SKATTEHEMMAN, ÅTFÖLJA. Juris Pr ofesforens H r DÄ AUDERS HERNBERGHS DE BESVÄR OCH SKYLDIGHETER, FJERDE DELEN. Infe ende,

Transkript

1 ACADEMISK AFHANDLING OM DE BESVÄR OCH SKYLDIGHETER, SOM ÅTFÖLJA SKATTEHEMMAN, >- -a ^ FJERDE DELEN. Med den Fidt Lagfarne Juridißa FacnlteUns i Upfala fiimtycke, Och under Juris Pr ofesforens H r DÄ AUDERS HERNBERGHS Infe ende, Författad och till Allmänt ompröfvande frainlhld Af GRABRIEL TRYGGDAHL, ifrån Medelpad» Guftafvianfke Larcfålen, d. 8 Febr. ιη8ό. ä vanlig tid f m. Uti den ftorre Tryckt hos ϋ Ρ S A L A, Direft. Johan Edman, Kongl. Acad. Eoktr»

2 KONGL. MAJ:TS TRO-TJENARE och HÄRADS-HÖFDINGE HÖGÅDLE och VIDT LAGFARNE Herr ERIK TRYGGDAHL SAMT H0GÅDLA FRUN EDLA JOHANNA "WINNBERG, MINA HULDASTE FORÅLDRAR! Anfert detta Academifka Arbete\ fåfom ett ringte prof af den vårdnad, kårlek och tackfambet, fim jag år (kyldig får alla emot mig bevifta välgärningar Jag framhärdar med vårdnad MINA HULDASTE FORÅLDRARS Tjdigfie Soth Gabriel Trxggdahl*

3 . I» Utom the befvår och ikyldigheter, fom efter Lagarna, åtfölja Skattehemman i allmänhet, och lui the fornt genom trycket utkomne delar blifvit omrorde, åro ock theife flags hemman underkaftade thec befvår, at, fedan tomt til hvarje Gård i Byen efter the i l:fta Cap. i.. B. Bygg. lagde grunder blifvit delt, bor famma tomt, efter ii Cap. i. famma balk, byggas til Man-och La dugård, begge med thet ilags och antal hus, fom ther (äg?. Att Skattehemman, åfven en iådan byggnads ikyldighet åligger, lårer få mycket mindre kunna dragas i tvifvelsmål, iom Förordnandet therom uti fiitnåmde Lagfens rum, jåmfordt med Hufefyns ord ningen af den ig Julii ιβ8ι > är generelt; och XXVII Cap. i. Bygg. B. thefsutom förmår, at Krono-Fogde eller Lånsman med 2:ne afnämden å tid, fom i XIV Cap. 2. Jord. B* nämns, ikall ikåda, huru Bonde å Skattejord byggt och häfdat A 2 haf-

4 # ) 4 ( hafver,når vanhåfd och mifsbyggnad therå märkes. Och prasfteras thenna Byggnads ikyldighet, i förmago af XXVII Cap. 3. Bygg. B. efter hemman talet, hvarmed, enligt Refolution på Pr. Bef. af d. 7 Jul ii år 1752, förflås thet iamma, fom mantalet, och Gårda talet, få att hel gård» helt hemman och helt mantal åro uttryck, fom, i anfeende til bety delfen, medföra famma begrep. Men, ehuru det en laga viishet år, at byggnaden å hemmari bor utgjoras efter hemmantalet, ftråcker (ig dock then, årliga byggnads ikyldigheten icke vidare, ån Lagen i XXVII Cap. 3. Bygg. B. bjuder» enligt hvilket Lagens rum, å hel gård for try års byggnad råknas ftufva, 12 eller 14 alnar lång och 1 q alnar bred, m. m., famt fmårre hus galla for lika års Byggnad å mindre hemman. Huru förmedlade hem man i then delen må anfes, antingen efter fitt för medlade, eller oformådlade hemmanstal, år en frå ga, fom få mycket mindre kan decideras efter vår allmånna Lag, fom then therom icke något (ladgande innefattar* Af fårfkildte emanerade Forfattningar år thet fåledes, fom uplysning i thy mål fokas bor. Ibland theife vifar Forordningen om Hufe-Sy ner på de indelte Lande - Regementernes Boilålshemman til Håft och Fot, at årliga byggnaden på fådana jordagods bör taxeras efter hemmanets för medling, men icke efter thefs förra hemmans - tak Och fait thenna Hufefynsj ordning egenteligen an går Boftåls-hemman, och någor theraf förthy torde

