cirkusar ska hållas och skötas. Dessa upphävs till följd av ändringen i djurskyddsförordningen. Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Alternativa lösningar saknas eftersom ändringarna är en nödvändig följd av att djurskyddslagen ändras. Alternativa lösningar saknas eftersom paragraferna upphört gälla. Alternativa lösningar saknas eftersom ändringen är en nödvändig följd av att djurskyddslagen och djurskyddsförordningen ändras. 7 (19)

8 Alternativa lösningar saknas eftersom djurhållningen förbjudits i djurskyddsförordningen. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen Regleringen omfattar alla som berörs av författningen. För mer information hänvisas till tidigare konsekvensutredningar. Paragraferna har upphört gälla. För mer information se Konsekvensutredning till föreskrifter om ändring i Statens Jordbruksverks (SJVFS 2007:77) och allmänna råd om slakt och avlivning daterat den 21 juni 2012 (Dnr: /12). Regleringen berör alla som för privat konsumtion avlivat kaniner och fjäderfä under 150 gram. Hur många detta har varit saknar vi uppgifter på. De som berörs av regleringen är cirkusar, såväl svenska som utländska, som turnerar i Sverige. Näringsdepartementet har i sin konsekvensutredning angett att det rör sig om elva svenska och utländska cirkusar som har turnerat i Sverige minst en säsong sedan I dagsläget finns tre aktiva cirkusar som turnerar i Sverige med djur. Deras bedömning var att de som berörs av förslaget främst är utländska cirkusar som har elefanter eller sjölejon och som eventuellt planerar att turnera i Sverige framöver. Svenska cirkusar och de utländska cirkusar som faktiskt har turnerat i Sverige under senare år har fasat ut dessa djur och bedömningen är att de inte påverkas. Uppgifter om de bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på Föreskrifter utan sakändringar Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2010:2) om transport av levande djur. (Saknr L5) Bemyndigandet finns i 1 kap. 2 tredje stycket och 2 kap. 23 djurskyddsförordningen 8 (19)

9 Djurskyddsmyndighetens föreskrifter (DFS 2004:11) om hållande av strutsfåglar. (Saknr L 10) Bemyndigandet finns i 2 kap 9, 11, 13 och 14 2, 4, 8 a, 17 och 18 djurskyddsförordningen Djurskyddsmyndighetens föreskrifter (DFS 2006:8) om odling av fisk. (Saknr L 15) Bemyndigandet finns i 2 kap. 9, 11, 14, 21, 23 och 4 kap. 2 och 3 djurskyddsförordningen Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2012:12) om förprövning. (Saknr L 35) Bemyndigandet finns i 6 kap. 2-3, 8 kap. 15 och 11 kap. 2 djurskyddsförordningen Djurskyddsmyndighetens föreskrifter (DFS 2007:1) om godkännande av ny teknik. (Saknr L 37) Bemyndigandet finns i 6 kap. 5, 8 kap. 17, 11 kap. 2 djurskyddsförordningen Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2013:41) om skyldigheter för djurhållare och personal inom djurens hälso- och sjukvård; senast ändrad genom SJVFS 2017:22. (Saknr D 8 och L 41) Bemyndigandet finns i 2 kap. 2, 4 kap. 1 och 5 kap. 3 förordningen (2009:1386) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård, 5 och 15 förordningen (2006:815) om provtagning på djur, m.m., 4 epizootiförordningen (1999:659) samt 4 kap. 2 djurskyddsförordningen (1988:539). Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2008:67) om offentlig djurskyddskontroll; senast ändrad genom SJVFS 2012:20. (Saknr L 44) Bemyndigandet finns i 1 kap. 2, 5 kap. 3, 8 kap. 16 och 19 djurskyddsförordningen Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2014:17) om villkor för hållande, uppfödning och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby; senast ändrad genom SJVFS 2015:34. (Saknr L 80) Bemyndigandet finns i 2 kap. 9, 11, 13, 14, 18, 21 och 22 djurskyddsförordningen Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2018:49) om hästhållning. (Saknr L 101) Bemyndigandet finns i 2 kap. 9, 11, 13, 14 och 18 djurskyddsförordningen Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hållande av hund och katt (SJVFS 2008:5) (Saknr L 102) Bemyndigandet finns i 2 kap. 9, 14, 17, 18, 21, 22 och 9 kap. 2 djurskyddsförordningen 9 (19)

