Fristadstorget NYA FRISTADSTORGET I ESKILSTUNA NYA FRISTADSTORGET I ESKILSTUNA NYA FRISTADSTORGET I ESKILSTUNA NYA FRISTADSTORGET I ESKILSTUNA

Transkript

1 NYA FRISTADSTORGET I ESKILSTUNA NYA FRISTADSTORGET I ESKILSTUNA NYA FRISTADSTORGET I ESKILSTUNA NYA FRISTADSTORGET I ESKILSTUNA Fristadstorget GESTALTNINGSPROGRAM version 2,

2

3 Gestaltning och projektledning Gestaltningsprogram Anna Edvinsson, landskapsarkitekt, Projektavdelningen, Stadsbyggnadsförvaltningen Projektledning, övergripande Mats Hällnäs, avdelningschef, Trafikavdelningen, Stadsbyggnadsförvaltningen Arbetsgrupp Stadsbyggnadsförvaltningen: Anders Enesved, avdelningschef, Projektavdelningen Erik Pahlbäck, projekteringsledare, Projektavdelningen Christer Olofsson, byggledare, Projektavdelningen Mathias Thuen, avdelningschef, Parkavdelningen Cecilia Knutsson, trädgårdsmästare, Parkavdelningen Leif Bäckman, avdelningschef, Gatuavdelningen Allan Andersen, arbetsledare Driftenheten, Gatuavdelningen Petter Skarin, trafikplanerare, Trafikavdelningen Joachim Dahlgren, teknisk handläggare, Trafikavdelningen Jaroslaw Bartosiak, planarkitekt, Planavdelningen Karin Ermegård, landskapsarkitekt, Planavdelningen Per Wiig, avdelningschef, Byggavdelningen Anna Wilhelmsson, informationsstrateg, Personal- och infomationsenheten Kultur- och fritidsförvaltningen: Kenneth Åström, verksamhetsansvarig Konstmuseet Illustrationer Fristadstorget Emma Nyrell, AQ Arkitekter Belysning, text och illustration Kai Piippo, Ljusarkitektur AB Deike Ladwig, Ljusarkitektur AB Karolina Hahn, Ljusarkitektur AB Illustrationskartor och foton Stadsbyggnadsförvaltningen, där inget annat anges

4

5 Innehåll Inledning 6 Här är nya Fristadstorget 6 Mångfaldens torg 6 Möjlighet genom flexibilitet 6 Bakgrund 8 Syfte och mål 8 Historik 8 Inventering och analys 9 Övergripande 9 Norra delen 9 Den centrala torgytan 9 Korvkiosken 9 Ytan framför Stadshuset 10 Gång-, cykel- och busstrafik 10 Barn- och mångfaldsperspektiv 10 Tillgänglighet 10 Åtgärder och förändringar 10 Grönska 11 Vatten 11 Sittplatser 11 Busstrafik 11 Avskärmning 11 Saluhall och byggnad 11 Uteserveringar 11 Evenemang 11 Korvkiosken 12 Torghandel 12 Cykeltrafik 12 Arbetets ära och glädje 12 Övrig konst och utsmyckning 12 Lekfullhet 12 Trygghet 12 Gestaltningsidé och koncept Solslänt 13 Illustrationsplan 14 Grässlänten avslappnat och behagligt 15 Det flexibla torget öppet och flexibelt 16 Stadshusets förplats representativt och avskalat 16 Möblering 16 Sittplatser 16 Sitt- och liggmöbel vågor på torget 17 Lösa stolar 18 Papperskorgar och återvinningskärl 18 Färgschema 18 Flaggstänger 18 Rundeln 18 Lek 18 Konst 18 Belysning 19 Ljusets uppgift 19 Tre kategorier av belysning 19 Torghandel 21 Markbeläggning 22 Nyanser och material skapar variation 22 Kontrast och avgränsning 22 Text och lekfulla inslag 22 Biltrafik 23 Cykeltrafik och cykelparkering 23 Uteserveringar 24 Evenemang och aktiviteter 25 Scener 25 Service och utbud 25 Dricksvattenpost 25 Internetuppkoppling och el 25 Vägvisning och information 25 Offentliga toaletter och VA 26 Tillgänglighet 26 Året runt på Fristadstorget 26 Vinter 26 Vår 26 Sommar 27 Höst 27 Kungsgatan 28 Inventering och analys 28 Ny utformning 28

6 Inledning Här är nya Fristadstorget utformat efter eskilstunabornas synpunkter! Det nya Fristadstorget är utformat efter de önskemål som eskilstunaborna framfört. Vi tar Fristadstorget in i framtiden med en modern och stilren karaktär som innehåller klassiska och historiska element som förhöjer intrycket och ger det historiska sammanhanget. Mångfaldens torg Stadens torg har i alla tider varit den självklara platsen för möten och handel. Nu vill vi ta ytterligare ett steg och utforma ett torg som kan utvecklas till mångfaldens torg. Här ska du överraskas av färgstarka och oväntade upplevelser, samtidigt som du själv är en del av scenen och det som händer. Här ska du möta liv och rörelse, men också kunna koppla av och hämta kraft och inspiration. Nya Fristadstorget ska locka såväl ögat som fantasin, det ska gå att nyttja till i stort sett vad som helst och det ska vara öppet och välkomnande för alla. Möjlighet genom flexibilitet För att skapa detta möjligheternas torg skapar vi en flexibel och öppen yta med kvaliteter som lockar besökaren även då inga särskilda aktiviteter eller evenemang äger rum på platsen. Gestaltningen utgår från idén om en solig grässlänt med en stilla, glittrande vattenspegel och utsikt över den öppna torgytan, fontänen och det vackra Stadshuset i Eskilstuna. Torget utformas som en helhet, men med tre olika delar eller teman; den avslappnade och behagliga grässlänten, den öppna och flexibla torgytan och den representativa och avskalade förplatsen till Stadshuset. Varsågod Fristadstorget i Eskilstuna! 6 Gestaltningsprogram Fristadstorget

