HERNBERGHS SKATTSKYLDIG JORD, Herr Doct. ANDERS. Juris P ROF E S S O REN S' i sa a c wallerius, INSEENDE, framståld UPSALA, ACADEMISK AFHANDLING

Transkript

1 ACADEMISK AFHANDLING om SKATTSKYLDIG JORD, II. D. ü med FACULT. JURID. och UNDER SAMTYCKE, Juris P ROF E S S O REN S' Herr Doct. ANDERS HERNBERGHS INSEENDE, författad och till allmänt omprofvande framståld af i sa a c wallerius, Från Nerike. Uti Den Större Gustavianska lårosalen D. 20 Dec. 17S3. Tryckt hos UPSALA, Directeuren JOHAN EDMAN.

2 kongl. maj:ts TROTJENARE och HÅRADSHÖFDINGE, Herr VÄLBORNE CARL BERGENSCflÖLD, SAMT VÄLBORNA FRUN, Fru EVA MARIA BERGENSCHÖLD» Född LAGERHJELM Ca/om ett ringa prof af flhrfla årkan/la for mån- ^ ga vålgerningar och Jynnerlig gunft varda dejfa blad?ned djupafie vårdnad upojfrade af VÄLBORNE HERR HÅRÅDSHÖFDiNGENS samt VÄLBORNA FRUNS udmjukajle tjenare isaac wallekius.

3 BRUKS- PATRON ERNE V HÖGÅDLE HERRAR, H.rr joh. abr. grill abrahamsson, herr olof buren SAMT herr carl magnus robsahm Detta lilla vedermåle af all for (ine fcora Gynnare tackfamhet framlägger DERAS ådmjukafte tjenare ISAAC WALLERIUS

4 PROBSTEN öfver KUMLA Contract och KYRKOHERDEN i LERBECKS Församling, HÖGÄREVÖRDIGE HÖGLÄRDE HERR MAGISTER ISAAC IVALLE RIUS SAMT HÖGÅDLA FRU PR0BST1NNAN GUSTAVA JOH. BEATA IGNEL1A, MINE HULDASTE FÖRÅLDRAR! "KJu gifves mig ett efterlångtadt tillfälle att vid utgifvnnt * det af detta Academifka arbete offenteligen få betyga den vördnad, fom jag for Eder, mine Flaldafle Föräldrar, byfer. Eder ft or a. omforg för mitt framtida väl, ocb F^dra; ojkattbara välgärningar upelda mitt inre af lifltgafle känßor Å fordra florre prof af tackfambet, än hvad jag bäratin van kan ådagalägga: Uptagen dock detta lilla} och forklaren det efter den af/igt} fom dermed påfyjtas. En mild Förfyn fördubble Edav fäiibet, förlänge Edar' Jefnad, och komme den dagen fent > då jag tilf mm ftlrßa'- aknadffkulle röna Edar bortgång Med djupafte vördnad framhärdar MINE HULDASTE FÖRÅLDRARS lycltfifie fin ISAAC WALLERIUSO

5 4k 9..edan i förfta Delen af thetta scademifka fniilcprof efter the i Lag ftadgade grunder utredt blifvic, huru vida intet allenad krono, krono-fkacte och milhiae-hemman, utan ock the, efter kame ral fly], få kallade frålfe-flrö och utfockne hemman, må, fåfom fkattfkyldige till Kongl. Maj:t och kro nan anfes, famt förthy under förbudet emot fkattfkyldig jords minfkning i IV. Cap. s> / Jord. B. famt XX. Cap. 3. Rätteg. B. vara innebegripne ; få har jqg forefatt mig, att hår till bepröfvande och befvarande uptaga then med famma åmne myc ken gemenfkap ågande frågan, når Ikattikyldig jord må, fåfoin olag!. forminlkad, famt förbudet theremot följakteligen brutit, anfes. Jag gör mig härvid thet fågnefamma hopp, att en benagen Lafare lårer få mycket mer tackas med välbehag up taga mine korte och omogna anmårkningar i then delen, fom tvift therom parter emellan vid Domflolarne ofta våckes,och ingen lårer vara, fom icke infer, att, ehuru rhet år en generell, famt följak teligen i alla the fall, tå fk&ttfkyldig jord bevi/ligen finnes hafva olag'igen blifvit forminfkad och ifrån thefs råtta bohklad föndrad, låmpelig grundfatts, att lådant intet kan medföra något laga beftånd, inan C 3 bor f

