BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK. K) HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN. I. Ny följd. 50. MEDICINALSTYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1910.

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. K, Hälso- och sjukvården. 1, Sundhetskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: = Ny följd Sundhetskollegium ersattes 1879 av Medicinalstyrelsen. Den underdåniga berättelsen innefattar särskilda redogörelser för: 1. Civila sjukvården. 8. Veterinärväsendet. 2. Besiktningar å beväringsmanskapet. 9. Understöd för vetenskapliga utrikes resor. 3. Arméns och flottans sjukvård. 10. Sundhetskollegii ämbetsverksamhet och en 4. Barnmorskeväsendet. jämförande översikt av sjukvårdspersonalen och 5. Skyddskoppympningen. anstalterna i riket. 6. Medico-legalaförrättningar. 11. Bihang: Dödsorsakerna i rikets städer enligt 7. Apoteksväsendet. intyg av läkare. Civila sjukvården beskriver topografi och endemiska sjukdomar, sammandrag av läkares ämbetsberättelser om under året gängse sjukdomar, m. m., samt väderlek, vattenstånd och skörd. Årsberättelsen 1861 innehåller: Översigt af helso- och sjukvården i Sverige under tioårsperioden , efter Kongl. Sundhets-collegiii uppdrag utarbetad af dess ledamot A. Timoleon Wistrand. Föregångare: Sundhets-collegii underdåniga berättelse om medicinalverket i riket. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, Täckningsår: Årg. 1(1851)-10(1860). Efterföljare: Allmän hälso- och sjukvård / av Kungl. Medicinalstyrelsen. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Det civila veterinärväsendet / av Kungl. Medicinalstyrelsen. - Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Dödsorsaker / av Kungl. Statistiska centralbyrån. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: Hälso- och sjukvård vid armén / av Kungl. Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse. Stockholm : Palmquist, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: med titeln: Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses underdåniga berättelse. Hälso- och sjukvården vid marinen / av marinöverläkaren. Stockholm : P. A. Norstedt & söner, (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911/ Översiktspublikationer: Historisk statistik för Sverige. D. 2, Väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske t.o.m. år Stockholm : Statistiska centralbyrån, BISOS K1 digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2008 urn:nbn:se:scb-bi-k1-1001_

3 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK. K) HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN. I. Ny följd. 50. MEDICINALSTYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR STOCKHOLM. KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER [113101]

4

5 Innehållsförteckning. A. Underdånig berättelse med i texten införda tabeller. 1. Den allmänna hälsovården Sid. 1. Tab. Litt. A. Hälsovård, hälsopolis samt tillsyn öfver födoämnen i städer, köpingar och municipalsamhällen år 1910» 2.»» B: a. Vattenledningsverk i städer, köpingar och municipalsamhällen år 1910» 12.»» B: b. Anslutningen till vattenledningsverken samt vattenförbrukningen i städer, köpingar och municipalsamhällen vissa år under perioden » 18.»» C: a. Renhållningsväsendet i städer, köpingar och municipalsamhällen år 1910» 19.»» C: b. Afloppsledningar i städer, köpingar och municipalsamhällen år 1910» 24.»» D. Skyddskoppympningen i riket» 32.»» E. Redogörelse från Medicinalstyrelsens vaccinationskontor» 32.»» F. Redogörelse från vaccindepoterna i landsorten...» Dödligheten i rikets städer» 33. Tab. Litt. G. Öfversikt öfver dödligheten i några af de viktigaste sjukdomarna i städer med öfver 10,000 invånare...» De viktigaste sjukdomarnas förekomst äfvensom sjukvården utom sjukhusen» 33. Tab. Litt. H. Öfversikt öfver antalet spetälska i riket» Medicinalstyrelsens verksamhet, de civila läkarbefattningarna samt utöfvarna af läkarkonsten...» 35. Tab. Litt. I. Summarisk uppgift å af Medicinalstyrelsen handlagda mål» 36.»» K. Summarisk redogörelse för de till Medicinalstyrelsens disposition ställda medel» Sinnessjukvården» Sjukvården vid civila sjukvårdsinrättningar...» 38. Tab. Litt. L. Öfversikt öfver omsättningen å civila sjukvårdsinrättningar» 52.»» M. Öfversikt öfver inkomster och utgifter vid lasarett, sjukstugor, epidemisjukhus samt statens anstalter för sinnessjuka» Hälsobrunnar, badinrättningar och andra dylika kuranstalter Rättsmedicinen» Veterinärväsendet» 57. Tab. Litt. N. Öfversikt öfver antalet djur, som af veterinärer behandlats för sjukdom, kastrerats eller för olika ändamål besiktigats 59.»» O. Sammandrag af veterinärernas uppgifter öfver antalet sjuka husdjur» 61.»» P. Förekomsten af mjältbrand i olika län» 62.»» Q. Förekomsten af mjältbrand och frasbrand under olika månader» 62. B. Tabellbilagor. Tab. N:o 1. Sammanställning af hälsovårdsnämndernas uppgifter ang. dödsorsakerna i rikets städer... Sid. II.»» 2. Sammanställning af hälsovårdsnämndernas uppgifter om antalet döda i rikets städer med fördelning efter ålder och kön» VI.»» 3. Öfversikt öfver dödsorsakerna i rikets städer enligt hälsovårdsnämndernas uppgifter» VII.»» 4. Öfversikt öfver några af de viktigaste dödsorsakerna i rikets städer med fördelning på månader enligt hälsovårdsnämndernas uppgifter...» IX.»» 5. Öfversikt öfver sjukdomsfall i infektionssjukdomar m. m.» IX.»» 6. Af vederbörande läkare verkställda ämbetsresor för farsoters och smittosamma sjukdomars hämmande m. m. samt utgifter för allmän hälsooch sjukvård» XV.»» 7. Provinsial-, extra provinsial-, stads- och stadsdistrikts- samt andra praktiserande läkare, tandläkare, barnmorskor och af kommun eller landsting anställda sjuksköterskor inom hvarje län» XVI.»» 8. Sammanställning af uppgifterna från lasaretten angående intagna, döda, underhållsdagar samt utrymme» XXI.»» 9. Öfversikt öfver antalet intagna, döda, underhållsdagar samt utrymme å de särskilda lasarettens olika afdelningar samt å upptagningsanstalterna för sinnessjuka» XXII.»» 10. Sammanställning af uppgifterna angående lasarettens inkomster» XXVI.»» 11. Sammanställning af uppgifterna angående lasarettens utgifter» XXVI.»» 12. Sammanställning af uppgifterna från sjukstugorna angående intagna, döda, underhållsdagar, utrymme samt inkomster och utgifter» XXX.»» 13. Sammanställning af uppgifterna från epidemisjukhusen angående intagna, döda, underhållsdagar, utrymme samt inkomster och utgifter...» XXXII.»» 14. Sammanställning af uppgifter från enskilda sjukhus, barnsjukhus m. fl. sjukvårdsanstalter angående antalet intagna, underhållsdagar och utrymme» XXXVI.»» 15 A. Å lasarett, sjukstugor och epidemisjukhus intagna sjukdomsfall äfvensom döda» XXXIX.»» 15 B. Å enskilda sjukhus och barnsjukhus intagna sjukdomsfall äfvensom döda» XLII.»» 15 C. Å sjukhus vid försörjningsinrättningar samt vårdanstalter för obotligt sjuka intagna sjukdomsfall äfvensom döda» XLIV.»» 16 A. Öfversikt öfver de å lasaretten för veneriska sjukdomar intagna, med hänsyn till den landsdel, inom hvilken smittan ådragits» XLV.»» 16 B. Öfversikt öfver de å lasaretten för veneriska sjukdomar intagna, med hänsyn till ålder, kön, civilstånd samt sättet för smittans öfverförande» XLV.»» 17. Öfversikt öfver operationer utförda å patienter intagna å civila sjukhus» XLVI.»» 18 A. Öfversikt öfver å lasarett och sjukstugor intagna fall af skador och förgiftningar, med hänsyn till skadans natur och påföljd» XLVIII.

6 II Tab. Litt. R. Förekomst af frasbrand inom de olika länen... Sid. 63.»» S. Förekomsten af svinsjuka inom olika län» 63.»» T. Sveriges import och export af kreatur» 65.»» U. Orsakerna till hel eller partiell kassation eller särskild behandling före godkännadet af kött och inälfvor samt antalet beslag vid slakthusen» 66. Tab. N:o 18 B. Öfversikt öfver å lasarett och sjukstugor intagna fall af skador och förgiftningar fördelade efter skadans tillkomstsätt Sid. XLIX.»» 19. Antal kurgäster vid hälsobrunnar och badanstalter» L. 10. Apoteksväsendet» 67. Tab. Litt. V: 1. Å apotek tjänstgörande personal» 67.»» V: 2. Timade förändringar i apotekens antal och tillstånd» Barnmorskeväsendet» 67. Tab. Litt. X. Sammandrag af inkomna berättelser om af barnmorskor verkställda förlossningsoperationer» Tandläkar- och sjukgymnastväsendet...» 68. Tab. Litt. Y. Antalet behandlade patienter vid sjukgymnastiska institut» 68.»» 20. Öfversikt öfver de till Medicinalstyrelsen från läkarna i riket inkomna ämbetsberättelser om medikolegala förrättningar»» 21. Veterinärernas antal och fördelning inom hvarje län»» 22. Af veterinärer verkställda tjänsteresor för hämmande af sjukdomar bland husdjuren....»» 23. Öfversikt öfver apotekens antal och natur inom hvarje län» LI.» LII.» LII.» LIII.

7 Table des matières. A. Rapport de 1910, avec tableaux statistiques insérés dans le texte. 1. Service sanitaire général Pag. 1. Tabl. Litt. A. Hygiène, police sanitaire et inspection des denrées»» alimentaires dans les villes, les bourgs, etc. en 1910 B: a. Conduites d'eau établies dans les villes, les bourgs» 2. etc. en 1910» 12.»» B: b. Adhésion aux conduites d'eau et consommation d'eau dans les villes, les bourgs etc. pendant certaines années de la période » 18.»» C: a. Nettoyage dans les villes, les bourgs, etc. en 1910.»» C: b. Conduites d'écoulement et égouts dans les villes, les» 19. bourgs, etc. en 1910» 24.»» D. La vaccine dans le pays» 32.»»» E.» F. Vaccin délivré du dépôt central Vaccin délivré des depôts dans les provinces » Mortalité dans les villes» 33. Tabl. Litt. G. Aperçu général de la proportion de la léthalité dans quelques-unes des maladies les plus importantes des villes ayant plus de 10,000 habitants» Les maladies les plus importantes et le service sanitaire en dehors des hôpitaux» 33. Tabl. Litt. H. La léprosité» Administration médicale» 35. Tabl. Litt. I. Résumé sommaire des affaires portées devant l'administration médicale» 36.»» K. Compte sommaire des deniers à la disposition de l'administration médicale» Service des aliénés» Service des hôpitaux civils» 38. Tabl. Litt. L. Relevé du mouvement des hôpitaux civils» 52.»» M. Relevé des recettes et des dépenses des hôpitaux gouvernementaux, des hôpitaux de district et des hôpitaux épidémiques» Places d'eaux minérales, stations balnéaires et autres établissements pareils» Médecine légale» Service vétérinaire» 57. Tabl. Litt. N. Nombre d'animaux traités pour maladies par des vétérinaires, castrés, ou visités pour différents buts» 59.»» O. Relevé des rapports des médecins vétérinaires sur le nombre des animaux domestiques malades» 61.»» P. Fréquence du charbon (typhus charbonneux) et de l'emphysème du charbon par gouvernement....» 62.»» Q. Le typhus charbonneux et l'emphysème du charbon, répartis par mois» 62. B. Tableaux annexes. Tabl. N:o 1. Relevé des rapports des commissions sanitaires concernant les causes de décès dans les villes Pag. II.»» 2. Relevé des rapports des commissions sanitaires sur le nombre des décès dans les villes, avec répartition par âge et par sexe VI.»» 3. Récapitulation des causes de décès dans les villes d'après les rapports des commissions sanitaires» VIII.»» 4. Relevé de quelques-unes des principales causes de décès dans les villes, avec leur répartition par mois, d'après les rapports des commissions sanitaires» IX.»» 5. Relevé des cas de maladies infectieuses etc...» IX.»» 6. Voyages d'office des médecins publics pour épidémies et maladies infectieuses etc., et dépenses afférentes au service sanitaire public....» XVI.»» 7. Nombre des médecins de district (circonscription) ordinaires et extraordinaires, des médecins de ville et de districts urbains, ainsi que d'autres médecins praticants, des sages-femmes et des infirmières au service des communes et des conseils provinciaux, avec répartition par gouvernement (département)» XVI.»» 8. Relevé des rapports des hôpitaux gouvernementaux sur les entrées et les décès, les journées d'entretien et les lits disponibles» XXI.»» 9. Relevé du nombre des entrées, des décès, des journées d'entretien et des lits disponibles dans les différentes divisions hospitalières et dans les classes d'admission transitoire d'aliénés...» XXII.»» 10. Recettes des hôpitaux gouvernementaux....» XXVI.»» 11. Dépenses des hôpitaux gouvernementaux....» XXVII.»» 12. Relevé des rapports des hôpitaux de district concernant les admissions, les décès, les journées d'entretien, les lits disponibles ainsi que les recettes et les dépenses» XXX.»» 13. Relevé des rapports des hôpitaux épidémiques sur les entrées, les décès, les journées d'entretien, les lits disponibles ainsi que les recettes et les dépenses» XXXII.»» 14. Résumé des rapports des hôpitaux privés et d'autres établissements hospitaliers sur le nombre des admissions, les journées d'entretien et les lits disponibles» XXXVI.»» 15 A. Maladies et décès dans les hôpitaux gouvernementaux, les hôpitaux de district et les hôpitaux épidémiques» XXXIX.»» 15 B. Maladies et décès dans les établissements hospitaliers privés» XLII.»» 15 C. Maladies et décès aux infirmeries des hospices pour les pauvres et des hospices d'incurables» XLIV.»» 16 A. Relevé des admissions pour maladies vénériennes aux hôpitaux gouvernementaux, avec indication des gouvernements où l'infection a été contractée» XLV.»» 16 B. Relevé des admissions aux hôpitaux gouvernementaux pour les vénériens, avec répartition d'après l'âge, le sexe, l'état-civil et la manière dont l'infection a été communiquée» XLV.»» 17. Opérations effectuées aux hôpitaux civils...» XLVI.»» 18 A. Cas admis, aux hôpitaux gouvernementaux et aux hôpitaux de district, de lésions corporelles et d'empoisonnements, avec indication de la nature et des suites de l'accident» XLVIII.

8 IV Tabl. Litt. R. Fréquence de l'emphysème du charbon par gouvernement Pag. 63.»» S. Fréquence de la pneumo-entérite infectieuse....» 63.»»» T.» U. Importations et exportations d'animaux en Les abattoirs des villes»» Service pharmaceutique» 67. Tabl. Litt. V: 1. Personnel des pharmacies» 67.»» V: 2. Modifications survenues dans le nombre et l'état des pharmacies» Sages-femmes» 67. Tabl. Litt. X. Résumé des rapports parvenus à l'administration médicale sur les accouchements effectués avec instruments» Médecins dentistes et gymnastes médicaux.» 68. Tabl. Litt. Y. Nombre des malades traités aux instituts de gymnastique médicale» 68. Tabl. N:o 18 B. Cas de lésions corporelles et d'empoisonnements admis aux hôpitaux gouvernementaux et aux hôpitaux de district, avec répartition d'après l'origine de l'accident Pag. XLIX.»» 19. Nombre des personnes traitées aux établissements hydrothérapiques et balnéaires» L.»» 20. Relevé des rapports médico-légaux envoyés à l'administration médicale par les médecins du Royaume» LI.»» 21. Nombre et répartition des médecins vétérinaires par gouvernement» LII.»»22. Voyages d'office effectués par les médecins vétérinaires pour cause d'épizooties parmi les animaux domestiques» LII.»» 23. Nombre et condition des pharmacies par gouvernement» LIII.

9 TILL K O N U N G E N. Härmed öfverlämnas till Eders Kungl. Maj:t underdånig, berättelse om hälso- och sjukvården i riket för år 1910, innehållande särskilda redogörelser för: 1. Den allmänna hälsovården. 2. Dödligheten i rikets städer. 3. De viktigaste sjukdomarnas förekomst äfvensom sjukvården utom sjukhusen. 4. Medicinalstyrelsens verksamhet, de civila läkarebefattningarna samt utöfvarna af läkarkonsten. 5. Sinnessjukvården. Berättelsen härom utgifves särskildt. Se Bidrag till Sveriges officiella statistik: K) Hälsooch sjukvården, II, Berättelse angående sinnessjukvården i riket. 6. Sjukvården vid civila sjukvårdsinrättningar. 7. Hälsobrunnar, badinrättningar och andra dylika kuranstalter. 8. Rättsmedicinen. 9. Veterinärväsendet. 10. Apoteksväsendet. 11. Barnmorskeväsendet. 12. Tandläkar- och sjukgymnastväsendet. 1. Den allmänna hälsovården. 1 ) Förutom de årliga redogörelserna öfver hälsovårdsförhållandena i rikets städer och med dem i hälsovårdshänseende likställda samhällen, har Styrelsen ansett sig med vissa tidsintervaller böra gifva en mera utförlig oeh uttömmande belysning af hithörande frågor och äfven meddela l ) Styrelsens statistiker, Fil. Kand. R. W. Moosberg.

