Reflektioner v. 38 Att komma ihåg/att göra lista
|
|
- Georg Öberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Reflektioner v. 38 I övrigt har början gått hyfsat bra. Det var lite rörigt med de bestämda tiderna då det visade sig redan på dag ett att det fanns en hel timmes lucka mellan elevernas sista lektion och mira i skolan. Detta gjorde att många som kanske hade kunnat vara med gick hem. Vi bestämmer oss att kolla med skolan möjligheten att justera tisdagar så vi börja en timme tidigare. Från vår (handledarnas sida, verka det inte vara något problem). Lärarna hör av sig till oss om detta skulle funka med alla medverkande elever (alltså att det inte kroka med någons lektioner.) Det visar också sig att språk svårighet kan vara ett hinder till aktiv deltagandet av alla men sedan är det också klart att man kan jobba kring detta. Efter gruppen kommit upp med trivsel regler, där språk tas upp och att respekt och tålamod måste visas för varje individ verka detta vara löst. Vi kommer också använda det språk resurs vi har bland oss handledare för att underlätta för elever att uttrycka sig och för sitt sagt. Att gruppen kan fungera som en grupp är ingen tveka. Vi måste dock hålla flera tillits övningar så alla känner sig trygga i gruppen för att kunna våga säga sitt och vara sig själv. Vi skall också hålla öga på de som lätt distrahera. Vi skall försöka hålla koll på sitt arrangemang så de som viska och skratta osv. inte få sitta tillsammans. Vi skall också medveten sätta oss strategiskt bland eleverna för ena för att ge stöd till dem som behöver men också för att tysta/lugna ned de som lätt blir rastlösa. Gruppen är inte enad ännu. Nya elever trilla in och gamla försvinner. Vi få nog tänka oss hur bäst vi kan försöka hålla de kvar intresserad och att på ett trevligt sätt begränsa nya. Detta får vi kanske ta hjälp av lärarna också. Vid veckans slut har vi ungefär 12 elever som vi hoppas skall fortsätta hela kursen. Vi identifiera också några som var med första dagen som inte kom dag 2 och vice versa och bestämmer vi försöka kontakta de som vi hade bra intryck om så de fortsätter. Vi inse att så snart som möjligt måste vi initiera par arbete i övningar för att göra det lättare för alla att ta möjligheten att säga sitt. Team arbete: Dag mammas position skall förstärkas. Så klart skall hela handledare gruppen försöka kommunicera med varandra för att stötta varandra men också så att vi se till att syftet med ämnet blir förstod bland eleverna. Att komma ihåg/att göra lista Deltagarlista:- Se till att vi får elevernas kontakt uppgifter Filmkontrakten:- Dela ut och se till att eleverna skriver under eller ta hem till vårdnadshavaren film medverkande kontrakten. Tillits övningar:- Detta måste få någon slot under dag 1 vecka 2. Informera eleverna och eventuellt lärarna om de bokade föreställningar utanför skolan. Glöm ej att kolla om schema ändring under vecka 3. (att ha 3 timmar på tisdag och ha onsdagen ledig.) Påminn om Re-bok! Bläddra i, skriv i Skriva ut RUM A/B sidor och ta med.
2 Reflektioner V39 I med att vi fortsätter att få nya elever samt förlora gamla känns det som inte tillräckligt tillit har skapats i gruppen. De timmarna som vi har varje vecka (dvs. en och halv timme/dag) känns jätte lite vilket gör att vi rusa igenom saker och ting. Det känns som om det skulle behövas flera dagar/timmar för lära känna varandra och tillit övningar. Det är också uppenbart att eleverna inte är vana vid att jobba/lära sig genom att reflektera och tänka efter. Dem flesta är nog vana vid att få information och bli tillsagd vad de skall göra. Detta är ett nytt metod att lära ut. Detta sagt så har veckan slutat otroligt bra. Det börja kännas som om vi är på väg någonstans och att eleverna så småningom börja blir varma i kläderna. Det finns behöv att fortsätta prata om trivsel regler, så att respekt för individer upprätthållas. Vidare måste vi också påminna eleverna att inget är rätt eller fler när det gäller olika berättelse/historia eller upplevelser. Vi skall fortsätta göra det möjligt för varje individ att ta sin plats i gruppen och bli hörd. Par arbetet blev en succé! Många om inte alla vara entusiastiska att få säga sitt och det kändes som målet med ämnet nåddes. Alla kunde reflektera kring det som varit, det som är och också fundera om det finns behov för förändring. Vi måste nog sätta stopp för att emot ta nya elever i gruppen; eftersom detta försämrar tillit i gruppen. Vi notera också att några som kommit i gruppen kan inte tillräckligt svenska för att kunna få någon nytta med kursen plus att de har bott i Sverige så pass lite för att kunna förstår kursens mål. Några däremot även om nya, vill vi att de fortsätter. De ha kommit med nya perspektiv som är bra för gruppen. Vi kan bara hoppas att detta är sista veckan med alla rörighet och att i fortsättning skall gruppen vara konstant. Tid pressen fortsätter att kännas. Det skulle kanske vara mycket bättre med minst 3 dagar i rad; men praktiskt är detta kanske omöjligt. Superviktigt att ha med Christian och Micael på våra reflektioner. De är del av gruppen och det skulle vara absolut värdefull att höra deras upplevelser av det hela. Vi bestämmer oss att försöka mötas minst en halv timme före kursens start och en halv timme efter för snabb avcheckning. Detta skulle också underlätta massor för veckans dagmamma. Fortsätt att påminna och upplysa Re-bok. Samtidigt inse vi att det inte hela världen om de inte använder boken just nu som vi hoppades. De säkert kommer att ha nytta med boken i framtiden. Vi inser också att beslutet om att sitta bland eleverna ha funkat kanon bra. Det är bara att fortsätta. Att komma ihåg/att göra lista: Glöm ej trädfigurerna och Christians hörna. Mera tillit övningar samt energizers
3 Identitet: Spännande reflektioner efter diskussioner om identitet. Det känns som informationen kommit hem hos många. Enligt Huda: Huda väljer att reflektera kring sin Kön, Religion och Namn under Identitets ämne. Med uppgift att reflektera kring de 3 sakerna på hemlandet, I Sverige och om det finns behöv för förändring har hon det att sägar- Kön: Att vara kvinna i mitt land var väldigt annorlunda. Som en ung flicka kunde jag gå ut och leka och hade en viss frihet. Som en ung kvinna ändrade mycket. Jag kunde inte gå ifrån hemmet en manlig släkt. Jag hade ingen frihet. Att utbilda mig till gymnasium var inget val. Efter grund skolan förväntade familjen att jag skulle gifta mig och starta en familj. Här I Sverige är det helt tvärtom. Jag har frihet att gå var än jag vill och har frihet att välja. Jag få fortsätta läsa på gymnasium och har möjligheten till det oavsett ålder. Namn: I hemlandet betyder mitt namn något. Jag bär namnet stolt och alla kan namnet. I Sverige däremot är namnet främmande och flera kan inte ens uttala det rätt. Detta gör med förbannad. Jag har bestämd mig att byta mitt namn så fort jag för svensk medborgarskap och kan det till något vanlig Svensk namn. Detta tror jag kommer att underlätta för mig. Jag kommer alltid hetta Huda i hemlandet. Jag kommer alltså ha två namn Religion: I hemlandet har min religion Islam annan betydelse. Man måste alltid klä sig på ett sätt. Jag fick till exempel inte har på mig jeans byxor och var tvungen att alltid bär en heltäckande själ. I Sverige får jag har på mig jeans på osv. Jag är fortfarande muslim. Jag tycker att religion speglas i hjärtat och inte på det vi bär på våra kroppar.
4 Enligt Gholamzachi Gholamzachi väljer att reflektera kring sin Religion och Namn under Identitets ämne. Med uppgift att reflektera kring de 3 sakerna på hemlandet, I Sverige och om det finns behöv för förändring har hon det att sägar- Religion: I hemlandet är det jätte viktig att man be 5 gånger om dagen och verkligen passar de böntider. Mamma såg till att jag bad hela tiden. Att fasta under Ramadan månaden var också ett måste. Jag var tvungen att fasta fast jag alltid fick ont i magen. I Sverige får jag själv bestämma om jag skall be. Jag be inte 5 gånger om dagen. Det samma sak med fastandet. Jag fastar inte här eftersom jag inte mår bra av det. Jag får så ont i magen, så jag har valt att inte fasta under ramadan. Jag är fortfarande muslim och inse att det inte de sakerna som av gör om jag är muslim eller inte utan det är som är i mitt hjärta; min relation med Gud alltså. Namn: I hemlandet kunde alla mitt namn. De flesta förkortade det dock till bara Zachi. När jag flyttade till Sverige tyckte alla att mitt namn var för lång. Det håller jag också med. Jag säger till alla att de få kalla mig vad de än vill. Nu kalla alla mig för Gholam. Så konstigt att jag kändes som Zachi i hemlandet och Gholam i Sverige. Men det gör med ingenting. Jag är ju både och.
5 Jag undrar varför man blir utestängd ifrån lektioner för att man inte har gjort sina läxor eller något, och sedan säger man att här i Sverige straffats inte elever som i Afghanistan. Själv tycker jag att även om man får stryk i Afghanistan är straffet här likadant om inte värre för att med denna straff systemet missar man en hel lektion: enda anledning till varför man är i skolan, vad är syftet då med att gå i skolan? Jag skulle tycka att det är samhällets ansvar att ta tillvara den resurs vi är. Nu när vi har flyttat hit och bor här både man så tidigt som det bara gå kolla vad vi är bra på och utveckla det och vad som kanske är inte så bra med oss och bota det också. Som jag se, vi kan antingen vara bra eller dålig för svenska samhället. Framför all tycker jag att för allas trivsel och samhällets utveckling måste vi börja samtala istället för att kring med varandra kring integrations frågor. Vi måste tillsammans bevara och försvara det som är bra med vårt samhälle så det blir inte förstod som i våra ursprung länder. Allt går att lösa, bara man ha dialog om det.
6 Reflektioner vecka 40 och 41 Min Resa/Demokrati och folkrörelse Min Resa Under de 2 första veckorna har eleverna fått lära känna varandra och arbetsteamet. Vi har diskuterat grupprocess och tillit i gruppen och jobbat med att skapa en trygg miljö. Vidare har eleverna och fått möjligheten att reflektera om sin egen identitet (vem var jag i hemlandet? vem är jag i Sverige? hur skiljer de sig och vad behöver jag då för att trivas i mitt nya land?). Dagen innebodd djupare reflektioner kring livet som har varit; allt för att få igång tankar kring egen migrations process. Dagen uppgav mycket och flera elever som har varit introvert kunde uttrycka sig väl genom övningarna. Det kändes som grupp tillit var på topp; även om det är bara tredje gången vi träffas och gruppen är fortfarande inte konstant (stabil). Med hjälp av Livslinjen övningen kunde eleverna till exempel tydlig se deras/våra gemensamma resa. Detta visade tydlig hur mycket vi har gemensamt utifrån livets utmaningar och möjligheter. Demokrati och folkrörelse Denna vecka har varit givande, utmaning och eye opener på många olika sätt. Det vi satt ut att göra genererade andra aspekter som vi inte hade tänkt på; men som är oerhört viktiga. Viktigaste denna vecka var att får eleverna förstår utifrån deras förutsättningar (ung och nyanländ i Sverige) demokrati och delaktighet. Vi ville att de skulle kunna tänka och reflektera kring deras individ ansvar i kampen, dvs. vikten med att prata ut, stå för det man tror, våga säga ifrån och ifrågasätta normen. Vidare var det också viktigt att eleverna vet vilka kanaler/möjligheter som finns t. ex i skolan men generellt i samhället där man kan vända sig och göra sig hörd. Slutligen hoppades vi på att denna diskussion och reflektion möjligheten kunde leda till nyfiket och skapa funderingar och frågor till hur bäst deras trivsel i Sverige kan uppnås; utifrån deras erfarenheter och kunskaper. Spännande med denna vecka är att uppföljning var demokrati vecka i Huddinge kommun och att nästa vecka på måndag skulle eleverna för möjligheten att träffa några kommunpolitiker och diskutera och ställa frågor kring deras vistelse i Sverige. Vi hade då som uppgift att handleda eleverna att klura fram några frågor till politikerna.
7 Tisdagen Vi inledd dagen med att visa några bilder på individer såsom grupper som gör sig hörd/höjer sina röster både genom demonstrationer samt illustrationer. Eleverna fick efteråt välja en bild som mest tilltalade dem och säger varför. Intressant med denna vecka var den höga frånvaron. Just innan vi kom till skolan fick vi veta att 3 elever; alla som också tillhör MIRA i skolan hade i veckan flyttat till annan skola.(huddinge gymnasiet); och att de kanske skulle inte ha möjligheten att fortsätta vara med då deras schema krockar med MIRAs. Sågbäcks gymnasiums schema är också inte finslipat som vi tror. Tydligen har flera elever åkt hem tidigare idag då de ha inte haft lektioner efter lunchen och orkade inte vänta några timmar tills MIRA i skolan dags. Well, vi började med 2 elever men sedan trillade in 2 till. Mitt i mellan sprang in 2 av de elever som har flyttat till Huddinge gymnasium för att be om ursäkt att de inte kan närvara men också kolla om möjligheten att kunna fortsätta vara med i fortsättningen. Detta möjligheten finns så klart, MIRA i skolan är flexibelt;). Intressant att allt detta händer just på demokrati veckan tänker vi. Just när vi skall prata om agerande, ta plats och våga stå upp och säga ifrån visa det sig att eleverna flytt bl. a finns tydliga elementer om de har saker. Flera elever trivs inte i de klasserna de placerades i; med flera som tycker att de antingen kan bättre eller inte växer. Under diskussioner med de eleverna som är kvar tas detta upp. Det blir tydligt hur flera elever mår överhuvudtaget i skolan. De ta upp också vilka ändring som de inse skulle förbättra deras skolgång om infördes. Sakerna som eleverna ta upp och fördjupa sig i är skol miljö och inlärning och samhället (livet utanför skolan). Med vår handledning ta eleverna upp både det som de inse inte fungerar, hur de skulle vilja att det var samt vad kan göras för att nå trivsel för alla utifrån de punkter som dem har tagit upp. I par arbete fördjupar de sig i denna diskussion och mot slutet på dagen börja vi få tydliga mönstrar i elevernas upplevelse om skolan och Svenska samhället. Onsdag Onsdagen har vi flera elever med. Alla de som flyttat är tillbaka kan delta i dagens MIRA i skolan då vi har kunnat göra några justeringar på schemat. Efter lite upprepning från gårdagens arbete fortsätter diskussionerna. Vi i handledning har då hunnit sammanställa allt som sades igår av eleverna som är nu lite strukturerad. Mot dagens slut få eleverna välja 2 representanter som skall ställa de frågorna de kommit upp med till politikerna nästa vecka. Intressanta saker som kommit upp i veckan Segregation om introduktionsklasserna och denna påverkan Möte platser och möjligheter i fritiden Bemötande av framförallt läraren i skolan men också generellt i samhället som är präglat av förutbestämda uppfattningar och fördomar. Hur kan samhället ta tillvara de kunskaperna och erfarenheterna hos Nyanlända unga?
8 På måndag träffade eleverna kommunpolitiker. Närvarande DEMOKRATI VECKAN I HUDDINGE En kommun representativ från social demokraterna, En ung kvinna (16 år) från moderaterna, En ung man från ung vänster (Stockholm kommun dock) En dam från driva parti Enhets chef för Resurs centrum för nyanlända i skola. Väldigt givande diskussioner uppstår och eleverna ta upp saker och ting de har funderat över från förra veckan. Politikerna lyssnar noga, blir ibland förvånad om situationerna eleverna beskriver men lovar bära allt vidare till sina partier för kännedom, vidare diskussion, och möjligtvis handling. Tydlig under dagens diskussion/möte är att sådana möten borde ske oftare. Det känns som om beslutfattarna ha inte så mycket koll om hur deras beslut påverkar i grunden/lokalt. Eleverna känner en viss hopplöshet när det gäller handling och förändringar men politikerna lovar återkoppling snarast. Vissa elever tycker att det de ta upp nu ha tagits upp tidigare men att det aldrig blir någon handling/förändring. Politikerna ger också råd till eleverna om värt de kan vända sig till för att föra sina vilja samtidigt som de också upplyser olika sätter eleverna kan engagera sig i de frågor som berör dem. Eleverna blir avrådas vända sig till skolans ledning dvs. biträdande rektorn osv med frågor gällande icke-fungerade elev-lärare relation. Vidare få också eleverna lite information om kanalerna som finns att ta upp sådana frågor såsom medborgarförslag. Dagen går precis som önskad med maximalts deltagande(c:a 10 elever); en tydlig kontrast ifrån början av förra veckan när vi hade 2-4 elever. Denna tolkas som om orden har gått runt och ämnet (demokrati och delaktighet) nått hem. Det visar också att eleverna har pressande saker som de vill ta upp och är hoppfulla att denna kanel kanske ger mycket. Alla elever är mycket engagerade och är noga med att förklara deras situation och hur de önskar det var
9 Några citat från eleverna Ahmed: Om läraren som tilltala oss som om vi inte kan/vet någonting Läraren alltid tilltalar oss som om vi inte kan någonting och tala ned om vårt land. Det svider när hon hela tiden säger Gör inte så, detta är inte Kurdistan Huda: Om eget ansvar Även om jag kan tycka att skolan och läraren både satsa mer för vår gemensamma ingång i samhället så tycker jag att huvudansvar ligger på individen. Man kan inte bara alltid prata om det läraren gör inte gör utan att inte också kolla på de brister vi själv har som gör det svart för oss att komma in Nyima: Om känslan av att bli bemöt med fördomar i klassen och utanför Det känns som jag alltid bedöms utifrån att jag är från Gambia och att ingen vill riktig umgås med mig då. Ibland vill jag bara åka tillbaka hem eller flytta till annan ort för att börja om. Jag får otroligt ont i hjärtat när jag upplever läraren vara otrevlig. Jag säger inget utan ja bara vill hem.
10 Mehdi: Om segregation av introduktionsklassen Att vi separeras från infödda/etablerade elever i skolsystemet just när vårt huvud mål är att lära oss svenska känns precis som om man lärde sig simma genom att öva teoretisk utan vatten. Hur skulle det gå till, undrar jag? Skulle inte det bli att tröts flera teoretiska övningar skulle man drunkna på direkt när man väl kommer till vattnet eftersom man vet ju inte hur det gå till i vattnet och kan inte bara börja sparka på benen och händerna och hoppas att man sedan kan simma. Min fråga är då hur tänker ni när ni separera oss från de infödda/etablerade elever som vi kan umgås med, öva det vi lär oss med och som kan stödja oss övrigt i vårt språk utveckling? Förutom läraren som vi träffa få timmar om dagen och som har flera elever att lära, vem mer skulle vi öva svenska med. Hur kommer vi in i det svenska samhället när vi alltid bara umgås med icke svenska?
11 Evindar: Om hennes uppfattning om segregation i Samhället och vad hon inse borde vara. Jag kom tidig i kontakt med politiken; kanske det berodde på Turkiets politik mot Kurder och Kurdernas levnadsstandard, förtryck folk grupp har inte rätt och studera på sitt eget språk och räknas som andra klass människor. Allt det gjorde mig intresserad av politik och människor rättigheter. Sverige har varit en stor punkt i mitt liv. Den har uppfyllt mina förväntningar till och mer när gäller demokrati. Alla människor och oavsett varifrån de kommer har rätt och uttrycka sina åsikter i där. Kan uttrycka, kan säga, i skolor, i massmedia... Allt detta här har gjort att jag vet mer om mig själv, om andra länder och människor. Det här året som jag har varit i Sverige, det känns att det finns en gräns mellan invandrare och svenskar. Varför flyttar svenskar så fort det kommer invandra familj i området? Jag tror inte alla invandrare vill tillsammans. Varför svensk familjer flyttar sina barn från skolor som har mer invandra barn? Flesta jag känner vill skicka sina barn till svenska skolor som mer svenskar som har bara svensk barn. Och den visar att invandrare faktiskt vill deras barn ska komma in i svenska samhället och lära sig bättre svenska och få en bra jobb. Och MIRA i Skolan; Migration, Integration, Reflektion och Attityd. När jag började med MIRA, jag blev jätteglad. För att två gånger i vecka träffas vi, varje gång tar vi upp olika ämnen. Till exempel vi pratade om demokrati, om Stockholm... På de olika mötena lär vi känna varandra och varandras kultur, språk och tankar. Och den här hjälpt mig ganska mycket att inte känna mig ensam. Det finns andra människor har samma bekymmer som jag. Jag behandlas i Turkiet som invandrare, och jag behandlas i Sverige som invandrare som Kurd jag är van vid vara invandrare. Jag ser som en positiv... I Sverige vill jag ha en bra utbildning och det utbildningen hoppas jag hjälper mig att kommer jag göra bra saker för mig och för min omgivning. Jag tror alla människor tänker olika det finns båda demokratiska människor, humanitära människor, även rasistiska, odemokratiska... Jag tror alla människor och oavsett land och kultur alla vill leva en bekväm liv var glada...
12 Hassan: Om straff systemet i skolan, att ta tillvara det resurs vi är och dialog framför allt! Jag undrar varför man blir utestängd ifrån lektioner för att man inte har gjort sina läxor eller något, och sedan säger man att här i Sverige straffats inte elever som i Afghanistan. Själv tycker jag att även om man får stryk i Afghanistan är straffet här likadant om inte värre för att med denna straff systemet missar man en hel lektion: enda anledning till varför man är i skolan, vad är syftet då med att gå i skolan? Jag skulle tycka att det är samhällets ansvar att ta tillvara den resurs vi är. Nu när vi har flyttat hit och bor här både man så tidigt som det bara gå kolla vad vi är bra på och utveckla det och vad som kanske är inte så bra med oss och bota det också. Som jag se, vi kan antingen vara bra eller dålig för svenska samhället. Framför all tycker jag att för allas trivsel och samhällets utveckling måste vi börja samtala istället för att kring med varandra kring integrations frågor. Vi måste tillsammans bevara och försvara det som är bra med vårt samhälle så det blir inte förstod som i våra ursprung länder. Allt går att lösa, bara man ha dialog om det.
13 v. 42 Lära känna din stad Eleverna gick på en tipspromenad i Stockholm. De fick i uppgift att lokalisera olika kända byggnader, museer, osv. De delades i 2 olika lag och hade en viss tid att komma tillbaka till samling platsen. Laget med flest rätta svar van. Förutom att lära känna staden, detta uppdrag testade också på elevernas förmåga att samarbeta och funka som en grupp. Det visade tydlig att den gruppen där alla fick en chans att bidra med något lyckade också besöka de flesta ställen och fick mest svar rätt medan den andra gruppen som dominerades av en person lyckades inte med så mycket. Grupp dynamik visade sig vara viktig. Efteråt käkade alla middag tillsammans.
14 Reflektioner Vecka 43 Sex, Normer och Kärlek Numera träffas vi bara en gång i veckan; nämligen onsdagar. Detta eftersom några av våra elever bytt skolan och kan ej närvara på tisdagar. Vi kommit överens då att köra 3 timmar på en onsdag så slipper vi ses 2 gånger i veckan. Detta har varit vår önska sedan i början då vi märkte tidig att när man uppdelar ämne i två en och en halv timmes pass, blir allt påskyndat. 3 timmar i streck blir lagom bra för diskussionerna. När vi började diskussionerna med ämnet puberteten hade en elev undrat varför man behöver prata om sådana saker, annan elev vill genast åka hem. De två är tjejer. Handledaren Amir förklarade lätt genom att säga att detta är början på diskussion om normer och sexualitet som är viktig för just ungdomar; och speciellt för nyanlända då normer kring sexualitet och kärlek kan ser olika ut i olika sammanhang. Han också påpekade att i vissa sammanhang är det en tabu att prata om detta ämne trots att behovet för det är stort. Alla elever stannade kvar till dagens slut! Den sista delen av dagen gjorde vi grupp arbete där vi hade 2 grupper; en för tjejer och en för killar. I grupperna skulle vi både reflektera kring dagens ämne/diskussionerna och spåna lite på informations källor (kända och tillgängliga till just nyanlända ungdomar) när det gäller sex och samlevnad frågor men också hedersrelaterad/norm-baserad förtryck. Diskussionerna var givande och spännande och alla deltog aktivt. Några elever reflekterar Ghoulam: Diskussionen är kring om man kan gå emot föräldrarna och vara med sin kärlek trots motstånd. Jag tycker absolut att man kan få stå emot det föräldrarna säger om ens partner; man skall välja kärlek men i hemlandet är det en stor utmaning eftersom det inte är bara föräldrarnas som har något att säger om val av partner utan hela klanen är involverad. Om det gäller 2 personer från två olika stamdelar kan den enda utväg vara att fly landet eller träffas i smyg för att konsekvenser med att gå emot en hel klan kan till och med vara döden. Visst finns massa förändringar, speciellt i stora städer där en individ kan få bestämma vem man gifter sig med, men giftermål bland 2 olika stamdelar ses fortfarande på allvar speciellt med Talibanerna som absolut inte vill har det så. Giftermål bland Shia och Suni Muslim är till exempel ej tillåten med Talibanerna men nu stå det i laget i alla fall att det är fritt att vara antingen Shia eller Suni muslim.
15 Dagens övningar och grupp fördelningar var en succé. Eleverna kunde lätt motivera och argumentarea fram deras olika val(tror). Dessa Vi Reflekterar.. övningar också gav eleverna möjligheten att reflektera över normer och sexualitet i olika sammanhang (samhälle) dvs. i städer och landbyggd i hemlandet. Övningarna också gav eleverna möjligheten att fundera över individens plats i beslutsfattning i kontra familjen och samhället. Påverkan på olika kön också reflekterades också kring. Alla, tjejer likaså killar deltog i samma grad i övningarna. Alla kunde säga vad de tyckte och tänkte som individer, men det märktes ju att killarna tyckte att det var spännande med lite snuskprat. Fördomar kring olika kön i samband med sexualitet kom upp. T.ex., någon kille tyckte att tjejer blir förälskad snabbare än killar. Några tyckte däremot att detta är individ/person baserad och kan inte generaliseras. Dagens upplägg tycks vara bra. Övningarna och grupp fördelningarna förlättade hela processen dvs. reflektion och diskussion. Vi tycker däremot att vi inte fick gå igenom ämnet för djup som man kanske skulle har önskat för att tydliggöra den röda linjen som går igenom normer, sexualitet, kärlek i olika sammanhang och kontext. Vi var uppmärksamma och grupp dynamik och var alltid medveten om att anpassa vår kurs material och metod till våra elevers kunskap/process nivå. Det visade tydlig och tidigt att några diskussioner inte var eleverna mogna nog för att ta. I vissa grupper och sammanhang skulle det sett helt annorlunda ut. Man har också märkt att den diversitetet hos varje individ elev är så pass stort och att de agera och reagera olika ut beroende på ämnet och dagen helt enkelt och att det går absolut inte att förutspår hur deras deltagande skall se ut, eller hur diskussionerna blir. Spännande att se till exempel hur någon elev som deltar aktivt, ta plats och våga säga sitt under ett namn är helt tyst och laid back vid nästa osv. Spännande att också se att de man trott skall vara aktiva under ett visst ämne inte är det och tvärtom.
16 Reflektion v. 44/45 Höstlov 2 aktiviteter var inplanerade under höstlovet. (Film och Radio produktion på Fanzingo och Forum för levande Historia) Först åkte eleverna till Subtopias Fanzingo för att testa på filmning och radio produktion. Eleverna fick lite föreläsning om hur film/radio produceras. Användande av ljud effekter osv för att kommunicera handlingar som inte kan synas till exempel. Eleverna fick möjligheten att vara in en riktig studio och testade lite på att spela in musik eller spela in sina röster. Efteråt fick eleverna i uppgift att i grupper av 2/3 komma upp med en kort film idé (max 3 minuters lång) som handla om en eller flera av ämnen som tagits upp under MIRA i skolan tiden. Eleverna fick handledning av projektets film gruppen och den färdiga produkten visas upp på avslutning fredagen den 30:e nov. Sedan åkte eleverna till Forum för Levande Historia och fick en föreläsning om tolerans som verktyg för att bekämpa främlingsfientligheten och fördomar. Eleverna fick också titta på en kort film om förintelsen och sedan gjorde de en övning om relationer och trivsel i skolan (bröar eller murar som finns mellan olika grupper eller individer i skol miljö men också egenskaper) Under övningen om skol miljö relationer en grupp elever satt en mur mellan elever och lärarna då enligt dem känns de som om de kommer inte nära varandra. Det var också en mur mellan vanliga klasser och språk introduktions klasser där eleverna kände att separationen har gjort att de har svårt att umgås med infödda/etablerade elever. De satt en bro mellan killar och tjejer i språk introduktionsklass då de upplever att det existerar en bra relation mellan dem. De också kände att det fanns mycket självständighet och självkänsla i gruppen i vanliga klassen medan detsamma fattades i språk introduktionsklassen. Däremot fanns det gott om erfarenheter och kunskap i språk introduktionsklassen.
17 Reflektioner V. 46 Fördomar, Stereotyper och Mellanförskapet Öde Ön övningen visade tydlig hur lätt det kan vara för människor att döma även (speciellt) med de minsta kännedomar av andra. När man lär känna någon bättre blir det också tydlig hur man lätt ändra sin åsikt eller dom på individen. Övningen visade tydlig hur fel människor kan ha i sina uppfattningar och bedömningar om andra när man inte känner de väl och bara gå utifrån den lila informationen (för det mesta fördomar). Fördomars/Stereotypers grund I diskussioner som följde om människors agerande mot andra man inte känner visade det sig att det ligger säkert i människors natur att göra det lätt för sig själv genom att gruppera och kategorisera folk för att kunna förstår de. Man lätt dras till det man känner igen eller har visuella likheter. Läxan i det hela är att om man är medveten om detta skall man då medvetet söka vidare kontakt med någon som man annars inte skulle för att det är då man kan lär känna alla de personliga egenskaper (qualities) som naturligtvis inte syns. I det här sökandet blir det tydligt att våra likheter är mera än de visuella olikheterna. Mellanforskapet Diskussioner om mellanförskapet hade en hel annan känsla. Det kändes som att eleverna inte var mogna nog för att vare sig ta emot eller resonera kring detta. Detta kanske berörde på faktumet att eleverna inte har bott i Sverige (eller mellan 2 världar) tillräckligt länge för att kunna ta ställning till detta (känna detta). Hursomhelst, eleverna kunde på ett enkelt sätt titta tillbaka till där de kommer ifrån och där de befinner sig och de flesta tyckte att inget kändes konstigt. De flesta upplever att de kan lätt relatera med både världar och har inte behöv eller press att välja mellan den ena eller den andra. Kopplingen mellan mellanförskapet och identitet togs upp och eleverna kunde känna igen kopplingen men upplever inget negativt med att tillhör 2 olika världar.
18 Hassan Reflekterar: Livet i Iran för en Afghan invandrare/flykting var den värsta. Folk misshandlades och sågs ned på. Detta sitter fortfarande innerst i mitt hjärta och själv klart gör att jag känner en viss ilska när jag träffa/se någon ifrån Iran.; vilket kan i vissa fall leda till massa fördomar. Däremot så vet jag också att alla inte är likadana och jag har själv träffat många fina Iranier. Detta är dock en utmaning; att kunna dämpa det man känner innerst speciellt när man utgå ifrån det man sett eller upplevt, för att kunna ge alla människor en chans och se de för det de verkligen är.
19 Reflektioner v. 47 Föreningslivet, Folkrörelse och hur går vi vidare? Och då var det dags att prata om hur man gå vidare efter Mira i skolan. Föreningsliv och folkrörelse var på menyn. Vi hade som uppgift att väcka elevernas tankar kring engagemang och delaktighet. Vi kort presenterade de olika föreningar/organisationer som man lätt som ungdom kan engagera sig som en ny grupp, eller komma in existerande grupper för att driva frågor som man intressera sig i. Ungdomarna fick sedan i uppgift att formulera ett engagemang. Skriva ned stegvis vilka frågor de skulle tänka sig engagera sig i, hur, med vilka som medlemmar samt förväntade resultat. Eleverna reflekterar Nariman och Huda Var största problem som vi kanske skulle engagera oss i är den tajta kontroll på flickor i vår ålder. I våra familjer kontrollerar både föräldrarna och äldre syskon allt vi gör och värt vi befinner oss hela tiden. Vi kan inte fatta något beslut själva och kan inte nästan umgås med andra. Familjen är alltid misstänksam om vad vi gör när vi inte är hemma och alltid tror att vi är ute med killar och gör något dumt. Vi skulle vilja komma ihop med andra tjejer som också befinner sig i liknande situationer och tillsammans dela med varandra och komma på hur man vidare skulle kunna lösa detta. Man kanske efter flera tillfällen skulle kunna bjuda vuxna i familjer till någon slags möte och säga till dem hur vi känner och mår med allt denna kontroll. Fortsatt träff får elever som har deltagit i MIRA I skolan är önskvärt. Kanske en gång i månad skulle vi kunna träffas och hitta på någon aktivitet; t.ex. gå på bio, kryssning osv. Detta kräver dock en planerings/organisering team som både planera aktivitet och ser till att den blir utförd och att så många som möjligt deltar/eller för informationen. Ghoulam utsågs som en av planerna.
20 Kanske en Mira representant i Skolan? En eller 2 personer som kan ta på sig uppgiften om att samla idéer från samtliga elever från språk introduktions klass om saker och ting som de skulle önska förändring i och ta upp dem sedan med läraren eller skolledningen. Hassan och Evindar utsågs för detta
MIRA i Skolan. Reflektionsbok!
MIRA i Skolan En bok för reflektion kring kursens olika frågor. I din bok kan du anteckna, rita eller måla tankar och känslor på det språk/sätt som passar dig. Det som du anteckna i din Re-Bok är din egen
Du är klok som en bok, Lina!
Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på
Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB
Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,
Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter
Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning
Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter
Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning
Om barns och ungas rättigheter
Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa
Övning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!
Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,
Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett
Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar
Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR? Vem
Hur kan vi alla som bor här, i Sverige ta del av våra rättigheter? Hur ser våra rättigheter ut?
Det finns många sätt att påverka. Att göra sin röst hörd är ett av dem. RÖST vill öppna för diskussion om vilken roll var och en av oss kan spela i demokratin. RÖST är en spegel av nutiden som visar det
RAOUL 2015 SKOLMATERIAL
RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg
Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.
Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid
Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult
Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags
Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.
En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt
Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)
LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet
Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012
Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är
>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR
>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater
Inledning. ömsesidig respekt Inledning
Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.
Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.
Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör
Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår
Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.
B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?
Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och
Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert
Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är
HANDLEDARSTÖD: HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK
HANDLEDARSTÖD: HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 3 3 4 4 4 5 6 7 7 Om webbutbildningen Hedersrelaterat våld och förtryck Förberedelser inför gruppdiskussionen Förberedelser: gruppdiskussionsdagen
Halvtid - hur har det gått?
Halvtid - hur har det gått? Projektet med jämställdhetsbloggen GEN(I)US@WORK har nu kommit halvvägs. Vi vill den här månaden släppa in dig som läsare på ett mer aktiv sätt. Hur har du och din vardag påverkats?
Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1
1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns
om läxor, betyg och stress
2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har
Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd
Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när
Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se
Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att
TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.
TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal
ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12
ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.
Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010
Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,
Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?
sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna
Du är klok som en bok, Lina!
Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på
... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...
KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar
Samtal med Hussein en lärare berättar:
Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar
Hur kunde han? VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS
BENTE BRATLUND Sidan 1 Hur kunde han? Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Lisa är kär i Finn. De har varit ihop i ett halvår nu. En kväll bakar Lisa en chokladkaka, som är det bästa Finn vet. Hon ska gå
Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen
Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller
Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap
Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn
Utvärdering av Värdegrundsdag 2013
Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,
Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04
Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de
Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?
Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha
Flickor, pojkar och samma MöjliGheter
Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra
Varför är jag inte normal!?
Hur började allt och hur gick allting snett? Varför är jag inte normal!? Mitt liv har alltid varit perfekt. Jag var så kallad normal. Jag var den som alla ville snacka med och umgås med efter skolan. Men
Tilla ggsrapport fo r barn och unga
Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad
Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.
Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det
Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014
Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen
Lidköping, Sockerbruket 071109
Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,
Om man googlar på coachande
Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.
Barnen får genom övningen känna att de spelar roll på förskolan, och att era gemensamma upplevelser är viktiga.
TACK FÖR DIG SYFTE: Att få uppmärksamhet på ett sätt som fokuserar på person och inte prestation. Det här är en övning som passar utmärkt till att ha på fredagar efter en gemensam vecka, och som fungerar
Det här är en övning för de barn som har förmåga till visst abstrakt tänkande.
ALLA SKA MED / FN-DAGEN SYFTE: Att ge förslag på lösningar, att lyssna på varandras förslag, att pröva olika lösningar och att samarbeta. Samt att knyta samman de processer som sker i det lilla med det
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Mitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född
Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial
Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva
Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.
Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta
Sam Ansari Nv3a Tensta Gymnasium
Sam Ansari Nv3a Tensta Gymnasium 1 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Metod och Material...3 Resultat...4 Diskussion...12 Slutsats...14 Källförteckning...15 Processrapport...16 2 Bakgrund Hur
Hur upplevde eleverna sin Prao?
PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-
Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip
Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10
BARNHEMMET. En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA. Barnen STINA GRETA IDA LOTTA
BARNHEMMET En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA Barnen IDA Folket Spöken 9 roller. Om gruppen bara är 8 så kommer Idas namn ibland att skrivas
Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0
Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug
Europarådet. pass. till dina rättigheter
Europarådet pass till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter 1 Välkommen med på en resa Livet är en fantastisk resa. Vi har många reskamrater på färden, och vi vill alla få en så säker,
Intervjuguide - förberedelser
Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse
Demokrati & delaktighet
Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:
Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!
Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver
Ätstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Dagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:
Enkätresultat Enkät: Status: Kursenkät, Flervariabelanalys stängd Datum: 2010-03-29 08:47:04 Grupp: Besvarad av: 13(40) (32%) Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Helheten Mitt helhetsomdöme
MEDBORGARDIALOG. - en liten guide
MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor
Utvärdering 2015 deltagare Filmkollo
Utvärdering 2015 deltagare Filmkollo 284 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 100 80 60 40 20 0 99 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Vi har gjort roliga och väldigt varierade saker! - För att
Värderingsövning -Var går gränsen?
OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning
1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B
1 Respondent 2 Researcher A 3 Researcher B Fråga A = 4 första frågorna, Frågor B = nästa 3 frågor, endast nummer = fråga 1-17, Övr 1 osv = frågor från intervjuare utanför frågeguide Rad Person Text Fråga
HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER
HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill
LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!
LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade
KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV
KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV VARANDRA Agenda Inledning och incheckning Kommunikation vad är det? Övning Dialogens principer Feedback när, hur och varför? Övning Avslutning Incheckning En saga Vad var Rabbinens
Erik på fest Lärarmaterial
sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Erik ska på fest hos Lea. Erik längtar för han är lite kär i henne. Erik ger en vampyrmask till Lea i present. De äter tårta, glass och godis.
Studieguide Hej skolan!
Linn Jonsson Linus Torgeby Clara Vennman Studieguide Hej skolan! Innehåll Till ledaren 3 Studiecirkelns upplägg 3 Träff 1: Lära känna varandra och din skoltid 4 Träff 2: Föräldrarollen: Läxor, språk och
Läsnyckel. Spelar roll? Författare: Camilla Jönsson. Innan du läser. Medan du läser
Läsnyckel Spelar roll? Författare: Camilla Jönsson Spelar roll? är en fristående fortsättning på boken Vem bryr sig? Här får vi lära känna förövaren, Sigge, han som mobbade och misshandlade. Nu har Sigge
Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att
Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så
Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004
Johanna, Yohanna -lärarhandledning Tage Granit 2004 Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta filmen och teaterföreställningens tema; mobbing och utanförskap. Genom olika
LUPP med fokus Osbeck
LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första
Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8)
Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8) p.2(8) Hej! Du läser nu en instruktion för genomförandet av en halvdag på temat Det nya landet startar i skolan. Materialet
Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.
Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags
Gammal kärlek rostar aldrig
Gammal kärlek rostar aldrig SammanTräffanden s. 4 YY Beskriv förhållandet mellan kvinnan och hennes man. Hur är deras förhållande? Hitta delar i texten som beskriver hur de lever med varandra. YY Vad tror
Intervjusvar Bilaga 2
49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,
Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?
Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare
Utvärdering Biologdesignern grupp 19
Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG SCOUTKÅR
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG SCOUTKÅR FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS AV SCOUTERNA? Vem känner igen sig och tilltalas? STEG
Vad är Verdandi? utbildningsmaterial MEDLEMS- UTBILDNING FÖR BARN OCH UNGDOMAR
Vad är Verdandi? utbildningsmaterial MEDLEMS- UTBILDNING FÖR BARN OCH UNGDOMAR 2 VAD ÄR VERDANDI? VAD ÄR VERDANDI? 3 TRÄFF 1 Medlemsutbildning för barn och ungdomar Detta är en version av förbundets medlemsutbildning
BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN
BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?
Utvärdering 2014 deltagare Voice Camp
214 Voice Camp Utvärdering 214 deltagare Voice Camp 55 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 2 Ja Nej Varför eller varför inte? För att jag har fått uppleva min dröm Lägret har varit roligt,
Innehåll. Om boken 10. Att tänka på 11
Innehåll Om boken 10 Att tänka på 11 Vi bär ansvaret 11 Livet blir lättare om vi kan den svenska koden 11 Ta det lugnt! 16 Svenskar är trygga med sin statsapparat och sina lagar 17 Rättvisa och jämställdhet
Rapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne
Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Rapport 5 preliminär, version maj 2010 Fokusgrupper med coacher - En resultatsammanställning baserad på 2 fokusgrupper med sammanlagt 8 coacher. Bengt