Hur påverkar valet av byggnadsmaterial
|
|
- Åke Blomqvist
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 NYHETSBREV 20 september 2018 ges ut av Dag&Nät Jubileumskonferens Hur påverkar valet av byggnadsmaterial vårt dagvatten? För drygt ett år sedan stod pilottaken klara för provtagning. Syftet med denna studie är att undersöka bidraget av föroreningar från olika typer av byggnadsmaterial till dagvatten. Nu har sex nederbördstillfällen provtagits och resultaten har börjat sammanställas. De föroreningar som främst är av intresse är metaller och de organiska föroreningsgrupperna ftalater samt nonylfenoler. Dessutom studeras hur omgivande förhållanden, exempelvis utomhustemperatur, kan påverka utsläppen av de studerade ämnena. Materialen som ingår i studien är vanligt förekommande i det bebyggda samhället och används på tak, fasader eller andra ytor i den urbana miljön. De omfattar såväl olika typer av metallplåtar som PVC- och bitumenbaserade tätskikt. För att kunna urskilja bidraget från atmosfären har rostfria plåtar använts som kontrollmaterial. Resultaten visar att flertalet material bidrar med både metaller och organiska föroreningar till avrinning. De metaller som släpps ut är framför allt i löst form (<0,45µm) och således mer mobila. Dessutom varierar de utsläppta koncentrationerna relativt stort mellan olika nederbördstillfällen. Figurerna visar utsläppet av zink från en plåt i titanzink och en galvaniserad (varmförzinkad) plåt. Tydligt är att höga koncentrationer löst zink följer med avrinningen och att koncentra- Framtidens VA fler utmaningar och möjligheter, 7-8 nov 2018, Luleå VA-teknik vid Luleå tekniska universitet i samarbete med Dag&Nät bjuder in till en jubileumskonferens för att fira att forskningsämnet officiellt inrättades för 25 år sedan. Konferensen Framtidens VA fler utmaningar och möjligheter knyter an till VA-konferensen som arrangerades vid 20-års jubileet och kommer att ge möjlighet till att lyssna på inspirerande föredrag, diskutera utmaningarna vi står framför nu och möjligheter vi har att bygga framtiden, samtidigt som den är en plattform för att bygga nätverk. Ulf Thysell, NSVA, Birgitta Olofsson, Tyréns, och Tommy Giertz, Stockholm Vatten, är några av de 20-tal inbjudna talarna. Konferensen riktar sig till alla som är verksamma i VA-branschen, våra samarbetspartner, forskare, studenter och alumner. Sprid gärna informationen i dina nätverk och anmäl dig via länken på hemsidan. tionerna varierar mellan nederbördstillfällena. Utöver dessa resultat släpptes koppar i relevanta koncentrationer från framför allt kopparplåt, men även från takshingel. Ftalater och nonylfenoler förekom främst i avrinningen från ytorna med PVC-duk. Arbetet med provtagning fortgår parallellt med ytterligare bearbetning av data. Resultaten kommer framöver att presenteras i större detalj i tidskriftsartiklar och på konferenser. Alexandra Müller alexandra.muller@ltu.se
2 Värdering av långsiktiga fördelar med blå-grön infrastruktur VA-huvudmannen fokuserar ofta på minskad översvämningsrisk och dagvattenrening när blågrön infrastruktur implementeras. Dock kan blågröna anläggningar erbjuda flera andra fördelar (ekosystemtjänster) inom olika områden som hälsa, rekreation, biologisk mångfald och ekologi. Det finns redan olika verktyg och modeller för att bedöma dessa fördelar. Några av dessa kan användas för att beräkna ekonomiska värden av dessa olika ekosystemtjänster. Två av dessa är B ST (Benefits of Sustainable Urban Drainage Tool) och TEEB (The Economics of Ecosystems and Biodiversity) som har utvecklats i Storbritannien och Nederländerna. Värdena beräknas som nettonuvärdet med hänsyn till en 30-årsperiod. En fallstudie i Luleå används för att bedöma användbarheten av dessa verktyg i svenska förhållanden. Tre olika alternativ för ett nytt bostadsområde bedömdes i jämfö- relse med en så kallad baseline (område innan exploatering). Alternativen var att använda (i) ett konventionellt ledningssystem, (ii) en kombination av ledningar och en dagvattendamm/grönstråk eller (iii) implementering av damm, grönstråk, gröna tak och biofilter/växtbäddar. Fallstudien visar att de främsta fördelarna med ett nyutvecklat stadsområde ligger i de relaterade urbana kategorierna (värde av fastigheter/ bostadspriser, hälsa och social sammanhållning) och i några miljörelaterade kategorier (t ex upptag av CO 2, biologisk mångfald). De traditionella VA-relaterade fördelarna (översvämningsrisk, rening) värderades mycket lägre. Resultaten visar att metoderna som används i B ST och TEEB kan tilllämpas i norra Sverige. Beräkningarna och indatat behöver dock granskas noggrant. Trots att osäkerheten av modellerna är hög ger resultaten en indikation vem som har nytta av blågrön infrastruktur. Resultaten visar också att ett brett samarbete mellan olika discipliner och finansiärer behövs. Det är många andra aktörer som tjänar på blågrön infrastruktur, inte bara VAhuvudmannen. Godecke Blecken godecke.blecken@ltu.se Rening av dagvatten från vägar och tak med filterteknik Dagens kraftiga urbaniseringstrend medför en ökning av andelen hårdgjorda ytor i staden och leder