Innehåll Miljöbokslut...1 Klimat...0 Giftfri miljö...8 Hållbar bebyggelseutveckling...13 Friskt vatten...17 Biologisk mångfald...
|
|
- Rasmus Bo Dahlberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MILJÖBOKSLUT 2018
2 Innehåll Miljöbokslut...1 Klimat...0 Giftfri miljö...8 Hållbar bebyggelseutveckling...13 Friskt vatten...17 Biologisk mångfald...19 Miljöbokslut Detta miljöbokslut är en årlig uppföljning av miljöarbetet i kommunen vilket styrs av Miljöprogram för Ronneby kommun som fastställdes av kommunfullmäktige den 21 juni Miljöprogrammet består av 5 fokusområden: Klimat, Giftfri miljö, Hållbar bebyggelseutveckling, Friskt vatten och Biologisk mångfald. Uppföljning sker av mål och indikatorer samt för aktiviteter som återfinns i miljöprogrammets tillhörande handlingsplan. Majoriteteten av aktiviteterna är tidsatta till ett genomförande under perioden Förutom uppföljning av arbetet beskrivs det under varje fokusområde vilka utmaningar som finns. Symbolerna som förekommer i redovisningen betyder följande: Genomfört Pågående Ej påbörjad Påbörjad med avvikelse Ej aktuell att genomföra Ansvariga enheter presenteras med förkortningar: MBN= Miljö och byggnadsnämnden MBF= Miljö och byggnadsförvaltningen SN=Socialnämnden SF=Socialförvaltningen UN=Utbildningsnämnden UF=Utbildningsförvaltningen FKN=Fritid och kulturnämnden FKF=Fritid och kulturförvaltningen ÄN= Äldrenämnden ÄF=Äldreförvaltningen KS= Kommunstyrelsen KFL= Kommunledningsförvaltningen TF= Tekniska förvaltningen SUS= Enheten för samordning utveckling och sekretariat IT= IT enheten Cefur = Centrum för forskning och utveckling i Ronneby ABRI = AB Ronneby Industrifastigheter RBH= AB Ronnebyhus MT = Ronneby Miljö & Teknik AB 1
3 Klimat Ronneby kommuns övergripande målsättningar är att kommunen som organisation ska bli fossilbränslefri till 2025 och kommunen som geografiskt område ska bli fossilbränslefri till ska det inte ske några nettoutsläpp av växthusgaser i kommunen som geografiskt område. Klimatarbete består av två delar, att begränsa klimatpåverkan och att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Ronneby kommun har högt ställda mål när det gäller minskning av klimatutsläppen. För att temperaturökningen ska vara möjlig att begränsa till under två grader behöver de globala växthusutsläppen mer än halveras till 2050 och vara nära noll före år Det innebär att en kraftig omställning av vårt samhälle behöver göras. Mycket av de åtgärder som genomförs för att minska klimatpåverkan bidrar även till en bättre luftkvalitet. Andelen nyregistrerade bilar i den geografiska kommunen som var fossiloberoende 2018 var 14,55 %. Det innebär att Ronneby är den 10:e bästa kommunen i Sverige. Av den totala personbilsflottan är 7,73 % fossiloberoende Koldioxidutsläpp från tjänsteresor för 2017 var 0,08 ton/årsarbetare, vilket visar på att kommunens arbete med att byta ut fordonsflottan börjar ge bra resultat. Prästgårdens förskola fick under året sin gröna flagg. Klimat- och energirådgivaren har till stor del fokuserat på solceller under året. För att uppmärksamma Earth Hour anordnades föreläsningar med syfte att inspirera till en mer medveten konsumtion. Ett gemensamt sätt att mäta matsvinnet har tagits fram av livsmedelsverket som möjliggör en jämförelse mellan olika kommuner i Sverige och som Ronneby kommun kommer att använda sig av framöver. Utmaningar Det största koldioxidutsläppen i Ronneby kommun kommer från transporterna. För att lyckas nå Ronnebys mål om att kommunen som geografiskt område ska bli fossilbränslefritt behövs både ett förändrat resebeteende och en förändrad fordonsflotta hos invånare och företagare. Det är svårt att mäta de koldioxidutsläpp som sker till följd av vår konsumtion. De modeller som naturvårdsverket presenterar över konsumtionsbaserade koldioxidutsläppshalter visar att två tredjedelar av våra utsläpp sker utanför Sverige och enbart en tredjedel sker i Sverige. Detta eftersom mycket av det vi konsumerar har producerats i andra länder.
