1.Klimat MILJÖBOKSLUT 2017
|
|
- Ann-Sofie Forsberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1.Klimat MILJÖBOKSLUT 2017
2 Miljöbokslut Detta miljöbokslut är en årlig uppföljning av miljöarbetet i kommunen vilket styrs av Miljöprogram för Ronneby kommun som fastställdes av kommunfullmäktige den 21 juni Miljöprogrammet består av 5 fokusområden: Klimat, Giftfri miljö, Hållbar bebyggelseutveckling, Friskt vatten och Biologisk mångfald. Uppföljning sker av mål och indikatorer samt för aktiviteter som återfinns i miljöprogrammets tillhörande handlingsplan. Majoriteteten av aktiviteterna är tidsatta till ett genomförande under perioden Förutom uppföljning av arbetet beskrivs det under varje fokusområde vilka utmaningar som finns. Symbolerna som förekommer i redovisningen betyder följande: Genomfört Pågående Ej påbörjad Påbörjad men försenad Innehåll 1. Klimat Giftfri miljö Hållbar bebyggelseutveckling Friskt vatten Biologisk mångfald Klimat Ronneby kommuns övergripande målsättningar är att kommunen som organisation ska bli fossilbränslefri till 2025 och kommunen som geografiskt område ska bli fossilbränslefri till ska det inte ske några nettoutsläpp av växthusgaser i kommunen som geografiskt område. Klimatarbete består av två delar, att begränsa klimatpåverkan och att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Ronneby kommun har högt ställda mål när det gäller minskning av klimatutsläppen. För att temperaturökningen ska vara möjlig att begränsa till under två grader behöver de globala växthusutsläppen mer än halveras till 2050 och vara nära noll före år Det innebär att en kraftig omställning av vårt samhälle behöver göras. Ronneby kommun har under året skrivit på det nya Borgmästaravtalet och därmed åtagit oss att minska utsläppen av växthusgaser med 40 % till 2030 jämfört med Ronneby kommun valde också att stödja Fossilfritt Sverige som innebär att vi ser positivt på att Sverige går före i ambitionen att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer och detta ska vår kommun bidra till. 2
3 Det har under året varit ett stort fokus på solenergi. Det finns nu ett regionalt solenergimål och en regional solkarta. Energi- och klimatrådgivaren har drivit ett projekt mot villaägare för ökad kunskap om solenergi och bland annat ordnat två välbesökta föreläsningar om solenergi. Under hösten har det även gått en reklamfilm för solenergi på bion. Andra åtgärder som har gjorts i kommunen är installation av 8 nya kommunala laddstolpar som är öppna för allmänheten, en semiöppen och fossilfri bilpool plus att förskolan Backsippan har blivit Grön flaggcertifierad. Kostenheten har under året arbetat med att ersätta sopkärlen med mindre sådana för att visuellt påverka den mängd mat som kastas, samt med portionering av serveringsvolymer under serveringstiden. Evenemangen Earth Hour och Europeiska trafikantveckan har också uppmärksammats. Vår största utmaning för begränsad klimatpåverkan återfinns inom transportsektorn. 32,5 % (269 GWh) av energitillförseln till kommunen som geografiskt område år 2015 kom från fossila oljeprodukter och den största delen av detta används till transporter (241 GWh). Mål Indikator Aktivitet Analys Status Enhet 1. Energianvändningen per kvadratmeter för driften av kommunala lokaler ska minska med 25 % till 2020 (referensår 2009). 2. Energianvändningen per kvadratmeter för driften av kommunala lokaler ska minska med 50 % till Energianvändningen/kvadratmeter Atemp(MWh/m2) 0,063 (MWh/m2) Energianvändningen/kvadratmeter Atemp(MWh/m2) Minska antalet fysiska servrar Effektivisera och byta ut värmekällor, ventilation och teknisk utrustning Inventera var separata mediamätningar kan installeras Vi har tagit bort ytterligare fysiska servrar under året och är nu nere på 8st Detta görs löpande vid underhåll och renoveringar. Möjligheten begränsas av budgetförutsättningar. Inventering pågår. KS/KLF/IT ABRI 0 (MWh/m2) Implementera modulen energiuppföljning i fastighetssystemet Arbete med införande pågår. Det är våra hyresgäster som styr energiförbrukningen i våra lokaler. Vi arbetar kontinuerligt med att få våra hyresgäster att bli mer energimedvetna. När vi byter ut ventilationssystem, belysning osv väljer vi mer energisnåla alternativ. ABRI 3. Minska energiförbrukningen per kvadratmeter med 1 % årligen i Ronnebyhus bostäder. Energianvändningen per kvadratmeter Atemp (MWh/m2) Ronnebyhus 0,093 (MWh/m2) Fortsatt aktiv styrning av innertemperaturen i lägenheterna Kontinuerlig övervakning av temp samt styrning på ca 50 % av beståndet ihop med NODA och Miljöteknik AB Ronnebyhus % förnybar energi i kommunala lokaler och bostäder (exklusive hyresgästens förbrukning) senast 2020 Maximera installation av förnybar energi vid större byggnationsprojekt Detta säkerställs för alla större byggnationsprojekt genom att elementet finns med i Cradle 2 Cradle. Andelen förnybar och återvunnen energi i kommunala lokaler domineras helt av den levererade fjärrvärmen från Miljöteknik. De egna värmekällorna (främst pellets och olja) påverkar inte utfallet kvantifierbart 3
