HERNBERGHS. Herr Doct. ANDERS SKATTSKYLDIG JORD, johan elias reiff, Juris PROFESSORENS1 UPSALA, INSEENDE, framståld ACADEMISK AFHANDLING SAMTYCKE,

Transkript

1 ACADEMISK AFHANDLING om SKATTSKYLDIG JORD, I. D. med EACULT. JURID. och UNDER SAMTYCKE, Juris PROFESSORENS1 Herr Doct. ANDERS HERNBERGHS INSEENDE, Författad och till allmänt omprof vande framståld AF johan elias reiff, Frän Stockholm, Uti Den Större Gustavianska lårosauen D. 13 Dec. 1783» Tryckt hos UPSALA, Directeuren JOHAN EDMAN,

2 ÅLDERMANNEN HÖG AG TADE HERR J OHAN FREDEL REIFF, SAMT DFGDÅD LA Madame CHRISTINA REIFF, Fodd HAUPT, MINE HULDASTE Jigcn ting är fvarare, än att ajfkildra Jä väl bina Föräl drars kärlek emot fina barn, fom tbejfas innerliga för- Imdelfer emot tbe fårras,, till följe tberaf oflridiga rättig heter. All min timmeliga välgång leder näß GudY ifrån Eder Hiddafle Föräldrar fitt urjprung. Min pligt och vårdnad emot fä of vevflodande och omfinte kära Föräldrars hjertan flår therföre lättare att innom(ig rönas än att med or den befkrifvas. Tilläten mig altfå, att i briß pä ord, ut märka thetta igenom ett ringa och mera betydande teken, tä jag tecknar få vördade och kära namn fram flöv thenna Förfllingen af mina Studiers frugt; Himlen uune Eder^ mine Huldafte Föräldrar, att hädanefter fä räkna fä många roliga och fälla dagarfom i förut haft mänga bekymmerfamma ßunder om min välgång, dä jag är fäker, att lifstiden till min utmärktaße glädje blifver längvarig, och att icke något bgnablick theraf med mifsuöje fbrjvinner, Framr härdar med all vördnad MINE HULDASTE: FORÅLDRARS. Lydigfle Son joh. elias reiff-

3 . 1. ti IV. Cap. 9.. Jorda B. ftadgas: Ej ma tbenr fom a Skatt{kyldig jord fitt er, genom köp, fkifte, eller ä annat Jått, något föndra och min/ka af-thet, fom thertiu med rätta hören gör thet nägor vare ogildt. Thermed inftåmmer ock y. /. i XX. Cj/). Råtteg. B., cå thår torbjudes, af*ej Bonde ma, genom förlikning, minfka tben jord, fom Skattfkyldig är, etod therom emellan grannar i by, ellerfårjkäte bohl-byar tvift år. Hvad med Skattfkyldig jord, efter then grund, hvarpä thefte i vår alhnanna Lag fladgade forbud hvila, ma fördis, ar en af JurbConfulci Dogmatici olika befvarad fråga. Somlige f<vmena, att the i til'ampningen ej bö ra vidare (frankas, ån till Krono och Skatte-hem man, vare.dg in-eller oindelte. Andre theremot yrka, att the Itven ml dragas til the hemman och Jordagods, ioni åro af Frålfe natur, och kallas A 2 ftro*

4 < & \ A ( ess3 ) 4 v. flro-och utfochne-gods. Och, ta fåledes hår fore ter fig en uppenbar fkiljaktighet emellan them, fom Lagen på er dogmatifkt fått förklara, och pra&ici förmodeligen icke eller torde i then delen vara af lam ma och enahanda tanka; men olika begrep om Lagens råtta mening och förftånd ej annat kan, ån vårka till följd af olika tillämpning, hvarigenorn råttvifans åter helgd mycket åfventyras; få har?ag, fom vid Råttegångs våfken tånker foka befordran; och forthy til folie af Forordningen d. 10 Martii 1749, bor, innan jag lämnar Academien, v i fa något prof af infigt i Lagfarenheten, foretagit mig, att på Academifkt vis afhandla den frågan, hvad i conformité med höga Lag Stiftarens råtta mening uti anfor de Lagfens rum, IV. Cap. $. /. JordaB. famt XX. Cap. 3. /. Rätteg. B. må med fkattfkyidig jord va ra att förftå, famt huruvida therunder j allenaft Krono-och Kronofkatte, utan och Strö-och Utfochne-Frålfe- hemman kunna innebegripasj Jag lefver härvid i then fåkra tillforhgr, att en benägen läfare lårer få mycket mer tackas ofverfe med the fel, theruti kunnat inflyta, fom åumet år af then granlaga befkaffenhet, att till thefs behöriga utre dande fordras vidftråktare "kun/kap, ån med fkål kan förväntas hos en yngling, för hvilken i låro vågen ånnu mycket att hämta Iterftår, och mifstag foljakteligen aldramåfi: förtjena urfågt. 2- Att med redighet och pä fått, fom vederbör, kun-