10 2 Den allmänna hälsovården. Året Tab. Litt. A. Hälsovård, hälsopolis samt tillsyn öfver

11 Året Den allmänna hälsovården. 3 födoämnen i städer, köpingar och municipalsamhällen år 1910.

12 4 Den allmänna hälsovården. Året Tab. Litt. A. (Forts.) Hälsovård, hälsopolis samt tillsyn öfver

13 Året Den allmänna hälsovården. 5 födoämnen i städer, köpingar och municipalsamhällen år 1910.

14 6 Den allmänna hälsovården. Året Tab. Litt. A. (Forts.) Hälsovård, hälsopolis samt tillsyn öfver

15 Året Den allmänna hälsovården. 7 födoämnen i städer, köpingar och municipalsamhällen år 1910.

16 8 Den allmänna hälsovården. Året Tab. Litt. A. (Forts.) Hälsovård, hälsopolis samt tillsyn öfver

17 Året Den allmänna hälsovården. 9 födoämnen i städer, köpingar och municipalsamhällen år 1910.

18 10 Den allmänna hälsovården. Året Tab. Litt. A. (Forts.) Hälsovård, hälsopolis samt tillsyn öfver uppgifter af mera historisk-kalendarisk art; sådana större öfversikter borde hvart tionde år publiceras, för större öfverskådlighets skull, helst i tabellform. På grund häraf lät Styrelsen i denna större omfattning utarbeta formulär för hälsovårdsnämndernas berättelser, som genom cirkulär af den 9 december 1901 anbefalldes till användning första gången för berättelsen för år Styrelsen ansåg nämligen sekelskiftet vara lämpligaste tidpunkten för en förändring af uppställningen af statistiska berättelser. Genom nytt cirkulär af den 16 februari 1912 föreskref Styrelsen, att uppgifter enligt visst fastställdt formulär skulle af nyssnämnda samhällskategorier till Styrelsen insändas till belysande af hälsovårdsförhållandena vid slutet af år 1910 och af under året vidtagna åtgärder äfvensom i vissa fall - för jämförelses skull uppgifter för några äldre år. Genom Första provinsialläkarnes försorg distribuerades nödiga blanketter, som återsändes till Styrelsen i samband med aflämnandet af hälsovårdsnämndernas årsberättelser för Det sålunda inkomna materielet har statistiskt bearbetats och därvid fördelats på fem olika tabeller: Tab. Litt. A. Hälsovård, hälsopolis samt tillsyn öfver födoämnen i städer, köpingar och municipalsamhällen år Tab. Litt. B: a. Vattenledningsverk i städer, köpingar och municipalsamhällen år Tab. Litt. B: b. Anslutningen till vattenledningsverken samt vattenförbrukningen i städer, köpingar och municipalsamhällen vissa år under perioden Tab. Litt. C: a. Renhållningsväsendet i städer, köpingar och municipalsamhällen år Tab. Litt. C: b. Afloppsledningar i städer, köpingar och municipalsamhällen år I Tab. Litt. A. lämnas uppgift å det år, då hälsovårdsstadgans bestämmelser för stad började tillämpas inom samhället. Då emellertid äfven byggnadsstadgan på grund af föreskrifter om hygieniska bostadsanordningar samt ordningsstadgan i fråga om ordningsväsen å salutorg m. m. beröra allmänna hälsovårdsförhållanden, har det ansetts lämpligt att äfven anföra det år, då dessa stadgar började tillämpas inom samhället. Likaledes finnes i denna tabell angifvet år för inrättandet af permanent epidemisjukhus och desinfektionsugnar

19 Året Den allmänna hälsovården. 11 födoämnen i städer, köpingar och municipalsamhällen år samt för införandet af kött-, fläsk och mjölkkontroll. För att gifva en föreställning om samhällenas storlek har det ansetts lämpligt äfven lämna uppgift å folkmängden vid 1910 års slut. Tabellen upptager vidare år för anordnandet af särskilda, merendels afgiftsfria, skol- och folkbad. Sådana skolbad voro anordnade i ej mindre än 83 samhällen, hvaraf i 17 med mindre afgift; folkbad funnos i 47 samhällen hvaraf i 20 med låg afgift. Dessutom hade af enskildt bolag, Höganäs aktiebolag, i tvenne samhällen badhus uppförts, hvilka voro för allmänheten afgiftsfritt upplåtna, öfversikten af beslagtagna födoämnen är i många fall ofullständig, enär beslagen flerstädes hvarken räknas eller vägas; i mindre samhällen torde dylika beslag vara mycket sällsynta. Uppgifterna om kostnader för hälsopolis äro likaledes i några fall ofullständiga, beroende därpå att de ej särskildt bokföras, utan sammanföras med andra poster. Rörande sanitetspersonalen hafva uppgifterna varit mycket ofullständiga; utöfver hvad i tabellen meddelas må dock här för de viktigaste posterna, i den mån uppgifter härom finnas, följande omnämnas: Stockholm. En sundhetsinspektörsbefattning tillkom 1878 (gällande instruktion af år 1880). En stadsveterinär anställdes 1880; en förste och en andre stadsveterinär funnos vid 1910 års slut (gällande instruktioner af år 1911); dessutom 4 veterinärer för köttbesiktning m. m. En bostadsinspektörsbefattning inrättades 1906 (gällande instruktion af 1910). Uppsala. En bostadsinspektris tillsattes 1908 (särskild instruktion ej utarbetad). Norrköping. Stadskemist, som är föreståndare för stadens kemiska undersökningsanstalt, tillsattes 1901 (instruktion af samma år). Västervik. Sundhetsinspektör finnes från 1904; befattningen dock förenad med polisöfverkonstapelstjänst. Malmö. År 1911 beslöts inrättandet af 2 bostadsinspektörsbefattningar. Lund. Kemist anställd Landskrona. Sundhetsinspektör Käflinge. Kemist sedan 1903.

20 12 Den allmänna hälsovården. Året Tab. Litt. B: a. Vattenledningsverk i städer,

21 Året Den allmänna hälsovården. 13 köpingar och municipalsamhällen år 1910.

22 14 Den allmänna hälsovården. Året Tab. Litt. B: a. (Forts.) Vattenledningsverk i

23 Året Den allmänna hälsovården. 15 städer, köpingar och municipalsamhällen år 1910.

24 16 Den allmänna hälsovården. Året Tab. Litt. B: a. (Forts.) Vattenledningsverk i

25 Året Den allmänna hälsovården. 17 städer, köpingar och municipalsamhällen år 1910.

26 18 Den allmänna hälsovården. Året Tab. Litt. B: b. Anslutningen till vattenledningsverken samt vattenförbrukningen i städer, köpingar och municipalsamhällen vissa år under perioden

27 Året Den allmänna hälsovården. 19 Tab. Litt. C: a. Renhållningsväsendet i städer, köpingar och municipalsamhällen år 1910.

28 20 Den allmänna hälsovården. Året Tab. Litt. C: a. (Forts.) Renhållningsväsendet i städer, köpingar och municipalsamhällen år 1910.

29 Året Den allmänna hälsovården. 21 Tab. Litt. C: a. (Forts.) Renhållningsväsendet i städer, köpingar och municipalsamhällen år 1910.

30 22 Dea allmänna hälsovården. Året Tab. Litt. C: a. (Forts.) Renhållningsväsendet i städer, köpingar och municipahamhällen år 1910.

31 Året Den allmänna hälsovården. 23 Tab. Litt. C: a. (Forts.) Renhållningsväsendet i städer, köpingar och municipalsamhällen år Göteborg. Bostadsinspektör jämte inspektriser Sundhetsinspektör Borås. Två bostadsinspektriser Karlstad. Två tillsyningsman utöfva äfven tillsyn öfver bostäder sedan Örebro. Sundhetsinspektör 1907 som ersatte hälsovårdskommissarie (denna befattning från 1882). Kommunala slakthus finnas, såsom af tabellen synes, endast i ett fåtal städer; i Malmö inrättades slakthus 1904, i Göteborg 1905, i Eskilstuna 1908 och i Stockholm först i början af år I Karlskrona beslöts 1911 att uppföra dylikt, och i Karlstad är fråga härom under utredning. Saluhallar funnos vid 1910 års slut i 19 samhällen. Den äldsta inrättades 1875 i Stockholm och följande år inrättades en dylik i Kristianstad. I några samhällen står frågan på dagordningen. I Tab. Litt. B: a redogöres för vattenledningsverkens anläggningsår och -kostnader. Ägare äro samhällena själfva utom i ett fåtal fall, där de ägas af järnvägs- och villabolag, graf bolag, sjukhus eller af samhälle och enskild person gemensamt. Vattentillgången har i allmänhet varit riklig och beskaffenheten god; anmärkningar däremot hafva gjorts i Mariestad och ett par mindre samhällen. Ledningarnes sammanlagda längd uppgick vid 1910 års slut till 1,7953 km., hvaraf under året tillkommit 739 km. Sammanlagda värdet af vattenledningsverkens fastigheter och inventarier uti samtliga samhällen uppgick till 51 7 mill. kr., hvari dock ingår värdet af afloppsledningar i 15 städer, som ej kunnat afskiljas; detta ouppdelade värde uppgick till 5-5 mill. kr. Vattenledningars värde i rikets städer (inkl. värde å afloppsledningar i några) utgjorde vid 1900 års slut 31 mill. kr. Kostnaderna för under året utförda utvidgningsarbeten uppgingo till 1.88 mill. kr. Laholm har under år 1910 erhållit vattenledning. ^Förutom i tabellen uppgifna samhällen som ega vattenledningsverk må nämnas, att i Säter finnes en källvattenledning, som förser 37 hus (35 % af samtliga) med vatten. I Leksand finnas flere föreningar och bolag som förse samhället med vatten; den äldsta anläggningen daterar sig från 1880-talet. Kubikenborg (Västernorrlands län) äger större vattennät jämte kloakledningar, hvilka anlagts af enskildt bolag för c:a 30 år sedan. Fråga om anläggande af vattenledning var vid 1910 års slut under utredning i Dufbo och Ulricehamn (jämte kloakledning); i Charlottenberg (sedan 1908) och Seffle äro utredningar gjorda, men frågan ännu hvilande. I Trelleborg (1910) och Hässleholm (1911) har beslut fattats om byggande af vattenledning och Kaus plantering bygger eget vattenledningsverk, om vatten ej kan erhållas genom Hälsingborgs stad. I Sundbyberg började man bygga vattenledningsverk år 1911 och Tranås hade ett sådant färdigt i nov. samma år. Nedanstående sammanställning lämnar en Öfversikt öfver anslutningen till vattenledningarna inom resp. städer (se Tab. Litt. B: b):

32 24 Den allmänna hälsovården. Året Tab. Litt. C: b. Afloppsledningar i städer,

33 Året Den allmänna hälsovården. 25 köpingar och municipalsamhällen år 1910.

34 26 Den allmänna hälsovården. Året Tab. Litt. C: b. (Forts.) Afloppsledningar i städer,

35 Året Den allmänna hälsovården. 27 köpingar och municipalsamhällen år 1910.

36 28 Den allmänna hälsovården. Året Tab. Litt. C: b. (Forts.) Afloppsledningar i städer,

37 Året Den allmänna hälsovården. 29 köpingar och municipalsamhällen år 1910.

38 30 Den allmänna hälsovården. Året Vid 1910 års slut fanns vattenledning i 68 af rikets 94 städer; vid 1900 års slut i 54. Under dessa 10 år hafva således ej mindre än 14 städer erhållit vattenledning. Af jämförelsen framgår för öfrigt att anslutning inom hvarje stad afsevärdt ökats; år 1900 vore i 12 städer mindre än 50 % af samtliga hus försedda med vattenledning, år 1910 endast i 2 o. s. v. Vattenförbrukningen pr dygn och person i dessa städer var mycket växlande. En mycket hög siffra visar Filipstad, nämligen 228 liter, hvarvid dessutom är att märka, att ej mer än 90 % af husen voro försedda med vattenledning. 1 ) Närmast därefter kom bland städer Norrköping med 173 liter (Djursholm 178 liter), men anslutningen till vattenledningen var här större. Lägsta siffran visar Lysekil och därnäst Kalmar med resp. 25 och 29 liter, men anslutningen är i båda städerna ringa, något öfver 50 %. En sammanställning af vattenförbrukningen i liter,pr dygn och person år 1910 må här lämnas, samt till jämförelse äfven för tomterna i städerna voro försedda med underjordiska afloppsledningar vid 1910 års slut. Följande sammanställning visar antalet städer som under skilda perioder anlagt vatten- och afloppsledningar samt permanent epidemisjukhus äfvensom genom särskilda stadgar erhållit ordnadt renhållningsväsen: Vattenförbrukningen under resp. anläggnings första år var gifvetvis mycket ringa: i Stockholm (1863) endast 9.4 Jiter, i Växjö (1888) 34, Göteborg (1871) 34, Lidköping (1901) 18 och i Västerås (1888) 32; härvid må dock ihågkommas, att anslutningen under första året gifvetvis var mycket ringa. Af Tab. Litt. C: a framgår, att värdet å samtliga renhållningsverkens fastigheter och inventarier uppgick vid 1910 års slut till 7.82 mill. kr. Härvid är dock att märka, att uppgifter saknas för ett flertal samhällen. I tabellen ingår äfven uppgift å det år då renhållningsverk inrättades, hithörande stadgar utfärdades m. m. Renhållningsverk har under året anlagts i Borgholm och Ystad. 31 samhällen hafva eget renhållningsverk, i 4 äges det af bolag och i 6 af enskild person. I 95 samhällen ombesörjes latrinrenhållningen af renhållningsverk eller af entreprenör. Tab. Litt. C: b lämnar en Öfversikt af underjordiska afloppsledningar i städer, köpingar och municipalsamhällen. Nedlaga kostnader å samtliga ledningar uppgick vid 1910 års slut till 29.6 mill. kr. för de samhällen som härom lämnat uppgift. Hufvudledningarnas sammanlagda längd uppgick vid samma tid till 1,513.6 km. Afloppsledningar hafva under året anlagts i Mönsterås och Köping. Rörande här omnämnda olika trumsystem må såsom förklaring nämnas, att systemet kallas kombineradt då slaskvatten och regnvatten afledas i gemensamt rörnät, duplikat då afledningen sker i två olika ledningar samt separat då afledning anordnats endast för slaskvattnet men ej för regnvattnet. Nedanstående sammanställning lämnar en kort Öfversikt för rikets städer öfver den omfattning i hvilken de bebyggda l ) Förbrukningen beräknad på samhällets samtliga invånare. De hygieniska anordningar, för hvilka här ofvan lämnats en framställning, utgöra i stort sedt resultatet af Kungl. Maj:ts nådiga hälsovårdsstadga af den 25 september Säkerligen torde man kunna tillskrifva dessa anordningar den snabba nedgången i dödlighet i rikets städer, som i siffror uttryckt ( 0 /oo af medelfolkmängden) ter sid sålunda: Bostäder för arbetare. Stockholm. Kommunen äger 27 fastigheter om 778 lägenheter med inalles 1,728 boningsrum (eller kök användt såsom boningsrum); fastigheterna upptaga en areal af 15,82 hektar och uppgå till ett värde af öfver 7 mill. kr. Dessa bostäder äro i första rummet afsedda för stadens egna arbetare. Dessutom äger staden en del fastigheter af enklare beskaffenhet inköpta för blifvande gaturegleringar och uthyrda på billiga villkor; deras antal var år med 4,877 lägenheter om inalles c:a 10,000 bostadsrum. Tillhörande areal var e:a 68 hektar och fastigheternas sammanlagda värde mer än 33 mill. kr. Dessutom bar kommunen till byggandet af billiga bostäder på billiga villkor lämnat låneunderstöd med inalles 2J mill. kr. och upplåtit byggnadsmark om c:a 50,000 m 8 (29 fastigheter om öfver 1,700 lägenheter upptagande mer än 3,000 rum; värde inemot 7 mill. kr.) Statens arbetarebostäder utgöras af 13 fastigheter med 450 lägenheter om inalles c:a 1,000 rum, värde 4^ mill. kr. Enskilda arbetsgifvare oeh kooperativa bostadsföreningar tillhandahålla bostäder för arbetare i 123 fastigheter med inalles 3,639 lägenheter om nära 8,800 rum; deras värde uppgår lågt räknadt till 32JL mill. kr. Södertälje. Aktiebol. Södertälje verkstäder, Aktiebol. Baltic separator samt Svenska juteväfsaktiebolqget. Djursholm. Arbetarebostäder började byggas af enskildt bolag 1899 och finnas nu 7 fastigheter med tillsammans 45 lägenheter. Djursholms aktiebolag uppförde villor för sina arbetare.