4 Energianvändningen per kvadratmeter för driften av kommunala lokaler ska minska med 1) 25 % till ) 50 % till 2050 Energianvändningen/kvadratmeter Atemp(MWh/m 2 ) , ,255 Måttet tar hänsyn till ytor som värms över 10 grader. Uppvärmning består av el, pellets, olja och fjärrvärme. Förbrukningsel ingår inte i beräkningen. Minska antalet fysiska servrar Effektivisera och byta ut värmekällor, ventilation och teknisk utrustning Inventera var separata mediamätningar kan installeras Implementera modulen energiuppföljning i fastighetssystemet 2017 KS/KLF/IT 2017 KS/TF Inventeringen är klar. Vi har fått in modulen i vårt fastighetssystem, det saknas dock lite finjusteringar för att det ska fungera fullt ut. ABRI ABRI 3. Minska energiförbrukningen per kvadratmeter med 1 % årligen i Ronnebyhus bostäder Energianvändningen per kvadratmeter Atemp (MWh/m 2 ) Ronnebyhus Fortsatt aktiv styrning av innertemperaturen i lägenheterna 2017 RBH % förnybar energi i kommunala lokaler och bostäder (exklusive hyresgästens förbrukning) senast 2020 Andelen förnybar och återvunnen energi i kommunala lokaler (%) Maximera installation av förnybar energi vid större byggnationsprojekt Utreda om det är möjligt att byta ut eldningsolja till biobränsle i Sörbyverket 2017 KS/TF 2017 MT 1
5 Klimatpåverkande utsläpp från fossila källor i kommunkoncernens transportsektor ska minska med 5) 75 % till ) 100 % till 2025 Koldioxidutsläpp från tjänsteresor (ton/årsarbetare) Vid byte av arbetsfordon/personfordon skall fordon som drivs med el, biogas eller andra förnybara bränslen väljas Samtliga enheter följer de direktiv som föreligger. Renhållning har vid införandet av fastighetsnära insamlingssystem bytt till fordon med förnyelsebara bränslen. 3 HVO och 3 biogasdrivna fordon. Resten av bolagets dieselfordon tankar HVO. Samtliga MT Införa ett system för klimatväxling av flygresor inom kommunkoncernen Sammanställt hur andra kommuner har lagt upp sitt system med klimatväxling men inte gjort någon övervägande vad som är lämpligast för Ronneby att gå fram med. Användande av förnyelsebar energi på Naturbruksgymnasiet Hoby Lant/Blekinge Naturbruksgymnasium ligger långt framme i avseendet användandet av förnyelsebar energi. All el som förbrukas är grön, förnyelsebar el. När det gäller uppvärmningen så är det till största del fjärrvärme. Fjärrvärmen kommer från det skogbränsleeldade värmeverket i Bräkne-Hoby. Resten av uppvärmningen sker via värmeväxlare med bergvärme eller värmeväxlare med återvunnen energi från kylningen av mjölken. Vi konverterar belysning kontinuerligt till energisnålare belysningstyp. Eko Driving är en viktig del i sättet att framföra maskiner på Hoby Lant/Blekinge Naturbruksgymnasium. Hoby UN/UF 2
6 Lant har också gjort en energikartläggning över all energianvändning vid jordbruksdriften. Dessutom vill vi tillägga att resurssnålt KRAV-godkänt ekologisk jordbruk har bedrivits av Hoby Lant/Blekinge Naturbruksgymnasium i 21 år, dvs. all jordbruksmark och alla idisslande djur. Första delen av åkermarken KRAVgodkändes redan 1988, för 31 år sedan. Planen för 2019 är att behålla vår fina status och försätta med övergången till att använda energin effektivare. Samtliga maskiner på naturbruksgymnasiet drivs med fossilfritt bränsle. Idag körs alla traktorer, skogsmaskiner, skördetröskor, grävmaskiner och lastmaskiner på diesel. Hoby Lant/Blekinge Naturbruksgymnasium har ett tankställe på gården för diesel. Detta för att det ska fungera rent logistiskt med de långsamgående fordonen, så att inte onödiga transporter behöver göras. Vi har också längre avtal med leverantörer för hyra av traktorer och skogsmaskiner. Planen är att byta till HVObränsle. Men det är en ekonomisk fråga också. UN/UF Planera hemtjänstens rutter effektivare Ingen analys ÄN/ÄF 3
7 Uppdatera vårt kvalitetssäkringssystem för upphandling för att inkludera krav på transporter vid köp av varor och tjänster som främjar en ökad andel förnyelsebart bränsle 2017 Inrätta en samordnad varudistribution I budgeten för 2019 har ekonomienheten fått medel för att införa E-handel, vilket är en viktig förutsättning för en väl fungerande samordnad varudistribution Vid tillagning av måltider i den egna verksamheten ska genom val av råvaror/produkter klimatbelastningen minska med 7) 20 % till ) 50 % till 2025 Klimatbelastning från måltider inom kommunens verksamheter kg koldioxidekvivalenter/måltid Kostenheten tar för närvarande fram ett referensvärde för klimatbelastningen. Undersöka möjlighet att köpa in beräkningsmodul för att mäta klimatbelastningen av måltider Klimatmodul har köpts in och ett referensvärde har räknats fram som klimatbelastningen kan utgå ifrån. KS/TF Matsvinnet (serveringsoch tallrikssvinn) ska minska inom kommunala skolrestauranger med 9) 20 % till ) 50 % till 2030 Matsvinn (g/portion) lunch i kommunala skolrestauranger År Matsvinn (g/portion) Arbeta med tallrikssvinn och serveringssvinn Fortsatta mätningar av tallrikssvinn och serveringssvinn under året. Kostenheten har involverat rektorer och förskolechefer i arbetet med matsvinn och klimatbelastning. KS/TF 4