4 Mål Indikator Aktivitet Analys Status Enhet Utreda om det är möjligt att byta ut eldningsolja till biobränsle i Sörbyverket Ronneby Miljö & Teknik AB Klimatpåverkande utsläpp från fossila källor i kommunkoncernens transportsektor ska minska med: 5) 75 % till ) 100 % till 2025 Planera hemtjänstens rutter effektivare Vid byte av arbetsfordon/personfordon skall fordon som drivs med el, biogas eller andra förnybara bränslen väljas Digitalt ruttplaneringssystem planeras införas under Detta arbete pågår löpande Detta görs redan. Undantag är där funktionaliteten måste gå först, t ex större arbetsfordon. ÄN/Äldreförvaltningen KS/Samordning, utveckling, sekretariat Socialförvaltningen har totalt 17 leasingbilar och för närvarande drivs 13 fordon med biogas. Under 2018 kommer ytterligare 2 fordon att bytas till bilar som drivs med biogas. Under 2019 ska ytterligare 2 bilar bytas ut och då till elbilar. SN/Socialförvaltningen ÄF har bytt/gått igenom alla fordon när det har varit aktuellt för byte. ÄN/Åldreförvaltningen Vid nybeställning har prioritering gjorts enligt följande: 1. El 2. Biogas 3. Etanol/bensin och diesel. ÄF har några bilar kvar som drivs med etanol/bensin, diesel. Detta beror bla. på bristande tillgång på biogas på landsbygden. 4
5 Mål Indikator Aktivitet Analys Status Enhet Inom FOK har vi endast en bil(transportbil) som delas mellan biblioteket och kulturcentrum. Enligt nuvarande leasingavtal är det en dieselbil. Skälet som angetts är att dieselbil valdes med anledning av praktiska och ekonomiska skäl. FOK kommer vid nytt leasingavtal dock sträva mot att det är ett fordon som drivs med förnybara bränslen. FN/Fritid- och kultur- förvaltningen Vi har ökat vår andel elbilar under 2017, till 4 st. AB Ronnebyhus Vi har tagit del av denna information och gått igenom den på vår APT. Under året har vi inte införskaffat något sådant fordon. ABRI Införa ett system för klimatväxling av flygresor inom kommunkoncernen Användande av förnyelsebar energi på Naturbruksgymnasiet UN/Utbildningsförvaltningen Samtliga maskiner på naturbruksgymnasiet drivs med fossilfritt bränsle. UN/Utbildningsförvaltningen Vid tillagning av måltider i den egna verksamheten ska genom val av råvaror/produkter klimatbelastningen minska med Klimatbelastning från måltider inom kommunens verksamheter kg koldioxidekvivalenter/måltid. Undersöka möjlighet att köpa in beräkningsmodul för att mäta klimatbelastningen av måltider Klimatmodul kommer att köpas in. Detta börjar mätas under 2018 när en klimatmodul till systemet AIVO planeras tas i drift. 7) 20 % till ) 50 % till 2025 Matsvinnet (serveringsoch tallrikssvinn) ska minska inom kommunala skolrestauranger med: 9) 20 % till ) 50 % till 2030 Matsvinn (g/portion) lunch i kommunala skolrestauranger Under 2017; 59 (g/portion) Arbeta med tallrikssvinn och serveringssvinn Kostenheten har under året arbetat med att ersätta sopkärlen med mindre sådana för att visuellt påverka den mängd mat som kastas, samt med portionering av serveringsvolymer under serveringstiden (genom att lägga upp mindre mat när serveringen närmar sig sitt slut). Kostenheten har också planerat för påbörjad dialog och samarbete med Utbildningsförvaltningen, som är en stor bärare av pedagogiken gentemot elever avseende matsvinn. 5
6 Antal resor Mål Indikator Aktivitet Analys Status Enhet Totala mängden hushållsavfall ska minska 11) 2 % till år ) 5 % till år 2030 Totala mängden hushållsavfall (kg/person) Verka för att underlätta för privatpersoner att välja hållbara alternativ Information till kund hur man är matsmart Ronneby Miljö & Teknik AB Ronneby Miljö & Teknik AB Utreda och införa källsortering i kommunens alla verksamheter och i offentliga miljöer Utredningen ligger på SUS att genomföra innan källsortering kan införas. Antal resor med kollektivtrafiken Verka för att antalet resor med kollektivtrafiken ökar År 6
7 ton/invånare Procent Mål Indikator Aktivitet Analys Status Enhet Förnybara bränslen i kollektivtrafiken År Koldioxidutsläpp från industrin 0,6 Information till företag om energieffektivisering Verka för att öka andelen förnybar energi i den geografiska kommunen. Ej påbörjat. Deltagande i regionprojekt planerad Solenergiprojekt och rådgivning genomfört enligt plan. Arbetet fortsätter 2018 inom utökat länssamarbete. MBN/Miljö- och byggnadsförvaltningen MBN/Miljö- och byggnadsförvaltningen 0,4 0, År Miljö- och energirådet har finansierat två informationskvällar om solceller för allmänheten under året. Earth Hour och Europeiska trafikantveckan har också uppmärksammats under året för att inspirera till att öka andelen förnybar energi i kommunen. Riktad information till hushåll med biobränsleeldning Särskilt framtagen vedeldarbroschyr delas ut till samtliga "eldare" i samband med sotning. MBN/Miljö- och byggnads- förvaltningen 7
8 Mål Indikator Aktivitet Analys Status Enhet Koldioxidutsläpp från övriga sektorer (ton/inv) År Verka för att öka andelen förnybar energi i den geografiska kommunen Solenergiprojekt genomfört enligt plan med föreläsningar, studiebesök med mera. MBN/Miljö- och byggnadsförvaltningen Inrätta en samordnad varudistribution Genomförandeplan beräknas tas fram under
