BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK. K) HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN. I. Ny följd. 44. MEDICINALSTYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1904.

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 1, Sundhetskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: = Ny följd Sundhetskollegium ersattes 1879 av Medicinalstyrelsen. Den underdåniga berättelsen innefattar särskilda redogörelser för: 1. Civila sjukvården. 8. Veterinärväsendet. 2. Besiktningar å beväringsmanskapet. 9. Understöd för vetenskapliga utrikes resor. 3. Arméns och flottans sjukvård. 10. Sundhetskollegii ämbetsverksamhet och en 4. Barnmorskeväsendet. jämförande översikt av sjukvårdspersonalen och 5. Skyddskoppympningen. anstalterna i riket. 6. Medico-legalaförrättningar. 11. Bihang: Dödsorsakerna i rikets städer enligt 7. Apoteksväsendet. intyg av läkare. Civila sjukvården beskriver topografi och endemiska sjukdomar, sammandrag av läkares ämbetsberättelser om under året gängse sjukdomar, m. m., samt väderlek, vattenstånd och skörd. Årsberättelsen 1861 innehåller: Översigt af helso- och sjukvården i Sverige under tioårsperioden , efter Kongl. Sundhets-collegiii uppdrag utarbetad af dess ledamot A. Timoleon Wistrand. Föregångare: Sundhets-collegii underdåniga berättelse om medicinalverket i riket. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: Årg. 1(1851)-10(1860). Efterföljare: Allmän hälso- och sjukvård / av Kungl. Medicinalstyrelsen. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Det civila veterinärväsendet / av Kungl. Medicinalstyrelsen. - Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Dödsorsaker / av Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Hälso- och sjukvård vid armén / av Kungl. Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse. Stockholm : Palmquist, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: med titeln: Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses underdåniga berättelse. Hälso- och sjukvården vid marinen / av marinöverläkaren. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/ Översiktspublikationer: Historisk statistik för Sverige. D. 2, Väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, BISOS K1 digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2008 urn:nbn:se:scb-bi-k1-0401_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK. K) HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN. I. Ny följd. 44. MEDICINALSTYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR STOCKHOLM. KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER

4

5 Innehållsförteckning. A. Underdånig berättelse med i texten införda tabeller. 1. Den allmänna hälsovården Sid. 1. Tab. Lit. A. Öfversikt af hälsovårdsförhållandena i rikets städer och med dem i hälsovårdshänseende likställda samhällen» 3.»» B. Sammanställning af uppgifter från hälsovårdsnämnderna angående vattenledningar» 8.»» C. Sammanställning af uppgifter från hälsovårdsnämnderna ang. afledning af spill- och grundvatten..» 10.»» D. Skyddskoppympningen i riket» 12.»» E:1. Redogörelse från Medicinalstyrelsens vaccinationskontor» 12.»» E:2. Redogörelse från vaccinationskontoren i landsorten..» Dödligheten i rikets städer» 12.»» F. Öfversikt öfver dödligheten 0 / 00 i några af de viktigaste sjukdomarna i städer med öfver 10,000 invånare.» De viktigaste sjukdomarnas förekomst äfvensom sjukvården utom sjukhusen» 12. Tab. Litt. G. Öfversikt öfver antalet spetälska i riket» 14.»» H. Öfversikt öfver de af landstingen anställda sjuksköterskornas verksamhet» Medicinalstyrelsens verksamhet, de civila läkarbefattningarna samt utöfvarna af läkarkonsten...» 15. Tab. Litt. I. Summarisk uppgift å af Medicinalstyrelsen handlagda mål» 15.»» K. Summarisk redogörelse för de till Medicinalstyrelsens disposition ställda medel» Besiktningen af värnpliktige samt hälso- och sjukvården vid hären och flottan» 18. Tab. Litt. L. Å garnisonssjukhusen vårdade sjuka» 18.»» M. Å garnisonssjukhusen vårdade sjukdomar» 18.»» N. Operationer utförda å patienter intagna a garnisonssjukhusen» 20.»» O. Döda och dödsorsaker å garnisonsorter samt under vapenöfningar» 22.»» P. De dödas ålder och tjänsteställning» 22.»» Q. Sammandrag af rapporter rörande revaccination af nyförvärfvadt manskap vid hären och flottan....» 23.»» R. Omsättning i militärläkarbefattningar» Sinnessjukvården» Sjukvården vid civila sjukvårdsinrättningar..» 24. Tab. Litt. S. Öfversikt öfver omsättningen å civila sjukvårdsinrättningar» 27.»» T. Öfversikt öfver inkomster och utgifter vid lasarett, sjukstugor, epidemisjukhus samt statens anstalter för sinnessjuka» 28. Kungl. Medicinalstyrelsens berättelse för år B. Tabellbilagor. Tab. N:o 1. Sammanställning af hälsovårdsnämndernas uppgifter ang. dödsorsakerna i rikets städer... Sid. II.»» 2. Sammanställning af hälsovårdsnämndernas uppgifter om antalet döda i rikets städer med fördelning efter ålder och kön» VI.»» 3. Öfversikt öfver dödsorsakerna i rikets städer enligt hälsovårdsnämndernas uppgifter» VIII.»» 4. Öfversikt öfver några af de viktigaste dödsorsakerna i rikets städer med fördelning på månader enligt hälsovårdsnämndernas uppgifter.» IX.»» 5. Öfversikt öfver sjukdomsfall i infektionssjukdomar m. m.» IX.»» 6. Af vederbörande läkare verkställda ämbetsresor för farsoters och smittosamma sjukdomars hämmande m. m. samt utgifter för allmän hälsooch sjukvård» XV.»» 7. Provinsial-, extra provinsial-, stads- och stadsdistrikts- samt andra praktiserande läkare, tandläkare, barnmorskor och af kommun eller landsting anställda sjuksköterskor inom hvarje län» XVI.»» 8. Sammandrag af rapporterna om läkarbesiktningarna å värnpliktige» XXI.»» 9 a). Kassationsorsakerna hos 21-åriga» XXII.»» 9 b). Kassationsorsakerna hos öfveråriga» XXIII.»» 10. Inskrifningsområdenas ordningsföljd med hänsyn till antalet på grund af kroppsfel eller sjukdom frikallade värnpliktige» XXIV.»» 11. Sammandrag af rapporterna öfver ändringar i förut inskrifnas värnpliktsförhållanden...» XXV.»» 12. Kassationsorsakerna hos förut inskrifna värnpliktige» XXV.»» 13. Öfversikt af de viktigaste sjukdomarna vid hären» XXVI.»» 14. Sjukligheten inom arméns truppförband....» XXIX.»» 15. Sammanställning af uppgifterna från lasaretten angående intagna, döda, underhållsdagar samt utrymme» XXXI.»» 16. Öfversikt öfver antalet intagna, döda, underhållsdagar samt utrymme å de särskilda lasarettens olika afdelningar samt å upptagningsanstalterna för sinnessjuka» XXXII.»» 17. Sammanställning af uppgifterna angående lasarettens inkomster» XXXVI.»» 18. Sammanställning af uppgifterna angående lasarettens utgifter» XXXVII.»» 19. Sammanställning af uppgifterna från sjukstugorna angående intagna, döda, underhållsdagar, utrymme samt inkomster och utgifter» XL.»» 20. Sammanställning af uppgifterna från epidemisjukhusen angående intagna, döda, underhållsdagar, utrymme samt inkomster och utgifter.» XLII.»» 21. Sammanställning af uppgifter från enskilda sjukhus, barnsjukhus m. fl. sjukvårdsanstalter angående antalet intagna, underhållsdagar och utrymme» XLVI.»» 22 A. Å lasarett, sjukstugor och epidemisjukhus intagna sjukdomsfall äfvensom döda» XLVIII.

6 II 8. Hälsobrunnar, badinrättningar och andra dylika kuranstalter Sid Rättsmedicinen» Veterinärväsendet» 29. Tab. Litt. U. Öfversikt öfver antalet djur, som af veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats eller för olika ändamål besiktigats» 31.»» V. Sammandrag af veterinärernas uppgifter öfver antalet sjuka husdjur» 33.»» W. Mjältbrandens förekomst i olika län» 34.»» X. Mjältbrandens och mjältbrandsemfysemets förekomst under olika månader» 34.»» Y. Förekomst af mjältbrandsemfysem inom de olika länen» 35. Z. Svinsjukans förekomst inom olika län» 35.» AA. Sveriges import och export af kreatur» 37.»» BB. Sjukdomsfall bland arméns hästar» 38. Tab. N:o 22 B. Å enskilda sjukhus och barnsjukhus intagna sjukdomsfall äfvensom döda Sid. LI.»» 22 C. Å sjukhus vid försörjningsinrättningar samt vårdanstalter för obotligt sjuka intagna sjukdomsfall äfvensom döda» LIII.»» 23 A. Öfversikt öfver de å lasaretten för veneriska sjukdomar intagna, med hänsyn till den landsdel, inom hvilken smittan ådragits» LIV.»» 23 B. Öfversikt öfver de å lasaretten för veneriska sjukdomar intagna, med hänsyn till ålder, kön, civilstånd samt sättet för smittans öfverförande» LIV.»» 24. Öfversikt öfver operationer utförda å patienter intagna å civila sjukhus» LV.»» 25 A. Öfversikt öfver å lasarett och sjukstugor intagna fall af skador och förgiftningar, med hänsyn till skadans natur och påföljd» LVII.»» 25 B. Öfversikt öfver å lasarett och sjukstugor intagna fall af skador och förgiftningar fördelade efter skadans tillkomstsätt» LVIII.»» 26. Antal kurgäster vid hälsobrunnar och badanstalter» LIX. 11. Apoteksväsendet» 37.»» CC. Farmaceutisk personal» 38.»» DD. Timade förändringar i apotekens antal och tillstånd» 38.»» 27. Öfversikt öfver de till Medicinalstyrelsen från läkarna i riket inkomna ämbetsberättelser om medikolegala förrättningar» LX. 12. Barnmorskeväsendet» 39.»» EE. Sammandrag af inkomna berättelser om af barnmorskor verkställda instrumentförlossningar» Tandläkar- och sjukgymnastväsendet...» 39.»» FF. Antalet behandlade patienter vid sjukgymnastiska institut» 39.»» 28. Veterinärernas antal och fördelning inom hvarje län» LXI.»» 29. Af veterinärer verkställda tjänsteresor för hämmande af sjukdomar bland husdjuren....» LXI.»» 30. Öfversikt öfver apotekens antal och natur inom hvarje län» LXII.

7 Table des matières. A. Rapport de 1902, avec tableaux statistiques insérés dans le texte. 1. Service sanitaire général Pag. 1. Tab. Litt. A. Service sanitaire des villes du pays et des agglomérations communales y assimilées» 3.»» B. Relevé des rapports des commissions sanitaires concernant les conduites d'eau» 8.»» C. Relevé des rapports des commissions sanitaires concernant l'écoulement des eaux ménagères et des nappes d'eau souterraines» 10.»» D. La vaccine dans le pays» 12.»» E:1 Vaccin délivré du dépôt central» 12.»» E:2 Vaccin délivré der depôts dans les central provinces» Mortalité dans les villes» 12.»» F. Aperçu général de la proportion 0 / 00 de la léthalité dans quelques-unes des maladies les plus importantes des villes ayant plus de 10,000 habitants...» 13. B. Tableaux annexes. Tab. N:o 1. Relevé des rapports des commissions sanitaires concernant les causes de décès dana les villes Pag. II.»» 2. Relevé des rapports des commissions sanitaires sur le nombre des décès dans les villes, avec répartition par âge et par sexe» VI.»» 3. Récapitulation des causes de décès dans les villes d'après les rapports des commissions sanitaires» VIII.»» 4. Relevé de quelques-unes des principales causes de décès dans les villes, avec leur répartition par mois, d'après les rapports des commissions sanitaires» IX.»» 5. Relevé des cas de maladies infectieuses etc...» IX.»» 6. Voyages d'office des médecins publics pour épidémies et maladies infectieuses etc., et dépenses afférentes au service sanitaire public....» XV.»» 7. Nombre des médecins de district (circonscription) ordinaires et extraordinaires, des médecins de ville et de districts urbains, ainsi que d'autres médecins praticants, des sages-femmes et des infirmières au service des communes et des conseils provinciaux, avec répartition par gouvernement (département)» XVI. 3. Les maladies les plus importantes et le service sanitaire en dehors des hôpitaux» 12. Tab. Litt. G. La léprosité» 14.»» H. Infirmières au service des conseils provinciaux...» Administration médicale» 15. Tab. Litt. I. Résumé sommaire des affaires portées devant l'administration médicale» 15.»» K. Compte sommaire des deniers à la disposition de l'administration médicale» 16.»» 8. Relevé des rapports des inspections médicales des milices» XXI.»» 9 a). Causes de réforme dans la classe de 21 ans..» XXII.»» 9 b). Causes de réforme dans les classes antérieures.» XXIII.»» 10. Les circonscriptions de milice classées d'après le nombre des défauts corporels ou des maladies des miliciens exemptés» XXIV.»» 11. Relevé des rapports concernant les modifications survenues dans l'obligation du service militaire des miliciens antérieurement admis..» XXV.»» 12. Causes de réforme de miliciens antérieurement admis au service» XXV.»» 13. Relevé des maladies les plus importantes dans l'armée» XXVI.»» 14. État sanitaire dans l'armée» XXIX. 5. Inspection sanitaire des milices. Service sanitaire de l'armée et de la marine» 18. Tab. Litt. L. Malades soignés aux hôpitaux militaires......» 18.»» M. Maladies traitées aux hôpitaux militaires» 18.»» N. Opérations effectuées aux hôpitaux militaires....» 20.»» O. Décès et leurs causes dans les localités avec garnisons et pendant les exercices militaires» 22.»» P. Relevé de l'âge des décédés» 22.»» Q. Relevé des rapports concernant la revaccination des conscrits de l'armée et de la marine» 23.»» R. Mouvement des médecins militaires» Service des aliénés» Service des hôpitaux civils» 24.»» S. Relevé du mouvement des hôpitaux civils» 27.»» T. Relevé des recettes et des dépenses des hôpitaux gouvernementaux, des hôpitaux de district et des hôpitaux épidémiques» 28.»» 15. Relevé des rapports des hôpitaux gouvernementaux sur les entrées et les décès, les journées d'entretien et les lits disponibles» XXXI.»» 16. Relevé du nombre des entrées, des décès, des journées d'entretien et des lits disponibles dans les différentes divisions hospitalières et dans les classes d'admission transitoire d'aliénés.» XXXII.»» 17. Recettes des hôpitaux gouvernementaux....» XXXVI.»» 18. Dépenses des hôpitaux gouvernementaux....» XXXVII.»» 19. Relevé des rapports des hôpitaux de district concernant les admissions, les décès, les journées d'entretien, les lits disponibles ainsi que les recettes et les dépenses» XL.»» 20. Relevé des rapports des hôpitaux épidémiques sur les entrées, les décès, les journées d'entretien, les lits disponibles ainsi que les recettes et les dépenses» XLII.»» 21. Résumé des rapports des hôpitaux privés et d'autres établissements hospitaliers sur le nombre des admissions, les journées d'entretien et les lits disponibles» XLVI.»» 22 A. Maladies et décès dans les hôpitaux gouvernementaux, les hôpitaux de district et les hôpitaux épidémiques» XLVIII.