5 ) 5 ( Φ vilja leda then ilutfats, fom /kulle the ther ftadgade grunder til årliga Byggnadens uträknande å för medlade hemman icke vara låmpelige til andra lå genheter; låref dock hvar och en, utan fvårighet finna, at the grunder, hvaruppå ftadgandet i then delen hviiar, åro generelle,, famt förchy medgifva en lika application til alla hemman af hvad (lags natur the halft vara må, då oftridigt år, at hår fo reter fig eadem ratio legis, famt följakteiigen ea* dem Legis difpofitio.. 2. Vidare och fom, til följe af Lag, XXVI Cap. 4 ßysgnings Βϊ thet åligger hvart Hårad at bygga Tings Byggning efter gårdatalet, fom, en ligt hvad redan förut i föregåenge. blitvic an märkt, år thet farnma, fom hemmantalet och man talet; therifrån efter famma Lagfens rum ingen år fri, utan, Såtes-och Ladugårdar, famt afhyfte rå* och rörs-hemman, och theruti federmera, genom något fårikildt ftadgande, icke någon ändring vi dare blifvit gjord, ån at Pofthemman uti Kongl. Br. af den io December 1773, åro blefne frikallade i- från deltagande theruti; Så leder fådant til then o- ftridiga bevisning, at åfven ikattehemman åro ikyldige at bidraga til Tings-hus-byggnad. Angående huru vida the böra theruti deltaga efter förmed lade, eller oförmedlade hemmantal, år vål, få vidt mig vitterligit år, hvarken i Lagen, eller andre fårikildte Stadgar, omrördt, men, att både billighet och A 3 ikjl»

6 Ikjalen, hvarfore formedlingar kunna, efter forfattningarne, begåras och erhållas, medgifva thet för ra, lårer ingen gitta bertrida. Samma Lag fynes ock vara, hvad Tionde-Bods byggnad vidkommer, hvaruti Skattehemman thefs utom oftridigt deltaga. Ty > fom i andra delen af thenna Academiika afhandling thet utredt år, at the utgjora tionde och med Lagen uti XXVI Gap. 5 Bygg0 ß- enligt år, at alla the, fom Krono tionde utgjora, böra Tionde-bod bygga, ther then nödig år, lårer ej tarfvas klarare bevis thåruppå, at the ock til detta befvår åro bundne. Men ånnu åro defte hemmnas befvår flere. The fvara likale des til Gåftgifvare - Gårds Byggnad, fe XXVIII Cap. 2. Bygg. B., theråft icke någor å Krono-jord på egen bekoftnad hus bygga vill,eller å Frå!fe-och Statte-grund Jord - ågaren vill nyttja Gåilgifveriet; Til varga nåts hållande och ikalle- bud. Se XXIII Cap. 2 fåmt bygga varga-gård, fe XXIII Cup. 4, 5.. Bygg. B.; dock få, at allmogen i de Sock nar, Hårader och Lån, fom förena fig om ludring och then verkrtålla, ingen tid om året af och Jagare Skogs - Betjånte må upbådas och befvåras med ikallgång, få framt Allmogen icke fjelf vid virte tilfålien finner nödigt at fådant begåra, fe Kongl. Ref. på Allm. bef. den 29. Nov Uti the an dre Socknar, Hårader och Lån böra Skallgånger icke om brådarte Andtiden, eller tå båfta vinter, föret år, eller emot och på Högtids-dagar, anrtållas. Se Lands - Höfdinge inrtr. den 4 Nov. I , thåreft icke högfta nödvändigheten thet fordrar. Har-