6 ^ rj j f w } 24 V, w bor anfes for aldeles ogildt, få val i formågo- af Kongl. Placaterne d. 2. Maji och d. 21. Julii 1677 famt IV, Cap. > jf. Jord: B. famt XX, Cap. 3. ff. Råtteg, år dock vid tillämpningen theraf mycken varfamhet nödig, om Lagens heigd fkall ifrån inbrott kunna forvaras. I ö. Hvad forthenikuji, i anledning håraf, forenåmde fråga vidkommer, angående når och i hvilka fall fkactfkyldig jord råcteligen må, fåfom dagligen forminfkad, famt forbudet brutit anfes; få, ehuru then, fom å fådan jord fitter, icke år emot Lag tillflåndigt, att något minfka, eller (öndra af thet, fom thertill med råtta horer; får man dock icke theraf leda fig till then flacfats, fom (kulle alt köp, fkifte och annan hahdel Rikets Invånare emel lan therom vara förbudne, famt* fort hy fåfom ola ga fång, icke kunna, enligt Lag L Cap. 1.. Jord. B. medföra något beftånd. En lådan nutfatts år fä mycket mer lagftridig, fom then innefattar uti (ig mer, ån the praemifier, hvaraf then ledes. The grun der, hvarpå hgdut böra hvila, om the, fåfom o- ftridiga Lagfanningar (kola kunna antagas, åro Lag och Förordningar. Theffe, långt ifrån att ogiila alt flags köp och fkifte, med mera, om all (lags fkatt/kyldig jord, undantaga endafl krono-hemman, fåfom hvilka ej få gå i handel mån emellan. Men, att then, fom åger (katte - rättigheten å något hemman, må famma hemman, antingen helt och

7 ^ ty x ( ) 1 > V «M* och hållit, eller rill få flor del theraf. fom någor efter Förfactningarne far håfda och bruka och hvarpå följakteligen köparen kan an fes for befutten, fal ja och fkifta, utan att lad a nr må förklaras, fåfom ftridande emot förbudet, angående fkattfkyldig jords förminfkande, lårer få mycket mindre kunna dragas i tvifvelsmål, föm Kongl. Maj;c och Kronan, fedan hemman blifvit i acte till vifsc mantal och rånta, icke på nå got fått therigenom kommer, i Thefs rättigheter att lida, om hemman'ec af en eller flcre Åboer bru kas Se Kongl. Er. d. 6. Mart. i6ß$. Få fa il. ma grund år ock lika oftridigt, att then, fom år köpgiil och under fullkomlig ågande rått innehafver något fråife (ho och utfochne gods, kan och ågcr, efter thy fågdtår, utan att göra inbrått i förbudets helgd, farrma gods, igenom köp, och fkifte öfverlata till hvilken, han halft vill, af them, fom antingen åro frålfe-mån, eller adelige vederli kar, eller til Pråfte-och Borgare flånden höra, allenaft thervid i akt tages, hvad Lagen therom eljefl i allmänhet förmår Se Adelioa Privileg, d. 16 Oäob /. 27. it. jämför Cap. I /./. / 2, Cap. Iil.fjf. 12. Jord. B. Att vidtaga en annan mening ftrider icke allenaft emot Lagens klara iunehåll uti 1. Cap. 1. $. Jord. B., hvareft kop och fkifre nåmnas, fåfom Jaga fång, hvarigenom ågande ratten till faft egen dom må förvårfvas, utan ock emot fårfkildte ema nerade Författningar, hvilka i then delen icke ftadga någon vidflråcktare, eller annan infkrånkning, ån then,