10 Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2012:14) om uppfödning och hållande av pälsdjur; senast ändrad genom SJVFS 2013:16. (Saknr L 103) Bemyndigandet finns i 2 kap. 2, 9, 11, 14, 18 och 21, och 3 kap. 7 djurskyddsförordningen Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2017:24) om nötkreaturshållning inom lantbruket m.m. (Saknr L 104) Bemyndigandet finns i 2 kap. 5-7, 9, 11, 13, 14, 17 och 18 djurskyddsförordningen Djurskyddsmyndighetens föreskrifter (DFS 2006:6) om djur i undervisning. (Saknr L 105) Bemyndigandet finns i 2 kap. 9, 11, 14 och 18 djurskyddsförordningen (2009:66). Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2017:25) om grishållning inom lantbruket m.m.; (Saknr L 106) Bemyndigandet finns i 2 kap. 9, 11, 13, 14, 17 och 18 djurskyddsförordningen Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2017:26) om fårhållning inom lantbruket m.m.; (Saknr L 107) Bemyndigandet finns i 2 kap. 9, 11, 13, 14, 17 och 18 djurskyddsförordningen Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:92) om djurhållning i djurparker m.m (Saknr L 108) Bemyndigandet finns i 2 kap. 9, 14 och 18 och 11 kap. 2 djurskyddsförordningen Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2017:27) om gethållning inom lantbruket m.m. (Saknr L 109) Bemyndigandet finns i 2 kap. 9, 11, 13, 14, 17 och 18 djurskyddsförordningen (2019:66) Djurskyddsmyndighetens föreskrifter (DFS 2004:23) om hållande av dovhjort och kronhjort i vilthägn. (Saknr L 110) Bemyndigandet finns i 2 kap. 9, 11, 14, 18 och 22 djurskyddsförordningen Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2017:28) om fjäderfähållning inom lantbruket m.m.; (Saknr L 111) Bemyndigandet finns i 2 kap. 1, 9, 11, 13, 14 och 18 djurskyddsförordningen Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2017:29) om kaninhållning inom lantbruket m.m.; (Saknr L 112) Bemyndigandet finns i 2 kap. 9, 11, 13, 14 och 18 djurskyddsförordningen 10 (19)

11 Djurskyddsmyndighetens föreskrifter (DFS 2004:22) om avelsarbete, senast ändrad genom SJVFS 2009:28. (Saknr L 115) Bemyndigandet finns i 2 kap. 21 djurskyddsförordningen Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2008:19) om avgifter i vissa ärenden enligt 67 djurskyddsförordningen (1988:539); senast ändrad genom SJVFS 2017:19. (Saknr L 117) Bemyndigandet finns i 8 kap. 17 djurskyddsförordningen Djurskyddsmyndighetens föreskrifter (DFS 2004:21) om användning av djur vid film-, video- eller televisionsinspelning och föreställning eller annan förevisning som anordnas för allmänheten; senast ändrad genom DFS 2007:4 (Saknr L 118) Bemyndigandet finns i 2 kap. 9 och 3 kap. 7 djurskyddsförordningen (1988:539). Djurskyddsmyndighetens föreskrifter (DFS 2004:5) om kravet på tillstånd enligt 16 djurskyddslagen (1988:534) för hållande m.m. av häst, hund, katt och övriga sällskapsdjur; senast ändrad genom DFS 2006:1 (Saknr L 120) Bemyndigandet finns i 6 kap. 6 djurskyddsförordningen (2019:66) Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2017:40) om försöksdjur; (Saknr L 150) Bemyndigandet finns i 2 kap. 20, 4 kap. 2, 5 kap. 3, 7 kap. 1-4, 6, 7, 10, 12, 18, 30, 32 och 11 kap. 2 djurskyddsförordningen (2009:66). Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2013:42) om läkemedel och läkemedelsanvändning; senast ändrad genom SJVFS 2017:17 (Saknr D 9) Bemyndigandet finns i 2 kap. 2 förordningen (2009:1386) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård och 4 kap 3 djurskyddsförordningen Föreskrifter med sakändringar Bemyndigandet finns i 3 kap 1, 2, 7 och 10 djurskyddsförordningen Bemyndigandet finns i 1 kap. 2, 2 kap. 11, 14, 17 och 18 och 5 kap. 1 och 3 djurskyddsförordningen (2019:66) och 4 epizootiförordningen (1999:659). Bemyndigandet finns i 2 kap. 9, 13 och 14, 3 kap. 5 och 7, och 8 kap 16 djurskyddsförordningen 11 (19)