8 IV 8. Places d'eaux minérales, stations balnéaires et autres établissements pareils Pag Médecine légale» Service vétérinaire» 29. Tab. Litt. U. Nombre d'animaux traités pour maladies par des vétérinaires, castrés, ou visités pour différents buts» 31.»» V. Relevé des rapports des médecins vétérinaires sur le nombre dea animaux domestiques malades...» 33.»» W. Fréquence du charbon (typhus charbonneux) et de l'emphysème du charbon par gouvernement...» 34.»» X. Le typhus charbonneux et l'emphysème du charbon, répartis par mois» 34.»» Y. Fréquence de l'emphysème du charbon par gouvernement» 35.»» Z. Fréquence de la pneumo entérite infectieuse....» 35.»» AA. Importations et exportations d'animaux en » 37.»» BB. Maladies parmi les chevaux de l'armée» Service pharmaceutique» 37.»» CC. Personnel des pharmacies» 38. DD. Modifications survenues dans le nombre et l'état des pharmacies» Sages-femmes» 39. EE. Résumé des rapports parvenus à l'administration médicale sur les accouchements effectués avec instruments» Médecins dentistes et gymnastes médicaux» 39.»» FF. Nombre des malades traités aux instituts de gymnastique médicale» 39. Tab. N:o 22 B. Maladies et décès dans les établissements hospitaliers privés Pag. LI.»» 22 C. Maladies et décès aux infirmeries des hospices pour les pauvres et des hospices d'incurables» LIII.»» 23 A. Relevé des admissions pour maladies vénériennes aux hôpitaux gouvernementaux, avec indication des gouvernements où l'infection a été contractée» LIV.»» 23 B. Relevé des admissions aux hôpitaux gouvernementaux pour les vénériens, avec répartition d'après l'âge, le sexe, l'état-civil et la manière dont l'infection a été communiquée» LIV.»» 24. Opérations effectuées aux hôpitaux civils...» LV.»» 25 A. Cas admis, aux hôpitaux gouvernementaux et aux hôpitaux de district, de lésions corporelles et d'empoisonnements, avec indication de la nature et des suites de l'accident» LVII.»» 25 B. Cas de lésions corporelles et d'empoisonnements admis aux hôpitaux gouvernementaux et aux hôpitaux de district, avec répartition d'après l'origine de l'accident» LVIII.»» 26. Nombre des personnes traitées aux établissements hydrothérapiques et balnéaires» LIX.»» 27. Relevé des rapports médico-légaux envoyés à l'administration médicale par les médecins du Royaume» LX.»» 28. Nombre et répartition des médecins vétérinaires par gouvernement» LXI.»»29. Voyages d'office effectués par les médecins vétérinaires pour cause d'épizooties parmi les animaux domestiques» LXI.»» 30. Nombre et condition des pharmacies par gouvernement» LXII.

9 TILL K O N U N G E N. Den underdåniga berättelse om hälso- och sjukvården i riket for år 1904, hvilken härmed till Eders Kungl. Maj:t öfverlämnas, är uppställd på samma sätt som föregående årets berättelse och innehåller särskilda redogörelser för: 1. Den allmänna hälsovården. 2. Dödligheten i rikets städer. 3. De viktigaste sjukdomarnas förekomst äfvensom sjukvården utom sjukhusen. 4. Medicinalstyrelsens verksamhet, de civila läkarebefattningarna samt utöfvarna af läkarkonsten. 5. Besiktningen af värnpliktige samt hälso- och sjukvården vid hären. 6. Sinnessjukvården. Berättelsen härom utgifves särskildt. Se Bidrag till Sveriges officiella statistik: K) Hälso- och sjukvården II, Berättelse angående sinnessjukvården i riket. 7. Sjukvården vid civila sjukvårdsanstalter. 8. Hälsobrunnar, badinrättningar och andra dylika kuranstalter. Kungl. Medicinalstyrelsens berättelse för år Rättsmedicinen. 10. Veterinärväsendet. 11. Apoteksväsendet. 12. Barnmorskeväsendet. 13. Tandläkar- och sjukgymnastväsendet. 1. Den allmänna hälsovården. 1 ) I likhet med föregående år meddelas i en särskild tabell (Tab. Litt. A) en sammanställning af uppgifter från samhållen med hälsovårdsnämnd. Likaledes äro uppgifter angående vattenledningar och underjordiska afloppsledningar sammanställda i särskilda tabeller (Tab. Litt. B och Tab. Litt. C). 1 ) Styrelsens statistiker: Professor J. E. Johansson 1

10 2 Den allmänna hälsovården. Året Städerna. Antal Tillökning, Kostnad, städer. km. mill. kr. Vattenledningar Afloppsledningar )2.8 2 ) 0.7 En öfversikt öfver tillökningen i ratten- och afloppsledningarnas sammanlagda längd äfvensom öfver kostnaderna för utvidgningar och anläggningar under året meddelas i följande tablå: Åmål har under året erhållit vattenledning. Södertälje har erhållit ny vattenledning i stället för den gamla. Vattenledning är under anläggning i Kristinehamn och Luleå. Stockholms stads vattenverk vid Norsborg öppnades i december. I följande tablå lämnas en öfversikt öfver den omfattning, i hvilken de bebyggda tomterna inom städerna vid 1904 års slut voro försedda med vattenledning: Af hela antalet med boningshus bebyggda tomter är vatten inledt i 0 50%- -60%. - 70%. - 80%. 90%. 100%. Summa. Antal släder Mntsv inv.-antal i proc. afsamtl. städers inv En öfversikt öfver vattenförbrukningen under ar 1904 innehålles i följande tablå: pr individ och dygn under öfver 125 ej upplit. lit. lit. lit. lit. lit. gifven. Antal städer Anmärkningar mot vattenledningsvattnets beskaffenhet hafva förekommit i Linköping, Mariestad, Nora och Västerås. Vattentillgången har varit knapp i Jönköping, hvarför man inpumpat ofiltreradt vatten från Vättern i ledningen. Äfven i Örebro, Arboga och Falun har vattentillgången varit knapp. Klagomål öfver att brunnar och källor befinna sig i otillfredsställande skick anföras frän 12 städer, som icke hafva vattenledning. I följande tablå lämnas en öfversikt öfver den omfattning, i hvilken de bebyggda tomterna inom städerna vid 1904 års slut voro försedda med underjordiska afloppsledningar: Antal stader... Motsv. inv.-antal i proc. af samtl. städers inv... Af hela antalet med boningshus bebyggda tomter förefunnos underjordiska afloppsledningar inom % Summa. 2; 1; 4; 3; 3; 3; 8; 15; 10; 28; 0.3; 0.1; 0.6; 1.6; 1.8; 3.6; 7.0; 8.8; 8.2; 64.1 ; Planmässigt afloppssystem har blifvit genomfördt i Åmål och Sala. Ny afloppsledning är under utförande i Kristinehamn. Ombyggnad af afloppsledningarna pågår i Linköping och Halmstad. Klagomål öfver stadsgrundens förorening genom otillfredsställande aflopp anföras från 11 städer. Renhållningsstadga har under året antagits i Landskrona. Renhållningsverk har inrättats i Sala. Anmärkningar mot afträdesrenhållningen hafva förekommit i 7 städer och mot renhållningen i öfrigt i 14 städer. 1 ) Frän Karlskrona. Ronneby, Karlshamn, Alingsås och Sala hafva uppgifter ej ingått. För en del i Tab. litt. B omnämnda städer äro kostnaderna för afloppsledningar och vattenledningar sammanslagna. 2 ) Från Motala, Vadstena, Eksjö, Borås. Ulricehamn. Sköfde, Örebro. Sala och Hernösand saknas uppgifter. 3 ) Från Öregrund. Torshälla och Malmö hafva uppgifter ej ingått ) 96.1 Tillsyningsman för hälsorården finnes, förutom i de i föregående års berättelser omnämnda städerna, i Västervik. I Lund har införts besiktning af bostadslägenheter. Med städerna i hälsovårdshänseende likställda samhällen. Af de köpingar, fiskelägen, stations- och municipalsamhällen, inom hvilka hälsovårdsstadgan för rikets städer tillämpas, hafva berättelser ingått från 123. Sammanlagda invånarantalet i dessa torde uppgå till 170,000. Under 1904 har genom särskilda nådiga bref förordnats, att hälsovårdsstadgan för rikets städer skall tillämpas inom följande samhällen: Inom Stockholms län: Bromstens villastad» Södermanlands» Tumba stationssamhälle» Östergötlands» Boxholms municipalsamhälle 5/8 10/ / »»» Kisa kyrkoby 15 / » Jönköpings» Gislaveds by 6/ » Kristianstads» Vinslöfs stationssamhälle» Värmlands» Åmots»»»» Sundsvik 22 / / / » Kopparbergs» Krylbo» 10/ »»» Norets by 11/ » Västernorrlands» Alby stationssnmhälle 2/ Dessutom har området vidgats Djursholms köping (Stockh. län) för 14/ Kåå fiskeläge (Malm. län) 22/ Sofielandshusen»». 14/ Hälleviksstrands fiskeläge (Göteb. o. Bohus län) Kils stationssamhälle (Värml. län) 17 / / Under året har vattenledning tillkommit i Norets by (Kopp. I.), samt afloppsledning i Tierp (Upps. l.), Arlöf (Malm. l.). Klagomål öfver att brunnar och källor befinna sig i otillfredsställande skick anföras från 22 samhällen samt öfver bristfälliga aflopp för spillvatten inom 13 samhällen. Entreprenör för renhållningen har antagits i 3 samhällen. Anmärkningar beträffande renhållningen anföras från 15 samhällen. Särskild tillsyningsman för hälsovården (hälsopolis) finnes förutom i de i föregående års berättelser omnämnda samhällen i Kärna socken (Österg. l.), Boden (Norrb. l.). Särskild renhållningsstadga har antagits i Löberöd och Svedala (Malm. l.). Tillsyn öfrer födoämnen. 1 ) Offentligt slakthus har tillkommit i Malmö. Stadgar för matvaruhandeln under året antagna i följande städer: Kungsbacka, Lidköping, Falun, Växjö (bröd- och mjölkhandeln), Sundsvall samt Ljungby köping (mjölkhandeln). Ordningsstadgar för utöfvande af slakteri- eller korffabriksrörelse, hafva under året antagits i städerna Vaxholm, Osthammar, Söderköping och Växjö samt i Eslöfs köping. 1 ) Referent: Medicinalrådet Kjerrulf.

11 Året Den allmänna hälsovården. 3 Tab. Litt. A. Öfversikt af hälsovårdsförhållandena inom rikets städer och med dem i hälsovårdshänseende likställda samhällen enligt hälsovårdsnämndernas och förste provinsialläkarnas årsberättelser för år 1904.

12 4 Den allmänna hälsovården. Året Tab. Litt. A. (Forts.) Öfversikt af hälsovårdsförhållandena inom rikets städer och med dem i hälsovårdshänseende likställda samhällen enligt hälsovårdsnämndernas och förste provinsialläkarnas årsberättelser för år 1904.

13 Året Den allmänna hälsovården. 5 Tab. Litt. A. (Forts.) Öfversikt af hälsovårdsförhållandena inom rikets städer och med dem i hälsovårdshänseende likställda samhällen enligt hälsovårdsnämndernas och förste provinsialläkarnas årsberättelser för år 1904.

14 6 Den allmänna hälsovården. Året Tab. Litt. A. (Forts.) Öfversikt af hälsovårdsförhållandena inom rikets städer och med dem i hälsovårdshänseende likställda samhällen enligt hälsovårdsnämndernas och förste provinsialläkarnas årsberättelser för år 1904.

15 Året Den allmänna hälsovården. 7 Tab. Litt. A. (Forts.) Öfversikt af hälsovårdsförhållandena inom rikets städer och med dem i hälsovårdshänseende likställda samhällen enligt hälsovårdsnämndernas och förste provinsialläkarna.s årsberättelser för år Auvända förkortningar: köp. = köping; mun. = municipalsamhälle; stat.. = stationssamhälle; fiskl. = fiskläge. Beträffande vattentillgången användas följande beteckningar i har nedan angifven betydelse: a) vattded. (vattenledning): åtminstone 90 % of samhällets med boningshus bebyggda (omter äro försedda ined vattenledning; b) delv. vattded.: vattenledning finnes, men ej inledd i husen i nämnda utsträckning; *) Förslug till vattenledning eller utvidgning af sådan föreligger; **) Vattenledning under anläggning eller ombyggnad; ) Vattentillgången knapp eller anledning finnes att antaga, att vattnet inom en uf se värd del af samhället är i hälsovårdabänseende otillfredsställande. Beträffande afledning af spill- och grundvatten: a) und. af.: åtminstone 90 % af samhällets med boningshus bebyggda tomter äro försedda med underjordiska aflopp i sammanhang med ett planmässigt anlagd t, tillräckligt ailoppssystem; b) delv. avd. a fl.: åtgärder vidtagna men ännu ej utfördn i nämnda utsträckning; *) Förslag till lanmässigt afloppssystem föreligger-, **) Planmässiga aflopp under utförande: ) Anledning finnes antaga att inom afsevärdt område af samhället marken är sank eller att grunden förorenas af spillvatten. Beträffande renhållningen: a) renh.-verk: renhållningen ombesörjes fullständigt af samhällets eget renhållningsverk; Anmärkningar. b) entrpr.: renhållningen ombesörjes fullständigt af entreprenör; renh.-bol.: renhållningsbolag. c) delv. renh:v., delv. entrpr.: en del af gårdsägarna ombesörja själfva renhållningen; *) Förslag till renhållningsverk föreligger. f) Anmärkningar hafva i afsevärd utsträckning förekommit i anledning af ah afträden eller anordningar för uppsamling af köksaffall och sopor, eller ståll, fähus och svinhus ej varit författningsenligt hållna. Beträffande kontroll af födoämnen: a) obl. fl.: obligatorisk fläskbesiktning: obl. k.:» köttbesiktning; b) friv.: frivillig kött- och fläskbepiktning; c) k:btvång: köttbesiktningstvång enl. lagen 22/ ; d) tills.: endast tillsyn (af icke veterinär) utöfvas öfver torgförda matvaror; *) Åtgärder för kontroll af födoämnen föreslagna; **) Slakthus under uppförande; ) Anmärkningar hafva gjorts med anledning af svärare missförhållanden inom slakterier, mejerier, bagerier, eller salnhallar o. s. v. Beträffande epidemisjukhus: a) finnes: permanent epidemisjukhas finnes; b) prov.: prov. epidemisjukhus: *) Ny- eller tillbyggnad af epidemisjukhus beslutad. **)»»»»» under utförande. I samtliga kolumner betyder:?: inga uppgifter hafva blifvit lämnade; : inga särskilda åtgärder vidtagna.

16 8 Hälsovårdsnämnderna. Året Tab. Litt. B. Sammanställning af uppgifter från hälsovårdsnämnderna angående vattenledningar år 1904.

17 Året Hälsovårdsnämnderna. 9 Tab. Litt. B. (Forts.) Sammanställning af uppgifter från hälsovårdsnämnderna angående vattenledningar år *) Vattenledning (delvis eller helt och hållet nyanlagd) öppnad under året. **) Vattenledning under anläggning. 1 ) Hän ingår äfven kostnaden för afloppsledning. 2 ) Stockholm: Det nya vattenledningsverket vid Norsborg toga i bruk i December. 3) Södertelje: Det nya vattenverket vid Djupdalen färdigt i Oktober. Se 1:ste prov.-läk:s ber. 4 ) Uppsala: En reservoar är under uppförande i Slottstornet. 5 ) Eskilstuna; Nytt filter. 6 ) Gnesta: Vattnet i ledningen från Frösjön dåligt. 7 ) Oxelösund: Ny ledning från Väderbrunn till Bränn-Ekeby. 8 ) Norrköping: Nytt filter; vattentorn. ö ) Mjölby: O filtrerat åvatten. 10 ) Jönköping: I följd af bristande vattentillgång har ofiltreradt Vettervatten inpnmpats i vattenledningen under 44 dagar i Juni, Juli och Augusti. 11 ) Landskrona: Vattentorn, maskinhus och pumphus. 12 ) Höganäs: Ny elektr. pump. 13 ) Halmstad, Uddevalla: Nytt pumphus. 14 ) Varberg: Dessutom 10 egeudomar utanför stadens planlagda område. l6 ) Blott uppgifven för industriella behof (17,106 m 3 ). 16 ) Göteborg: En större grnndvattenbruun m. m. l7 ) Iljo: Ej inledt i husen. 18 ) Karhtad: Vattenreservoaren har höjts 8,3 ni. för erhållande af effektivt eldsläckningatryck. l9 ) Västerås: Af dessa 49 lågo 40 utom stadsplanen, så att vatten nu finnes i 220 gårdar utom stadsplanen. 20 ) Nytt pumpverk med elektr. motor. 21 ) Sala: Då det vatten som erhålles från gruslagret är mycket hårdt, har man ehnru kvantiteten varit tillräcklig, nödgats infiltrera 8 sekundliter från Mellandammen för att göra det mjukare. 22 ) Östersund: I de utom stadsplanen belägna: 58 %. 23 ) Nytt sugrör af 225 rnm:s diameter och 78 m:s längd, nya rymliga sandboxar för 3 filter. Från Saltsjöbaden har ej någon uppgift ingått. Kungl. Medicinalstyrelsens berättelse för år 1904.