9 Implementera användandet av Skype for business i alla verksamheter Utrusta ett av konferensrummen i stadshuset med teknik för webbmöten Skype för företag finns i IT-shopen, alla har rättighet att installera det och alla fått en adress upplagd så att de kan använda programmet. Vi håller dessutom utbildningar i Skype, utbildningar ligger på intranätet. Förkärla konferensrum i Stadshuset är utrustat med en Cisco sparkboard. KS/KLF/IT KS/KLF/IT Miljöcertifiering av förskolor och skolor 2017 fick Backsippans förskola i Listerby sitt certifikat från Grön Flagg. Prästgården förskola i Johannishus påbörjat arbetet mot en certifiering och beräknas vara klara Vi ser nu över vilka förskolor som ska påbörja arbetet UN/Utbildningsförvaltningen Verka för att ansökan om försörjningsstöd inom socialförvaltningen kan ske via digital blankett Uppdatera vårt kvalitetssäkringssystem för upphandling för att inkludera krav på transporter vid köp av varor och tjänster som främjar en ökad andel förnyelsebart bränsle Säkra att höga miljö- och sociala krav ställs vid upphandling Genomfört i kvalitetssäkringssystemet Görs löpande. SN/ Socialförvaltningen/ Funktionsstöd 9
10 2. Giftfri miljö I Ronneby kommun ska miljön vara hälsosam och ingen ska exponeras för ämnen i en nivå att det kan vara skadligt. Detta ska göras genom minskad användning av miljö- och hälsofarliga ämnen och minskad spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen. Listerbyskolan invigdes under året och är unik i Sverige. Tillbyggnationen är gjord med bedömningsverktyget Skanskas Gröna karta för grönt byggande, en färgkarta med fyra fokusområden: Energi, Klimat, Material och Vatten. Tillbyggnaden uppnår mörkgrönt vilket är högsta nivån i Gröna kartan. För tillbyggnadsdelen uppfylls följande mörkgröna krav: Netto noll primärenergi, Noll icke hållbara material samt, Noll farliga ämnen i kemiska produkter. De två sistnämnda kraven uppfylls för ombyggnadsdelen också. Dessutom har byggentreprenören Skanska arbetet systematiskt och ambitiöst med avfallet från byggandet och lyckats komma upp i 96 % återvinning och återanvändning av byggavfallet, vilket är mycket högt i jämförelse med branschens genomsnittsnivå på 86 %. Den nybyggda delen av skolan genererar lika mycket energi via solceller som den förbrukar (ca kwh/år). Det finns unika tankar som ackumulerar varmvatten när solcellerna har överkapacitet. Det finns en förteckning över vilka produkter och material som finns i skolan vilket underlättar vid renoveringar, eventuell sanering och framtida rivning. Material från byggnaden kan på så sätt lättare återanvändas och bli en del av en cirkulär ekonomi. Förståelsen för problemen med miljögifter blir alltmer uppmärksammade och det finns flera positiva initiativ men det finns ändå en hel del utmaningar för att nå en giftfri miljö. Förutsättningarna kommer att förbättras på lång sikt, men det handlar om flera generationer framöver innan arbetet kommer att ge positiva resultat i miljön. Samtidigt som ämnen fasas ut, både frivilligt och genom lagstiftning, kommer nya ämnen med okända egenskaper ut på marknaden. Konsumenters och producenters kunskap om kemikalier måste höjas. Mål Indikator Aktivitet Analys Status Enhet 1. Vid nybyggnationer ska 100 % av byggmaterialen uppfylla nivå A och B i kvalitetsanvisning enligt materialdatabasen som kommunen använder till 2020 Andel A och B material vid nybyggnation (%) 87 % I upphandling för byggmaterial ska kvalitetsanvisningar finnas med Dessa tas fram i samband med nytt avtal för byggmaterial. Alla ingående material är A och B klassade. Visst elmaterial, storköksutrustning och vitvaror finns inte att tillgå i en högre klassning än C Det finns och följs! Ronnebyhus Inplementering pågår. ABRI 2. Vid större ombyggnationer ska 100 % av byggmaterialen uppfylla nivå A och B i kvalitetsansvisning enligt materialdatabasen som kommunen använder till 2020 Andel A och B material vid större ombyggnation (%) 87 % Alla ingående material är A och B klassade. Visst elmaterial, storköksutrustning och vitvaror finns inte att tillgå i en högre klassning än C 10
11 Mål Indikator Aktivitet Analys Status Enhet 3. Vid mindre ombyggnationer ska 70 % av inköpt byggmaterial uppfylla nivå A och B i kvalitetsanvisning enligt materialdatabasen som kommunen använder till 2020 Andel A och B material vid mindre ombyggnationer (%) 0 % Driftsansvariga och förvaltare får utbildning i den materialdatabas som kommunen använder sig av för att göra medvetna val. Cefur och Tekniska förvaltningen kommer att samarbeta för att genomföra utbildningen. Utbildningstillfälle har funnits för att gå igenom Sunda hus databasen Utbildning är planerad till Q AB Ronnebyhus ABRI Ronneby Miljö & Teknik AB % av kommunala förskolorna ska ha rensat ut giftigt material (enligt Handlingsplan för giftfria förskolor i Ronneby kommun) Andel kommunala förskolor som har rensat bort giftigt material (%) Ca 99 % Byta madrasser på förskolor Några enstaka av de gamla madrasserna är kvar, men dessa kommer att bytas ut Förutom dessa är alla gamla madrasser utbytta. Indikatormåttet är kopplat just till bytet av madrasser. UN/Utbildningsförvaltningen Kostenheten har under 2017 lyckats höja kostnadsandelen ekologiska livsmedel från 29 % 2016 till 31,1 % Orsaken till att siffrorna skiljer sig åt i miljömålen och i Sveriges ekokommuners nyckeltal är de kriterierna som ekomatsligan sätter upp för sina ekoköp. De är hårdare än bara en eko-märkning och de drar ifrån på procentsatsen om det inte kan visas att vissa kriterier uppfylls. 11