7 Gestaltningsprogram Fristadstorget 7

8 Gestaltningsprogram Fristadstorget Bakgrund År 2004 hölls en arkitekttävling för Fristadstorget och dess närmaste omgivning. Det vinnande bidraget Flow lämnades in av arkitekt Leena Marjamaa med arkitektgrupp. I november 2005 konstaterades att detta förslag på utformning skulle bli för dyrt att genomföra och projektet lades på is. Vissa delar av förslaget har dock byggts; Nybrogatan stod färdig maj 2008, Careliigatan hösten 2010 och Rademachergatan mellan Kriebsensgatan och Kyrkogatan färdigställs under År 2011 beslutades att projektet skulle tas upp igen. Nu skulle Fristadstorget och även den del av Kungsgatan som är gågata ges en ny utformning. Denna gång skulle ingen konsult anlitas, utan gestaltningen skulle utföras inom kommunen. Utgångspunkten blev en annan, då medborgarna i ett tidigt skede skulle ges chansen att påverka utformningen. Stadsbyggnadsförvaltningen genomförde år 2011 en medborgardialog och samlade in eskilstunabornas synpunkter på vad de ville uppleva och göra på Fristadstorget och Kungsgatan, se Sammanställning av synpunkter för Fristadstorget och Kungsgatan (2011). En projektgrupp arbetade utifrån det fram ett första program där riktlinjerna för gestaltningsprogrammet framgår, se Program för Fristadstorget och Kungsgatan (dec 2011). Huvudfokus ligger där på torget, vilket enligt de synpunkter som inkom var den del som eskilstunaborna tycker bör prioriteras först. Under våren 2012 togs detta gestaltningsprogram för Fristadstorget fram. Utifrån det ska sedan Fristadstorget projekteras och byggas. Intentionerna med Kungsgatan nämns översiktligt i ett separat avsnitt, men inför framtida projektering och byggnation av denna krävs ett fördjupat gestaltningsarbete för Kungsgatan. Syfte och mål Det yttersta målet med detta projekt är att skapa ett attraktivt centrum som speglar Eskilstuna och eskilstunabornas behov i dag och för framtiden. Fristadstorget ska både bli en vacker och trevlig plats för eskilstunaborna och locka besökare till staden. Genom att ge Fristadstorget och Kungsgatan en ny utformning skapas möjligheter till ett levande centrum där människor tycker om att vistas och umgås. Med fler människor i rörelse blir det också en tryggare upplevelse att vara där. Syftet är att gestalta ett torg som lockar till en paus i vardagen och som inbjuder till möten; att ge förutsättningar för ett torg och ett centrum fullt av liv och rörelse, puls och upplevelser. Utformningen i gestaltningsprogrammet av Fristadstorget utgår från programmet för Fristadstorget och Kungsgatan (2011) och speglar de synpunkter som inkom i medborgardialogen. Ambitionen har varit en spännande utformning med människan i centrum. Torget ska bli en oas för människor i staden, en plats att stanna till och vistas på. Karaktären ska vara öppen och representativ och ge utrymme för såväl större, planerade evenemang och konserter som spontana upptåg. Målet är att skapa ett torg som används frekvent och för många olika ändamål - ett attraktivt, flexibelt torg som lockar både eskilstunabor och besökare. Historik Fristadstorget har sitt ursprung i Jean de la Vallés plan över Eskilstuna centrum från år Fristadstorget byggdes som ett fyrkantigt torg med centriskt korsande gator och slutna hörn. Nuvarande Kungsgatan bildade axel i öst-västlig riktning. Från 1771 var torget centrum i den nybildade Fristaden, men det dröjde till slutet av 1800-talet innan stadens administrativa och kommersiella centrum flyttades Utdrag ur Jean de la Vallés karta. Bild: Stadsarkivet hit från Rådhustorget som ligger i gamla staden. År 1897 stod det nybyggda stadshuset färdigt i torgets södra ände. Mellan åren 1867 och 1907 benämndes torget Rinmanstorget, därefter återtogs det gamla namnet. Den ursprungliga torgytan var mindre än dagens torg. Den norra delen av torget var bebyggd fram till 1930-talet då dåvarande saluhall revs. Framför Stadshuset i södra delen av Fristadstorget uppfördes 1942 fontänen med minnesmärket Arbetets ära och glädje. Monumentet är signerat skulptör Ivar Johnsson och hedrar arbetarna under andra världskrigets beredskapstid. Skulpturgruppen Smederna av Allan Ebeling står uppställd på ett granitblock i torgets nordvästra del. På 1950-talet byggdes den första kiosken på torget. Den ersattes 1984 av nuvarande kioskbyggnad. Samtidigt försågs torget med ny markbeläggning, plantering av lindar, nya globarmaturer och ny möblering. Saluhallen Bild: Stadsarkivet Gammalt vykort över Fristadstorget. Bild: Stadsarkivet 8 Gestaltningsprogram Fristadstorget

9 Inventering och analys Inför gestaltningsarbetet inventerades torget och Kungsgatan. Problem och möjligheter identifierades och lade grunden för det fortsatta arbetet. Nedan beskrivs en del av det arbetet. För att ge en sammanhängande beskrivning av platsen blandas här inventering och analys. Kungsgatan behandlas kort i slutet av programmet. Övergripande I dag är markbeläggningen från den senaste ombyggnationen 1984 sliten och lappad. Lindarna har utvecklats ojämnt med vissa exemplar som är betydligt mindre än de övriga. De ger mycket stamskott och många grenar bryts varje år. Möbleringen och indelningen gör torget svårutnyttjat och i vissa delar otillgängligt. Det råder en brist på attraktiva sittplatser. De sittplatser som finns är i form av cirkelformade soffor runt vissa av lindarna samt ett fåtal bänkar utplacerade längs torgets kanter. Den enda spontana sittmöjligheten som finns är längs trappstegen framför fontänen Arbetets ära och glädje. Norra delen Den norra delen av torget, som tidigare var bebyggd med bland annat en saluhall, är nu dominerad av busstrafiken på Rademachergatan. Två rader med lindar är planterade längs med Rademachergatan vilket ramar in ytan. Några staketlängor avgränsar ytan ytterligare och skapar en barriär för flöden i nord-sydlig riktning. Här finns även några bänkar. Staketen har blivit till spontana cykelparkeringar som ofta ger ett rörigt intryck. Dagar då det står många cyklar parkerade här blir framkomligheten mycket begränsad. Runt lindarna längs torgets västra sida finns cykelparkeringar och i den östra delen finns staketlängor som även de används som cykelparkering. Den norra delen av torget ligger i det bästa solläget, men utnyttjas alltså i dag främst som cykelparkering. Här finns dåligt med sittmöjligheter och det är ingen attraktiv plats att vistas på. De bänkar som finns längs med staketen används dock. Dubbla trädrader, staketlängor och spontana cykelparkeringar utgör en barriär för framkomligheten, men det finns ingen medveten avgränsning som ger skydd mot busstrafiken på Rademachergatan. Den centrala torgytan Den stora öppna torgytan dominerar intrycket av torget. Ytan mitt på torget är tillägnad torghandeln och är indelad i 48 handelsplatser bestående av ett rutmönster med 24 rutor. Norr om denna finns en kvadratisk yta omgärdad av fästen för flaggstänger. Dessa flaggstänger sätts upp vid påsk och tas ned i mitten av oktober. Flaggorna representerar ett urval av vänorternas nationsflaggor. Framför Stadshuset finns flaggstänger där den svenska flaggan hissas vid högtider som exempelvis nationaldagen. Ytan som bildas mellan flaggstängerna är en tom och kal yta som är mycket svåranvänd. Den kan dock utnyttjas vid evenemang av olika slag, men under sommarhalvåret utgör flaggstängerna ett visst hinder. Utan tydlig avgränsning i den norra delen och utan attraktiva sittmöjligheter upplevs den tomma torgytan ödslig och trist. För att det stora torg som Fristadstorget är inte ska upplevas så kalt och ogästvänligt krävs något extra som lockar ögat och som inbjuder till att stanna till. Korvkiosken Strax norr om Kungsgatans passage över torget ligger den kiosk som byggdes Den är i form av en åttkantig byggnad som ligger till synes slumpmässigt utplacerad på torget. Då den byggdes sattes ett antal lindar i anslutning till kiosken. Dessa skapade förmodligen en bättre balans på torget, där lindarna vägde upp mot byggnadens storlek och tillsammans med denna gränsade av torget till förmån för en viss rumslighet. I dag är dessa lindar borttagna och ensam kvar står byggnaden. Kiosken skymmer sikten över torget och mot Stadshuset och hindrar även framkomligheten och flexibiliteten på torget. Så här ser det ut i dagsläget i norra delen av Fristadstorget. Staketen har blivit spontana cykelparkeringar som ofta ger ett stökigt intryck. Kiosken är skrymmande och stör sikten över torget och mot Stadshuset. Gestaltningsprogram Fristadstorget 9