8 Totala mängden hushållsavfall ska minska 11) 2 % till år ) 5 % till år 2030 Totala mängden hushållsavfall (kg/person) Verka för att underlätta för privatpersoner att välja hållbara alternativ I början av året information till en klass gymnasieelever om Fairtrade och Fairtrade City och olika miljömärkningar. I mars månad arrangerade vi en föreläsning om Modeindustrins konsekvenser för människor och miljö för Knut Hanhn skolan och för allmänheten. I november informerade vi en gymnasieklass om Agenda 2030 och om olika miljömärkningar. Information till kund hur man är matsmart Artikel i nästa kundtidning planeras. MT Utreda och införa källsortering i kommunens alla verksamheter och i offentliga miljöer Utredningen ligger på annan verksamhet att genomföra innan källsortering kan införas. KS/TF Koldioxidutsläpp från industrin (ton/invånare) Verka för att öka andelen förnybar energi i den geografiska kommunen Earth Hour och europeiska trafikantveckan har under året uppmärksammats för att inspirera till att öka andelen förnybar energi i kommunen. KS /KLF/SUS Projektansökningar har under året skickats in för att försöka få bidrag till projekt som kunde verka för att öka andelen förnybar energi. Tyvärr fick alla ansökningar avslag MBN/MBF 5
9 Antal resor med kollektivtrafiken (resor/invånare) Information till företag om energieffektivisering Genomfört genom andra aktörer, och delvis i mindre omfattning än ursprungligen planerat. MBN/MBF Förnybara bränslen i kollektivtrafiken Koldioxidutsläpp från övriga sektorer (ton/invånare) Riktad information till hushåll med biobränsleeldning 2017 MBN/MBF 6
10 Energi från tjänsteresor (kwh/årsarbetare) Utrusta ett av konferensrummen i stadshuset med teknik för webbmöten Implementera användandet av Skype for business i alla verksamheter 4 rum har teknik för webbmöten. KS/KLF/IT 2017 KS/KLF/IT Miljöcertifierade skolor (%) Miljöcertifiering av förskolor och skolor Sedan tidigare är Backsippan och Prästgården miljöcertifierade enligt Grön Flagg. Parkdala har inlett sitt certifieringsarbete. UN/UF Verka för att ansökan om försörjningsstöd inom socialförvaltningen kan ske via digital blankett Säkra att höga miljö- och sociala krav ställs vid upphandling Projekt med att införa e- ansökan för försörjningsstöd pågår och beräknas slutföras kring årsskiftet. SN/SF/FS
11 Giftfri miljö I Ronneby kommun ska miljön vara hälsosam och ingen ska exponeras för ämnen i en nivå att det kan vara skadligt. Detta ska göras genom minskad användning av miljö- och hälsofarliga ämnen och minskad spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen. Förståelsen för problemen med miljögifter blir alltmer uppmärksammade och det finns flera positiva initiativ men det finns ändå en hel del utmaningar för att nå en giftfri miljö. Förutsättningarna kommer att förbättras på lång sikt, men det handlar om flera generationer framöver innan arbetet kommer att ge positiva resultat i miljön. Samtidigt som ämnen fasas ut, både frivilligt och genom lagstiftning, kommer nya ämnen med okända egenskaper ut på marknaden. Konsumenters och producenters kunskap om kemikalier måste höjas. I det nya avtalet för byggmaterial och måleriprodukter finns krav motsvarande SundaHus där klass A eller B ska användas om det är möjligt. All aktuell personal på tekniska förvaltningen, Ronnebyhus och ABRI har genomgått utbildning i SundaHus databas. Under sensommaren så strandstädades 3 mil kust i kommunen kg avfall samlades in och lämnades för återvinning. Den största delen av avfallet var plast i form av petflaskor, små plastbitar och plastpåsar. Utmaningar Det är viktigt att farliga ämnen och ämnesgrupper ersätts av mindre harmfulla alternativ. Eftersom det är svårt och tar tid att påverka kemikalieanvändningen genom lagstiftning kommer offentlig upphandling, miljömärkning och andra frivilliga åtaganden ha stor betydelse för vilka ämnen som kommer att användas i framtiden. 1. Vid nybyggnationer ska 100 % av byggmaterialen uppfylla nivå A och B i kvalitetsanvisning enligt materialdatabasen som kommunen använder till 2020 Andel A och B material vid nybyggnation (%) TF 87 % 0 % RBH 99 % - TF Inga nybyggnationer har färdigställts under Hulta förskola invigdes i januari och ryms i 2017 år statistik. RBH har inte redovisat värde för 2018 I upphandling för byggmaterial ska kvalitetsanvisningar finnas med I det nya avtalet för byggmaterial och måleriprodukter finns krav motsvarande SundaHus där klass A eller B ska användas om det är möjligt Implementering pågår. KS/TF RBH ABRI 8
12 2. Vid större ombyggnationer ska 100 % av byggmaterialen uppfylla nivå A och B i kvalitetsansvisning enligt materialdatabasen som kommunen använder till 2020 Andel A och B material vid större ombyggnation (%) TF 87 % 0 % RBH 99 % - RBH har inte redovisat Analys indikator Paviljongerna stod färdiga under hösten I upphandling mellan paviljongleverantör specificerades att de ska följa Sunda Hus. Någon uppföljning på andel A- eller B-klassade material har inte gjorts dock finns inte alla ingående material att tillgå i högre klass än C KS/TF 3. Vid mindre ombyggnationer ska 70 % av inköpt byggmaterial uppfylla nivå A och B i kvalitetsanvisning enligt materialdatabasen som kommunen använder till 2020 Andel A och B material vid mindre ombyggnationer (%) TF Det är ej möjligt att ta fram statistik i procentuell andel RBH 95 % År 2017 Driftsansvariga och förvaltare får utbildning i den materialdatabas som kommunen använder sig av för att göra medvetna val. Alla förvaltare, driftsansvariga och hantverkare har genomgått en utbildning under Berörda har fått en utbildning i SundaHus. KS/TF RBH ABRI Vi har inte gått utbildningen på Miljöteknik. Är det fortfarande aktuellt så går vi utbildningen under MT % av kommunala förskolorna ska ha rensat ut giftigt material (enligt Handlingsplan för giftfria förskolor i Ronneby kommun) Andel kommunala förskolor som har rensat bort giftigt material (%) 99 % Byta madrasser på förskolor Några enstaka madrasser finns kvar, men i övrigt är alla madrasser utbytta. UN/UF 9