12 Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen 2 kap 3 Regleringen är en nödvändig följd av att djurskyddslagens ändras och i förarbetena till den nya djurskyddslagen bedöms förslaget sammanfattningsvis inte leda till några nya, negativa konsekvenser för enskilda eller för företag. Inte heller bedöms myndigheterna påverkas nämnvärt av förslaget. I förarbetena anges att även om det inte helt kan uteslutas att bestämmelsen i något fall medför att viss utrustning blir förbjuden borde sådan utrustning som i dag är känd som olämplig att använda till djur sannolikt redan träffas av de ovan nämnda förbuden eller bestämmelserna om utrustning i Jordbruksverkets föreskrifter. Det bedöms inte i sig ha några omedelbara konsekvenser för djurhållare. 6 kap 2 och 3 Regleringen är en nödvändig följd av att djurskyddslagens ändras. I förarbetena till den nya djurskyddslagen anges att ändringen så att den nya bestämmelsen även avser åtgärder som kan, dvs. har potential, att påverka djurets prestationsförmåga främst är ett förtydligande i förhållande till gällande rätt. Det bedöms inte i sig ha några omedelbara konsekvenser för djurhållare. Paragraferna är inte längre tillämpliga sedan några år tillbaka och upphävs därför. För mer information se Konsekvensutredning till föreskrifter om ändring i Statens Jordbruksverks (SJVFS 2007:77) och allmänna råd om slakt och avlivning daterat den 21 juni 2012 (Dnr: /12). Regleringen är en nödvändig följd av att djurskyddslagen och djurskyddsförordningen ändras. I förarbetena till den nya djurskyddslagen bedöms ändringarna i bestämmelsen om slakt och annan avlivning inte ha annat än mycket begränsade konsekvenser för enskilda, företagare och myndigheter. Regleringen är en nödvändig följd av att djurskyddsförordningen ändras. I konsekvensutredningen till förarbetena till den nya djurskyddslagen bedöms ändringarna i bestämmelsen om slakt och annan avlivning inte ha annat än mycket begränsade konsekvenser för enskilda, företagare och myndigheter. 12 (19)

13 Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Regleringen är en nödvändig följd av att djurskyddslagen ändras och har inte i förarbetena till den nya djurskyddslagen bedömts stå i strid med EU:s lagstiftning på området. Ändringen står inte i strid och går inte utöver vad som följer av Sveriges anslutning till EU. Paragraferna är inte längre tillämpliga och ska därför upphävas. För mer information se Konsekvensutredning till föreskrifter om ändring i Statens Jordbruksverks (SJVFS 2007:77) och allmänna råd om slakt och avlivning daterat den 21 juni 2012 (Dnr: /12). Regleringen är en nödvändig följd av att djurskyddslagen och djurskyddsförordningen ändras och har inte i förarbetena till den nya djurskyddslagen bedömts stå i strid med EU:s lagstiftning på området. Det finns inga EU-rättsakter som reglerar vilka djurslag som får förevisas offentligt. Medlemsstaterna beslutar själva om vilka djur som får förevisas offentligt i landet. Det finns inte heller några grundläggande bestämmelser om hur djur för offentlig förevisning ska hållas och skötas på EU-nivå. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Regleringen är en nödvändig följd av att djurskyddslagen ändras. Jordbruksverket kommer att informera om förändringen. 13 (19)