10 Ytan framför Stadshuset Framför Stadshuset står konstverket och fontänen Arbetets ära och glädje. Den tar en stor yta i anspråk och skapar en plats runt sig. I dagsläget är denna plats omgärdad av och delvis utfylld med två stora planteringsytor i nord-sydlig riktning och två långa planteringsytor parallellt med Stadshuset. Dessutom inryms bland annat en stor cykelhage, ett väderskydd vid busshållplatsen längs med Gymnastikgatan, två pelare med gasbrännare samt två granitskulpturer; Aftonen och Morgonen framför Stadshuset. Hela ytan är upphöjd gentemot det övriga torget. Nivåskillnaden tas upp av två bågformade trappsteg, som löper mellan de stora planteringsytorna vid sidan av fontänen. Detta skapar en barriär tillgänglighetsmässigt. Den som inte kan gå i trappstegen tvingas gå runt hela ytan för att korsa torgets södra del. För den som inte känner till torget kan detta resultera i att den tvingas vända om efter att ha nått fram till trappstegen. Tillsammans ger dessa element ett övermöblerat intryck av platsen framför Stadshuset. Passagen är bitvis smal och kan upplevas som trång. Beläggningen av smågatsten gör ytan ojämn och tillsammans med nivåskillnaden gör detta att passagen framför Stadshuset blir otillgänglig. Trappstegen är dock väl använda som spontana sittplatser. Här samlas och umgås människor. Detta är den enda stora, generösa sittmöjligheten som finns på torget i dag, vilket förklarar dess popularitet. Trappstegen ligger något i vägen för Kungsgatans passage över torget och det kan uppstå en viss konflikt mellan sittande på trappstegen och flödet över torget. Gång-, cykel- och busstrafik Längs Alva Myrdals gatas förlängning över Fristadstorget löper en markerad cykelbana. Den är väl trafikerad, men fotgängare och cyklister samsas ändå på samma yta. I dag är det tillåtet att cykla över torget, men möbleringen och kantstenen på Gymnastikgatan gör att väldigt få cyklister gör det. Busstrafiken dominerar stora delar av torget. Rademachergatans busstrafik utgör en tydlig barriär för flöden mellan Fristadstorget och den norra delen av staden och skapar en bullrig miljö på torget. Bussarna trafikerar även Gymnastikgatan med två hållplatslägen och dess körbana tar upp en stor del av torgets yta. De tar på så vis ytan framför fasaderna med eftermiddags- och kvällssol i anspråk och skapar dessutom en barriär mellan Kungsgatans östra och västra del. Barn- och mångfaldsperspektiv Under förarbetet med att samla in synpunkter på vad eskilstunaborna önskar sig på Fristadstorget och Kungsgatan har alla invånare varit inbjudna att delta. Informationen har varit utformad med tanke på olika åldrar, kön och ursprung. Några större riktade insatser för att nå specifika grupper har inte gjorts, däremot har till exempel en skolklass på eget initiativ lämnat in teckningar på hur de vill att torget ska se ut. Utifrån ett genusperspektiv kan vi konstatera att analysen av inkomna synpunkter inte är heltäckande eftersom endast en mindre del av synpunkterna går att härleda till att de kommer från en kvinna eller en man. Om en grupp varit mer aktiv att tycka till än en annan går därmed inte att avgöra. Av de synpunkter som varit undertecknade med namn eller där kön angivits går det att utläsa att det finns skillnader inom respektive kön likväl som mellan könen. Tillgänglighet Vid utformning av stadsmiljöer är tillgängligheten en viktig fråga. Utgångspunkten ska vara att människor med funktionshinder kan vistas i staden på samma villkor som alla andra. När det gäller utformningen av Fristadstorget har arbetsgruppen även fått synpunkter från Rådet för funktionshindrade och dialog om gestaltningen utifrån ett tillgänglighetsperspektiv har ägt rum. Läs mer om hur gestaltningen tillgodoser funktionshindrades behov på sidan 26. Åtgärder och förändringar Med programmet och medborgarnas synpunkter som grund Utöver själva inventeringen och analysen av platsen har medborgarnas synpunkter och programmets riktlinjer fått vara utgångspunkt för gestaltningsarbetet. Samtliga synpunkter har bearbetats och bedömts, men givetvis har inte alla kunnat tillmötesgås till fullo. De vanligast förekommande synpunkterna har varit med och styrt förutsättningarna för torgets gestaltning. Nedan beskrivs hur dessa har beaktats samt vilka större förändringar som görs beträffande exempelvis bussoch cykeltrafik, kiosken och konsten på torget. sittplatser skateboard öppna torget för bilar vision problem med alkoholister saluhall isbana fler parkeringar städning akvarium förbättringar för cyklister boule scen turistinfo på torget bort med bilar parkering under torget ny bussterminal vid Myntverket graffitikonst konst lekplats grönska toaletter bort med bussarna belysning evenemang tak över Kungsgatan infoskyltar bussarna ska vara kvar ingenting handel är viktig förbättra torghandel korvkiosken är fin bort med korvkiosken övervakningskameror vatten uteserveringar flytta fontänen kultur Otillgänglig och trång passage vid Stadshuset. Trappan framför fontänen är en väl använd spontan sittplats. Illustration ur Sammanställning av synpunkter för Fristadstorget och Kungsgatan (2011). Textens storlek speglar hur vanligt förekommande synpunkten var bland de som lämnade synpunkter 10 Gestaltningsprogram Fristadstorget