8 tt ') 26 ( O then, att ingen må få difponera thefs egendom, att Publicum, eller thefs medborgare, theraf taga fkada* Men det år icke rum hår, att vara vidlöftig med bevis i en få klar fak. $. 11. I huru många delar fkatte-och frålfe-hemman må, igenom kop, fkifte, eller å annat fått, abalieneras och ågande ratten therå af någon till andra oiverlåtas, utan att fådant må, fåfom ftridande emot forbudet, angående fkatt/kyldig jords forminlkande anfes, fynes båft och låmpeligaft kunna utredas ef ter the grunder, fom tili hemmans kiyfningar i flere delar finnas i the hårom emanerade Forfattnin gar ftadgade; hålft theraf federmera med laga vifshet flutas kan, huru ftor then nunfta delen år, fom någor får bruka och theruppä anfes for befucin. Hvad forthenfkuil, then frågan vidkommer, i hu ru många delar krono och krono-/katte-hemman få klyfvas» få har i then delen icke i åldre tider varit famma Lag, fom nu* Så val innan, fom fedan Sven/ka hemman och jordagods blifvit facre till vifst mantal, voro hem mans klyfningar i allt for fmå delar, fåfom fkadelige törbudne. Se Stadg. d. iy. Apr. iy^i, Hertig CARLS och Rikfens Ständers Patent d. 20 Mart. ljp3 5 Reß P" Allm. hef d. 22. Nov. 1680, Landshbfd. inftr. d. 28. Jtm. t a87) Kongl. Br. d. 6. Majt Ref. p. AUm. bef d. 2j. Maji 1620, med flere, och thet på then grund, fom uti theile Författningar

9 \ n *7 f J 27 V CM3 {hdgas. Når therfore Forordningen i thetta ämne under then 10 Junis i684- utkom, blef therflti hemmans kiyfningen i få måtto i allmänhet iofkrånkr, att ingen 5 fom icke åtminftone ågde en 4:dedel uti ett Skattehemman, fick underitå fig begära, att få bebo och bruka thet famma, utan borde efter måtisnianna ordom, och Com thet båfl och låmpeligafl fke kunde, taga lofen af then, fom florfta rät ten och delen ägde; Se Fårordn. d. 10 Junh Men, fom federmera hemmans klyfningar i fenare tider pröfvats bidraga till Lands-Culturens upkomft och then allmånc öf.veiklagade folkbriftens botande, (S år nu på en fådan grund tillåtit, att krono-och Krono-fkatte hemman i allmänhet få klyfvas i fex, åtta, eller mindre delar, alt fom hemmanen pröfvas kunna upodlas och tåla, antingen efter therå befinde«liga Charters anledning, eller föregången underfökning vid Hårads-Rätten, Se Fårordn. d. 30. JuTiii 1747, angående hemmans klyfningar. Dock få, att, fedan en fådan pröfbing vid vederbörande Hä rads-rått for fig gått, Konungens Befallningshafvande i orten tillkommer, att öfver then åfkade klyfningen (ig federmera utlåta, om hemmanet, hvarå klyfning åftundas, år till naturen krono; men vederbö rande H*rads-Råtc theremot tijlhorer, att döma, therefl: hemmanet år fkatte. År någor mifsnögd med then dom, fom Hårads-Ratten pröfvar /kåligt, set i thy mål meddela, åger han theruti, efter erlagdt vad, hos vederbörande Lagmans-Rått fökaändring, vid hvars dom i faken thet federmera måfte bero D och