5 C ßa \ m f tsfo^ W ) 5 V kunn<j utreda och befvara förevsrande fråga, fordrar ett noga derermineradt begrep om Skattfkyldig jord* Ate lä faren therfdre må veta, hvad thermed, efter kameral fly], egenteligen förftås, bör ej obemålt lämnas, att, efter then therom i allmän het fattade, och i kameral - författnxigarne grunda, de idee anfes rätteligen all then jord for Skattfkyldig, hvaraf till kongl. Maj:t och Kronan, eller Thefs höga rätts Innehafvare, årliga råntor, Skatter och Utlagor böra utgöras, fom beftå, dels uti Jorde boks, dels ock uti mantals-räntor* Således och e» medan Sven/ka hemman och Jorda-gods, enligt then i Kronans jorda*böcker antagne delnings» grund, i anfeende till t lieras olika natur, i 3:ne fkg, Krono, Skatte och Frålfe, fåledes fördelas, Att under Krono-hemman begripas alla the, af hvilka Kronan år ägare, både till jorden och räntan, den fednare må vara Kronan behållen, eller bortförlåndt; under Skatte alla the, af hvilka en annan äger jor den och en annan räntan, famt under Frålfe-hem man alla the, fom Fråifeman både till jord och ränta tillhöra. Se Herr Kammar-Rådet af Botins vackra Traftat om Svenfka Hemman oeb forda gods 1. D. VI. Cap. 2. /. it. Jämför Kongl. Kam mar Collegii Bref om Jordebokens inrättande d. i$t Dec ; ty har jag, ehuru mitt föremål nu icke egenteligen år, att hår utföra alla the råntor, befvår och fkyldigheter, 1cm hvarthera af thefse fl&gs hemman, enligt leg och Författningar, åt följa; dock för att bereda thetta ämne till all moie- A 3 H

6 m, \ < r «s% c&s* </ Q v «86? lig tydlighet, trodt mig böra i then mohn, fom fådanc kan leda till någon uplysning i frågan, hvad med Skattfkyldig jord roå hafva blifvit fördådt, korceligen vifa> h vilka råntor, befvår och (kyldigheter alla theflö Jordagods åtfölja, att theraf fedesmera med laga vifshet må kunna (lutas, hvad me<4 Skatt/kyldig jord, efter Lagens råtta mening och grund, år att fördå Hvad till följe håraf förd krono-och krono Skatte-hemman angår, bedå the årlige (katter och råntor, famc öfrige befvår och (kyldighecer, iom thede (lags hemman åro underkadade, theruti, att af them årligen till Kongl. Majrts och Kr nan både Jorde-boks och mantals-räntan bör utgöras. Se Härads -Fogde-Inßr. d. ß. Ott. i6 8, Häri;ds Skrifvare Inßr, 16. Ott. i6$ß, att the då i foldate och båtsmans håll, Se Kongl. Kefol. d. 2/. Dec. icßi., och åro (kyldige fvara till Inquartering, Se Quarter Ord. d. 28- Mart. /71J?. jf. 23. krono -/kjuts, Se Tåg- Ord. d. 28. Maji 171p. Kungl, Sej. d. r. Aug. /727, till tånge-(kjuts, dock emot betalning, Se Kongl. Br. t. Landsbåfd* ig. Sept. 1712, tili håll*/kjuts, Se Gäftgtfvare -Ordn. d. 12. Dec. 173$. Adel Privil. d. 16. Ott. 172g., taga emot gåftgifvener, SV XXVlll. Cap. /. jf. Byggn.H. deltaga i nödige hus uppbyg gande å gåftgifvaregård for vågthrande, thereft ej någon, å egen bekoftnad, Lhem thår bygga vil! ; Se XXVLLL Cap. 2. /. Byggn. B., fvara till våg»