18 10 Den allmänna hälsovården. Året Tab. Litt. C. Sammanställning af uppgifter från hälsovårdsnämnderna angående afledning af spill- och grundvatten år 1904.

19 Året Tab. Litt. C. Den allmänna hälsovården. 11 (Forts.) Sammanställning af uppgifter från hälsovårdsnämnderna angående afledning af spill- och grundvatten år Anm. I Tab. Litt. C upptagas endast samhällen med underjordiska afloppsledningar. *) Anläggningen af afloppsledningen afslutad under året. **) Ny afloppsledning anlägges i st. f. den gamla. ) Ledningarna ej planmässigt anlagda. x ) Tierp: Ledningarna från tomterna hafva bekostats af gårdsägarna. 2 ) Torskälla: Flera ledningar utmynna tätt invid ästranden. 3 ) Vingåker: Ledningarna jämte afloppsdikena hafva dåligt fall och leda till ån. 4 ) Norrköping: Ledningen ligger delvis för högt. 5 ) Hvetlanda: Utdikning af närbelägen mosse. 6 ) Säf sjö: Upprensning af ån. 7 ) Växiö: I vissa delar af staden äro afloppen otillfredsställande. En allmän olägenhet är, att afloppsledningen ntmynnar i Väsiösjön utau föregående rening af affallsvattnet. 8 ) Elmhult: Kloakledningen från en gata utmynnar ej i sjäifva strömfåran af den genom köpingen flytande bäcken. 9 ) Visby: 900 meter diken upprensade långs med ett par af vägarna strai utanför staden samt 120 meter kaual gräfd. I0 ) Ängelholm: Kloakerna i äldre delen af staden för trånga; i den nya stadsdelen slutande invid stadsgränsen i ett öppet dike. 11 ) Landskrona och Helsingborg: Vissa rörledningar bristfälliga. 13 ) Skurup: Anläggning af två slambrunnar. I3 ) Alingsås: Rördiametern för liten pä flera ställen. 14 ) Lilla Edet: Endast privata ledningar. l5 ) Karlstad: Ny pumpstation uppförd för afloppsvattnets bortförande till östra Klarälfsgrenen, men ännu ej tagen i bruk. Kostnaden 20, kr. 16 ) Örebro: Afloppsledningarnas dimensioner för små. 17 ) Västerås: Af dessa 49 ligga 40 utom stadsplanen, där nu 256 gårdar äro försedda med afloppsledning. 18 ) Korberg-. Af ledningarna lades 310 m. med saltglacerade rör och resten såsom täckdiken. Utom den uppgifna kostnaden hafva gårdsägarne själfva fått vidkännas en del utgifter. 19 ) Örnsköldsvik: En försnmpad skogsmark är under året afdikad för en kostnad af kr ) Östersund: I de utom stadsplanen belägna 48.4 %. 21 ) Torrläggning af myrmarkerna öster om staden.

20 12 Den allmänna hälsovården. Året Skyddkoppympningen. En redogörelse för ympningens omfång äfvensom vaccinationsprocenten inom de olika länen meddelas i Tab. Litt. D. Tab. Litt. E: 1 o. 2 innehåller redogörelser från Medicinalstyrelsens vaccinationskontor samt från vaccinationsdepoterna i landsorten. Af styrelsens kamrer har lämnats följande redogörelse för vaccinationsfondens inkomster och utgifter under året. Behållning frän år ,934: 30 Statsanslag 15,000: 52,934: 80 Afföres 3,079: Arfvoden 4,100: Belöningar (för två är): Medaljer 45: 75 Vnccinationsinstrument 650: Pänningar 1,240: Understöd åt behöfvande vaccinatörer 300: Diverse utgifter 3,132: 80 Behållning till år ,385: ; Dödligheten i rikets städer. Se Tab. 1 4 och Tab. Litt. F. Dödsorsakerna hafva registrerats pa samma sätt som föregående år. De registrerade dödsorsakerna uppgå till på 1,000 invånare. 3. De viktigaste sjukdomarnas förekomst äfvensom sjukvården utom sjukhusen. 1 ) Enligt den öfversikt öfver sjukdomsfall i infektionssjukdomar m. fl. sjukdomar, som meddelas i Tab. N:r 5, hafva af vederbörande läkare anmälts 134,683 af ifrågavarande sjukdomar. Under närmast föregående år ställer sig förhållandet sålunda: ir ,236» ,407» ,776 1 ) Referent: Medicinalrådet Petersson. Tab. Litt. D. Skyddskoppympningen i riket år Tab. Litt. E: 1. Redogörelse från Medicinalstyrelsens vaccinationskontor, år 1904.

21 Året De viktigaste sjukdomarna. 13 Tab. Litt. E: 2. Redogörelse från vaccindepoterna i landsorten år Difteri. År ,435» ,993» ,933» ,994 Scharlakansfeber. Tarmtyfos. 11,147 3,573 9,180 1,440 7,081 1,550 8,312 1,717 Difteri, scharlakansfeber och tarmtyfus hafva alltjämt uppträdt inom samtliga län mer eller mindre talrikt. Frekvensen har under åren varit följande: Märkligare epidemier under året. Af andra infektionssjukdomar har rödsot uppträdt fortfarande talrikast inom Västerbottens län, men äfven i ej ringa antal fall inom Västmanlands, Alfsborgs och Värmlands län. En liten epidemi af smittkoppor har förekommit i Skutskär och Gäfle. Från hamnar vid Svarta hafvet kommande ångaren»aker», bland hvars besättning fall af smittkoppor inträffat, anlöpte Skutskär den 7 juli och afgick följande dag till Gäfle. Den 20 i samma månad insjuknade i Skutskär en 21-årig yngling, som ådragit sig smittan vid besök a nämnda ångare och den 26 juli upptäcktes i Gäfle 3 fall af smittkoppor tydligen härrörande från smitta af en matros å»åker». Härtill kommo sedermera i Gäfle ytterligare 6 fall, hvarjämte i Skutskär modern till den där insjuknade erhöll smittkoppor. Alla de insjuknade tillfrisknade. Genom företagna åtgärder: isolering af de sjuke, internering af samtliga, som med dem haft beröring, desinfektion af bostäder m. m. och vaccination, särskildt af dem, som Tab. Litt. F. Öfversikt öfver dödligheten ( 0 / 00 ) i några af de viktigaste sjukdomarna i städer med öfver 10,000 invånare år 1904.

22 14 De viktigaste sjukdomarna. Året Tab. Litt. G. Öfversikt öfver antalet spetälska i riket år voro utsatta för smitta, såsom läkare, sjuksköterskor, desinfektörer och andra, lyckades man förhindra att sjukdomen fick någon spridning. I byn Risinge i Mörbylånga socken på Öland uppträdde 3 fall af smittkoppor. Den först insjuknade var en sjöman, som från Amerika öfver England återvände till hemorten. Efter att hafva uppehållit sig i London dagar till den 18 mars insjuknade han den 20 i samma månad i Göteborg, men begaf sig dock hem, där sjukdomen blef upptäckt. Sedermera insjuknade äfven en broder till honom och en annan person, som besökt den först insjuknade i hans hem. Icke heller här fick sjukdomen någon spridning. En mindre epidemi af difteri, som under december uppträdde i Östermalms och Jakobs församlingar i Stockholm erbjöd särskildt intresse därigenom att smittan uppenbarligen förmedlats genom infekterade sockervaror från ett konditori. I Linköping uppträdde i maj månad i förstaden Gottfridsberg en nervfeber-epidemi med 24 sjukdomsfall och 1 dödsfall. Anledningen ansågs vara en bristfällig kloakledning, hvarigenom ett bageri, som låg i en jordvåning infekterats. Spetälska. En öfversikt öfver antalet spetälska meddelas i Tab. Litt. G., hvilken tabell uppgjorts af läkaren vid sjukhuset i Järfsö på grund af uppgifterna från första provinsialläkarne. Epidemisjuksköterskor. En öfversikt af de af landstingen anställda sjuksköterskornas verksamhet meddelas i Tab. Litt. H. I årsberättelserna lofordas alltjämt det stora gagn för Tab. Litt. H. Öfversikt öfver de af landstingen anställda sjuksköterskornas verksamhet.

23 Året Den allmänna hälsovården. 15 epidemisjukvården å landsbygden, som anställandet af dylika sköterskor haft med sig, och framhålles det stigande förtroende, som de tillvunnit sig hos allmänheten. Ämbetsresor. Se Tab. N:r 6. För sjukmottagningar m. m. i aflägset liggande bygd hafva 19 tjänsteresor företagits, nämligen: Af provinsialläkaren i Pajala 3 gånger till Muonionalusta,»»» Vittangi 3»» Karesuando,» ext. provinsialläkare i Ofver-Torneå 2 gånger till Pello, Aapua och Olkamangi,»»»» Dorotea 2» till Risbäck,»»»» Sorsele 2»» Aramarnäs,»»»» Vilhelmina 2»» Dikanäs,»»»»» 2»» Fattmonakke»»»» Frostviken 2»» Ankarede,»»»»» 1»» Sjongdnäset. Sjukdomsförhållandena i fängelserna. Se K. Fångvårdsstyrelsens berättelse år 1904: Bidrag till Sveriges officiella statistik, G) Fångvården. 4. Medicinalstyrelsens verksamhet, de civila läkarbefattningarna samt utöfvarna af läkarkonsten. 1 ) Medicinalstyrelsens verksamhet. Genom nåd. bref den 14 oktober 1904 har Kungl. Maj:t på Medicinalstyrelsens framställning medgifvit, att, sedan Farmaceutiska institutet numera erhållit själfständig styrelse, till denna styrelse finge öfverlämnas det Medicinalstyrelsen förut ålagda uppdrag att förvalta de medel, som på grund af ett till förmån för obemedlade farmaceuter af apotekaren C. R. Leffman den 4 april 1877 upprättadt testamente för nämnda ändamål utfölle. l ) Styrelsens sekreterare A. Holmberg. Genom nåd. bref den 4 november 1904 har Kungl. Maj:t bemyndigat Medicinalstyrelsen att mottaga och under benämning af»hanna Nilssons fond» förvalta ett af förra instruktionsbarnmorskan vid Södra barnbördshuset i Stockholm Hanna Nilsson öfverlämnadt belopp af 408 kr., hvaraf räntan skulle årligen utdelas till någon barnmorskeskolans lärjunge, som genomgått fullständig kurs. Sedan 1904 års riksdag beviljat ett anslag för år 1905 af 7,000 kronor för bekostande af behandling enligt den s. k. ljusmetoden af medellösa, med sjukdomen lupus vnlgaris behäftade personer från landsorten, har Kungl. Maj:t genom nåd. bref den 11 november 1904, jämte utfärdande af bestämmelser för tilldelande af understöd från nämnda anslag, ställt detsamma till Medicinalstyrelsens förfogande. Omfattningen af Styrelsens ämbetsverksamhet under året framgår af Tab. Litt. I, upptagande såväl inkomna mål som utgångna expeditioner. Bland dessa expeditioner förekomma följande kungörelser och cirkulär: af den 2 januari ang. de ställen i riket, till hvilka införsel sjöledes af idisslande djur, svinkreatur samt djur, hörande till hästsläktet, må äga rum; af samma dag med föreskrifter för provinsial- och extra provinsialläkare ang. tillämpning af 70 i stadgan ang. sinnes sjuka (rör. nämnda läkares resor för tillsyn af sinnessjuka och idioter); af den 29 januari med uppmaning till samtliga veterinärer i Kristianstads och Malmöhus län att anmäla hvarje såsom svinsjuka misstänkt fall; af den 14 mars ang. indragning af ett parti antidifteriserum; af den 8 april ang. revaccination af värnpliktige; af den 11 april med närmare föreskrifter för arméns läkare ang. revaccination af värnpliktige; af den 15 april med uppmaning till samtliga veterinärer i riket att anmäla hvarje såsom svinsjuka misstänkt fall; af den 20 juni ang. indragning af ett parti antidifteriserum; af den 6 juli med föreskrifter för förste provinsialläkarna ang. befordran af medikamentslådor å statens järnvägar; af den 21 september med anvisningar att tjäna till ledning vid renings- eller desinfektionsåtgärder med anledning af lungsot (lungtuberkulos); af den 21 oktober ang. öppnandet i Göteborg af en karantänsanstalt för djur; Tab. Litt. I. Summarisk uppgift å de af Medicinalstyrelsen handlagda mål år 1904.

24 16 Medicinalstyrelsens verksamhet. Året af den 11 november med infordrande af uppgift från samtliga praktiserande läkare ang. frekvensen af veneriska sjukdomar; af den 12 december ang. ny medicinaltaxa; af samma dag ang. af Kungl. Maj:t fastställda afgifter för vid statens anstalter för sinnessjuka intagna personer. Resestipendier, understöd för vetenskapliga arbeten m. m. Resestipendier och understöd för vetenskapliga arbeten hafva af Kungl. Maj:t på Styrelsens förslag under året tilldelats följande personer och associationer med nedanstående belopp: lasarettsläkarna J. G. Bexelius, K. A. S. von Wachenfeldt och A. H. Eurén hvar och en 500 kronor, utgörande 1904 års s. k. lasarettsläkarestipendier (nåd. bref den 5 februari 1904); förste provinsialläkarna H. M. Sörman och F. G. Bissmark, provinsialläkaren A. H. Th. Möller, extra provinsialläkaren C. F. Dahlborg och stadsläkaren E. B. A. Bolin hvar och en 500 kronor, utgörande de för förste provinsialläkare, provinsialläkare, extra provinsialläkare, biträdande provinsialläkare och stadsläkare afsedda resestipendier, till hvilka 1903 års riksdag beviljat ett reservationsanslag af 2,500 kr. och som nu för första gången utdelades (nåd. bref den 26 februari 1904); förste provinsialläkaren F. G. Bissmark 300 kronor för deltagande såsom Sveriges ombud i en hälsovårdskongress (Glasgow juli 1904) (ämbetsskr. från Civildep. den 20 maj 1904); förste hofmarskalken O. H. R. Printzsköld och generaldirektören K. M. Linroth hvardera 300 kronor för deltagande i en internationell tuberkuloskonferens (Köpenhamn maj 1904) (ämbetsskr. från Civildep. den 20 maj 1904); Nationalkommittén för Sveriges deltagande i tuberkuloskongressen i Paris år ,000 kronor för utarbetande af vissa statistiska redogörelser samt utgifvande på franska språket af ett arbete rörande tuberkelsjukdomens ställning i Sverige och där vidtagna åtgärder för dess bekämpande hos människor och djur (ämbetsskr. från Civildep. den 17 juni 1904); öfverinspektören för sinnessjukvården i riket, medicinalrådet J. G. Scliuldheis 300 kronor för att i Danmark och norra Tyskland taga kännedom om vården af obildbara sinnesslöa vid anstalter för sådana sinnesslöa (ämbetsskr. från Civildep. den 16 september 1904); regementsläkaren K. K. D. Fischer 150 kronor, bataljonsläkaren C. G. Rundqvist 300 kronor, regementsläkaren G. Ekelund 600 kronor, bataljonsläkaren L. Anden 400 kronor och bataljonsläkaren J. M. Nyström 600 kronor, allt utgörande reseunderstöd från reservationsanslaget till resestipendier åt railitärläkare (ämbetsskr. från Landtförsvarsdep. den 4 november 1904); biträdande hospitalsläkaren K. S. J. Norén 2,000 kronor, utgörande det större af 1905 års för civila läkare bestämda, riksstatens resestipendier, och med. doktorn C. E. Bovin 1,500 kronor, utgörande det mindre af nämnda stipendier (ämbetsskr. från Civildep. den 11 november 1904); och Svenska Veterinärläkare förening en 1,000 kronor för fortsatt utgifvande under år 1905 af»svensk Veterinärtidskrift» (ämbetsskr. från Jordbruksdep. den 8 december 1904). Sedan 1904 års riksdag, med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning, medgifvit, att af förslagsanslaget till förekommande och hämmande af smittosamma sjukdomar bland husdjuren finge utgå till resestipendier åt legitimerade veterinärer ett årligt belopp af 2,200 kronor, har Kungl. Maj:t i nåd. bref den 28 oktober 1904 meddelat närmare bestämmelser att lända till efterrättelse i afseende å ifrågavarande stipendier. Tab. Litt. K. Summarisk redogörelse för de till Medicinalstyrelsens disposition

