Hav i balans samt levande kust och skärgård

Transkript

1 HAV I BALANS Hav i balans samt levande kust och skärgård Agenda 21:s mål De ekologiskt särskilt känsliga kustområdena inom Södertälje kommun som är i behov av skydd ska omfattas av naturreservat, fågelskyddsområden eller områden fredade mot fiske. Södertälje kommun deltar aktivt i kommande vattenplanering där avrinningsområdena är utgångspunkten. Östersjön har under sommaren 2005 drabbats av en osedvanligt kraftig algblomning. Tjocka lager av ruttnande och giftiga alger drev in i badvikarna under några varma sommarmånader. Från djurskyddsmyndigheten gick det ut ett pressmeddelande om att betesdjur med tillgång till Östersjövatten bör hindras från att vistas i eller dricka detta vatten. Turister flydde från annars populära campingplatser och badvikar. Hur kunde det bli så här? Är havet i obalans? Under vintern 2005 mättes höga fosforhalter upp och mycket djupvatten kom upp till Östersjöns yta. Sedan början på 1990talet har syreförhållandena i Östersjöns djupvatten försämrats. I syrefria bottnar frigörs fosfor, som tillsammans med solvärme bidrar till att stimulera algblomningen. Algblomning är en normal företeelse men kan under ogynnsamma förhållanden med förhöjda fosforhalter, en lång värmebölja och svaga vindar resultera i extra kraftig algblomning. Den algblomning som uppmärksammas mest är den som består av blågröna alger eller cyanobakterier. Dessa arter fixerar sitt eget kväve från luften i likhet med ärtväxter och är alltså inte alls beroende av att det finns kväve i vattnet. Det finns ca 20 besvärliga och giftiga arter av blågrönalger som kan massutvecklas, t.ex. katthårsalgen (Nodularia spumigena). Dessa alger bildar blågröna eller gröngula flera hundra meter långa stråk av algmassa i vattenytan. De döda algerna som sjunker ned på Östersjöns bottnar för med sig mycket stora mängder kväve uppskattningsvis över ton varje sommar. I samband med sommarens algblomning blossade en intensiv forskardebatt upp ifall det är fosfor eller kväve som är boven i dramat. Alla är emellertid överens om att det är nödvändigt att minska fosforhalterna i Östersjön. Ett sätt att minska fosforns frigörelse från bottnarna vore att syresätta de syrefria och döda bottnarna. Om det är tekniskt och ekonomiskt möjligt vet vi ingenting om idag. Dagens insatser handlar i stället om att minimera utsläppen av näringsämnen till vårt känsliga innanhav Östersjön så långt det är möjligt både här i Sverige och i andra länder. Avloppsvattnet från Södertälje och Järna renas vid Himmerfjärdens reningsverk. Det ligger i ett kustområde mellan Södertälje i norr och Askö/Torö i söder som är belastat av närsalter. Stavbofjärden innanför Mörkö får ta emot näringsrikt vatten från Hölö avloppsreningsverk via Skillebyån samt vatten från Åbyån, som avvattnar de mycket näringsrika Lillsjön och Kyrksjön. Enligt yrkesfiskarna utgör den växande populationen av skarv och gråsäl ett hot mot det yrkesmässiga fisket på ostkusten. Skarven uppvisar en explosionsartad ökning och spridning. Skarven konsumerar i genomsnitt 0,5 kg fisk/d. Skarven skulle kunna förklara den nedgång av gädda och abborre som har iakttagits inom vissa områden. Foto: Kustbevakningen 15