11 Grönska Bland de inkomna synpunkterna var det många som önskade sig mer grönska på torget. Detta trots att det i dag finns både väl tilltagna trädplanteringar och stora planteringsytor framför Stadshuset. I programmet tolkades detta som att de lindar som i dag finns på torget inte uppskattas eller ger den effekt som människor efterfrågar. Placeringen av planteringsytorna framför Stadshuset är inte i anlslutning till sittplatser och uppmuntrar därför inte till att stanna till på platsen. Det kan vara en anledning till att dessa inte tillgodoser behovet av grönska på torget. Lindens mörka stam och höga krona gör att besökare på torget inte upplever att grönskan kommer nära. Genom att välja en annan typ av grönska lägre, blommande sorter och grönska att vistas i kan den ge mer positiva kvaliteter till platsen. Vissa hade önskemål om att en minipark skulle anläggas på torget, ett önskemål som genom en stadsmässig tolkning delvis har infriats i gestaltningen. Vatten Vatten är ett tacksamt element i en livlig stadsmiljö eftersom det kan bryta upp det hårda intrycket och skapa en rogivande oas. Mer vatten på torget var också ett vanligt förekommande önskemål. Det tolkades som att vattnet i konstverket och fontänen Arbetets ära och glädje inte är tillräckligt för torget och att människor efterfrågar vatten i någon annan form. Arbetets ära och glädje pryder platsen framför Stadshuset och fyller på så vis sin funktion. Vattenstrålarnas rörelse i fontänen ger även ett visst liv åt platsen, men de har inte den rogivande och fridfulla effekt som vatten i andra former kan ha. Genom att komplettera fontänen med ett vattenelement av en helt annan karaktär och med en annan effekt skulle människors önskemål om mer vatten på torget kunna uppfyllas. Detta skulle bli ett bra komplement till fontänen. Sittplatser I dagsläget finns alldeles för få och ogästvänliga sittplatser på Fristadstorget, något som också speglades i medborgarnas synpunkter. Den sittmöjlighet som används mest i dag är trappstegen framför fontänen, vilket är en spontan och informell sittplats men som också till viss del hindrar förbipasserande. I den nya utformningen tas trappstegen bort och nya spontana sittplatser bildas runt fontänen. Möjligheten att sitta på olika sätt på torget har varit ledande i gestaltningsarbetet. Målet är att människor ska vilja slå sig ned, mötas och umgås på torget och då är attraktiva sittplatser en grundförutsättning. En mängd sittplatser har därför integrerats i gestaltningen. Busstrafik Synpunkterna varierade i bussfrågan, men många önskade sig ett bussfritt torg. Med den trafiksituation som råder i Eskilstunas stadskärna är det i dagsläget inte möjlig att helt ta bort busstrafiken från torget. Däremot görs en stor förändring genom att busstrafiken tas bort från torgets östra sida - från Gymnastikgatan. Detta skapar helt nya förutsättningar för ett torg anpassat till fotgängare och deras behov. Uteserveringar kan ta plats längs fasaderna med eftermiddagsoch kvällssol och passagen över torget blir fri från trafik, bortsett från enstaka varuleveranser som måste komma fram. Detta skapar även bättre förutsättningar för en mer sammanhållen gågata, där den östra delen av Kungsgatan får bättre chans att blomstra och bli en naturlig del av den attraktiva stadskärnan. På Rademachergatan behålls busstrafiken, men den nya tidtabellen som togs i bruk i december 2011 innebär en utökad turtäthet och kortare väntetider. Bussresenärerna utgör en stor del av flödena över torget, de är viktiga för torghandeln och ger liv och rörelse åt platsen. Kvälls- och nattid skapar detta en viktig trygghetskänsla. Avskärmning För att minska störningen från busstrafiken är en viss avskärmning i den norra delen nödvändig. Denna avskärmning ska ge ett skydd mot busstrafiken utan att stänga av eller bli för tät. Busstrafiken kommer fortfarande att vara synlig och kopplingen till torgets norra fasader och till Nybrogatan, ån och Kloster kyrka kommer fortfarande att vara tydlig. Genom att skapa denna avskärmning från Rademachergatan ges torget en ny inramning och bättre förutsättningar till att nyttja den norra delen av torget. Denna del ligger i bästa solläge, men på grund av sin utformning används den mest som cykelparkering i dagsläget. Detta är en outnyttjad resurs som kommer att tas tillvara i den nya utformningen. Saluhall och byggnad Många minns den gamla saluhallen på Fristadstorget och önskar att något liknande skulle uppföras igen. Det finns exempel på saluhallar som klarar av konkurrensen med livsmedelshandeln, men de ligger oftast i större städer. I programmet för Fristadstorget och Kungsgatan konstateras att det inte funnits någon intressent som kan driva den typen av verksamhet i Eskilstuna. Utan denna grundförutsättning är det inte möjligt att förverkliga en saluhall här. Frågan handlar även om lämpligheten i att bygga en byggnad på Fristadstorget. En ny byggnad skulle på många sätt påverka hur torget uppfattas och används. Den skulle ta en del av torget i anspråk och därmed minska torgytans storlek och flexibilitet. En byggnad som avskärmar torgets norra del skulle dessutom störa den egentliga avgränsningen av Fristadstorget och förta upplevelsen av torgets nuvarande väggar. Exempelvis skulle det gamla telegrafhuset inte längre vara den upplevda avgränsningen av Fristadstorget. Siktlinjen mot Kloster kyrka står för en viktig koppling mellan staden, Fristadstorget och kyrkan. Även kopplingen till Nybrogatan är viktig för att binda samman Fristadstorget med Nybrogatans restauranger och folkliv. En byggnad i norra delen av torget skulle påverka siktlinjen mot kyrkan och kopplingar som är viktiga för staden såväl i dag som historiskt sett. En av torgets viktigaste funktioner är att vara en öppen plats för alla. På stadens torg ska alla vara välkomna utan att behöva ta fram plånboken. En byggnad som innehåller ett café eller en saluhall skulle visserligen vara attraktiv för många, men det skulle samtidigt minska det utrymme som ska vara tillgängligt för alla. En ny byggnad är således inte det bästa sättet att få fler människor att vistas på torget. Genom att istället skapa ett attraktivt torg med en samlingsplats ute på själva torget förstärker vi torgets betydelse och människor lockas att vistas där i större utsträckning. På torget kan alla träffas och umgås på samma villkor. Ett öppet och flexibelt torg ger även möjligheter till ett föränderligt torg där olika typer av aktiviteter och evenemang kan fylla torget och skapa liv och rörelse. Funktionen av en saluhall eller liknande i Eskilstuna välkomnas av kommunen. Den kommer dock inte att ha sin plats på torget. Uteserveringar Under sommarmånaderna är det många som önskar sig möjligheten att kunna slå sig ner på ett café eller någon annan form av uteservering vid stadens torg. I gestaltningen ges utökade möjligheter för uteserveringar på Fristadstorget. När busstrafiken tas bort från Gymnastikgatan tillåts torgytan breda ut sig till fasaden och det skapas utrymme för fler uteserveringar. Torget som sådant kommer dessutom att bli en mer attraktiv plats för restauranger och caféer att ha uteserveringar på. Nya riktlinjer för uteserveringar på Fristadstorget kommer att tas fram, vilket kommer att göra dem utseendemässigt sammanhållna och stilfulla. Kommunen kan dock inte uppfylla önskemålet med fler uteserveringar vid torget på egen hand. För att få ett levande torg krävs att kommunen och fastighetsägarna runt torget för dialog om hur man tillsammans kan skapa de förutsättningar som krävs. Detta samarbete har redan inletts. Evenemang Ett öppet och flexibelt torg skapar förutsättningar för ett levande och föränderligt torg. Evenemang av olika slag skapar dynamik, liv och rörelse på torget - människor tar sig ut, möts och umgås. Nya kontakter knyts och spänning skapas i staden. Kultur och nöje är avgörande för stadens utveckling och människors förhållningssätt till den. Därför strävar Eskilstuna efter att bli en stad med ett rikt utbud av olika typer av evenemang och Fristadstorget kan bli ett viktigt nav i stadens kultur- och nöjeshjul. Genom att torgytan till stor del hålls öppen kommer den nya gestaltningen att ge utrymme för evenemang och aktiviteter av olika slag på torget. En dialog förs även med centrumorganisationen Eskilstuna Innerstad som tillsammans med kultur- och fritidsförvaltningen och Eskilstuna Marknadsföring AB är drivande i arbetet med att göra Eskilstuna till en ännu bättre plats för kultur och evenemang. Gestaltningsprogram Fristadstorget 11