7 <m \ ~ r % / 1 K w och bro byggnad, theruti hvarje Hemman får fkifte fat, efter then del',, thet i by åger; Se XXV. Cap. 8 / Byggn.B. Cfr. RefoLp. AdBefv. d.8. Jan. /737. ;/. hålla varga-nåt och varga gård, Se XXIU. Cap f. Jf. Byggn. B. ) bygga Kyrkjo med hvad t hen ill hörer, fåfom 1< lock ofta pel, Kyrkjo-mur, fochne och fattigftufva, Se XXVI. Cap. 1. jf. Bygg«. B., famt Pre fte gård,-se (. 2. ibid., och tingshusbyggnad;/. 4. ibid. utgöra få vål Krono, fom Pråfte tijoncfce; Se Placat d. 22. Febr bygga tijondebod; Se XXVi Cap. 7. jf. Byggn. B., utföra (amma Tjonde» Se Reglern, d. y. 3^« > Bej. p.. Alhn.Bef. /727, Forod. d. 8 Jan. /74#., gora dagsvårken vid Kongs - engarnes bergning; Se For- Ri ß?. 7. Apr it. Kongl. RetoI. d. 10. Sept jf. y2.., utgöra Lagmans» Håradshöfdings* och tingsgåftnings-penningar, isv Reglern., d. 10 Nov. 1741, Herredags penningar, ßr/. p. Alhn. Bef jf. tf. /7AP. /. jo. /72p. /. Alla the-ffe råntor, fkatter, befvår och /kyldigheter, hvaribland Jordeboks och manfals-råntorne, fom utgöra egenteliga egenfkapen af fkatc- Ikyldighet och årligen till Kongh Maj:t och Kro nan utgå, åro the måft betydande,, åtfölja kronooch Skatte - hemman i Allmänhet. 4- Angående vidare frålfe-hemman, fom åro i Sverige och Finland, antingen Säterier,, rå och rörs, eller Strö-hemman, famt i Skåne, Halland, Blekin ge: och Bohus Låner> antingen Säterier, infochneoch

8 0 ) 8 ( 0 ech veckodags-eller utfochne hemman; Så åtfölia Såterierne i Sverige och Finland, efter Adeliga Privilegierne den 10 Oft , icke andre befvår och fkyldigheter, ån att the åro fkyldige, att fvara till Kyrkjo-och Kyrkjogårds, våg-och Oro-byggnad, famc Pråfte- tijonde, få vida the icke aga fig nå gon frihet derifrsn i famma Privilegier, Lag, eller andra (ar/kilta Forfattningar förvarad, famc, att the the (Tutom, i Förmågo af Ländsk ofdinge InßvucUon, d. 4. Nov jf. 30. och Kongl. Ref. d. 1. Offiobr. /. 8*5 bora vara få bebyggde, att the, fom Adeliga fåren, må kunna anfes och bebos ; Äfven fom ock the i Skåne, Halland, Blekinge och Bo* hus Låner belågne, och Såteries frihet uti Hg innebegripande Frålfe-gods, icke eller, efter Privilegierne, eller andre laga ftadgar, åro någre andre, eller fiere.onera, underkaftade, ån att the, enligt nyfsnåmde Refolution af år bora på lika fått, fom Såcerier i Sverige o och Finland, * vara coltiverade och bebyggde, famt deflbtöm fvara till then van liga Adels Ruftcjenften, Se Adel. Privileg, d. 10 Oft /. jf. g. 2/. Och hv-ad the Frålfe hemman angår, fom i Sverige och Finland åro belågne innoin famma Bys rågång, fom Säteriet, hvarunder the lyda, och therföre, efter kameral ff yl, kallas rå-och rörs-hemman: Se Tijonde Plac. den 22. Febr. /638. it. Adel. Privileg, d. 16. Qti. 1723; njuta alla få* dane hemman, fom Ridderflupet och Adelen d 16 Oct tilhorde, eller kunna, fåfom med oråtta Thy ifråogångne, Lagligen återvinnas, famma för