2 HAV I BALANS ton En av Himmerfjärdsverkets åtta parallella linjer året... Reningen vid Himmerfjärdsverket har i stort fungerat bra under året och utsläppsvillkoren har innehållits med god marginal. Ca ton biomull har producerats vid Himmerfjärdsverket varav en del torkats till pellets och använts för markbyggnad, skogsgödslingsförsök och stödbränsle i en cementindustri ton avvattnad biomull har gått till sluttäckning på deponin vid Tveta. Den 27 januari uppstod en rörspricka på tryckledningen från avloppspumpstationen Pilkrog i Ytterjärna. Ca m3 avloppsvatten rann ut i marken och ca 800 m3 bräddade till Moraån. När reparationen genomfördes 2 3 februari bräddades ytterligare m3 till Moraån. Vecka 29 föll hela 140 mm regn över Södertälje, vilket gav upphov till ca 2,5 gånger normalt flöde till Himmerfjärdsverket. Det höga flödet gav upphov till förhöjda fosforustläpp. Motsvarande vecka föll bara 54 mm regn i Stockholm. Södertäljes fosforutsläpp från Himmerfjärdsverket Kommentar: Figuren visar hur mycket totalfosfor som avloppsvattnet från Södertälje bidrar med efter rening vid Himmerfjärdsverket. Fosformängden från Södertälje var ca 12 % högre än 2004, men utgör fortfarande ett mycket litet bidrag till den totala fosforbelastningen på Himmerfjärden. Varje år transporteras ca 100 ton fosfor in i fjärden från öppna Östersjön, där stora mängder fosfor finns lagrade i bottensedimenten och frisätts vid syrebrist i bottenvattnet. Källa: SYVAB har byggts om så att den kan drivas separat från övriga verket. Avsikten är att kunna köra olika försök i mindre skala för att ytterligare förbättra reningen. Södertälje har sedan mitten av 90talet varit en stor syndare vad gäller utsläpp av krom och zink som belastat Himmerfjärdsverket.Halterna av krom och zink i slammet har emellertid successivt minskat under 2005 och är nu lägre än gränsvärdena. Möjligen har vetskapen om att kommunen tar prover i det misstänkta industriområdet haft avsedd verkan? Fifångs naturreservat har övergått till att bli ett marint naturreservat, vilket bl. a. innebär nya bestämmelser vad gäller muddring och förbud att använda biologiska bekämpningsmedel. Kemiska bekämpningsmedel är redan förbjudna att använda. I maj beslutade länsstyrelsen om regler för brukande av vattenskotrar. Dessa får endast köras utefter de allmänna farlederna på en bredd av 300 m åt båda håll dock inte närmare land än 100 m. Södertäljes kväveutsläpp ton från Himmerfjärdsverket Kommentar: År 1991 avlägsnade kvävereningen i Himmerfjärdsverket 45 procent av kvävet, 2003 avlägsnades cirka 85 procent av tillfört kväve. Under 2001, 2002 och 2005 gjordes storskaliga försök med periodvis ökade utsläpp av kväve. Det ökade utsläppet 2005 pågick till den 30 april. Under resten av 2005 har kvävereningen varit maximal (medelvärde maj december 4,4 mg totn/l. Årsmedelvärdet blev 8,8. Tanken var att fosforn skulle förbrukas totalt inför vårblomningen så att blomningen av blågröna alger under sommaren skulle förhindras. Detta lyckades i närrecipienten men tyvärr uppstod en kraftig blomning i öppna Östersjön. En del av dessa algbälten trängde in i Himmerfjärden men hade troligen sitt ursprung längre ut. Källa: SYVAB 16

3 LEVANDE SJÖAR Levande sjöar och vattendrag Agenda 21: s mål Kvarvarande opåverkade ström och forssträckor förblir oexploaterade. De ekologiskt särskilt känsliga vattenområdena inom Södertälje kommun som är i behov av skydd ska omfattas av naturreservat, områden fredade mot fiske, fågelskyddsområden eller biotopskyddsområden. För att kunna bedriva en hållbar samhällsplanering i överensstämmelse med Miljöbalken, tar Södertälje kommun hänsyn till den samlade bebyggelsen inom ett avrinningsområde, i stället för att se till varje bebyggelseförslag för sig. Södertälje kommun deltar i kommande vattenplanering där tillrinningsområdena är utgångspunkten. Kommunens uppdatering