39 Året Den allmänna hälsovården. 31 Uppsala. Kommunen har åren 1905, 1908 och 1911 uppbyggt dylika bostäder; Uppsala Ane/kvarns aktiebolag åren likaledes; Almkvist och Wicksells boktryckeriaktiebolag åren 1907 och 1908 samt Statens järnvägars pensionsinrättning (för statsbanepersonalen) år 1905 hafva äfven byggt dylika; dessutom har staden på förmånliga villkor upplåtit visst område för bildande af»egna hems för hufvudsakligen arbetare. Nyköping. Visst område upplåts 1908 af staden för detta ändamål; vid 1910 års slut voro 36 sådana byggnader uppförda. Eskilstuna. Bostäder för arbetare vid renhållnings- och gasverket har af staden uppförts. Strängnäs. Mark af staden 1910 upplåten för»egnahems; d:o enskild person 1909; vid 1910 års slut 7 hus för 12 familjer på af staden upplåten mark. Norrköping. Flere fabriker hafva uppfört dylika bostäder såsom Holmens Bruks- och fabriksaktiebol, Drags aktiebolag, Aktiebolaget S:t Olofs arbetarebostäder, hvilket bolag uppbyggt 12 hus om hvartdera 2 lägenheter på 2 rum och kök samt 1 lägenhet om 1 rum och kök. Jönköping. Jönköpings Gamla Tändsticksfabrik åren lägenheter om 1 rum och kök, 2 d:o om 2 rum och kök, 14 enkelrum med spis samt några vindsrum; Jönköpings Västra Tändsticksfabrik åren lägenheter om 1 rum och kök samt 8 enkelrum med spis; Jönköpings Mekaniska Verkstad år lägenheter om 1 rum och kök, 2 lägenheter om 2 rum och kök; Godhem (byggdt af akt.-bol. 1903) har 30 lägenheterom 1 rum och kök, 2 lägenheter om 2 rum och kök, 4 enkelrum med spis. Eksjö. D:r Ljunbergs donation ägde vid 1910 års slut 6 hus för inalles 12 familjer. Huskvarna. Huskvarna aktiebolag har åren uppbyggt 28 hus; bolagets arbetares egna bostäder uppförda åren till o ett antal af 350. Växjö. Ar 1907 uppfördes ett arbetarebostadshus. Oskarshamn. Oskarshamns Mekaniska Verkstad och Skeppsdockas aktiebolag har 1899 uppfört bostäder för c:a 150 personer; Nässjö-Oskarshamns Nya Järnvägsaktiebolag för c:a 20 år sedan 2 hus. Karlshamn. Stiftelsen Oskarsfonden äger en större byggnad af sten på ett och tvårumslägenheter; dessutom en äldre byggnad omändrad till arbetarebostäder. Malmö. Kommunen uppbyggde 1899 bostäder för en del af sina arbetare vid Renhållningsverket. Ystad. Akt.-bol. Ystads Sockerraffinaderi har uppfört 8 arbetarebostadshus för 2 familjer hvardera. Kommunen har 1909 öppnat område för byggande af egna hem. Vid 1910 års slut ett 20-tal sådana hem (enfamiljshus). Furulund. Malmö Yllefabriksaktiebolag bar uppfört dylika med låg hyra. Höganäs. Höganäs Aktiebolag har uppfört ett stort antal sådana bostäder. Göteborg. År 1847 beslöt kommunen lämna en fri tomt jämte räntegaranti åt ett sällskap för uppförande af arbetarebostäder; sällskapet emottog en donation om 330,000 af R. Dickson och bygger sedan dess nya bostäder af större delen af hyresbeloppen. Efter 1869 har enligt Muhlhausens system uppförts ett 100-tal hus för arbetare (med 25 års amortering). Dessutom hafva en del större arbetsgifvare, såsom Carnegieska bruket, Gamlestadens fabriker, Pripps bryggeri, enskilda järnvägsbolag m. fl. byggt dylika bostäder. Kungätf. " Kungulfs Glasbruksaktiebolag har under sista 10-årsperioden uppfört 2 hus rymmande 8 å 10 två-rumslägenheter samt några enkelrum. Marstrand. 2 byggnader (donationer) uthyras billigt till arbetare. Björneröd och Kroken7 Bostäder uppförda af enskild arbetsgifvare. Alingsås. Alingsås Bomullsväfveri har för sina arbetare uppfört 4 byggnader, rymmande 8 lägenheter hvardera. Trollhättan. K. Kanal- och Vattenverket har 1910 uppfört arbetarebostäder för sin fasta personal. Lilla Edet. Ett enskildt pappersbruk 2 byggnader i 2 våningar, rymmande ett antal lägenheter om 1 å 2 rum och kök. Ijidköping. Vissa industriella verk hafva uppfört ett mindre antal arbetarebostäder. Tidaholm. Fabriksaktiebolaget Vulcan 6 st. hus; en egnahemsförening har sedan 1908 förmedladt byggandet af ett 20-tal egna hem. Karlstad. Bostadshus för tuberkulösa familjer, ett äldre på stadens bekostnad omändradt bostadshus med 8 lägenheter om 1 rum och kök, hvilket för detta ändamål togs i bruk 1908, men 1909 måste reserveras till epidemisjukhus. Smedbergska stiftelsen, en på donation om c:a 43,000 kr. för mindre bemedlade arbetarefamiljer uppförd byggnad, innehåller 12 lägenheter om 1 rum och kök samt 4 enkelrum; c:a 2 % af hyrorna gå till byggnadsfonden; byggnaderna togos i bruk för ett 10-tal år sedan. Charlottenberg. En tobaksfabrik har uppfört ett bostadshus för arbetare..lindesberg. 2 bostadskolonier, Östermalm och Sveaborg, med c:a 40 och 20 enfamiljshus resp. Västerås. Ett byggnadsbolag uppförde större trähus om 1 rum och kök för arbetare och senare ha flera blifvit byggda; Allmänna svenska elektriska aktiebolaget uppförde ett 30-tal arbetarebostadshus, hvardera rymmande 4 lägenheter om 1 rum och kök; Nordiska metallbolaget likaledes ett 20-tal hus med hvardera 6 lägenheter om 1 rum och kök; under sista 20 åren hafva arbetare rätt talrikt uppfört egna hem. Sala. Sala-Gysinge-Gäfle Järnvägsaktiebolag 1899 för sin personal 3 byggnader om 4 lägenheter hvardera; Statens järnvägar lägenheter för personalen. Köping. Köpings mekaniska verkstad för en del af sina arbetare. Ludvika. År 1900 byggde en elektrisk fabrik 24 arbetarebostäder, hvilka grundlade samhället. Gaf le. Fonden för större arbetarebostäder äger 28 lagenheter om 1 rum och kök samt 14 enkelrum; Fonden för mindre arbetarebostäder bygger och säljer hus mot billig amortering på grundval af en 1856 gjord donation; Gäfle arbetarebostäder, aktiebolag med kapital på 40,500 kr., äger 2 hus med inalles 25 lägenheter om 1 rum och kök samt 22 enkelrum; Aktiebolaget Vreta, med ett kapital om 30,500 kr., bildadt 1898 med syfte att anskaffa egna hem mot små, månatliga amorteringar, äger 8 hus med hvardera 4 lägenheter om 1 rum och kök; Brynas bostadsförening, grundad 1897, äger 1 hus med 12 lägenheter om 1 rum och kök samt 9 enkelrum. Söderhamn. Flere industriella anläggningar hafva de senaste åren uppfört dylika i skärgården, såsom vid Källskär, Torshammar och Långrör. Hudiksvall. Kommunen har 1907 uppfört 4 och arbetarebostäder. Sundsvall. A. B. Smidsvalls arbetarebostäder (med högst 4 % vinstutdelning) har uppfört 5 byggnader med hvardera 4 lägenheter om 1 rum och kök. Örnsköldsvik. Örnsköldsviks ångsåg uppförde 1875 ett bostadshus och 1901 ytterligare ett. Skönsberg. Arbetarebostäder uppförda vid Byns ångsåg. Skönsmon. Flere sågverksbolag hafva uppfört ett flertal sådana bostäder. Hjärpen. 11 st. arbetarekaserner, uppförda 5 för c:a 24 år sedan och 6 för c:a 10 år sedan af industriella verk. Svinhållning. Rörande föreskrifter för hållande af svingård må följande meddelas: För Stockholms stad saknas föreskrifter härom. Svinhållning förbjuden inom följande samhällen: Södertälje (sedan 1895); Vaxholm (1885) tiden 1 maj 1 sept., Norrtälje (1892), Östhammar juni augusti (år 1909 förbjöds svinhåll-

40 32 Den allmänna hälsovården. Året ning inom en rayon af 1,000 mtr från kyrkan räknadt), Djursholm, Eskilstuna (1908), Torshälla, Trosa (1910) om sommaren, Gnesta, Vingåker (omkr. 1890), Motala (1900), Jönköping (1876 och 1892), Eksjö (1902), Forserum (1902) under maj augusti, Nässjö (1896), Säfsjö (1894) i den tätare bebyggda delen, Växjö, Kalmar (1901), Oskarshamn (1892), Vimmerby (1886, 1893 och 1907), Borgholm (1906), Mörbylånga ^1910), Visby (1895) inom vissa delar af staden 1 maj 30 sept, Karlskrona tiden V» Vio, Ronneby (1889), Karlshamn (omkr. 1890), Kristianstad (1865, 1888 och 1892), Simrishamn (1911), Hvilan (1888), Lund (1885) inom det planlagda området, Landskrona, Ystad (1907) inom stadens planlagda område, Trelleborg (1901) under maj sept., Varberg under maj sept., Marstrand, Fiskebäckskil (1885), Flatholmen (1908), Gullholmen (1901), Gårda, Käringö, Långcdrag, Vänersborg (1884), Alingsås (1888), Ulricehamn (1910) inom stadens planlagda område, Åmål, Mariestad (1905) inom planlagda området, Lidköping inom egentliga staden, Hjo (1890) tiden 1 /i Vio, Kristinehamn (1909) inom det föreslagna stadsplaneområdet, Filipstad (1905) inom planlagda området, Seffle fr. o. m. 1 /e 1912 (enl. Hälsovårdsnämndens beslut, som dock öfverklagats), Nora (1888) inom centralare delar, Smedjebacken (1904) inom den tätast bebyggda delen (Vestansjö arbetaresamhälle), Söderhamn (1894) inom stadens reglerade del, Sundsvall inom den egentliga staden. I öfriga städer är svinskötsel inom samhället tillåten enligt Hälsovårdsstadgans föreskrifter eller på särskilda af Hälsovårdsnämnden bestämda villkor. Kommunal svingård. Stockholm: Förslag härom väckt 1906, men ej slutbehandladt. (Under åren ägde enskildt bolag, Särimner, för svinskötsel tillgodogöra sig affall bland stadens sopor vid Löfsta); Uppsala anordnade år 1907 i samband med renhållningsverkets inrättande en kommunal svingård; i Eskilstuna inrättades kommunal svingård 1901; i Hälsingborg 1907 och Örebro I Västerås har förslag härom år 1912 framlagts i samband med ny renhållningsstadga, som föreskrifver det s. k. tredelningssystemet. Skyddskoppympningen. En redogörelse för ympningens omfång äfvensom vaccinationsprocenten inom de olika länen meddelas i Tab. Litt. D. Tab. Litt. E och Tab. Litt. F innehålla redogörelser från Medicinalstyrelsens vaccinationskontor samt från vaccinationsdepåerna i landsorten. Af styrelsens kamrer har lämnats följande redogörelse för vaccinationsfondens inkomster och utgifter under året. Anm. Ersättning för försåld vaccin tillgodofördes ej dettn anslag ntan den statsmedicinska anstalten. Tab. Litt. D. Skyddskoppympningen i riket år Tab. Litt. E. Redogörelse från Medicinalstyrelsens vaccinationskontor år 1910.

41 Året Dödligheten i rikets städer. 33 Karantänsväsendet. Vid årets början fanns endast Känsö karantäns- och observationsanstalt öppen. Sedan S:t Petersburg den 18 juli förklarats smittadt af kolera, öppnades, den 20 oeh 21 juli, karantäns- och observationsanstalten å Fejan samt observationsanstalterna vid Juniskär, Oxelösund, Slite och Hälsingborg. Den 11 november inrättades ytterligare en observationsplats i Kalmar. Sedan sjöfarten på de kolerasmittade delarna af Ryssland stängts af is, upphörde den 11 december karantänsoch observationsanstalten vid Fejan samt observationsanstalterna vid Juniskär, Oxelösund och Slite. Under året inträffade intet kolerafall, hvarken inom landet eller vid observationsanstalterna. Tab. Litt. F. Redogörelse från vaccindepoterna i landsorten år Dödligheten i rikets städer. Se Tab. Litt. G. och Tab Dödsorsakerna hafva registrerats på samma sätt som föregående år. De registrerade dödsfallen uppgå till på 1,000 invånare. 3. De viktigaste sjukdomarnas förekomst äfvensom sjukvården utom sjukhusen. 1 ) Enligt den Öfversikt öfver sjukdomsfall i infektionssjukdomar m. fl., som meddelas i Tab. N:r 5, hafva af vederbörande läkare anmälts 133,462 fall af ifrågavarande sjukl ) Referent: Medicinalrådet Petersson. Tab. Litt. G. Öfversikt öfver dödligheten ( ) i några af de viktigaste sjukdomarna i städer med öfver 10,000 invånare år 1910.

42 34 De viktigaste sjukdomarna. Året domar. En sammanställning för åren utvisar följande: Spetälska. En Öfversikt öfver antalet spetälska meddelas i Tab. Litt. H., hvilken tabell uppgjorts af läkaren vid sjukhuset i Järfsö på grund af uppgifterna från första provinsialläkarne. Tab. Litt. H. Öfversikt öfver antalet spetälska i riket år Difteri, scharlakansfeber, tarmtyfus oeh akut barnförlamning hafva uppträdt med följande antal anmälda sjukdomsfall: Märkligare epidemier år Tarmtyfus. I Karlskrona stad utbröt under januari månad en större tyfusepidemi. På grund af en atypisk sjukdomsbild hade epidemien vid dess början förbisetts; man ansåg somliga fall bero på influensa, andra på förskämda matvaror. Efter epidemiens upptäckande och sedan upplysningar om de insjuknade insamlats, visade det sig, att den 24 januari nervfeberfallen uppgingo till 167. Så snart epidemien konstaterats gjordes genast anstalter för att i största möjliga utsträckning isolera de sjuka och bereda dem sjukhusvård samt för att upptäcka källan till epidemien. Denna befanns med största sannolikhet vara ett andelsmejeri och öfverföringen af smittan skedde genom därifrån utsänd mjölk. Vid epidemiens slut i senare delen af april månad hade anmälts 428 fall, af hvilka 36 hade dödlig utgång. Hvarifrån smittan kommit till ofvannämnda mejeri kunde ej afgöras. Smärre epidemier och ett större antal enstaka fall ha årligen förekommit i Blekinge län under femårsperioden fall och detta förhållande torde hafva försvårat bestämmandet, hvarifrån smittan vid denna epidemi egentligen kommit. Äfven Borås stad hemsöktes i början af året af en ganska elakartad tyfusepidemi, som omfattade inalles 51 fall med 8 dödsfall. I det närmaste alla fallen vårdades å epidemisjukhus. Det visade sig snart att smittkällan äfven här var ett mejeri. Med största sannolikhet infekterades mjölken därstädes genom gammal förorenad is. Akut barnförlamning. Inom hela riket hafva 186 fall anmälts. Af dessa hafva 89 tillhört Jämtlands och 24 Västerbottens län. Det var i norra Jämtland, som sjukdomen hade sin största utbredning; i Frostvikens distrikt förekommo 66 och i Ströms distrikt 16 fall. Epidemien var därstädes jämförelsevis godartad, ty af de 89 fallen förlöpte endast 4 dödligt.