12 Mål Indikator Aktivitet Analys Status Enhet Utreda vilken miljöcertifiering som är lämpligast för kommunen Verka för att underlätta för privatpersoner att välja giftfria alternativ Följa dagvattenpolicyn i sin dagliga verksamhet och i sina infrastrukturprojekt Cefur har under 2017 deltagit i 3-5 mässor lokalt (inklusive Ronneby.nu) där allmänheten mött oss i monter där vi förklarat fördelar med diverse varor, produkter och material utifrån ett kemikalieperspektiv. Utöver detta har vårt budskap spridits till skolor (förskolor, grundskolor och gymnasiet) som besökts. Ett internationellt program med utbytesstudenter besökte Cefur under september i gruppen fanns också lokala elever och lärare från Knut Hahnsskolan. Gatuenheten har följt dagvattenpolicyn och vid alla byggnationsprojekt har senaste tekniken använts. Samarbete med Miljöteknik har fungerat väl vad gäller dagvattenfrågor. KS/KLF/CEFUR 12
13 Mål Indikator Aktivitet Analys Status Enhet Dagvattenlösningar ska finnas i större ombyggnadsprojekt Utreda och införa ett gemensamt system för kommunkoncernen för att hålla reda på alla kemikalier Framtagande av kemikalieplan för kommunens verksamheter Utreda möjligheten att rena avloppsvatten från läkemedelsrester Öka andelen insamlat farligt avfall från hushållsavfallet Vid markanvisningar ska minst 25 % av utvärderingskriterierna baseras på krav som motsvarar Miljöbyggnad Silver Införa miljöcertifiering 2020 En rundringning har genomförts där existerande marknadslösningar (leverantörer av system) ringats in. Att på egen hand bygga upp ett nytt system känns resursineffektivt. Kommunen använder idag ett av de verktyg som finns men i liten omfattning, - det torde vara lämpligt att utvärdera detta system och eventuellt utreda förutsättningar för bredare användning av detsamma alternativt ny upphandling med bästa tjänst. Vi har internt diskuterat projektet under senhösten 2017 och konstaterat ett behov att hitta personella resurser våren 2018 för detta arbete, en heltid har sagt upp sig och flera projekt är i full gång. Arbetet är dock påbörjat och anses kunna slutföras enligt plan Det har inte genomförts någon markanvisning under KS/KLF/CEFUR KS/KLF/CEFUR Ronneby Miljö & Teknik AB Ronneby Miljö & Teknik AB 13
14 3. Hållbar bebyggelseutveckling Ronneby kommun ska ha en långsiktigt hållbar bebyggd miljö där luften är ren och strålmiljön säker. Vår bebyggda miljö ska fylla människors och samhällets behov, erbjuda bra livsmiljöer och bidra till en hållbar utveckling. Hur vi bor och lever påverkar miljön på många sätt, exempelvis när vi värmer våra bostäder, reser till arbete och fritidsaktiviteter eller sorterar vårt avfall. Bebyggelsen står bland annat för nästan 31 procent av den totala energianvändningen i kommunen och avfallet vi lämnar efter oss behöver minska och användas mer som resurs. Olika bebyggelsemiljöer har också stora kulturvärden. Kommunen har under 2017 fortsatt arbetet med att ta fram en ny översiktsplan. Under året har även ett fastighetsnära insamlingssystem för papper-, metall- och plastförpackningar, färgat glas, ofärgat glas, tidningar, matavfall och brännbart införts i delar av kommunen. Gång- och cykelnätet har byggts ut delvis efter plan men också där demografin påvisat behov och ett flertal gång- och cykelvägar har "knutits" samman för att uppmuntra cykling i kommunen. En gång/cykel-stråkanalys är gjord i samarbete med BTH. Luftmätningar har löpt på under året i samverkan med övriga kommuner i länet. Planen är att bilda ett samverkansområde för tätortsluftmätningen i Blekinge. Utmaningar för en hållbar bebyggelseutveckling är att tillgänglighet till service minskar, särskilt på landsbygden. Koncentrationen längs kusten ger underlag för service men expansionen medför ökade anspråk på bevarandeintressen, såsom natur- och kulturvärden, vilket orsakar markanvändningskonflikter. Bostadsbyggande har ökat det senaste året, men den stora befolkningsökningen medför att ännu fler lägenheter i flerbostadshus behövs. Det är därför viktigt att miljökvalitetsmålen integreras på ett bra sätt i den fysiska planeringen t.ex. genom att ta beakta ekosystemtjänster. Ytterligare åtgärder krävs för att förbättra infrastrukturen och specifikt sådan som minskar miljöpåverkan. Det är viktigt att redan vid planering prioritera gång- och cykelvägar och kollektivtrafik framför bilvägar. Mål Indikator Aktivitet Analys Status Enhet 1. Gång- och cykelvägar ska till år 2020 byggas ut på ett sätt som gör det lättillgängligt att använda. (Ett sammanhållet nätverk och för att öka säkerheten, separata gång och cykelbanor där det är möjligt) 2. Materialåtervunnit/totala mängden hushållsavfall ska öka med 5 % till år 2020 (Referensår 2015) 3. Materialåtervunnit/totala mängden hushållsavfall ska öka med 15 % till år 2025 Antal km gång- och cykelvägar 92 km Materialåtervunnit/totala mängden hushållsavfall (%) Bygga ut gång- och cykelvägar Gång- och cykelnätet har byggts ut delvis efter plan men också där demografin påvisat behov och ett flertal gång- och cykelvägar har "knutits" samman för att uppmuntra cykling i kommunen. En gång/cykel stråksannalys är gjord i samarbete med BTH. Införa fyrfackskärl Etapp 1 är klar som beräknat. Ronneby Miljö & Teknik AB 14
15 Mål Indikator Aktivitet Analys Status Enhet 4. Gränsvärdesnormer för utomhusluft ska understigas Antal uppmätta värden som överstiger gränsvärdesnormer för utomhusluft. 0 stycken Genomföra kontinuerliga luftmätningar eller objektiva skattningar Lättflyktiga kolväten (VOC) och kvävedioxid har mätts under året. Det finns gränsvärdesnormer för bensen och kvävedioxid och de uppmätta halterna ligger långt under gränsvärdesnormerna. Halterna för bensen och kvävedioxid ligger även långt under miljökvalitetsnormer för skydd av människors hälsa och för skydd av växtlighet Bilda ett samverkansområde för kontroll av luftföroreningar Tillsammans med övriga kommuner i länet har vi tagit fram en plan för arbetet med att bilda ett samverkansområde som planeras börja gälla Kommunens bostäder och lokaler (där människor stadigvarande vistas) har en radonhalt (mätning inte äldre än 10 år) som understiger rikt- och gränsvärde 200Bq/m3,år Andelen kommunala bostäder där radonmätning, inte äldre än 10 år, bekräftat att radonhalten är lägre än 200 Bq/m3. 5 % Andelen förskolor och skolor där radonmätning inte äldre än 10 år, bekräftat att radonhalten är lägre än 200 Bq/m3 -- Genomföra radonmätningar och förbättringsåtgärder i utvalda fastigheter Radonmätning i förskolor och skolor Är i fas med mätning, men ny planeras! Ingen radonmätning har utförts under Under 2018 ska en långsiktig plan tas fram i samråd med tekniska förvaltningen över när radonmätningar ska utföras. AB Ronnebyhus UN/Utbildningsförvaltningen Arbetet är påbörjat men något försenat jämfört plan MBN/Miljö- och byggnadsförvaltningen 6. Alla skolor och förskolor ska ha tillgång till skugga på skolgården Andel förskolor och skolor som har tillgång till skugga på skolgården. -- Tillgång till skugga på samtliga förskolor Några enstaka förskolor har tillgång till skugga. En samordning och planering över hur det fortsatta arbetet ska läggas upp kommer att göras under UN/Utbildningsförvaltningen 15
16 Mål Indikator Aktivitet Analys Status Enhet Andel av kommunens befolkning som har tillgång till grönområde inom 300m. 99 % Tillgång till grönområden inom 300m från bostaden lyfts in som en punkt i checklistor/lathundar för planarbete (ÖP och DP) Det förs inte statistik som på ett enkelt sätt exakt kan ange andel av befolkningen. Avståndet 300 meter är ett mått som beaktas vid planläggning. För befintliga bostäder är det mindre delar av centrala Ronneby och eventuellt Kallinge där avståndet bedöms överstiga 300 meter. MBN/Miljö- och byggnadsförvaltningen Utredning om införande av grönytefaktor Ska utföras under 2018 enligt handlingsplanen. MBN/Miljö-och byggnads Förvaltningen 16
17 4. Friskt vatten I Ronneby kommun är våra vatten skyddade och brukas på ett hållbart sätt. Fokus under året har varit att planera för en hållbar och trygg vattenförsörjning genom revidering av VA-planen påbörjats samtidigt som en ny vattenförsörjningsplan är framtagen och skickad på remiss. Miljöteknik har under året haft en stor kampanj Varje droppe räknas tillsammans med Karlshamns kommun för att uppmana till en minskad vattenförbrukning. Övergödning orsakas av för höga halter av kväve och fosfor i marken eller vattnet. I havsmiljön orsakar övergödning bland annat algblomning, grumligt vatten, minskade tångbälten och förändrad artsammansättning. I värsta fall uppstår syrebrist på bottnarna. En del sjöar och vattendrag är också drabbade vilket kan resultera i algblomning och förändrad artsammansättning. På land trängs arter som trivs i näringsfattiga miljöer undan. Cirka 86 procent av Blekinges kontrollerade sjöar och vattendrag når målet god status för näringsämnen och allt kustvatten bedöms ha måttlig eller otillfredsställande status för näringsämnen. Av länets samlade utsläpp kommer lika mycket fosfor från enskilda avlopp som från den antropogena delen av jordbrukets utsläpp. Fosforutsläppen från länets kommunala reningsverk är hälften så stort som utsläppen från enskilda avlopp ( ). Det visar att kommunernas kontroll av att enskilda avlopp uppfyller ställda krav är mycket viktigt. I Blekinge märks påverkan främst i havet och i våra kustvatten där övergödningen är fortsatt allvarlig. Södra Östersjöns åtgärdsprogram för antogs i december 2016 och där har kommunen ålagts 8 åtgärder som ska vara genomförda inom tre år. Till följd av övergödning har Blekinges kustvatten inte god ekologisk status. Förutom övergödning så finns det flera utmaningar för att vi ska få friska vatten t.ex. giftfri miljö och hållbar bebyggelseutveckling. Något som får mer och mer uppmärksamhet är de så kallade mikroplaster, som är små plastpartiklar, som misstänks orsaka störningar i den marina näringskedjan. Filtrerande djur får i sig mikroplasterna, men kan inte bryta ner dem. De kan orsaka stora problem för organismen och föra vidare miljögifter i näringskedjan. Mikroplaster kommer från många källor, som till exempel bildäck, konstgräsplaner och syntetkläder. Mål Indikator Aktivitet Analys Status Enhet 1)Vattenförsörjningen i Ronneby kommun är långsiktigt tryggad avseende kvalitet och kvantitet senast Vattenförsörjningsplan framtagen samt fastställda vattenskyddsområden med föreskrifter Delta i svenskt vattens hållbarhetsindex Ta fram Vattenförsörjningsplan Vi deltar i svenskt vattens hållbarhetsindex. Ett förslag är framtaget och skickas på remiss till myndigheter och närliggande kommuner för yttrande. Ronneby Miljö & Teknik AB 2)Tillförsel av kväve och fosfor till kusten ska minska 2 % till år 2030 Information och tillsyn av enskilda avlopp för att minska utsläpp av näringsämnen Utbildning som avvaktat ändrad lagstiftning planeras ske MBN/Miljö- och byggnadsförvaltningen 17