10 <L ^ "9 O f / 20 V c&f och forbiifva, inan att högre Rått theremot fökas må. Men uti thet utlåtande, fom Landshofdingen gifver, angående klyfning å krono jord, åger intet något ändrings fökande, hvarken genom vad, eller befvår, rum. Se Köngl. Forkl. af d. 24 Jan. ijp bfver Fårordn. d. 30. Junii Huru i thy fall förhållas bor, når frågan år om klyfning å Ruftnings-hemman, vifar åfven fiftnåmnde Förordning. Är thet nu, till följe af the grunder, fom till hem mans klyfningar i Forordningen af d. jo Junii 1747» finnas lagde, en oftridig grundfatts, att krono«och krono-fkatte-hemman få klyfvas i få många de lar, fom hår åfvan anmårkt blifvit; år det åfven li kaledes otvifvelaktigt, att, i anfeende till klyfnin gar å Frålfe-hemman, famma lag år, få år lått att finna, art th raf, i application till förevarande fråga, följer then otvungna flutfatts, att, når igenom köp;, fkifte, eller å annat fått, ifrån krono-krono-/kat te och Frålfe-hemman icke mindre delar abalieneras, ån hvartill the få klyfvas, fädant hvarken kan eller bör anfes, fåfom ffridande emot förbudet emot Ikattfkyldig jords förminfkande, (å framt icke then fåledes abalienerade delen afhyres, eller inlåg. ges under något annat hemman, tå flikt år olagligt, famt förthy bör anfes för ogildc och återgå ej min dre i förmågo af I. Cap. /. /. IV. Cap. p. jf. Jord. Z?., ån enligt Hufejyns Ordn. d. ig Julii 1681 ocb Häradsfogde Inßr. d, 8. Oft

11 <n ) 29 ( II f Sedan 12.. pä che i nåittöregående 2ine. anför«de grunder år utredt, når och i hvilka fall, fkatt fkyldig jord, icke igenom köp, eller fkifte bor anfes, fåfbm olagligen fondrad, farnt foljakteligen ej eller thet theremot ftadgade förbud till ogillande theraf lampas, åcerlfår att jämväl vifa, i hvilka fall förbudet emot en fådan jords förminfkande må, fåfom verkligen brutit, anfes. Thetta fker, icke allenaft, tå fmårre (lycken och delar, ån hvarå någor ef ter törordningarne kan blifva befuten, och fårfkildt Åbo förfvaras, varda antingen ifrån krono-och krono-fkatte, in eller oindelta, eller ifrån fråifehemman, igenom köp, fkifte, förlikning, eller å annat lått, abalienerade, utan ock, når then therifrån aföndrade delen, ehvad han år få ftor att then får af (årfkildc Åbo håfdas och brukas, eller ej; dock inlägges under något annat hemman. Att fådane afföndringar leda till folgd af fkattfkyldig jords förminfkning och forehy under förbudet innebegripne åro, lårer hvar och en finna vara fä mycket ofornekligare, fom hemmanen therigenom blifva förfvagade, hvilket åter medförer then verkan, att the, antingen förfalla i odesmål, eller nödvändigt måfte, till kronans och indelningens fkada, förmedlas. Och, emedan kronones ingålder, igenom förmedlingar minfkas; ty åro flika afföndringar ifrån fkattfkyldig jofd i nya Lagen aldeles ogilde förklarade. På thenna grund år thet ock, fom hemmans inläggan de år i allmänhet förbudit; ty, fom thet hemman D 2 un

12 <81 ) 3 ( «ü» under hvilket ett annat inlägges, med alla fina å~ gor, icke (varar till thet inlagde hemmanets man tal och rånra, få år klart, att igenom hemmans in» liggande Ikattlkyldig jord förminfkas, hvaraf åter förminfkning i Kongl. Maj:ts ingåld hlifver ound viklig, Conf Hufefyns Orån. d. i$. Julii i6$i. it.. Land)höjd. Inflr. d. 4. Nov. 1734; Häradsfogde Jnflr» d. 9. OcL 1688; hvårföre ock, att intet något mifsbruk i then delen må förelöpa, fådant med all laga varfamnet förekommas bor. Vården hårom hvilar på Herrar Landshöfdingars anfvar fom på fått 30 jf. uti Inftruftion af d. 4. Nov åga tiflfe, att Kongl. Maj:ts och kronans inkomfter fåmedelft in tet må blifva formin/kade; åfven fom ock Hårads- Fogderna hvar i fitt fögderi åro bundne vid t hen Ikyldighet, att göra fig noga underrättade, hv red then inlagde jorden år belägen, af hvad tillfälle then blifvit inlagd, med mera, famt, om icke få. Jedes then inlagde råncan må kunna på byen åter låggas, och federmera gifva Landshöfdmgen alt fådant, med alla fina, omftåndigheter, tillkänna; Se Häradsfogde Inftr. d. 9. Oä # Men, ehuru thet år en, ej mindre i allmånna Lagen, ån i fårfkildce Författningar^ etablerad generell, och följaktejigen till alla de håndelfer, tå fkatcfkyldig jord bevifligen finnes hafva emot förbudet blifvit förminfkad, låmpelig grundfats, att fådanc Icke kan medföra något beflånd, utan bör förklaras för