12 Korvkiosken Många vill kunna köpa korv och glass på torget, inte minst barn har fört fram detta önskemål. Samtidigt uppfattas korvkiosken som ligger där i dag som missprydande. Den skymmer sikten och delar upp torget. Bedömningen som gjordes under programarbetet var att det finns ett stort utbud av matställen och caféer i närområdet och att tillfälliga caféer, glasskiosker och liknande istället kommer att kunna ta plats på torgytan. Dessa ska vara i mindre skala än korvkiosken och ge en bättre överblick över hela torget. Genom att riva denna skrymmande byggnad lämnas plats för evenemang och även flexibilitet som är en av huvudinriktningarna med den nya gestaltningen av Fristadstorget. Kiosken rivs och ger plats åt ett öppet och flexibelt torg med fler möjligheter. Torghandel En attraktiv torghandel är viktig och bidrar i hög grad till liv och rörelse på Fristadstorget. Torghandeln är uppskattad i dag, men upplevs av många som lite stökig. Genom att skapa en mer enhetlig och samlad torghandel i ett strategiskt läge på torget ges nya förutsättningar för den att blomstra. Torghandlarna ska få bättre tillgång till exempelvis el samt goda möjligheter att exponera sina varor på ett fördelaktigt sätt. Med enhetliga och flexibla torgstånd och bättre organiserade saluplatser skapas en mer sammanhållen torghandel, vilket gemensamt lockar människor att stanna till och handla på torget. Cykeltrafik Den markerade cykelbanan längs med Alva Myrdals gatas förlängning över torget tas bort. Det kommer dock att vara tillåtet att cykla där, liksom på resten av torget. Utan markerade cykelbanor blir torget en sammanhållen yta där fotgängare är den prioriterade gruppen, men där cyklister får ta sig fram i samspel med dessa. En ny cykelbana kommer att byggas längs Gymnastikgatan mellan Smedjegatan och Nygatan när denna rustas upp (planerad färdigställning 2012). Detta kommer att leda till ett större flöde längs torgets östra sida och en avlastning från Alva Myrdals gata. Tanken är att detta ska förbättra fördelningen av cykeltrafiken mellan de två huvudstråken längs med torgets västra och östra sida. Arbetets ära och glädje Konstverket och fontänen Arbetets ära och glädje pryder i dag platsen framför Stadshuset. Bland de synpunkter som inkom från medborgarna förekom dels röster som ville ha bort konstverket och dels de som ville behålla det. I programmet öppnades möjligheten att flytta eller helt ta bort Arbetets ära och glädje upp. Bedömningen utifrån helheten i gestaltningen är att behålla fontänen men att förändra platsen runtom för att konstverket ska komma mer till sin rätt. Konstverket är historiskt knutet till platsen upprättades det för att hedra alla arbetare under beredskapstiden och som utsmyckning framför Stadshuset. Rinmanmonumentet flyttades i samband med detta från torget till nuvarande Rinmansparken och gav då plats åt fontänen att smycka torget. Konstnären Ivar Johnsson hade från början tänkt sig konstverket i brons, men det utfördes istället i marmor och granit. Den fem meter höga granitskulpturen mitt i fontänen föreställer en kvinna som håller upp ett barn. De 13 reliefbilderna på fontänens bassängkant skildrar livet i Sverige under andra världskriget vardag som söndag. Människor som arbetar i gruva, smider och marscherar med gevär på axeln, barn i skolbänken, en familj på cykelutflykt och en bönestund i kyrkan är några exempel. En anledning till varför människor inte uppskattar fontänen kan vara att den inte fyller någon direkt funktion utöver att pryda platsen. Den står i vägen för folk som passerar platsen. I och med nivåskillnaden mellan platsen framför Stadshuset och resten av torget bildas en tydlig gräns som delar in torget i två delar; det folkliga torget med torghandel och dylikt och det strikta torget framför Stadshuset. I och med utformningen runtom fontänen är platsen onödigt trång. De stora planteringsytorna stänger av torget och gör att den som vill passera framför Stadshuset tvingas in mot fontänen som då upplevs som ett hinder. Med en annan utformning av platsen runt fontänen skulle den kunna göras mer tillgänglig och fontänen skulle kunna få en bättre funktion och en större värdighet. De två skulpturerna Aftonen och Morgonen, som står på varsin sida om fontänen tros av många tillhöra Arbetets ära och glädje. Konstnären blev dock troligtvis uppmanad att utforma dessa mot sin vilja. Han skrev i ett brev att sidofigurerna voro ej behövliga. Eftersom dessa inte har någon naturlig placering på torget och inte heller samspelar väl med fontänen och dess skulptur tas de enligt gestaltningsförslaget bort från torget. Kultur- och fritidsförvaltningen kommer att utse en ny placering av Aftonen och Morgonen. Genom att avlägsna dessa konstverk skapas istället en mer öppen och avskalad torgyta framför Stadshuset. Övrig konst och utsmyckning I samband med att Arbetets ära och glädje kom till skapades även två gasbrännare på granitpelare med ansikten utskurna i marmor. Gasbrännarna var troligen liksom Aftonen och Morgonen en beställning som konstnären Ivar Johnsson fick utföra som ett tillägg till Arbetets ära och glädje. Dessa gasbrännare tänds vid ett fåtal högtider. De kommer att tas bort från torget och ge plats åt en ny ljussättning. Läs mer om denna på sidan 19. Utöver konstverk och utsmyckning på platsen framför Stadshuset finns ett konstverk på torget; Smeden av Allan Eberling. Även denna lämnade programmet öppet för att flytta, vilket kommer att ske. Den har ingen naturlig plats i den nya gestaltningen och kommer därför i samarbete med kultur- och fritidsförvaltningen att ges en ny plats i staden. Istället skapas utrymme för ny konst som kan integreras i torgets nya utformning och förhöja upplevelsen av den konst som skapas enbart för Fristadstorget. Lekfullhet Ett av målen med gestaltningen är att utforma torget på ett lekfullt sätt som väcker nyfikenheten hos både barn och vuxna och som inspirerar till lek. Genom att integrera leken i gestaltningen och de övriga funktionerna på torget skapas ett multifunktionellt och flexibelt torg som inrymmer en mångfald av människor i olika åldrar på en och samma yta. Alla samsas om torget, något som bidrar till trygghetskänslan samtidigt som det uppmuntrar till möten och aktivitet. Det kommer också att finnas goda möjligheter att ordna tillfälliga lekplatser anpassade efter årstiden. Trygghet Det finns en stark önskan att det nya torget ska bli en oas, en offentlig plats människor vill besöka. Många uttrycker att trygghetsfrågan är viktig för att uppnå detta. I arbetet med gestaltningen av Fristadstorget har inriktningen varit att skapa mångfunktionella ytor där trygghetskänslan kan öka genom att många olika typer av människor vistas där. Faktorer som bidrar till att kvinnor och män ska uppleva trygghet kan säkerställas både i utformningen och i den fortsatta planeringen. En trygg plats kännetecknas bland annat av ljus, rymd, öppenhet, överblickbarhet och orienterbarhet. Dessa faktorer bedöms vara uppfyllda i denna gestaltning. För att uppfylla dessa kriterier även under dygnets mörka timmar krävs en högkvalitativ ljussättning av torget. Belysningen har därför spelat en viktig roll i utformningen av Fristadstorget. Det är dock inte bara utformningen som påverkar en trygg plats. Torget måste också vara fyllt av människor i rörelse under en stor del av dygnet för att bli en trygg plats där människor känner sig bekväma att vistas. Dessutom krävs det att torget hålls rent och snyggt för att upprätthålla trygghetsfaktorn. 12 Gestaltningsprogram Fristadstorget

13 Gestaltningsidé och koncept Solslänt Gestaltningen utgår ifrån idén om en solig grässlänt med en stilla, glittrande vattenspegel och med utsikt över den öppna torgytan, fontänen och det vackra Stadshuset. Utformningen söker i grunden uppfylla önskan om ett väl använt torg som lockar såväl ögat som fantasin och som går att nyttja till i stort sett vad som helst. Det ska vara öppet och inbjudande, stilrent och behagligt. För att skapa detta möjligheternas torg krävs en flexibel och öppen yta, men det måste även finnas andra kvaliteter som lockar besökaren även då inga evenemang äger rum på platsen. Torget utformas som en helhet, men med tre olika delar eller teman; den avslappnade och behagliga grässlänten, den öppna och flexibla torgytan och den representativa och avskalade förplatsen till Stadshuset. Gestaltningsprogram Fristadstorget 13