7 # ) 7 ( & Hårmed inftåmmer ock Kongl. Br. den 13 Jan* och 28 Sept '$ 3. Timar Eldfkada å hus, eller gård af rått vå* da, fom man ej kan förefe eller vakta, forrån /kada händer, fe XXIV. Cap. 1. Bygg. B., eller ge nom thens vållande, fom ikadan ej gålda kan; bor Håradet brandilod gifva for hus, fom the voro når the af brändes och for Bonde nödige åro, ie 4. ibid. Och emedan en fådan brandflod efter 5. i famma Cap. och Balk. ikall gifvas af alla hemman i Håradet efter hemman - talet; ty lårer ej behöfvas at ingå uti någon vidlyftigare bevisning Skattehemmans om fkyldighet til deltagande theruti. At i Konungens Befallnings-Hafvandes närva ro & Tinget Hårads-Boerne emellan bor upråttas förening, huru mycket for hvart ock et nytt hus å helt hemman, eller mindre, under en fådan Ti tel, når Eldsvåda timar, gifvas ikall til then lidan de, vifar 6 therfammaftådes. Angående huru flor brandftod af hvarje hemman utgifvas bor,förmår vål (iftnåmde Lagfens rum,at Härads-Råtten bor profva och döma,hvad efter föreningen och hufens be ikaffenhet betalas och erläggas bor. Men, tå ther tillika ftadgas, at föreningen ikall uprättas efter hem mantalet; få förekommer härvid til utredande, an tingen brandftoden efter hemmanens förmedlade, eller oförmedlade mantal, bör utgjöras. Och, tå mig åligger at häröfver yttra min tanka, måfte jag up-

8 ) 8 ( $ riktigt vidgå, thet jag for min del ej annat kan fin na, ån at både med billighet och Lag initåmmande år, at thet.förmedlade hemmantalet thervid tages til grund, Thet år inifåmmande med billighet, ty, fom formedlingar therföre kunna med fkjål begä ras och erhållas, at hemmanet blifvit fatt cii högre, eller ftorre ranta, ån thet, i anieende til fina rin ga förmåner i åker och ång, famt andre tilhörigheter, kan fvara til; få vore ju ganika obiiligr, om ett hemman, fom på en fådan grund behöft och fokt, famt erhållit formedling, ikulie ändock efter fitt oförmedlade hemmantal, i then delen, fom ro» rer brandftoden, blifva taxerade. Thet år ock en ligt med beikrifven Lag;, ty, at hemman i frågor om brandftod böra få njuta fitt förmedlade hemmans tal til godo, och ialedes ej anfes efter fitt förra, kan flutas af Kongl. Förordningen den 26 O&obr Ι,νο.. "' ; < ", '..,. y. At årl. utgöra then få kallade Lagmans-och Hårads-Höfdinge-råncan, år ock en (kyldighet, iom åtföljer Skattehemman, hvilkec år klart af Kongl. Reglementet den 20 Mov Thenna ranta fynes hafva tilkommit i Sven (ka Folkets (katter, fedan *Lagmån och Hårads * Höfdingar blifvit tilför ordnade. At then icke kan föras iångre tilbakas, lårer med få mycket tilförlåteligare vifshet kunna Hutas, fom thet behof, hvartil then utgår och ut gått, icke förr exifterade. Och emedan WigerSpa,