13 5. Kostnadsandel ekologiska livsmedel inom kommunens organisation ska öka till 50 % Kostnadsandel ekologiska livsmedel (%) (Källa Sekom) Kostenhetens rapportering 2017: 31,1 % 2018: 35 % KS/TF Andelen ekologisk odling (%) Bly i avloppsslam (mg/kg Ts) Uppströmsarbete pågår kontinuerligt med Revaq certifiering som riktmärke. MT Arbete pågår med att öka medvetenheten och kunskapen om vad man inte ska spola ner i avloppet. 10
14 Kadmium i avloppsslam (mg/kg Ts) En broschyr angående Kadmium och dess inverkan på miljön har skickats ut till kommunens konstnärer, skolor, kulturhuset och biblioteket. Information till alla boende i kommunen om toalettvett går ut i tidningen I din vardag. Kvicksilver i avloppsslam (mg/kg Ts) Information till nya invånare: 8 grupper med ca 20 stycken i varje från SFI (Svenska för Invandrare) får besök av Miljöteknik. Information ges om vad man får spola ner i avloppet och vad man inte får spola ner och varför det är så. Därefter görs ett studiebesök på Rustorps reningsverk Information om hur farligt det är för naturen med att använda träningskläder innehållande silver som ta bort dålig lukt har gått ut till alla idrottsföreningar. Utreda vilken miljöcertifiering som är lämpligast för kommunen Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner är framtagen specifikt för att passa politiskt styrda organisationer. Det möjliggör att vi kan utveckla vårt befintliga ledningssystem på ett flexibelt sätt samtidigt som den behandlar hållbarhet utifrån de tre hållbarhetsdimensionerna. 11
15 Verka för att underlätta för privatpersoner att välja giftfria alternativ Inspirerat och informerat via Cefur Facebook och Cefur Web. Föreläsning om hållbarhet för Framtidens skola år 8. KS/KLF/CEFUR Följa dagvattenpolicyn i sin dagliga verksamhet och i sina infrastrukturprojekt Dagvattenlösningar ska finnas i större ombyggnadsprojekt Utreda och införa ett gemensamt system för kommunkoncernen för att hålla reda på alla kemikalier Framtagande av kemikalieplan för kommunens verksamheter 2017 KS/TF KS/TF KS/KLF/CEFUR KS/KLF/CEFUR Utreda möjligheten att rena avloppsvatten från läkemedelsrester Vid markanvisningar ska minst 25 % av utvärderingskriterierna baseras på krav som motsvarar Miljöbyggnad Silver Införa miljöcertifiering 2020 En utredning planeras starta Upphandling pågår av en förstudie hur man kan rena läkemedelsrester på Rustorps avloppsreningsverk. Vi har haft tre markanvisningar och följt kravet. Dock redovisas inget förrän ett exploateringsavtal undertecknas där man även då tar ställning till nedanstående krav. Ett första steg blir att ta fram en nulägesbeskrivning av kommunen utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Detta görs i form av omvärldsbevakningen. MT 12
16 Hållbar bebyggelseutveckling Ronneby kommun ska ha en långsiktigt hållbar bebyggd miljö där luften är ren och strålmiljön säker. Vår bebyggda miljö ska fylla människors och samhällets behov, erbjuda bra livsmiljöer och bidra till en hållbar utveckling. Hur vi bor och lever påverkar miljön på många sätt, exempelvis när vi värmer våra bostäder, reser till arbete och fritidsaktiviteter eller sorterar vårt avfall. En ny översiktsplan fastställdes av kommunfullmäktige under Under året har de sista hushållen i kommunen fått fastighetsnära insamling för papper-, metall- och plastförpackningar, färgat glas, ofärgat glas, tidningar, matavfall och brännbart. Luftmätningar har löpt på under året i samverkan med övriga kommuner i länet. Planen är att bilda ett samverkansområde för tätortsluftmätningen i Blekinge under På lång sikt kan man se att luftkvaliteten har förbättrats, men trots det orsakar luftföroreningar bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och försämrad lungfunktion hos människor. Någon nedre gräns för luftföroreningars effekt på människors hälsa har inte kunnat fastställas. I en rapport som publicerades under 2018 uppskattades antalet dödsfall i Sverige under 2015 till följd av luftföroreningar till Blekinge har, på grund av sitt geografiska läge, stor intransport av luftföroreningar från andra länder och internationell sjöfart. I den senaste miljöhälsoenkäten anger tio procent av de som bor i flerbostadshus att de upplever sig mycket störda av trafikbuller. Förtätning och höjda riktvärden för buller (vid fasad) ökar behovet av att särskilt ordna tysta och ljuddämpade sidor av bebyggelsen. Även i inomhusmiljön kan buller orsaka hälsoproblem vid sidan av fukt, mögel och radon. Andelen vuxna i Blekinge som besväras av inomhusmiljön ligger relativt konstant på 17 procent. Få boende vet idag om deras bostäder har testats för radon. I Blekinge besväras 34 procent av vedeldningsrök i eller i närheten av sin bostad, vilket är nästan dubbelt så många som nationellt Det har under året påbörjats ett arbete med att ta fram en cykelstrategi som i första hand har målgruppen vardagscykling till arbete och skola, fritidsaktiviteter och inköp. Ronneby kommun har även deltagit i arbetet med att ta fram en regional cykelstrategi för Blekinge. Blekingetrafiken har under året genomfört en rad insatser för en tillgänglig och attraktiv kollektivtrafik och därmed infört en ny stadstrafik i Ronneby. Utmaningar Ytterligare åtgärder krävs för att förbättra infrastrukturen och specifikt sådan som minskar miljöpåverkan. Det är viktigt att redan vid planering prioritera gång- och cykelvägar och kollektivtrafik framför bilvägar. 1 Quantification of population exposure to NO2, PM2,5, and PM10 and estimated health impacts. IVL Svenska miljöinstitutet, No. C 317,