därmed till ökad avrinning av förorenat dagvatten som behöver behandlas för att undvika att föroreningarna såsom metaller och organiska föroreningar hamnar i sjöar och vattendrag. I tätbebyggda urbana områden krävs flexibla yteffektiva behandlingstekniker. Syftet med Ivan Milovanovics doktorandprojekt är att öka kunskapen kring yteffektiva reningsmetoder för urbant dagvatten som kan integreras i befintlig bebyggelse. Ivan arbetar med två delprojekt där han undersöker filterteknik för rening av dagvatten från trafikerade vägar samt avrinning från koppartak. I en labbstudie använder han konstgjort dagvatten för att testa olika filtermaterial för brunnsfilter, både med skak- och kolonnexperiment. Det konstgjorda dagvattnet genererades på ett sådant sätt att det liknar ett starkt förorenat vägdagvatten. Ivan har utvärderat fyra olika filtermaterial: torv (T), bark (B), polypropylen (P) och sidenört (S). Preliminära resultat visar att bark och torv reducerade halten totala och lösta metaller mest effektivt. Figuren ovan visar reduktionen av halten total och löst zink efter kolonnförsöket. I sitt andra delprojekt undersöker Ivan ett filter med zeolitmaterial som har installerats vid Nationalmuseet i Stockholm för att rena avrinningen från koppartaket. Studien fokuserar på zeolitfiltrets effektivitet att minska kopparkoncentrationen. Projektet planeras pågå i tre år och det syftar även till att undersöka hur filtrets adsorptionskapacitet förändras över tid. Ivan Milovanovic ivan.milovanovic@ltu.se
3 DRIZZLE:s partsstämma 2018 Den augusti ägde DRIZZLE:s partsstämma rum. Ca 35 personer från DRIZZLE:s partnerorganisationer samlades på Luleå tekniska universitet för att bl.a. avhandla pågående och planerade gemensamma forskningsprojekt. Dagen inleddes med en presentationsrunda, eftersom det fanns en del nya deltagare i rummet. Därefter presenterade Maria Viklander, LTU, hur långt arbetet inom DRIZZLE har kommit. Annelie Hedström, LTU, presenterade sedan den nationella Vattenforskarskolan, där doktorander från bl.a. LTU deltar. Hon berättade att kurserna inom forskarskolan även är öppna för yrkesverksamma för mer info se Därefter presenterade de doktorander och seniora forskare som åtminstone till viss del finansieras av DRIZZLE sin forskning. Det blev en kavalkad av tolv presentationer på tre teman, dvs. dagvattenkvalitet, dagvattenkvantitet, respektive integrerade dagvattenlösningar. Därtill presenterade Peter Rosander, LTU, det rullande labb som DRIZZLE har tillgång till, den s k Labbomobilen. Mårten Berg, Vinnova, berättade sedan om vilka villkor som gäller för att kunna ansöka om det riktade forskningsbidraget till DRIZZLE:s små- och medelstora partsföretag. Efter den formella Partsstämman var det sedan dags för gemensam middag. Dag två ägnades åt workshopar kring framtidsfrågor. Deltagarnas utvärdering var att dagarna hade varit jättebra, eftersom de gav alla en god inblick i vad som görs i DRIZZLE och angränsande forskningsprojekt, och därmed en god grund att utgå ifrån. Som en av deltagarna uttryckte det: Här är ju framtiden vad bra! Utbildning Dag&Nät doktorander besökte INSA i Lyon Doktoranden Brenda Vidal besökte professor Sylvie Barraud på INSA National Institute of Applied Sciences of Lyon, Frankrike, under fem veckor tidigare i våras. Sylvie har under lång tid arbetat med multikriterieanalys av dagvattenlösningar och speciellt med metoden ELECTRE III. Metoden utvecklades i Frankrike på 60-talet och har använts i stor utsträckning inom VA-sektorn, speciellt inom hållbarhetsrelaterad forskning. Metoden bygger på ett rankningssytem som beaktar osäkerheter och gör det möjligt att kombinera både kvantitativa och kvalitativa kriterier. Syftet med besöket var att applicera ELEC- TRE III-metoden på Brendas projekt som involverar en jämförelse av olika små avloppssystem baserat på ett antal hållbarhetsindikatorer. Under samma period besökte även doktoranden Joel Lönnqvist, Dag&Nät vid Luleå tekniska universitet, INSA för att träffa professor Jean-Luc Bertrand-Krajewski och doktoranden Rémy Bournique som arbetar med innovativa lösningar för gröna tak. Olika lösningar för f lödesmätning och modellering av flöde från gröna tak demonstrerades och metoder för fältexperiment vid LTU diskuterades. En ny typ av gröna tak med lagringsutrymme under vegetationen som frigör vatten vid behov till vegetationen visades. Vid mycket kraftiga regn fylls lagringsutrymmet och en pump aktiveras som bräddar överflödigt vatten. Brenda Vidal brenda.vidal@ltu.se Joel Lönnqvist joel.lonnqvist@ltu.se Utrustning Labbomobil VA-teknik och Dag&Nät vid LTU har nu en skåpbil Labbomobil för användning vid fältarbete vilket ingår i många av forskningsprojekten. Förutom att den underlättar transport av utrustning vid fältarbete bidrar bilen också med en förbättrad arbetsmiljö. Skåpdelen är utrustad med bänkytor för laboratoriearbete, detta för att så snabbt som möjligt efter provtagning komma igång med laboratoriearbete såsom filtrering, fylla provflaskor och enklare analyser som till exempel ph, konduktivitet, TSS och tur- biditet. På så sätt ökar kvaliteten på analyserna.
