SKATTEHEMMAN. Η ER Ν B Ε R G Η S. Infeende, LORENTZ BORELIUS, åtfölja. Juris Profesforens H, D.h. A ΉΌ ERS

Transkript

1 ACADEMISK AFHANDLING OM DE BESVÄR OCH SKYLDIGHETER, som åtfölja SKATTEHEMMAN. TREDJE DELEN. Med den Fidt Lagfarne Juridifka Facultetens i Upfala famtycke, Och Under Juris Profesforens H, D.h. A ΉΌ ERS Η ER Ν B Ε R G Η S Infeende, Författad och till Allmänt ompröfvande framftåld Af LORENTZ BORELIUS, Ifrån Guthebtrg. Uti den florre Guflafvianfke Lårofilen, d. 9 Nov på vanlig tid f. m. UPS ALA? Tryckt hos Direft, Johan Edman, Kongl. Acad. Boktr.

2 HANDELSMANNEN HERR NILS BORELIUS. SAMT Fru SUSANNA BORELIA Född MAGERA, MINE KÄRASTE FÖRÅLDRAR! m vid öfverlemnandet af detta mitt lilla Academifka arbete, jag med tjenliga ord kunde uttrycka min innerliga vördnad emot fa Hulda Fhvåldrars oförtrutna möda for min välfärd, få fkulle jag anfe detta tillfälle bögß lyckeligt Men fom min fvagbet det icke formar, fä mäße jag dermeå låta mig nöja, att οηβα, det den nådiga Guden taktes vålfigna mina Kårafte Föräldrar med all fållbet ocb låta mig med mine Syßon länge få åtnjuta en få öm vård. Med barnflig vördnad framhärdar MINE HULDASTE FÖRÅLDRARS lyåigfe fort LORENTZ BORELIUS.

3 . T. iå Herr Carl Wilh. Swederus och Herr Samuel Olof Elfving begynt, att fåttja den del af Svenfka Lagkunfkapen i ljus och redighet, fom angår de Belvår och Skyldig heter, hvilka, efter Sveriges Lag och Laga-Stad gar åtfölja de Hemman och Jordagods, fom i kameral- ftyl kallas Skattehemman, och 2*.ne Delar, af dem författade, redan utkommiij har jag, fom åfven valdt Lagfarenheten till mitt hufvudyrke, forefatt mig att med detta åmne fortfara, och till den andan låta 3:dje Delen thcraf blifva genom trycker allmån. Långt ifrån att hårvid fmickra mig, fom ikulle jag deruti kunna utarbeta något fullkomligt, vågar jag endall: hoppas, att ett o- ikyldigt upfåt icke blifver vrångvifligen och ifrån iitc råtta åndamål fortydt. Under ett fådanthopp, och, då ordningen vid famma befvårs och ikyldigheters utförande år a Γ Α 2 bi-

4 4 ). o ( ffi bitrair, får, med den benagne Låfarens tillflånd, jag forft nåmna, att, utom de i de 2:ne forfte delarne omrörde, åfven defta Hem mm an thet befvåc åtföl jer, att vågar rödja och broar byggja. En ikyl. dighet, hvarifrån Skattehemman få mycket min dre kunna undandraga fg, fum Lagen i XXV Cap 8 ' Byggn. B. icke derifrån frikallar någon hem mans-ågare och Jordbrukare å Landet, utan them iådanc uttryckeligen ålägger, och icke eller någon exception for något ilags Jordagods, hvarken genom Privilegier, eller fednare emanerade fårikildte Författ ningar, blifvic, få vidt mig vitterligt år, i den delen ifadgad vidare, ån atc Ridderikapets och Adelens Såtesgårdar, med mera på Såtesgårdarnes ågor i Skåne, Halland, Blekinge och Bohus Låner emot 8 i Adel. Privilegierne af d, i6^0 fober 1723 icke kunna chermed befvåras, och Pofthemman i allmänhet fårikildt befrielfe derfor uti Kongl. Srefvet af d. 10 Decemb år tillagd. 2/ De grunder, hvarefter vågodelning Hemman emellan ike bår, åro ock till den åndan, dels i all männa Lagen, dels ock i fårikildte Fårfattningar lagde. DeiTe åro olika efter thy, fom fråga om vågodelnig emellan Hemman i en och famma by, eller i diverfe byar, fig yppar och exifterar. I förra fallet år, i formågo af ofvannåmde 8 - XXV. Cap. Bygg. B., den lag, hvid delnings grunden vidkommer, att hvart Hemman åger uti våg, fom