17 1. Gång- och cykelvägar ska till 2020 byggas ut på ett sätt som gör det lättillgängligt (Ett sammanhängande nätverk och öka säkerheten genom att separera gång- och cykelvägar där så är möjligt). Cykelstrategi för Ronneby kommun Cykelstrategin har som övergripande syfte att främja en ökad och säker cykling. Strategin inriktar sig i första hand på målgruppen vardagscyklister till arbete, skola, fritidsaktiviteter och inköp. I andra hand är målgruppen turist- och rekreationscyklister Antal km gång- och cykelvägar Bygga ut gång- och cykelvägar Tekniska förvaltningen har fortsatt att följa befintlig plan på utbyggnad och sammanlänkning av befintligt gång- och cykelnät samt kommunens exploatering med avseende på villaområden och framför allt Viggenområdet. KS/TF Materialåtervunnit/totala mängden hushållsavfall ska öka med 2) 5 % till )15 % till 2025 Materialåtervunnit/totala mängden hushållsavfall (%) Införa fyrfackskärl Etapp 2 klar (endast något problemområde pga framkomlighet kvar). Ca kärl är utsatta till och med MT 14
18 4. Gränsvärdesnormer för utomhusluft ska understigas 5. Kommunens bostäder och lokaler (där människor stadigvarande vistas) har en radonhalt (mätning inte äldre än 10 år) som understiger rikt- och gränsvärde 200Bq/m 3,år Antal uppmätta värden som överstiger gränsvärdesnormer för utomhusluft År Antal värden som överstiger gränsvärdesnormen Andelen kommunala bostäder där radonmätning, inte äldre än 10 år, bekräftat att radonhalten är lägre än 200 Bq/m 3 År % Andelen förskolor och skolor där radonmätning inte äldre än 10 år, bekräftat att radonhalten är lägre än 200 Bq/m 3 Genomföra kontinuerliga luftmätningar eller objektiva skattningar Informera om miljövänlig vedeldning Bilda ett samverkansområde för kontroll av luftföroreningar Genomföra radonmätningar och förbättringsåtgärder i utvalda fastigheter Radonmätning i förskolor och skolor (kommunala) Samordnade luftmätningar har gjorts tillsammans med de övriga kommunerna i länet. i Ronneby har VOC och NO2 mätts under Gemensam upphandling ska göras under våren 2019 och i samband med det kommer samverkansavtal att skrivas under och programmet beslutas RBH Ingen radonmätning var planerad att genomföras MBN/MBF UN/UF 0 % Andelen förskolor och skolor där radonmätning inte äldre än 10 år, bekräftat att radonhalten är lägre än 200 Bq/m 3 25% Radonmätning i förskolor och skolor (privata) Samtliga icke-kommunala förskolor/skolor har fått krav på redovisning. Då mätsäsongen sträcker sig över årsskiftet (t.o.m. april) har alla inte slutredovisat ännu. Aktiviteten fortsätter därför under 2019 då den kommer att vara helt klar. MBN/MBF 6. Alla skolor och förskolor ska ha tillgång till skugga på skolgården Andel skolor och förskolor som har tillgång till skugga på skolgården. Tillgång till skugga på samtliga förskolor. UN/UF 15
19 Körsträcka med bil (km/person) (Källa; RUS) Körsträcka med bil (km/bil) (Källa; RUS) Andel av kommunens befolkning som har tillgång till grönområde inom 300m 99 % Utredning om införande av grönytefaktor Lyfts in som en punkt i checklistor/lathundar för planarbete (ÖP och DP) Ska utföras under 2018 enligt handlingsplanen. MBN/MBF 2017 MBN/MBF 16
20 Friskt vatten I Ronneby kommun är våra vatten skyddade och brukas på ett hållbart sätt. Övergödning orsakas av för höga halter av kväve och fosfor i marken eller vattnet. I havsmiljön orsakar övergödning bland annat algblomning, grumligt vatten, minskade tångbälten och förändrad artsammansättning. I värsta fall uppstår syrebrist på bottnarna. En del sjöar och vattendrag är också drabbade vilket kan resultera i algblomning och förändrad artsammansättning. På land trängs arter som trivs i näringsfattiga miljöer undan. Cirka 86 procent av Blekinges kontrollerade sjöar och vattendrag når målet god status för näringsämnen och allt kustvatten bedöms ha måttlig eller otillfredsställande status för näringsämnen. 2 Av länets samlade utsläpp kommer lika mycket fosfor från enskilda avlopp som från den antropogena delen av jordbrukets utsläpp. Fosforutsläppen från länets kommunala reningsverk är hälften så stort som utsläppen från enskilda avlopp ( ). Det visar att kommunernas kontroll av att enskilda avlopp uppfyller ställda krav är mycket viktigt. I Blekinge märks påverkan främst i havet och i våra kustvatten där övergödningen är fortsatt allvarlig. Under årets fastställdes en ny version av VA-planen. Även en vattenförsörjningsplan har fastställts för att säkerställa tillgången till dricksvatten även i framtiden. Projektansökning för förstudie Åtgärdsförslag för förbättrad vattenhushållning har lämnats in till länsstyrelsen under hösten. Utmaningar De pågående klimatförändringarna kommer att leda till förändrad nederbörd, temperatur och vattenkvalitet. Det riskerar att påverka både dricksvattenförsörjningen och den biologiska mångfalden i vattendragen. 1)Vattenförsörjningen i Ronneby kommun är långsiktigt tryggad avseende kvalitet och kvantitet senast Vattenförsörjningsplan framtagen samt fastställda vattenskyddsområden med föreskrifter Nej, Vattenskyddsområden med föreskrifter är inte fastställda för alla områden Delta i svenskt vattens hållbarhetsindex Ta fram Vattenförsörjningsplan Vi deltar i svenskt vattens hållbarhetsindex. Vattenförsörjningsplanen antogs av kommunfullmäktige Miljöteknik 2 Miljökvalitetsmålen 2018 Årlig uppföljning av miljömålen i Blekinge, Länstyrelsen Blekinge 2018:24 17