av rapporten Sjöar och vattendrag i Södertälje kommun 2004 har under 2005 följts upp genom att miljökontoret inlett ett vattenplaneringsarbete genom analys av vilken markanvändning som pågår i respektive delavrinningsområde. Genom schablonberäkningar av respektive markanvändning har beräkningar gjorts över hur stor näringstillförseln är till vattendragen mm. Detta material ska framöver utnyttjas i kommunens fortsatta vattenplanering. De fem avrinningsområdena, som kartlagts under 2005 är Moraån, Bränningeån, Skabroträskbäcken, Mölnboån och Bornsjön. De återstående avrinningsområdena i kommunen beräknas bli kartlagda under En populärversion av rapporten Sjöar och vattendrag i Södertälje kommun kan du hitta på kommunens hemsida. Länsstyrelsen och Vägverket har under året inventerat vägtrummor, dammar, kvarnar och andra hinder i 14 vattendrag i länet. Cirka 20 % av passagerna mellan väg och vattendrag utgör vandringshinder för fisk och andra vattenlevande djur. Av totalt 295 inventerade objekt i länet har 13 vandringshinder fått högsta prioritet. Fem av dessa ligger i Södertälje. Att åtgärda de prioriterade hindren skulle medföra en stor ekologisk vinst för arterna i vattensystemen. De vattendrag som pekats ut i Södertälje är Moraån (Järnaddammen), Bränningeån (Ålöström) samt Skillebyån (3 st mycket illa anlagda vägtrummor). Därutöver har ytterligare två trummor i Vaskabäcken fått högsta prioritet. Under sommaren togs vattenprov på 13 strandbad. Badvattnet var överlag bra, med några undantag. Underåsbadet hade flera prover med anmärkningar m.a.p. bakterier, vilket misstänks bero på att hundar och hästar badades vid badplatsen. Vid värmeböljan i mitten av juli hade också Bränningestrand och Nya Malmsjöbadet tjänligt med anmärkning. Den stora algblomningen i havet drabbade även Oaxen och Salsudd, där det några dagar i juli var mycket alger och inte badbart. Vid insjöbaden var det inte några problem med alger denna sommar. Miljöövervakningen i Mälaren visar att fosfor och kvävehalterna är måttligt höga i Södra Björkfjärden. På kommunens hemsida har ett så kallat webgis lagts ut där man kan söka på fynduppgifter om växter och djur från Södertörnsekologernas sjödatabas. Fosfor från kommunala avlopp kilo kilo kilo kilo kilo kilo kilo kilo kilo kilo kilo kilo Kommentar: Detaljerade utsläppsdata finns i den medföljande statistikbilagan. Källa: Telge Nät. 17

4 ÖVERGÖDNING Ingen övergödning Agenda 21:s mål Utsläppen av fosfor från mänskliga aktiviteter via avrinningsområdena till Mälaren och kustvattnet är 15 % lägre år 2015 än de var år Utsläppen av kväve från mänskliga aktiviteter till Mälaren och kustvattnet är 45 % lägre år 2015 än de var år De av kommunstyrelsen prioriterade fritidshusområdena inom Södertälje kommun har senast år 2015 gemensamt vatten och avlopp. Övergödning orsakas av för mycket växtnäring. Enligt Miljökontorets provtagningar från 1995 och framåt är de flesta av vattendragen inom kommunen mer eller mindre påverkade av övergödande ämnen. För att stimulera fastighetsägare utmed Skabroträckbäcken i Enhörna att byta undermåliga enskilda avlopp med kretsloppsanpassade lösningar inom ramen för det Lokala investeringsprogrammet (LIP) erbjöds bidrag för att täcka en del av kostnaden. Då inte en enda fastighetsägare nappade på erbjudandet slutförde Miljökontoret genom reguljär tillsyn ändå projektet efter att ha inventerat ca 200 enskilda avloppsanläggningar. De ca 90 enskilda avlopp som inte uppfyllde lagens krav ålades att förbättra eller byta ut sina anläggningar. Under 2005 slutfördes dessa insatser. Under hösten gjordes en bottenfaunaundersökning i Skabroträskbäcken. Undersökningen indikerar att bäcken fortfarande är näringsrik men i en provpunkt ca 3 km innan bäcken mynnar i Mälaren är bottenfaunans artrikedom större och mer renvattenkrävande än förhållande var En sannolik orsak kan vara att närsaltbelastningen blivit mindre i bäcken. Stora Envätterns narurreservat Foto: Bjarne Tutturen 18