4 Konferenser Attract slutkonferens i Kiruna Det stora, tvärvetenskapliga forskningsoch innovationsprojektet Attract Attraktiva, hållbara livsmiljöer i kallt klimat avslutades med en slutkonferens i Kiruna den maj 2018, där ett axplock av de resultat som tagits fram gemensamt av parterna presenterades. Attract inleddes redan i februari 2011 med en workshop, där behovsägarna Gällivare kommun, Kiruna kommun och LKAB lyfte fram de utvecklingsbehov som de då såg med anledning av de pågående samhällsomvandlingarna. Med de identifierade behoven som utgångspunkt bildades sedan ett konsortium bestående av ytterligare 20-talet parter, inklusive sex forskningsämnen vid Luleå tekniska universitet. Dessa parter har sedan gemensamt utvecklat en rad innovativa lösningar, där det mest omskrivna är byggandet och utvärderingen av Sveriges nordligaste passivhus, det s.k. 7:e huset. Huset är försett med två olika gröna tak, vars växtlighet, funktion, m.m. har utvärderats av doktoranden Joel Lönnqvist. Andra lösningar inkluderar exempelvis innovativ ledningsförläggning i kallt klimat, grön-, blå- och vitstrukturplan där även den vita strukturen snö ses som en tillgång i staden, automatisk projektering av hållbara byggnader, utformning samt utvärdering av ett flyttbart äldreboende, samt hur social inkludering kan öka en stads attraktivitet. Den innovativa ledningsförläggningen som innebär samförläggning av VA och fjärrvärme har utvärderats av doktoranden Youen Pericault tillsammans med forskare från Energiteknik på LTU. Projektets budget, sett över hela projekttiden, omfattade drygt 70 miljoner, varav Vinnova bidrog med drygt 30 miljoner och de övriga parterna bidrog med resten. Mer information om Attract finns här: se/attract World Water Congress & Exhibition, Tokyo Den september hölls den stora IWA konferensen i Tokyo med deltagare och 17 parallella sessioner samt många andra aktiviteter som Business forum, kurser, studiebesök och forskarmöten i de många specialistgrupperna. Denna konferens belyser nya trender, utmaningar och lösningar inom vattenområdet. Tokyo Big Sight kongresscentrum Ett drygt sextiotal svenskar närvarade. Dag&Nät representerades av Fredrik Nyström som höll en presentation om rening av dagvatten med koagulering och flockulering samt Annelie Hedström som bidrog med en presentation om Dag&Nät i den nordiska montern i seminariet Open Innovation Sprout. Även Vakin, som är en av parterna i Dag&Nät, var välrepresenterade och tog del av konferensprogrammet. Jonas Olsson, SMHI, höll två presentationer varav en handlade om hur mikrovågor från mobilmaster kan användas för att prognostisera urban avrinning. Christas Makropoulos, Aten, tryckte på att den åldrande ledningsinfrastrukturen bör ses som en möjlighet eftersom inlåsningseffekten av den centraliserade infrastrukturen minskar när den behöver ersättas. Claudia Sadoff höll en key-note-presentation om det globala hållbarhetsmålet om vatten och sanitet och visade på att det även för välutvecklade länder finns mycket att arbeta med innan även dessa länder når målen. Magnus Arnell, som representerar IWA Sverige utsågs till IWA Fellow under konferensen hålls IWA World Water Congress i Köpenhamn nästa gång och då hoppas vi att delegationen från Sverige är betydligt större och synligare. I korthet GrönNano 3 Kick-off I maj fick vi besked att UDI projektet GrönNano 3 beviljats medel för en tredje fas från Vinnova. I detta projekt samarbetar 22 parter från akademi, företag, VA organisationer och kommuner för att implementera och utvärdera innovativa, dagvattenrelaterade lösningar. Bland annat kommer biofilteranläggningar i Malmö och Sundsvall att utvärderas. För dagvatten kommer mer avancerade tekniker som koagulering/flockulering och membranfiltrering att testas i verklig miljö och hur byggmaterial påverkar dagvattnets kvalitet kommer att implementeras i StormTac. I början på september träffades parterna vid en kick-off som startpunkt för de kommande två årens samarbete. Erfarenheter från Kapstaden I juni besökte Neil Armitage, professor i Urban Water Management, University of Cape Town, Sydafrika, forskningsgruppen Stadens Vatten vid LTU och berättade om den allvarliga vattensituationen i Kapstaden. Drastiska vattenransoner infördes för att minska vattenanvändningen, 6 m 3 per månad och familj, vilket betyder att allt vatten måste användas två till tre gånger. Om man upprepande använder för mycket vatten sätts en spärr in i vattenmätaren och varje dag familjen konsumerar mer än 200 l slås vattenleveransen av. I Kapstaden kan man även gå in på vattenbolagets websida för att se hur det egna hushållet konsumerar vatten i förhållande till sina grannar. Möjligheter för framtida samarbeten diskuterades också och har så här långt lett fram till en gemensam ansökan. Neil Armitage, University of Cape Town.
5 Examensarbeten Svenskt Vattens pris för bästa examensarbete 2017 Mårten Winkler, som läst civilingenjörsprogrammet i naturresursteknik vid Luleå tekniska universitet, får Svenskt Vattens pris för bästa examensarbete. Priset är ett stipendium på kr och delades ut på Vattenstämman Hans examensarbete handlar om råvattenbehandling för att reducera järn och mangan i dricksvatten och har gjorts i samarbete med Vatten & Miljöbyrån och Bodens kommun. Handledare på LTU var Inga Herrmann. Juryns motivering: Rapporten visar hur en relativt enkel processförändring kan ge bättre drickvattenkvalité. Det är spännande och intressant att Mårten Winkler med sitt arbete har kunnat visa på ett hållbart alternativ för att få kraftfull reduktion av både järn och mangan utan kemikalietillsatser eller kraftfull luftning. Då järn och mangan är vanligt förekommande i grundvattentäkter har arbetet hög relevans och nyhetsvärde för svenska VA-organisationer. Mårten Winkler har avslutat sina studier på LTU och arbetar idag som miljökonsult för ÅF. Behandling av latrinavfall med urea och kalk Emma Lindberg och Anna Rost som läst civilingenjörsprogrammet Naturresursteknik har nu färdigställt sitt examensarbete. Studien genomfördes i Uganda med syfte att undersöka hur man kan behandla latrinavfall med bränd kalk respektive urea. Resultaten visade på att både kalk och urea hade en avdödande effekt på såväl E. Coli och bakteriofager som Ascarisägg i slammet. Vid försöksperiodens slut fanns dock fortfarande mätbara halter av Ascarisägg. Att implementera urea- eller kalkbehandling av latrinavfall begränsas i första hand av kostnaderna. Däremot visade en kostnadsberäkning att ureabehandlingen är betydligt billigare än behandling med bränd kalk. Studien visade också att kalkbehandlingen var svårare att genomföra i praktiken eftersom själva inblandningen av kalk i slammet var beroende av fukthalten i slammet. Ju torrare slammet var, desto svårare var det att få en jämn inblandning. Projektet har genomförts i samarbete med SLU i Uppsala och RISE inom ramen för projektet SPANS (Sanitation Planning for Alternative Nutrient Recovery Systems). Emma Lindberg och Anna Rost har nu ansökt om examen och lämnat LTU. Emma arbetar numera på ÅF i Luleå och Anna på SWECO i Umeå. Prioritering av förnyelseområden VA-nät Andreas Nilsson och Fredrik Stoltz som precis avslutat sina studier på Väg &Vatten vid Luleå tekniska