43 Året Medicinalstyrelsens verksamhet. 35 Ämbetsresor. Se Tab. N:r 6. Sjukdomsförhållandena i fängelserna. Se K. Fångvårdsstyrelsens berättelse: Bidrag till Sveriges officiella statistik, G) Fångvården. Svenska nationalföreningen mot tuberkulos. Upplysningsarbetet har fortgått såsom förut genom anordnandet af föreläsningar inom skilda delar af landet. Sålunda hafva 69 tuberkulosföredrag på Nationalföreningens initiativ och till en stor del på dess bekostnad hållits af 9 olika föreläsare, och åhörarnas antal har uppgått till omkring 8,970. Sammanlagdt hafva under åren hållits 1,118 föredrag med omkring 177,000 åhörare. 1 Stockholm har tuberkulosundervisningen hufvudsakligen meddelats å Nationalföreningens tuberknlosutställning i huset n:r 23 Birger Jarlsgatan. Denna har utan inträdesafgift varit öppen tre gånger i veckan och har då demonstrerats medelst ett kortare tuberkulosföredrag. 6,657 personer hafva under året åhört föredragen. Hela antalet personer, som tagit utställningen i betraktande, sedan den öppnades i april 1906, har utgjort 63,707. Nationalföreningens kostnader härför hafva under år 1910 uppgått till kr. 2,336:50. Föreningens kvartalsskrift har under året utkommit, hvarje gång i en upplaga på 25,000 ex., som portofritt utdelats till föreningens medlemmar, sanatorier, folkbildningsanstalter, tidningar m. fl. Äfven under 1910 har till samtliga vid inskrifningsförrättning sig inställande värnpliktige utdelats en för ändamålet tillkommen broschyr. 2 läkare och 16 sköterskor hafva under året erhållit stipendier för genomgående af kurs vid något af Jubileumsfondens sanatorier, hvarjämte en utbildningskurs i dispensärvård gifvits för 12 sjuksköterskor. Två läroböcker i dispensärvård hafva under året utgifvits, nämligen»dispensärsköterskan), innehållande flertalet af de föreläsningar, som höllos vid dispensärkursen och ^Tuberkulosens bekåmpande medelst dispensären af dr. Em. Lindhagen. k Uppsala läns förenings mot tuberkulos sjukhem vid Vattholma hafva vårdats 43 lungsjuka i olika stadier. Utaf genom Nationalföreningen eller dess nnderafdelningar igångsatta sommarsanatorier hafva de i Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Arboga, Köping och Glösbo varit i verksamhet. De genom Nationalföreningens medverkan tillkomnn dispensärerna i Uppsala, Linköping, Malmö, Örebro, Västerås, Sundsvall och Gäfle hafva likaledes fungerat under året. Inom Gottlands län har dispensärverksamhet börjat genom särskild anställd sjuksköterska. Likaledes hafva dispensärsköterskor varit anställda inom Kronobergs, Kopparbergs och Gäfleborgs län sajnt inom Norbergs och Väster - Våla socknar af Västmanlands län. Det social-hygieniska försöket i Neder-Luleå socken har fortgått efter i föregående årsberättelser angifna principer. De tuberkulösa hemmens vard har af läkaren och sköterskan noga öfvervakats, dessutom hafva på den med försöket förenade anstalten :»Hälsan» vårdats 39 lungsotssjuka. I Hälsans badanstalt hafva 2,169 bad serverats. I Nationalföreningens bostadshus i Stockholm för lungsiktiga arbetare med friska barn hafva 12 familjer med 27 friska barn varit intagna. Intet fall af tuberkulos har förekommit bland barnen. Genom Nationalföreningens barnavårdsutskott hafva 132 friska barn från tuberkulösa familjer varit utackorderade i fosterhem och 35 i föreningens barnhem i Kungsör. Föreningens inkomster hafva under året uppgått till kr.71,410:o2, däraf af medlemsafgifter kr. 20,159:25 och gåfvor 51,250:7 7. Välgörenhetsmärkena hafva dessutom inbragt kr. 38,364:13. Utgifterna belöpa sig till kr. 29,678:08, hvarjämte ur fonden för välgörenhetsmärkena utanordnats kr. 20,829: Medicinalstyrelsens verksamhet, de civila läkarbefattningarna samt utöfvarna af läkarkonsten m. m. 1 ) Medicinalstyrelsens organisation och verksamhet. Kungl. Maj:t har den 18 juni 1910 förordnat direktören vid Malmö offentliga slakthus, legitimerade veterinären, filosofie kandidaten Arvid Mathias Bergman att från och med ingången af år 1911 tills vidare vara föreståndare för veterinär-bakteriologiska anstalten. Kommitten för medicinalstyrelsens omorganisation har den 26 september 1910 aflämnat andra delen af sitt betänkande, innefattande frågan om den närmare organisationen af den centrala veterinärförvaltningen. Genom nådigt bref den 30 december 1910 har Kungl. Maj:t, med anledning af styrelsens framställning i ämnet, förordnat extra läraren vid tekniska högskolan, civilingenjören, medicine doktorn Klas Gustaf Anders Sonden att tillsvidare under år 1911 såsom ledamot af bemälda styrelse handlägga samt deltaga i åtgörandet af ärenden angående den allmänna hälsovården äfvensom i öfrigt biträda styrelsen med de utredningar och arbeten, som kunde honom af generaldirektören och ordföranden i styrelsen anförtros. Af de smärre uppsatser, som under den gemensamma titeln»meddelanden från Kungl. Medicinalstyrelsen utgifvits alltsedan år 1898, har under år 1910 utkommit från trycket»n:o 15. Mul- och klöfsjukeutbrottet inom TTlfsjönäs by i Nyhems socken af Jämtlands län». Omfattningen af Medicinalstyrelsens ämbetsverksamhet under år 1910 framgår af Tab. Litt. I upptagande såväl inkomna ärenden sorn utgående expeditioner. Bland de utgående expeditionerna förekomma följande kungörelser och cirkulär: 1) den 3 januari 1910 ang. de ställen i riket, till hvilka införsel sjöledes af idisslande djur, svinkreatur och djur, hörande till hästsläktet, må äga rum, 2) den 17 januari 1910 ang, rekvisition af vaccin, 3) den 21 januari 1910 ang. formulär till berättelse öfver verksamheten vid statsunderstödda tuberkulossjukvårdsanstalter, 4) den 24 januari 1910 ang. ifyllande af blanketter rörande af spritdrycker förorsakade sjukdomsfall, 5) den 28 januari 1910 ang. skyldighet för vissa veterinärer att vid insändande af redogörelser för förrättningar beträffande jufvertuberknlos uppgifva djurägares postadress, 6) den 28 januari 1910 ang. öfverlämnande af nyssnämnda cirkulär, 7) den 31 januari 1910 ang. närmare föreskrifter med afseende på uppbörden och redovisningen vid hospitalen af afgifter till civilstatens änke- och pupillkassa, 8) den 11 februari 1910 med öfverlämnande af nådigt bref den 21 januari 1910 ang. ålderstillägg åt vissa länsveterinärer från och med år 1910, 9) den 14 mars 1910 ang. indragning af antidifteriserum, "i Af t. f. sekreteraren A. E. Bastman.

44 36 Medicinalstyrelsens verksamhet. Året ) den 16 mars 1910 ang. förändringar i formulären för hospitalsöfverläkarnes årsberättelser, 11) den 13 april 1910 ang. insändande till Medicinalstyrelsen af tryckta stadskartor, 12) den 4 maj 1910 ang. uppgift å afgiftsbelopp från delägare vid hospitalen i civilstatens änke- oeh pupillkassa, 13) den 25 maj 1910 ang. förvaring af hospitalsräkenskaper för åren , 14) den 25 maj 1910 ang. tillhandahållande å apotek af proftagningskärl för kolera och tyfoidfeber, 15) den 30 maj 1910 ang. bakteriologiska undersökningar vid fall af nervfeber, 16) den 30 maj 1910 ang. utdelande af»summariskt dagboksutdrag" till samtliga barnmorskor i riket, 17) den 30 maj 1910 ang. användandet af nyssnämnda dagboksutdrag, 18) den 20 juni 1910 ang. viss utsträckning af tiden för befordringsafgifts erläggande, 19) den 27 juni 1910 ang. leveranstiden för mjölk till hospitalen, 20) den 11 juli 1910 ang. tiden för afgifvande af leveransanbud å proviant till hospitalen, 21) den 29 juli 1910 ang. ändring af lönestaterna för statens hospital och asyler m. m., 22) den 30 september 1910 ang. indragning af antidifteriserum, 23) den 7 oktober 1910 ang. repetitionskurser under år 1911 för äldre barnmorskor, 24) den 26 oktober 1910 ang. ändring i styrelsens cirkulär den 12 maj 1902 angående giftiga och häftigt verkande läkemedels utlämnande från apotek, 25) den 7 november 1910 ang. ny medicinaltaxa, 26) den 28 november 1910 med infordrande af yttranden om hushållsbidrag åt gifta skötare m. m. vid hospitalen, 27) den 23 december 1910 ang. tillägg till af medicinalstyrelsen den 23 december 1907 fastställda allmänna bestämmelser att iakttagas vid tillämpning af utgiftstaterna för rikets hospital och asyler för sinnessjuka, samt 28) den 27 december 1910 ang. indragning af antidifteriserum. Tab. Litt. I. Summarisk uppgift å de af Medicinalstyrelsen handlagda ärenden år Tab. Litt. K. Summarisk redogörelse för de till Medicinalstyrelsens disposition

45 Året Medicinalstyrelsens verksamhet. 37 Resestipendier, reseunderstöd m. m. Resestipendier, tillfälliga reseunderstöd m. m. hafva af Kungl. Maj:t på styrelsens förslag under år 1910 tilldelats följande personer med nedanstående belopp: biträdande läkaren vid Vadstena hospital och asyl, medicine licentiaten Karl Josef Teofil Frcidenfelt 500 kronor, utgörande det åt vid rikets hospital och asyler anställda läkare bestämda resestipendium (nåd. bref den 28 januari li)10); läkaren vid Ulfsparre-Hägerflyohtska länslasarettet i Eksjö, medicine licentiaten Gustaf Konrad Ambjörn JBäärnhielm, läkaren vid länslasarettet i Luleå, medicine licentiaten Ernst Teofil Fcltström och läkaren vid länslasarettet i Backe, medicine licentiaten Svante Daniel Sommarin, hvar för sig 500 kronor, utgörande 1910 års s. k. lasarettsläkarstipendier jiåd. bref den 4 februari 1910); föreståndaren för Stockholms stads kreatursmarknad, veterinären Torsten Axel Segelberg 1,200 kronor samt distriktsveterinären i Karlskoga distrikt Johan Axel Modig och regementsveterinären vid Smålands husarregemente Sven Fredrik Lokrantz, hvardera 500 kronor, utgörande de till legitimerade veterinärer årligen utgående resestipendier (nåd. bref den 4 februari 1910); förste provinsialläkaren i Norrbottens län, provinsialläkaren i Neder-Luleå distrikt, medicine licentiaten Fredrik Ernst August Block, provinsialläkaren i Uddevalla distrikt, medicine licentiaten Herman Johansson, provinsialläkaren i Orusts distrikt, medicine licentiaten Pär Martin Vitalis Landahl, extra provinsialläkaren i Löfsta distrikt, medicine licentiaten Karl Otto Westberg och förste stadsläkaren i Göteborg, medicine licentiaten Karl Johan Gezelius, hvar för sig 500 kronor, utgörande de till förste provinsialläkare, provinsialläkare, extra provinsialläkare, biträdande provinsialläkare och stadsläkare utgående resestipendier (nåd. bref den 11 februari 1910); t. f. medicinalrådet G. JR. Stenbeck och biträdande arkitekten hos styrelsen T. Stenberg, hvardera 750 kronor för att under en tid af tre veckor i utlandet besöka anstalter för sinnessjuka för studier af dessa anstalters utrustning, (nåd. bref den 18 februari 1910); professorn vid universitetet i Uppsala, medicine doktorn Karl Anders Petrcn 400 kronor för att såsom ombud för Sverige deltaga i den tredje internationella kongressen för fysioterapi i Paris (nåd. bref den 18 mars 15)10); f. d. medicinalrådet IL A. Wawrinsky 200 kronor för att i Dunkerque eller Dieppe eller å annan lämplig plats, där apparat för skeppsråttors utrotande medelst svafvel sy r- lighet finnes i bruk, taga del af denna metod äfvensom verkställa utredning angående kostnaden för en sådan apparats anskaffande för Sveriges räkning (nåd. bref den 4 april 1910); öfverläkaren vid Solna sjukhem, docenten vid karolinska institutet, medicine doktorn Henry Marcus 200 kronor för att vid sinnessjukanstalten Uehtspringe i preussiska provinsen Sachsen studera en därstädes sedan någon tid vid behandling af syfilitiska sinnes- oeh nervsjukdomar pröfvad, af professoren, doktor P. Ehrlich uppfunnen ny terapi vid syfilis (nåd. bref den 8 juli 1910); tandläkaren Albin Lenhardtson 400 kronor för att deltaga i den tredje internationella kongressen för skolhygien i Paris sommaren 1910 (nåd. bref den 15 juli 1910); förste hofmarskalken Otto Hack Höland Printzsköld och professorn vid karolinska institutet, medicine doktorn Karl Oskar Medin, hvardera 400 kronor för att såsom ombud för Sverige deltaga i den nionde internationella tuberkuloskonferensen i Bryssel oktober 1910 (nåd. bref den 22 juli 1910); ställda medel år 1910 (enligt kassakontot i 1910 års hufvudbok).

46 38 Sjukvården vid civila sjukvårdsinrättningar. Året docenten vid karolinska institutet, medicine doktorn Gunnar Nyström 750 kronor för att under en tid af minst två månader år 1910 i Tyskland, Frankrike och England studera den organiserade cancerforskningens mål oeh medel samt hittills vunna resultat med mera (nåd. bref den 19 augusti 1910); docenten i pediatrik vid karolinska institutet, öfverläkaren vid provisoriska sjukhuset vid Åsögatan i Stockholm, medicine doktorn Isak Jundell 2,000 kronor och läkaren vid länslasarettet i Borgholm medicine licentiaten Herigar Adam Casimir Reuterskiöld 1,500 kronor, utgörande de för år 1911 utgående riksstatens resestipendier för civila läkare (nåd. bref den 25 november 1910). Civila läkarbefattningar. Af extra provinsialläkardistrikt hafva under år 1910 följande erhållit förlängning af rätten för sin läkare till tjänstårsberäkning lika med civila läkare i statens tjänst: för 3 år: Bollnäs distrikt, för 5 år: Kjäflinge, Askers, Schebo, Avesta, Röstånga, Oxelösunds, Hvetlanda, Nybro, Kils, Orsa och Sundbybergs distrikt, samt för tio år: Gudmundrå distrikt. Förlängning af rätten ej blott till tjänsteårsberäkning utan äfven till statsbidrag för läkarens aflöning har under året beviljats för ytterligare 5 år åt följande distrikt: Stensele, Charlottenbergs, Stegeborgs och Väddö distrikt. Därjämte har under året beviljats anslag till tilläggsarfvode åt en hvar af extra provinsialläkarna i Tärna, Stensele, Sorsele och Arjeplogs distrikt. Under året har tillkommit ett nytt extra provinsialläkardistrikt, nämligen Karlskoga i Örebro län med tjänstårsberäkning till och med år Kungl. Maj:t har vidare genom nådigt bref den 4 mars 1910 medgifvit tjänstårsberäkning intill utgången af år 1914 åt en för arbetspersonalen vid statens anläggningar och byggnadsarbeten i och invid Trollhättan anställd läkare. Civila sjukvårdsinrättningar m. m. Kungl. Maj:t har beviljat tjänstårsberäkning lika med civila läkare i statens tjänst åt en biträdande läkare å hvardera af serafimerlasarcttets medicinska och kirurgiska polikliniker, en biträdande öfverläkare vid Stockholms stads allmänna försörjningsinrättning, en andre läkare vid Momanäs sanatorium, dock endast intill utgången af år 1914, en hos hälsovårdsnämnden i Göteborg anställd sundhetsinspektör, en öfverläkare och en biträdande läkare vid Göteborgs barnsjukhus, vid Stockholms stads tuberkulossjukhus vid Söderby anställda en biträdande öfverläkare, en underläkare och två amanuenser, ytterligare en underläkare vid Stockholms stads sinnessjukanstalt vid Långbro, en öfverläkare vid barnsjukhuset Simon och Mathilda SacJlS, minne i Stockholm, en läkare vid sjukhuset S:t Görans afdelning för tiiberkulossjuka samt en läkare vid samma sjukhus t afdelning för behandling af kirurgisk tuberkulos hos barn, en vid afdelningen för ögonsjukdomar å Sabbatsbergs sjukhus- anställd amanuens, en underläkare vid barnsjukhuset Samariten i Stockholm samt ytterligare två amanuenser vid Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Kontroll öfver läkemedel. Föreståndaren för statsmedicinska anstaltens bakteriologiska afdelning, professoren A. Pettersson har under år 1910 tre gånger gjort anmälan till Styrelsen, att han vid kontrollering af antidifteriserum funnit sådant serum underhal tigt; och har medicinalstyrelsen, med anledning af dylik anmälan, i cirkulär till samtliga apotekare i riket den 14 mars, den 30 september och den 27 december 1910 förordnat om indragning af allt då kvarvarande antidifteriserum af viss tillverkning och kontrolldatum. I det första fallet afsåg indragningen medicine doktorn E. Selanders serum och i de två senare fallen Mercks serum. 5. Sinnessjukvården. Berättelse härom utgifves särskildt: Bihang till Sveriges officiella statistik: K) Hälso- och sjukvården. II. 6. Sjukvården vid civila sjukvårdsinrättningar. Nybyggnader och utvidgningar af sjukvårdsinrättningar. 1 ) A. Lasarett. Under året afslutade nybyggnader: Alingsås lasarett, färdigt den 1 mars. Under året afslutade till- och ombyggnader: Löwenströmska lasarettet (tuberkulosafdeln.). Söderköpings lasarett. Kalmar» Ystads» (ekonomibyggnad). Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset (tuberkulosafdeln.). Vänersborgs lasarett. Mariestads» Örebro» Sala» Vid årets slut pågingo vid följande lasarett om- och tillbyggnader: Sabbatsbergs sjukhus. Västerås lasarett. Ur berättelserna må anföras: 1 Alingsås lasarett. Länslasarettet i Alingsås är beläget å staden Alingsås planlagda område, väster om den bebyggda delen af staden, på ängarna mellan staden och sjön Mjörn. Tomten, en gåfva till landstinget af staden Alingsås, omfattar 4 tunnland, eller omkring 2 hektar, och har värderats till ungefär 19,000 kr. A tomten äro uppförda följande byggnader: 1) Den egentliga lasarettsbyggnaden, ") Referent: t. i- Medicmnlrådet Sederholm.