13 fs ) 31 ( si för o gil dt; och Placaterne af d. 2 Maji 1673 eck 2/ Julti retroa Hv verkan i den delen tillagd finnes, medgifver dock denna grundregel vifta undantag. Således år ock den exception therifrån ftadgad, att', når för 1677 ågor, hvilka utom Bohlbyns mårheliga och alt för ftora affaknad vid theras utfkylders erlåggande val kunna umbåras, kommit i andras våld, få mä hvarken the famma, eller the, fom, utan nu varande åkares uprittade verks ftora jfkada och af faknad, icke ftå att återkallas, under 1667 års Pia» cat förftås och innebegripes, utan alla, Bruksförval tare få i gemen, fom hvar och en i fynncrhet, i Koppac-och Jårnbergslagerne, hvilka fådana ågor till fine Bruks confervation (7g tillhandlat, eller tillfkiftat, the famme för Bohlbyarnes och andras åtal 0- behindrade och oqvalde få åtnjuta och behålla. Se Kon^l. Ref. och ForkL d. /2 Mart Vidare förekommer ock den-exception i Kornel. Ref pä Adel. Befu. af d. 23 Dec ^ att 1677 års placat, angående fkattfkyldig jords förminfkande, hvarken till det, fom af byågors och fkattehemmans odesmark och fkog for långliga tider fedan kan vara, utan'hemmanens fkada, uptagit, med tiden excoleradt och federmera for halft, eller fjerdedels hem» man fkattlagt, eller till de fkattlagde utjorder, fom Bohlbyen i åker och ang ej afgå, på något fått får dragas, utan att bemålte Placat i thet fallet icke vi dare hor uttvdas och vara att förftå, ån allenaft till the ågors årerkallande, fom varit milicie hemman till hörige och therifrån icke kunna abalieneras och D 3 fon«

14 t» ) 32 c, # fond ras, uran therns fkada och affakn-ad vid råntornes eriåggande, Thermerl inhåmmer ock Kongl. Br. af d. 7 ^pr. 168) i application till Finland the och ågor, fom ther förut igenom köp eller byte kommit under Kungs-och Såtesgårdarne, hvilke Kongl. Maj:c och Kronan igenom redu&ion fedan ciii^al-ic, och uppå miltrien till boftållen blifvit indelte, få att ej eller fådana ågor få them ifrånkånnas. Och på thenna i förenåmde Förrättningar (fadgade exceptiohs grund år ther, fom Domare 1 gemen åro bundne vid then Jaga fkyldighec, att vid alla fådana håndelfer, tå någor finnes fora then talan, fom å Ikattlkyldig jord fitter, att ågor therifrän på ett, el ler annat fått biifvit förminfkade och olagiigen a- balienerade, och forty foker (amma ågor under råtter bonlflad vindicera, noga profva, huru rr.iftiiga for den ena, och omiftliga for then andra byen få dana ågor kunna vara, och icke, i anledning af Placarerne, rörande (kattfkyldig jord, lågga ågorna ifrån then byen, fom them, utan (in fkada och un dergång, icke umbåra kan, till then förra byen i- gen, hvarifrån the va! kunna vara komne; mep ic ke thy få nödiga åro, halft når bagge byarne pröfvas båttre kunna beftå med thet, fom ågorne, hårtills emellan them varit nyttjade. Se Kongl. PL d. 14. Aug. i6$o\ dock fä, att om någre ågor på hvarjehanda lått vore komne ifrån Kufihållfhmar under augmentet, fedan indelningen (kedde, fådant bör igenom Domarens utflag och Landhofdinge-Embctets handräckning ftraxt låggas tillbaka

15 ; * i i till flammen. Förebar någor, hvars fång tibi innehafvandc ågor pä en lådan grund klandras, urminnes håfd, och then famma båfd iagligen i be vis leda gitter, bor han, i formågo af famma håfd» biifva vid ågorne bibehållen. Se Placatet d. 2/ $u~ tii /Ö77; och oanfedt vår nu vararande bag, IV- Cap. q. jf. Jord. By Jamt XX Cap. 3. Jf. Råtteg. B. icke någre fådane exceptioner innefattar, lårer lik väl hvar och en, utan fvårighet finna, att famma i äldre fladgar grundade undantag, få mycket mindre, i anfeende till the for then andra Maji 1673 ocb den 21 Julii 1677 fkedde olaga föndringar ifrån fkattfkyldig jord blifvit, genom nya lagen uphåfne, fom then icke kan medföra någon verkan till ogillande af livad med förra Forfattningar varit enligt Huruvida, når fkattfkyldig jord verkeligen, ge nom köp, fkifte, eller å annat fått, blifvic förminfkad cch fafla therå kommit, fådant må under thefs råt ta Bohlftad kunna återfökas, innan fallon förut blifvit håfven, år en i fednare tider mycket omtviflad fråga. En del yrka, att then ågångne faflan thervid icke i vågen ligger och åberopa fig till bevis i den delen Lagens förordnande i IV. Cap. ß Jf. Jord. ß. famt Placatet och Fårordningen af d. 21 Julu Andra åter påflå theremoe,at, fom fafran intet annat år ån dom; thet hör altfå faftan håfvas, innan klandret må till bepröfvande och afdömmande uptagas. Under en lådan fkiljaktighet i be-

16 Ü ) 34 ( begrep om lagens råtta förftånd, fom ej annat kan ån vårka till olika tillämpning, går man förmodeligen 1åkra(te vågen, nar man an(er thenne fråga elf eer the grunder, fom i thenna delen aflagfarenheten och Rättegången lagde åro; tå felar ej låtceifgen, acc man ju finner, att vår gamla Lagfarenhet i frågor om fafta få mycket mer bor till undvi kande af oredor vid Lagfkipningen, fkiljas ifrån then nya, fom the hvila på olika grunder famt följakteligen medgifva och åfka olika tillämpning. Att fafta efter then förra ej varit thec famma, fom then nu år efter then fednare, lårer ingen vara okunnog om, fom haft tillfälle att them tiff fite in» nehåll i then delen underföka om med hvarandra jåmnfora. Efter Konung CHRISTOPHERS Lag var aflinge jord intet mera tå, ån nu, bård underkaftad, hvaremot fåljarens fkyldemån till thefs Arfvejord oftridig bordsråtc var förvarad; och eme dan upbndens foremål tå en da fl var, att uteflata bordes klander; thy ligger theruti fkålet, hvarfore uti nyffnåmde Lag på intet (halle åfkas, att aflinge jord (kulle upbjudas innan then fåldes, men theremot u- ti II Cap. Jord. B. L.L. ftadgas; att then fom ville fåija (in a rfve jord, borde famma jord å 3:0c ting nårmafte frånder upbjuda, nemligen fådernes frånder ådernes jord, och modernes frånder modernes jord. Lö fte ej theffe, innom natt och är therefter; få kunde jor den fåljas til hvilken, man halft ville, utan att vederbö rande bordemån federmeraågde att therå något åtal gora. Nårfedan, efter fådana föregångne upbud, någon vil-