14 Illustrationsplan Illustrationsplan över nya Fristadstorget. 14 Gestaltningsprogram Fristadstorget

15 Grässlänten avslappnat och behagligt I torgets norra del reser sig en upphöjd gräsyta en södervänd grässlänt. Genom att gräsytan ges en svag lutning bildas en naturlig avgränsning mot Rademachergatan och dess busstrafik. Gräsytan avslutas med en låg granitmur samt en trädrad för ytterligare avgränsning i bakkant av slänten. Med skydd i ryggen och solen i ansiktet blir detta en behaglig plats att vistas på under en stor del av året. Härifrån öppnar hela torgytan upp sig och sikten mot Stadshuset är fri. En stor och stilla vattenspegel breder ut sig framför grässlänten och gör platsen än mer tilltalande. Människor har i alla tider lockats av vattnets rogivande effekt och inslag av vatten i staden blir ofta samlingsplatser. Med en vattenspegel att fästa blicken vid kopplar människor av. På torget planteras magnoliaträd, vilket ger en rik blomning under tidig vår och blir ett vackert och formstarkt träd för torget. En solslänt, en glittrande vattenspegel och magnolians blomning och grönska bildar tillsammans en oas mitt i Eskilstuna där människor stannar till, tar en glass, solar, umgås eller bara vilar sig en stund efter shoppingrundan. Hit kommer människor att lockas och stanna kvar. Utformningen är stadsmässig och stilren. Stora generösa ytor med stramt formspråk skapar en öppen karaktär och en luftighet. Genom att låta ytan framför dammen vara så öppen och fri som möjligt uppstår en nästan pampig känsla, en känsla av frihet. Vattenytans väl tilltagna mått ger tyngd åt platsen och ett lugn sprider sig över den tidigare trafikstörda miljön. Trots att busstrafiken fortfarande passerar på Rademachergatan och både syns och hörs, kommer dess påverkan på människor som vistas på torget troligtvis att förändras dramatiskt. Rumsindelningen och platsens utformning och innehåll; direktkontakten med gräs, vatten och frodig grönska gör att uppmärksamheten riktas bort från trafikbullret och istället vänds mot det vackra och fridfulla i platsen. Under den mörkare delen av året är belysningen en viktig faktor, både ur trygghetssynpunkt och för att höja platsens attraktionsvärde under hela året. Effektbelysning runt vattnet och på utvalda detaljer är exempel på hur torget kan framhävas när mörkret faller på. Läs mer om Fristadstorget under de fyra årstiderna på sidan 26. Den norra delen av torget ligger i det bästa solläget, men öppenheten mot Rademachergatans trafik och möbleringen med staket, cykelställ och dylikt gör att ingen vistas där. I den nya utformningen med grässlänten och dammen vänds istället torgets riktning och fokus mot solen och Stadshuset. En genväg i form av en kil skär genom grässlänten och vattenspegeln och fortsätter över torgytan fram till Stadshuset och fontänen. Dels möjliggör den passage tvärs över torget, mot Nybrogatan och dess folkliv, Eskilstunaån, Kloster kyrka och Stadsparken, och dels skänker den uppmärksamhet åt det vackra Stadshuset och fontänen med sin skulptur. Kilen skapar en siktlinje hela vägen från Rademachergatan till Stadshuset för den som väljer vägen genom slänten öppnar sig det vackra torget på ett spännande sätt och Stadshuset och fontänen hamnar i blickfånget. Passagen genom grässlänten skapar dynamik i stadsrummet. Genom att gå från att bara ana torget bakom träden och slänten till att det öppnar upp sig helt skapas denna dynamik som gör torget intressant och lockar in den nyfikne på torget. Själva genomskärningen av grässlänten görs i cortenstål, det vill säga en rostig stålyta, vilket ger upplevelsen av att jorden i slänten är synlig som om att kilen har skurit sig igenom slänten och lämnat en öppen jordyta. Med belysning av denna yta ser den nästan glödande ut kvällstid. Genom att grässlänten inte görs allt för hög skapas en trygghet och en läsbarhet i stadsrummet. Grässlänten avslutas med en granitmur, som fungerar som avskärmning och ryggstöd för den som sitter i grässlänten. Muren kan även användas som sittyta i sig. Vuxna och större barn ser över muren medan det för de mindre barnen blir mer spännande att ta sig igenom passagen. Passagen genom slänten är bred även på det smalaste stället och kommer inte att upplevas som trång eller otrygg. De färgskuggade områdena visar Fristadstorgets tre zoner. Vatten skänker människan ro och harmoni. Vatten i staden blir ofta samlingsplatser för umgänge och sköna dagar. Gestaltningsprogram Fristadstorget 15

16 Det flexibla torget öppet och flexibelt Den största ytan i mitten av torget hålls öppen och omöblerad. Här finns plats för torghandel och tillfälliga uteserveringar, glasskiosker, loppis, konserter, evenemang eller i stort sett vad som helst. Genom att hålla ytan avskalad och öppen ges Stadshuset större visuellt utrymme. Det ska vara väl synligt ända från grässlänten. Kilen i marken består av granithällar för en exklusiv känsla och en koppling till Nybrogatans utformning och karaktär. Den genväg som kilen skapar leder mellan Stadshuset och Nybrogatan och skapar även en bättre koppling mellan Fristadstorget och Kloster kyrka, Eskilstunaån och Stadsparken som ligger i samma riktning. Den karaktär och det folkliv som finns på Nybrogatan välkomnas in på Fristadstorget. Ambitionen är att restauranger och caféer i och med den nya utformningen i större utsträckning ska lockas till Fristadstorget. Trots den avgränsning som skapas mot Rademachergatan är utformningen av torget inbjudande mot Nybrogatan. Detta mycket på grund av att kilen främjar flöden åt det hållet och bjuder in på torget. Kilens form och riktning markeras ytterligare med ett smalt band av cortenstål längs vardera kant. Dels fungerar dessa som en detalj och utsmyckning och dels som ett ytterligare förtydligande av kilen. Kilen symboliserar och visar vägen för siktlinjen mot Stadshuset och fontänen. Den bildar samtidigt en tänkt tidslinje från den historiska och klassiska delen av torget till den mer moderna delen i norr. Visuellt binder den samman torgets olika delar och skapar spänning i ytan. För att uppnå effekten av en siktlinje mot Stadshuset och fontänen ska kilen hållas fri från möblering. Markbeläggningen fungerar som en markering för att visa vilken yta som inte får möbleras annat än vid särskilda större evenemang. Torghandel, planteringskärl och dylikt bör inte placeras på kilen. Kilen skapar ett intressant mönster i marken. En stor och öppen torgyta löper alltid risk att upplevas som tom och trist, men med en spännande markbeläggning och ljussättning kan en intressant och händelserik yta skapas. Torget beläggs även med en betongplatta i fallande längder och olika grå nyanser, vilket ger liv åt ytan. För att ge en exklusiv karaktär åt torget blandas betongplattan upp med band av granithällar som strålar ut från kilen. Läs mer under rubriken Markbeläggning på sidan 22. Stadshusets förplats representativt och avskalat Framför Stadshuset skapas en öppen och representativ plats. Fontänen Arbetets ära och glädje står kvar i sitt befintliga läge som en markering och påminnelse om historiens vikt för platsen. Med sin ståtliga kvinnofigur som sträcker upp ett litet barn mot himlen smyckar den Stadshusets förplats och gör oss medvetna om en svunnen tid. För att skapa bättre förutsättningar för fontänen och för att skapa en mer tillgänglig och öppen plats förändras dock marken runt fontänen. Planteringsytor och höjdskillnader tas bort till förmån för en plan och öppen yta som ger Arbetets ära och glädje utrymme och värdighet. Höjdskillnaden tas upp av en gradäng runtom fontänen, vilket bildar en tre meter bred yta runtom fontänens kant. Denna nivåskillnad ger möjlighet till spontana sittplatser runt fontänen och gör denna till en lämplig mötesplats. Att det är en väl synlig, tydligt definierad och känd plats i ett strategiskt läge där stadens handelsstråk korsar torget och där man dessutom har möjlighet att slå sig ned med skydd i ryggen gör detta till en än bättre mötesplats. Här sitter man inte i vägen för förbipasserande och i och med att planteringsytorna tas bort upplevs inte heller fontänen som ett hinder på samma sätt som i dag. För den som hellre slår sig ned på en soffa med ryggstöd finns generösa soffor på var sida om fontänen. Bakom dessa sittplatser planteras träd som en inramning av Stadshusets förplats och skydd i ryggen bakom sofforna. Möblering Möbleringen på torget formar en helhet, där exempelvis sittmöbler, belysningsstolpar, armaturer, papperskorgar och cykelställ stilmässigt och utseendemässigt hör samman. Nedan beskrivs torgets möblering i ett antal underrubriker. Sittplatser Fristadstorget ska bli en mötesplats där människor stannar till och umgås. Gestaltningen strävar därför efter att kunna erbjuda många inbjudande och bekväma sittmöjligheter. Eftersom de spontana och integrerade sittplatserna oftast är de mest attraktiva och välanvända har de nya sittmöjligheterna i stor utsträckning vävts in i gestaltningen. Dammen och grässlänten utgör i sig en attraktiv miljö som lockar till att stanna till, slå sig ned och umgås. Trappsteget upp till gräsytan erbjuder bekväma sittplatser för många människor. Gräsytan blir en yta att både sitta och ligga på, där kan man forma sina egna sittmiljöer efter eget önskemål. Med långbänk och stolar vid dammens kortsidor som komplement skapas sittplatser även för de som föredrar rygg- och armstöd. Kombinerade sittoch liggmöbler blir ett extra komplement som skapar ytterligare en dimension av sittmöjligheter och skala på torget. Utformningsmässigt ska samtliga möbler forma en sammanhållen helhet. Möblerna skulle även kunna framhävas med effektbelysning. Träden bakom grässlänten står i en upphöjd yta. Genom att täcka ytan med träsitsar bildas naturligt sittplatser även här. Dessa blir attraktiva sittplatser för människor som exempelvis väntar på bussen eller som ska träffas vid cykelparkeringen och gör baksidan av slänten till en framsida mot Rademachergatan. För att göra platsen ännu mer tilltalande och inbjudande även under kalla kvällar och under vinterhalvåret föreslås uppvärmning av dessa sittytor. Det upphöjda trädäcket som leder upp till slänten skulle också med hjälp av uppvärmning kunna bli en attraktiv samlingsplats då kylan tränger sig på. Även sofforna föreslås bli uppvärmda vintertid. Inspirationsbilder för möbler på torget. 16 Gestaltningsprogram Fristadstorget

17 Sitt- och liggmöbel vågor på torget En sitt- och liggmöbel särskilt utformad för Fristadstorget utgör ett intressant inslag i gestaltningen. Tanken är att skapa möjlighet att ligga och sola framför dammen, antingen vänd mot Stadshuset eller mot vattnet. Genom utformningen med olika långa vågor bildas möjlighet att ligga åt ena hållet och att sitta åt det andra hållet. Med två sådana möbler bredvid varandra vända åt motsatt håll skapas möjlighet att sitta och ligga åt båda hållen. Gestaltningsmässigt bildar möblerna vågor som sträcker sig från vattnet, ut över torgytan. Möbelns sidor består av svartlackat stål med mönstret från Stadshusets port utskuret i materialet. Med belysning som silas genom mönstrets håligheter framhävs det under dygnets mörka timmar. Det gedigna hantverk som ligger bakom portens vackra mönster speglar Eskilstunas smidestradition och lever nu vidare genom en modern tolkning i möbeln. Mönstret förstärker möbelns anknytning till platsen och skapar en koppling mellan det nya och det gamla. Den nya möbeln blir ett smycke och kännetecken för Fristadstorget. Även dessa möbler skulle med fördel göras uppvärmda. Detta skulle förlänga användningstiden för dem och på så vis göra det möjligt att använda dessa bekväma möbler även en kylig höst- eller vinterkväll. Mönstret i Stadshusets port Primära sittplatser Sekundära sittplatser De skuggade områdena visar sittplatser i förslaget. Sitt- och liggmöbeln är specialutformad för Fristadstorget och bildar vågor på torget. Mönstret från Stadshusets port pryder möbelns sidor och skapar en koppling mellan det nya och det gamla. Gestaltningsprogram Fristadstorget 17

18 Lösa stolar Ett komplement till övrig möblering föreslås för den som själv vill bestämma över placeringen av sin sittplats. Lösa stolar som ställs ut på torget på morgonen och tas in på kvällen skapar ett föränderligt torg med möjlighet för var och en att flytta runt sin stol efter behag. Den som jagar solen kan hitta den perfekta vinkeln och för tillfällen då bänken inte räcker till kan en stol lösa problemet. Stolarna skapar en flexibilitet och bidrar till känslan av Fristadstorget som vårt torg. Förslag på lösa, staplingsbara stolar i olika färger. Bild: Jann Lipka Papperskorgar och återvinningskärl Det ska vara enkelt och bekvämt att slänga sitt skräp på rätt plats. Därför föreslås rikligt med papperskorgar samt en utvald plats för källsortering. Utformningen av dessa ska vara stilren och samspela med gestaltningen och övrig möblering. Möjlighet finns även till integrerade papperskorgar i bänkarna. Detta föreslås som ett komplement till ordinarie papperskorgar och återvinningskärl. Förslag på papperskorg. Färgschema Fristadstorget angränsar till Rademachergatan som i viss mån utgör en del av torget. Färgschemat för möbleringen av denna går i grått, med bland annat grå belysningsstolpar och cykelställ. De tre belysningsstolparna i norra delen av torget sattes upp i samband med ombyggnation av Rademachergatan och är en del av utformningen och ljussättningen av denna. Även Nybrogatan har utformats i samma tema och färgschema. För att skapa en helhet och ett sammanhängande centrum har gestaltningen bland mycket annat tagit hänsyn till dessa nybyggda delar. Färgschemat för Fristadstorget föreslås därför gå i samma grå nyans som på Rademachergatan och Nybrogatan. Flaggstänger Flaggborgen med vänortsflaggorna tas bort och ger mer plats för den öppna och flexibla torgytan. Framför Stadshuset kommer det däremot att finnas två flaggstänger för flaggning i samband med högtider och andra festligheter. Rundeln Vid ena hörnet av dammen ligger en upphöjd rundel som delvis skär ut över vattenytan. Här kan hela gänget samlas och här kan man sitta och doppa fötterna i vattnet en varm sommardag. Rundeln består av granit eller betong i en ljusgrå nyans som smälter in väl i torgytan. Den utgör ingen primär sittplats, men kan fungera som en spontan sittyta. Rundeln bildar en liten upphöjd plats, som även kan användas som scen. Med många såväl spontana som planerade framträdanden och tillställningar blir rundeln ytterligare en attraktion som lockar människor ned till grässlänten och vattnet. En konsert, en utställning eller kanske ett inspirerande tal tillför något extra och kanske oväntat för de som vistas i denna del av torget. För att skapa skugga och regnskydd skulle en segelduk kunna sättas upp vid rundeln. Denna skulle få en viktig funktion som tak vid konserter och liknande, men kan också tänkas sitta uppe längre perioder under sommarhalvåret. Lek Hela gestaltningen, med grässlänten, genomskärningen, kilen, vattnet och bron skapar en lekfull atmosfär på torget. Även sitt- och liggmöblerna har en lekfull utformning. Med möjligheten att komma nära vattnet skapas ytterligare en dimension av platsen ett lekfullt inslag för både barn och vuxna. Någon form av trampstenar eller liknande erbjuder en lekfull och spännande väg ut i vattnet. Detta inslag föreslås bli en del av ett integrerat konstverk. Konst Konst som integreras i gestaltningen kan förstärka och förhöja upplevelsen av den och bli en tydlig del av platsens identitet. Genom att vissa av de befintliga konstverken tas bort från torget skapas utrymme för ny, integrerad konst. Dammens vattenspegel blir torgets huvudattraktion och kommer att fånga mångas uppmärksamhet. Genom att integrera konst i botten av dammen skapas en intressant yta att beskåda även genom vattenytan. Under vintern hålls dammen snöfri med hjälp av markvärme och konstverket blir då än mer tydligt. På så vis får dammens botten nytt liv i stället för det ödsliga intryck som en torrlagd damm annars kan ge. Med hjälp av exempelvis grafisk betong kan en struktur eller ett mönster skapas i botten. Viktigt är att dammens botten blir en helhet, där konstverket integreras väl i själva ytan. Dammens botten blir en av tre delar i det konstverk som smyckar platsen. Den andra delen i konstverket är trampstenarna eller den lekfulla formationen i dammen som möjliggör för människor att hoppa eller gå ut i vattenytan. Som en tredje del i detta integrerade konstverk föreslås en formation på rundeln. Denna formation ska vara uppvärmd och gå att sitta på. Detta lockar människor till torget under hela dygnet, alla årstider. Konstverket får inte ta för stor del av rundeln i anspråk, då denna ska kunna användas exempelvis som scen. Utformningsmässigt ska alla tre delarna av konstverket höra samman. Detta tredelade konstverk blir ett lekfullt och spännande inslag på torget. Rundelns sittmöjligheter kompletteras med det sittvänliga konstverket, som lekfullt vandrar vidare ned i dammen och ger liv åt och förhöjer upplevelsen av platsen under hela året. Som ett komplement eller en fortsättning på detta konstverk föreslås även ny konst i ytorna vid träden och stolarna längs torgets långsidor. På så vis kan en spänning skapas mot mitten av torget, mellan dammens konst och Arbetets ära och glädje. Arbetets ära och glädje behålls som ett minne från historien och en stadig punkt framför Stadshuset. Genom att Aftonen och Morgonen samt de båda gasbrännarna tas bort skapas en ren och värdig plats för fontänen att fylla. Med den nya utformningen av platsen framför Stadshuset kommer Arbetets ära och glädje bättre komma till sin rätt och bli ett vackert smycke och en mötesplats på torget. Trampstenarna vid dammen blir ett lekfullt inslag på norra delen av torget. 18 Gestaltningsprogram Fristadstorget