25 Året Medicinalstyrelsens verksamhet. 17 Civila läkarbefattningar. Af extra provinsialläkardistrikt hafva under år 1904 följande erhållit förlängning på 5 år af rätten för sin läkare till tjänstårsberäkning lika med civila läkare i statens tjänst: Färila, Kjäflinge, Löfånger, Grönskåra, Sårna, Oskarström, Hvällinge (tillökadt med Skanör och Falsterbo), Bjuf, Björnlunda, Skinnskatteberg, By, Avesta, Schebo (minskadt med Väddö socken och tillökadt med Häfverö socken) samt Bollnäs. Följande hafva fått sådan förlängning af rätten ej blott till tjänstårsberäkning utan äfven till statsbidrag för läkarens aflöning: Föllinge, Ryd, Jörn, Sorsele, Stensele och Töcksmark. Två distrikt, Björkvik och Herrljunga, hafva i sammanhang med förlängning af tjänstårsberäkningsrätten erhållit statsbidrag, som de förut ej åtnjutit. Ett distrikt, Enånger, inrättadt 1903 för 5 år, har erhållit statsbidrag för den återstående delen af femårsperioden. Nya distrikt med endast tjänstårsberäkningsrätt hafva inrättats i Hör, Kyrkhult och Gellivare malmberg. Nya distrikt med såväl tjänstårsberäkningsrätt som statsbidrag hafva bildats i Tåsjö och Ullared. Rätt till tjänstårsberäkning lika med civila läkare i statens tjänst har af Kungl. Maj:t medgifvits en andre stadsläkare i Strängnäs (tillika läkare vid stadens från lasarett till sjukstuga förvandlade sjukvårdsinrättning) och en andre stadsläkare i Lysekil. ytterligare en öfverläkare å medicinska afdelningen vid Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm och ytterligare en amanuens å kirurgiska afdelningen vid samma sjukhus. Vidare har sådan rätt beviljats dels en till föreståndare för kronprinsessan Victorias kustsanatorium för skrofulösa barn (vid Skelderviken i Vejby socken af Kristianstads län) antagen läkare, dels en öfverläkare å den kirurgiska afdelningen vid kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn, dels slutligen en vid kirurgiska kliniken a Akademiska sjukhuset i Uppsala anställd e. o. amanuens (ehuru han icke uppbär aflöning enligt stat eller särskildt stadgande). Kungl. Maj:t har under år 1904 medgifvit anställandet af en underläkare vid hvartdera af länslasaretten i Västerås och Kalmar. Kontroll öfver läkemedel. Den, på grund af nåd. kungörelsen den 1 november 1901, af Medicinalstyrelsen antagne kontrollanten öfver antidifteriserum har under år 1904 två gånger gjort anmälan till Styrelsen, att han funnit sådant serum underhaltigt; och har med anledning af sådan anmälan Medicinalstyrelsen i cirkulär till samtliga apotekare i riket den 14 mars och den 20 juni förordnat om indragning af allt då kvarvarande antidifteriserum af viss tillverkning och kontrolldatum. Indragningen har båda gångerna afsett medicine doktorn E. Selanders tillverkning. Civila sjukvårdsinrättningar. Under år 1904 har rätt till tjänstårsberäkning lika med civila läkare i statens tjänst blifvit af Kungl. Maj:t medgifven åt ställda medel år 1904 (enligt kassakontot i 1903 års hufvudbok).

26 18 Besiktningen af värnpliktige. Året Besiktningen af värnpliktige samt hälsooch sjukvården vid hären. 1 ) Besiktningen af värnpliktige. I Medicinalstyrelsen utarbetade sammandrag af vederbörande inskrifningsläkares rapporter utvisa, att af 1883 års åldersklass 32,680 ynglingar pröfvats vid årets inskrifuingsförrättningar. Af dessa hafva 6,343 eller 19.4 % förklarats på grund af kroppsfel eller sjukdom till krigstjänst odugliga. Någon frikallelse på 1 ) Referent: Öfvcrfältläkaren Dunér. grund af förlust af medborgerligt förtroende (Vpl. 10) har däremot bland de inskrifningsskyldiga af 1883 års klass icke förekommit. Uppskof med inskrifningen erhöllo 1,044 eller 3.2 %. Till tjänst vid hären eller flottan inskrefvos alltså 25,293 eller 77.4 % Af öfveråriga pröfvades 3,020, af hvilka 799 eller 26.5 % frikallades pa grund af kroppsfel eller sjukdom. Icke heller bland öfveråriga inskrifningsskyldiga ägde någon frikallelse på grund af förlust af medborgerligt förtroende rum. Uppskof med inskrifningen beviljades åt 284 eller 9.4 %. Inskrifna blefvo således 1,937 eller 64.1 %. Af underåriga (födda 1884 eller senare) blefvo 3,355 ynglingar inskrifna. Tab. Litt. L. Å garnisonssjukhusen (Stockholm och Karlsborg) vårdade sjuka år Tab. Litt. M. Å garnisonssjukhusen (Stockholm och Tab. Litt. M. (Forts.). Å garnisonssjukhusen (Stockholm och

27 Året Sjukvården vid hären. 19 Lägsta kassationsprocenten inom 1883 års åldersklass hade Jönköpings inskrifningsområde med samt Östergötlands västra inskrifningsområde den högsta med Motsvarande siffror för äldre årsklasser äro 5.88 och inom resp. Gottlands och Östergötlands västra inskrifningsområden. Beträffande frekvensen af de särskilda kroppsfel och sjukdomar, hvilka föranledt kassation hos 1883 års åldersklass, komma i främsta rummet cirkulationsorganens sjukdomar med / 00 af samtliga pröfade; därnäst bensystemets och rörelseorganens sjukdomar med 36.4 / 00 o. s. v. Hos äldre årsklasser hafva de vanligaste kassationsorsakerna utgjorts af fortvarande allmän svaghet med 50.0 /00, cirkulationsorganens sjukdomar med 49.3 /oo samt bensystemets och rörelseorganens sjukdomar med 38.4 /oo. Den minst ofta förekommande kassationsorsaken utgjordes hos 1883 års åldersklass af kroniska infektionssjukdomar (utom tuberkelsjukdom), hvarför 3 eller 0.1 /oo kasserades, samt svulster med 0.8 /00; bland äldre årsklasser blef 1 eller 0.3 0/00 kasserad för svulstbildning, 2 eller 0.7 0/00 för kroniska infektionssjukdomar (utom tuberkelsjukdom) samt 3 eller 1.0 /00 för hvartdera af bildnings- och utvecklingsfol (utom fortvarande allmän svaghet och otillräcklig kroppslängd) och döfstumhet. Tuberkelsjukdom föranledde frikallelse hos resp. 523 och 98 eller 16.0 och 32.5 /oo. Hvad angår de ändringar i förut inskrifnas värnpliktsförhållanden, som beslutats vid årets inskrifningsförrättningar, upplyser det häröfver gjorda sammandraget, att 2,855 förut inskrifna, däraf 1,932, som inskrifvits år 1903, blifvit från värnpliktens vidare fullgörande frikallade på grund af kroppsfel eller sjukdom. De vanligaste orsakerna voro cirkulationsorganens sjukdomar, bensystemets och rörelseorganens sjukdomar, tuberkelsjukdom, fortvarande allmän svaghet o. s. v. Till annan tjänst än vapentjänst öfverfördes 1,473 förut inskrifna. Sjukvården vid hären. Redogörelsen för härens sjukvård omfattar: 1) härens garnisonerade truppförband, icke garnisonerade arméns vapenöfningar samt särskilda utbildningskurser och skolor, 2) dödlighet och dödsorsaker, 3) revaccination m. m. Sjukligheten vid trappförbanden. Enligt Tab. n:r 14 utgjorde styrkan af all i tjänst varande personal, inberäknadt officerare och underofficerare med vederlikar, i medeltal för hvarje dag under hela året 27,026 man. Högsta på en gång i tjänst varande styrkan utgjorde under årets andra kvartal (strax efter inryckningen till beväringsrekrytskolorna vid infanteriet, fästningsartilleriet, fästningsingenjörtrupperna och trängen) 41,778 man samt under tredje kvartalet (pågående regementsöfningar) 68,235 man. Under året insjuknade 40,831 eller i förhållande till förstnämnda medelstyrkesiffra 1, Bland dem, som varit för sjukdom vårdade, afskedades på g rund af invali Karlsborg) vårdade sjukdomar år Karlsborg) vårdade sjukdomar år 1904.

28 20 Tab. Litt. N. Sjukvården vid hären. Året Operationer, utförda år 1904 å patienter, intagna å garnisonssjukhusen (Stockholm och Karlsborg).

29 Året Sjukvården vid hären. 21 ditet ) och afledo 61. Till sistnämnda tal böra läggas 1 dödsfall på grund af olycksfall och 6 själfmord, hvadan hela antalet i rapporten redovisade dödsfall utgör 68, hvilket i förhållande till den förutnämnda medelstyrkesiffran motsvarar en dödlighet af /00. Den relativa sjuksiffran vid de olika truppförbanden o. s. v. är ganska växlande (Tab. n:r 14), högst vid Volontärskolan i Varberg och Kalmar regemente med resp. 3,971.8 /00 och 3,271.3 /oo, lägst vid Vendes artilleriregemente och Boden-Karlsborgs artilleriregemente med resp /oo och /00. Bortåt 2 /3 af de insjuknade tillhöra åldersgruppen år, hvilket i betraktande däraf, att större delen af det värnpliktiga, manskapet tillhör denna åldersgrupp, är helt naturligt. Vid vissa af de garnisonerade truppförbanden är emellertid åldersgruppen under 21 år starkast representerad bland de insjuknade. Största antalet insjukade kommer på tredje kvartalet och därnäst på det andra, ett förhållande som till fullo förklaras af de betydande olikheterna uti den i tjänst varande personalens styrka under de olika kvartalen (se styrkeuppgifterna ofvan!). 1 ) Utom dessa hafva ett stort antal värnpliktiga hemförlofvats såsom krigstjänstodngliga utan att redovisas i sjukrapporterna, då de ej varit sjukskrifna. Den exakta siffran öfver dessa erhålles ur redogörelsen för följande års inskrifningsförrättningar. Bland mera gängse sjukdomar (Tab. n:r 13) märkas akuta infektionssjukdomar med 5,337 fall och bland dessa 1,766 influensa, 510 rash, 435 difteri, 403 gonorrhé och 205 mässling. Bland kroniska infektionssjukdomar märkas tuberkulos med 230 fall (däraf i lungorna 199) och syfilis med 55 fall (recidiven visa sig svåra att afskilja, hvadan det verkliga antalet i denna sjukdom nyinsjuknade sannolikt är lägre). De flesta lungtuberkulosfallen komma på Hallands regemente och Första lifgrenadjärregementet med på hvartdera 13 fall. Af de veneriska sjukdomarna hafva förekommit 403 fall af gonorrhé, 30 af chancre och 55 af syfilis. Talrikast hafva fallen af dessa sjukdomar varit inom de i hufvudstaden förlagda truppförbanden. Kronisk alkoholsjukdom förekom i 17 fall. Relativt största frekvensen räkna matsmältningsorganens sjukdomar och därnäst yttre skador; i tredje rummet komma rörelseorganens och bensystemets sjukdomar. A de båda större garnisonssjukhusen (Stockholm och Karlsborg) vårdades under ,343 sjuka personer, däri inberäknadt personal från Flottans station i Stockholm och från främmande kårer. Antalet underhållsdagar för hvarje vårdad sjuk uppgick i medeltal till 18s (Tab. Litt. L). Uppgifter öfver å dessa sjukhus vårdade sjukdomar meddelas i Tab. Litt. M. Tab. Litt. N. Operationer, utförda år 1904 å patienter, intagna å Garnisonssjukhusen (Stockholm och Karlsborg) (forts.).

30 22 Sjukvården vid hären. Året A samma sjukhus utfördes 239 operationer, af hvilka 236 med god och 1 med dödlig utgång. Bland operationerna märkas 11 amputationer och exartikulationer, 10 repositioner, 34 exstirpationer af lymfkörtlar och tumörer, 12 radikaloperationer för bråck o. s. v. Dödsfallet var föranledt af kraftnedsättning efter utförd höftledsexartikulation å en patient, lidande af tuberkulos höftledsinflammation. Dödligheten. Antalet dödsfall inom hären vid garnisoner och under vapenöfningar är 68 (Tab. Litt. O). Den oftast förekommande dödsorsaken är andedräktsorganens sjukdomar (utom lungtuberkulos) med 15 fall, därnäst andra tuberkulösa sjukdomar än lungtuberkulos och akut inflammation i bukhinnan och bukorganen med hvardera 9 fall. Antalet dödsfall i lungtuberkulos var 6. Dödsfallen på grund af olyckshändelse eller följderna af sådan voro till antalet 7 och själfmorden 6, däraf 3 genom skottsår, 2 genom hängning och 1 på grund af en septisk lungsjukdom, uppkommen som direkt följd af försök till själfmord genom snitt i halsen. Af själfmördarna voro 1 officer, 1 underofficer, 1 officersaspirant, 1 korpral, 1 menig volontär och 1 värnpliktig. Sjukvårdssoldatskolor hafva under året hållits vid flertalet regementen och kårer med undantag af dem, som tillhöra Stockholms garnison, för hvilka gemensamma sjukvårdssoldatskolor varit anordnade vid allm. garnisonssjukhuset i Stockholm samt vid lasarettet i Norrköping. För trångkårernas fast anställda sjukvårdsmanskap äfvensom för sj ukvårdskorpralskolornas elever hafva utbildningskurser varit anordnade vid allmänna garnisonssjukhuset i Stockholm, garnisonssjukhuset å Karlsborg och lasarettet i Norrköping samt vid regementssjukhusen å Herrevadskloster och Sollefteå läger. Sjukvårdssergeantkurs har varit anordnad vid Svea trängkår med sjukhusutbildning vid allmänna garnisonssjukhuset i Stockholm. Trångkårerna i egentlig sjukvårdstjänst tilldelade värnpliktige hafva erhållit sin sjukhusutbildning vid de sjukhus, som finnas å de i landsorten förlagda infanteriregementenas vapenöfningsplatser, med undantag af de nyss nämnda vid Herrevadskloster och Sollefteå läger. Större fälttjänstöfningar hafva under året hållits med V. och VI. arméfördelningarna i trakten mellan Söderhamn och Bollnäs den september. I öfningarna deltogo 15,636 man. Hälsotillståndet under öfningarna var mycket tillfredsställande. Inalles sjukskrefvos 404 man, af hvilka 10 efter öfningarnas slut måste för fortsatt vård öfverflyttas till sjukvårdsinrättning. Intet allvarsammare olycksfall och intet dödsfall inträffade. Öfningar i sjukvårdstjänst på stridsfältet ägde rum såväl med de stridande truppernas egen sjukvårdspersonal som med de i fälttjänstöfningarna deltagande sjukvårdsformationerna. Revaccinationer (Tab. Litt. Q) hafva under 1904 företagits jämväl å värnpliktigt manskap till ett antal af sammanlagdt 20,054, så godt som uteslutande med animal vaccin. Resultatet utföll gynnsamt i 76.3 %. Omsättningen i militärläkarbestållningar framgår af Tab. Litt. R. För öfrigt må ur vederbörande läkarrapporter meddelas följande angående å garnisonsorter och öfningsplatser vidtagna ändringar, nybyggnader m. m. I. arméfördelningen. Vid Karlskrona grenadjärregemente har det i Karlskrona under uppförande varande kasernetablissemanget under årets regementsöfningar delvis tagits i bruk. Lägerhyddor hafva uppförts vid Kronobergs regemente och Skånska husarregementet.»på det allra enträgnaste» påyrkas ett afhjälpande af bristen vid de å Ljungbyhed förlagda truppförbanden på lokaler såväl för sjukvisitationernas hållande som för hysande af sådana lindrigare sjuka, hvilka ej behöfva appolletteras till det för dessa truppförband afsedda regementssjukhuset vid Herrevadskloster. Beträffande detta sjukhus påpekas behofvet af förbättringar såväl i fråga om sjukhusutredningen som sjukbarackerna. Blott en af dessa kan uppvärmas och är i öfrigt i sådant skick, att den»lämnar något så när det skydd mot väder och vind, som en allvarligt sjuk bör tillförsäkras». Från Norra Skånska infanteriregementet klagas dessutom öfver bristen på afloppsledning från köken och saknaden af golf i mathallarna. Tab. Litt. P. De dödas ålder och tjänsteställning. Tab. Litt. O. Döda och dödsorsaker å garnisonsorter samt under vapenöfningarna år 1904.

31 Året Sjukvården vid hären. 23 Tab. Litt. Q:1. Sammandrag af rapporter rörande revaccination af nyanställdt manskap vid hären år Tab. Litt. Q:2. Sammandrag af rapporter rörande revaccination af värnpliktige vid hären år 1904.

32 24 Sjukvården vid civila sjukvårdsinrättningar. Året II. arméfördelningen. Nya lägerhyddor hafva uppförts vid Andra lifgrenadjärregeinentet och Jönköpings regemente. Vid Smålands artilleriregemente hafva arbeten med kasernetablissemangets tillbyggnad under året bedrifvits. Vid Första lifgrenadjärregeinentet förekom under beväringsrekrytskolan en difteriepidemi med sammanlagdt 90 fall, hvarunder bristen på epidemisjukhus vid mötesplatsen visade sig i ögonen fallande. Den i fjolårets rapporter påpekade otillräckliga vattentillgången vid Skillingaryd har äfven i år gifvit anledning till klagomål. Dessutom framhålles bristen på afloppsledningar från artillerietablissemanget å sistnämnda öfningsplats. III. arméfördelningen. Vid samtliga infanterimötesplatser inom annéfördelningsområdet hafva uppförts badinrättningar, afsedda för badstu-bad och dusch. Vid Skaraborgs regemente hafva lokaler för sjukvisitationernas hållande och för vård af sådana lindrigt sjuka, som ej lämpligen kunna vårdas i kvarter, erhållits genom om- och tillbyggnad af en förut för annat ändamål disponerad, mindre byggnad inom lägerområdet. Vid Västgöta och Skaraborgs regementen hafva barackerna ombyggts. IV. arméfördelningen. Nya lägerbyddor hafva uppförts vid Lifregementets grenadjärer och Södermanlands regemente och vid förstnämnda regemente nytt kokhus. Vid Svea artilleriregementes etablissemang har uppförts en ny sjukhusbyggnad, och sjukafdelningen vid krigsskolan å Karlberg har undergått en genomgripande reparation och erhållit delvis ny utredning. Från Södermanlands regemente anföras klagomål öfver bristande tillgång å dricksvatten och dålig beskaffenhet af detsamma. V. arméfördelningen. Ny lägerhydda har tillkommit vid Upplands infanteriregemente och en badstu vid Värmlands regemente. Från sistnämnda regemente påpekas den dåliga beskaffenheten hos latrinerna inom lägerområdet. Vid Upplands infanteriregemente sakna mathallarna fortfarande väggar. Den vid infanteriskjutskolan tjänstgörande läkaren framhåller, att sjukrum för de till skolan kommenderade officerarna icke finnes, samt att den uppsättning af instrument och andra hjälpmedel för sjukvårdens handhafvande, som stått till hans förfogande, varit både otillräcklig och till sin beskaffenhet bristfällig. VI. arméfördelningen. Regementssjukhusen å Frösö läger och Sollefteå läger hafva utvidgats genom uppförandet af nya sjukpaviljonger. Vid Notviken har uppförts en ny badstubygg- Tab. Litt. R. Omsättning i militärläkarbeställningar år vid hären nåd i stället för den förutvarande, som under föregående år förstördes genom eldsvåda. Från Västernorrlands regementes kasern i Härnösand klagas öfver sjukafdelningens beskaffenhet. Den är för liten, i det att blott 8 sjuka där samtidigt kunna vara till vård intagna, och förlagd i en vindsvåning, hvilket innebär stor fara i händelse af eldsvåda. Dessutom saknas afskildt sjukrum för patienter, som böra isoleras eller observeras. Gottlands trupper. Af de nya byggnader, som för Gottlands trupper äro under uppförande, hafva matinrättningen och exercishuset å Visborgs slätt samt artillerikårens stallar och ridhus under året kunnat tagas i bruk. Angående hälso- och sjukvårdsförhållandena inom flottan hänvisas till den af marinöfverläkaren särskildt utgifna tryckta berättelsen. 6. Sinnessjukvården. Berättelsen härom utgifves särskildt: Bihang till Sveriges officiella statistik: K) Hälso- och sjukvården. II. 7. Sjukvården vid civila sjukvårdsinrättningar. Nybyggnader och större förändringar af lasarett. 1 ) Östhammars lasarett. Ett nytt ekonomihus började anläggas på hösten, men är ännu ej färdigt till användning. Då sängplatserna under de sista åren på långt när ej motsvarat behofvet, har nu å vindsvåningen af lasarettets norra del blifvit iordningställdt ett förut obegagnadt rum till sjukrum för kvinnliga patienter. I detsamma kan bekvämt inläggas 5 ä 6 patienter, så att härigenom sängantalet under år 1905 kommer att ökas till 32 platser. Lasarettets ytterväggar hafva under sommaren blifvit tätade, nya stockar blifvit insatta, där de gamla voro angripna af röta, hela lasarettet fått ny brädbeklädnad samt blifvit oljestruket och nymålat. I sitt inre har det ock genomgått flera mindre reparationer. Ulfsparre-Hägerflychtska lasarettet i Eksjö. A afdolningen för sinnessjuka, som den 1 augusti 1903 utrymdos för påbyggnad i enlighet med af Kungl. Medicinalstyrelsen godkänd ritning, har mottagits patienter sedan den 1 juli å manliga afdelningen och å kvinnoafdelningen sedan den 1 augusti. Ett ishus, som äfven användes till visthusbod, hvaraf lasarettet förut varit i saknad, har under året uppförts, hvarjämte å lasarettet insatts två stycken järndörrar emellan baudagerummet och operationssalen samt tvättrummet i öfre våningen. Västerviks lasarett. Kalmar läns norra landsting har beslutit att för en kostnad intill 400,000 kronor om- och tillbygga lasarettet i enlighet med af hofintendenten A. Kumlien upprättade samt af K. Medicinalstyrelsen och K. Öfverintendentsämbetet godkända ritningar. För att möjliggöra denna tillbyggnad har landstinget äfvenledes beslutit att Referent: Medicinalrådet Wawrinsky.

33 Året Sjukvården vid civila sjukvårdsinrättningar. 25 af Västerviks stad inköpa ett väster om nuvarande lasarettstomten beläget jordområde af 10,369,4 kvm. för 7,739 kr. 55 öre samt gifvit landstingets penningeförvaltning i uppdrag att inköpa eller eventuellt söka få expropriera ett område af 1,086 kvm. af den intill lasarettets norra gräns stötande lägenheten Signeslyst. Karlskrona lasarett. Sedan 1903 års landsting beviljat ett anslag af 34,500 kronor till uppförande af en mindre nybyggnad vid lasarettet, samt 1904 års landsting till densamma anslagit ytterligare 15,000 kronor, har arbetet å denna byggnad under slutet af året tagit sin början. Densamma är afsedd att inrymma: bostad åt sysslomannen, expeditionsoch arkivrum, en sjukafdelning om 16 platser samt rum för en del af personalen. I lasarettsbyggnaden hafva anbragts brandposter, två i hvarje våning, med tillhörande utrustning samt brandskåp. Karlshamns lasarett. Den nya lasarettsbyggnaden har under året blifvit fullt färdig, så att den i början af juli kunde tagas i bruk. Under senare hälften af året ha arbetena med omändring och reparation af den gamla lasarettsbyggnaden pågått, men medhuimos icke under uret, utan fortsättas ännu. Både den nya och den gamla byggnaden ha försetts med åskledare, hvartill Blekinge landsting år 1903 beviljat anslag. Lasarettsområdet har ökats, i det genom Karlshamns stadsfullmäktiges beslut med lasarettsparken införlifvats ett bergområde, hvilket sköt in det sydöstra hörnet af parken. Härigenom har lasarettsområdet fått en regelbundet rektangulär form. Med extra anslag från landstinget, beviljadt 1903, ha en del planeringsarbeten, väganläggning och planteringar utförts inom det vidsträckta lasarettsområdet. Stängslet omkring detsamma har delvis omsatts och reparerats. Varbergs lasarett. Lasarettets ekonomibyggnad och portvaktstuga blefvo i juni månad fullbordade, och skedde då inflyttning i desamma. Ekonomibyggnaden är belägen öster om lasarettet med sin hufvudfasad åt detta. Den är uppförd af tegel i två våningar förutom en jordvåning. Jordvåningen innehåller: ängpanne- och ångmaskinrum, tvättstuga, rum för orena kläder, desinfektionsrum, bagarstuga och källare. Bottenvåningen innehåller: sysslomans- och direktionsrum jämte arkivtum, samt ett rum för städerskan; denna afdelning har sin särskildaingång utifrån; kök med skafferi, diskrum, matrum för sjukvårdspersonalen, rum för kökspersonalen. Särskild ingång finnes till köksafdelningen utifrån. Öfre våningen innehåller: två rum med kök åt entreprenören för mathållningen, ett rum för operationssköterskan, ett rum för tvättförestånderskan, mangel- och torkrum samt rum för linneförråd. Från tvättstugan till mangelrummet finnes en mekanisk hiss. I tvättstugan finnas: en tvättmaskin, en centrifug, hvilka drifvas af en mindre ångmaskin från maskinrummet; en kopparcistern för lutberedning, en kopparcistern (större) för kokning af tvätt samt två sköljkar af trä. Gamla lasarettets desinfektionsugn är uppsatt i desinfektionsrummet. Likaså är högtrycksångpannan i ångpannerummet densamma, som användes i gamla lasarettet. Varmvattencisternen har sin plats i pannrummet. I mangel- och torkrummet är uppsatt en mekanisk mangel, som drifves för hand. Torkning af tvätten försiggår i sju st. s. k. torkhästar medelst värme från åtta kamflensrör, som förses med spillånga från maskinen. Uppvärmning i ekonomibyggnaden sker genom kakelugnar. Elektrisk belysning är inledd öfverallt från stadens elektricitetsverk. Portvaktstugan är uppförd af tegel. Den innehåller tvä rum och kök för lasarettets vaktmästare, som äfven bestrider portvakt- Kungl. Medicinalstyrelsens berättelse för år sysslan, två vindsrum, det ena för eldaren, det andra för drängen, samt en källare. Såväl ekonomibyggnaden som portvaktstugan äro uppförda fölen kostnad af 36,735 kr., däri inberäknade nödiga uthusbyggnader. Kall-, varmvatten-, äng- och afloppsledningar samt anordningar för tvätt och tork, äro utförda för en kostnad af 8,049 kr. Gamla lasarettsbyggnaden och ekonomihuset blefvo i april manad på offentlig auktion försålda. Byggnaderna nedrefvos, och platsen för desamma afröjdes. Omfattande utfyllnads- och planeringsarbeten hafva under året verkställts å lasarettsområdet, som nu ter sig i ett tilltalande skick. Nytt staket för hela lasarottskvarteret är nppfördt. Uddevalla lasarett. Tillbyggnaden af lasarettets afdelning för sinnessjuka fortsattes och fullbordades, så att densamma kunde tagas i anspråk för sitt ändamål den 1 december. Några ändringar i den af K. Medicinalstyrelsen ursprungligen godkända planen vidtogos etter från K. Styrelsen erhållit medgifvande. Platsernas antal minskades härigenom från ursprungligen afsedda 27 till 24. Falköpings lasarett. Den under de tvenne sist förflutna aren pågående omändringen och tillbyggnaden af sinnessjukafdelningen. som kontraktsenligt skulle varit afslutad den 1 september, kunde ej afsynas såsom afslutad förrän sista dagania af november, hvadan afdelningen ej förrän i början af december kunde beläggas med sjuka. Lidköpings lasarett. Badafdelningen, som förut var ganska dålig, har under året undergått en genomgripande ombyggnad och försetts med förstklassig attiralj, så att densamma nu av försatt i ett synnerligen utmärkt skick. Sala lasarett. Elek Ny läkarebostad är uppförd under åren 1903 och trisk belysning införd i samtliga sjukhusbyggnader. Norbergs lasarett. Lasarettets tvättstuga har under året tillbyggts på så sätt, att ett rymligt mangelrum och en stor torkvind erhållits. Torkvinden intager hela husets öfvervåning. Två s. k. vattenvärmare hafva insatts i den förra»bryggpannans» ställe. Som vid lågt vattenstånd den med 2 hydrauliska vädurar drifna vattenledningen från den lasarettet förbiflytande ån lämnat otillräckligt med vatten, så har under senare delen af året, så fort som därtill erforderliga medel beviljats af landstinget, påbörjats anläggningen af en reserv-vattenledning. Till denna vattenledning erhålles vatten ur en i närheten af ån och tvättstugan belägen brunn. Med tillhjälp af en i en afbalkning af yttre badrummet (där den står säkert frostfritt) placerad sug- och tryckpump, som drifves af en elektrisk motor, pumpas vattnet in i den gamla vattenledningens rörsystem. Den erforderliga elektriska kraften erhålles från lasarettets elektriska ljusledning. Örebro lasarett. Operationsafdelningen har genomgått åtskilliga omändringar. Bland annat har korridoren mellan V. och VI. afdelningarna apterats till tvätt- och bedöfningsrum, en mera direkt kommunikation anordnats emellan sterilisationsrummet och operationssalen medelst genombrytandet af en vägg, hvarjämte den senare försetts med tidsenliga tvättställ. I VII. afdelningen ha genom omändring af rummen kurhusafdelningarna förlagts i hvar sin ända af afdelningen och erhållit hvar sin tambur. Genom denna anordning har ökadt utrymme och sängantal anskaffats för de å denna afdelning vårdade lasarettspatienter och tvenne enskilda rum inrättats. I källarvåningen har ett särskildt apoteksrum inrättats för beredning och ilispensering af de förbrukningsartiklar och medikamentsvaror, som kunna af lasarettspersonalen tillredas. 4

34 26 Sjukvården vid civila sjukvårdsinrättningar. Året Den under år 1903 uppförda nybyggnaden, som i öfre våningen inrymmer en operationssal och i undre våningen lasarettsläkarens tjänsterum, har under år 1904 inredts. Operationssalen består af ett 4,5 meter bredt och 4,7 meter långt samt 4,5 meter högt rum, liggande alldeles intill gamla operationssalen, som inredts till tvättrum. Golfvet i nya operationssalen är af cement, helgjutet och stålslipadt, väggarna äro liksom taket ripolinmålade och alla vinklar ock hörn afrundade. På norra väggen finnes ett stort, nästan hela väggen intagande fönster. Dessutom finnes ett stort takfönster samt mindre fönster åt öster och väster, hvarför belysningen vid dagsljus är mycket god. Den artificiella belysningen utgöres af 8 stycken 16 ljus glödlampor i taket samt tvenne väggkontakter med lampor. Operationssalen uppvärmes genom egen värmekammare jämte ett i rummet fritt stående element, måladt med s. k. aluminiumfärg, hvilket gör, att det utan olägenhet kan bespolas huru som helst. Dörren mellan operationssalen och tvättrummet är af järn och genom lås i golfvet sa inrättad, att den alltid ställer sig stängd, då den är öfverlämnad åt sig själf. I väggen mellan operationssalen och tvättrummet är insatt ett operationsskåp af järn med glashyllor, försedt med vattentätt slutande dörrar af glas i järnramar åt såväl operationssalen som tvättrummet. Gamla operationssalen är, såsom ofvan nämnts, omändrad till tvättrum. Under operationssalen ligger lasarettsläkarens tjänsterum. Såsom sådant har förut laboratoriet användts. Som detta emellertid behöfs för många andra ändamål, var ett särskildt rum för lasarettsälkaren synnerligen välbehöfligt. Stockholms stad: Stockholms län: Uppsala län: Södermanlands län: Malmöhus län: Malmö stad: Hallands län: Göteborgs och Bohus län: Göteborgs stad: Omsättningen å de civila sjukhusen m. m. A Tab. N:r 21 hafva upptagits såsom särskilda rubriker barnhus, konvalescenthem och upptagningsanstalter för hastigt insjuknade. Konvalescentafdelningarna vid Sabbatsberg och Sahlgrenska sjukhuset voro i föregående års berättelse upptagna å Tab. N:r 15. Upptagningsanstalterna för hastigt iusjuknade voro ej upptagna. Barnhusen upptogos tillsammans ined barnsjukhusen. Bland barnbördshusen bar i år upptagits barnbördsafdelningen å Allmänna sjukhuset i Malmö, och bland tuberkuloshemmen tuberkulosafdelningen å S:t Göran. I Tab. N:r 22 A ingå uppgifterna tran epidemisjukhusen tillsammans med uppgifterna från lasarett och sjukstugor. Kör några af de viktigare sjukdomarna meddelas här uppgifter för epidemisjukhusen ensamt. Östergötlands län: Jönköpings län: Kronobergs län: Kalmar län: Älfsborgs län: Skaraborgs län: Värmlands län: Örebro län: Västmanlands län: Gottlands län: Kopparbergs län: Gäfleborgs län: Blekinge län: Kostnaden för underhålsdag med frånräkning af utgifterna för större reparationer och nybyggnader har vid de särskilda lasaretten uppgått till följande belopp: Kristianstads län: Västernorrlands län:

35 Året Sjukvården vid civila sjukvårdsinrättningar. 27 Jämtlands län: Östersunds lasarett 2.27 Västerbottens län: Skellefteå lasarett 1.81 Umeä» 1.86 Norrbottens län: Haparanda lasarett 2.39 Luleå» 2.52 Piteå» 2.l8 Barnbördshusen. Uppgifterna om antalet intagna, döda, underhållsdagar, sängar, inkomster och utgifter för de särskilda anstalterna äro sammanställda i Tab. N:r 21. Tab. Litt. S. Öfversikt öfver omsättningen å civila sjukvårdsinrättningar under år 1904.

36 28 Sjukvården vid civila sjukvårdsinrättningar. Året Dödsorsakerna hafva varit: Sepsis puerperalis för de a barnbördshusen aflidna kvinnorna 5 fall Tubercalosia pulmouum 1» Eclampsia 14» Vitium org. cordis 5» Embolia art pulm 1» Pneumonia acuta 2» Nephritis 1» Hæmorrhagia (placcnta prævia) 1»» cerebri 1» Ruptura uteri 1» Summa 32 fall Bland de intagna kvinnorna hafva af följande sjukdomar, samt komplikationer till hafvandeskap och förlossning iakttagits: Eclampsia 47 fall Nephritis 61» Hydramnion 15» Mola hydatidosa 5» Placenta preævia 28» Graviditas extrauterina.... 3» Pelvia juato minor 50» Tumor 51» Prolapsus funiculi umbil. sen extremitatum 27 fall Ruptura uteri 2» Tnversio uteri» Atonia uteri (värk- och krystningssvaghet) 109» Retentio placentæ 57» Hæmorrhagia [gravis] post par- Phlebitis. Periphlebitis fall tom 82 fall Mastitis 34» Ruptura perinei completa.. 4» Psychosis 3» Fistula urogenitalis» Sepsis puerperalis 16» Syphilis 43» Febris resorptionis 376» Tuberculosis 16» Parametritis. Pelveoperitonitis 27» Antalet till sjukhus från barnbördshuseu öfverförda kvinnor uppgår till 57. Följande förlossningsoperationer hafva å barnbördshusen förekommit under år 1904: Vändning (inre) i 68 fall Styckning i 4 fall manuell....» 73» Placentaroperation»43» medkroko.slyngo» 5» Abortoperation»123» Utdragning» tång...» 228» Framkallande af förtidig börd» 39»» kranioklast» 11» Kejsarsnitt» 2» Borrning» 10» Å anstalterna födda barn: Lefvande födda 6,109 Dödfödda 210 däraf mankön 3,122 däraf mankön 124 kvinnkön 2,987 kvinnkön 86 ofullgångna 547 ofullgångna 99 efter vändning 49 efter vändning 24 efter instrnmentförlossning efter instrumentförlossoing Tvillingsbörd 104 fall Trillingsbörd 2» Missfall 288» Tab. Litt. T. Öfversikt öfver inkomster och utgifter vid civila sjukvårdsanstalter år 1904.

37 Året Sjukvården vid civila sjukvårdsinrättningar. 29 Å anstalterna aflidna barn: Dödsorsaker: 8. Hälsobrunnar, badinrättningar och andra dylika anstalter. 1 ) Ur de inkomna rapporterna meddelas: Östergötlands län. Medevi: Ett litet kallbadhus har uppförts vid stranden af Vättern och afgiftsfritt upplåtits till begagnande åt anstaltens kurgäster. (Levertin.) Kronobergs län. Grennaforssa: Det gamla varm badhuset har under året tillbyggts med en ny afdelning för första klassens kurgäster. (Wållgren.) Örebro lan. Loka: Ett tidsenligt badhus har uppförts, innefattande anordningar för karbad med dusch, varmskåp, kallbassäng, sittbad och hetluftsbehandling. 9. Rättsmedicin. 2 ) I Tab. N:r 27 meddelas ett sammandrag af alla under året till medicinalstyrelsen inkomna ämbetsberättelser från läkare i riket rörande af dem på vederbörligt förordnande verkställda medikolegala besiktningar. En öfversikt öfver de mål, som för afgifvande af rättsmedicinskt utlåtande af medicinalstyrelsen handlagts år 1904, meddelas här: 1 ) Referent: Öfverfältläkaren Dunér. 2 )» Medicinalrådet Petersson. Under år 1904 hafva 63 rättskemiska undersökningar verkställts. Föremålen för de rättskemiska undersökningarna vore i 55 fall likdelar och i 8 fall andra föremål. 1. Föremålen ej likdelar: 8 fall. I 1 fall flaska med innehall: svafvelsyra,» 1» 2 yxor: blod å den ena,» 1» 1 yxa: ej blod,» 1» 8»arsenikspeglar»: arsenik-,» 1» 2 skjortor och 1 par kalsonger: blod och sperma.» 1» flugpapper: arsenikhaltigt,» 1» 5 schaggprof: arsenikhaltiga.» 1» tygstycke ej blod men saltsyrefläckar 2. Föremålen likdelar: 55 fall fall blef resultatet negativt,» 9» anträffades koloxid,» 5»» arsenik, i ett af dessa därjämte koppar,» 4»» karbolsyra,» 4»» morfin,» 4»» blåsyra,» 4»» alkohol, 1»» santonin}» 1»» stryknin, 1»» pyridin,» 1»» amoniak,» 1»» ojiium. 10. Veterinärväsendet. 1 ) Undervisningsanstalter. Veterinårinstitutet i Stockholm. Undervisningen vid institutet har under året bestridts af tio lärare, och lärjungarnas antal har under året uppgått till 65 (73) 2 ) veterinärelever och 43 (47) hofslagarelärlingar. Vid årets början funnos 50 (57) elever, och under årets lopp intogos 15 3 ) (16). Veterinärexamen aflades af 12 (17) elever, och3 (6) afgingo utan examen, så att vid årets slut 50 (50) elever funnos kvar vid läroverket. Af hofslagarelärlingar funnos vid arets början 10 (11), och under året intogos 10 (14) civila och 23 (22) militära, hvaraf 21 (23) militära och 9 (14) civila utexaminerades som hofslagare, hvadan vid årets slut funnos kvar 1 civil och 12 (10) militära lärjungar. Examina aflades af veterinär-eleverna under följande dagar: Artexamen anställdes den 13 juni. 1 ) Referent: Medicinalrådet Kjerrulf. 2 ) Siffrorna inom parentes angifver motsvarande tal för är ) Däraf 2 från Finland.

38 30 Veterinärväsendet. Året Afgångsexamen hölls den 14 juni och 14 december. Tab. Litt. U innehåller en öfversikt af institutets verksamhet som sjukvårdsanstalt. I öfrigt hänvisas till den, af institutets föreståndare med biträde af dess lärare af trycket utgifna årsberättelsen. Veterinärinrättningen i Skara. I likhet med föregående är har vid inrättningen utbildats hofslagare, hvarjämte därstädes underhållits en sjukvårdsanstalt för husdjur. Undervisningen har bestridts af en föreståndare (veterinär) och en instruktionssmed. Lärjungarna utgjordes af 21 (16) militära och 12 (12) civila hofslagarelärlingar, af hvilka 9 (8) militära och 12 (12) civila utexaminerades som hofslagare, hvadan till år 1905 kvarstodo 12 (8) militära lärlingar. Utom dessa hafva 33 (36) personer erhållit praktisk undervisning i behandling af enklare åkommor hos husdjuren. J afseende på inrättningens verksamhet såsom sjukvårdsanstalt för husdjur hänvisas till Tab. Litt. U samt beträffande verksamheten i öfrigt till den af föreståndaren afgifna, till trycket befordrade årsberättelsen. Författningar, kungl. bref och ämbetsskrifvelser rörande veterinärväsendet. Under året hafva utkommit följande författningar veterinärväsendet. rörande Jan. 29 April 8 April 15 Maj 16 Af Medicinalstyrelsen har dessutom utfärdats följande, veterinärväsendet angående cirkulärskrifvelser. Cirkulär till samtliga veterinärer i Kristianstads och Malmöhus län ang. anmälan af hvarje såsom svinsjuka misstänkt fall. Cirkulär till samtliga veterinärer i riket med närmare anvisningar om hvad deltagare i utbildningskurs för länsveterinäraspiranter före kursens böljan bör hafva inhämtat. Cirkulär till samtliga veterinärer i fråga om anmälan af svinsjuka. Cirkulär till samtliga länsveterinärerna med Kungl, kungörelsen den 6 maj 1904 angående förbud mot transport af lefvande svinkreatur. Utaf de veterinärväsendet rörande Kungl, bref och ämbetsskrivelser frän Kungl. Maj:ts kansli, hvilka under år 1904 ankommit till Medicinalstyrelsen, anföras följande såsom varande af mera allmänt intresse. Januari 22. Taxa å afgifter för köttbesiktning i Karlshamn, gällande under fem år. Februari 12. Ang. utfästande af belöning för fynd af döda djur på vissa marker inom Skaraborgs län. Mars 4. Ang. förhöjd dagaflöning för extra veterinär för undersökning af svinsjukan i Skåne. Mars 18. Ang. anvisande af medel till kostnader för verkställande af undersökningar rörande människo- och kreaturstuberkulos. Maj 6. Ang. utvidgad kompetens för frän Skara utexaminerade veterinären T. A. Lindberg. Maj l3. Ang. förfrågan från svenska länsveterinärföreningen om tillämpning af 2 i K. kung. den 22 nov rörande förnyad nåd. instruktion för läns-, distrikts- etc. veterinärer. Juni 10. Ang. stat för statsanslaget till stipendier för veterinärstaten. Juni 10. Ang. statsanslag till Veterinärinrättningen i Skara. Juni 17. Ang. resestipendier för veterinärer. Juli 22. Ang. utsändande af en veterinär till utlandet för studerande af de mot smittosamma husdjurssjukdomar, särskildt svinsjuka, använda sera. Augusti 26. Ang. anvisande af medel till kostnaderna för fortsatta undersökningar rörande förhällandet mellan människotuberkulos och kreaturstuberkulos. September 9. Ang. utvidgad kompetens för från Veterinärinrättningen i Skara utexaminerade veterinären N. P. Sjölin. September 9. Ang. utvidgad kompetens för från Veterinärinrättningen i Skara utexaminerade veterinären A. H. Welin. September 30. Ang. aktiebolaget Messens ansökan om upphäfvande af förbudet mot införsel af kreatur och rått kött från Amerika (afslag).

39 Året Veterinärväsendet. 31 Tab. Litt. U. Öfversikt öfver antalet djur, som af veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats eller för olika ändamål besiktigats år (Häri icke beräknade med tuberkulin undersökta djur.)

40 32 Veterinärväsendet. Året Oktober 6. Ang. förhöjdt dagtraktamente till fältveterinärstipendiater. November 11. Ang. ansökan af distriktsveterinären G. H. Kellgren att under hans resor med hästpremieringsnämnden i egenskap af ledamotssuppleant civil veterinärstipendiat måtte förordnäs att uppehålla hans distriktsveterinärbefattning (afslag). December 8. Ang. bidrag till utgifvande af Svensk veterinärtidskrift. December 21. Ang. anställning under år 1905 af en amanuens hos Medicinalstyrelsen med tjänstgöring hos föredraganden för veterinärärenden. December 21. Ang. tillstånd för veterinären löjtnant K. N. (T. Karlberg att söka bataljonsveterinärtjänst. Veterinärernas antal och verksamhet. Veterinärernas antal uppgick vid slutet af år 1904 till 358 (347) såsom af Tab. N:r 28 närmare framgår, och voro däribland 32 (31) länsveterinärer, 4 (3) stadsveterinärer, 33 (44) militärveterinärer, 2 (2) stuteriveterinärer, 161 (139) distriktsveterinärer, 82 (80) enskilda, legitimerade veterinärer och 44 (51) privata, icke legitimerade veterinärer. Länsveterinärerna i Västmanlands län och Härjedalens länsveterinärdistrikt hafva på grund af styrkt sjukdom varit tjänstlediga äfven under år Deras befattningar hafva uppehållits genom vikarier. Rätt tiil tjänsteårsberåkning i likhet med länsveterinärer har under året genom särskilda Kungl, bref medgifvits för distriktsveterinärer med nedanstående stationer: Offerdal, Jämtlands lun (Jämtlands distrikt) (den 18 mars) Undersåker, d:o (Härjedalens» ) d:o Lycksele, Västerbottens län (Södra distriktet) Ramsele och Edsele, Västernorrlands län (Ångermanlands distr.) Säfsjö, Hvetlanda, Tranås, (den 18 mars) (den 24 mars) Grenna, Nässjö, Värnamo. Jönköping län (den 13 Majl Eksjö, Mo härad, (Mulseryd), d:o d:o Madesjö, Örsjö och Vissefjärda, Kalmar län (Södra distriktet) (den 8 juli) Vartofta, Skaraborgs län (den 15 juli) Valle, (Axvall) d:o d:o Soderåkra, Kalmar län (Södra distriktet) (den 4 november) Ullared, Hallands län. (den 16 december) Offerdal, Jämtlands län (Jämtlands distrikt) (den 31 december) Undersåker, d:o (Härjedalens» ) d:o Bostad, Ängelholm, Klippan, Hessleholm, Östra Broby, Kristianstad, Tollarp, Bro- Kristianstads län. d:o sarp, Ingelstad och Simrishamn, Enahanda förmån har Kungl. Maj:t genom nåd. bref den 18 mars 1904 medgifvit för lektorn i hippologi och hofbeslagslära samt husdjurens anatomi, fysiologi och sjukvård samt för extra läraren i husdjurens anatomi, fysiologi och sjukvård samt husdjurslära vid landtbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp. Nio veterinärer hafva under året aflidit. Årsberättelser hafva till Medicinalstyrelsen inkommit från Veterinärinstitutet, Veterinärinrättningen i Skara, militärveterinärerna samt 295 (285) civila veterinärer. Enligt Tab. Litt. V, som utgör en öfversikt öfver veterinärernas verksamhet inom de särskilda länen, hafva af landets veterinärer för sjukdom behandlats, kastrerats eller för olika ändamål besiktigats 341,888 (316,878) djur. Tab. Litt. U. Öfversikt öfver antalet djur, som af veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats eller för olika ändamål besiktigats år (Häri icke beräknade med tuberkulin undersökta djur.) (Forts.)

41 Året Veterinärväsendet. 33 Fördelningen af detta antal på de särskilda kategorierna djur framgår af följande tablå: Hästar. Nötkreatur. Får. Svin. Hundar. Sjuka 136,621 86, ,304 8,859 Kastrerade... 13, , Besiktigade.. 51,201 18,278 1,306 8,110 1, , ,987 2,614 21, ,306 99,636 1,790 12,974 10,172 Sjukdomar bland husdjuren. Tab. Litt. V utgör ett sammandrag af veterinärernas uppgifter angående antal sjuka husdjur. I denna tabell hafva äfven uppgifterna från Veterinärinstitutet och Veterinärinrättningen i Skara upptagits. Uppgifterna om tuberkulos i jufret hos nötkreatur samt mjältbrand och mjältbrandsemfysem meddelas i särskilda tabeller och äro ej upptagna i Tab. Litt. V. Utaf de smittosamma husdjurssjukdomar, på hvilka förnyade nådiga förordningen den 9 december 1898 angående hvad iakttagas bör til! förekommande och hämmande af smittosamma sjukdomar bland husdjuren skall tillämpas, hafva under år 1904 fall förekommit af mjältbrand, mjältbrandsemfysem, rödsjuka, och svinsjuka hos svin, hvaremot fall af boskapspest, elakartad lungsjuka, rots eller springorm, koppor hos får, smittosam muloch klöfsjuka, skabb hos får, elakartad klöfsjuka hos får och getter samt vattuskräck icke förekommit. I. Mjältbrand. Antalet af de under år 1904 anmälda mjältbrandsfallen var rätt betydligt eller nära 50 % större än under år Att ett så stort antal fall af mjältbrand under året kommit till myndigheternas kännedom, torde till viss grad bero därpå, att vederbörande djurägare numera, pä grund af de lindringar, som genom K. kung. den 1 maj 1903 i vissa afseenden medgifvits beträffande åtgärderna mot mjältbrand, synas villigare anmäla de sjukdomsfall, som kunna misstänkas vara mjältbrand. Tab. Litt. V. Sammandrag af veterinärernas uppgifter öfver antalet sjuka husdjur i nedannämnda sjukdomar, år 1904.

42 34 Veterinärväsendet. Året Under år 1900 anmäldes 238 dödsfall» 1901» 199»» 1902» 228»»» 1903» 249»» 1904» 386 Af de döda djuren voro 369 nötkreatur, 13 hästar, 2 svin, 1 get och 1 hund. Af Tab. Litt. W framgår, att sjukdomen förekommit inom samtliga län med undantag af Jämtlands län. Sammanlagdt förekom mjältbrand inom 335 (mot 224 år 1903) besättningar. Af dessa tillhörde endast 16 (17) Skaraborgs län, hvilket utgör c:a 4,8 % (1903 = 7,5 % 1902 = 16 %, 1901 = c:a 29 %.) af samtliga smittade besättningar inom landet. Mjältbranden synes sålunda vara stadd i jämnt aftagande inom detta län. De flesta smittade besättningar finner man inom Östergötlands, Kristianstads, Malmöhus, Södermanlands, Stockholms, Kalmar, Hallands, Örebro, Alfsborgs och Skaraborgs län med respektive 40, 32, 31, 29, 26, 21, 20, 19, 17 och 16 smittade besättningar. Af Tab. Litt. X framgår äfven, att de flesta mjältbrandsfallen inträffade under maj och juni med resp. 54 och 44 smittade besättningar. Minsta antalet fall förekom under september månad, då endast 11 besättningar af K. befallningshafvande förklarades smittade. Antalet besättningar, som förklarats smittade vid 2 olika tillfällen utgjorde 16. Inga besättningar hafva varit smittade flera än 2 gånger. Antalet kommuner, inom hvilka mjältbrand förekommit, var 269 (170) eller c:a 11 % af Sveriges 2,385 landskommuner. Tab. Litt. W. Mjältbrandens förekomst inom de olika länen. Inom 21 (20) kommuner uppträdde sjukdomen inom 2 besättn.» 8 ( 4 )»»»» 3»» 3»»»» 4»» 1»»»» 6» Mjältbrandens utbredning under de olika kvartalen gestaltar sig så, att under 2:a kvartalet det största antalet besättningar eller 133 (80) var smittadt samt under l:a, 4:e och 3:e kvartalen resp. 81, 65 och 56 (48, 44 och 42). Under år 1904 antog mjältbranden aldrig farsots karaktär. Af veterinärernas rapporter framgår, att 21 (21) af de i mjältbrand döda djuren störtat ute på bete. 113 (74) djur hafva blifvit nedslaktade. Inom vissa besättningar hafva upprepade fall förekommit. Förutom ofvannämnda djur hafva 5 hundar och 1 killing varit af denna sjukdom angripna. Hvad angår orsaken till mjältbrandsuthrotten, så har denna endast sällan kunnat af veterinärerna konstateras. Bland uppgifna och antagna orsaker nämnas i rapporterna utländskt hvetekli och foderkakor, benmjöl samt vatten från misstänkta brunnar och vattendrag. Smitta från närbelägna ladugårdar namnes i ett fall. Dessutom påpekas smitta från föregående mjältbrandsfall å samma gård. Kött efter i mjältbrand sjukt eller dödt djur har i 4 (5) fall torgförts och försålts till människoföda. Enlig! veterinärernas rapporter har mjältbrand i 1 (5) fall öfverförts på människor. Följande sjukdomar, som misstänkts vara mjältbrand, hafva i nedanstående antal fall gifvit anledning till tjänsteresa af veterinär: Bukhinneinflammalion, mag- och mellangärdsbristning, trumsjuka och tarmkatarr 6 fall Elakartad katarralfeber 5» Förgiftning genom bly 1»»» chilisalpeter 1» kvicksilfver 1»» insekter (»knott») 1»»» ormbett 1» (okäud).... 2» Hjärnsjukdom 1» Hjärtförlamning och bristning af blodkärl 3» Kastning 1» Kväfning. 1» Tab. Litt. X. Mjältbrandens och mjältbrandsemfysemets förekomst under de olika månaderna af år 1904.

43 Året Veterinärväsendet. 35 Lunginflammation 2 tall Misstänkta sjukdomar 17» Misstänkt rots 2» Sommarsjuka 3» Tuberkulos 1» Yttre våld.. 1» Förteckning öfver inom Skaraborgs län under år 1904 upphittade döda djur, för hvilka ersättning enligt Kungl, brefvet den 12 februari 1904 utgått. För upphittandet af dessa djur, 3 nötkreatur, 3 får, 6 älgar och 5 rådjur, hafva till dem, som gjort fynden, af förslagsanslaget till förekommande och hämmande af smittosam ma sjukdomar bland husdjuren utanordnats ett sammanlagdt belopp af 180 kronor. II. Mjältbrandsemfysem. Antalet anmälda fall af denna sjukdom var 71 eller 32 flera än under år Samtliga de döda djuren voro nötkreatur. Sammanlagdt förekom sjukdomen inom 62 (38) besättningar. Af dessa tillhörde de flesta eller 15 (11) Kalmar län, hvilket utgör c:a 24 % af samtliga smittade besättningar inom landet. Därnäst förekommo de flesta fallen inom Jönköpings, Hallands, Göteborgs och Bohus. Kronobergs och Blekinge län med resp. 12, 10, 7. 6 och 6 fall, Se Tab. Litt. Y. Af Tab. Litt. X framgår, att de flesta be. Tab. Litt. Y. Förekomsten af mjältbrandsemfysem inom de olika länen år sättningar, nämligen 11, smittades under juni (juli) månad. Under hvardera af månaderna juli, augusti, september förekom mo 9 fall. I januari månad förekom intet fall af emfysem. Antalet kommuner, inom hvilka mjältbrandsemfysem under året förekommit, var 38 (1903: 34; 1902: 29; 1901: 33) eller 1,6 %. (1903: 1,4 %; 1902: 1,2 %; 1901: 1,4 %) af landets kommuner. I en kommun uppträdde sjukdomen inom 8 olika besättningar, i tre kommuner inom 2 och i två kommuner inom 6 besättningar. Beträffande sjukdomens förekomst under de olika kvartalen så voro under 3:e kvartalet de flesta besättningar, eller 27 (18), smittade samt under 2:a, 4:e och l:a kvartalen resp. 22, 10 och 3 (11, 6 och 3) besättningar smittade. Af mjältbrandsemfysem angripna djur hafva i 3 fall blifvit nedslaktade. Tio störtade under betesgång. III. Rots. Denna sjukdom har misstänkts förekomma i två fall, som föranledt tjänsteresor af vederbörande veterinärer. 1 ena fallet, som slutade dödligt, konstaterades kronisk näskatarr och organiskt hjärtfel, och i andra fallet synes akut näskatarr i förening med ekzem hafva förelegat. IV. Rödsjuka. Af Tab. Litt. V framgår, att under aret 546 (554) fall af denna sjukdom och af nässelfeber upptagits i veterinärernas berättelser. De flesta fallen eller 167 (73) inträffade inom Alfsborgs län. Inga fall äro anmälda från Gottlands, Hallands, Örebro, Gefleborgs, Västernorrlands och Norrbottens län. Rödsjukan synes här i landet i regeln hafva ett godartadt förlopp. V. Svinsjuka. Af Tab. Litt. Z framgår, att under året 85 (10) besättningar varit af denna sjukdom smittade. Det ojämförligt största antalet eller 42 har förekommit inom Malmöhus län. I ersättning för af svinsjuka angripna eller därför misstänkta djur har af allmänna medel utbetalts kr. 4,587:70, som dock icke utgör hela den till ersättningar for svinsjuka under år 1904 uppgående summan, enär en stor del af den samma utbetalts först under år Tab. Litt. Z. Svinsjukans förekomst inom de olika länen under år 1904.

44 36 Veterinärväsendet. Året VI. Svinpest. Af nämnda sjukdom hafva under året 7 besättningar, alla inom Stockholms län, varit angripna, och af dessa kvarstodo vid arets slut smittade 6. Kostnaderna för ersättningar och desinfektion äro inbegripna i de här ofvan under svinsjuka nämnda. Till Veterinärinstitutets bakteriologiska afdelning hafva för undersökning på tuberkelbaciller under nedannämnda år insändts följande antal prof. VI. Tuberkulos hos nötkreaturen. Antalet för jufvertuberkulos länen framgår af följande tabell: nedslaktade kor inom de olika hvars undersökning läm Dessutom har insändts 1 slemprof nade negativt resultat. Streptokokker anträffades 10 (14) gånger Stafylokokker» 3(3)» Bact. phlegmon. uteris anträffades.... 3» Ovoida bakterier».... 2» Strepto- och stafylokokker» ( 2 )» Aktinomykom» ( 1 )» Kostnaderna för insändande till veterinärinstitutet af mjölkprof och jufver för undersökning på tuberkulos uppgingo under år 1904 till kronor (92.05). För de af statsmedel, jämlikt föreskriften i 43 inom. 4 af nåd. förordningen den 9 december 1898 ang. hvad iakttagas bör till förekommande och hämmande af smittosamma sjukdomar bland busdjuren, ersatta desinfektionsmedel uppgingo kostnaderna till 5, (2,883-50) kr. Beträffande tuberkulosen kos nötkreatur och de åtgärder, som i öfrigt blifvit vidtagna till förekommande och hämmande af denna sjukdom, hänvisas till den af Landtbruksstyrelsen härom afgifna berättelse. Karantänsanstalterna Af statsmedel utbetald ersättning för dessa djur angifves i nedanstående tabell: för från utlandet sjöledes införda husdjur. Jämlikt föreskrifterna i 4 mom. 1 af Kungl, kungörelsen den 9 december 1898 ang. hvad iakttagas bör till förekommande och hämmande af smittosamma husdjurssjukdomars införande i riket, utfärdade Medicinalstyrelsen den 2 januari 1904 kungörelse, att införsel sjöledes af nötboskap, får, getter och andra idisslande djur, svinkreatur samt djur tillhörande hästsläktet finge äga rum till följande ställen i riket, nämligen: Hälsingborg, Härnösand, Landskrona, Luleå, Malmö, Stockholm, Sundsvall, Söderhamn och Umeå, hvarjämte Medicinalstyrelsen genom kungörelse den 21 okt tillkännagaf, att dylik införsel finge äga rum jämväl i Göteborg. 1 ) Mjölkprof förut insäudt. 2 ) Fibrom. 3 ) Mjölkprof förut insändt i 51 fall.

45 Året Apoteksväsendet Apoteksväsendet. 1 ) Tab. Litt. CC redovisar för den a apoteken tjänstgörande farmaceutiska personalen. På samtliga apotek i riket funnos anställda 133 elever för att genomgå föreskrifven lärotid. Dessutom tjänstgjorde på apoteken 329 farmacei kandidater och 495 examinerade apotekare. Apotekens antal och tillstånd m. m. redovisas summariskt i Tab. Litt. DD. Med anledning af därom gjorda framställningar har Kungl. Maj:t medgifva inrättande af ett nytt apotek i Mjölby municipalsamhälle, hvarjemte medikamentsförråden i Akersberg och Oskars- 1 ) Referent: Medicinalrådet Wawrinsky. Tab. Litt. AA. Sveriges import och export af kreatur under år A. Import. ström förändrats till själfständiga apotek. Nya medikamentsförråd hafva inrättats i Röksberg, i Föllinge, i Hede och i Grönskära. Tiden för bibehållande af medikamentsförrådet i Dorotea har förlängts. Genom nådiga resolutioner hafva privilegier a personella apotek tilldelats E. A. V. Liljeqvist i Strömsholm, C. Olsson i Boxholm, C. F. Malmqvist i Karlskoga, A. S. Trolander i Herrljunga, G. W. Hallberg i Göteborg (Hvalen), J. G. V. Liljenström i Uppsala (Hägern), C. G. Asklund i Göteborg, (Biet), I. O. I. Rosander i Göteborg (Ejdern), C. E. Hallberg i Fellingsbro, R. M. Klasen i Ofvertorneå, E. E. Lundgren i Lenhofda, M. N:son Helmer i Backe, I. W. Nelander i Arvidsjaur, G. T. Carpelan i Linköping (Kronan), G. S. Hj. von Schéele i Östhammar, D. N. Florell i Skara, A. G. Kaijser i Stockholm (Elefanten), A. F. Beckman i Lilla Edet, A. A. Larsson i Julita, E. V. Kullman i Kungsör, B. A. G. Y. Folmer i Jörlanda, A. T. Nauclér i Fjällbacka, O. Jonsson i Sreg, Hj. A. T. Hellbom i Tierp, I. G. Bergman i Malmö (Kronan), I. A. Leander i Alfsbyn, I. H. Zickerman i Helsingborg (Björnen), J. Jansson i Norrköping (Ostgöta lejon), H. Björsell i Kristinehamn, A. F. Beckmar i Anderslöf, A. 11. Bäckström i Enköping, O. Solberg i Hjortkvarn, C. S. Chromvall i Råneå, B. Tunell i Anundsjö, A. Ch. Olbers i Akersberg, K. E. Åkerlund i Lilla Edet. Följande apotekare hafva af medicinalstyrelsen erhållit tillstånd att tillhandahålla medikamentsförräd, nämligen: R. M. Klasen å medikamentsförråden i Öfver-Kulix och i Pajala, O. M. Soilén å inedikamentsförrådet i Visman, A. V. Fredriksson B. Export.

46 38 Apoteksväsendet. Året förrådet i Rätansbyn, M. N:son Helmer a medikametitsförrådet i Ram-sele, B. A. G. Y. Folmer å medikamentsförrådet i Ljungskile, C. F. V. Kolm a medikamentsförrådet i Ryd, A. Hallinder å medikamentsförrådet i Föllinge, R. E. T. Sandstedt å medikaiuentsförrådet i Mulseryd, P. O. Andrell å niedikanientsförrådet Tab. Litt. BB. Antal fall af nedanstående sjukdomar bland arméns hästar under år å niedikamentsförrådet i Järnskog, O. Jonsson a inedikamentsi By, G. T. Pettersson å medikaiuentsförrådet i Björkvik, I. II. Lindewald å inedikanientsförrådet i Grönskåra, I. G. Ekstedt å niedikanientsförrådet i Dorotea. Afsynade hafva följande apoteksinrättningar blifvit under året, nämligen apoteken Älgen och S:t Erik i Stockholm, apoteket i Östhammar och inedikanientsförrådet i Oregrund, apoteket Hägern i Uppsala, Lejonet i Eskilstuna, apoteken i Gnesta, Julita, Kronan i Linköping, apoteket i Boxholm, apoteken Lejonet och S:t Sigfrid i Växjö, i Lenhofda, Elnihult, Alfvestad, Borgholm, Broby, Kronan i Malmö, Kärnan i Helsingborg, i Anderslöf, Kjeflinge, Hvalen i Göteborg, Jörlanda, medikamentsförrådet i Ljungskile, apoteken i Ulricehamn, Skene, Trollhättan, Herr- Ijunga, Arjeng, medikamentsförrådet i Järnskog, apoteken i Fellingsbro, Strömsholm, medikamentsförrådet i By och i Ramsele, apoteken i Backe, Sveg och Hammerdal, medikamentsförråden i Rätansbyn, Pajala och Ofverkalix samt apoteken i Arvidsjaur, Ofvertorneå, Elfsbyn och Kiruna. Öfver förrättade årsvisitationer hafva från första provinsialläkarne inkommit vederbörliga protokoll. På uppdrag af Medicinalstyrelsen hafva inspektioner blifvit verkställda under året af lättskemisten, professor B. V. H. Lindberger å 23 apoteksinrättningar, nämligen å apoteken i Uddevalla, Fjällbacka, Tanum, Strömstad, Arjeng, Näs, Kiruna, Grästorp, Lidköping, Tidaholm, Svanen i Örebro, Odensbacken, Hjortkvarn, Lejonet i Uppsala, Sandviken, Lejonet i Sundsvall, Vifstavarf, Skog, Norrtälje samt medikamentsförråden i Ed, Billingsfors, Juniskog och Herrljunga. Tab. Lit. CC. Å apotek tjänstgörande farmaceutisk år persona Tab. Lit. DD. Timade förändringar i apotekens antal och tillstånd m. m. år 1904.

47 Året Barnmorskeväsendet. Tandläkar- och sjukgymnastväsendet Barnmorskeväsendet. 1 ) Under år 1904 hafva vid de tre undervisningsanstalterna för barnmorskor inalles 120 elever blifvit utexaminerade nämligen 55 vid läroanstalten i Stockholm, 55 vid den i Göteborg och 10 vid den i Lund. Vidare hafva 103 barnmorskor, 58 i Stockholm och 45 i Göteborg erhållit undervisning och efter anställdt afgångsförhör blifvit godkända jämväl i den instrumentala förlossningskonsten. Antalet af inträdessökande var under året 461, af hvilka 231 till vårterminen, 230 till höstterminen. Till kurserna i Stockholm hade 300 anmält sig, af hvilka 60 antogos, till den i Göteborg blefvo 61 antagna af 133 anmälda och till dem i Lund 10 af 28. Såsom vanligt har jämlikt föreskrifterna i nåd. kung. den 5 nov bland eleverna antagits i Stockholm 12 och i Göteborg 6 till frielever, utvalda enligt vederbörande lärares förslag bland dem, som utmärkt sig för god fattningsgåfva och ordentlighet samt tillika visat sig vara i behof af understöd. Repetitionskurser för äldre barnmorskor hafva varit anordnade i Stockholm med en kurs i februari månad, i hvilken 2(> deltogn och en i augusti med 21 deltagarinnor samt i Göteborg äfvenledes två kurser i februari och september med resp. 13 och 18 deltagande, samt dessutom en i Lund under mars månad med 19 deltagande. Flera landsting hafva fortfarande lämnat understöd med penningebidrag till repetition i deltagande barnmorskor. Angående barnmorskornas antal och fördelning på olika landsdelar hänvisas till Tab. N:r Tandläkar- och sjukgymnastväsendet. l ) Tandläkare. Under ar 1904 hafva 11 nya tandläkare utexaminerats och 4 med döden afmätt, hvadan antalet tandläkare i riket alltså ökats ined 7. Sjukgymnaster. Antalet under år 1904 legitimerade sjukgymnaster utgör 53, hvaraf G manliga och 47 kvinnliga. ¹) Referent: Öfverfältläkaren Dunér. Tab. Litt. FF. Antalet behandlade patienter vid sjukgymnastiska institut. l ) Referent: Medicinalrådet Petersson. Tab. Lit. EE. Sammandrag af inkomna berättelser om af barnmorskor verkställda instrumentförlossningar år Stockholm den 18 december Underdånigst KLAS LINROTH. R. A. WAWRINSKY. G. DUNÉR. GUST. KJERRULF. HERM. PETERSSON. RICHARD STENBECK. Anton Holmberg.

48

49 TABELL-BILAGOR.

50 II Tab. N:r 1. Sammanställning af hälsovårdsnämndernas

51 uppgifter om dödsorsakerna i rikets städer år III

52 IV Tab. N:r 1. (Forts.) Sammanställning af hälsovårdsnämndernas

53 uppgifter om dödsorsakerna i rikets städer år v

54 VI Tab. N:r 2. Sammanställning af hälsovårdsnämndernas uppgifter om antalet döda i rikets städer med fördelning efter ålder och kön år 1904.

55 Tab. N:r 2. (Forts.) VII

56 VIII Tab. N:r 3. Öfversikt öfver dödsorsakerna i rikets städer enligt hälsovårdsnämndernas uppgifter år 1904.

57 Tab. N:r 4. Öfversikt öfver några af de viktigaste dödsorsakerna i rikets städer med fördelning på månader enligt hälsovårdsnämndernas uppgifter år IX Tab. N:r 5. Öfversikt öfver sjukdomsfall i infektionssjukdomar m. m. år 1904.

58 X Tab. N:r 5. (Forts.) Öfversikt öfver sjukdomsfall i infektionssjukdomar m. m. år 1904.

59 Tab. N:r 5. (Forts.) Öfversikt öfver sjukdomsfall i infektionssjukdomar m. m. år XI

60 XII Tab. N:r 5. (Forts.) Öfversikt öfver sjukdomsfall i infektionssjukdomar m. m. år 1904.

61 Tab. N:r 5. (Forts.) Öfversikt öfver sjukdomsfall i infektionssjukdomar m. m. år XIII

62 XIV Tab. N:r 5. (Forts.) Öfversikt öfver sjukdomsfall i infektionssjukdomar m. m. år 1904.

63 Tab. N:r 5. (Forts.) Öfversikt öfver sjukdomsfall i infektionssjukdomar m. m. år XV Tab. N:r 6. Af vederbörande läkare verkställda ämbetsresor för farsoters och smittosamma sjukdomars hämmande m. m. samt utgifter för allmän hälso- och sjukvård år 1904.

64 XVI Tab. N:r 7. Provinsial-, extra provinsial-, stads- och stadsdistriktsläkare samt andra praktiserande läkare, tandläkare, barnmorskor och af kommun eller landsting anställda sjuksköterskor inom hvarje län vid 1904 års slut.

65 Tab. N:r 7. (Forts.) Provinsial-, extra provinsial-, stads- och stadsdistriktsläkare samt andra praktiserande läkare, tandläkare, barnmorskor och af kommun eller landsting anställda sjuksköterskor inom hvarje län vid 1904 års slut. XVII

66 XVIII Tab. N:r 7. (Forts.) Provinsial-, extra provinsial-, stads- och stadsdistriktsläkare samt andra praktiserande läkare, tandläkare, barnmorskor och af kommun eller landsting anställda sjuksköterskor inom hvarje län vid 1904 års slut.

67 Tab. N:r 7. (Forts.) Provinsial-, extra provinsial-, stads- och stadsdistriktsläkare samt andra praktiserande läkare, tandläkare, barnmorskor och af kommun eller landsting anställda sjuksköterskor inom hvarje län vid 1904 års slut. XIX

68 XX Tab. N:r 7. (Forts.) Provinsial-, extra provinsial-, stads- och stadsdistriktsläkare samt andra praktiserande läkare, tandläkare, barnmorskor och af kommun eller landsting anställda sjuksköterskor inom hvarje län vid 1904 års slut.

69 Tab. N:r 8. Sammandrag af rapporterna om läkarbesiktningarna å värnpliktige, år XXI

70 XXII Tab. N:r 9 a). Sammandrag af rapporterna om läkarbesiktningarna å värnpliktige, år Kassationsorsaker hos 21-åriga.

71 Tab. N:r 9 b). Sammandrag af rapporterna om läkarbesiktningarna å värnpliktige, år Kassationsorsaker hos öfveråriga. XXIII

72 XXIV Tab. N:r 10. Inskrifningsområdenas ordningsföljd med hänsyn till antalet på grund af kroppsfel eller sjukdom frikallade värnpliktige, år 1904.

73 Tab. N:r 11. Sammandrag af rapporterna öfver ändringar i förut inskrifnas värnpliktsförhållanden, år XXV Tab. N:r 12. Kassationsorsaker hos förut inskrifna värnpliktige, år 1904.

74 XXVI Tab. N:r 13. Öfversikt af de viktigaste

75 sjukdomarna vid armén, år XXV II

76 XXVIII Tab. N:r 13. (Forts.) Öfversikt af de viktigaste sjukdomarna vid armén, år 1904.

77 Tab. N:r 14. Sjukligheten inom arméns truppförband, år XXIX

78 XXX Tab. N:r 14. (Forts.) Sjukligheten inom arméns truppförband, år 1904.

79 Tab. N:r 15. Sammanställning af uppgifterna från lasaretten angående intagna, döda, underhållsdagar samt utrymme år XXXI

80 XXXII Tab. N:r 15. (Forts.) Sammanställning af uppgifterna från lasaretten angående intagna, döda, underhållsdagar samt utrymme år Tab. N:r 16. Öfversikt öfver antalet intagna, döda, underhållsdagar samt utrymme å de särskilda lasarettens olika afdelningar samt å upptagningsanstalterna för sinnessjuka år 1904.

81 XXXIII Tab. N:r 16. (Forts.) Öfversikt öfver antalet intagna, döda, underhållsdagar samt utrymme å de särskilda lasarettens olika afdelningar samt å upptagningsanstalterna för sinnessjuka år 1904.

82 XXXIV Tab. N:r 16. (Forts.) Öfversikt öfver antalet intagna, döda, underhållsdagar samt utrymme å de särskilda lasarettens olika afdelningar samt å upptagningsanstalterna för sinnessjuka år 1904.

83 Tab. N:r 16. (Forts.) Öfversikt öfver antalet intagna, döda, underhållsdagar samt utrymme å de särskilda lasarettens olika afdelningar samt å upptagningsanstalterna för sinnessjuka år XXXV

84 XXXVI Tab. N:r 17. Sammanställning af uppgifterna angående lasarettens inkomster år 1904.

85 XXXVII Tab. N:r 17. (Forts.) Sammanställning af uppgifterna angående lasarettens inkomster år Tab. N:r 18. Sammanställning af uppgifterna angående lasarettens utgifter år 1903.

86 XXXVIII Tab. N:r 18. (Forts.) Sammanställning af uppgifterna angående lasarettens utgifter år 1904.

87 XXXIX Tab. N:r 18. (Forts.) Sammanställning af uppgifterna angående lasarettens utgifter år 1904.

88 XL Tab. N:r 19. Sammanställning af uppgifterna från sjukstugorna angående intagna, döda, underhållsdagar, utrymme samt inkomster och utgifter för år 1904.

89 Tab. N:r 19. (Forts.) Sammanställning af uppgifterna från sjukstugorna angående intagna, döda, underhållsdagar, utrymme samt inkomster och utgifter för år XLI

90 XLII Tab. N:r 20. Sammanställning af uppgifterna från epidemisjukhusen angående intagna, döda, underhållsdagar, utrymme samt inkomster och utgifter för år 1904.

91 Tab. N:r 20. (Forts.) Sammanställning af uppgifterna från epidemisjukhusen angående intagna, döda, underhållsdagar, utrymme samt inkomster och utgifter för år XLIII

92 XLIV Tab. N:r 20. (Forts.) Sammanställning af uppgifterna från epidemisjukhusen angående intagna, döda, underhållsdagar, utrymme samt inkomster och utgifter för år 1904.

93 Tab. N:r 20. (Forts.) Sammanställning af uppgifterna från epidemisjukhusen angående intagna, döda, underhållsdagar, utrymme samt inkomster och utgifter för år XLV

94 XLVI Tab. N:r 21. Sammanställning af uppgifter från enskilda sjukhus, barnsjukhus m. fl. sjukvårdsanstalter angående antalet intagna, döda, underhållsdagar och utrymme samt inkomster och utgifter år 1904.

95 XL V II Tab. N:o 21. (Forts.) Sammanställning af uppgifter från enskilda sjukhus, barnsjukhus m. fl. sjukvårdsanstalter angående antalet intagna, döda, underhållsdagar och utrymme samt inkomster och utgifter år 1904.

96 XLVIII Tab. N:r 22 A. Å lasarett, sjukstugor och epidemisjukhus ) intagna äfvensom döda ) år sjukdomsfall

97 Tab. N:r 22 A. (Forts.) Å lasarett, sjukstugor och epidemisjukhus ) intagna äfvensom döda ) år XLIX sjukdomsfall

98 L Tab. N:r 22 A. (Forts.) Å lasarett, sjukstugor och epidemisjukhus ) intagna äfvensom döda ) år 1904 sjukdomsfall

99 Tab. N:r 22 B. Å enskilda sjukhus och barnsjukhus ) intagna sjukdomsfall döda ) år LI äfvensom

100 LII Tab. N:r 22 B. (Forts.) Å enskilda sjukhus och barnsjukhus ) intagna äfvensom döda ) år sjukdomsfall

101 Tab. N:r 22 C. Å sjukhus, vid försörjningsinrättningar samt vårdanstalter för obotligt sjuka ) intagna sjukdomsfall äfvensom döda år LIII

102 LIV Tab. N:r 23 A. Öfversikt för år 1904 öfver de å lasaretten för veneriska sjukdomar intagna, med hänsyn till den landsdel, inom hvilken smittan ådragits. Tab. N:r 23 B. Öfversikt för år 1904 öfver de å lasaretten för veneriska sjukdomar intagna, med hänsyn till ålder, kön, civilstånd samt sättet för smittans öfverförande.

103 Tab. N:r 24. Öfversikt öfver operationer, utförda å patienter intagna å civila sjukhus år LV

104 LVI Tab. N:r 24. (Forts.) Öfversikt öfver operationer, utförda å patienter intagna å civila sjukhus år 1904.

105 Tab. N:r 25 A. Öfversikt öfver å lasarett och sjukstugor intagna fall af skador och förgiftningar med hänsyn till skadans natur och påföljd år LVII

106 LVIII Tab. N:r 25 B. Öfversikt öfver å lasarett och sjukstugor intagna fall af skador och förgiftningar, fördelade efter skadans tillkomstsätt år 1904.

107 Tab. N:r 26. Sammanställning af uppgifter angående antalet kurgäster vid hälsobrunnar, bad- och kallvattenkuranstalter år LIX

108 Tab. N:r 27. Öfversikt öfver de till Medicinalstyrelsen från läkarna i riket inkomna ämbetsberättelser om medikolegala förrättningar år LX

109 Året Veterinärväsendet. Tab. N:r 28. Veterinärernas antal och fördelning inom hvarje län vid slutet af år ) LXI 1 ) Jämte lärarna vid Veterinärinstitutet och föreståndaren för Veterinärinrättuingen i Skara. Tab. N:r 29. Af veterinärer verkställda tjänsteresor för hämmande af sjukdomar bland husdjuren, år 1904.

110 LXII Apoteksväsendet. Året Tab. N:r 30. Öfversikt öfver befintliga apoteks antal och natur inom hvarje län, år x ) x Å tabellen upptagas endast afsynade och godkända apotek.