9 ) 9 ( O måner, fom Säteriet, hvarunder the ligga. Dock be talar Landtboen för the bebodde, och till hem mantal lagde rå-och rörs-hemman, efter vanlighe ten, Lagmans-,Håradshöfdkigs-och tingsgåflnings penningar, åfven fom han ock fvarar till Pråftegårdsvåg-och bro-byggnader, famt bor vid fiendens in fall och hogft trångande nöd, tå Krigsmagten p en ort fammsndrages, emottaga en proportionerad inquartering. Tiie frålfe-hemman i Skåne, Halland, Blekinge och Bohus, f«m år belågne i famma Sochn, ther Säteriet ligger, hvar under the höra, och förthy i Adeh Privilegierne d. 16 Oft och kameral handlingar kallasinfochne-och veckodagshemman åro, i anfeende till them åtföhande fri och rättigheter, i alt lika med the Såcerier, hvarunder the lyda och ligga, un dantagandes, atr al them ucgöres Kyrkjo-Krono- och Pråfte-Tijonde, jämte andri gamla beviflige Pralle-rät tigheter, famt våg» och brobyggnad i the orter, ther fådant brukeiigt år, famt chen få kallade Matlagsfkatten, eller Lagmans, Håradchöfdings,och Tingsgådnings penningar, (amc inquartering vid fiendens infall och hogfl trångande nöd. Med annan fkattfkyldighet åro ahefle infochne - hemman icke bci våra de. f- The råntor, befvår och fkyfdigherer, fom ärföl ja the frålfe - hemman, fom i Sverige och Fin land kallas ftrögods, och i Skåne, Halland, Ble kinge och Bohus utfochne hemman, af t hen orvk, att the icke ligga innom famma bys rågång, eller B.Sochn

10 H ) 10 ( ägg Sochen ther Såterierne, hvarunder the lyda, åror Att the då i lika foldate och håtsmanshåll med andre Krono och Skatte-hemman, Se Kongl. Re/ol. 2/. Dec. icßi. och fvara tiil vapentjenft, Se Adel. Pri. vil. d. 16. Ocl jf. 21. Af then få kallade mantals-råntan arlågga the haliva bofkaps-penningarne, Se Riksdads Be/lutet d. 23. Febr /. 23. d. 24. Dec /. 3. d. 23 Junii Rejol. p. A Ihn. Bej. d. 20. Febr \ halfva Landtågs går den ; Se Ko tigl. Refot. d. 23. Mart , lame halfqa Skucsfårds penningarne, Se Kongl. Forjåkran d. i. Oclob /. 7. Riksdags Be/lutet a f Dito år, hvarjemte the ock deltaga uti Kyrkjo-Kyrkjo-gårds och Pråflegårds byggnad, Se XXVI. Cap. B. B., gållgifvaregårds och tingshus-byggnad, Se ibid. 4. jf. farnt XXV11!. Cap. 2. Jf. B. B. i våg-och brobyggnad, Se XXV. Cap. 8> Jf. B. B. och hålla varga nåt, Se XXLll. Cap. B. B. famt gifva krono kyrkjo och Prålte-tijonde, Se Plac. d. 22. Febr bygga tijonde bod, Se XXVI. Cap. 3.jf. B.B. prasftera håll/kjuts; Se Adel. Privil. d. 16. OD Gåftgifvare Ordn. d. 12. Dec. 1734, och thet fåledes : Att frålfe och Skatte-hemman thårutinnan lika anfes med Krono och Krono Skatte hemman Se Kongl. By. d. 11. Nov. /7^5; Åfven fom the ock, når tåg eller ßörre marcher fke genom landet, eller Pro viant, Ammunition och beklådningar till Arméen, fåftningar och magaziner Jflcola framföras, bora med Ikjutsrefor, gärder och eljeft, hjelpa till iör betalfling, dock få? att i fådane hjelper och contributio-