5 m ) o c 35 f delas ikall, få fitt ikifte efter den del, defc och fom det for allom lågligaft faller. i byåger, Och, fom Lagen i XV. Cap. i. Jord. B. förmår, det hvarje Hemman i en by, bor i defs tegikifte, åker, eng, fjö, ikog och mark, ikift, eller oikift, njuta (in del efter öre och ortug, aln och ftångtal, eller fom det i hvarje landsort brukeligt år; uti I Cap. i.. Bygg. B, jåmvål ftadgas, att tomt ikall delas till hvarje gård i Byen ef ter ore och ortug, pund och tunnerånta, eller Hemmantal, alt fom hvarje landsorts gamle fed år att måta och råkna, eller framdeles ftadgas kan; och 5. therpå i famma fiftnåmde Cap. och Balk bjuder, att, når hvarthera fin tomt i By fådt, famma tomt ikall vara grunden till all del ning i By; Så leder, efter min tanka, fådant allt i fitt råtta fammanhang till den oftridige bevisning, ött vid ikeende vågodelning emellan Hemman, fom åro belågne i en och famma By, famma delningsgrund bor följas fom galler vid Byens ågors delande dem emellan, få att, om delnings grun den, hvarefter hvart Hemman del [i By åger, år ό re och ortug, bör ock vågen derefter ikiftas, famt till följe deraf, om Hemmantalet, eller nå gon annan delnings grund i agt tages, når Byens ågor fkola ikiftas, åfven Hemmantalet, eller någon annan vid vågodelningen följas. Och ikulle i den ort, der antingen öre och örtug, eller ftång och ftångtal, eller pund och tunnerånta, A 3 eller

6 6 ) o (. as eller något annat brukeligt (åct att måta oeh råkna, år råtta deiningsgrunden, något Hemman i Byen gifvas,hvars öretal, eller (lång och ilångtal, ro. m., hvarken med Jordeböcker, eller Indelningsvårk, eller Geometriike chartor och Laga kraftvundne domar, eller någon annan laga bevisning, kunde dyr kas ; fynes fådant med tillforiåteligafle vilhet kun na utredas på iåtc, fom Srorfkifces Stadgan af den 17 Aug uti 14.. medgifver och föreikrifver. * 3* Står nu det, fåfom en laga vifshet, faft, att, når något vågilycke kommer att delas emellan Hem man, fom åro besägne i en och famma By, hvardera deraf bor få till röjning efter den del, det i By åger; år ock i nåft toregående. utredt, att Hemman, fom ligga i byalag med h varandra, aga del i By, efter den antingen genom håfd och vahne, eller eljefi: for orten lagligen faftftåldte del ningsgrund; få emedan råtta delningsgrunden, ef ter gammalt vanligt bruk år i Upland, Weftmanland, Sudermanland, och Stockholms Låner > öre och örtug: uti Skaraborgs Lån klanderlås befittning af den jord, fom hvart och ett Hemman i åker och ång oqvaldt innchafver, då ikiftas (kall; Se Kongl. Stadf. d. 14 Decemb Uti Ble kinge gamla Hemmantalet fä till defs in-,fom ucågor, famt ikog och mark, dock, att förmedlade Hemman njuta del efter deras gamla oförmedlade Hem-

7 3S ) o ( 35 7 Hemmantal, likmåtigt Kongl Forordningen d. 13 Juiii 1742, och afgarda By i ikog och mark, får efter ficc Hemmantal hälften mindre, ån Bolbyen; men uti inagor efrer fitt förut innehafde ftångtal; Se Förordn. d. 14 Decemb, & léq., it. Ref, d. 4 Decemb, 1766; På Åland, deras råtta innehafvande Jordatal ; Se Förordn. d. 14 Dec $. 3., uti Malmöhus,, Chriftianftads och Krono-Bergs Låner hvars och ens innehaf vande egendom till defs myckenhet och godhet uti inågorne, men gamla Hemmantalet i ofkift fkog och mark; Se Förordn. den 14 Novemb. 1766; uti Skåne hvars och ens förut innehafde öre tal eller (fångtal, tillika med uträkning och jamk* ning for den ena och andra, i anfeende till båttre och fåmre jordmon; Se Förordn. d. 5. Apr. I757, Forklar. d. 24 Apr. 1760, famt i Finland den, fom i Forordningen d. 27 Junii 1775:, och Förklaringen deröfver af d. 25 Apr finnes Ifadgad; ty lå rer ingen vara, fom icke medgifver, det i hvarje af defle Låner vid anhållande vågodelningar e- mellan Hemman, belågne i en och famme By, famme delningsgrund bör följas, fom, enligt anför de Laga Författningar, galler, når thes bya ågor Hemmanen emellan fkifcas. 4* Hvad öre och örtug, Bång och Stångtal, fårat ^ pund och cunnerånca med mera vill faga, ar en fråga,

8 8 g ) C fråga, fom, profvad efter åldfta tiders Forfattnia* gar, medgifver helt annat fvar, ån det, fom derå bor aflemnas, når det ikall afpaflas efter våra πα for tiden laga kraft ågande Stadgar; halft ore och ortug, m. m. icke medförde lamma begrep etter de förra, fom efter de fednare. Ty, fom Dalkar larnes fått att måta och råkna hålles i allmänhet for det åldfta åkermålet, fåfom med de åldfte retnings Inftru&ioner initåmmande, och deras matning ikedde med 9 alnars ftång, hvaraf 18 ftånger i längden och 9 i bredden, lamt foljakceligen alnar quadrat gjorde ett Tunneland; fe Agners Ortuga delo bok p. 27, Raams dito i Företalet, Celsii Geod. p. 77 och Herr Kammar-Rådet Botins Befkrijn om Sv. Hemman l. D. ρ ; få har man i ilutvågen deraf rätteligen draget den conclufion, att detta åkermått och tunnelands vidd måfte fordom hafva varit det, fom då blifvit brukadt och kal lade oresland. En flutfats, fom få mycket mindre lårer kunna anfes for ofverdrifven, fom den vin ner ån ytterligare både ljus och ftyrka deraf, att Stjernhok i defs vackra Traéht de Jnre Sveonum & Gothorurn Vetufl. Lih. IL Cap. VI- p. 6r. meddelar ofs den underråtteife, att ett oresland in nehållet 18 ftånger i längden, och 9 i bredden, iamt foljakteligen både till långd och bredd lika ftångta!, fom efter refnings Inftruffcion d. 3 Julii 1622 fordrats till ett tunneland. efter Denna delning oresland, fom på en fådan grund utmårkte och beteknade tunneland, få att etc tunneland och ett

9 «ι \ Λ f f. ey ) ι ω 5 ect öreslend utgjorde lika dort (tycke jord, grun dade iig på den tidens penninge rakning i Sverige; Se Stiernhok de jure Sv. & \Goth. Vetufi. Lib. II. Cap. Vi. p Och, emedan i åldda tider *6 penningar gingo på en ortug, och 3 örtugar på ett ore, famt, 8 ore på en mark; Se Pet. Dikmans Obfervationer om de fordna Svenfkars och Gbthers penningeräk nings befkaffenbet, VI Obf: och uti denna penninge rak ning iedermera ingen vidare ändring blih'it gjord, ån ött man uti Konug GUSTAF denkftas tid begynt råkna 8 pei n?ngar på en ortug; Se ibid. Obf. XVli\ ty följer deraf, att ett penningeland jord var ailenaft en fyratijonde åttonde del af ett tunneland, innan hogftbemeite Konung kom till Regeringen, då, i Ballet for 16 pen ningar, 8 på en ortag fafhfåldtes. I Gotha Rike åter verkftåldtcs jorddelningen i åttung och colftungjhvartill den derbruklige myntråkningen ikall gifvit anledning; Se Stj rnhok de jure Sv. & Goth. Vet. Lib. II. Cap. VI. Åfven (oro den ock pä vjffa (fållen i Riket ikedde efter få kallade marklåy; Se 1693 årsjordrefnings Inlfr.forGothland. 5, famt på andra {fållen efter pundland, då fyra tunnel md räk nades pä pundlandet Se Modeers Samling af Kongl. Vhr ordningar rörande Landtmäteriet och Lands-Culturen ρ. 2j, anmärk. Men nu for tiden beteknar alt detta, vare fig dre, ortug, fkattore, eller Jordetal, åttung, tolftung, aln, ffångtal, pund, eller tunnerånta, ej an nat, ån hvars och ens i etc byelag ägande andel; Se Kongl. Forordn. d. 30 Aug. 1731, bruk att mäta och råkna; Se I. Cap 1. j. Bygg. B., ic. Kongl. Forordn. d. B λ Mar

10 10 Ä ) o ( i. Mart , eller en vifs proportion, fom e- lan Hemman i en by och för ett Hofdingedonie, antin gen år (tadiåft, eller brukelig, eller på ofverenskommelfe emellan byaman ankommer. Se Landtm. Inftr d. 20 Apr Det medfortr ock få vida nytta, (om det tjenar till delningsgrund emellan Hemman liggan de i byalag, i få måtto, att, når man vet hela byalagets öre, fkatteore, åttungs, tolftungs, pund, tunnerånta, jor de eller ftångtal, med tiliforlåtelig viishet kan determineras, huru flor del deraf hvarje Hemman i byen i proportion af des ågande oretal verkeligen tillkom mer och tilldelas bor 5.5. Men af det, fom i foregående 3Jdje. år anfordf, angående delningsgrunden vid våg och bro byggnad, får man intet leda fig till den {lutfats, fom ikulle fådant i alla fall medgifva tillämpning, få vål då, når fråga derom emellan Hemman i diverfe Byar exifterar, fom når den emellan Hemman i en och iamma by våckes. I det fednare, men ej i det för ra fallet, år det, fom den i ofvannåmde 3 $. om rörde delningsgrund kan och bor nyttjas. Ty, fom det forhållande, fom emellan oretalen i en och famma by figvifar, alltid år lika, få att 2:ne Hemman fom åro af lika oretal alcid få lika flor del af bvens ågor: men deremot ortalen på de Hemman, fom åro belågne i di verfe byar, ofta befinnas i få måtto olika, att, ånfkontde hafva lika oretal, den lott dock, fom derefter tilldelas Hemmanet i den ena byen, biifver ofta florre, el ler mindre, ån den, fom Hemmanet i den andra Byen

11 m ) o ( II byen kan få: få fynes vara klart, att få my ket min dre famma Lag, hvad delningsgrunden vidkommer, kan vara i begge defia fall; h ål i ft eadem ratio legis fig icke vifar lamt foljakteligcn ej eller eadem legis diipoiicio. Angående fordenfkull efter hvad fundament vågdelning Byar emellan bor vårkftållas, år i Kongl. Refolution på Ridderik. och Adel. Bef. af d. 8 Jan det famma ftadgadc. Deruti anbefalles Vederbörande HåradsRåtter att lagligen underfoka, huru ftor andel af Kongs och Allmänna Lands vågarne, eller de ofrige Hårads och Sochnevågarne hvart Hemmans åbo efter ore och ortug, eller Hemmantalet med vågröjning underhålla bor. Nu, fom tilifolje af denna Refolution, hvars fammanhängvifar, att den ickeallenaft angår vågdelning emel lan Hemman i fårikildce Byar, utan och den, fom for råttas emellan Hemman, hvilka ligga i ett och famma byalag tillfamman, det fåledes en laga vifshet år, att hvart Hemmans åbo for få del i våg och bro byggnad# antingen efter ore och ortug, eller Hemmantalet, men det förftnåmde af defie 2:ne alternative fundamenter icke, i anfeende till hår of/an anforde ikål, år låmpeligt till den cafus, då frågan om deltagande i någon våg* röjning rorer Hemman i fårikifdta byar; få år lått att finna, att, då likvål ettderaaf dem bor följas, iådant leder till den oftridiga bevisning, det Hemmantaletår egenteligen den grund, hvarefter for Hemman, fom ligga i fårfkildte byar, deras deltagande i vågbyggnad kan och borafpaitas, efter Forfattningarnes råtta mening och grund, fom år och bor alltid tjena dervid till efter råtte 1 fe. B 2

12 12 <?*- \ η f <Ψ* 0Ο ) K <&i. 6. Huruvida Hemmans och Jordägare dervid bö ra vidkännas tunga etter deras törmedlade, el ler oförmedlade mantal, år en fråga, fom åiven fynes t ;rfva underfökning och utredning. Jag bor derföre ciil iiuc ej obemåic lemna, att till denna frågas rigtiga befvarande, bör, enligt våra Laga Stadgar, göras jfkillnad emellan gamla och redan faftftåldte vågodelningar, å den ena, famt nyjs anhål lande, å den andra fidan. Att uti de förra förmed lade Hemman behålla fin förra andel, till undvi kande af ftåndiga ändringar och befvår, fom deraf föroriakas ikulle, år oförnekeligc af 52. uti Kongl. Resolution på Allm. Bei. d. 17 Dec. 1734, Men, att deremot förmedlade Hemman vid ny vågodelning bö ra få åtnjuta deras förmedlade mantal till godo, vifar Kongl. Br. af den 26 Martii Ty, fom dec fkål, hvarföre förmedlade Hemman uti gamla fattftåldce vågodelningar böra behålla fin förra andel, i tillämpning till de nya alldeles uphörer, och dec år en i den delen af Kameral Lagfarenhecen, fom handlar om förmedlingar, etablerad generel princip, att, når något Hemman blifvic till mantal förmedlade, böra alla de befvår, fom derefter ufgådc och jämka de blifvit, afpaflas efter förmedlingen; undantagan des knekthållet, fom ej får rubbas; fe Ref. på Allm. Bef. d. 17 Dec ; få fynes vara klart, att famma lag år, i anleende tili nya vågodelningar.