Nordangården förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Nordangården förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/12

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Ann-Christine Cavallin Bitr. förskolechef Linda Wallerman, Förskollärare Lena Ahlstedt, Förskollärare Vår vision " I Gävle kommuns förskolor är alla barn trygga och blir respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling." Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2015/2016 Barnens delaktighet Vi pratar i vardagen med barnen om likabehandling, bland annat om hur man behandlar varandra på ett bra sätt. Vårdnadshavarnas delaktighet Vi informerar och har samtal med alla vårdnadshavare om likabehandlingsplanen under utvecklingssamtalen. Den aktuella planen kommer att finnas tillgänglig i hallen samt på förskolans hemsida. Personalens delaktighet Likabehandlingsplanen skall vara ett levande dokument bland personalen som diskuteras och utvecklas under hela året på förskolan. Det skall finnas en plan för vilka verksamhetplaneringar som skall innehålla arbete/uppföljningar med likabehandlingsplanen. Under våren 2016 kommer det att vara diskussioner om den nya planen i personalgruppen. Förankring av planen Alla görs förankrade i likabehandlingsplanen, barn, vårdnadshavare och personal. Genom observationer, dokumentationer och ständiga diskussioner gör vi den levande. Vid inskolning av barn görs likabehandlingsplanen känd för vårdnadshavare, likaså när ny personal anställs. Vi informerar också om var de kan hitta likabehandlingsplanen och läsa den på vår hemsida. De kan ge synpunkter på den till oss. 2/12

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Regelbundna uppföljningar av de främjande insatserna har gjorts under året i personalgruppen på verksamhetsplaneringar. Likabehandlingsplanen presenterades under utvecklingssamtal med vårdnadshavare. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Alla pedagoger har deltagit i uppföljningarna under verksamhetsplaneringar. Likabehandlingsplanen har funnits med vid utvecklingssamtalen med vårdnadshavare. Barnen har deltagit i kontinuerliga samtal om likabehandlingsarbetet. Barnen har blivit intervjuade samt observerade i samband med vår kartläggning. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Utifrån vår situation på förskolan valde vi att arbeta med "hur man är en bra kompis". Kompissol- De äldre barnen blev intervjuade om hur en bra kompis är. I resultatet kan vi se att de har en åsikt om hur det ska vara men att det är svårt att leva upp till det. Vi pedagoger upplever att barnen "vet" vad vi vill att de ska säga men flera förstår inte innebörden av orden samt vilken roll deras eget agerande spelar. Därför har vi haft svårigheter att arbeta vidare med det. Pedagogerna har fått stöd i detta arbete genom handledning av specialpedagog samt psykolog. Med de yngre barnen så valde pedagogerna att börja med att observera barnen när de gör positiva saker för varandra för att sedan samtala med barnen i mindre grupper om situationerna. För att konkret visa situationen för barnen fotograferas det. Feedback- I vissa situationer har pedagogerna blivit bättre på att ge positiv feedback till varandra och barn men det är något vi måste fortsätta arbeta med och påminna varandra om. Pedagogerna har arbetat med ordet feedback i olika sammanhang för att få en samsyn. Massage- Vi startat arbetet med att ge varandra massage. Alla barn vill inte delta, vissa har börjat delta, vissa vill ge men inte få. Det är ett arbete som måste fortgå. Pedagogerna ska försöka hitta/skapa situationer där barnen får möjlighet att röra vid varandra i vänskaplig mening. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Årets likabehandlingsplan kommer att följas upp på gemensamma verksamhetsplaneringar. Det ska göras en planering så att det i förväg är bestämt vid vilka verksamhetplaneringar som likabehandlingsarbetet ska tas upp. Likabehandlingsplanen ska finnas med vid utvecklingssamtal för att vårdnadshavare skall vara delaktiga i arbetet. Det ska vara ständiga samtal och arbete om kamratskap med barnen. för att årets plan utvärderas a pedagoger för likabehandlingsplan. 3/12

4 Främjande insatser Främja likabehandling oavsett kön Kön Läroplanen säger att flickor och pojkar i förskolan skall ha samma möjligheter att prova och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Mål:Alla barn oavsett kön ska ha samma möjligheter till alla aktiviteter. Uppföljning på verksamhetsplanering -Pedagoger planerar grupper i organiserade aktiviteter så att alla barn får möjlighet att samtala/möta alla barn oavsett kön. - Samtala med barnen i uppkomna situationer om stereotypa könsroller, ex pojkar kan leka med flickor och tvärtom, leksaker, kläder. Alla i personalgruppen. Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck Könsidentitet eller könsuttryck Läroplanen säger att förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Mål: Alla barn ska ha samma möjlighet att använda allt material utifrån intresse och lust utan att bli kommenterade av kamrater. Uppföljning på verksamhetsplanering. - Pedagogerna ska läsa samt samtala om böckerna för barnen, som köptes in för detta ämne under vt 2015, i samband med lässtunderna. - Pedagoger diskuterar och planerar lässtunder, med de inköpta böckerna, som vi ska använda i barngruppen Likabehandlingsansvariga Främja likabehandling oavsett Etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av etnisk tillhörighet. Mål:Uppmärksamma barnen på likheter/olikheter. Uppföljning på verksamhetsplanering -Pedagoger och barn utforskar tillsammans likheter/olikheter. Övning från rädda barnen olika men lika (göra kollage). Alla i personalgruppen 4/12

5 Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning "Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur ska bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar" (Lpfö98 rev 2010 s.6) Mål:Uppmärksamma barnens olika religioner och trosuppfattningar. Uppföljning på verksamhetsplanering -Inventera vilka högtider som varje barn firar med hjälp av vårdnadshavare vid inskolningen och uppmärksammar dessa tillsammans med barnen i förskolan Alla i personalgruppen Främjande likabehandling oavsett funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Enligt läroplananen skall hänsyn tas till barnens olika förutsättningar och behov. Mål: Varje barn skall ha möjlighet att delta i den dagliga verksamheten utifrån sin förmåga. Uppföljning på verksamhetsplanering -Ge barnen med funktionsnedsättning egen tid med pedagog. -Förändra miljön utifrån barnens behov/intressen. Alla i personalgruppen samt biträdande förskolechef. Främjande arbete mot kränkande behandling Kränkande behandling Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktning för varja människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. Mål: Vi säger inte några kränkande ord till varandra. Uppföljning på verksamhetsplanering - Diskutera begreppet kränkning både med barn och vuxna, vad betyder det för dig? Alla i personalgruppen. 5/12

6 Främjande likabehandling oavsett sexuell läggning Sexuell läggning Läroplanen säger att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av sexuell läggning. Mål: Vi har pågående samtal om att det finns olika familjekonstellationer. Uppföljning på verksamhetsplanering -Pedagogerna arbetar med materialet "Så kan det vara-regnbågsfamiljer i förskolan" på en verksamhetplanering under läsåret. - Vi köper in böcker vi kan använda aktivt med barnen om olika familjekonstellationer. (ex Malins mamma gifter sig med Lisa och Välkommen Tango) Alla i personalgruppen Främjande likabehandling oavsett ålder Ålder Läroplanen säger att förskolan ska vara rolig trygg och lärorik för alla barn som deltar. Mål: Skapa fler gemensamma träffpunkter för barn i alla åldrar. Uppföljning på verksamhetplanering - Gemensamma lekar/aktiviteter på gården (gemensamma aktiviteter ute på gården, Nordanloppet, Städdag). - Pedagogerna ser till att alla barn kan delta i aktiviteterna oavsett ålder Alla i personalgruppen. 6/12

7 Kartläggning Kartläggningsmetoder Utifrån resultaten av utvärderingen i fjolårets plan kan vi se att barn och pedagoger är i en process som behöver fortgå. Därför kommer ingen ny kartläggning att göras. Vi tittar istället på resultatet av de förebyggande åtgärderna och utvecklar dessa. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen har involverats genom intervjuer och samtal. Vårdnadshavare har informerats på utvecklingssamtal att arbetet med förra årets plan kommer att fortsätta. Hur personalen har involverats i kartläggningen Vi samtalar om åtgärderna i planen tillsammans på verksamhetsplanering. Resultat och analys Pedagogerna har sett under våren att de fysiska konflikterna har fortsatt därför fortsätter vi med den förra planens arbete i denna plan. Vi har under hösten/våren arbetat med återgärderna vi skrev om i förra årets likabehandlingsplan, vi har även haft handledning av psykolog och specialpedagog och har kommit fram till att "problemet" fortgår och måste jobbas vidare med under nästa läsår. Vi är oroliga att den nya barngruppen som finns/kommer "ärver" den nuvarande gruppens beteende och har diskuterat återgärder vi skall arbeta med under höstterminens start tillexempel att vi skall dela upp barnen i mindre grupper i samlingarna från början. 7/12

8 Förebyggande åtgärder Positiv feedback Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Alla barn ska få positiv feedback varje dag! Åtgärd Pedagoger ska tänka på att ge barnen positiv feedback till barnen dagligen, även i grupp t ex. Pedagoger ska även ge positiv feedback till varandra inför barnen. Motivera åtgärd För att påvisa för barnen allt positivt det gör ska de få positiv feedback så att vi inte fastnar i en negativ spiral. Pedagogerna ska ge varandra positiv feedback för att vara goda förebilder och visa att man blir glad när man får höra något positivt. Alla pedagoger Dela in barnen i mindre grupper Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Att vi får en lungnare grupp där det går att samtal med barnen på ett annorlunda sätt än om vi var större grupp. Här får även alla barn möjlighet att komma till tals. Åtgärd Vi delar in våra arbetsgrupper i mindre grupper Motivera åtgärd Vi delar in barnen för att få större möjligheter till samtal pedagog-barn, barn-barn. Alla i personalgruppen Jobba med övningen, Vad är Okey? Områden som berörs av åtgärden Att barnen får samtala och tycka till om hur man är en bra kompis. Åtgärd Vi jobbar med materilet som finns på rädda barnens sida "olika men lika", övningen heter vad är okej. Motivera åtgärd Barnen behöver få möjlighet att samtala om hur man är en bra kompis för att de fysiska konflikterna skall minska. Alla pedagoger 8/12

9 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal är insatta i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se ut i verksamheten. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn vistas inom-och utomhus. All personal som ser eller informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker kränkning/ trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till chef på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Chef med direktansvar: Anki Cavallin, Bitr. förskolechef, , ann_christine.cavallin@gavle.se Likabehandlingsrepresentanter: Linda Wallerman, , linda.karjalainen_wallerman@gavle.se Lena Ahlstedt, , lena.ahlstedt@gavle.se Vårdnadshavare kan vända sig till all personal. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från barn, föräldrar/vårdnadshavare eller att det sker anonymt. Viktigt att alla berörda kommer till tals. Även det barn som kränkt kan behöva stödinsatser. När personalen får vetskap om det inträffade ska de agera omedelbart. Första steget är att prata med inblandade, dokumentera samt informera övriga i arbetslaget och närmaste chef. Nästa steg är att se över organistionen för att förhindra att det upprepas. De insatser som görs behöver inte enbart vara individinriktad. Viktigt med fortlöpande dokumentation om de insatser som görs. Kontakta närmaste chef för information. Dokumentationen är viktig för att få syn på om det händer samma barn vid upprepade tillfällen. Barnens föräldrar/vårdnadshavare informeras. BLANKETTER ATT ANVÄNDA 1. Minnesanteckningar, elevskada/elevtillbud ska skrivas/lämnas till chef 2. Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling eller trakasserier Ifylld blankett ska snarast lämnas till närmaste chef som registrerar ärendet. Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmsta chef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroende ställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett barn ska biträdande förskolechef informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av förskolechef. Rutiner för uppföljning Gällande barn som kränker barn: Personalen ska vara extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Närmaste chef medverkar i uppföljning. Uppföljningen dokumenteras. Gällande barn som kränks av personal: Förskolechef, i samråd med personalman, verkställer innehållet i åtgärdsplanen snarast. Förskolechef ansvarar för att uppföljning sker. Åtgärder i åtgärdsplanen säkerställer att kränkande behandling upphör omgående. Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvaras inlåsta. a för dokumentationerna är berörd personal och närmaste chef. Ansvarsförhållande Biträdande förskolechef Anki Cavallin ansvarar för att rutiner följs. Förskolechef Karin Sundell har det övergripande ansvaret. 9/12

10 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. 10/12

11 Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering] När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: Det får vara någon måtta med tramset. Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i riktiga kläder eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förturåt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering] En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker? [trakasserier] Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering] David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom Snubbelfot. Personalhar hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i 11/12

12 Ålder negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en äcklig storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier] Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit den andra tantens namn. [diskriminering] Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelse som kan vara trakasserier: Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier] 12/12