9 # ) 9 ( fem lefvat under Konung Ingiald Iii och rådas uti företalet regering til Uplands Lagen, fom af Konung Birger år 1296 bl ef ftadfåit, kallas Lagyrkir, fkall varit then förfte, fom Jand et fådant Embece i Upinnehaft; och hårtill kommer, at uti then vid Våffgotha - Lagen bifogade fortekning uppå Lagman nen therfammaftådes, Lumbr och Björn Kialki kal las the åidfte Lagman ther å orten; ty tyckes theraf med någorlunda hiftorifk vifshet kunna Hutas, at Lagmans räntan icke kan vara åldre. Angående huru ftor then varit och uti hvad (lags perfedlar then fordom utgådt; finner man af 1. Fl. Tingm. B. Wåftgotha-L., at Lagman /kulle ther, under Titel af Landshyld, af Mohårad hafva 5 tjog not hvart; fjerde år> hvaraf vår ftore Polyhiilor Herr Cancellie-JRådet Lagerbring uti thefs Svea Rikes Hl ftoria, d. 1. Cap. ii. p anfer for troligt, at Lagmannen haft någon förlåning til belöning för fitt befvår. Thenna contribution af Mohårad anfes ock uti en under Framl. Profefloren Rabenii fidio Pr$- utgifven och förfvarad Difputation de Legiferis Wåftro. Gothiae af Herr Grefve Carl Guft. Froliih för at hafva varit extraordinaire, dock ftåndig, famt under Låns-rått Lagmannen til/lagen. Men i från thenna råntan, fom af berörde Hårad utgådt, böra noga the inkomfter ikilljas, fom Lagmannen ågde at upbåra uti Lagfago fin, under namn af Lagmansikut, eller Lagmansikyld, Lagmans fe Råntan, Herr Canceliie-Rådet Lagerbring Sv. Rikes Hiftoria d. 2, Cap. 13,. 15. p. 397, fom, enligt hvad B uti

10 ) 10 ( # uti nyfsnåmde lårda Difputation p. 43. utredes, ikali ftråkt fig til ufas fru&us af vifla jordagods. Ac the chefsurom åmjucit Sakoren, Dombrott, kan fla tas af våra äldre lagar, få val fom a t Kongl. B. d. 20 April 1550 och Ridderfkapet och Adelens Pri" vilegier af år 1526*, hvartil och komma Lagmans penningarne 4 ore af hvarje rok, eller hjonalag. Men 11a fortiden becalas Lagmans och Härads-Hofdin ge råntorne, fom åfven af Skattehemman utgå, en«ligt hvad anmålt blifvit, then förra, eller Lagmans räntan med 6 ore Siifvermynt och then fednare el ler Härads - Hofdinge räntan med 12 ore Siifver mynt årl. fe Kongl. Refolutionerne på Ridd. och A- delens Bef. d. 1 Sept på Ailmog. dito d. 22 Nov The utgöras efter matlaget, el ler rök-talet, fe Stånd. Beflut af år Och e- hurn allmogen federmera anhållit at få erlägga thesfe råntor efter gärdatalet; har dock fådant blifvit afflagit och faftftåldc, at the hora, fom af ålder va rit, utgifvas efter hvarje rok, fe Kongl. creiol. for AHmogen af d. 3 Januarii Afven fom the ock böra utgjoras efter,then valvations-grund, at 3 daler Siifvermynt fvara emot 1 Riksdaler Specie och en Riksdal.Sp. emot j daler Siifvermynt, fe Kong'.KanngioreKen och Forordningen den 6 Dec. 1776, angående Kronans penninge-råntors utgjorande. * T- Tings.Gåftnings-peningar åro ock ibland the årliga räntor, fom Skattehemman gemenfamt med flere

11 $$ ) II ( re hora ufgjöra, fe Kongl. Reglementet d. 20 Nov ib. Kongl. Forordningen den 6 Julii Fotdom utgjordes till underhåll for Lagman och thefs med följe vid påffående Ting Lagmans-gård tå aldrå koifå kallad, fom kan inhämtas af Konung G u- ftaf den 1:ftas opna Lagmans Bref ior Carl Eriksfon på Lagmans fyilan i Vader -Gothland, daterade i Skara Michaelis dag Äfven fom ock Lag männen i Finland åtnjoco then få kallade Lagmans fordring, fom borde prxfteras til the håftars födo och ftillning, Lagmannen på fine refor till Tingshållande och andra Embets-refor nyttjade, fe Ko nung Guftaf den ijftas Påbud af år 1531, hvaraf torde kunna flutas, at Lagmännen i the ofriga Provincer åfven haft något dylikt. Åt Hårads-Hofdingen har Allmogen i hvarje Härad hållit 2 hä ftar, fe Calmare Recesf $ 9 * hvilkas (fal le allmogen i Våfter - Gothland blef tillåtit at gifva en Skeppa korn, fe PI. d. 7 Sept. I540 Och, at thefsutom utgjordtstingslaman, fom var en gård til domarens underhåll, år oftridigt af XI Fl. Kongl. B. Upl. L. Men thetta år nu afikaffadt, och utgjöras ithet ftållet Tings-Gåftnings penningar, fom fagt år, neml. 2 ore Silfvermynt til hvart Ting, el ler 6 ore Silfvermynt om året af hvar ock en, fom Bonde-hemman brukar, famt följakteligen af ikatteågare, icke efter gårda-talet, utan efter roketalet, fe Norrköpings Beflut 1604 $. 11 Ref. på Allm. Bef , 1683» - 21 och »Ü,Utaf thefle Tings - Gåftnings penningar njuter B 2 Hå-

12 φ ) 12 ( <$> Håtads - Hofdiagen hälften och Nåmden then an dra hälften, dock få, at iåv&l Hårads-Hofdingen, fom Nåmden på extra ordinaire Krono«förrättnin gar fig fjålfve underhålla och Nåmden af theis an del åfven vid Lagmans Tinget hg forforjer, ie Kongl. Ref. d. 6 Julii t 1. Och at thefie pennin gar på famma fart, fom Lagmans och Hårads-Hof dinge - råntan erläggas efter then valvations»grund, at i Riksdaler Specie fvarar emot 3 daler Silfvermynt, vifar Kongl. Cammar Coli. Circulaire d. 16 Dec Til the befvår och fkyldigheter, hvilka förut i thenna få val, fom foregående delar, åro nåmde och Skattehemman åtfölja, kommer ock,at the flå i Knekte-eller Båtsmanshåll. Ty, fedan Konung Gu ftaf den ufta, Glorvurdigft i åminnelfe, redan un der fin regering, funnit en ordentelig Krigsmagt til Landets forfvar få mycket mer erfordras, forn thet ej annat kunde, ån medföra hela landets odes-mål och gemenfam undergång, om vid yppande fient ligheter, allmogen ikulie ifrån fine hemmans bruk til ftrids emot orolige grannar utikrifvas; och thenne Store Konung på en fådan grund therom gjordt foreflållning, fe Kongl. B. dat. af d. 30 Dec. 1540; Konung Carl Guftafjåmvål federmera til utroranande theraf, om thet icke vore for Kongl Ma):t och Kronan fördelaktigare, at, i flållet for de vanliga utikrifningar, låta hvart och ett Lån, eller Province anikaffa ett ftåndigt antal knektar, viffa hemman räk nade

13 )»3 C # nadc på hvar karl, nnbefalc Kongl. KrigsCollegiurrr, at med thefs utlåtande therofver med mera inkom na, fe Kongl. [Memorialet d. 29 Apr. 1658*, men Konungens emellankommande dod vid Riksdagen i Gotheborg 1660 verkftälligheten af detta granlaga ärende hindrade; blef chet ett värdigt ämne för defs Son och efterträdare i Regeringen Konung Carl d. XI:te, fom, fedan han genom fogade anftalter fådt all erforderlig uplyfnning om thet, fom thervid borde tjåna til Grundläggning, til Ailmogensbe fullmågtigade vid^ I6g2 års Riksdag ofverlemnade, at fins e» mellan cfverlägga om ett visft och (ländigc Knekte» häll. Och fom thet ej kunde undfalla Allmogens υρmårkfamhet, huru mycken nytta iådant medförde, ingingo theruti genaft Provincerne Upland, Öfter- Gothlsnd, Södermanland, Våftmanland och Nerike, på famnia lått, fom Öfter-och Wåfterdalarne, famt Gåftrike-och Helhngeland thet tilförene gjordt, feconfir* mation med Allm.angåendeKnektehålletd. 5Öec. 1682» cfr. d. 9 Sept The ofrige Provincernes Allmoge, famt Ridderikepet och Adelen for fine ägande Frålfehemman férblefvo ther emot vid utikrifningen, dock med förbehåll, at framdeles få ingå uti roteringen, om the fådant for fig funno förmånligt. Men fom vederbörande Provincer, hvilka tå ej famtyckte til ftåndigt Knektehåll fnart blefvo öfvertygade om the fordelar, fom thermed voro förenade; förklara de få val Ridderfkapet och Adelen, fom Allmogen gemenfamt, uti Skaraborgs Lån 1681, fe Kongl β 3 Refo,

14 » ) 14 ( Φ Refol. på Ridderikspet och Adelens defsderier den 27 Martii 1684, Kongl. Brerv d.^ lo IViaji icern den 16 IViaji 1685; uti Åbo och Björne borgs Låncr år 1694; utl Kronoborgs och Jönkö pings Låncr 1684, ie Kongl. Br. d. 24 Jan. 1684; uti Ta vafleh us 1696, fe Reglementet d. 14 Decern. 1696; Uti Elfsborgs, toril marks och Kinds, fedan Wailo och Dahlslands inbyggare farot Å; ocii hän de Η arader, fe Ref. d. 14, 22 Martii ib. d. 5 Ju nii 1683, och d. 24 OÖober 1483> uti Savolax och By/lotts Lån Uti Calmare Lån i bojan af ar 1683 ι fe Kongl. Br. d. 25 Jan confr. Kongi. Refolution d. 27 Febr. 1683> uti Öflerbottn 1731 > fe Kongl. Ref. d. iy Marti 1733 och d.'20 Martii famma år, fig hugade, at antaga thet rtåndiga Knektehållet. Således år ortridrgr, at åfven Skatte hemman åro thet famma underkartade, dock få, at the uti Provincer, fom åro befvårade med Båtsmans, håll icke fvara i iådant fall til Knektehåll, fe Kongl. Forord Kongl. Br. d. 21 Dec famt Kongl. Påbudet d. 30 Jan Men härvid kånna dock nohemman Skartehemman och Kro ingen rtårre tunga, ån Frålfehemman* ty thefie fednare ftå i liks Knekte-och Båtsmans - håll med the bågge förra, fe Kongl, Br. d. 21 Dec Åfven fom ock the Skattehemman, hvijka åro anilagna til Poftforflen och therföre kallas Pofthemman,fe Portm. InrtruQion d. 16 Febr φ. 9. el ler til Gåilgifvare Gårdar, fom Gåftgifvaren fjålf be bor, få vida thet fådant förut hade åtnjutit, fe Gårt-

15 gifvar Ordningen d. iz Dec , eller åro Ruftningshemman, fe Kongl. B. d. 5 Apr , eller kommit at idka Bergsbruk både i Masungnar, Grufvor och Hamrar, famc kunna gjora fkjål för ett Bergslags hemman, fe Kongl. Inftruftion d. 3 och 10 Jan ^ och d. 2 Sepr. 1685, famc bo- (lallen (e Reglern, d* y Jan* 1684.» alla åro från ro* tering frie. Angående huru många gårdar ciifammans utgjora en Knekt; innehåller vål ej mindre Riks dag beflutet af d. 3 Januarii 1683 uti 21., ån Jnftruffion för Indelnings Commiffion af famma dato och år, at tvånne hela gårdar af Krono och Skat* te borde anfkaffa och underhålla fin karl emot then fårmåns åtjutande dags befluc CöAåkras octrförvaras, rpen l m * orter få många hemman icke funnos, hvilka Knck tehållet kunde underläggas; få ikulie et halte fvara emot ett helt, två fjerdadelar emot ett helt och två åttonde delar emot ett helt få^edes, att ett heltkio* no hemman roterades tilfammans med f, f cuert^ Dock borde, fä mycket fom mojeligheten medgaf, obierveras, at Skatte med okatte och Krono med Krono roterades«, ochfå vidare.

16