19 Belysning Under dygnets mörka timmar framträder torgets ljussättning. Här beskrivs den övergripande idén kring belysningen som en del av torgets gestaltning. Förslaget kommer att bearbetas och vidareutvecklas i ett separat belysningsprogram där idéerna som beskrivs här renodlas och förfinas. Ljusets uppgift I torgets ljussättning är det viktigt att skapa en tilltalande och sammanhållen helhet som samspelar med och framhäver torgets gestaltning och karaktär. Belysningen ska erbjuda en varierande och intresseväckande ljusmiljö som blir visuellt spännande för människor på torget. Liksom utformningen av torget ska ljussättningen sträva efter att skapa en miljö som lockar människor till att vistas på och upptäcka torget under dygnets alla timmar. Belysningen ska dessutom vara flexibel och kunna anpassas till torgets användning beroende på funktion, tid på dygnet och året. Belysningen ska ha en hög kvalitet med bländfria, energieffektiva armaturer med en god färgåtergivning (över Ra 80). Belysningen ska även vara lätt att underhålla. Utformningen av skyltar och butiksbelysning kommer att vara en del av kvällsgestaltningen för Fristadstorget och Kungsgatan och bör utformas i samma anda. Tre kategorier av belysning Belysningen kommer att vara uppbyggd av ett Rumsskapande, Socialt och Identitetsskapande ljus. Det rumsskapande ljuset ska definiera torget genom att belysa de omgivande fasaderna med ett mjukt och behagligt ljus som förtydligar torgets väggar. Denna omgivande luminans ger en sluten karaktär till torget och kommer att vara varierande i sin ljuskaraktär. I väster och öster kommer nedre delen av fasaderna att ges en mjuk belysning, medan fasaderna i norr och söder belyses med full fasadbelysning. Detaljer i arkitekturen hos vissa byggnader bör framhävas för att skapa en rik och finstämd upplevelse av torget kvällstid. Stadshuset är huvudbyggnaden på torget med många vackra detaljer som bör accentueras med belysning. Även detaljer i mindre skala så som skulpturen i Arbetets ära och glädje ska belysas vilket kommer att skapa en fin stämning samtidigt som skulpturen och fontänen får en central roll på torget kvällstid. Genom att betona torgets särskilda element skapas en hierarki på torget vilket ger en riktning och ett fokus. Att kunna enkelt orientera sig och få en överblick har stor betydelse för trygghetskänslan och säkerheten. Det sociala ljuset sätter människan i fokus genom att skapa en belysning i mindre skala som man lätt kan relatera till. En mjuk belysning på torget framhäver människorna och deras ansikten. Denna belysning skapar även möjligheter för attraktiva mötesplatser och stråk där människor kan interagera. Sitt- och liggmöblerna är mötesplatser som ska vara tilltalande med en integrerad belysning. Möblernas sidor består av svartlackat stål med mönstret från Stadshusets port utskuret. Genom håligheterna i mönstret kan ljus silas och skapa en glödande effekt. På så vis framhävs möblernas böljande form och mönstret på sidorna. Kombinationen av en armatur som består av en stolparmatur med lyktor längre ned och strålkastare på toppen skapar ett varierande ljus. Denna typ av Förslag på möjlig belysning av Fristadstorget under kvällstid. Nattillustration: Ljusarkitektur AB Skulptur med fontän i Axeltorv, Helsingör i Danmark. Ljusdesign: Ljusarkitektur AB Gestaltningsprogram Fristadstorget 19

20 Duke of York Square, London i Storbritannien. Ljusdesign: DPA Lighting Consultants multifunktionella armatur kommer att ge ljus på en mindre skala som relaterar till den mänskliga skalan medan den väl avbländade strålkastaren från den stora masten formar öar av ljus på torget som skapar aktivitet. Belysningen relaterar till människornas rörelse, det vill säga gångstråken men även de fria rörelserna över torget. Levande element som träd och vatten ska också accentueras, likaså passagen över dammen. Vid en scenlösning på torget ska det finnas en specifik plats förberedd med el och eventuellt trossystem för att lätt kunna skapa en scenbelysning. Det identitetsskapande ljuset ska ge torget och Kungsgatan en egen karaktär som berättar historien om platserna, belyser konst och ger Fristadstorget och Kungsgatan en identitet och plats på kartan. Eskilstuna har en smides- och industrihistoria som kan betonas genom att belysa arkitektoniska detaljer som cortenstålet i genomskärningen genom grässlänten. Tanken är även att den centrala kilen som sträcker sig över torget ska framhävas genom belysningen. Kilen är den sammankopplande länken, en tidslinje som förenar den äldre delen av torget med den nya moderna. Denna tidslinje ska belysas med en levande programmerbar ljuskaraktär som tar upp gestaltningen av torget och skapar en riktning. Tidslinjen föreslås bestå av flera ljussträck som syns svagt dagtid och sedan kommer till liv kvällstid. Olika evenemang med sin egen identitet och karaktär kommer att förekomma under årets gång. Strålkastare med färgat ljus och mönster kan programmeras att ge torget olika karaktärer beroende på aktivitet. I december månad är julmarknaden ett exempel på huvudevenemang som drar till sig många familjer och turister för den unika atmosfären i sig. Dessa tre ljuskaraktärer kommer tillsammans att skapa en sammanhållen komposition av en varierad ljusmiljö bestående av ett flexibelt och anpassningsbart ljus som resulterar i ett välkomnande och levande torg att vistas i under dygnets alla timmar. Fasadbelysning på Norrmalmstorg i Stockholm. Ljusdesign: Ljusarkitektur AB Lyktor i Axeltorv, Helsingör i Danmark. Ljusdesign: Ljusarkitektur AB Detalj av ljusplatta på Nybrogatan. Torg med infällda ljusstreck, Plaza del Torico, Teruel i Spanien. Ljusdesign: ARTEC 3 lighting 20 Gestaltningsprogram Fristadstorget