18 Mål Indikator Aktivitet Analys Status Enhet Optimera driften särskilt i samband med VAutbyggnaden i kommunen Ronneby Miljö & Teknik AB Revidera VA-plan Revideringen är i sitt slutskede. Förväntas antas första kvartalet )Miljökvalitetsnormer för vatten ska uppfyllas och alla vattenförekomster i kommunen ska ha god status senast år Antal sjöar och vattendrag samt kustområden med god status. -- Uppföljning av aktiviteter inom projekt Härstorpssjön Beräknas påbörjas under 2018 Projekt för friskare vatten Beräknas påbörjas under 2018 Vattenförbrukning/hushåll (m 3 ) 174 m 3 /hushåll Verka för att vattenförbrukningen/hushåll ska minska En stor kampanj "Varje droppe räknas" i samarbete med Karlshamns kommun. Ronneby Miljö & Teknik AB Aktivitetsschema med fokus på medvetande om vattenförbrukning UN/Utbildningsförvaltningen 18
19 5. Biologisk mångfald I Ronneby kommun brukar vi markskiktet på ett hållbart sätt och skyddar djur- och växtliv. Vi ska utveckla miljöer med hög biologisk mångfald och bevara värdefull natur. I Ronneby finns en mångfald av växter och djur som lever i en mosaik av olika miljöer, från odlad mark, skogar till våtmarker och vattendrag, sjöar och hav. Många arter och naturtyper utvecklas negativt och riskerar att försvinna på sikt. Det beror på att landskapen blivit alltmer fragmenterade och att äldre brukningsmetoder inom jord- och skogsbruk som gynnade många arter har blivit sällsynta. Stor belastning av näringsämnen och kommersiellt fiske är negativt för flera marina miljöer. Att lyckas behålla en biologisk mångfald är avgörande för att ekosystem ska fungera och göra nytta som att rena vatten och luft, lagra kol och pollinera våra grödor. Utan många olika arter med skilda funktioner är risken stor att nyttjandet av naturresurser, klimatförändringar och annan påverkan skadar ekosystemens förmåga att leverera dessa tjänster. Biologisk mångfald främjar även folkhälsan då många natur- och kulturmiljöer är viktiga områden för rekreation och friluftsliv. Länsstyrelsen har under året fortsatt sitt arbete med grön infrastruktur. Detta är ett nätverk av natur utifrån ett landskapsperspektiv som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande. Grön infrastruktur ska integreras i fysisk planering för lokal och regional utveckling i samhället. Sörbybäcken har i samarbete med Länsstyrelsen röjts och en femårsplan har utvecklats. Södra Brunnsskogen reservat har genomgått en restauration tillsammans med Länsstyrelsen och Naturskyddsföreningen. Framtagande/uppdatering av skötselplaner för Ronneby kommuns allmänna platsmark samt "uterum" har påbörjats. En stor utmaningar är att många arter och naturtyper är hotade. För oss beror det till stor del av avverkning och igenväxning. Sämst bevarandestatus råder i skogen och odlingslandskapet, samtidigt som det är de artrikaste miljöerna. Andelen skyddad natur har ökat försiktigt under de senaste åren. På länsnivå framförs följande: tillgången på värdefulla skogsmiljöer är inte säkrad i länet. Ökat långsiktigt skydd av skogsmark krävs. En stor andel värdefulla natur- och kulturmiljöer skadas fortfarande i samband med skogsbruksåtgärder och samhällsbyggande. 19
20 Mål Indikator Aktivitet Analys Status Enhet 1. Av kommunens totalarea ska 8 % vara skyddad år Andel skyddad natur i Ronneby kommun (%) 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0, Minst tre projekt ska genomföras till och med 2020 för att gynna hotade arters livsmiljöer. I samarbete med länsstyrelsen planera service vid servicepunkter under förvaltningens ansvarsområde så att det inte inverkar menligt på ansvarsväxters livsmiljö och möjlighet till överlevnad/spridning Toaletter inom FOK:s område har förbättrats utifrån ett miljöperspektiv, Tidigare har det funnits tunnor som har slängs när de blivit fulla sådana toaletter finns inte längre. Nu är det baja major och dessa slamsuger Miljöteknik och avfallet hamnar sedan i kommunens avloppsanläggning, vilket då är bättre för miljön. Diskussion pågår om även bajamajor ska bytas ut mot exempelvis mulltoaletter. FN/Fritid- och kulturförvaltningen Antal genomförda projekt Projekt för att gynna kommunens ansvarsarter Beräknas påbörjas under
21 Procent Mål Indikator Aktivitet Analys Status Enhet Andel miljöcertifierat skogsbruk (FSC) 80,00 60,00 40,00 20,00 0, År Vid större byggnationsprojekt ska biologisk mångfald ingå Genom skötselplaner och den dagliga driften säkerställa att naturvärden, inklusive biologisk mångfald utvecklas Underhåll tidigare fiskevårdsåtgärder i Sörbybäcken Skogen i skolan - med fokus värna om biologisk mångfald och allemansrätt Biologisk mångfald ingår i större byggnationsprojekt genom att det ingår som element i Cradle to cradle. Sörbybäcken har i samarbete med Länsstyrelsen röjts och en femårsplan har utvecklats. Södra Brunnsskogen reservat har genomgått en restauration tillsammans med LST och Naturskyddsföreningen. Framtagande/uppdatering av skötselplaner för Ronneby kommuns allmän platsmark samt "uterum" har påbörjats. Tillhör Fritid- och kulturförvaltningen. UN/Utbildningsförvaltningen 21
Handlingsplan Fastställd KF
Handlingsplan Fastställd 2017-06-21 KF 2017 194 1 Fokusområde; Klimat Säkra att höga miljö- och sociala krav ställs vid upphandling Verka för att antalet resor med kollektivtrafiken ökar Verka för att
Miljöprogram Ronneby kommun
Miljöprogram Ronneby kommun 2017-2020 Fastställd 2017-02-21 KF 2017 194 Ronneby ska bli Sveriges första hållbara kommun! Miljöprogram för Ronneby kommun 2017-2020 I Ronneby är vi bra på miljö- och klimatarbete!
Innehåll Miljöbokslut...1 Klimat...0 Giftfri miljö...8 Hållbar bebyggelseutveckling...13 Friskt vatten...17 Biologisk mångfald...