universitet har nu färdigställt sitt examensarbete. Deras arbete handlar om hur man i kommunen kan prioritera vilka områden som ledningsnätet behöver förnyas. De har arbetat fram en värderingsmodell som syftar till att långsiktigt behålla servicenivån för kunderna. Indata för modellen baseras på driftstörningsstatistik och anläggningsdata. Open source programvaror har använts för analys och visualisering av förnyelsebehoven. Examensarbetet har utförts i samarbete med Bodens kommun, som är en ny part i Dag&Nät. Andreas och Fredrik kommer att presentera sin modell vid konferensen Framtidens VA 2.0 fler utmaningar och möjligheter, den 7 8 nov 2018 i Luleå. Fredrik Stoltz (vänster) och Andreas Nilsson (höger). Fotograf: Daniel Holmgren Kalendarium 30 sep - 4 okt 2018: 16 th IWA International Conference on Wetland Systems for Water Pollution Control, Valencia, Spanien 7-8 nov 2018: Framtidens VA fler utmaningar och möjligheter, Luleå nov 2018: Forsknings- och innovationskonferens för hållbara vattentjänster 2018, Malmö 6-7 feb 2019: Nationella konferensen Avlopp & Miljö (#NAM19), Sundsvall 21 feb 2019: VA-seminarium och branschdag, Luleå mar 2019: VAK 2019, Halmstad mar 2019: Rörnät och Klimat 2019, Göteborg maj 2019: Vattenstämman, Örebro 2-4 jul 2019: Novatech, Lyon, Frankrike - ett kompetensnätverk mellan forskningsgruppen Stadens vatten/va-teknik vid Luleå tekniska universitet, Luleå kommun, Skellefteå kommun, Östersunds kommun, Vakin (Umeå), MittSverige Vatten&Avfall (Sundsvall), Bodens kommun, VA Syd, RISE, NTNU, samt Svenskt Vatten Kontaktuppgifter: Maria Viklander, professor VA-teknik, projektledare. Maria.Viklander@ltu.se. Tel , Sylvia Kowar, projektkoordinator Dag&Nät. Sylvia.Kowar@ltu.se. Tel , Anmäl dig till vårt elektroniska utskick av nyhetsbrevet via anmälningsformuläret på
BYGGNADSMATERIALS BIDRAG AV FÖRORENINGAR TILL DAGVATTEN
BYGGNADSMATERIALS BIDRAG AV FÖRORENINGAR TILL DAGVATTEN Alexandra Müller Doktorand, VA-teknik alexandra.muller@ltu.se DAGVATTEN: EN KOMPLEX COCKTAIL Komplex blandning av organiska och oorganiska ämnen
BYGGNADSMATERIALS BIDRAG AV FÖRORENINGAR TILL DAGVATTEN
BYGGNADSMATERIALS BIDRAG AV FÖRORENINGAR TILL DAGVATTEN Alexandra Müller Doktorand, VA-teknik alexandra.muller@ltu.se DAGVATTEN: EN KOMPLEX COCKTAIL Komplex blandning av organiska och oorganiska ämnen
Godbitar ur GrönNanos delprojekt Vad har vi kommit fram till?
Godbitar ur GrönNanos delprojekt Vad har vi kommit fram till? Medverkande i I GrönNanos konsortium ingår 26 parter med allt ifrån behovsägare till forskare och leverantörer Arbetspaketen WP1: Den optimala
NYTTAN AV SMARTA DAGVATTENLÖSNINGAR I STADEN
NYTTAN AV SMARTA DAGVATTENLÖSNINGAR I STADEN Industridoktorand: Pär Öhrn Sagrelius (Tyréns och LTU) Handledare: Lars Marklund (Tyréns) Maria Viklander (LTU) INNEHÅLL DRIZZLE Nyttor av hållbara dagvattensystem
MADE IN SWEDEN INBJUDAN. building on 100 years of innovation for waterwise communities
MADE IN SWEDEN building on 100 years of innovation for waterwise communities INBJUDAN Unik möjlighet för svenska företag att delta i svensk monter på IWA World Water Congress & Exhibition 2020 Temat för
Modellering av gröna ytor för bättre dagvattenhantering. Günther Leonhardt VA-teknik LTU 1 december 2016
Modellering av gröna ytor för bättre dagvattenhantering Günther Leonhardt VA-teknik LTU 1 december 2016 Modeller inom dagvattenhantering Ett vanligt verktyg för planering Exploatering Förnyelse Klimatanpassning
MittSverige Vatten AB, VA Östersund, UMEVA AB, VA Skellefteå, VA Luleå, Svenskt vatten och Luleå tekniska universitet
MittSverige Vatten AB, VA Östersund, UMEVA AB, VA Skellefteå, VA Luleå, Svenskt vatten och Luleå tekniska universitet 1. Övergripande syfte med projektprogrammet / fokusfrågor /huvudsaklig ämnesmässig
Kunskapsöversikt Föroreningar dagvatten. Alexandra Andersson-Wikström, Heléne Österlund, Jiri Marsalek och Maria Viklander VA-teknik
Kunskapsöversikt Föroreningar dagvatten Alexandra Andersson-Wikström, Heléne Österlund, Jiri Marsalek och Maria Viklander VA-teknik Dagvatten - Stadstvätten Dagvatten kontra vatten i dagvattensystemet
Dagvattenrening. tekniker, implementering, underhåll, funktion i nordiskt klimat
Dagvattenrening tekniker, implementering, underhåll, funktion i nordiskt klimat Godecke Blecken Universitetslektor i VA teknik, tekn dr Stadens vattensystem, Luleå tekniks universitet Mail: godble@ltu.se,
EN KOMPLETT LÖSNING FÖR RENING OCH FÖRDRÖJNING AV DAGVATTEN
EN KOMPLETT LÖSNING FÖR RENING OCH FÖRDRÖJNING AV DAGVATTEN En kombinerad lösning Genom att sammanföra två beprövade metoder har Leca och WEREC Water Ecosystem Recovery tagit fram en lösning som ger effektiv
VINNWATER kompetenscentrum för dagvatten
Miljöförvaltningen Miljöanalys Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-10-30 Handläggare Ulf Mohlander Telefon: 08-508 288 30 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2016-11-15 p.16 VINNWATER kompetenscentrum för
Avledning av vatten med diken
Avledning av vatten med diken Anna-Maria Perttu innovativ dagvattenhantering Avledning av vatten med diken Diken används i dagvattensystem för att på ett enkelt sätt leda iväg överskottsvatten från ett
Nr 2015-12, Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun
Nr 2015-12, Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun 40 filter som bestod av en blandning av furubark och träflis. För de flesta av de undersökta ämnena går det inte att konstatera
Samarbeid for konkurransedyktige og bærekraftige VA- tjenester
Svenskt Vatten Samarbeid for konkurransedyktige og bærekraftige VA- tjenester Daniel Hellström @SVUtveckling Verdens vanndag 2016 17 mars Branschorganisation för Sveriges viktigaste livsmedelsproducenter
1 av 5 2014-02-28 15:54
1 av 5 2014-02-28 15:54 Malmö stad Om ditt nyhetsbrev ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här. Skicka vidare Prenumerera Sluta prenumerera DELA DETTA UTSKICK Vi skriver januari 2014 och du läser
Återrapportering till Swedish Water House från internationellt möte/konferens
Återrapportering till Swedish Water House från internationellt möte/konferens Målgrupp för reserapporten: Alla som i Sverige är yrkesverksamma med vattenfrågor och global utveckling. 1. Information om
Svenskt Vatten Utveckling
Svenskt Vatten Utveckling Syfte med seminariet: Att diskutera forskningsutbytet mellan akademin och företag. Vilka samarbeten har fungerat bra och vilka samarbeten har fungerat sämre? Vilka lärdomar kan
Långtidsprestanda av permeabla vägytor: dränerande asfalt och gräsarmerad betong - Fältförsök -
Långtidsprestanda av permeabla vägytor: dränerande asfalt och gräsarmerad betong - Fältförsök - Sökande Godecke Blecken, tekn dr., forskarassistent Stadens vattensystem, Inst. f samhällsbyggnad och naturresurser
Svensk byggforskning i samverkan
Svensk byggforskning i samverkan Medverkande universitet Sveriges Bygguniversitet är en samarbetsorganisation som omfattar forsknings- och utbildningsenheter som är knutna till utbildning av civilingenjörer
Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten
Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten Fortsatt arbete med Vattenvisionen: Nationell påverkansplattform för Horisont 2020 SIO ansökan Varför en Vattenplattform?