14 Paragraferna är inte längre tillämpliga sedan några år tillbaka och upphävs därför. För mer information se Konsekvensutredning till föreskrifter om ändring i Statens Jordbruksverks (SJVFS 2007:77) och allmänna råd om slakt och avlivning daterat den 21 juni 2012 (Dnr: /12). Jordbruksverket kommer att informera om förändringen. Ingen sådan särskild hänsyn är aktuell eftersom djurhållningen redan har förbjudits i djurskyddsförordningen. Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen Regleringen omfattar alla som berörs av författningen. För mer information hänvisas till tidigare konsekvensutredningar. Paragraferna är inte längre tillämpliga. För mer information se Konsekvensutredning till föreskrifter om ändring i Statens Jordbruksverks (SJVFS 2007:77) och allmänna råd om slakt och avlivning daterat den 21 juni 2012 (Dnr: /12). Berörda är enbart dem som avlivar/slaktar kaniner och fjäderfä under 150 g för privat konsumtion. Statistik på hur många det är saknas. I förarbetena till den nya djurskyddslagen bedöms ändringarna inte ha annat än mycket begränsade konsekvenser för enskilda, företagare och myndigheter. 14 (19)

15 Näringsdepartementets bedömning är att regleringen berör såväl svenska som utländska cirkusar som turnerar i Sverige. Cirkusbranschen är liten nationellt sett och företagen är relativt få. Det rör sig om elva svenska och utländska cirkusar som har turnerat i Sverige minst en säsong sedan I dagsläget finns tre aktiva cirkusar som turnerar i Sverige med djur. De djur som i dagsläget främst förekommer på cirkusar som turnerar i Sverige är hästar och hundar. Det finns även lamor, kameler, alpackor, oxar, getter och papegojor. Cirkusföretag kan antingen äga alla djur som medverkar i föreställningar själva eller hyra in cirkusnummer med djur från utländska cirkusar. För de cirkusar som hyr in nummer kan djuren som medverkar variera från säsong till säsong. De större cirkusföretagen sysselsätter personer vardera, medan de mindre cirkusarna främst är familjeföretag som sysselsätter en handfull personer. Näringsdepartementets bedömning är att de som berörs av förslaget främst är utländska cirkusar som har elefanter eller sjölejon och som eventuellt planerar att turnera i Sverige framöver. Svenska cirkusar och de utländska cirkusar som faktiskt har turnerat i Sverige under senare år har fasat ut dessa djur och bedömningen är att de inte påverkas. Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader Förslaget bedöms i förarbetena till den nya lagen sammanfattningsvis inte leda till några konsekvenser för enskilda eller för företag. Regleringen innebär inte någon ökning av administrativa kostnader. Regleringen innebär inte någon ökning av administrativa kostnader. Näringsdepartementets bedömning är att regleringen inte kommer medföra vare sig någon extra tidsåtgång eller administrativa kostnader för de svenska cirkusföretagen och de utländska cirkusar som faktiskt har turnerat i Sverige under senare år eftersom de inte har några elefanter eller sjölejon i dagsläget. 15 (19)

16 Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen Förslaget bedöms i förarbetena till den nya lagen sammanfattningsvis inte leda till några konsekvenser för enskilda eller för företag. Paragraferna är inte längre tillämpliga och ska därför upphävas. För mer information se Konsekvensutredning till föreskrifter om ändring i Statens Jordbruksverks (SJVFS 2007:77) och allmänna råd om slakt och avlivning daterat den 21 juni 2012 (Dnr: /12). I förarbetena till den nya djurskyddslagen bedöms ändringarna i bestämmelsen om slakt och annan avlivning inte ha annat än mycket begränsade konsekvenser för enskilda, företagare och myndigheter. Näringsdepartementets bedömning är att regleringen inte kommer medföra några kostnader för cirkusföretagen. Ikraftträdandet kommer att ske innan en ny säsong startar, efter en övergångstid på cirka sex månader. För svenska cirkusar kommer inga förändringar i verksamheten behöva ske jämfört med nuläget. För utländska cirkusar anses övergångstiden tillräcklig för att företagen ska uppmärksamma att elefanter och sjölejon inte får turnera i Sverige. Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen 16 (19)

17 Förslaget bedöms i förarbetena till den nya lagen sammanfattningsvis inte leda till några konsekvenser för enskilda eller för företag. Förslaget innebär ingen påverkan på konkurrensförhållanden eftersom paragraferna inte längre är tillämpliga. För mer information se Konsekvensutredning till föreskrifter om ändring i Statens Jordbruksverks (SJVFS 2007:77) och allmänna råd om slakt och avlivning daterat den 21 juni 2012 (Dnr: /12). Förslaget innebär ingen påverkan på konkurrensförhållanden då den endast berör avlivning/slakt för privat konsumtion och inte avlivning/slakt i näringsverksamhet. Näringsdepartementets bedömning är att regleringen endast marginellt kan komma att påverka konkurrensförhållandena för både svenska cirkusar som turnerar utomlands och utländska cirkusar som turnerar i Sverige. Svenska cirkusar som i dagsläget är aktiva turnerar uteslutande i Sverige. En cirkus hyr ut sina djur till utländska cirkusar under vintersäsongen. Utländska cirkusar turnerar till och från i Sverige, men det rör sig om ett fåtal under de senaste fem åren och ingen av dessa har under de senaste åren haft elefanter eller sjölejon. Beskrivning av hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen Förslaget bedöms i förarbetena till den nya lagen sammanfattningsvis inte leda till några konsekvenser för enskilda eller för företag. Regleringen medför ingen annan påverkan. Paragraferna är inte längre tillämpliga och ska därför upphävas. För mer information se Konsekvensutredning till föreskrifter om 17 (19)

18 ändring i Statens Jordbruksverks (SJVFS 2007:77) och allmänna råd om slakt och avlivning daterat den 21 juni 2012 (Dnr: /12). Regleringen medför ingen annan påverkan än den som beskrivits ovan. Näringsdepartementets bedömning är att den negativa påverkan på företagen är marginell. Om elefanter eller sjölejon hade funnits på någon svensk cirkus i dagsläget hade dessa djur behövts omplaceras eller avlivas, men eftersom inget av dessa djur förekommer bedöms den negativa påverkan på företagen som marginell. Ett förbud mot elefant och sjölejon har efterfrågats av vissa svenska cirkusar och några gör bedömningen är att införande av regleringen kan påverka allmänhetens syn på cirkus i positiv riktning. Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning Förslaget bedöms i förarbetena till den nya lagen sammanfattningsvis inte leda till några konsekvenser för enskilda eller för företag. Paragraferna är inte längre tillämpliga. För mer information se Konsekvensutredning till föreskrifter om ändring i Statens Jordbruksverks (SJVFS 2007:77) och allmänna råd om slakt och avlivning daterat den 21 juni 2012 (Dnr: /12). Inga särskilda hänsyn behöver tas till små företag. Näringsdepartementets bedömning är att Cirkusbranschen är relativt liten nationellt sett med endast ett fåtal verksamma företag, där även varje företag är relativt litet. Bedömningen är att regleringen inte kommer öka vare sig arbetsåtgången eller kostnaden för enskilda företag, oberoende av storlek. 18 (19)

19 Kontaktperson Ange vem som kan kontaktas vid eventuella frågor Helena Elofsson, djurskyddssamordnare (19)