17 a ) is ( m ville till ofl^yld fålja arfvejord, borde fådant på fammä fatt, fom når någon ville afhånda (ig aflinge jord, ge nom köp, eller fkifte, fke å landet vid Hårads, eller Lag nians ting och tolf bofafta mån vara fafta St köpet, famt Håradshöfding, eller Lagman therå bref gifva. Se X. Cap, Jord. B L. L. Thetta var then tidens brukdiga falla, ioni icke eller uteflöt något annat klan der, ån ther, fomnågor, i kraft af Börds-rått, kunde förföka. Au intet något annat klander i jordafång, ge nom en fådan ågången falla afltångdes, år oftfidigt theraf, att, enligt XVIII. Cap. Jord. B. ingen o- fteylds fång, fom grundade lig på köp emer fkifte kun de för klanderfritr anfes, innan thet med 3 års håfd blifvit i adquirentens hand befåfl. Således medförde faftan den tiden icke någon kraft och verkan till uteflu«tände af klander i jordfång. Och på thenna grund år thet, lom i Conformite thermed uti Placatet och För ordningen af den 21 Julii 1677 uttryckeligen then grundfaets fhdgas, act, om någor, genom kop, fkifte, pant, lego, ellerhvarjehanda förlikning och Contraft förminfkade fkattfkyldig jord, fkulle, oakta dt therå laga fafla vargifven, fådant låggas till fin råtta Bohlffad igen. Men nu, tå hvar och en köpare, efter Lagens ovilkorliga förelkrift i IVCap. / 2 /. jf. Jord. B., år fkyldig att upbjud3 thefs inköpte fafla egendom, ehvad then va rit arf eller Aflinge i fåljarens hand; tå thefle uppbud nu föregå köpet och åro till theras föremål vidftråcktare ån fordom; tå hvar, fom klandra vill, bör göra thet innom natt och år therefter, tå Håradshöfding, i fall klan der emot köpet innom then tiden ej varder anmålt, åger therå fafla gifvajtå i thenna falla köparens fång förklaras E klan?

18 &9a \ n f. ( & > «büf ; 3 V w klanderlöft och ågande ratten få medelft till den up< b.udne jorden i chefs hand befåftes, och dä ånteiigen köpet dömes fafb att stå, famt att ingen må underflå hg, att thet famma klandra, vid bot, fom for Hå rade-ratts domqval i lagen (ladgadt år; Så kan (ådant allt ej annat, ån leda tili theo otvungne fiutfolgd, att Lagftiftaren velat tillåggia fa (t an egenfkap af dom» År det fåiedes, å ena (idan, aldeles utredr, att faffca efter then nya, men icke efter then gamla, el ler Konung CHRISTOPHERS lag, år af doms art och befkaffenhet; att klander i jordafång förthy icke efter then förra; men, utom hinder af then fednare, kan till ranfak-och afdömande uptagas, innan then å thet klandrade fånget åkomne faflan blifvit h'fven; att vår nya Lag i frågor om fällor icke medförer någon retroacliv vårkan, få vida icke någon fådan verkan Thy tillagd finnes; få år ock,åandrafidan, thet, fåfom enoftridig Lagfanning att anfe, art, orn fkattfkyldig jord blifvit (lyckevis flympad och förminfkad, famt fafta therå kommit, innan vår nu varande Lag utkom, faflan icke kan ligga en domare i vågen, att uptaga och afdöma the frågor, therom kunna våckas; men att theremot tvärtom fig förhåller, om fädanc fig tilldragit, fedan nya Lagen utfärdades; Ty, ehuru i håndelfe oråtter man fåldc någon jord, hus, eller tomt, the therå (kedde upbud och åkomne ftånd i X Cap. Jord, B, förklaras ogilde; år dock icke Lag famma, når fafta åfven tilkommit, halft upbud och ftånd hora till fatalier, men fafla till domar, få att hvad, fora lågs i fidftnåmde Cap. och B. om upbud och ftånd, få mycket minmå lampas till fafta, (om the medföra fårfkilta begrep.