Kunskapsöversikt dagvattenrening Vilken teknik fungerar för att ta bort föroreningar från dagvatten?
Kunskapsöversikt dagvattenrening Vilken teknik fungerar för att ta bort föroreningar från dagvatten? Godecke Blecken SVU rapport: kunskapssammanställning Baserad på litteraturstudie, forskning på LTU
Dagvattnets föroreningsinnehåll. fältstudier. Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU
Dagvattnets föroreningsinnehåll erfarenheter från fältstudier Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU Källor till föroreningarna De material vi använder när vi bygger våra städer påverkar dagvattnets
2012-11-15. Vad är ett biofilter för dagvatten? Biofilter för dagvattenbehandling O 2
Vad är ett biofilter för dagvatten? Biofilter för dagvattenbehandling Laila Søberg Godecke Blecken Doktorand Stadens Vatten/VA teknik Luleå Tekniska Universitet På engelska: rain garden, biofilter, bioretention
Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå)
Thomas Larm Svenska och utländska exempel på lokala åtgärder för fördröjning och rening av dagvatten (för befintliga och nya områden, i gatumiljö och i kvartersmark) 1 Det är inte alltid man har gott om
Dagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare
Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag 2017-05-18 Giltighetstid: Gäller tills vidare Linköpings kommun linkoping.se Diarienummer: KS 2017-493 Dokumentansvarig: Adresserat till:
Avancerade reningskomponenter för dagvattensystem innovativ dagvattenhantering
Föroreningsplym från utsläpp av orenat dagvatten Avancerade reningskomponenter för dagvattensystem innovativ dagvattenhantering Reaktiva filtermaterial, membranfiltrering, kemisk fällning och sedimenteringsraster
Björn Embrén, Trafikkontoret Stockholms stad Trädspecialist
Björn Embrén, Trafikkontoret Stockholms stad Trädspecialist Björn Embrén har uppmärksammats för den växtbäddskonstruktion han utvecklat för träd i urbana miljöer. Sedan 2001 har han utfört ett långtgående
Tillbakablickande framåtblick 5 år med Sweden Water Research
Tillbakablickande framåtblick 5 år med Sweden Water Research Kenneth M Persson #swrdagen 28 NOV 2013 STYRELSEMÖTE DAGS ATT VÄLJA NAMN BLAND 10 FÖRSLAG SÅGS BLAND ANNAT Blue Source FOVA AQUA SCANIA SWEDEN
Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS)
Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS) Lars Rosén Chalmers tekniska högskola DRICKS centrum för dricksvattenforskning lars.rosen@chalmers.se Projektets övergripande syfte Utveckla metoder
Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD
Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD Ett gemensamt bolag NSVA, Sydvatten och VA SYD har bildat ett gemensamt FoU bolag för vattentjänstsektorn. Projektet är unikt för Norden. 1 Varför göra detta
IUC SYD GLIMTAR FRÅN 2017
IUC SYD GLIMTAR FRÅN 2017 SMART INNOVATION, 3D-PRINTING Projektet Smart innovation fortsatte med träffar under 2017. 3D-printing: Vilka är styrkorna med 3Dprinting? Hur långt har utvecklingen kommit? Olaf
Hållbara städer i ett backcastingperspektiv
Hållbara städer i ett backcastingperspektiv Göran Broman Maskinteknik Blekinge Tekniska Högskola Louise Trygg Energisystem Linköpings universitet Energisystemstudier om fjärrvärme + Backcasting från hållbarhetsprinciper
Dagvattenutredning Kvarteret Sperlingens backe
30 Dagvattenutredning Kvarteret Sperlingens backe 2013-06-14 Alexandros Chatzakis Henrik Alm S w e co E n vi r o n m e nt AB 1 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND... 3 2 SKYFALLSANALYS... 4 3 BERÄKNINGAR...
FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN
FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN VISION Svensk forskning, innovation och samverkan mellan vattensektorns aktörer ska skapa uthålliga och globalt konkurrenskraftiga vattentjänster, produkter
Dagvattenutredning. Skolmästaren 1 och 2 1 (13) VA Planeringsingenjör Crafton Caruth. Datum 2014-06-02
1 (13) VA Planeringsingenjör Crafton Caruth Datum 2014-06-02 Dagvattenutredning Skolmästaren 1 och 2 SEVAB Strängnäs Energi AB Dammvägen 12a, Box 32, 645 21 Strängnäs Tel. 0152-460 50 Fax. 0152-188 88
Var med och bidra till kollektivtrafikens utveckling genom ny forskning inom ramen för K2
Inbjudan: Var med och bidra till kollektivtrafikens utveckling genom ny forskning inom ramen för K2 Informationsmöte 2019-01-31 Detta är K2 Samverkan forskning och praktik Fokus på lokal och regional kollektivtrafik
Slutrapport Forsknings- och utvecklingsprogram 2014 juni 2017
Slutrapport Forsknings- och utvecklingsprogram 2014 juni 2017 www.ltu.se/dag-nat Har ni frågor eller förslag på projekt? Hör gärna av er! www.ltu.se/dag-nat Da utveckla inom d utgång klokt utve utve in
Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: VATTEN OCH AVLOPP
KS 2015/0385 Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: www.kalmar.se/vaplan VATTEN OCH AVLOPP Tematiskt tillägg till översiktsplanen Antagen
Bilaga Dagvatten-PM för Näset nya bostäder mellan Tjuvdalsvägen och Norra Breviksvägen
216-12-2 Bilaga Dagvatten-PM för Näset nya bostäder mellan Tjuvdalsvägen 2 (6) Innehållsförteckning 1. Syfte... 3 2. Recipient och Miljökvalitetsnormer (MKN)... 3 3. Dimensionerande flöden... 4 3.1. Befintligt
Vad är dagvatten? LOD eller åtgärder vid slutet av röret jämförelse av olika hanteringsprinciper. VA-mässan 17 sept. 2004
LOD eller åtgärder vid slutet av röret jämförelse av olika hanteringsprinciper Gilbert Svensson DHI Water and Environment & Urban Water, Chalmers tekniska högskola 1 Vad är dagvatten? Definitionsmässigt
Om mig. Varför finns vi? Vad är VA-kluster Mälardalen?
Vad är VA-kluster Mälardalen? Bengt Carlsson Inst. för informationsteknologi, Uppsala universitet Om mig Forskar sedan 1991 (bl a) på styrning, modellering och simulering av avloppsreningsverk (tonvikt
Maria Viklander Professor VA-teknik/Stadens vatten Luleå tekniska universitet
Maria Viklander Professor VA-teknik/Stadens vatten Luleå tekniska universitet Stadens vatten - LTU Maria Viklander, Professor Gilbert Svensson, Adj.Prof. Jiri Marsalek, Adj.Prof. Richard Ashley, Adj. Prof
Dagvattenutredning till detaljplan för Norrmalm 4, Västerås
2017-06-10 Dagvattenutredning till detaljplan för Norrmalm 4, Västerås Handläggare Gunnar Eriksson 070-513 88 20; 021-448 04 30 gunnar.eriksson@gema.se Bakgrund Dagvattenutredningen ska utgöra underlag
Lyktan 5 Utvärdering av filter för dagvattenrening
Utvärdering av filter för dagvattenrening Eskilstuna 2010-08-29 STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB Peter Carlsson, uppdragsledare Uppdragsnr: 6135-002 Antal sidor: 8 Antal bilagor: 4 STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB Smedjegatan
EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring
EKOSTADEN AUGUSTENBORG - en dagvattenvandring Ekostaden Augustenborg När bostadsområdet Augustenborg byggdes av MKB (Malmö Kommunala Bostäder) på 1950-talet var det ett modernt och populärt område i folkhemsandan.
Biologisk råvattenbehandling med avseende på järn och mangan vid dricksvattenproduktion
Biologisk råvattenbehandling med avseende på järn och mangan vid dricksvattenproduktion -Reningskapacitet i fullskaligt diskfilter och pilotfilter med expanderad lera Mårten Winkler, 2018-05-22 Syfte Utvärdera
Välkommen till. ULI Geoforum. Mikael Tarandi ULI Geoforum
Välkommen till ULI Geoforum Mikael Tarandi ULI Geoforum ULI Geoforum en medlemsorganisation Bildades 1986 200 medlemsorganisationer 1 200 mottagare av nyhetsbrevet Oberoende medlemsstyrd branschförening
Miljöteknik och gröna innovationer inom vatten/va - området
Miljöteknik och gröna innovationer inom vatten/va - området Ulf E Andersson Presentation på Inspiration Vatten 25-26 november 2013 1 Varför behövs teknikutveckling och innovationer inom vatten/va? Sverige
Gröna tak Motion den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (MP)
2013-03-13 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KFKS 2012/506-229 Kommunstyrelsen Gröna tak Motion den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (MP) Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige
Nordisk vä rldsutstä llning Nu börjar vi arbetet med en världsutställning av Nordic City Network:s medlemsstäder!
Nordisk vä rldsutstä llning 2020 Nu börjar vi arbetet med en världsutställning av Nordic City Network:s medlemsstäder! Introduktion Nordic City Network har under flera år arbetat med att utforska den nordiska
Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering
Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Bakgrund Regionens eller länets utveckling och tillväxt är beroende av proaktiv samverkan mellan länets offentliga aktörer, högskola och näringsliv. Detta
GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE. Bilaga x
GRÖNA VÄRDEN OCH MILJÖMÅL KVARTERET BRYTAREN MINDRE Bilaga x Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Uppföljning... 3 3 Gröna värden förutsättningar för markanvisning... 4 3.1 Sociala och rekreativa värden...
Rapport från ett konstnärligt och vetenskapligt referensprojekt. Splintermind Mikael Scherdin Lisebergsvägen 31 125 35 Älvsjö
Rapport från ett konstnärligt och vetenskapligt referensprojekt Splintermind Mikael Scherdin Lisebergsvägen 31 125 35 Älvsjö Bakgrund Syftet med projektet var att det skulle bli ettt konstnärligt och vetenskapligt
DAGVATTENKVALITETSMODELLER VILKA FINNS OCH HUR VÄLJER MAN?
DAGVATTENKVALITETSMODELLER VILKA FINNS OCH HUR VÄLJER MAN? Matthias Borris RISE Research Institutes of Sweden Urban Water Management Modeller kan beskriva ett fenomen i verkligheten. lösa specifika problem
HÅVA. Hållbarhetsanalys av värmeåtervinning ur avloppsvatten Magnus Arnell November Hållbart samhälle Urban Water Management
HÅVA Hållbarhetsanalys av värmeåtervinning ur avloppsvatten Magnus Arnell November 2018 RISE Research Institutes of Sweden Hållbart samhälle Urban Water Management UTMANINGEN 2 Potentialen med värmeåtervinning
Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv
Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det
Utmaningar och möjligheter med levande väggar i ett svenskt klimat
POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT Utmaningar och möjligheter med levande väggar i ett svenskt klimat En erfarenhetsstudie Johanna Andersson & Anja Karlsson IVL Svenska Miljöinstitutet 2014 Författare: Johanna
Stöd för hållbar utveckling
Stöd för hållbar utveckling Elin Olsson FAH 3 maj Miljö- och energidepartementet 1 Klimatet prioriterat Naturvårdsverkets prognos för utsläpp i Sverige utanför utsläppsrättshandeln Miljoner ton CO 2 45
Vattenflöden finns på webben (http://vattenwebb.smhi.se/hydronu) med nulägesbeskrivning och 10-dygnsprognoser.
Hur bedömer man nuläget? Väderprognoser på smhi.se, yr.no m.fl. är relativt bra när det gäller frontsystem. 10-dygnsprognoser men svårare att förutspå konvektiva sommarregn. Väderradar och blixtlokalisering
Innehåll. Rening av fosfor och bakterier i markbäddar och fosforfilter. Projektdeltagare. Identifiering av anläggningar (1)
217-3-22 Rening av fosfor och bakterier i markbäddar och fosforfilter nga errmann Brenda Vidal Annelie edström nnehåll Två projekt finansierade av av: osforfällor för små avlopp: ur länge fungerar de?
Internationell mobilitet på forskarnivå
Internationell mobilitet på forskarnivå Det finns två slags mobilitet bland de inresande studenterna på forskarnivå. 1. Utländska studenter på forskarnivå som är antagna till forskarutbildning i Sverige
Föroreningsberäkningar till detaljplan för Sandstugan 2, Uttran, Botkyrka kommun
Förosberäkningar till detaljplan för Sandstugan 2, Uttran, Botkyrka kommun GRAP 17027 Jenny Korinth Geosigma AB 2017-02-17 Uppdragsnummer Grap nr Datum Antal sidor Antal bilagor 604648 17027 2017-02-17
DAGVATTENPOLICY för Årjängs kommun Gäller från Samhällsbyggnad
DAGVATTENPOLICY för Årjängs kommun Gäller från 2014-06-23 Samhällsbyggnad Dagvattenpolicy för Årjängs kommun Inledning Dagvatten definieras som tillfälligt förekommande, avrinnande vatten på ytan av mark
SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLSUTMANINGAR
SAMVERKAN FÖR ATT MÖTA SAMHÄLLSUTMANINGAR SETT UR AKADEMINS PERSPEKTIV Fredrik Nilsson, Professor Dr., Arkitekt SAR/MSA, Prefekt, Institutionen för Arkitektur / Forskningsstrateg, White Arkitekter EN STARK
Protokoll möte nr 9, 11/1, 2017
Protokoll möte nr 9, 11/1, 2017 Styrelsemöte Plats: Telefonmöte Tid: 2017-01-11, kl. 10:00-11:00 Närvarande Nationell styrelse UL Ulrika Larsson, Ordförande CL Christian Lindmark, sekreterare PVH Patrick
VÄRDET AV SOCIAL INNOVATION EN MODELL FÖR VERIFIERING OCH VISUALISERING
VÄRDET AV SOCIAL INNOVATION EN MODELL FÖR VERIFIERING OCH VISUALISERING lokal nivå regional nivå organisationer och samhälle på regional nivå? Exempel på hur värdena till höger kan identifieras: samhälle
Tre utlysningar inom de nationella forskningsprogrammen:
Webbinarium Tre utlysningar inom de nationella forskningsprogrammen: Hållbara vistelsemiljöer Visioner och förutsättningar för ett fossilfritt välfärdssamhälle Ökad rörlighet mellan akademi och praktik
VA-frågor och klimatförändringar
VA-frågor och klimatförändringar - Ur ett anläggningsägarperspektiv och dess påverkan Anders Fransson Energi- och Miljöcenter TM Borås Energi och Miljö AB Klimatförändringar - globalt Avvikelser från global
INTEGRERAD SYSTEMANALYS AV VA- OCH VÄRMEFÖRSÖRJNINGSLÖSNINGAR
INTEGRERAD SYSTEMANALYS AV VA- OCH VÄRMEFÖRSÖRJNINGSLÖSNINGAR Youen Pericault Forskning och innovation för framtidens vatten Malmö 29-30 november, 2018 GRUND SAMFÖRLÄGGNING VA-FJV ~1m Isolerade kulvertar
Komplettering till Dagvattenutredning Gitarrgatan
2018-03-20 Komplettering till Dagvattenutredning Gitarrgatan Detaljplan för Bostäder vid Gitarrgatan, inom stadsdelen Rud i Göteborg, en del av Jubileumssatsningen Ursprunglig rapport Rapport Dagvattenutredning
www.enclose.eu Nummer 10, 1 november 2014 Det här nyhetsbrevet är ett specialnummer som finns på 12 språk! Ur innehållet
Nummer 10, 1 november 2014 Hej alla läsare Dags för ENCLOSE sista nyhetsbrev! Projektet ENCLOSE, Energismart stadslogistik i kulturhistorisk miljö i små och medelstora europeiska städer, är nu klart för
VA-teknik Södra. prövar ny teknik för hållbar avloppshantering. Karin Jönsson (VA-teknik, LTH)
VA-teknik Södra prövar ny teknik för hållbar avloppshantering Karin Jönsson (VA-teknik, LTH) Den här presentationen Kort om VA-teknik Södra Exempel på utmaningar VA-teknik Södra bidrar till lösningarna
Tema A Dagvattenkvalitet från regn till recipient. Godecke Blecken Tekn dr, Forskarassistent Stadens vattensystem/va-teknik LTU
Tema A Dagvattenkvalitet från regn till recipient Godecke Blecken Tekn dr, Forskarassistent Stadens vattensystem/va-teknik LTU Från regn till recipient Från regn till recipient Från regn till recipient
Fördröjning och rening av dagvatten inom befintlig bebyggelse i östra Lund
Fördröjning och rening av dagvatten inom befintlig bebyggelse i östra Lund Identifiering av markanvändning, typområden och ytor tillgängliga för åtgärder samt analys av fördröjningsmöjligheter Siri Wahlström
VA-samverkan i Västerbotten
VA-samverkan i Västerbotten Inger Olofsson samordnare för Region Västerbotten VA- samverkan = VA-sen Den 16 mars 2009 Lycksele träffades Roland Jakobsson Bjurholm Bert-Henrik Henriksson Dorotea Elenor
Forskning och utbildning inom ITS-området
Forskning och utbildning inom ITS-området Jan Lundgren, Linköpings universitet 2016-06-23 Inledning I arbetet med en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS betonas vikten av samarbete
SAMMANFATTNING AV GREEN NORTH KONFERENS DEN 26 APRIL 2017
SAMMANFATTNING AV GREEN NORTH KONFERENS DEN 26 APRIL 2017 SAMMANFATTNING AV GREEN NORTH KONFERENS Den 26 april arrangerades den första konferensen i Green Norths regi i Skellefteå. Syftet var ett kunskapsoch
Camilla Westerlund Maria Viklander. Stadens vattensystem Luleå tekniska universitet
Vägdagvatteninnehåll och variationer Camilla Westerlund Maria Viklander Stadens vattensystem Luleå tekniska universitet Vatten! Sta n är full av Vatten Robert Broberg Problem-kvantitet och kvalitet Vad?