47 Året Sjukvården vid civila sjukvårdsinrättningar. 39 2) Ekonomibyggnaden, båda af tegel under tegeltak och sins emellan förbundna genom en sammanbindningsgång af trä under plåttak, 3) Portvaktstnga, 4) Obduktionslokal, båda af trä under tegeltak, samt 5) Ishns af granit under tegeltak. Den egentliga sjukhusbyggnaden har, i stort sedt T-form, med hufvudskänkeln gående i riktning från öster till väster och den andra skänkeln, utgående från midten af den förras norra fasad sträckande sig mot norr. Byggnadens åt söder vettande hufvudfasad, har framskjutande midtparti och flyglar. Fasaden mäter i längd 70,5 mtr, däraf det framskjutande midtpartiet 16,3 mtr och flyglarna 10,4 mtr. Midtpartiet skjuter 3,5 mtr och flyglarna 9,6 mtr framför den öfriga fasaden. Byggnaden omfattar, utom källarvåning, 2 fullständiga våningar, samt vind och i vindsvåningen en frontespis, motsvarande till utsträckningen byggnadens midtparti. Inom byggnaden löper, längs hela dess norra fasad, en 3 mtr bred korridor, på hvars södra sida sjukrummen äro belägna. Samtliga sjukrum vetta åt söder. Midt på södra hufvadfasaden finnes hufvudingången. Den i granit huggna portalen, leder in i en förstuga, på hvars högra sida sysslomansexpeditionen och på hvars vänstra underläkarebostaden äro belägna, hvilka tillsammans med förstugan upptaga bottenvåningens midtparti. Förstugan mynnar i den förut nämnda korridoren, samt i den därinnanför, i byggnadens norra vinkelparti, belägna förstugan med trappuppgången. På hvardera sidan om midtpartiet inrymmer bottenvåningen en sjukafdelning (afdelningarna I och II) på 19 sängar, jämte dagrum, tekök med förrådsrum, sköterskerum, samt toalett- och slaskafdelaing. Då man från byggnadens midtparti inträder i en af de båda sjukafdelningarna, har man på korridorens södra sida sköterskerum, sjukrum, tekök och slutligen i ändan på korridoren, dagrummet med dörrar ut till en öppen balkong. Söder om dagrummet ligger en sjuksal för 16 patienter. Vid korridorens norra sida, omedelbart intill dagrummet, ligger afdelningens klosett- och slaskafdelning. Å den stora sjuksalens norra vägg finnes ett tvättställ med 3 handfat, i stället för de å ursprungliga ritningen i korridoren anbragta. Sysslomansexpeditionen består, af ett rum, som äfven användes för direktionens sammanträden, samt ett kassahvalf. Underläkarens bostad består af tambur, ett rum, samt därinnanför en sofalkov. I underläkarens rum äro väggarna klädda med tapeter, därofvan liksom taken hvitmålade med limfärg. Samtliga rum försedda med elektrisk belysning. I teköket finnes äfven gas inledd.. Våningen en trappa upp rymmer likaledes 2 sjukafdelningar i allt motsvarande afdelningarna i bottenvåningen, utom att hvardera afdelningen i midtpartiet, motsvarande den plats, sorn i bottenvåningen intages af sysslomansexpeditionen resp. underläkarebostaden, har en sjuksal om 6 sängar, hvarigenom dessa afdelningars sängantal uppgår till 25. Motsvarande förstugan i bottenvåningen finnes i öfre våningen ett rum för nyopererade patienter och därutanför ett mindre förrum, som tjänstgör som nattsköterskans vaktrum. I vindsvåningen finnes en mindre sjukafdelning om 3 rum. Samtliga golf i våningen 1 och 2 trappor upp likasom i bottenvåningen täckta med linoleummattor. Den i vinkel mot den beskrifna delen af sjukhusbyggnaden åt norr utskjutande delen, omfattar utom källarvåning, 3 våningar samt vind. Källarvåningen inrymmer lasarettets badafdelning, bestående af dels ett badrum för nyinkommande patienter, dels af den stora badafdelningen, som omfattar 3 badkar af gjutjärn, porslinsklädd bassin och finsk badstu. I bottenvåningen inrymmer den ifrågavarande norra flygeln en förstuga, ledande till sjukhusets trappuppgång och hiss, hvilken sträcker sig från källare- till vindsvåningen, samt polikliniklokaler och läkarens mottagningsrum med laboratorium och mörkrum. I förstugan, som förenar sig med den vid beskrifningen af sjukhusbyggnadens södra del omtalade förstugan med därifrån utgående korridorer, inkommer man genom en å byggnadens östra, åt staden belägna sida anbragt portal. Då man inträder genom denna portal har man till höger i förstugan ingången till väntrummet. Därinnanför är läkarens mottagningsrum med en smal passage förenadt med den polikliniska operationssalen. På ömse sidor om nämnda passage ligga åt norr ett laboratorium åt söder mörkrum för undersökningar. Den polikliniska operationssalens golf består af»tailss-plattor nedpressade i cement, väggar och tak målade med hvit lackfärg, alla hörn afrundade. Utanför operationsrummet en passage, som förbinder operationsrummet med förstugan, och bredvid denna ett mindre bandagernm. Bredvid förstugan ett badrum för läkaren med ett gjutjärnsbadkar oeh dusch. Våningen 1 trappa upp inrymmer lasarettets kliniska operationsafdelning, med tvätt-, operations-, steriliserings- och förbandsrum, samt Röntgenrum. Man inkommer från förstugan i ett rum, hvilket tjänstgör såsom tvättrum för operatör och assistenter och för öfrigt inrymmer instrument- och förbandsskåp samt kokapparater för tillredande af fysiologisk koksaltlösning och sterilt vatten. Till höger om detta mm ligger först söfnings- och omläggningsrummet och därpå den kliniska operationssalen, till vänster ligga Röntgenrummet och längre fram steriliserings- och bandagerummen. Operationssalen är till väggar och tak målad i hvit lackfärg, med afrundade hörn, får sitt ljus genom ett åt norr beläget stort fönster, mätande 3,oo x 2,»o mtr i en enda ruta, samt vidare takljus genom ett takfönster. Utom operationsafdelning rymmer denna våning operationssköterskans rum samt fotografiskt mörkrum. Ekonomibyggnaden, likaledes af sten under tegeltak, består a. källarvåning och 2 våningar, samt nästan fullständig vindsvåning. Källarvåningen inrymmer under köksafdelningen förrådskällare. Vidare under tvätt- och maskinafdelningen värmekamrar och rum för kondensvattencistern. Bottenvåningen inrymmer köks-, tvätt-, verkstads- och ångpannerum, samt rum för desinfektionsugn. Samtliga rum i köksafdelningen ha golfven belagda med viktoriaplattor, utom skafferiet och betjäningens matsal, där golfven täckas af linoleummattor. Köket och skafferiet ha hela väggarna och taken oljemålade, de öfriga rummen endast väggarna till en höjd af 2 meter från golfvet. Våningen 1 tr. upp inrymmer mangel, stryk- och torkrum samt rum för linneförråd med tillhörande lagningsrnm, samt 6 bostadsrum (för husmodern och för köks- och tvättpersonalen). I vindsvåningen finnes bostad för maskinisten samt 2 rum för sj uksköterskebiträden. Den egentliga sjukhusbyggnaden och ekonomibyggnaden äro sins emellan förbundna af en sammanbindningsgång, i en våning af trä med källarvåning i beton. Sammanbindningsgången har en bredd af 2,7 m. Källarvåningen inrymmer rörledningarna från ekonomibyggnaden till sjukhusbyggnaden. Uppvärmningen af de båda hittills beskrifna byggnaderna sker dels med varmluft från de i källarvåningen befintliga värraekamrarna som värmas med lågtrycksånga, dels direkt med i rummen anbragta radiatorer som likaledes värmas af ånga. I de stora sjuksalarna äro radiatorerna ersatta med ångrör, som ligga långs väggarna, ett stycke ofvan golfvet. Sammanbindningsgången uppvärmes med radiatorer. Dessutom finnas uppförda portvaktstuga, obduktions- och ishus I samtliga nämnda byggnader, utom ishuset, äro alla rum försedda med elektriskt ljus. Lasarettet erhåller sitt behof af elektriskt ljus, gas och vatten från staden Alingsås elektricitets-, gas-

48 40 Sjukvården vid civila sjukvårdsinrättningar. Året och vattenverk. Alingsås stad far sin elektriska kraft från statens elektricitetsverk i Trollhättan. Totalkostnaden för lasarettets byggnad och utrustning har uppgått till 553,533,04 kr. hvartill kommer värdet af tomten 19,055 kr. Söderköpings lasarett. Nybyggnaden utgöres af en vinkelrätt mot den gamla byggnadens sydöstra del uppförd flygel af 28,so meters längd, terassbyggnaden oberäknad. Den är uppförd i två våningar med vinds- och källarvåning i hela byggnadens utsträckning. Den ligger i sin längdsträckning ungefär i öster och väster, hvadan den sålunda har sin hufvudfasad vettande mot söder. Byggnaden är uppförd af tegel och hvilar på undergrund af beton. Sockeln är af grågranit, likaså yttertrappan. Alla fasader äro fogstrukna i likhet med gamla byggnadens ytterväggar. Golfvet i källaren, som hvilar på ett lager stenskärf och grus, utgöres af 10 cm. tjockt lager af beton, som i de rum, hvilka upptagas af tvättlokaler, linneförråd samt varmkammare, är stålslipad. I de öfriga rummen äro viktoriaplattor inlagda i cementbruk. ^Alla öfriga golf utgöras af så kallade Bremerhvalf. I alla sjukrum, personalens rum samt korridorer äro golfven täckta med linoleummattor. Bad- och klosettrum samt tekök ha belagts med viktoriaplattor i cementbruk. Utefter väggarna i rum med cementgolf eller plattor finnes rundad cementhålkäl, alla hörn och vinklar mellan väggar och tak äro så vidt möjligt afrundade. Dörrkarmar äro utan bottenstycken i alla rum utom i dem, som bebos af sköterskor och öfrig personal. Fönstren äro försedda med kopplade inåtgående ytter- och innerbågar, på ett par undantag när i källarvåningen, och i alla fönsterlufter äro inlagda packlist af ylle i karmfalsarna för utestängande af drag. I källaren äro alla fönsterbänkar stålslipade i cement med stark lutning. Genom hela byggnadens norra del går en korridor, som midt för trapphuset och i sin östra del har en bredd af 2,so meter men i sitt mellersta parti vidgar sig till 3,40 meter och användes som dagrum. En direkt fortsättning af källarvåningen utgöra de lokaler, som finnas inrymda i en den östra gafveln af den nyuppförda flygeln tillbyggd terrassbyggnad. Ett kolförråd är tillbyggdt terrassbyggnadens norra gafvel med väggar af beton samt platt tak af betonhvalf. I denna byggnad, hvars golf utgöres af stålslipad cement och ligger 65 cm. lägre än källarvåningens golf, finnas inrymda pann- och maskinrum samt tvätt- och desinfektionsrum. I angränsande rum i källarvåningen äro inrymda rum för orena kläder med nedkastningstrumma från de olika våningarna, mangeloch strykrum med ångtorkinrättning, samt härintill liggande förrådsrum för lasarettets linneförråd. I pannrummet äro installerade en högtrycksångpanna, 2 lågtryckspannor för värmeledningen samt varmvattencistern af koppar. Desinfektionsanläggningen, med särskilda rum för in- och utlämning och med direkta dörringångar utifrån gården, är belägen vägg om vägg med tvättstugan. I källarvåningen äro därjämte trenne badrum inrymda. På södra sidan af korridoren i bottenvåningen ligga i följd från trapphuset räknadt sköterskerum, enskildt sjukrum, sjuksal för sex patienter samt en sal för åtta sjuka. Den förra salen är försedd med två, den senare med tre fönster. På andra sidan trapphuset ligger likaledes på södra sidan af korridoren en gammal sjuksal för åtta patienter. De gamla fönsterna åt öster och väster äro igensatta och tre nya upptagna på södra sidan. De nu skildrade rummen utgöra tillsammans en sjukafdelning om tjagutre platser. En fullt lika anordnad sjukafdelning finnes å de motsvarande i andra våningen belägna lokalerna. Till hvardera af dessa sjukafdelningar höra ett tekök, ett badoch snyggningsrum samt ett klosettrum. Dessa rum äro belägna på norra sidan af korridorens östra del. I vindsvåningen finnas på södra sidan af korridoren sex ram, af hvilka det närmast trappan liggande användes af kvinnliga konvalescenter, de öfriga rummen samt ett på norra sidan af korridoren liggande rum bebos af den kvinnliga personalen. I nybyggnaden äro alla snyggnings-, badrum och tekök samt sköterskornas rum oljemålade, hvarjämte väggarna i trapphuset äro oljemålade till en höjd af l,so meter. Väggarna i öfriga rum samt korridorer hafva tillsvidare kalkfärgats. Äfven gamla byggnaden har undergått en genomgripande förändring. Ystads lasarett. Sedan landstinget till uppförande vid lasarettet af en ny ekouomibyggnad samt till inredning af densamma för år 1910 anvisat ett belopp af 52,035 kronor, har nämnda byggnad under året blifvit uppförd och fullt färdig. Den äldre ekonomibyggnaden, som befanns i mycket bristfälligt skick, har nedrifvits och den nya uppförts å den gamlas plats, något längre i norr. Den nyuppförda byggnaden inrymmer lokaler för maskintvättinrättning, desinfektionsugn, maskinrum för elektrisk kraft, obduktions- och likrum, äfvensom bostäder för maskinist, vaktmästare och tvättpersonal. Vänersborgs lasarett. Den nya afdelningen är belägen å områdets norra del med fasader åt norr och söder, under det att det gamla lasarettet har sina fasader åt öster och väster. Genom en sammanbindningsgång, utgående från ekonomibyggnaden, står den i förbindelse med det gamla lasarettet. Byggnaden har uppförts efter ritningar af Hofintendenten m. m. Axel Kumlien af firman L. J. Larsson i Örebro, företrädd af Ingeniör H. Malmborg i Venersborg på ett genomgående solidt och förtjänstfullt sätt. Den är liksom sammanbindningsgången uppförd af tegel på grund och sockel af granit, och försedd med ytterputs, måladt i gräddgul kalkfärg. Golflagen äro af beton med järnbalkar. Taket täckt med galvaniserad järnplåt. Utom källare, inrymmande pannrum och kolbod, en korridor för rörledningar, tvenne värmekammare m. m., innehåller byggnaden två våningar, afsedda för sjukvården och en vindsvåning, upptagande bostäder för personalen. En stor trappa leder från entreen i byggnadens norra midt upp till vindsvåningen; en mindre trappa är placerad i byggnadens östra del, äfven den ledande upp till vindsvåningen. De bägge hufvudvåningarna äro så godt som fullständigt lika. I den undre våningen är dock det rum, som motsvarar den mindre sjuksalen för 4 patienter i öfre, användt till sysslomannakontor oeh direktionsrum; i omedelbar förbindelse med detta är ett brandfritt kassahvalf anordnadt. En från sjukafdelningen skild förstuga och ingång leder till sysslomannakontoret. En bred korridor genomlöper hela våningen. A dess södra sida äro sjukrummen, belägna; å dess norra, utom hufvudtrappan i midten, två förrådsrum, ett tekök och serveringsrum, ett badrum, två klosetter och två sköljrum; dessutom äro här utgångar till tvenne större verandor. Midt emot hufvudtrappan i byggnadens midt är en stor sjuksal afsedd för 12 patienter belägen; genom midtelpartiets utbyggnad i form af en halfcirkel har denna fått dels en fullt tillräcklig storlek dels ett särdeles tilltalande utseende. I öfre våningen åt öster till motsvarande sysslomanskontoret i den nedre finnes en mindre sal afsedd för fyra patienter. Mellan dessa bägge rum ett isoleringsrum och ett rum för sköterska. Strax till väster om den stora sjuksalen är korridoren genom en dörr afdelad från den öfriga delen; innanför denna är afdelningen för enskilda patienter, tre rum för 1 patient, ett för två patienter och ett för sköterska; hvarje rum är försedt med dubbla dörrar och en rymlig garderob. I vindsvåningen äro belägna följande lokaler: underläkarens bostad, bestående af tvenne stora rum jämte tambur och garderob, tvenne större rum, hvaraf det ena är ordnadt till samlingsrum för sköterskorna och åtta mindre rum, alla upptagna af personalen. Yttertrapporna äro af granit; innertrapporna af kalksten på murad kupa, i hvarje våning afdelade i halftrappor. Golfven äro af cement med direkt därpå lagda linoleummattor; dock i bad- och tvättrum af asfalt, i kök, klosetter och samman- - bindningsgång s. k. viktoriaplattor.

49 Året Sjukvården vid civila sjukvårdsinrättningar. 41 Väggar och tak äro i alla såväl rum som korridorer målade med oljefärg i merendels ljusgrön färgton. I badrum, klosetter oeh slaskrum äro väggarna till en höjd af 2 meter klädda med porslinskakel, i slaskrummen hvita, i de båda andra blått och hvitt. Byggnaden uppvärmes med värmeledning, matad med tvenne i källaren uppställda lågtrycksångpannor. I de stora salarna och korridorerna tillföres frisk varmluft från de i källaren belägna värmekamrarna; dessutom erhålles värme genom längs ytterväggarna löpande värmerör och i samtliga mindre rum genom merendels framför fönstren uppställda radiatorer. Frisk luft tillföres ytterligare, utom genom fönstren, direkt genom bakom radiatorerna belägna luftluckor. Luftevakuationen sker genom trummor i väggarna, ledande upp till yttertaket. Värmeledningen är utförd af Aktiebolaget Calor i Stockholm och har under den gångna vintern visat sig fungera utmärkt. Klosetterna äro vattenklosetter med septic tank. Denna anläggning, liksom armering af badrum o. d., är utförd af firman P. A. Sjögren i Stockholm. Elektrisk belysning är införd i samtliga lokaler. Den gamla sinnessjukafdelningen är omändrad till kurhusafdelning och bereder plats för fyra manliga och fyra kvinliga patienter. Två af de gamla cellerna äro bibehållna för att användas för diliranter eller häftigare sinnessjuka, som måst intagas a lasarettet; dock hafva fönstren gjorts lika med de öfriga och väggarna målats i ljusgrön oljefärg Genom tillbyggnad åt norr har dessutom bildats en afdelning på två rum, isolerad från de öfriga för att användas för på sjukhuset inträffade epidemiska fall. Dessutom innehåller byggnaden rum för sköterska, tekök, badrum och klosetter. I gamla lasarettet har den gamla hufvudingången förändrats till ett större rum, afsedt till bibliotek och samlingsrum. A vinden hafva tvenne mindre rum inredts, ett på hvardera sidan af de gamla kurhusrummen, det ena afsedt att användas för å lasarettet intagna förlossningsfall, det andra till bostad för sköterska. De gamla knrhusrummen hafva reparerats och användas till isoleringsrum för rosfall, illaluktande patienter o. d. I ekonomihuset har genom utslagning af väggar m. m. ökadt utrymme beredts dels för pannrummet, där ytterligare en högtrycksångpanna blifvit inlagd och särskildt kolförråd inrättats, dels för tvättafdelningen, hvilken samtidigt utrustats med fullt modern uppsättning, levererad af Aktiebolaget Calor i Stockholm. Kottnaden för samtliga dessa nybyggnader och omändringar belöper sig till 199,000 kr., hvaraf 164,000 kr. komma på den nya paviljongen. Inredning, inventarier m. m. har kostat 30,336 kr. Mariestads lasarett. Uppvärmningen af gamla lasarettet, som förut, skett enligt Cederbloms system med varmluft och af den nya södra flygeln, i hvilken fanns kakelugnar, har under året ändrats därhän, att firman Calor i Stockholm ombyggt värmesystemet till varmvattenuppvärmning med pannor för vattnets uppvärmning, anordnade i särskildt därför inredd källare - under gamla lasarettsbyggnaden. Kostnaden för arbetets utförande utgjorde 16,000 kronor. Örebro lasarett. Tillbyggnaderna äro belägna, den ena i direkt fortsättning åt väster och sammanbyggd med det ursprungliga lasarettet, den andra är så att säga inskjuten emellan det gamla lasarettets hufvudbyggnad och den år 1901 färdiga nya paviljongen, som förut genom en öfvertäckt sluttande gång var förenad med hufvudbyggnaden. Byggnaderna äro hållna i öfverensstämmelse med de äldre byggnaderna, äro sålunda uppförda af tegel af samma färg och dimensioner som i de gamla byggnaderna. De äro uppförda i två våningar och vind med yttertak af samma sorts plåt som å de äldre byggnaderna. Till västra tillbyggnaden finnes en särskild ingång å dess norra sida längst åt väster. Tillträdet till den östra byggnaden sker genom någon af ingångarne till de äldre byggnaderna Kungl. Mtdicinalsttpehtni berättrhe för år Jordvåningen innehåller i mellanbyggnaden rum för en fullständig badafdelning, hvilka rum dock icke nu iordningställts för ändamålet. I västra tillbygget, där jordvåningens golfyta genom afschaktning af den sluttande marken utanför kommit att ligga så godt som i nivå med jordytan, ha två boningsrum med kök åt en gårdskarl inredts och likaledes två rum iordningställts till sofrum åt betjäning. Dessutom finnes ett par större rum för förvaring af klädespersedlar. Bottenvåningen i mellanbyggnaden innehåller norr om korridoren, som från öster till väster genomlöper nybygget, ett väntrum och ett mottagningsrum, afsedda att efter lasarettets delning tagas i bruk af den medicinske öfverläkaren. Genom en dörr från mottagningsrummet inkommer man i ett rum, som användes till laboratorium. Intill detta rum, men därifrån skildt genom hel vägg, finnas ett par mindre rum, som gränsa intill det förut befintliga Röntgenrummet och tjäna det ena till förvaringsrum af Röntgenapparater, plåtar m. m., det andra till s. k. framkallningsrum. At sydsidan finnas två rum för privatpatienter, ett s. k. helenskildt (för en patient) och ett s. k. halfenskildt (för 2 patienter); på ömse sidor om dessa privatrum ligger ett badrum och ett toalettrum med W. C. Bottenvåningen i västra tillbygget innehåller åt norr ett lika stort väntrum och mottagningsrum som i mellanbyggnaden. Dessa rum äro afsedda för den kirurgiska afdelningen. Ingången till väntrummet sker från korridoren, hvilkens västligaste del är genom dörrparti afskild från den öfriga korridoren. Innanför mottagningsrummet ligga två rum, det ena afsedt till polikliniskt opcrationsrnm, det andra till laboratorium och cystoskopirum, genom dörrar i kommunikation med hvarandra och med mottagningsrummet. I operationsrummet och laboratoriet äro golfven belagda med mosaikplattor, och i det förra finnas tvättställ och vask af porslin med varmt och kallt vatten samt ledning för ånga till en mindre instrumentkokare och en kondeusvattenbehållare. Åt södra sidan om korridoren är samma anordning som i den nyss beskrifna mellanbyggnaden. Våningen 1 trappa upp i mellanbyggnaden innehåller åt norra sidan en dublett för öfversköterskan, ett sjukrum för 6 patienter, ett dito för 2 patienter samt ett rum för en afdelningssköterska. Rumsanordningen åt sydsidan är lika med förhållandet i bottenvåningen. I västra tillbygget inrymmas åt norr en dubblett åt underläkare, ett sjukrum för 6 patienter, ett dito för 2 patienter samt ett sköterskerum. At sydsidan lika anordning som i bottenvåningen. Alla bjälklag utgöras af betonghvalf på järnbalkar med ett gruslager och cement, som på ytan stålslipats. Till golftäckning har användts linoleummattor, hvilka dock ännu ej fastklistrats, enär det vid en del försök därtill visade sig, att mögelbildning utvecklade sig under mattorna. I badrum och klosetter äro golfven asfalterade. Alla väggar äro slätputsade, hafva afrundade hörn och hålkäl vid golfvet samt äro öfverallt helt oljemålade utom i källarkorridoren, där endast limfärg användts. Oljefärgerna äro valda i ljus, enfärgad ton af hvitt, gult, grönt, blått eller rödbrunt. I båda nybyggnaderna äfvensom i hela den stora, ursprungliga hufvudbyggnaden af lasarettet är ett nytt uppvärmningssystem medelst cirkulerande varmvatten tillämpadt. Genom i maskinhuset uppsatta, för ändamålet särskildt konstruerade apparater pumpas genom ett med dessa apparater sammanhängande, slutet rörnät varmt vatten, som ständigt får cirkulera och hvars värmegrad kan från maskinhuset regleras. För uppvärmningen af vattnet finnas i maskinhuset ett par större metallcylindrar, i hvilka vatten uppvärmes medelst ånga. Från dessa s. k. förvärmare drifves det varma vattnet ut i rörnätct genom turbiner, hvaraf finnas 2 stycken, som kunna alternera. Den ena drifves med elektricitet, den andra med ånga. I de stora, gamla sjuksalarna äro längs båda långsidorna vid golfvet dragna två grofva rörslangar på hvardera sidan. I alla andra rum, som ej äro så stora, äfvensom i korridorer och trappuppgångar äro dessa rör inkopplade till större eller mindre värmekroppar, som merendels äro placerade vid ytterväggarna och stående på golfvet, men i en del rum, som äro asfalterade, upphängda på konsoler på väggen nära golfvet. Regleringen I af värme till dessa vftrmekroppar sker medelst prccisionsventiler

50 42 Sjukvården rid civila sjukvårdsinrättningar. Året med graderad skala. Ventilationen i nybyggnaderna sker medelst direkt luftintag genom ytterväggarna midt för värmekropparna, hvarigenom den friska luften blir uppvärmd och sedan genom reglerbara ventiler i innerväggarna föres genom murade kanaler i väggarna åter nt. I den gamla bufvudbyggnaden åter åstadkommes vetilation på så sätt, att i källarna finnas värmekamrar, försedda med s. k. kamflensrör, som passeras af ånga, hvilken uppvärmer dessa kammare; till dessa insläppes den friska ytterluften genom reglerbara ventiler. Den sålunda uppvärmda, friska luften föres genom i murarna gående kanaler till de olika rumslägenheterna, och tillförseln afpassas genom reglerbara ventiler i väggarna. För utsugningen finnas likaledes i väggarna reglerbara ventiler, som genom kanaler i murarna föra luften åter ut i det fria. En väsentlig förbättring inom gamla sjukhuset gäller den stora aseptiska operationsafdelningen. Den har utökats genom ett rum, som förut var bostadsrum åt öfversköterskan. Detta rum har apterats till förbandsrum. För detta ändamål ha de gamla tapeterna borttagits och väggarna oljemålats samt trägolfvet ersatts med golf af mosaikplattor. Det förra förbandsrummet har genom en väggs borttagande lagts till ett närliggande, mindre rum, och detta nya rum har gjorts till steriliseringsrum, hvartill nyanskaffats dels en större förbandssteriliseringsugn, dels en ny instrument- och kärlkokningsapparat samt en apparat för sterilt vatten jämte en kondensvattensamlare. I detta rum så väl som i tvättrummet ha de gamla trägolfven ersatts med golf af mosaikplattor. Hela afdelningen j har oljemålats i hvit ripolinfärg. Till operationssalen har indragits i gas såsom reserv för det understundom strejkande elektriska ljuset. Den gamla underläkaredubletten två trappor upp i gamla hufvudbyggnaden bar omändrats till två isoleringsrum. Köksafdelningen har undergått följande förändring: genom ett mindre tillbygge åt öster erhölls dels en kökskällare, som förut saknats, dels rymliga skafferier i bottenvåningen och dels ett par nya boningsrum åt ekonomibetjäningen 1 trappa upp. Genom borttagande af en mellanvägg mellan köket och det gamla diskrummet erhölls en välbehöflig utökning af köket. Till diskrum omändrades det gamla matrummet för betjäningen och till matrum omdanades de på andra sidan (väster) om köket belägna skafferierna. Genom denna anordning har man vunnit den fördelen, att betjäningen numera icke såsom förr behöfver passera köket för att komma till matsalen. Dessutom har det i flera afseenden blifvit bekvämare ordnadt för hushållerskan. I köket har spisen utökats och flyttats till inre långväggen, 3 nya stjälpbara kokgrytor jämte en större praktisk kaffekokare och ett nytt varmbord ha anskaffats samt hela afdelningen ommålats. Tvättafdelningen har likaledes genom ett utbygge åt öster fått större lokaler såväl i bottenvåningen som 1 trappa upp. De flesta gamla tvättmaskinerna hafva ersatts med nya moderna apparater af Calors välkända modeller. I maskinafilelningen måste rätt betydliga oraändringar företagas. Sålunda blef det nödvändigt att göra utbyggen åt två håll, nämligen åt öster och söder för att inrymma dels en ny, större ångpanna, dels diverse nya maskiner, som betingades af det nya uppvärmningssystemet medelst cirkulerande varmvatten enligt ingeniör Theorells förslag. En ny ångskorsten måste också uppföras. Sala lasarett. Källarvåningen är belägen hnfvudsakligen under den nya afdelningen och består af rymlig korridor, en på dennas södra sida liggande värmekammare med luftintag från såväl norr som söder samt ett åt norr beläget ångpannerum med 2 lågtryckspannor och ett intill detsamma beläget kolförråd. Under gamla lasarettet finnes hufvudsakligen endast en smalare gång för rörledningar. De bägge våningarna äro genomdragna af en 53 mtr lång åt norr belägen korridor af 2,6 mtrs bredd. I nybyggnaden vidgar sig korridoren å midten till 4 mtrs bredd och tjänstgör här som dagrum. Söder om korridoren äro alla sjukrum belägna. Norr om korridoren finnes i en utbyggnad å komplexets midt tekök, skölj - rum, förråd, toalett- och klosettrum samt ett sköterskerum i hvardera våningen, och dessutom i en utbyggnad invid det gamla trapphuset ytterligare ett toalett- och 2 klosettrum. I bottenvåningen är å östra gafveln, närmast ingångsporten, inrymdt väntrum, läkarens mottagningsrum samt en för omläggningar och polikliniska operationer afsedd operationssal. Å andra sidan operationssalen är ett rymligt Röntgenrum beläget. Midt öfver korridoren i det gamla trapphuset ligger det fotografiska mörkrummet. Väster om Röntgenrummct följer: ett dagrum för sköterskorna, därpå kommer ett sjukrum för 3 patienter, ett rum för privat patient med 2 sängar, en barnsal med 6 platser och särskild utgång åt trädgården. Alla dessa rum äro belägna i den gamla delen af sjukhuset. I nybyggnaden ligga 3 sjukrum med tillsammans 20 sängplatser. I korridorens västra ända ligger ett mindre badrum för sköterskor och privatpatienter samt ett afklädningsrum och badrum med 2 badkar för manliga och en likadan afdelning för kvinnliga patienter. Emellan dessa afdelningar är gemensamt duschrum beläget. I öfvervåningen är å ostra gafveln en sjuksal för 8 patienter, därpå kommer ett sjukrum med 3 sängar, 3 rum för privatpatienter med hvardera 2 sängar, 1 sköterskerum och 4 sjuksalar med tillsammans 22 sängar. I byggnadens västra ända är den egentliga operationsafdelningen installerad. Den består af ett tvätt- och förberedningsrum, en åt norr belägen operationssal samt söder om denna af en steriliserings- och ett förrådsrum. Tvättrummet, stort 3,4 x 6,5 mtr, är försedt med 3 tvättställ, 1 sköljlåda och en slasktratt af porslin och står i förbindelse med operationssalen och steriliseringsrummet genom svängdörrar af järnplåt. Operationssalen, hvars storlek är 5,4 x 6,4 mtr upplyses af ett stort fönster som intar nästan hela norra väggen, intet takfönster finnes. Den innehåller utom de vanliga operationsmöblerna endast ett på konsoler hvilande glasbord utmed västra väggen. Mellan operationssalen och steriliseringsrummet finnes äfvenledes svängdörr af järnplåt; i steriliseringsrummet äro uppsatta af A.-B. Calor levererade steriliseringsapparater. I vindsvåningen finnas, utom 6 rum för biträden och elever, ett större linne- och sängklädesförråd, förvaringsrum för patienternas kläder, rum för vattencisternen samt ytterligare 3 större vinds- och förrådsrum. Våningarna äro förbundna med hvarandra dels genom den gamla rymliga trappan, dels genom en i västra ändan af korridoren belägen något mindre trappuppgång. Det gamla sjukhuset har undergått en genomgripande reparation, men stommen och rumsindelningen äro i stort sedt oförändrade. De intill sjuksalarna belägna klosetterna äro naturligen borttagna. Trägolfven äro bibehållna, men liksom i nybyggnaden belagda med Det gamla 1868 invigda lasarettet har tillbyggts i sin längdriktning med en vid dess västra gafvel tillfogad byggnad i 2 våningar linoleummattor. inne i väggarna. Alla ledningar ha omlagts och såvidt möjligt dragits Värmeledning och ventilering är införd i alla lokaler. Slutligen äro väggar och tak. olj em ålade i ljusa och behag- och af 30 meters längd. Som lasarettet förut mätte 35 meter i längd har dess ytutsträckning nära fördubblats. Genom en nära 4 liga färger. ratr lång korridor har midten af byggnadskomplexet förenats med I nybyggnaden utgöras bjälklagen af betong, som stampats mellan köket i ekonomibyggnaden. järnbalkar; ofvan betonghvalfvet grusfyllning till 4 ctm. ofvan balkarnas Sjukrummen i gamla lasarettets vindsvåning ha borttagits och öfverkant; golfven bestå af stålslipad cement på 7 ctm. be- taket på byggnaden förändrats, så att gamla lasarettet med sin tillbyggnad tongunderlag. I bad- och operationsafdelningen liksom i tekök och gör intryck af ett organiskt helt och bildar en ganska till- toalettrum äro golfven laggda af viktoria- eller mosaikplattor; i talande 2-våningsbyggnad med vindsvåning. sköljrummen af asfalt. I alla öfriga lokaler äro som sagdt golfven Byggnaden är uppförd af tegel å grundmurar af granit, är putsad med kalkbruk samt affärgad med kalkfärg i gulaktig färgton. bildade af stålslipad cement, ofvan hvilken i l:a och 2:a våningen lagts linoleummatta af prima Delmenhorstergranit. Taket är af plåt struket med svart oljefärg. i Väggarna äro i allmänhet af tegel; mellanväggarna i operations-

51 Året Sjukvården vid civila sjukvårdsinrättningar. 43 och badafdelningarna äro dppförda af tramezzoplattor; af hvilket material äfven förbindningsgången och några nya väggar i gamla byggnaden äro uppförda. Väggarna äro putsade med kalkbruk och oljemålade. Som vanligt äro alla hörn afrundade. Operationsafdelningen är målad i emaljfärg; värmekammare och värmeelement med lackfärg. Mellan våningarna finnes en mathiss för handkraft, konstruerad af Allm. Svenska A.-B. i Västerås, hvilken ännu ej förmåtts att funktionera till belåtenhet. Uppvärmnings- och ventileringsanläggningarna äro utförda af Värmelednings-A.-B. Calor, Stockholm, enligt förslag och ritning samt under kontroll af Ingeniör H. Theorell. Värmeledningen är anordnad med lågtrycksånga.från 2 Strebelpannor i källaren och med direkta värmekroppar (radiatorer) i alla lokaler. Ventilationen är så anordnad, att de större sjuksalarna och korridorerna i nybyggnåden tillföras uppvärmd frisk luft från varmkammaren i källaren. I öfriga lokaler intages luften direkt genom i ytterväggarna anbragta ventiler. Förbrukad luft bortledes genom murade och öfver tak uppdragna kanaler. A.-B. Calor har äfven utfört och i steriliseringsrummet uppsatt alla apparater för sterilisering af förbandsartiklar och instrument. Kostnaden för byggnadsarbetet uppgår i rundt tal till 140,000 kronor. B. Epidemisjukhus och -sjukstugor. Under året hafva tillkommit följande sjukhus: Söderköpings epidemisjukhus, Kalmar» (hufvudbyggnad), Djursholms epidemisjukstuga, Stockholms-Näs» Huskvarna» Trollhättans» Bergsjö» (färdig i slutet af år 1909 men ej omnämnd i 1909 års berättelse). Juekasjärvi sockens epidemisjukstuga (Kiruna). Under året hafva utförts följande nybyggnader: Uddevalla, en ny paviljong togs i bruk under året. Malmköping, fullständigt nybyggdt. Påbörjadt under året: Örebro epidemisjukhus. Ur årsberättelserna må anföras: Djursholms epidemisjukstuga. Den 24:e maj 1909 beslöto Djursholms kommunalfullmäktige på förslag af Hälsovårdsnämnden att uppföra en sjukstuga motsvarande det rådande behofvet inom köpingen enligt ett af professor E. Lallerstedt uppgjord t förslag för ett belopp af högst 55,000 kronor. Arbetet tog sin början på eftersommaren och fortgick utan störande afbrott, tills sjukstugan den 23:e oktober 1910 stod färdig att tagas i bruk. Byggnaden är uppförd af sten på en ekbevuxen kulle af 70,000 kv.fbls tomtyta invid Djursholms elektricitetsverk, är centralt belägen, men ändock väl isolerad från angränsande områden genom sitt läge på en utskjutande stenplatå. Sjukstugan är afsedd att samtidigt kunna mottaga fall af scharlakansfeber och difteri, hvarför båda afdelningarna äro fullständigt isolerade från hvarandra, dock med en sammanbindande trappa inomhus för läkarens bekvämlighet och för att maten från det gemensamma köket genom en lucka i dörren skall kunna föras upp till öfre afdelningen. I souterrainvåningen finnes kök med skafferi, serveringsrum, ved-, mat- och kol-källare, tvättstuga med mangel- och strykrum, pannrum och ohduktionsrum. Denna våning har 3 ingångar till respektive köksafdelningen, pannrummet och obduktionsrummet. Hnfvudvåningen, som utgör scharlakansafdelningen, består af två sjukafdelningar med hvar sitt sjukrum, dagrum, badrum, W. C. tambur och ingång. Mellan afdelningarna ligga sköterskans rum och en sammanbindande korridor med förvaringsrum för patienternas kläder under trappan. Vindsvåningen, som utgör difteriafdelningen, har sin egen uppgång utifrån och består äfven den af tvenne afdelningar med hvar sitt sjukrum och dagrum, men med gemensamt badrum och W. C. Sköterskans rum och sammanbindningskorridoren skilja äfven här afdelningarna åt. Alla sjukrummen ligga åt söder och dagrummen åt öster och väster. Samtliga rummen äro oljemålade och göra ett gladt intryck, sjukrummen hållna i blågrått med hvita möbler, dagrummen i gult med röda möbler. Souterrainen och nedre våningen äro belagda med linoleummattor, öfre våningen skall efter golfvens nödiga uttorkande beläggas till hösten. Värmeledningen är utförd för lågtrycksånga, oeh äro radiatorerna försedda med plåtmantlar med friskluftsventil med yttergaller, så att den friska luften uppvärmes, innan den insläppes i rummet. Förutom den varmvattenberedning, som står i samband med värmeledningen, finnes en annan för sommarbehof, oberoende af ångpannan. I badrummen finnes tvättställ med varmt och kallt vatten samt modererbar dusch. Afloppet från sjukstugan passerar desinfektionsbrunn, där afloppsvattnet kan försättas med desinfektionsmedel. Belysningen är elektrisk och i sjuk- och dagrummen så anordnad, att lamporna icke synas, utan ljuset reflekteras från taket, hvarigenom en mycket behaglig belysning vinnes. Byggnadskostnaderna hafva uppgått till 56,195 kronor, hvadan anslaget något öfverskridits beroende på en del omkastningar i dispositionsplanen under arbetets gång. Sjukstugan har i vanliga fall plats för 22 patienter, men kan antalet platser naturligtvis icke så litet ökas, dels genom beläggning af de 4 dagrummen, dels genom insättandet af flera sängar i sjukrummen. Luftkuben för hvarje sängplats är visserligen icke större än 25 å 30, men då ventilationen är utomordentligt god, torde någon fara för luftförskämning icke förefinnas äfven vid tätare beläggning. Sjukstugan motsvarar säkerligen samhällets behof för en längre tid framåt. Malmköpings epidemisjukstuga. Det nya epidemisjukhuset, som är af samma typ och storlek som epidemisjukhusen i Mariefred, Aspa, Oxelösund och Björkvik, är förlagdt 600 meter NNO. om köpingen på tomt, som är inköpt från staten och har en areal af 0,3ss hektar. Läget är a en grusås, som för närvarande är beväxt med skog åt norr och väster om sjukhuset, och tätt intill tomten går en mindre körväg. Närmaste byggnad är Södermanlands regementes sjukhus på omkring! 70 meters afstånd åt SO. A tomten ligga sjukhuset och ett till detta hörande uthus. Sjukhusbyggnaden i 2 våningar med framsidan åt öster innehåller på nedre botten 2 sjukrum det ena för 3 och det andra för 5 patienter samt ett dagrum och på öfre botten 3 sjukrum ett för 3 och två för 2 patienter. Luftkuben för hvarje patient är beräknad till omkring 20 kbmeter. Uthuset innehåller källare, tvättstuga, mangelbod, vedbod, likbod, klosett, ett skjul för 2:e affallstunnor samt torkvind. Sjukhuset och tvättstugan förses med vatten från köpingens vattenledning genom en 632 meter lång rörledning. Allt afloppsvattnet från byggnaderna passerar en å tomten belägen desinfektions- och rensningsbrunn och föres från denna genom en 185 meter lång rörledning till ett öppet dike som utmynnar i afloppsbäcken från Mosjön. C. Tuberkulossjukvårdsaustalter. Under året hafva öppnats följande vårdanstalter: Söderby sjukhus. Tuberkulospaviljong vid Löwenströmska lasarettet, Gotlands låns luberkulossjnkvårdsanstalt vid Norrbys. Hälsingborgs tuberkulossjukhus vid Kungshult. Allmänna oeh Sahlgrenska sjukhusets tuberkulosafdelning i Göteborg.

52 44 Sjukvården vid civila sjukvårdsinrättningar. Året Lindesbergs tuberkulossjukhus. Ludvika tuberkulossjukstuga. Högbo tuberkulossjukhus. Jonas Selggrens sanatorium i Gäfle. Säfstaås sanatorium vid Bollnäs. I samman ti ang härmed må nämnas följande redan före år 1910 öppnade tuberkulossjukvårdsanstalter under året medgifvits statsbidrag till driftkostnad, nämligen Tuberkulospaviljongerna vid Sabbatsbergs sjukhus och vid sjukhuset S:t Göran i Stockholm, Tuberkulosafdelningen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, Tuberkulossjukhuset vid Blommenhof (tillhörigt Nyköpings stad), Taberkuloshemmet vid Stratomta (Östergötlands läns landsting), samt» Kolbäcks tuberkulossjukstuga (Västmanlands läns epideminämnd). Rörande dessa nybyggnader må anföras följande: Söderby sjukhus. Angående denna nybyggnad har öfverläkaren Sture Carlsson meddelat följande berättelse: Söderby sjukhus är beläget i Salems församling, Stockholms län, cirka 3 kilometer från Tumba järnvägsstation och omkring 1 kilometer från Uttrans hållplats, belägen mellan Tumba och Rönninge stationer. Landsväg är anlagd från Tumba pappersbruk fram förbi Dttråns hållplats och upp till sjukhuset. Egendomen Söderby inköptes af Stockholms stad år 1900 samtidigt med egendomarna Sturehof, Kumla m. fl. för en summa af 137,000 kr. Dess areal är 373,17 har, hvaraf 109,io har äro upplåtna till sjukhuset. Anläggningen innefattar följande byggnader (se plaukartan): 1) Stora sjukhusbyggnaden (S); 2) Byggnad för ensk. patienter (Ö); 3) Administrationsbyggnad (A); 4) Ekonomibyggnad (E); 5) Ångpanne- och maskinhus (Å); 6) Lik- och obduktionshus (O); 7) 2 Sommarpaviljonger (P); 8) Ligghallar (H); 9) öfverläkarens bostad (L); 10) Bostadshus för yttre betjäning (B); 11) Grindstuga (G); 12) Kolskjul (K); 13) Stallbyggnad (U); 14) Vedbod för yttre betjäning (V) och 15) Sammanbindningsgångar (mellan ekonomibyggnaden, stora sjukhusanläggningen och paviljongen för enskilda patienter). Sommarpaviljongerna, liggballarna, grindstugan, kolskjulet, stallbyggnaden och vedboden för yttre betjäning äro trähus; öfriga byggnader äro uppförda af tegel på sockel af granit. 1. Stora sjukhusbyggnaden. För att i möjligaste mån söka minska byggnadskostnaderna hafva samtliga s. k. allmänna sjukhusafdelningar sammanförts i en enda byggnad, ett större korridorsjukhus, med fasaden åt syd-sydost. Denna byggnad består af 3 våningar med källare och vindsvåning. Källaren inrymmer badafdelning och förrådsrum jämte snickerilokal och accidenstryckeri, desinfektionsrum för sputa samt inskrifningsrum för patienter. I bottenvåningen samt våningen 1 och 2 trappor upp äro sjukafdelningarna förlagda, och består hvarje afdelning af 4 sjuksalar, hvardera för 8 patienter, samt ett isoleringsrum och nödiga bilokaler, de senare: tekök, slaskrum, sköterskans förrådsrum, W. C, rum för orena kläder, uppegående patienters tvättrum, hvilka bilokaler äro förlagda i en utbyggnad norr om korridoren för hvarje Bankafdelning, (se plan af sjukvåningen n. b.). I 2 af våningarna finnas 4 sjukafdelningar (med hvar sin afdelningssköterska), alltså 132 patienter. I en af våningarna äro tvenne af afdelningarna upplåtna åt barn och vårdas där 41.barn i hvarje afdelning, summa 82. Patientantalet i denna våning blir sålunda 148. Antalet sjukplatser i stora sjukhusbyggnaden är alltså 412. I hvarje sjuksal har beräknats ett golfutrymme af 6,5 m 2 per säng, hvarjämte höjden är 3,7 meter. Såsom nämndt, går genom sjukvåningarna norr om sjukrummen en korridor. Korridorens bredd är 2,68 meter, men i hvarje hälft af korridoren är emellan utbyggnaderna åt norr (bilokalerna för hvarje sjukafdelning) korridoren utvidgad till 4,S8 meter. Denna utvidgade korridor tjänar för tvenne sjukafdelningar till dagrum och matrum. Hufvudingången till stora sjukhusbyggnaden är belägen åt söder i midten af byggnaden; därjämte finnas ingångar äfven vid båda ändarna af byggnaden. Rum för ytterkläder äro anordnade på nedra botten dels norr om stora ingången (hvilket rum äfven har en utgång åt norr) samt vid sidan af sidoingångarna. Våningen 2 tr. upp innehåller utom sjukafdelningarna en Röntgenafdelning, våningen 1 tr. upp undersökningsrum, mörkrum och apoteksrum. Vindsvåningen inrymmer bostäder för husmoder, sjukvårdsbetjäning, städerskor oeh baderskor, en större samlingssal för gudstjänst och samkväm, en arbetssal för de sjuka, som kunna hafva nytta af arbete, lokal för patienternas bibliotek m. m. (Afdelningssköterskorna hafva bostadsrum på Tesp. sjukafdelningar.) Genom trenne trappor är sörjdt för tillräckligt antal utgångar, hvarjämte genom trenne hissar förbindelse från källarvåningen till de öfriga våningarna erhålles. 2. Byggnaden för enskilda patienter. Denna byggnad såsom förut sagts förenad med stora sjukhusbyggnaden genom en underjordisk gång består af källarvåning med badrum och förrådsrum samt tvenne sjukvåningar och en vindsvåning med bostäder för sjukvårdsbetjäning. Sjukvåningarna äro hvarandra alldeles lika, hvar och en innehåller åt söder 10 sjukrnm, hvarje rum beräknadt för 1 å 2 patienter, norr om dessa sjukrum en genom hela afdelningen löpande korridor, hvilken i sin västra del är något bredare och tjänar till dagoch matrum. Åt norr finnes en utbyggnad, innehållande i hvarje våning tekök, slaskrum, W. C, förrådsrum och rum för orena kläder. Åt norr ett sjuksköterskerum i hvarje sjukvåning. 3. Administrationsbyggnaden. Källarvåningen innehåller arkiv och förrådsrum, nedra botten hall, öfverläkarens expedition, laboratorium, styrelserum, sysslomansexpedition, telefonrum, vaktmästarebostad (2 rum och kök), 1 amanuensrum och trenne rum för besökande m. m. 1 tr. upp sysslomannens bostad (5 rum och kök), matsal för underläkare. 3 dubletter för underläkare och amanuenser, 1 rum för bokhållare, dessutom serveringsrum och slaskrum. 2 tr. upp bostad för biträdande öfverläkare (6 rum och kök), vind. 4. Ekonomibyggnaden. Förenad med stora sjukhuset genom den förut nämnda underjordiska gången, innehåller källarafdelningen diverse förrådsrum samt in- och utlämningsrum för tvätten, nedra botten dels kök med

53

54 46 Sjukvården vid civila sjukvårdsinrättningar. Året tillhörande lokaler, såsom kallskänk, diskrum, mjölkrum och förvaringsrum för torra varor, vidare matsal för eldare oeh drängar, dels tvättrum med maskintillbehör, toalettrum m. m. (Se plan öfver n. botten af ekonomibyggnaden). En tr. upp matsal för sköterskor, serveringsrum, matsal för kvinnlig personal, matsal för besökande. Vidare mangelrum, strykrum, förvaringsrum för linne m. m. Två tr. upp bostäder för kvinnlig personal i köks- och tvättafdelningen. 5. Ängpannehuset. Förenadt med de förut nämnda byggnaderna genom den underjordiska gången, innehåller källarvåningen diverse anordningar för centraluppvärmningen, å nedra botten ångpannerum, ekonomiser, maskinrum, verkstad, ackumulatorsrum, expeditionsrum för maskinisten m. m ;, en tr. upp bostäder för eldare. Ofverläkarebostaden innehåller i två våningar 9 rum, hall och kök, dessutom källarlokaler med förrådsrum och ångpanna för uppvärmning af denna bostad, som har särskild värmeledning (äfvenledes varmvatten) samt vind. Huset för yttre betjäning inrymmer källare, samt å nedra botten rum och kök för kusk och 5 rum för drängar, 1 tr. upp 3 rum och kök för maskinist, 1 rum och kök för biträdande maskinist samt dessutom ett enkelrum. Grindstugan innehåller utom källare rum och kök för portvakt, telefonväxelrum och en tr. upp 3 enkelrum för betjäning. De tvenne ligghallarna hafva plats för sammanlagdt 210 patienter samt därjämte 3 rum för förvaring af filtar m. m. Hvar och en af de tvenne sommarpaviljongerna innehåller tvenne sjukrum om hvardera 14 sängplatser, dessutom dagrum, ram för sköterska, för personal samt bilokaler. Sjukhusanläggningen har eget elektricitetsverk samt egen vattenledning med pumpverk; pumpverket med clektromotor samt fotogenmotor är beläget cirka 750 meter norr om sjukhuset. Vattentorn, rymmande cirka 100 kubikmeter, finnes inom sjukhusområdet. Ventilationen inom sjukhusbyggnaderna sker hufvudsakligen genom fönsterventilation. Dessutom finnas friskluftsintag bakom de vid ytterväggarna anbragta radiatorerna samt uti innerväggarna utsngningskanaler med stängningsanordningar vid golf och tak, hvilka kanaler mynna ut å yttertaket. Uppvärmning i hufvudbyggnaderna sker genom pumpvarmvatten; i grindstugan oeh i huset för yttre betjäning genom kakelugnar, i sommarpaviljongerna genom kaminer. Afloppsvattnet utledes efter rening på biologisk väg i den cirka 1 km. sydost om anläggningen belägna sjön Utterkalfven, som genom vattendraget förbi Tumba pappersbruk och Hamra gård utfaller i Tullingesjön, hvilken i sin ordning står i förbindelse med Mälaren. Totalkostnaderna för sjukhusbyggnaderna uppgå till l,770,701"6i kr., å olika eutreprenörsarbeten sålunda fördelade: Gotlands läns tuberkulossjukvårdsanstalt är belägen ungefär 7 km. sydost om Visby vid Norrbys i Follingbo socken. Den ligger på högsta punkten af den bergplatå, som åt nordväst begränsar den öfver mellersta Gotland sig sträckande, bördiga dalgången och har i förhållande till denna ett synnerligen imposant och dominerande läge. Sjukhusområdet är ungefär 16 tunnland stort, beväxt med

55 Året Sjukvården vid civila sjukvårdsinrättningar. 47 blandad tall- och granskog. Grunden utgöres af kalkberg med ett tunnt lager mylla öfverst. Inom området äro ett antal promenadvägar upptagna, och närmast framför byggnaderna är gjord en större afrödjniug och planering. Ungefär 100 meter sydost från hufvudbyggnaden stupar berget nästan lodrätt ned mot dalen. Nedanför branten har å sjukhusets område anlagts en köksträdgård. Inrättningen består af följande byggnader: Egentliga sjukhusbyggnaden, Sommarpaviljong, Uthusbyggnad samt Likbod. Sjukhusbyggnaden är uppförd af s. k. silikattegel (kalksandstegel) med kalkputsade ytterväggar, målade i ljusgul färgton. Taket är täckt med tegel. Byggnaden, hvars längdriktning går i öster och väster, består af ett midtparti, 30 meter långt, 8,6 meter bredt (utbyggnader oberäknade), uppfördt i två våningar jämte källare och vind samt tvänne flygelpartier af ungefär 18 meters längd i en våning, innehållande ligghallar samt närmast midtpartiet tvänne rum, ett för ytterkläder samt ett för till ligghallarne hörande filtar, raadrasser o. dyl. På midtpartiets norra sida finnas dessutom trenne utbyggnader, närmare beskrifna längre ned. På fasadens midt finnes ett 2,6 meter framspringande parti, öfverst bildande en s. k. frontespis. Vid västra sidan af detta parti ligger hufvudingången med innanför liggande rymlig tambur, från hvilken man inkommer i en utefter midtpartiets baksida sig sträckande korridor af 2,6 meters bredd. Från denna korridor leda sedan dörrar dels till de mot söder liggande rummen i nedre våningen, dels till motsvarande rum i förut omnämnda utbyggnader mot i norr. De mot söder vettande rummen utgöras från öster till väster räknadt af: matsal, 5 x 8,5 meter, försedd med tre större fönster, ett enskildt rum, 5x3 meter, en större sjuksal, ungefär 7x6 meter, försedd med tre större fönster och afsedd för 6 patienter, den förut omnämnda tamburen, ett rum för 4 patienter, 5 X 6,5 meter och försedt med två fönster, samt ett rum för två patienter, 5 x 3,5 meter. Höjden utgör i samtliga rum 3,5 meter. Af utbyggnaderna mot norr är den största belägen vid midtpartiets östra ända samt af 12 meters längd och 9,5 meters bredd. Den innehåller i nedre våningen följande rum: undersökningsrum (med mörkrum), badrum, serveringsrum, kök, diskrum, skafferi samt ett mindre rum för mottagande af proviant o. dyl. samt äfven innehållande köksutgången. I denna utbyggnads nordvästra hörn finnes dessutom nedgång till källarvåniugen samt uppgång till den ofvanför liggande vaktmästarebostaden. På norra sidans midt finnes vidare en mindre utbyggnad, innehållande trappuppgång till öfre våningen. Denna trappuppgång står i öppen förbindelse med nedre våningens korridor. Den tredje af utbyggnaderna mot norr är belägen vid midtpartiets västra del och innehåller i nedre våningen sköljrum, toaletterum samt tvänne vattenklosetter. I öfre våningen finnes korridor af samma storlek som i undervåningen och äfven här löpande utefter byggnadens norra sida. Den är möblerad och inredd såsom dagrum. Mot söder finnas i denna våning, fortfarande räknadt från öster mot väster, följande rum: ram för öfversköterskan, ett ram för tvänne sköterskebiträden, ett mindre reservsjukrum, sjuksal för 6 patienter rakt öfver och af samma storlek som motsvarande rum i nedre våningen, förrådsrum med utgång till en altan öfver hufvudingången, rum för 4 patienter samt rum för 2 patienter. Dessa båda sista sjukrum äro af samma storlek som motsvarande i nedre våningen. I nordöstra utbyggnaden finnes i denna våning: trapprum till vinden, 2 rum för betjäning samt vaktmästarebostad, bestående af två rum och kök samt tambur. Nordvästra utbyggnaden har i denna våning samma inredning som i den nedre. Från korridoren i öfre våningen utkommer man åt öster och väster å tvenne öfver kapprummen belägna altaner, hufvudsakligen afsedda för vädring och piskning af kläder. Vinden är oinredd, men möjlighet finnes, att vid midtpartiets frontespis inreda ett rum. Källarvåningen, belägen under midtpartiet och nordöstra utbyggnaden, är till största delen nedsprängd i berget med väggar och golf af betong. Rakt under den förut omtalade första våningens korridor och lika stor som denna löper genom källaren en dylik, från hvilken man kommer in i källarens olika rum och afdelningar. Källaren innehåller: ångpannerum, rum för bränsle, tvänne rum för desinfektion med tillhörande desinfektionsugn samt apparat för sterilisering af sputa m. m., tvättstuga, förrådsrum, mangelrum, vedkällare samt 3 förrådskällare. Golfven i själfva sjukhusbyggnaden bestå af fernissade trägolf med undantag för korridorer och ekonomiafdelning, hvarest de äro belagda med någon sorts golfbeläggningsmassa. Väggar och tak äro kalkputsade samt målade med matolin i växlande ljusa färger, i afsikt att sedan väggarne fullständigt torkat stryka dem i olja. Sommarpaviljongcn är byggd med utrymme för 6 patienter, uppförd af trä, väggar, golf och tak fernissade. Utom själfva sjuksalen innehåller paviljongen tvättrum (toalett), garderob och klosettrum. Uthusbyggnaden är uppförd af trä och innehåller stall, svinhus, vagnbod och hönshus. Likboden är uppförd af tegel med betonggolf. Inrättningen förses med vatten från en källa, belägen i dalen nedanför sanatoriet, strax utanför dess område. Vattnet, som är af mycket god beskaffenhet och förekommer i riklig mängd, uppfordras medels motor till en å sjukhusets vind belägen cistern, från hvilken ledningar sedan gå till sjukhusets olika delar. För behörigt aflopp är sörjdt genom en omkring 700 meter lång, sluten ledning, hvilken mynnar i en större kanal i den nedanför anstalten liggande dalen. Uppvärmningen sker genom varmvattensystem. Anstalten, som har plats för 25 patienter, har betingat en kostnad af inalles 125,000 kr., däraf för tomt och byggnad 113,000 kr. Den började sin verksamhet den 10 okt Hälsingborgs tuberkulossjukhus vid Kungshult är beläget å Hälsingborgs stad tillhöriga hemmanet Gamla Kungshult i Allerums socken ungefär 3 km. från Hälsingborg. Sjukhuset är uppfördt i söderkanten af en skogsdunge med godt skydd åt alla håll för kringliggande slättlands hårda vindar. I den

56 48 Sjukvården vid civila sjukvårdsinrättningar. Året omgifvande skogsdungen äro utlagda promenadvägar och framför sjukhusbyggnaden är ett större område afsedt till frukt- och köksträdgård. Sjukhusbyggnaden är uppförd af tegel med fasad af s. k. Hälsingborgstegel i 2 våningar och källarvåning samt en vindsvåning öfver midtpartiet. Byggnadskomplexet består af midtpartiet, två därmed sammanhängande flyglar och en från midtpartiets baksida mot norr sig sträckande byggnad. Denna innehåller i källarvåningen kök, skafferi, diskrum, rum för vattencistern och kol; i bottenvåningen ett sköterskerum, vaktmästarbostad (2 rum och kök) med egen ingång; 1 trappa upp matsal, som står i förbindelse med korridoren i midtpartiets andra våning och serveringsrum (hvarest hissen från köket utmynnar) samt två trappor upp rum för husförestånderska, kokerska och för köksbiträden. Den har sin särskilda trappa. Källarvåningen till midtpartiet och flyglarna innehåller tvättstuga, mangel- och strykrum, två förrådsrum, slöjdrum, ångpannerum, kolrum och desinfektionsugnsrum, alla belägna åt söder och genom en gemensam lång korridor skiljda från under midtpartiet och åt norr belägna ett mjölk-kylrum, vaktmästarens skafferi, rum för kokning af matrester till svinföda, matförrådsrum och badrum. Den långa korridoren mynnar med en arm norrut ut i köket. Bottenvåningen innehåller åt söder 5 sjukrum med tillsammans 16 sängar, ett stort dagrum med öppen spis och rum för läkaren. Sjukrummen äro 2 med 4 sängar, 2 med 3 sängar och 1 med 2 sängar, sammanlagdt 16 sängar. Liksom i källarvåningen löper en korridor genom bottenvåningens hela längd längs flyglarnas norra sida och genom midtpartiet. Norr om denna ligga ekonomirummen samt en trappuppgång i hvardera ändan, söder därom sjukrum och dagrum. Korridorernas ändar mynna ut i de synnerligen rymliga ligghallsafdelningarna med sina kapp-, madrass- och filtrum. Ekonomirummen utgöras af badrum, tekök, sköljrum med desinfektionsapparat för sputa, samt två toalett- och klosettrum. Toalettrummen innehålla hvardera 5 tvättställningar inramade i marmordiskar. Från midten af midtpartiets korridor går en korridor norrut och förmedlar förbindelsen med köksflygcln. VåniDgen 1 tr. upp liknar bottenvåningen undantagandes att det parti, som motsvarar dagrummet blir 2 enskilda rum och ett sköterskerum och det som motsvarar läkarens rum blir sjukrum. Här finnas 2 rum med 4 sängar, 2 med 3, 2 med 2 och 2 rum med 1 säng, sammanlagdt 20 sängar. Ekonomirummen lika med bottenvåningens. Korridorarmen norrut mynnar ut i matsalen. I flyglarnas korridorer i båda dessa våningar är å väggen åt sjukrummen byggda sammanlagdt 40 garderober, som äro numrerade och försedda med olika lås. Vinden innehåller i midtpartiet en våning af 2 sjukrum med plats för 4 sängar, dessutom isoleringsrum, badrum, sköterske- och personalrum (tvätterska och städerska) och förrådsrum; öfver flyglarna äro torkvindarna med hiss från källarvåningens tvättrum. Väggarna äro hållna i ljusa färger och skola oljcmålas nästa sommar. Golfven äro af cement öfverallt belagda med linolcummattor utom i badrum^ sköljrum, klosett och toalettrum, hvilka äro asfalterade. Ventilationsanordningar och ntsugningskanalcr finnas i alla rum och fönsterventilationen är praktiskt och väl anordnad. Möblerna äro öfverallt enkla, af lackerad björk och furu och lätta att hålla rena. Väggur finnas i alla sjukrum och dagrummet. Sängar, sängkläder, ligghallstolar (s. k. Säfsjömodellen) med tillbehör samt öfriga lösören äro af utmärkt beskaffenhet. Uppvärmningen sker med varmvatten och finnas härför tvenne stycken Strebels ångpannor, placerade i nämnda källarrum, allt efter utetemperaturen användes en eller båda. En särskild ångpanna finnes för desinfektionsugnen och varmvattenberedningen. Belysningen sker tillsvidare genom fotogenlampor men äro i byggnaden öfverallt inlagda s. k. Bergmans rör för elektrisk belysning, som när som hälst kan uppmonteras, så snart kraftledning kommer till stånd, hvilket väl ej torde dröja länge. Vatten finnes i tillräcklig mängd och af god beskaffenhet; detsamma uppumpas med fotogenmotor ur en strax nordväst om byggnaden belägen och synnerligen djup rörbrunn med omkringbyggd bassäng nerifrån in i den hermetiskt slutna vattencisternen; vid upphörd pumpning afstänges, röret från pumpen automatiskt och vattnet drifves ut i ledningarne af den i vattencisternens öfre del komprimerade luften. Vid sjukhuset och i östra ändan af det för köksträdgård afsedda området är ett svin- och hönshus med inhägnader och en täckt, af cement uppmurad gödselbehållare, äfvensom redskap. Inom ett granbestånd i närheten af sjukhusbyggnaden är uppförd en mindre byggnad med cemcntgolf och underjordiskt aflopp, inrymmande pissoar, sopkärl o. d. Lindesbergs tuberkulossjukhus. Örebro läns landsting beslöt år 1908 uppförandet invid Lindesberg af ett tnberkulossjukhus om 25 sängar å en tomt af 5 tunnlands yta, som af staden för ändamålet upplåtits åt landstinget. Tomten är en del af stadens skog, belägen strax norr om staden, så att afståndet från planlagda området till byggnadsplatsen är omkring 500 meter. Byggnadsarbetet påbörjades våren 1909 och var i hufvudsakliga delar fullbordadt den 10 juli Byggnaden är med sin längdriktning förlagd i öster och väster, så att alla sjukrummen och liggverandorna vetta mot söder, åt hvilket håll bjuder sig en synnerligen vacker utsikt öfver den nedanför liggande staden och stora Lindesjön. Huset är uppfördt af tegel i två våningar jämte souterrängvåning och försedt med plåttak. Sammanhängande med hufvudbyggningen äro å hvardera ändan uppförda liggverandor af trä, likaledes i två våningar. Under liggverandorna i souterrängvåningens plan äro vedbodar förlagda. Genom hvarje våning löper en 2^ meter bred korridor, som erhåller god belysning, dels från stora fönster i ändarna af densamma, dels från ett mot norr vettande mycket stort fönster midt för trappan mellan de båda sjukvåningarna. Alla sjukrummen ligga på södra sidan af korridoren. I souterrängvåningen äro förlagda söder om korridoren kök, två bostadsrum för kökspersonaleu, mangel.och strykrum samt tvättstuga. Norr om korridoren ligga scrveringsrum, två förrådsrum, ångpannerum och bränsleförråd samt likrum. Vid västra änden finnes en rotfruktkällare; den östra änden af korridoren utanför köket är inredd till diskrum. Från serveringsrummet går en mathiss till ett serveringsrum bredvid den i andra våningen belägna matsalen. Från köket finnas två särskilda utgångar. I bottenvåningen (för kvinnliga patienter) äro på södra sidan förlagda sköterskans rum samt ett sjukrum med 6 sängar och 3 sjukrum med respektive 2, 2 och 1 säng, det sista afsedt till isoleringsrum för svårt sjuka eller döende. Norr om korridoren ligga, dels vaktmästarens bostad om 1 rum och kök, hvilken lägenhet dock har sin särskilda utgång å östra gafveln och ej kommunicerar med sjukhuset i öfrigt, dels läkarens rum jämte mörkrum samt badrum, toalett, sköljrum och i vardera änden af korridoren ett madrassrum. Dessa äro afsedda, dels för förvaring af de madrasser och filtar sorn användas å liggverandorna, dels för patienternas öfverplagg. Från hvardera änden af korridoren kommer man ut på de i samma plan befintliga liggverandorna. Till öfre våningen (för manliga patienter) leder en bred trappa på husets midt. I denna våning finnas söder om korridoren 2 sjukrum med hvartdera 6 sängar och 1 rum med 2 sängar. Mot norr ligga matsal och serveringsrum öfver vaktmästarbostaden, sköterskebiträdets rum, linnerum och i öfrigt toalett, sköljrum och madrassrum likasom i bottenvåningen. Sjukrummen äro försedda med stora fönster, i hvilka medels en häfstång en öfre ruta kan mer eller mindre öppnas. Golfven äro fernissade, väggar och tak oljemålade. För hvarje patient finnes en golfyta af 7 kvadratmeter i de större rummen och 8J kvadratmeter i de mindre, en luftkub af 24J och 30 kubikmeter rcspektive.