MILJÖBOKSLUT 2018 Innehåll Miljöbokslut...1 Klimat...0 Giftfri miljö...8 Hållbar bebyggelseutveckling...13 Friskt vatten...17 Biologisk mångfald...19 Miljöbokslut Detta miljöbokslut är en årlig uppföljning
Miljööverenskommelse
Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera miljö- klimatutmaningar! Nu skrivs miljööverenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt synliggöra kommunernas Landstinget
Temagruppernas ansvarsområde
Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26
Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat
MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH
BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år
Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?
miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )
Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Earth Week mars
Earth Week 25-30 mars Se programmet på www.vaxjo.se/earthweek Växjös miljövecka med fokus på framtiden Röster från förvaltningar och bolag, det här är vi stolta över i miljöarbetet Förvaltningar och bolag
Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar
1(5) Datum Diarienummer 2018-10-31 KS/2018/0076/041-16 Upprättad av Julia Nordström Version 1.0 Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar Den här bilagan syftar till att konkretisera
Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna
Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:
ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog
Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete Vetlanda 21 maj Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Sankey-diagrammet Energiplan/klimatstrategi - övergripande mål Förbrukning av
Trollhättan & miljön
Trollhättan & miljön Prognosen för att nå miljömålen i Västra Götalands län till år 2020 Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö
Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Miljööverenskommelse
Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera - och klimatutmaningar! Nu skrivs överenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt och synliggöra kommunernas och Landstinget
Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014
Bilaga 1 Ekohandlingsprogram 2014-2018 Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014 Illustrationer av miljökvalitetsmålen:tobias Flygar HALMSTADS KOMMUN KS 2014 169 Samhällsbyggnadskontoret 2014-05-13 Samhällsbyggnadskontoret
Handlingsplan för miljöstrategin år
Handlingsplan för miljöstrategin år 2017-2020 Inriktning: Fossilbränslefri kommun Målsättning: Effektivisera och minska energiförbrukningen i fastigheter och transporter Åtgärdspaket 2017-2020 för minskad
Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?
Gotlands miljö Hur går det och vad kan vi göra? Titel: Gotlands miljö - Hur går det och vad kan vi göra? Foto omslagsbild: Mostphotos. Foto inlaga: Sidan 3, foton från vänster: 1 Scandinav Bildbyrå, 2
LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020
LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.
Mål och handlingsplan för miljöarbete
UFV 2018/1649 Mål och handlingsplan för miljöarbete 2019-2021 Fastställd av rektor 2019-02-26 Innehållsförteckning Utgångspunkt och syfte 3 Lokalt klimatarbete med långsiktiga utmaningar 3 Utmaningar inom
Förslag till energiplan
Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850
ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN
ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden sträcker sig från Hjorthagen i norr, över hamnområdet, till Loudden i söder. Här, i ett av Stockholms bästa lägen,
Klimat- och miljöpolitiskt program. Bilaga 1: Etappmål och ansvar Uppdaterad:
Klimat- och miljöpolitiskt program Bilaga 1: Etappmål och ansvar Uppdaterad: 20171213 1 Etappmål och ansvar Det klimat- och miljöpolitiska programmet är ett övergripande styrdokument som ger den samlade
Klimat- och miljöpolitiskt program. Bilaga 1: Etappmål och ansvar
Klimat- och miljöpolitiskt program Bilaga 1: Etappmål och ansvar 1 Etappmål och ansvar Det klimat- och miljöpolitiska programmet är ett övergripande styrdokument som ger den samlade bilden av kommunens
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal
Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som
Delmål för att nå ett hållbart samhälle
: 2016:239 Bilaga till Miljöprogram antaget av kommunfullmäktige 180906, 70 Delmål för att nå ett hållbart samhälle 1. Ett tryggt och hållbart samhälle 2. Hållbart byggande 3. Hållbara transporter, resor
Lokala miljömål 2016-2021. Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021
Lokala miljömål 2016-2021 Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021 Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef Fastställt Kommunfullmäktige Dokumentet
FÖRORENINGAR I VATTENDRAG
FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt
Med miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet
Miljömål för Luleå tekniska universitet
1(7) Miljömål för Luleå tekniska universitet 2017-2020 Luleå tekniska universitet har ett miljöledningssystem för sin verksamhet i enlighet med Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.
Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten
Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens
miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete
Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska
Miljöprogram , Region Gävleborg
Information Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 07-182749 Fastställandedatum: 2016-03-16 Upprättare: Marie Helene M Molander Giltigt t.o.m.: 2017-03-16 Fastställare: Susanna Andersson Miljöprogram
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL
Miljöprogram 2013-2016
Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett
HÅLLBARHET Hållbarhetsprogram för Avesta kommun
Hållbarhetsprogram för Avesta kommun Avestas utveckling tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbarhetsprogrammet siktar på lång sikt
Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra
Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra DET UNIKA MILJÖMÅLSARBETET Ett systematiskt systematiskt miljöarbete En enig riksdag stod bakom beslutet 1999. Största politiska samordningsprojektet
STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun
STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun
Långsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden
Långsiktigt klimatarbete i Göteborg Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs Stads arbete för att nå de lokala miljömålen Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs miljömålsarbete
ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021
ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 Innehåll DEL 1 - Inledning 1 Miljöplan för Ängelholms kommun 1 De nationella miljökvalitetsmålen 1 De regionala målen i Skåne 2 De lokala miljömålen för Ängelholms kommun
Förskolans miljöprogram. Miljöbaggen
Förskolans miljöprogram samt checklista för Miljöbaggen Antagen BUN 2012 06 20 Reviderad av ledningsgruppen för förskolans miljöarbete 2014 06 16 Förskolornas miljöprogram Förskolornas miljöprogram är
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelse om åtgärder inom miljömål, klimat och energi samt klimatanpassning Länsstyrelsen har i samverkan med bland annat
Miljöredovisning. Flens kommun populärversion
Miljöredovisning Flens kommun 2016 - populärversion Om miljöredovisning 2016 Miljöredovisningen lyfter utvecklingen av Flens kommuns miljöarbete kring några prioriterade målområden. Fokus ligger på det
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
POLICY. Miljöpolicy för Solna stad
POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell
Klimatpolicy Laxå kommun
Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern
Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan
Lokala miljömål för Tranemo kommun
Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska
Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22
Datum Sida 2010-02-22 1(16) Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22 2(16) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Strategiskt miljöarbete... 4 Miljöpolitiskt
Bilaga 5 Miljöbedömning
Beslutad av: Dokumentansvarig: Renhållningsenheten Dokumenttyp: Välj i listan... Giltighetstid: Välj i listan... Gäller från: Diarienr: KS.2017.203 Ändringsförteckning Datum Ändring Bilaga 5 Miljöbedömning
Göteborgs Stads miljöprogram Aktualiserat 2018
Göteborgs Stads miljöprogram 2013-2020 Aktualiserat 2018 Göteborgs Stads styrsystem Utgångspunkterna för styrningen av Göteborgs Stad är lagar och författningar, den politiska viljan och stadens invånare,
Vad handlar miljö om? Miljökunskap
Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella
Kronobergs Miljö. - Din framtid!
Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft
God bebyggd miljö - miljömål.se
Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och
Lokala miljömål Ovanåkers kommun Antagna av Kommunfullmäktige
Lokala miljömål Ovanåkers kommun 2009-2015 Antagna av Kommunfullmäktige 2009-02-23 Bakgrund Kommunen ska ta fram egna lokala miljömål grundat på det landsomfattande arbetet med miljökvalitetsmålen och
- Nybyggnation av bostäder och lokaler skall utformas så energieffektivt som möjligt. - Energianvändningen per invånare skall minska.
1 (5) Sektorn för samhällsbyggnad Karin Meyer 20101201 Kommunstyrelsen POLITISKA VERKSAMHETSMÅL FÖR MILJÖ Förklaring av politiska verksamhetsmål De politiska verksamhetsmålen skall stödja de politiska
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelse om åtgärder inom miljömål, klimat och energi samt klimatanpassning Länsstyrelsen har i samverkan med bland annat
BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING
Miljöbedömning av gemensam avfallsplan för Karlshamns, Sölvesborgs och Olofströms kommuner En ny avfallsplan för kommunerna Karlshamn, Olofström och Sölvesborg för perioden 2018 2025 är under framtagning.
Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)
Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust
Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.
Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt
miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag
miljöprogram 2020 Klippans kommun Samrådsförslag 1 miljöprogram 2020 Det du just nu håller i din hand är kortversionen av miljöprogrammet för Klippans kommun. Miljöprogram för Klippans kommun 2020 är ett
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing
Miljöbokslut 2015 Foto: Daniel Helsing Innehåll Inledning... 3... 3 Vad innehåller miljöbokslutet?... 3 Miljömålen... 3 Begränsad klimatpåverkan... 4 Frisk luft... 5 Bara naturlig försurning... 6 Giftfri
Miljöpolicy. Krokoms kommun
Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...
Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet
Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner
Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
Energi- och miljöplan
Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelse om åtgärder inom miljömål, klimat och energi samt klimatanpassning Länsstyrelsen har i samverkan med bland annat
Miljöbokslut Övergripande miljömål i Miljöprogram är markerade med kursiv text.
Miljöbokslut 2015 2015 var slutår för Region Hallands Miljöprogram 2012-2015. Många positiva saker har hänt inom miljöområdet under programperioden såsom ISO-certifieringar, ställda miljökrav i de flesta
Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun
KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och
Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2
Miljöredovisning uppföljning av miljöprogram för
-- Miljöredovisning uppföljning av miljöprogram för Uppgifterna på följande sidor är huvudsakligen hämtade från stadens integrerade ledningssystem, ILS, utfallsrapport 2014, avsnittet 1.3 Stockholms livsmiljö
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelse om åtgärder inom miljömål, klimat och energi samt klimatanpassning Länsstyrelsen har i samverkan med bland annat
Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?
Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga
BILAGA 8 Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018
BILAGA 8 Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018 Kommunfullmäktige Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Målredovisning Miljöprogrammet... 3 Kommunfullmäktige, Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018 2(10)
Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun
Miljöutbildning Miljödiplomering i Laxå kommun Miljödiplomering - steg för steg Samtliga verksamheter samt bolagen i kommunen. Aktivt och strukturerat arbeta med miljöpåverkan. 1. Miljöutredning = Miljöförvaltningen
HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE
KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling
Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet
Förvaltningsplan 2016-2021 för Västerhavets vattendistrikt Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet Varför vattenförvaltning? Förebygga Åtgärda Planera För ett långsiktigt hållbart nyttjande
ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET
ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella
Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget 2009-12-16 KF 106
Gröna nyckeltal för Höörs kommun Antaget 2009-12-16 KF 106 Inledning Gröna nyckeltal är ett sätt att mäta miljötillstånd och visa på trender inom miljöområdet. Den första uppsättningen gröna nyckeltal
Antaget av Regionfullmäktige RS 2016/1414
2017 2019 Antaget av Regionfullmäktige 2016-12-07 RS 2016/1414 Innehåll Ett hållbart Gävleborg 3 Miljöpolicy 4 Våra miljömål 6 Energi & byggnader 7 Kemikalier & läkemedel 8 Möten & transporter 9 Produktval
Faktorer som styr VA-planeringen
VA- PLANERING 1 Faktorer som styr VA-planeringen Lagkrav i form av Vattentjänstlagen, Anläggningslagen, Plan- och bygglagen, Miljöbalken etc Nationella, regionala och kommunala miljömål Åtgärdsprogram
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning
Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelse om åtgärder inom miljömål, klimat och energi samt klimatanpassning Länsstyrelsen har i samverkan med bland annat kommuner
ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016
ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta
Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne
Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till
Miljööverenskommelse
Länsstyrelsen Värmland IKJNNEKOmiJiM ^OiyiiViLINSTYRELSEN i,ä 2018-03- 2 2 r,:..s,iål l... Öi Miljööverenskommelse - för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera miljö- och klimatutmaningar! Nu
Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi
Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser
Miljö, klimat och investeringar i Stockholms stad
Sida 1 (5) Stockholm är en av de ledande miljöstäderna i Europa och bedriver sedan länge ett ambitiöst och prisbelönt miljöarbete. Staden blev Europas första miljöhuvudstad 2010 och Sveriges klimatstad