11 _ &p* \ tt r tioner 2;ne frsife-hemman, råknas emot ett Krono-Skatte-frålfe-Skatte och Krooo-hemman. Se Adel. Privit. d. 16. Otlob. 1J23. /. /. p. /<?. Hvilka marcher åro ror ftörre att &nfe, vilar Kongl. Brefvet till Kammar-Collegium och Stats-Contoiret af d. 26. Nov. nöj, hvarud fsfhlålles, att med flörre marcher må törftås, når 300 man och t her uiöf ver framtågaf 6. Sedan man fåledes i all möjelig korthet igenom«gådt che råntor, fkyldigheter och hefvår, fom Krono-Krono Skatte och fråtfe hemman i allmänhet åtfölja, leder ordningen mig, att hår uptaga then frågan, hvilken jag förefatt mig, att i fynnerhet i thenna delen af thecta Academifka arbete befvara, nemligen, hvilka jordagods under förbudet emot fkattfkyldig jords minfkning må dragas. Hvad förthenfkuld thenna frågan vidkommer, lårer ingen vara, (om icke finner thec, i anledning af föregåen de 3. vara aldeles oftridigr, att Krono-och Krono- Skatte - hemman, åro ibland the Svenfka hemman ock Jordagods, lom åro Skartfkyldige. Att thefle oek i fynnerhet på en fådan grund, åfven i nåftflntne ar hundrade under en fådan fyne-punft blifvit anfedde, år få mycket otvifvelagtigare, fom al la tå, tid efter annan, emanerade Laga-Stadgar, hvi'ka innefatta förbud emot fkactfkyldig jords minfk ning och föndring, i ett oafbrutit fammanh3ng ihcrucinnan inftåmma. Ty, fedan genom åtfkillige påhod B 2 och

12 c^3 N -t /s f =«C? I 12 K och utgångne PJacater långt förut hade blifvit påbudic, att Kronones fkattfkyldige underfåtare icke fkullc hafva magt och lig underftä, att rifva, londr?, eller min/ka jord af theras gamla Skatte-hem man och Bohl-byar,utkom under d- 2. Maji Placatet och förordnandet, hvaruti, enligt få val rubriquen, fom fielfva ConBirutionen theruti, förbudet emot fkattfkyldig jords minfkning endaft till Krono, Krono Skat'e och militise-hemman i fä måtto Brac kes, att om någor från fådane-hemman underbode fig, att, antingen igenom köp, fkifte, pant eller hvarjehanda förlikning Oi.h contraö:, abalienera någon åker, eng, holmar, Ikog, mark, fifkevatn, eller hvad namn thet eljeb hafva kunde, fkulle fådant ei allenaft varda anfedt rned thet BrafF. fom uti XXX. Cap. KongL B. L. L. vore utfått; utan ock then, fom flik c fig tiiihandlade och forlkaffade, blifva aldeles oriuffcig af thet, han fåledes emot för bud otiibörligen, till (ig bragt, tillika med thet, han therföre hade gifvit. Uri thet tberuppå federmera d. 21. Julii förnyade Kongl. Placatet (fracker fig och förbudet intet til andra, ån till thesfe Jordagods, hvilket år klart theraf, att fiadgsndet theruti både till grunden och orda - uttrycken, vifar fig uti full conformité med förenåmde Placat af d. 2' Maji Annan mening kan ej eller dragas af the fednare theröfver utfärdade Förklaringar af d- 12. Mart. 1682, d. 23 Dec. (amma år, d. 7» Apr och d. 14. Augufi Och, eme dan alla thefie laga Stadgar, långt ifrån att vara