5 ÖVERGÖDNING Att ordna kommunal VAförsörjning i Viksberg/Viksäter är en prioriterad fråga. Anläggandet av överföringsledningarna fram till bebyggelsen har fortsatt under 2005 och kommer att slutföras under Förprojektering av VAnäten inom området har inletts med ambitionen att kunna samförlägga vatten och avloppsledningar tillsammans med el och eventuellt stadsnätskablar. Miljökontoret har gjort en utredning om närsaltbelastningen i Lillsjön och Kyrksjön i Hölö. Närsaltstatusen har länge varit dålig med mycket höga kväve och fosforhalter, algblomningar och tidvis också fiskdöd. Jordbruket står enligt beräkningarna för det största kväveläckaget, 40%, medan de enskilda avloppen bidrar med ca 25%. När det gäller fosforn bidrar de enskilda avloppen med närmare 60% och jordbruket knappt 20%. Bottensedimenten i de två sjöarna innehåller mycket fosfor, som kan frigöras under stagnationsperioder främst högsommaren då låga syrehalter förekommer i sjöns bottenvatten. I Österby i Hölö har ett nytt VAnät anlagts under året. Ca 65 fritidshus får nu möjlighet att ansluta sig till nätet, vilket sannolikt gör att husen i större utsträckning kommer att utnyttjas för permanentboende. Hittills har 27 fastigheter anslutit sig till VAnätet. Under 2006 beräknas samtliga fastigheter vara anslutna. Förutom Österby har kommunens verksamhetsområde för VA utökats inom Morabergs södra industriområde samt Lugnet vid Glasberga. Tillrinningen till Hölö avloppsreningsverk var dubbelt så stor som vattenförbrukningen inom samhället. I Mölnbo var andelen tillskottsvatten något lägre. Hölö avloppsreningsverk släppte ut 65 kilo totalfosfor jämfört med 61 kilo år 2004 och Mölnbo 42 kilo vilket var en minskning med 3 kilo mot året innan. Detaljerade utsläppsdata finns i statististikbilagan. Dagvattenutsläppet via Wasa våtmark har med stöd av fem stickprov uppskattats till 67 kg fosfor och ca 1350 kg totalkväve, vilket sannolikt inte är helt representativa reningsresultat. Vid större flöden har det visat sig att våtmarkens reningseffekt är negativ, dvs. utgående halter av kväve och fosfor är större än ingående halter. Året innan uppskattades fosforutsläppet till ca 92 kg. Belastningen på Lilla Måsnaren måste därför fortfarande betraktas som alltför hög även om det finns andra närsaltkällor av betydelse för sjön. SYVAB kommer att på prov ta över driftsansvaret för de små avloppsreningsverken i Hölö och Mölnbo i början av SYVABs personal har hög processteknisk kompetens, vilket kan behövas för att lyckas förbättra reningen i första hand i Hölö. Avloppspumpstationen vid Järnvägshamnen en av de äldsta pumpstationerna i stan byggdes om under året, en investering på drygt 5 Mkr. Under ombyggnadstiden utnyttjades en provisorisk pumpstation placerad i en container. Allt gick planenligt utan någon bräddning. Situationen vid Hölö avloppsreningsverk har varit ansträngd under en längre tid med bl.a. otillräcklig fosforreduktion under perioden marsmaj, vilket ökat belastningen på den svaga recipienten Skillebyån temporärt. Avloppsreningsverkets utsläpp utgör c:a 10% av den totala näringstransporten till Skillebyån. 19