Motionen har remitterats till Hässleholms Vatten AB som i yttrande anfört i huvudsak följande.
TJÄNSTESKRIVELSE 1(3) 2018-06-08 KLK 2018/388 Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Ulf Berggren och Johan Kronquist, båda Sverigedemokraterna,
SJÖSTADSHÖJDEN. Dagvatten till utredning av gatualternativ
SJÖSTADSHÖJDEN Dagvatten till utredning av gatualternativ 2017-11-15 SJÖSTADSHÖJDEN Dagvatten till utredning av gatualternativ KUND Exploateringskontoret KONSULT WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen
Anna Maria Sundin Vattenstämman, Helsingborg 23 maj 2018
INVESTERINGSBIDRAG TILL RENING AV AVLOPPSVATTEN FRÅN LÄKEMEDELSRESTER BIDRAG FÖR ATT MINSKA UTSLÄPP AV MIKROPLASTER OCH ANDRA FÖRORENINGAR VIA DAGVATTEN Anna Maria Sundin Vattenstämman, Helsingborg 23
VA-forskning och VA-utbildning i södra Sverige
VA-forskning och VA-utbildning i södra Sverige Jes la Cour Jansen Överblick Va-forskning inom VA-teknik bedrivs på flera institutioner på Lunds Tekniska Högskola och på flera andra högskolor och universitet
Dagvatten på biomassaeldade kraftvärmeverk
Dagvatten på biomassaeldade kraftvärmeverk Magnus Larsson Värme- och Kraftkonferensen, 10 November 2015 Agenda Bakgrund Studiens mål Metod Övergripande metodik Fallstudie (Idbäckens KVV) Avrinning från
VÄLKOMMEN TILL KARLSTAD OCH SKNT:s ÅRSKONFERENS DEN 22-24 MAJ 2013
VÄLKOMMEN TILL KARLSTAD OCH SKNT:s ÅRSKONFERENS DEN 22-24 MAJ 2013 Framtiden är temat på SKNT:s konferens som i år hålls i solstaden Karlstad. Under rubrikerna Attraktivitet & Mötesplatser och Samverkan
Renare Mark 2012. Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering?
Renare Mark 2012 Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering? Y. Volchko 1, M. Bergknut 2, L. Rosén 1, J. Norrman 1, Tore Söderqvist 3 1 Chalmers University of Technology
Segeåns Vattendragsförbund
Segeåns Vattendragsförbund Christel Strömsholm Trulsson, Projektledare i Segeå-projektet Alexandra Skopal, Projektsekreterare för Bräddavloppsprojektet LOVA Medel för utredning av bräddavlopp 2014 och
Industriell plattform för leverantörer
Industriell plattform för leverantörer Handlingsplan 2013-2015 Beslutad 2013-06-04 Bilagor: 1. Aktivitetsplan inkl. tidsplan och ansvarsfördelning 2. Budget 3. Riskanalys Bakgrund Handlingsplanen tar sin
Mistra Urban Future Centrum för Hållbar Stadsutveckling
Mistra Urban Future Centrum för Hållbar Stadsutveckling Första fas 2009-2011 Förbereder nästa fas Bygger på samverkan staden akademi och institut näringsliv och konsulter 1 Definition av Affärsdriven
INNEHÅLL 1. Inledning 2. Byggmaterial 3. Energi 4. Utemiljö 5. Tillgänglighet. KVALITETSPROGRAM Dalbostrand
INNEHÅLL 1. Inledning 2. Byggmaterial 3. Energi 4. Utemiljö 5. Tillgänglighet KVALITETSPROGRAM Dalbostrand Inledning Växjö, Europas grönaste stad, ska vara en ledande miljökommun. Alla delar av vår verksamhet
Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa
Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt
Uponor Smart Trap Effektiv rening av dagvatten från föroreningar och sediment
Uponor Smart Trap Effektiv rening av dagvatten från föroreningar och sediment Uponor Smart Trap Effektiv rening av dagvatten 011 Förorenat dagvatten ett växande problem I takt med att antalet hårdgjorda
Marknadsinformation från Luftfartsavdelningen Trafikutvecklingen fjärde kvartalet 2012
Trafikutvecklingen fjärde kvartalet 2012 Sammanfattning Passagerare Antalet passagerare på de svenska flygplatserna uppgick till 7,3 miljoner under det fjärde kvartalet 2012. Jämfört med föregående års
Verksamhetsplan 2013
Verksamhetsplan 2013 Strokecentrum Väst Om stroke Var 17:e minut insjuknar någon i Sverige med stroke I Västra Götaland cirka 5 000 fall varje år Stroke är den vanligaste orsaken till funktionshinder hos
Dagvatten-PM. Område vid Töresjövägen Kumla 3:213 m.fl. Inom Tyresö kommun, Stockholms län. Tengbom
Område vid Töresjövägen Kumla 3:213 m.fl. Inom Tyresö kommun, Stockholms län Tengbom Författade: Matilda Wistrand Granskad av: Niclas Elvsén Innehåll Bakgrund... 3 Befintliga ledningar... 5 Markförutsättningar...
Industridoktorandprogram - LivsID. Webbsänt informationsmöte
Industridoktorandprogram - LivsID Webbsänt informationsmöte 2017-10-31 Agenda för mötet 9 ca 9.40 Presentation av programmet, bakgrund, urvalsprocess, formalia 9.40 10 Frågestund. För de som medverkar
Högskoleutbildning i regional utveckling. Presentation Reglabs styrelse 24 augusti 2016
Högskoleutbildning i regional utveckling Presentation Reglabs styrelse 24 augusti 2016 Innehåll presentation Sammanfattning av arbetet hittills Akademi för Regional utveckling Förslag på pilot Nästa steg
Kompetensnav, inbyggda system
Kompetensnav, inbyggda system Finansieras av det Strategiska Innovationsprogrammet för Smartare Elektroniksystem (Vinnova/Energimyndigheten/Formas), Kompetensnav 2015 Malmö 9/11 2016 Ulf Bodin Biträdande
GENUSFORSKNING och SAMVERKAN Luleå tekniska universitet
GENUSFORSKNING och SAMVERKAN Luleå tekniska universitet 13 mars 2019 Professor Lena Abrahamsson Arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet 971 87 Luleå, Sweden 0920-49 21 07 lena.abrahamsson@ltu.se http://www.ltu.se/staff/l/leab