21 2)Tillförsel av kväve och fosfor till kusten ska minska 2 % till år 2030 Tillförsel av kväve till Östersjön (ton/år) (Källa; Recipientanalyser) Information och tillsyn av enskilda avlopp för att minska utsläpp av näringsämnen KLART. Entreprenörsträff genomfört enligt plan Aviserade lagändringar genomfördes dock inte. Återkommande möte med avloppsentreprenörerna planeras ske vart annat år. MBN/MBF Tillförsel av fosfor till Östersjön (ton/år) (Källa; Recipientanalyser) Revidera VA-plan Den reviderade VA-planen antogs av kommunfullmäktige )Miljökvalitetsnormer för vatten ska uppfyllas och alla vattenförekomster i kommunen ska ha god status senast år Antal sjöar och vattendrag samt kustområden med god status. (Källa; Viss) Ej påbörjad Uppföljning av aktiviteter inom projekt Härstorpssjön Projekt för friskare vatten Ej påbörjad Projektansökning för förstudie Åtgärdsförslag för förbättrad vattenhushållning har lämnats in till länsstyrelsen. Vattenförbrukning/hushåll (m3) Verka för att vattenförbrukningen/hushåll ska minska Kampanjer och information till konsumenter pågår kontinuerligt för att medvetandegöra våra konsumenter vikten av att använda dricksvattnet till rätt ändamål. MT 18
22 Biologisk mångfald I Ronneby kommun brukar vi markskiktet på ett hållbart sätt och skyddar djur- och växtliv. Vi ska utveckla miljöer med hög biologisk mångfald och bevara värdefull natur. I Ronneby finns en mångfald av växter och djur som lever i en mosaik av olika miljöer, från odlad mark, skogar till våtmarker och vattendrag, sjöar och hav. Många arter och naturtyper utvecklas negativt och riskerar att försvinna på sikt. Det beror på att landskapen blivit alltmer fragmenterade och att äldre brukningsmetoder inom jord- och skogsbruk som gynnade många arter har blivit sällsynta. Att lyckas behålla en biologisk mångfald är avgörande för att ekosystem ska fungera och leverera ekosystemtjänster som att rena vatten och luft, lagra kol och pollinera våra grödor. Utan många olika arter med skilda funktioner är risken stor att nyttjandet av naturresurser, klimatförändringar och annan påverkan skadar ekosystemens förmåga att leverera dessa tjänster. Biologisk mångfald främjar även folkhälsan då många natur- och kulturmiljöer är viktiga områden för rekreation och friluftsliv. Risanäshalvön har gallrats så betesarrendatorn får mer betesmark och det blir samtidigt öppnare och mer tillgängligt. Får har varit på provbete på helt igenväxta lilla Ekön. Den tätortsnära skogen röjs och även Blekingeleden och andra stigar har röjts. Det har även förbättrats grindar och spångar. Kommunen har ingått ett naturvårdsavtal där landskapet ska öppnas upp. Utmaningar För den biologiska mångfalden finns utmaningar med att olika arters livsmiljöer försämras eller förstörs, invasiva arter sprider sig och att naturens resurser överutnyttjas. Minst tre projekt ska genomföras till och med 2020 för att gynna hotade arters livsmiljöer. Antal genomförda projekt 1 I samarbete med länsstyrelsen planera service vid servicepunkter under förvaltningens ansvarsområde så att det inte inverkar menligt på ansvarsväxters livsmiljö och möjlighet till överlevnad/spridning Projekt för att gynna kommunens ansvarsarter Kommer inte att genomföras specifikt mer än normalt hanterande i dialog med länsstyrelsen. Under 2018 har ett naturvårdsavtal upprättats i ett område. Avtalet gäller i tio år och områdets area är ca 13,7 ha. Syftet med naturvårdsavtalet är att gynna och förbättra statusen för en av kommunens ansvarsarter. FKN/FKF 19
23 Av kommunens totalarea ska 8 % vara skyddad år Andel skyddad natur (%) Värde 2017: 5,90 % Andel miljöcertifierade skogsbruk (FSC) Värde 2017: 80,59 % Genom skötselplaner och den dagliga driften säkerställa att naturvärden, inklusive biologisk mångfald utvecklas Underhåll tidigare fiskevårdsåtgärder i Sörbybäcken Skogen i skolan - med fokus värna om biologisk mångfald och allemansrätt Kommunen har tillsammans med Skogsstyrelsen/Länsstyrelsen skyddat ett antal platser där nyckelbiotoper registrerats. Fortsatt arbete med uppdatering av skötselplaner. Vid varje enskilt avverkningstillfälle i skog/tätortsnära skog har behovet av faunadepåer beaktats. Kommunen har fmedlemskap i certifieringsorganet Grönt Paraply. Underhåll av fiskevårdsåtgärder tillhör Fritid- och kulturförvaltningen. Vi använder Skogen i skolan. I synnerhet fritidsverksamheterna som har regelbundna utedagar. Fritidshemmens arbete är sen ett komplement till det som grundskolan ska arbeta med enligt läroplan och kursplanerna. KS/TF KS/TF UN/UF 20
Handlingsplan Fastställd KF
Handlingsplan Fastställd 2017-06-21 KF 2017 194 1 Fokusområde; Klimat Säkra att höga miljö- och sociala krav ställs vid upphandling Verka för att antalet resor med kollektivtrafiken ökar Verka för att
Miljöprogram Ronneby kommun
Miljöprogram Ronneby kommun 2017-2020 Fastställd 2017-02-21 KF 2017 194 Ronneby ska bli Sveriges första hållbara kommun! Miljöprogram för Ronneby kommun 2017-2020 I Ronneby är vi bra på miljö- och klimatarbete!