13 $ ) *3 C ti till tberas kraft och varkan uphåfne, faft mera In nu medföra full förbindelfe till obrottflig efterlefnad vid tillämpningen theraf; ty leder fådant i Hut vågen, icke alleuafl till then fölgd,att Krono, Krono-Skatte och militiae hemman cgenteligen blitvit under förbudet emot Skaatfkyldig jords minfkning och olaga föndring innebegripne; utan ock, till then, att Förordnandet ej mindre i IV. Cvp.y.Jf. J.B., ån XX. Cap, 3./. Råtteg. B.> både kan och bör till fidftnåmde hemman i fynnerhet lampas. 7- Huruvida ock frålfe-strö-och utfochne hem man må anfes, fåfom innebsgiipne under famma e- mot fkattfkyldig jords minfkning i Lagen fladgade förbud, är åfven en fråga, fom tarfvar utredning. Af hvad hår ofvan om theffe hemman, fagt och anforde blifvit, år vål t het, å ena (idan, en laga vifshet, att the icke alier.sft till Kongl. Maj;t och Kronan årligen böra utgöra hälften, af vifla perfedlar i mantals-råntan, utan ock deltaga i the ofrige omförmåldte Lefvår; men icke thefs mindre, år thet, I andra fidan, en lika Lagfanning, att the, tå Förbuden emot fkattfkyldig jords minfkning å- ren 1673 och 1677 emanerade, icke blifvit, fåfom fkattfkyldige, theruti nåmnde. Orfaken, hvarföre the icke tå nån de blifvit, giflar jag hafva varit then, att 1cm Jorde! e ks-och mantals-råntornc ut göra egeniiga egerfkapen af fkattfkyidigher; men Fiålfe Strö-och utiochne-godlen, tör the förra få B 3 vål

14 *&& / *4 v vål tå, fom nu,. nldeles befriade vore, och manta'sråntorne, ifråm hvilka the, dcis aldeles, dels och till hålften emot Ktono-och Krono (katte niuto befrielfe och lindring, fäfom uppå Riksdagcrne under Ko nung GUSTAF ADOLPHS thcn Andre och Stores, jfamc Drottning C H RI S T IN AS regeringar bevil jade och antagne att utgöras till vida behof, icke blefvo, fåfom ordinsira, utan, fåfom extraordinaira och obeftåndiga, anledde, Se Herr Kammar-Rådet af Botins Lärda Trattat om Sven/ka Hemman och jordagods 2 D. IV. Cap. p. ifß. j thet alcfå, hvaiken jordaboks, eller mantals-råntorne, iåfom grund till beftåndig fkattfkyldighet, rör t hem kunde antagas, och förthy icke eller förbudet till thefte hemman ftråckas. Men oanfedt frålfe - hemman i åldre Författ ningar, (om innefatta förbud emot /kattfkyldig jords olaga Qympande, icke finnas nåmde, och fåledes anledning att fluta år, att the tå icke, fåfom Jkattfkyldige, blifvit anfedde, får man dock icke theraf leda (ig till then flutfats, fom fkulle the icke eller nu böra föras under thet i IV. Cap- jf. Jord. B. famt XX. Cap. 3. $. Råtteg. B. ftadgade förbud. En fådan flutfats, långt ifrån att vara i lag grudad, år faft mera theremot aldeles ftridandc. Ty, ehuru the åro befriade, icke allenafl: ifrån hela Jordeboks-råntan. Se Adel. Privi leg. d. $. Ottob d. 16. Ottob. 1723* utan ock i från mantals.raman i få mätio, att the ifrån hela Salt-

15 ) 15 c n Saltpetter hjelpen, Se Kongl. Refol. d. /4. Nov Jf. 4. it. ReJ. på Allm. Bej'. d. 2f Sept. 1675", heia Byggningshjelpen, Se -ibid. och dagsvårks.pennin garne; Se Ref. p. Adel. Bef d. 29. Nov. i6$o. famt halfva Bofkaps penningarne, Se Riksdags Befl. d. 23. Febr d. 23. Dec och d. 23. Jnnit halfva Skjuts* fårds penningarne, Se Riksdags Be/h d. 1. Oci och halfva Landtågs gården, Se lief d. 20. Mart. 1633* Biksdags Befl. d. 26. > , muta befnelfe; hkvai och emedan the få«jedes for the 3:0c flftnåmde perfedlar af mantalsråntan endaft njuta lindring till hålften emot Krono och Skatte - hemman, och the föijakteligen åro fkyldige, att årligen utgöra then andre hälften thersf; the jåmvål thefsutom flå i Bändigt och lika Soldate famt Båtsmans håll med Krono-och Skatte } Se Kotigl. Ref. d. 21. Dec famt fvara till vapentjenfl:, Se Adel. Privileg, d till Krono*tijonde, Se Tijonde Placat. d. 22. Febr. 163g, till Lagmans - Håradshöfdings - cch tingsgåftnings penningar, Se Reglern, d. 20 Nov m.m. ty lårer af thefle praemifler then flutfölgd i adplication till forevarande fråga vara oflridig, att thefle få kallade FråKe flrö och utfochne gods, icke annorledes, ån fåfom vårkeligen Skartfkyldige till Kongh Maj:ts och Kronan, kunna och bora anfes.., 8. Står det nu fåledes faft, å ena fidan, att the vårk-

16 e$& ^ T ( csßb ^ ) A \ vårkligen, i then mohn, fom fagt år, åro fkattikyldige; få (tår ock, å andra fidan, thet lika faft, att the, fåfom under forbudet emot fkattfkyldig jords minfkning vårkeligen innebegripne böra an fes. Att vidtaga en annan tanka ftrider ej mindre emot Lagens råtta mening och grund, ån Thefs bokftafveliga innnehåll Att efter Lagens råtta mening och grund, når then vederbörligen profvas, förbudet^ angående (katt- Ikyldig jords forminfkande, nu åfven tiil them år låmpeligt, lårer intet kunna beftridas. Ty, fom hufvudfakeiigafte fkålec, hvarfore i nya Lagen for* bjudes, att then, fom å fkattfkyidig jord heter, ej må något minfka eller föndra af thet, fom thertiil med råtta hörer, h v ilar på then grund, att ei Kronones ingålder få med elft, genom formedlingar, må forminflvas, och till afkortning komma, och oförnekeligt år, att af dylika olaga fondringar ifrån Frålfe (tro och utfockne-hemman, om the fritt fingo Ike, åfven for Kongl. Maj:t och Kronan, blefvo att befara folgd till förminfkning i thefs ärlige inkomfter; Så tyckes thet vara aldeles klart, att, efter lagens råtta mening och grund, åfven thefle frålfe - hemman, åro under forbudet, rörande fkatt fkyldig iord, i IV. Cap. 9. /. $ord.b. famt XX. Cap. 3. /, Rätteg.B. innebegripne. Annan mening och tiliåmpning medgifver icke eller bokftafveliga in-

17 # ) i? ( innehållet i fidnåmrfe Lagfens rum. Långt ifrån att thår, eller på något annat dålle i nya Lagen Krono, Krono Skatte och militise hemman, (afom blott under torbudet begripne, omtalas, namnes thår endaft fkattfkyldig jord. Således och tå fullkomlige«ut» redt år, att Fiåife fhö-och utfochne - godfen åfven vårkligen åro till Kongl. IVlajjt och Kronan fkattfkyldige, ehuru intet i then betydande mohn, fom Krono-och Skatte; och thet ordet fkattfkyldig jord, tom Lagftiftaren nyttjat, att utmårka råtta meningen tberaf, år ett uttryck, fom uti (ig inne fattar en få generelle idée, att thet åfkar tillämp ning till all then jord, (om år, antingen mer, eller mindre fkattfkyldig, tå icke något undantag federmera blifvit fladgadt; ty år på en fådan grund lb kaledes klart, att, efter Lagens bokfhfveiiga inne håll, forbudet i IV. Cap. g. Jf. Jord. B (amt XX. Cap. 3. /. Rätteg. B., angående fkattfkyldig jord, må om thefte Frålfe gods fördas. 1 thenna tanka dyrkes jag få mycket mer, fom, thereft råtta meningen af förordnandet therfammadådes varit, att thet endad till Krono, Krono-Skatte och militise-hemman lampas borde, i fådan håndelfe icke blifvit nyttjadt ett uttryck, fom medförer viddråcktare begrep, och följakteligen viddråcktare Tillämpning.

18 - i : -Ii*. i ',.: :,,. ' - _*. H'j :{ - ' '* : i ^. ;H- ' : 6-.. ; 'i -v ; :-J ; ' = i.... '. '. -i * ': ~ '-. -r ; : ' - "I- ' ' -s ~ i' *.., ;s«"i «3»fs--,-üs;.-um «[ i A, - m^ mwß 1