1.Klimat MILJÖBOKSLUT 2017
1.Klimat MILJÖBOKSLUT 2017 Miljöbokslut Detta miljöbokslut är en årlig uppföljning av miljöarbetet i kommunen vilket styrs av Miljöprogram för Ronneby kommun som fastställdes av kommunfullmäktige den 21
Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26
Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat
Miljööverenskommelse
Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera miljö- klimatutmaningar! Nu skrivs miljööverenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt synliggöra kommunernas Landstinget
Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog
Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete Vetlanda 21 maj Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Sankey-diagrammet Energiplan/klimatstrategi - övergripande mål Förbrukning av
MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
God bebyggd miljö - miljömål.se
Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och
Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014
Bilaga 1 Ekohandlingsprogram 2014-2018 Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014 Illustrationer av miljökvalitetsmålen:tobias Flygar HALMSTADS KOMMUN KS 2014 169 Samhällsbyggnadskontoret 2014-05-13 Samhällsbyggnadskontoret
Temagruppernas ansvarsområde
Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en
Trollhättan & miljön
Trollhättan & miljön Prognosen för att nå miljömålen i Västra Götalands län till år 2020 Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö
BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH
BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år
Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal
Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som
Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar
1(5) Datum Diarienummer 2018-10-31 KS/2018/0076/041-16 Upprättad av Julia Nordström Version 1.0 Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar Den här bilagan syftar till att konkretisera
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?
miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )
Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna
Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:
Miljööverenskommelse
Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera - och klimatutmaningar! Nu skrivs överenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt och synliggöra kommunernas och Landstinget
ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021
ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 Innehåll DEL 1 - Inledning 1 Miljöplan för Ängelholms kommun 1 De nationella miljökvalitetsmålen 1 De regionala målen i Skåne 2 De lokala miljömålen för Ängelholms kommun
Mål och handlingsplan för miljöarbete
UFV 2018/1649 Mål och handlingsplan för miljöarbete 2019-2021 Fastställd av rektor 2019-02-26 Innehållsförteckning Utgångspunkt och syfte 3 Lokalt klimatarbete med långsiktiga utmaningar 3 Utmaningar inom
Klimat- och miljöpolitiskt program. Bilaga 1: Etappmål och ansvar
Klimat- och miljöpolitiskt program Bilaga 1: Etappmål och ansvar 1 Etappmål och ansvar Det klimat- och miljöpolitiska programmet är ett övergripande styrdokument som ger den samlade bilden av kommunens
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
SEKOMS gröna nyckeltal miljobarometern.se
SEKOMS gröna nyckeltal 2018 Webbredovisning sekom. Välj kommun uppe till vänster Egen kommunadress t.ex. sekom./karlskrona Webbredovisning Diagram visar utvecklingen Exportera mätdata till Excel Kommunspecifika
Earth Week mars
Earth Week 25-30 mars Se programmet på www.vaxjo.se/earthweek Växjös miljövecka med fokus på framtiden Röster från förvaltningar och bolag, det här är vi stolta över i miljöarbetet Förvaltningar och bolag
Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?
Gotlands miljö Hur går det och vad kan vi göra? Titel: Gotlands miljö - Hur går det och vad kan vi göra? Foto omslagsbild: Mostphotos. Foto inlaga: Sidan 3, foton från vänster: 1 Scandinav Bildbyrå, 2
Delmål för att nå ett hållbart samhälle
: 2016:239 Bilaga till Miljöprogram antaget av kommunfullmäktige 180906, 70 Delmål för att nå ett hållbart samhälle 1. Ett tryggt och hållbart samhälle 2. Hållbart byggande 3. Hållbara transporter, resor
LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020
LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.
miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete
Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska
Miljömål för Luleå tekniska universitet
1(7) Miljömål för Luleå tekniska universitet 2017-2020 Luleå tekniska universitet har ett miljöledningssystem för sin verksamhet i enlighet med Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.
Handlingsplan för miljöstrategin år
Handlingsplan för miljöstrategin år 2017-2020 Inriktning: Fossilbränslefri kommun Målsättning: Effektivisera och minska energiförbrukningen i fastigheter och transporter Åtgärdspaket 2017-2020 för minskad
Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget 2009-12-16 KF 106
Gröna nyckeltal för Höörs kommun Antaget 2009-12-16 KF 106 Inledning Gröna nyckeltal är ett sätt att mäta miljötillstånd och visa på trender inom miljöområdet. Den första uppsättningen gröna nyckeltal
Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun
KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och
ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Lokala miljömål 2016-2021. Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021
Lokala miljömål 2016-2021 Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021 Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef Fastställt Kommunfullmäktige Dokumentet
miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag
miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag 1 miljöprogram 2020 Det du just nu håller i din hand är kortversionen av miljöprogrammet för Klippans kommun. Miljöprogram för Klippans kommun 2020 är ett
Klimat- och miljöpolitiskt program. Bilaga 1: Etappmål och ansvar Uppdaterad:
Klimat- och miljöpolitiskt program Bilaga 1: Etappmål och ansvar Uppdaterad: 20171213 1 Etappmål och ansvar Det klimat- och miljöpolitiska programmet är ett övergripande styrdokument som ger den samlade
Kronobergs Miljö. - Din framtid!
Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft
FÖRORENINGAR I VATTENDRAG
FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt
Långsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden
Långsiktigt klimatarbete i Göteborg Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs Stads arbete för att nå de lokala miljömålen Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs miljömålsarbete
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
POLICY. Miljöpolicy för Solna stad
POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell
Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET
ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella
Vad handlar miljö om? Miljökunskap
Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift
Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne
Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till
Miljöbokslut Övergripande miljömål i Miljöprogram är markerade med kursiv text.
Miljöbokslut 2015 2015 var slutår för Region Hallands Miljöprogram 2012-2015. Många positiva saker har hänt inom miljöområdet under programperioden såsom ISO-certifieringar, ställda miljökrav i de flesta
Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun. Så här jobbar vi!
Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun Så här jobbar vi! Exempel på vad som gjorts den senaste tiden Strategiskt arbete Översiktsplan (Kf 2012-05) Gång- och cykelplan ( Kf April2012) Energi- och klimatstrategi
Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram
Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till
Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun
Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Miljödiplomering - steg för steg Samtliga verksamheter samt bolagen i kommunen. Aktivt och strukturerat arbeta med miljöpåverkan. 1. Miljöutredning = Miljöförvaltningen
Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet
Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner
Grundläggande Miljökunskap
Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling
Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22
Datum Sida 2010-02-22 1(16) Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22 2(16) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Strategiskt miljöarbete... 4 Miljöpolitiskt
Miljöredovisning uppföljning av miljöprogram för
-- Miljöredovisning uppföljning av miljöprogram för Uppgifterna på följande sidor är huvudsakligen hämtade från stadens integrerade ledningssystem, ILS, utfallsrapport 2014, avsnittet 1.3 Stockholms livsmiljö
Göteborgs Stads miljöprogram Aktualiserat 2018
Göteborgs Stads miljöprogram 2013-2020 Aktualiserat 2018 Göteborgs Stads styrsystem Utgångspunkterna för styrningen av Göteborgs Stad är lagar och författningar, den politiska viljan och stadens invånare,
BILAGA 8 Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018
BILAGA 8 Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018 Kommunfullmäktige Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Målredovisning Miljöprogrammet... 3 Kommunfullmäktige, Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018 2(10)
Den goda gröna staden
Den goda gröna staden Tillväxt Attraktiv stad Utbildning och kunskap En stad för alla Den goda gröna staden Karlstad ska stå för en miljömässigt hållbar tillväxt. Med ekologiskt tänkande bidrar vi till
Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella
KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar
KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från
Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN
Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under sommaren 2010 genomfört en inventering av enskilda avlopp i Haninge kommun. Syftet
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelse om åtgärder inom miljömål, klimat och energi samt klimatanpassning Länsstyrelsen har i samverkan med bland annat
Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra
Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra DET UNIKA MILJÖMÅLSARBETET Ett systematiskt systematiskt miljöarbete En enig riksdag stod bakom beslutet 1999. Största politiska samordningsprojektet
Miljöpolicy. Krokoms kommun
Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...
Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
Revidering av indikatorer i miljöprogrammet
2017-10-03 Reviderad 2017-11-27 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2017/1066 Kommunstyrelsen Revidering av indikatorer i miljöprogrammet Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar miljömålskommitténs föreslagna
Med miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Klimatpolicy Laxå kommun
Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp
Miljöredovisning. Uppföljning av Miljöprogram för Malmö stad Matilde Törnqvist Lotten J. Johansson Miljöförvaltningen, Malmö stad
Miljöredovisning Uppföljning av Miljöprogram för Malmö stad 2009-2020 Matilde Törnqvist Lotten J. Johansson Miljöförvaltningen, Malmö stad Sveriges klimatsmartaste stad Effektivare användning av energi
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelse om åtgärder inom miljömål, klimat och energi samt klimatanpassning Länsstyrelsen har i samverkan med bland annat
HÅLLBARHET Hållbarhetsprogram för Avesta kommun
Hållbarhetsprogram för Avesta kommun Avestas utveckling tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbarhetsprogrammet siktar på lång sikt
Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern
Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan
Miljöplan 2014-2020. Inledning
Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta
Förslag till energiplan
Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850
Avloppsinventering i Haninge kommun 2011
Avloppsinventering i Haninge kommun 2011 Farida Khudur Sammanfattning Enskilda avlopp med dålig reningskapacitet kan vara en risk för människors hälsa om bakterier når grundvattnet. De avlopp som har en
2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun
STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun
Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?
Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga
Miljöprogram 2013-2016
Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett
Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram
Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *
Bilaga 5 Miljöbedömning
Beslutad av: Dokumentansvarig: Renhållningsenheten Dokumenttyp: Välj i listan... Giltighetstid: Välj i listan... Gäller från: Diarienr: KS.2017.203 Ändringsförteckning Datum Ändring Bilaga 5 Miljöbedömning
UTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Policy för ekologisk hållbarhet
2018-11-21 Policy för ekologisk hållbarhet Samlande ramverk för styrdokument Antagen av: Kommunfullmäktige 248, 2018-12-17 Dokumentägare: Kommundirektör Ersätter dokument: Del av Miljö- och energistrategi
Miljööverenskommelse
Länsstyrelsen Värmland IKJNNEKOmiJiM ^OiyiiViLINSTYRELSEN i,ä 2018-03- 2 2 r,:..s,iål l... Öi Miljööverenskommelse - för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera miljö- och klimatutmaningar! Nu
Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr MB 31 a 1 (6) MILJÖPLAN 2014-2020 Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att
Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.
Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt
Gapanalys delmål i miljöprogrammet 2020
Gapanalys delmål i miljöprogrammet 2020 2017-09-11 2017-09-14 Fossilfritt och energieffektivt Falun - Delmål minska energianvändandet med 20% mot snitt 2001-2005 Källa: SCB - Slutanvändning (MWh) efter
Miljöprogram , Region Gävleborg
Information Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 07-182749 Fastställandedatum: 2016-03-16 Upprättare: Marie Helene M Molander Giltigt t.o.m.: 2017-03-16 Fastställare: Susanna Andersson Miljöprogram
Lokala miljömål för Tranemo kommun
Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska
Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel
Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och
BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING
Miljöbedömning av gemensam avfallsplan för Karlshamns, Sölvesborgs och Olofströms kommuner En ny avfallsplan för kommunerna Karlshamn, Olofström och Sölvesborg för perioden 2018 2025 är under framtagning.
Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR
Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför
Energi- och miljöplan
Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat